Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0206(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0461/2018

Ingivna texter :

A8-0461/2018

Debatter :

PV 15/01/2019 - 20
CRE 15/01/2019 - 20

Omröstningar :

PV 16/01/2019 - 12.7
CRE 16/01/2019 - 12.7
Röstförklaringar
PV 04/04/2019 - 6.18

Antagna texter :

P8_TA(2019)0020
P8_TA(2019)0350

Antagna texter
PDF 919kWORD 128k
Onsdagen den 16 januari 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Europeiska socialfonden+ (ESF+) ***I
P8_TA-PROV(2019)0020A8-0461/2018

Europaparlamentets ändringar antagna den 16 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+) (COM(2018)0382 – C8-0232/2018 – 2018/0206(COD))(1)
Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl -1 (nytt)
(-1)  Enligt artikel 3 i EU-fördraget verkar unionen genom upprättandet av en inre marknad för en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter främjas, och social utestängning och diskriminering bekämpas. Enligt artikel 9 i EUF-fördraget ska unionen beakta de krav som är förknippade med bland annat främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1
1.  Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering, vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget.
1.  Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, offentliga tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning och social inkludering, vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artiklarna 174 och 175 i EUF-fördraget. Alla åtgärder inom ESF+ bör innefatta respekt för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i vilka både Europeiska unionen och alla dess medlemsstater är parter.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2
2.  På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogramen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktionen och InvestEU, där så är relevant.
2.  På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör utvecklas i partnerskap mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, inbegripa ett jämställdhetsperspektiv och läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell och/eller unionell finansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktion och InvestEU, där så är relevant.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
3.  Rådet [...] antog de reviderade riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, så att texten anpassades till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att förbättra EU:s konkurrenskraft och att göra EU till en bättre plats för att investera, skapa arbetstillfällen och främja social sammanhållning. För att säkerställa att ESF+ anpassas helt och hållet till målen för dessa riktlinjer, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning, vidareutbildning och kampen mot social utestängning, fattigdom och diskriminering, bör ESF+ stödja medlemsstaterna med beaktande av de relevanta integrerade riktlinjer och relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt, i tillämpliga fall på nationell nivå, de nationella reformprogram som underbyggs av nationella strategier. ESF+ bör också bidra till relevanta aspekter av genomförandet av unionens viktigaste initiativ och verksamheter, särskilt kompetensagendan för Europa och det europeiska området för utbildning, relevanta rekommendationer från rådet och andra initiativ, såsom ungdomsgarantin, kompetenshöjningsvägar och långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.
3.  Riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som har antagits av rådet i enlighet med artikel 148.2 i EUF-fördraget, närmare bestämt att stimulera efterfrågan på arbetskraft, öka arbetskraftsutbudet, tillgången till sysselsättning och arbetskraftens färdigheter och kompetens, förbättra arbetsmarknadens funktion och göra den sociala dialogen mer ändamålsenlig, främja lika möjligheter för alla, främja social inkludering och bekämpa fattigdom, inklusive förbättrade offentliga tjänster inom hälso- och sjukvård och andra sektorer, tillsammans med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken vilka antas i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget, utgör en del av de integrerade riktlinjer som stöder Europa 2020-strategin. Rådet [...] antog de reviderade riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, så att de anpassades till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att stimulera sysselsättningsskapande och främja social sammanhållning, och således förbättra EU:s konkurrenskraft och att göra EU till en bättre plats för att investera. För att säkerställa att ESF+ anpassas helt och hållet till målen för riktlinjerna för sysselsättningspolitiken bör medlemsstaterna planera det ESF+-stöd som är relevant för dem med beaktande av dessa riktlinjer, liksom av relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 148.4 och 121.2 i EUF-fördraget samt, på nationell nivå, av sysselsättningsaspekter och sociala aspekter på de nationella reformprogram som underbyggs av nationella strategier. ESF+ bör också bidra till relevanta aspekter av genomförandet av unionens viktigaste initiativ och verksamheter, särskilt kompetensagendan för Europa och det europeiska området för utbildning, ungdomsgarantin och andra relevanta rekommendationer från rådet och andra initiativ, såsom Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid, kompetenshöjningsvägar, långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden, en kvalitetsram för praktikplatser och handlingsplanen för integrering av tredjelandsmedborgare.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
4.  Den 20 juni 2017 godkände rådet EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid. Rådet betonade att det är viktigt att hållbar utveckling uppnås i alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i EU:s alla interna och externa politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta dessa utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument.
4.  Den 20 juni 2017 godkände rådet EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid. Rådet betonade att det är viktigt att hållbar utveckling uppnås i alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i EU:s alla interna och externa politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta dessa utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument. ESF+ bör bidra till förverkligandet av målen för hållbar utveckling genom att bland annat utrota de extrema formerna av fattigdom (mål 1), främja en inkluderande utbildning av god kvalitet (mål 4), främja jämställdhet (mål 5), främja varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning samt anständigt arbete för alla (mål 8), och minska ojämlikheten (mål 10).
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Unionen och medlemsstaterna bör, med beaktande av den europeiska sociala stadgan som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, bland sina mål ha främjandet av sysselsättning, bättre levnads- och arbetsvillkor, i syfte att uppnå varaktiga höga sysselsättningsnivåer och bekämpa utestängning, i enlighet med artikel 151 i EUF-fördraget.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 4b (nytt)
(4b)  Det kvarstår flera sociala utmaningar inom det europeiska samhället. Över 100 miljoner människor riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning, ungdomsarbetslösheten är fortfarande mer än dubbelt så hög som den totala arbetslösheten och integreringen av tredjelandsmedborgare behöver förbättras. Dessa utmaningar hotar inte bara välbefinnandet för de medborgare som direkt påverkas, utan utsätter också hela det europeiska samhället för ekonomiska och sociala påfrestningar.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 5
5.  Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, hanteringen av migrationsströmmar och det ökade säkerhetshotet, omställningen till ren energi, den tekniska utvecklingen och den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, se till att tillväxten gynnar alla och förbättra sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet
5.  Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, social ojämlikhet, hanteringen av migrationsströmmar och därav följande integreringsutmaningar, en rättvis omställning till ren energi, den tekniska utvecklingen, den demografiska tillbakagången, arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten, den stigande genomsnittsåldern i samhället och bland arbetskraften och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, utbildning och livslångt lärande, se till att tillväxten gynnar alla, förbättra färdigheter och kunskaper, sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet för unionsmedborgarnas del, och ta itu med den växande ojämlikheten i fråga om hälsa mellan och inom medlemsstaterna
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 6
6.  I förordning (EU) nr [...] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.
6.  I förordning (EU) nr [...] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och dess samordning med andra fonder, och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 7
7.  I förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier. I syfte att säkerställa enhetlighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla för de åtgärder som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning inom ramen för ESF+.
7.  I förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier samt synergier mellan finansieringsinstrument. I syfte att säkerställa enhetlighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla för de åtgärder som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning inom ramen för ESF+. Denna förordning bör specificera de operativa målen och fastställa särskilda bestämmelser om stödberättigande åtgärder som får finansieras av ESF+ inom ramen för direkt och indirekt förvaltning.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 8
8.  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.
8.  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska inkluderingen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 9
9.  För att rationalisera och förenkla finansieringen och skapa ytterligare möjligheter till synergieffekter med hjälp av integrerade finansieringsstrategier bör de åtgärder som fått stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead), Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation samt programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet integreras i ESF+. Därför bör ESF+ omfatta följande tre delar: ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa. Detta bör bidra till att minska den administrativa bördan i samband med förvaltningen av olika fonder, särskilt för medlemsstaterna, samtidigt som man behåller enklare regler för enklare insatser, såsom utdelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.
9.  För att rationalisera och förenkla finansieringen och skapa ytterligare möjligheter till synergieffekter med hjälp av integrerade finansieringsstrategier bör de åtgärder som fått stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead), Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation samt programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet integreras i ESF+. Därför bör ESF+ omfatta följande tre delar: Delen för social sammanhållning och sociala rättigheter inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa inom ramen för direkt och indirekt förvaltning. Detta bör bidra till att minska den administrativa bördan i samband med förvaltningen av olika fonder, särskilt för medlemsstaterna och förmånstagarna, samtidigt som man behåller enklare regler för enklare insatser, såsom utdelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 10
10.  Mot bakgrund av detta bredare tillämpningsområde för ESF+ är det lämpligt att föreskriva att målen att effektivisera arbetsmarknaderna och främja tillgången till sysselsättning av god kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och att minska fattigdomen inte bara ska genomföras inom ramen för delad förvaltning, utan också genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för sysselsättning och social innovation samt hälsa när det gäller åtgärder på unionsnivå.
(10)  Unionen bör bidra till medlemsstaternas sysselsättningspolitik genom att uppmuntra samarbete och komplettera deras åtgärder. Mot bakgrund av detta bredare tillämpningsområde för ESF+ är det lämpligt att föreskriva att målen att effektivisera öppna och rättvisa arbetsmarknader med plats för alla, oavsett kön, och främja tillgången till sysselsättning av god kvalitet, bistå vid återintegreringen i utbildningsväsendet och främja livslångt lärande, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och att utrota fattigdomen fortsätter att genomföras främst inom ramen för delad förvaltning, och där det är lämpligt kompletteras genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för sysselsättning och social innovation samt hälsa när det gäller åtgärder på unionsnivå.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 11
11.  Integreringen av programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet med ESF+ kommer också att skapa synergieffekter mellan utveckling och testning av de initiativ och politiska åtgärder för att förbättra effektiviteten, motståndskraften och hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen som utvecklats av ESF+-programmets hälsodel och genomförandet av dem i medlemsstaterna med hjälp av de verktyg som tillhandahålls genom andra delar av ESF+-förordning.
(11)  Integreringen av programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet med ESF+ kommer också att skapa synergieffekter mellan utveckling och testning av de initiativ och politiska åtgärder för att förbättra effektiviteten, tillgängligheten, motståndskraften och hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen som utvecklats av ESF+-programmets hälsodel och genomförandet av dem i medlemsstaterna på nationell, regional och lokal nivå med hjälp av de verktyg som tillhandahålls genom andra delar av ESF+-förordning.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för ESF+. Delar av denna finansieringsram bör användas för åtgärder som ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa.
(12)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för ESF+. Den bör specificera anslagen för verksamhet som ska genomföras inom ramen för delad förvaltning och anslagen för åtgärder som ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  ESF+ bör syfta till att främja sysselsättning genom aktiva insatser som möjliggör (åter)inträde på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften, och genom att främja egenföretagande och den sociala ekonomin. ESF+ bör syfta till att förbättra arbetsmarknadernas funktion genom att stödja modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att förbättra deras förmåga att tillhandahålla intensifierad, riktad rådgivning och vägledning under jobbsökandet och övergången till sysselsättning och att öka arbetstagarnas rörlighet. ESF+ bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom åtgärder som syftar till att säkerställa bland annat bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillgång till barnomsorg. ESF+ bör också syfta till att tillhandahålla en hälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera hälsorisker i samband med förändrade anställningsformer och behoven hos den åldrande arbetskraften.
(13)  ESF+ bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, syfta till att främja sysselsättning genom aktiva insatser som möjliggör inträde och återinträde på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa, omsorgsgivare och personer utanför förvärvslivet och grupper med sämre förutsättningar, och genom att främja egenföretagande, företagaranda och den sociala ekonomin. ESF+ bör syfta till att förbättra sysselsättningspolitiken och arbetsmarknadernas funktion genom att stödja modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att förbättra deras förmåga att tillhandahålla intensifierad, riktad och ,när så är lämpligt, individanpassad rådgivning och vägledning under jobbsökandet och övergången till sysselsättning, varvid grupper med sämre förutsättningar särskilt bör uppmärksammas, jämte att underlätta arbetstagarnas rörlighet samt att tillhandahålla sina tjänster utan diskriminering. ESF+ bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom åtgärder som syftar till att säkerställa bland annat bättre balans mellan arbete och privatliv samt okomplicerad tillgång till barnomsorg, äldreomsorg och andra omsorgs- eller stödtjänster av god kvalitet till överkomliga priser eller kostnadsfritt. ESF+ bör också syfta till att tillhandahålla en säker, hälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera dels hälsorisker i samband med arbete och förändrade anställningsformer, dels behoven hos den åldrande arbetskraften. ESF+ bör också stödja åtgärder som har som mål att underlätta ungdomars övergång från utbildning till anställning.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  I syfte att stödja och frigöra den potential till jobbskapande som finns i den sociala ekonomin bör ESF+ bidra till att förbättra den sociala ekonomins företags integration i de nationella planerna för sysselsättning och social innovation, liksom i de nationella reformprogrammen. Definitionen av ett företag inom den sociala ekonomin bör följa definitionerna i de olika medlemsstaternas lagar om den sociala ekonomin, liksom i rådets slutsatser av den 7 december 2015 om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivkraft för ekonomisk och social utveckling i Europa.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  ESF+ bör tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de digitala färdigheter som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete, stödja livslångt lärande och anställbarhet och bidra till konkurrenskraften och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med industrin, aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer.
(14)  Eftersom ESF+ är EU:s främsta instrument med inriktning på sysselsättning, färdigheter och social inkludering måste ESF+ kunna bidra till social, ekonomisk och territoriell sammanhållning överallt inom EU. ESF+ bör därför tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, icke-diskriminerande karaktär, tillgänglighet, deltagandemöjligheter, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de språkkunskaper, företagarkunskaper och digitala färdigheter, inbegripet dataskydd och informationsstyrning, som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om egenmakt till långtidsarbetslösa och personer med missgynnad social bakgrund. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete samt återinträde i arbetslivet, stödja livslångt lärande och anställbarhet för alla och bidra till deltagandemöjligheter, konkurrenskraft, minskad horisontell och vertikal segregering och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom investeringar i yrkesutbildning, lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, med särskild tonvikt på det framgångsrika konceptet varvad utbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med arbetsmarknadens parter, aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, stöd till informellt och icke-formellt lärande, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer. ESF+ bör också uppmuntra och främja minoriteters tillträde till läraryrket och sträva efter en bättre integrering av marginaliserade grupper såsom romer, minoriteter och migranter.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  ESF+ bör stödja åtgärder som ingår i medlemsstaternas nationella planer och har som syfte att utrota energifattigdomen och främja energieffektiviteten i byggnader där det bor utsatta hushåll, också energifattiga hushåll och, när så är lämpligt, i subventionerade boenden, i linje med kommissionens meddelande Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (XX/XX) om styrningen av energiunionen och Europaparlamentets och rådets direktiv (XX/XX) om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 14b (nytt)
(14b)  ESF+-medel till medlemsstaterna bör i framtiden ha som villkor att det bevisas att ett effektivt arbete med projekt för att införa eller stärka varvad utbildning har utförts inom ramen för ungdomsanställningsgarantin.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla, särskilt för grupper med sämre förutsättningar, till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet, från förskola och barnomsorg via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning samt vuxenutbildning, och därigenom främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man förhindrar att elever lämnar skolan i förtid, förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Synergieffekter med Erasmusprogrammet, särskilt för att främja mobilitet i utbildningssyfte för elever med sämre förutsättningar, bör i detta sammanhang stödjas.
(15)  Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla, särskilt för grupper med sämre förutsättningar, till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet, från förskola och barnomsorg, med särskild uppmärksamhet på barn med en missgynnad social bakgrund, såsom barn i institutionsvård och hemlösa barn, via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning och återinträde i utbildningssystemet, samt vuxenutbildning, och därigenom förhindra att fattigdom överförs från generation till generation, främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man minskar och förhindrar skolavhopp och socialt utanförskap, förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Dessa former av informellt lärande bör inte träda i stället för formell utbildning, särskilt på förskole- och primärskolestadiet. I detta sammanhang bör det skapas synergieffekter, komplementaritet och politisk samstämmighet med Erasmusprogrammet, så att man på lämpligt sätt kan nå ut till och förbereda elever med sämre förutsättningar på mobilitetsupplevelser utomlands och förbättra deras mobilitet i utbildningssyfte.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 15a (nytt)
(15a)   Stöd enligt investeringsprioriteringen ”lokalt ledd utveckling” bidrar till de mål som fastställs i denna förordning. Lokalt ledda strategier för utveckling som får stöd från ESF+ bör vara inkluderande med avseende på personer med sämre förutsättningar som finns inom territoriet, både i fråga om ledningen av lokala insatsgrupper och i fråga om strategins innehåll. ESF bör kunna stödja både lokalt ledda utvecklingsstrategier i stads- och landsbygdsområden och integrerade territoriella investeringar.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 15b (nytt)
(15b)  Mervärdet av EU:s sammanhållningspolitik ligger särskilt i den platsbaserade strategin för territoriell dimension, flernivåstyre, den fleråriga planeringen samt gemensamma och mätbara mål, den integrerade strategin för utveckling och konvergensen mot europeiska normer inom administrativ kapacitet.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 15c (nytt)
(15c)  Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att jämställdhet och integrering av jämställdhetsperspektivet är en bindande princip i alla faser i programplaneringen, från utformningen av de operativa programmens prioriteringar till genomförande, övervakning och utvärdering, och att viktiga åtgärder för jämställdhetsanpassning får stöd.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 15d (nytt)
(15d)   ESF bör stödja utbildningsprogram som erbjuder lågutbildade vuxna möjlighet att förvärva en miniminivå av läs-, skriv- och räknekunskaper och digital kompetens i linje med rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna1a.
__________________
1aEUT C 484, 24.12.2016, s. 1.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 16
16.  ESF+ bör främja flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla, särskilt när det gäller digitala färdigheter och viktig möjliggörande teknik, i syfte att förse människor med färdigheter som är anpassade till digitaliseringen, de tekniska förändringarna, innovation samt sociala och ekonomiska förändringar och som underlättar karriärövergångar och rörlighet och stödjer särskilt lågutbildade och/eller lågkvalificerade vuxna i linje med den nya kompetensagendan för Europa.
(16)  ESF+ bör främja flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla, med beaktande av utmaningarna för olika grupper med sämre förutsättningar, särskilt när det gäller företagarkunskaper och digitala färdigheter och viktig möjliggörande teknik, i syfte att förse människor och lokalsamhällen med färdigheter, kompetens och kunskaper som är anpassade till digitaliseringen, de tekniska förändringarna, innovation samt sociala och ekonomiska förändringar, exempelvis de som uppstår till följd av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, och som underlättar övergången från utbildning till anställning och rörlighet och stöder särskilt lågutbildade personer, personer med funktionsnedsättningar och/eller lågkvalificerade vuxna i linje med den nya kompetensagendan för Europa och i samordning med och komplettering av programmet för ett digitalt Europa.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 17
17.  Synergieffekter med programmet Horisont Europa bör se till att ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av Horisont Europa, så att människor får de färdigheter och den kompetens som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen.
(17)  Synergieffekter med programmet Horisont Europa bör se till att ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av Horisont Europa, så att människor får de färdigheter och den kompetens de kommer att behöva för att utvecklas som människor och i yrkeslivet och som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen och för att bemöta nuvarande och framtida samhällsutmaningar. Kommissionen bör säkerställa synergieffekter mellan hälsodelen och programmet Horisont Europa för att främja de resultat som uppnås inom hälsoskydd och förebyggande av sjukdomar.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)   Synergieffekter med programmet för rättigheter och värden bör se till att ESF+ kan integrera och utöka insatserna för att förebygga och bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, islamofobi och andra former av intolerans, samt ägna särskilda åtgärder åt att förhindra hat, segregering och stigmatisering, inklusive mobbning, trakasserier och intolerans.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)
(17b)   De synergieffekter som skapats tack vare europeiskt territoriellt samarbete på regional och gränsöverskridande nivå har även gett upphov till samarbetsprojekt för bättre arbetstillfällen, inkludering av de mest utsatta delarna av befolkningen, demografiska utmaningar, hälso- och sjukvård och utbildning, inte bara inom unionen utan även med länder som befinner sig i ett föranslutningsskede samt i grannländer, där unionssamarbetet innebär ett mervärde. ESF+ bör förbättra finansieringen av detta slags projekt samt säkerställa kunskapsöverföring mellan dem och lagstiftningsarbetet, för att förbättra det europeiska regelverket, och främja utbytet av god praxis mellan unionens olika regioner.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 18
18.  ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att ta itu med fattigdom i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla och ta itu med diskriminering och ojämlikhet när det gäller hälsa. Detta innebär att en rad strategier måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg, särskilt familjeomsorg och närvård. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet.
(18)  ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att på alla förvaltningsnivåer, även på regional och lokal nivå, utrota fattigdom, inbegripet energifattigdom i enlighet med de nyligen antagna reglerna om styrningen av energiunionen [insätt förordningens nummer, efter att den offentliggjorts], i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla, minska hinder, bekämpa diskriminering och åtgärda ojämlikhet när det gäller sociala frågor och hälsa. Detta innebär också men inte uteslutande, att en rad proaktiva och reaktiva strategier och politiska åtgärder måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer, personer med funktionsnedsättning, hemlösa, tredjelandsmedborgare, bland dem också migranter, och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration, även genom riktat stöd till den sociala ekonomin. Medlemsstaterna bör främja ESF+-åtgärder som kompletterar nationella åtgärder, i linje med kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden1a, också med hjälp av åtgärder för ett lämpligt inkomststöd. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom människocentrerad hälso- och sjukvård, relaterad vård och långtidssjukvård, särskilt familjeomsorg och närvård och tjänster som vägleder tillgången till lämpligt subventionerat boende eller bostäder till ett överkomligt pris. Detta innefattar hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar som en del av primärvårdstjänster. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet, inkluderande karaktär och lyhördhet inför att verkligheten inom arbetslivet ständigt förändras. ESF bör också ta itu med fattigdom på landsbygden till följd av landsbygdsområdenas specifika nackdelar, till exempel en ogynnsam demografisk situation, en svag arbetsmarknad, begränsad tillgång till utbildningstjänster, eller till hälso- och sjukvård och sociala tjänster.
______________
1a Kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (EUT L 307, 18.11.2008, s. 11).
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 19
19.  ESF+ bör bidra till att minska fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. För att minst 4 % av medlen från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning på unionsnivå ska stödja dem som har det sämst ställt, bör medlemsstaterna avsätta minst 2 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att komma till rätta med de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklare regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.
(19)  ESF+ bör bidra till att utrota fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. Medlemsstaterna bör avsätta minst 3 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att bekämpa de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom, fattigdom bland äldre och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklast möjliga regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
19a.   ESF+ bör sträva efter att åtgärda fattigdom bland äldre kvinnor i hela unionen, med hänsyn till att pensionsklyftan mellan könen, som för närvarande uppgår till 40 %, utgör en akut risk för högre fattigdomsnivå bland äldre kvinnor och särskilt bland dem som lever utan partner, och således efter att följa upp de åtaganden som gjordes i rådets slutsatser från 2015 om lika inkomstmöjligheter för kvinnor och män och att minska pensionsklyftan mellan könen1a. Fattigdomen bland äldre kvinnor förstärks också av de växande vård- och läkemedelskostnader som de äldre patienterna själva måste stå för, särskilt kvinnor, som lider av nedsatt hälsa under en större andel av sitt liv än män, framför allt på grund av sin längre förväntade livslängd.
_________________
1ahttp://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9302-2015-INIT/sv/pdf.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 19b (nytt)
19b.  För att utrota fattigdom och säkerställa större social inkludering bör ESF+ främja ett aktivt deltagande av specialiserade icke-statliga organisationer, liksom av organisationer som företräder personer som lever i fattigdom, både i utarbetandet och i genomförandet av de särskilda programmen.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare för att komplettera de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden.
(20)  Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, inklusive migranter, vilket kan omfatta initiativ på lokal nivå, för att komplettera de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och de fonder som kan ha en positiv effekt på inkluderingen av tredjelandsmedborgare.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
(20a)   Medlemsstaternas myndigheter med ansvar för planering och genomförande av ESF+ bör samordna med de myndigheter som medlemsstaterna har utsett för att förvalta insatserna inom ramen för Asyl-, integrations- och migrationsfonden för att på alla nivåer främja integrationen av tredjelandsmedborgare på bästa möjliga sätt genom strategier som i första hand genomförs av lokala och regionala myndigheter och icke-statliga organisationer och genom de åtgärder som är lämpligast för tredjelandsmedborgarnas speciella situation. Integrationsåtgärderna bör inriktas på tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat eller som i förekommande fall håller på att bli lagligt bosatta i en medlemsstat, inbegripet personer som beviljats internationellt skydd.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa.
(21)  ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, fattigdomsutrotning, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör involvera regionala och lokala myndigheter i processen för att säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa, med beaktande dels av de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan under den europeiska planeringsterminen och ILO:s agenda för anständigt arbete, dels av regionala särdrag, och således bidra till unionens mål om en starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt artikel 174 i EUF-fördraget.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
(21a)  Med tanke på den skiftande utvecklingsnivån i regionerna och de olika sociala förhållandena runt om i unionen, måste ESF+ vara tillräckligt flexibelt för att kunna ta hänsyn till regionala och territoriella särdrag.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  För att se till att Europas sociala dimension, såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framförs och att en miniminivå av resurser är inriktade på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta minst 25 % av sina nationella ESF+-medel från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att främja social integration.
(22)  För att se till att Europas sociala dimension, såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framförs och att en miniminivå av resurser är inriktade på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta minst 27 % av sina nationella ESF+-medel från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att främja social inkludering och fattigdomsutrotning. Denna procentandel bör komplettera de nationella resurserna mot extrem fattigdom.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
(22a)  Alla medlemsstater har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter, som utgör normen för främjandet och skyddet av barnets rättigheter. Främjandet av barns rättigheter är ett uttryckligt mål i unionens politik (artikel 3 i Lissabonfördraget), och enligt stadgan måste barnets bästa komma i främsta rummet i alla unionsåtgärder. Unionen och medlemsstaterna bör använda ESF+ på lämpligt sätt för att bryta cykeln av utsatthet för barn som lever i fattigdom och socialt utanförskap, enligt kommissionens rekommendation 2013 om investering i barn. ESF+ bör stödja åtgärder som främjar ändamålsenliga insatser som bidrar till att förverkliga barns rättigheter.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 22b (nytt)
(22b)  Mot bakgrund av den ständigt höga nivån av barnfattigdom och social utestängning i unionen (26,4 % under 2017) och den europeiska pelaren för sociala rättigheter där det fastställs att barn har rätt till skydd mot fattigdom och barn från missgynnade miljöer har rätt till särskilda åtgärder för att främja lika möjligheter, bör medlemsstaterna avsätta minst 5 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning till den europeiska barngarantin för att bidra till att barn på lika villkor kan ta del av gratis hälso- och sjukvård, gratis utbildning, drägliga bostadsförhållanden och lämplig kost, så att barnfattigdom och social utestängning utrotas. Att investera tidigt i barn ger en betydande avkastning för dessa barn och samhället som helhet, och är utslagsgivande för att cykeln av utsatthet under den tidiga barndomen ska kunna brytas. Om barn får stöd för att utveckla färdigheter och förmågor kan de utveckla hela sin potential, få bästa resultat i form av utbildning och hälsa, bli aktiva samhällsmedborgare och öka sina chanser på arbetsmarknaden, när de kommit upp i ungdomsåren.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, är det nödvändigt att dessa medlemsstater fortsätter att anslå tillräckliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, inbegripet genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning, utbildnings- och återintegreringsstrategier och uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, inbegripet genom ungdomsarbete. Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. De berörda medlemsstaterna bör därför avsätta minst 10 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja ungdomars anställbarhet.
(23)  Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, en andel som är ännu högre bland ungdomar med missgynnad social bakgrund, är det nödvändigt att medlemsstaterna fortsätter att anslå lämpliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, framför allt genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning av god kvalitet, samt utbildnings- och återintegreringsstrategier och effektiva uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, de ungdomar som är svårast att nå ut till och ungdomar i ett utsatt läge, inbegripet genom ungdomsarbete. Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de utan någon diskriminering tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. Medlemsstaterna bör därför avsätta minst 3 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja politik inom områdena ungdomars anställbarhet, fortbildning, sysselsättning med hög kvalitet, samt lärlings- och praktikmöjligheter. Medlemsstater där andelen av dem som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt, eller överskrider 15 %, bör anslå minst 15 % av sina nationella ESF+-resurser till stöd för politiken inom detta område, och därvid agera på lämplig territoriell nivå.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
(23a)  Skillnaderna på subregional nivå ökar, även i mera välmående regioner där det finns enklaver av fattigdom.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 23b (nytt)
(23b)   Med tanke på utvidgningen av tillämpningsområdet för ESF+ bör de uppgifter som tillagts kombineras med en ökad budget för att målen i programmet ska kunna uppnås. Det behövs mer finansiering för att bekämpa arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslöshet, fattigdom och stöd till yrkesutveckling och utbildning, särskilt på den digitala arbetsplatsen, i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 23c (nytt)
(23c)  Eures bör förstärkas på lång sikt, särskilt genom en omfattande utbyggnad av internetplattformen och en utökning av medlemsstaternas aktiva deltagande. Medlemsstaterna bör effektivare utnyttja den befintliga modellen och offentliggöra alla lediga platser i medlemsstaterna i Euressystemet.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Medlemsstaterna bör säkerställa samordning och komplementaritet mellan de åtgärder som finansieras av dessa fonder.
(24)  Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa samordning och komplementaritet och ta vara på synergier mellan de åtgärder som finansieras av ESF+ och de andra unionsprogrammen och unionsinstrumenten, däribland Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden, Erasmus, asyl-, migrations- och integrationsfonden, Horisont Europa, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, programmet för ett digitalt Europa, InvestEU Kreativa Europa eller Europeiska solidaritetskåren .
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt är de yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade regionerna berättigade till särskilda åtgärder inom ramen för den gemensamma politiken och EU:s olika program. Till följd av de bestående begränsningarna behöver dessa regioner särskilt stöd.
(25)  I enlighet med artiklarna 349 och 174 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt är de yttersta randområdena, de nordliga glesbefolkade regionerna samt öar berättigade till särskilda åtgärder inom ramen för den gemensamma politiken och EU:s olika program. Till följd av allvarliga och permanenta naturbetingade nackdelar behöver dessa regioner särskilt stöd.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)  I enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna och kommissionen säkerställa att ESF+ bidrar till utformningen och genomförandet av särskilda politiska strategier för att ta itu med begränsningar och svårigheter för regioner som lider av allvarliga och permanenta demografiska nackdelar, till exempel avfolkade regioner och glesbygder.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan alla aktörer på relevanta regionala nivåer och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna uppmuntrar deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället i genomförandet av ESF+ inom ramen för delad förvaltning.
(26)  Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan unionens institutioner och lokala, regionala och nationella myndigheter och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna, i partnerskap med regionala och lokala myndigheter, säkerställer ett meningsfullt deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, jämställdhetsorgan och nationella människorättsinstitutioner och andra relevanta eller representativa organisationer i programplaneringen och förverkligandet av ESF+, alltifrån uppställandet av prioriteringar för de operativa programmen till genomförandet, övervakningen och resultatutvärderingen i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, vilken inrättats med stöd av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/20141a. För att slå vakt om icke-diskriminering och lika möjligheter bör jämställdhetsorgan och nationella människorättsinstitutioner också medverka i varje skede.
____________
1a Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
(26a)  God förvaltning och partnerskap mellan förvaltande myndigheter och partner kräver en effektiv och ändamålsenlig användning av kapacitetsuppbyggnad för intressenter, till vilka medlemsstaterna bör avsätta en lämplig andel av ESF+-resurserna. En investering i institutionell kapacitet och i den offentliga förvaltningens och de offentliga tjänsternas effektivitet på nationell, regional och lokal nivå för att uppnå reformer, bättre reglering och god förvaltning ingår inte längre som operativt mål för ESF+ inom ramen för delad förvaltning, men har inkluderats i reformprogrammet för strukturellt stöd, och det är därför nödvändigt att kommissionen och medlemsstaterna säkerställer en ändamålsenlig samordning mellan de två instrumenten.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  För att man bättre ska kunna anpassa åtgärderna till sociala förändringar och främja och stödja innovativa lösningar är stöd till social innovation viktigt. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF+.
(27)  För att man bättre ska kunna anpassa åtgärderna till sociala förändringar och främja och stödja innovativa lösningar, även på lokal nivå, är stöd till social innovation och den sociala ekonomin viktigt. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF+.
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
(27a)  För att man fullständigt ska kunna tillvarata potentialen i sektorsövergripande samarbete och förbättra synergierna och samstämmigheten med andra politikområden, så att de allmänna målen kan uppnås, bör ESF+ stödja innovativa åtgärder som via idrott, fysisk aktivitet och kultur syftar till att främja social inkludering och bekämpa ungdomsarbetslöshet särskilt bland grupper med sämre förutsättningar, förbättra den sociala inkluderingen av marginaliserade grupper samt god hälsa och förebyggande av sjukdomar.
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. De bör också se till att ESF+ främjar lika möjligheter för alla utan diskriminering i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget och främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder. ESF+ bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stöd berättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
(28)  Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. Jämställdhetsperspektivet bör beaktas vid utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av alla program. Dessutom bör ESF+ särskilt följa artikel 21 i stadgan där det fastslås att all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden. Vidare ska all diskriminering på grund av fysiska könsegenskaper eller könsidentitet och på grund av nationalitet också vara förbjuden. Medlemsstaterna och kommissionen bör också se till att ESF+ främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bland annat i frågor som berör utbildning, arbete och allmän tillgänglighet. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsvård till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder och inom flera områden. ESF+ bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stöd berättigande utgifter följa stadgan och fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 28a (nytt)
(28a)  Man bör överväga att använda regionala indikatorer för att det ska gå bättre att ta hänsyn till skillnader på subregional nivå.
Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 28b (nytt)
(28b)   ESF+ bör stödja språkstudier som ett sätt att främja ömsesidig förståelse och bygga ett inkluderande samhälle, bland annat genom att medlemsstaterna i högre grad inför den verktygslåda för språkstöd för flyktingar som Europarådet utvecklat.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  I syfte att minska den administrativa bördan för insamling av uppgifter bör medlemsstaterna, när sådana uppgifter finns tillgängliga i register, ge de förvaltade myndigheterna möjlighet att samla in uppgifter från register.
(29)  I syfte att minska den administrativa bördan för insamling av uppgifter bör medlemsstaterna, när sådana uppgifter, eventuellt uppdelade efter kön, finns tillgängliga i register, ge de förvaltade myndigheterna möjlighet att samla in uppgifter från register, med respekt för skyddet av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/06791a. Det är tillrådligt med incitament till fortsatt elektronisk överföring av uppgifter, eftersom det bidrar till att minska byråkratin.
__________________
1aEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt att följa upp genomförbara idéer i större skala eller i andra sammanhang med ekonomiskt stöd från ESF+ och från andra källor.
(31)  Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt och uppmuntras att testa idéer på lokal nivå och att följa upp de idéer som är genomförbara i större skala eller, om så är lämpligt, föra över dem till andra sammanhang i andra regioner eller medlemsstater med ekonomiskt stöd från ESF+ eller i kombination med andra källor.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas centrala arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden.
(32)  I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas offentliga arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen och arbetsmarknadens parter. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör, tillsammans med arbetsmarknadens parter, främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden. ESF+ omfattar gränsöverskridande partnerskap mellan regionala offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter och deras aktiviteter för att främja rörlighet, samt öppenhet och integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader genom information, råd och utplacering. I många gränsområden spelar de en viktig roll för utvecklingen av en verklig europeisk arbetsmarknad.
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Svårigheter att få tillgång till finansiering för mikroföretag, social ekonomi och sociala företag är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. I ESF+-förordningen fastställs bestämmelser som syftar till att skapa ett marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering för sociala företag och tillgodose efterfrågan från dem som behöver det mest, särskilt arbetslösa, kvinnor och utsatta människor som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag. Detta mål kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för sociala investeringar och kompetensutveckling i InvestEU-fonden.
(33)  Svårigheter att få tillgång till finansiering för mikroföretag, social ekonomi och företag inom den sociala ekonomin är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. I ESF+-förordningen fastställs bestämmelser som syftar till att skapa ett marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering och stödtjänster för företag inom den sociala ekonomin, även inom den kulturella och kreativa sektorn och tillgodose efterfrågan från dem som behöver det mest, särskilt arbetslösa, kvinnor och grupper med sämre förutsättningar som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag. Detta mål kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för sociala investeringar och kompetensutveckling i InvestEU-fonden.
Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 33a (nytt)
(33a)  Kommissionen bör på unionsnivå för sociala och solidaritetsbaserade företag införa en europeisk märkning med anknytning till den sociala ekonomin, baserat på tydliga kriterier avsedda att framhålla de kännetecknande egenskaperna hos dessa företag och deras inverkan på samhället, öka deras synlighet, ge incitament till investeringar och främja tillgången till finansiering och den inre marknaden för dem som vill expandera nationellt eller till andra medlemsstater, samtidigt som de olika rättsliga formerna och ramverken inom sektorn och i medlemsstaterna respekteras.
Ändring 60
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  Marknadsaktörerna i fråga om sociala investeringar, inbegripet filantropiska aktörer, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå flera ESF+-mål, eftersom de erbjuder finansiering samt innovativa och kompletterande strategier för att bekämpa social utestängning och fattigdom, minska arbetslösheten och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Filantropiska aktörer, såsom stiftelser och givare, bör därför involveras på lämpligt sätt i ESF+-åtgärder, särskilt sådana som syftar till att utveckla den sociala investeringsmarknadens ekosystem.
(34)  Marknadsaktörerna i fråga om sociala investeringar, inbegripet filantropiska aktörer, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå flera ESF+-mål, eftersom de erbjuder finansiering samt innovativa och kompletterande strategier för att bekämpa social utestängning och fattigdom, minska arbetslösheten och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Filantropiska aktörer, såsom stiftelser och givare, bör därför involveras på lämpligt sätt i ESF+-åtgärder, särskilt sådana som syftar till att utveckla den sociala investeringsmarknadens ekosystem, så länge som de inte har någon politisk eller social agenda som står i strid med unionens ideal.
Ändring 61
Förslag till förordning
Skäl 34a (nytt)
(34a)  Det gränsöverskridande samarbetet har betydande mervärde och bör därför stödjas av alla medlemsstater förutom i vederbörligen motiverade fall, varvid proportionalitetsprincipen bör beaktas. Kommissionens roll behöver även stärkas när det gäller att underlätta erfarenhetsutbytet och samordna genomförandet av relevanta initiativ.
Ändring 62
Förslag till förordning
Skäl 35a (nytt)
(35a)   Kommissionen bör öka medlemsstaternas och underrepresenterade organisationers deltagande genom att så mycket som möjligt sänka hindren för deltagande, däribland den administrativa bördan när det gäller att ansöka om och få finansiering.
Ändring 63
Förslag till förordning
Skäl 35b (nytt)
(35b)   Ett av unionens främsta mål består i att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom stöd till digitalisering inom hälso- och sjukvården och patientvården via utveckling av ett hållbart informationssystem för vården liksom genom stöd till nationella reformprocesser för att hälso- och sjukvårdssystemen ska bli effektivare, tillgängligare och motståndskraftigare .
Ändring 64
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”17.
(36)  Fortsatta ansträngningar krävs för att uppfylla kraven i artikel 168 i EUF-fördraget. Om alla människor kan förbli friska och aktiva utan att diskrimineras och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktigheten, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Stöd till och erkännande av innovation, däribland social innovation, som påverkar hälsoområdet bidrar till att lösa frågan om hållbarhet inom hälsosektorn i samband med befolkningsförändringarna. Dessutom är åtgärder för att minska ojämlikhet i hälsa viktiga för att uppnå ”tillväxt för alla”. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”17.
_________________
_________________
17 COM(2016) 739 final
17 COM(2016) 739 final
Ändring 65
Förslag till förordning
Skäl 36a (nytt)
(36a)  Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition är hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”. För att förbättra befolkningens hälsa i unionen är det nödvändigt att inte fokusera enbart på fysisk hälsa och socialt välbefinnande. Enligt WHO står psykisk ohälsa för nästan 40 procent av antalet levnadsår med funktionsnedsättning. Problemen med psykisk ohälsa är också omfattande, långvariga och en orsak till diskriminering, och bidrar i hög grad till att skapa ojämlikhet i hälsa. Dessutom påverkar den ekonomiska krisen de faktorer som skapar psykisk ohälsa eftersom de skyddande faktorerna försvagas och riskfaktorerna ökar.
Ändring 66
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  Faktaunderlag och de gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, såsom anges i rådets slutsatser av den 2 juni 2006, bör stödja beslutsprocessen för planering och förvaltning av innovativa, effektiva och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, främja verktyg för att säkerställa allmän tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och det frivilliga genomförandet av bästa praxis i större skala.
(37)  Faktaunderlag och de gemensamma värderingarna och principerna i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, såsom anges i rådets slutsatser av den 2 juni 2006, bör stödja beslutsprocessen för planering och förvaltning av innovativa, effektiva och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, främja verktyg för att säkerställa allmän tillgång till personcentrerad hälso- och sjukvård och relaterad vård av hög kvalitet och det frivilliga genomförandet av bästa praxis i större skala. Detta innefattar hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar som en del av primärvårdstjänster.
Ändring 67
Förslag till förordning
Skäl 37a (nytt)
(37a)  Tidigare program för unionsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) och hälsoområdet (2008–2013 och 2014–2020), som fastställdes genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG1a och 1350/2007/EG1b respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/20141c, (nedan kallade de tidigare hälsoprogrammen) har fått positiva omdömen eftersom de har lett till viktig utveckling och stora förbättringar på ett antal områden. Delen för hälsa i ESF+ bör bygga på erfarenheterna från de tidigare hälsoprogrammen.
____________________
1a Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (EGT L 271, 9.10.2002, s. 1).
1b Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) (EUT L 301, 20.11.2007, s. 3).
1c Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett tredje program för unionens åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1350/2007/EG (EUT L 86, 21.3.2014, s. 1).
Ändring 68
Förslag till förordning
Skäl 37b (nytt)
(37b)   Delen för hälsa i ESF+ bör främja åtgärder på områden där det finns ett mervärde för unionen som kan påvisas på grundval av följande: utbyte av god praxis mellan medlemsstater och mellan regioner, stöd till nätverk för kunskapsdelning eller ömsesidigt lärande, stöd till behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal, hantering av gränsöverskridande hot så att riskerna minskas och följderna begränsas, åtgärder för vissa problem som rör den inre marknaden och där unionen har betydande legitimitet för att garantera högkvalitativa lösningar i alla medlemsstater, tillvaratagande av innovationspotentialen på hälsoområdet, åtgärder som kan leda till ett riktmärkningssystem som underlättar välgrundat beslutsfattande på unionsnivå, samt förbättrad effektivitet genom att resursslöseri på grund av dubbelarbete undviks och de ekonomiska resurserna utnyttjas på bästa sätt.
Ändring 69
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  Delen för hälsa i ESF+ bör bidra till sjukdomsförebyggande åtgärder under hela livet för unionens medborgare och till hälsofrämjande åtgärder genom att den tar itu med hälsoriskfaktorer, såsom tobaksanvändning och passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, konsumtion av olaglig narkotika och minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, ohälsosamma kostvanor och fysisk inaktivitet, och verkar för miljöer som stöder en hälsosam livsstil för att komplettera medlemsstaternas insatser i linje med de relevanta strategierna. Delen för hälsa i ESF + bör integrera effektiva modeller för förebyggande, innovativ teknik samt nya affärsmodeller och lösningar för att bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för unionsmedborgarna.
(38)  Delen för hälsa i ESF+ bör bidra till sjukdomsförebyggande åtgärder, tidig diagnostisering under hela livet för människor som bor i unionen och till hälsofrämjande åtgärder genom att den tar itu med hälsoriskfaktorer, såsom tobaksanvändning, rökning och passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, miljörelaterade hälsoriskfaktorer, konsumtion av olaglig narkotika och minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, fetma och ohälsosamma kostvanor, även med koppling till fattigdom och fysisk inaktivitet, och verkar för miljöer som stöder en hälsosam livsstil, ökad medvetenhet hos allmänheten om riskfaktorer samt väl utformade folkhälsoinsatser för att minska bördan och konsekvenserna av infektioner och infektionssjukdomar som går att förebygga, bland annat genom vaccinationer, för den allmänna hälsan under hela livet för att komplettera medlemsstaternas insatser i linje med de relevanta strategierna. I detta sammanhang bör hälsoutbildning uppmärksammas särskilt, då det hjälper enskilda personer och samhällen att förbättra sin hälsa, öka sina kunskaper och påverka sina attityder. Det enda sättet att verkligen ta itu med dagens hälsoutmaningar är genom samarbete på unionsnivå och fortsatta unionsåtgärder på hälsoområdet. Delen för hälsa i ESF+ bör stödja genomförandet av relevant unionsrätt, integrera effektiva modeller för förebyggande och medvetandehöjande åtgärder som når ut till alla, innovativ teknik samt nya affärsmodeller och lösningar för att bidra till innovativa, tillgängliga, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för människor som bor i unionen, både i städer och på landsbygden.
Ändring 70
Förslag till förordning
Skäl 38a (nytt)
(38a)   För att genomföra åtgärderna i delen för hälsa bör kommissionen stödja inrättandet av en styrgrupp för hälsofrågor. Dessutom bör kommissionen föreslå sätt och metoder för att passa in de hälsorelaterade verksamheterna med processen för den europeiska planeringsterminen, nu med befogenhet att rekommendera reformer av hälsosystem (och faktiskt också andra sociala bestämningsfaktorer för hälsa) i riktning mot tillgängligare och hållbarare bestämmelser för hälso- och sjukvård och socialt skydd i medlemsstaterna.
Ändring 71
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  Icke smittsamma sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i unionen och ett effektivt förebyggande innebär flera gränsöverskridande dimensioner. Europaparlamentet och rådet har samtidigt betonat att man måste minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska, miljörelaterade och okända hot, genom att stödja beredskap och kapacitetsuppbyggnad.
(39)  Icke smittsamma sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i unionen, och ett effektivt förebyggande innebär flera sektorsövergripande åtgärder och gränsöverskridande dimensioner. Europaparlamentet och rådet har samtidigt betonat att man måste minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom plötsliga och ackumulerade utsläpp och föroreningar i miljön, smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska, miljörelaterade och okända hot, genom att stödja beredskap och kapacitetsuppbyggnad.
Ändring 72
Förslag till förordning
Skäl 39a (nytt)
(39a)   Det är mycket viktigt med kontinuerliga investeringar i innovativa, samhällsbaserade tillvägagångssätt för att bekämpa gränsöverskridande sjukdomar såsom epidemier av hiv/aids, tuberkulos och viral hepatit, eftersom sjukdomarnas sociala aspekter är en huvudfaktor som påverkar möjligheten att bekämpa dem som epidemier i unionen och grannländerna. Ett mer ambitiöst politiskt ledarskap och adekvata tekniska och finansiella resurser för en hållbar regional insats mot hiv/aids, tuberkulos och hepatit i Europa kommer att vara av avgörande betydelse för att nå delmålen för dessa sjukdomar inom ramen för målen för hållbar utveckling.
Ändring 73
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Det är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och för medborgarnas hälsa att minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel.
(40)  Det är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och för medborgarnas hälsa att minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel samtidigt som användningen av dem ändå minskas för att bekämpa antimikrobiell resistens.
Ändring 74
Förslag till förordning
Skäl 42
(42)  Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av delen för hälsa i ESF+ och av typen av åtgärder enligt denna del är respektive behöriga myndigheter i medlemsstaterna mest lämpade att genomföra närliggande verksamhet. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till dessa myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.
(42)  Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av delen för hälsa i ESF+ och av typen av åtgärder enligt denna del är respektive behöriga myndigheter i medlemsstaterna mest lämpade att genomföra närliggande verksamhet, med det civila samhällets aktiva stöd. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, tillsammans med det civila samhällets organisationer efter lämplighet, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till dessa myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.
Ändring 75
Förslag till förordning
Skäl 42a (nytt)
(42a)   För att förbättra programmets resultat och övervaka situationer där det fungerar ineffektivt och otillfredsställande bör kommissionen införa och använda program- och åtgärdsspecifika tillsynsindikatorer, så att målen för programmet kan nås.
Ändring 76
Förslag till förordning
Skäl 42b (nytt)
(42b)   ESF+-programmet bör ta itu med faktorer som utgör ett hinder för det civila samhällets deltagande, t.ex. genom förenklade ansökningsförfaranden och enklare finansiella kriterier genom att samfinansieringssatsen frångås i vissa fall, men även genom kapacitetsuppbyggnad i form av utbildning för patienter, deras organisationer och andra berörda parter. Programmet bör även syfta till att möjliggöra fungerande civilsamhällesnätverk och civilsamhällesorganisationer på unionsnivå som bidrar till att uppnå dess mål, däribland organisationer på unionsnivå.
Ändring 77
Förslag till förordning
Skäl 42c (nytt)
(42c)   Delen för hälsa i ESF+ bör genomföras på ett sådant sätt att medlemsstaternas behörighet att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik och organisera och ge hälso- och sjukvård respekteras. Samtidigt som skyldigheterna i fördraget och medlemsstaternas roll som primär samtalspartner i unionens beslutsprocess respekteras, bör behöriga myndigheter på subnationell nivå göras delaktiga för att unionens hälso- och sjukvårdspolitik ska kunna få en ändamålsenlig och bestående inverkan genom att integreras med socialpolitiken ute på fältet.
Ändring 78
Förslag till förordning
Skäl 44
(44)  EU:s lagstiftning har en omedelbar inverkan på det dagliga livet för medborgarna, på effektiviteten och motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen och på en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (medicinska produkter, medicinteknisk produkter och ämnen av mänskligt ursprung) samt tobakslagstiftningen och patienträttigheter vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Förordningen och dess genomförande och tillämpning måste hålla jämna steg med innovation och forskningsframsteg och med förändringarna i samhälletdetta område, samtidigt som resultat måste uppnås när det gäller målen för hälsa. Det är därför nödvändigt att ständigt utveckla den kunskapsbas som krävs för att genomföra lagstiftning av en sådan vetenskaplig karaktär.
(44)  EU:s lagstiftning har en omedelbar inverkan på det dagliga livet för medborgarna, på effektiviteten och motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen och på en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (medicinska produkter, medicintekniska produkter och ämnen av mänskligt ursprung) samt tobakslagstiftningen och patienträttigheter vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Dessutom har många andra unionsrättsakter betydande inverkanhälsan, t.ex. de som gäller livsmedel och livsmedelsmärkning, luftföroreningar, hormonstörande ämnen och bekämpningsmedel. I vissa fall saknas en tydlig insikt i miljöriskfaktorers kumulativa effekter, vilket potentiellt kan leda till oacceptabla risker för medborgarnas hälsa.
Ändring 79
Förslag till förordning
Skäl 44a (nytt)
(44a)   En förordning som har konsekvenser för hälsan, samt dess genomförande och kontrollen av dess efterlevnad, bör hålla jämna steg med utvecklingen inom innovation och forskning och samhällsförändringarna på detta område, samtidigt som den fortsatt underbyggs av den i fördragen inskrivna försiktighetsprincipen. Det är därför nödvändigt att hela tiden utveckla den kunskapsbas som krävs för att genomföra lagstiftning av sådan vetenskaplig karaktär och för att säkra möjligheten till oberoende granskning och därmed återvinna allmänhetens förtroende för unionens olika processer, och eftersom det av naturliga skäl ligger i allmänhetens intresse att sådan kunskap delas bör största möjliga öppenhet garanteras.
Ändring 80
Förslag till förordning
Skäl 44b (nytt)
(44b)   Hälso- och sjukvårdssektorn kan inte hantera hälsoutmaningar ensam, då hälsa avgörs av många olika faktorer utanför den. Som det står i Maastricht- och Amsterdamfördragen är därför principen om hälsofrågor inom alla politikområden viktig för unionens förmåga att möta kommande utmaningar. Att göra andra sektorer medvetna om hur deras beslut påverkar hälsan och se till att hälsa införlivas i deras politik är emellertid en av de största utmaningarna för den europeiska hälso- och sjukvårdssektorn just nu. Viktiga framsteg inom hälsa har hittills dokumenterats genom politiken i sektorer såsom utbildning, trafik, livsmedel, jordbruk, arbetskraft eller planering. Exempelvis har hjärthälsan sett märkbara förbättringar genom förändrad politik och lagstiftning avseende kvaliteten på livsmedel, ökad fysisk aktivitet och minskad rökning.
Ändring 81
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.
(46)  Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.
Ändring 82
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  I enlighet med artikel [94 i rådets beslut 2013/755/EU19] ska personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.
(47)  I enlighet med artikel [94 i rådets beslut 2013/755/EU19] ska personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. I samband med programmet bör man ta hänsyn till de särskilda begränsningar som personer och enheter i dessa territorier står inför, för att de ska få effektiv tillgång till ovannämnda delar.
__________________
__________________
19 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet), EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
19 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet), EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
Ändring 83
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, där det föreskrivs för programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.
(48)  Under förutsättning att de följer alla relevanta regler och föreskrifter får tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, där det föreskrivs för programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.
Ändring 84
Förslag till förordning
Skäl 50a (nytt)
(50a)   Det är viktigt att säkerställa en sund och rättvis ekonomisk förvaltning av fonden så att den kan genomföras på ett sätt som gör att den är tydlig, effektiv och enkel att använda, samtidigt som man säkerställer ett klart rättsläge och sörjer för att den är tillgänglig för alla deltagare. Eftersom verksamheten i ESF+ genomförs inom ramen för delad förvaltning bör medlemsstaterna inte lägga till ytterligare regler eller ändra reglerna allteftersom, eftersom det skulle göra det svårare för mottagarna att använda medlen och kan leda till försenade betalningar av räkningar.
Ändring 85
Förslag till förordning
Skäl 51
(51)  Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra effektiviteten på arbetsmarknaden och främja tillträde till sysselsättning av hög kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och minska fattigdomen samt åtgärderna inom delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.
(51)  Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra effektiviteten och rättvisan på arbetsmarknaden och främja tillträde till sysselsättning av hög kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning och omsorg, främja social inkludering, lika möjligheter och hälsa och utrota fattigdomen samt åtgärderna inom delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 1
Artikel 1
Artikel 1
Syfte
Syfte
Genom denna förordning upprättas Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+).
Genom denna förordning upprättas Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). ESF+ består av tre delar: delen inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa.
I den fastställs målen för ESF+, budgeten för perioden 2021–2027, metoderna för genomförande, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
Förordningen fastställer målen för ESF+, budgeten för perioden 2021–2027, metoderna för genomförande, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering, och kompletterar de allmänna regler som gäller för ESF+ enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser].
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 2
Artikel 2
Artikel 2
Definitioner
Definitioner
1.  I denna förordning gäller följande definitioner:
1.  I denna förordning gäller följande definitioner:
1.  kompletterande åtgärder: verksamhet som tillhandahålls utöver fördelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i syfte att komma till rätta med social utestängning, t.ex. hänvisning till och tillhandahållande av sociala tjänster eller råd om hur man sköter hushållsekonomin.
1.  kompletterande åtgärder: verksamhet som tillhandahålls utöver fördelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i syfte att komma till rätta med social utestängning och utrota fattigdom, t.ex. hänvisning till och tillhandahållande av sociala tjänster och psykologiskt stöd, tillhandahållande av relevant information om allmännyttiga tjänster eller råd om hur man sköter hushållsekonomin.
2.  associerat land: ett land utanför EU (tredjeland) som är part i ett avtal med unionen, vilket gör det möjligt för landet att delta i ESF+-delarna sysselsättning och social innovation samt hälsa i enlighet med artikel 30.
2.  associerat land: ett land utanför EU (tredjeland) som är part i ett avtal med unionen, vilket gör det möjligt för landet att delta i ESF+-delarna sysselsättning och social innovation samt hälsa i enlighet med artikel 30.
3.  grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar och skolmaterial.
3.  grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar, inbegripet hygienprodukter för kvinnor, och skolmaterial.
4.  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.
4.  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.
5.  gemensamma omedelbara resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna inom fyra veckor från och med den dag då deltagaren lämnar insatsen (utträdesdag).
5.  gemensamma omedelbara resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna inom fyra veckor från och med den dag då deltagaren lämnar insatsen (utträdesdag).
6.  gemensamma långsiktiga resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna sex månader efter det att en deltagare har lämnat insatsen.
6.  gemensamma långsiktiga resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna sex och tolv månader efter det att en deltagare har lämnat insatsen.
7.  kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd: de faktiska kostnaderna i samband med bidragsmottagarens inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och som inte är begränsade till priset för livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet.
7.  kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd: de faktiska kostnaderna i samband med bidragsmottagarens inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och som inte är begränsade till priset för livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet.
7a.  gränsöverskridande partnerskap: i delen för sysselsättning och social innovation – permanenta strukturer för samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar, det civila samhället eller arbetsmarknadens parter i minst två medlemsstater.
8.  slutmottagare: den eller de personer som har det sämst ställt som erhåller stöd, såsom fastställs i artikel 4.1 xi.
8.  slutmottagare: den eller de personer som har det sämst ställt som erhåller stöd, såsom fastställs i artikel 4.1 xi.
9.  hälsokris: varje kris som vanligtvis uppfattas som ett hot och som har en hälsodimension och kräver att myndigheterna vidtar omedelbara åtgärder under osäkra förhållanden.
9.  hälsokris: varje kris som vanligtvis uppfattas som ett hot och som har en hälsodimension och kräver att myndigheterna vidtar omedelbara åtgärder under osäkra förhållanden.
10.  rättslig enhet: varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.
10.  rättslig enhet: varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.
11.  mikrofinansiering: garantier, mikrokrediter, eget kapital och kapital likställt med eget kapital, tillsammans med åtföljande företagsutvecklingstjänster, t.ex. i form av individuell rådgivning, utbildning och mentorskap, som ges till personer och mikroföretag som har svårt att få tillgång till krediter för yrkesmässig och/eller inkomstbringande verksamhet.
11.  mikrofinansiering: garantier, mikrokrediter, eget kapital och kapital likställt med eget kapital, tillsammans med åtföljande företagsutvecklingstjänster, t.ex. i form av individuell rådgivning, utbildning och mentorskap, som ges till personer och mikroföretag som har svårt att få tillgång till krediter för yrkesmässig och/eller inkomstbringande verksamhet.
12.  mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 000 000 euro.
12.  mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 000 000 euro.
13.  de personer som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som angetts av behöriga nationella myndigheter i samråd med relevanta aktörer, med undvikande av intressekonflikter, och som godkänts av dessa nationella behöriga myndigheter och som kan innehålla sådana element som gör det möjligt att rikta in sig på de personer som har det sämst ställt i vissa geografiska områden.
13.  de personer som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, inbegripet barn och hemlösa, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som angetts av behöriga nationella myndigheter i samråd med relevanta aktörer, med undvikande av intressekonflikter, och som godkänts av dessa nationella behöriga myndigheter och som kan innehålla sådana element som gör det möjligt att rikta in sig på de personer som har det sämst ställt i vissa geografiska områden.
14.  referensvärde: ett värde för att fastställa mål för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer som bygger på befintliga eller tidigare liknande insatser.
14.  referensvärde: ett värde för att fastställa mål för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer som bygger på befintliga eller tidigare liknande insatser.
15.  socialt företag: ett företag, oavsett juridisk form, eller en fysisk person som
15.  socialt företag: ett företag inom den sociala ekonomin, oavsett juridisk form, eller en fysisk person som
(d)  i enlighet med sin bolagsordning, sina stadgar eller andra juridiska handlingar, som kan leda till ansvarsskyldighet enligt reglerna genom vilka det upprättats i den medlemsstat det är beläget, i första hand strävar efter att uppnå mätbara, positiva sociala effekter snarare än att generera vinst i andra syften, och som tillhandahåller tjänster eller varor som genererar social avkastning, och/eller använder produktionsmetoder för varor eller tjänster som inbegriper sociala mål,
(d)  i enlighet med sin bolagsordning, sina stadgar eller andra juridiska handlingar, som kan leda till ansvarsskyldighet enligt reglerna genom vilka det upprättats i den medlemsstat det är beläget, i första hand strävar efter att uppnå mätbara, positiva sociala, inklusive miljömässiga, effekter snarare än att generera vinst i andra syften, och som tillhandahåller tjänster eller varor som genererar social avkastning, och/eller använder produktionsmetoder för varor eller tjänster som inbegriper sociala mål,
(b)  använder sina vinster för att i första hand uppnå sitt primära sociala mål och har på förhand fastställda förfaranden och regler för utdelning av vinst, med syftet att säkerställa att sådan utdelning inte äventyrar det primära sociala målet och
(b)  återinvesterar huvudandelen av sina vinster för att i första hand uppnå sitt primära sociala mål och har på förhand fastställda förfaranden och regler för utdelning av vinst, med syftet att säkerställa att sådan utdelning inte äventyrar det primära sociala målet och
(c)  drivs på ett affärsmässigt, ansvarigt och transparent sätt, särskilt genom delaktighet av anställda, kunder och/eller berörda aktörer som påverkas av dess affärsverksamhet.
(c)  drivs på ett affärsmässigt, demokratiskt, delaktighetsbaserat, ansvarigt och transparent sätt, särskilt genom delaktighet av anställda, kunder och/eller berörda aktörer som påverkas av dess affärsverksamhet.
15a.  företag inom den sociala ekonomin: olika typer av företag och enheter som ingår i den sociala ekonomin, såsom kooperativ, ömsesidiga bolag, sammanslutningar, stiftelser, sociala företag och andra former av företag som regleras genom lagarna i de olika medlemsstaterna och som har sin grundval i att människan och det sociala målet ges företräde framför kapitalet samt i demokratisk styrning, solidaritet och återinvestering av huvudandelen av vinsten eller överskottet.
16.  social innovation: verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.
16.  social innovation: verksamhet, bland annat kollektiv verksamhet, som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster, metoder och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, inbegripet mellan offentliga organisationer inom den tredje sektorn såsom frivillig- och samhällsorganisationer och företag inom den sociala ekonomin, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.
17.  sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande.
17.  sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra, till exempel geografiska och sektoriella, sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande.
18.  nyckelkompetenser: de kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla individer behöver, i alla skeden av livet, för självförverkligande och personlig utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Nyckelkompetenserna är följande: läs- och skrivkunnighet, flerspråkighet, matematik, vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, digitala färdigheter, personlig kompetens, social kompetens och kompetensen att lära sig att lära, medborgarskap, entreprenörskap samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
18.  nyckelkompetenser: de kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla individer behöver, i alla skeden av livet, för självförverkligande och personlig utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Nyckelkompetenserna är följande: läs- och skrivkunnighet, flerspråkighet, matematik, vetenskap, teknik, konst och ingenjörsvetenskap, digitala färdigheter, medier, personlig kompetens, social kompetens och kompetensen att lära sig att lära, medborgarskap, entreprenörskap samt (inter)kulturell medvetenhet, kulturella uttrycksformer och kritiskt tänkande.
19.  tredjeland: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen.
19.  tredjeland: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen.
19a.  missgynnade grupper: målgrupper med en hög nivå av människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom, diskriminering eller social utestängning, bland annat etniska minoriteter såsom romer, tredjelandsmedborgare, inklusive migranter, äldre, barn, ensamstående föräldrar, personer med funktionsnedsättning eller personer med kroniska sjukdomar.
19b.  livslångt lärande: all utbildning (formellt lärande, icke-formellt lärande och informellt lärande) under hela livet, inbegripet förskola, allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, högre utbildning och vuxenutbildning, som leder till bättre kunskaper, färdigheter och kompetenser och möjligheter att delta i samhället.
2.  De definitioner som fastställs i artikel [2] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska också tillämpas på den del av ESF+ som genomförs inom ramen för delad förvaltning.
2.  De definitioner som fastställs i artikel [2] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] gäller också den del av ESF+ som genomförs inom ramen för delad förvaltning.
2a.  De definitioner som fastställs i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget1a gäller också delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa inom ramen för direkt och indirekt förvaltning.
________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Allmänna mål och metoder för genomförande
Allmänna mål och metoder för genomförande
ESF+ syftar till att stödja medlemsstaterna i arbetet med att uppnå höga sysselsättningsnivåer, rättvist socialt skydd och kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv i enlighet med principerna i den europeiska pelare för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017.
ESF+ ska stödja medlemsstaterna, på nationell, regional och lokal nivå, och unionen med att uppnå inkluderande samhällen, högkvalitativ sysselsättning, jobbskapande, högkvalitativ utbildning för alla, lika möjligheter, utrotning av fattigdom, däribland barnfattigdom, social inkludering och integration, social sammanhållning, socialt skydd och kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv.
ESF+ ska vara i linje med Europeiska unionens fördrag och stadgan, och förverkliga principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017, och därmed bidra till unionens mål att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget och unionens och dess medlemsstaters åtagande att uppnå målen för hållbar utveckling och de åtaganden som gjordes inom ramen för Parisavtalet.
ESF+ ska stödja, komplettera och ge medlemsstaternas politik ett mervärde i syfte att säkerställa lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.
ESF+ ska stödja, komplettera och ge medlemsstaternas politik ett mervärde i syfte att säkerställa lika möjligheter, lika tillgång till arbetsmarknaden, livslångt lärande, högkvalitativa arbetsvillkor, socialt skydd, social integration och inkludering, utrotning av fattigdom, däribland barnfattigdom, investeringar i barn och ungdomar, icke-diskriminering, jämställdhet, tillgång till grundläggande tjänster samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.
Den ska genomföras
Den ska genomföras
a)  inom ramen för delad förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de särskilda mål som anges i artikel 4.1 (ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och
a)  inom ramen för delad förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de särskilda mål som anges i artikel 4.1 (ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och
b)  inom ramen för direkt och indirekt förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 23 (”Delen för sysselsättning och social innovation”) och för den del av stödet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 4.3 och 26 (”Delen för hälsa”).
b)  inom ramen för direkt och indirekt förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 23 (”Delen för sysselsättning och social innovation”) och för den del av stödet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 4.3 och 26 (”Delen för hälsa”).
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Särskilda mål
Särskilda mål
1.  ESF+ ska stödja följande särskilda mål inom politikområdena sysselsättning, utbildning, social inkludering och hälsa och därmed också bidra till det politiska målet för [”En mer socialt Europa – genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter”] som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser]:
1.  ESF+ ska stödja följande särskilda mål inom politikområdena sysselsättning, utbildning, rörlighet, social inkludering, fattigdomsutrotning och hälsa och därmed också bidra till det politiska målet för [”Ett mer socialt Europa – genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter”] som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser]:
i)  Förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt för unga, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften, och främja egenföretagande och den sociala ekonomin.
i)  Förbättra tillgången till högkvalitativ sysselsättning och aktiveringsåtgärder för alla arbetssökande, i synnerhet särskilda åtgärder för ungdomar – särskilt genom genomförandet av ungdomsgarantin, långtidsarbetslösa, ekonomiskt inaktiva personer och missgynnade grupper, med fokus på de personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, och främja sysselsättning, egenföretagande, entreprenörskap och den sociala ekonomin.
ii)  Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.
ii)  Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.
iii)  Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, en bättre balans mellan arbete och privatliv, inbegripet tillgång till barnomsorg, en hälsosam och väl lämpad arbetsmiljö där man tar itu med hälsorisker, arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar samt ett aktivt och hälsosamt åldrande.
iii)  Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och karriärutveckling, främja principen om lika lön för lika arbete, en bättre balans mellan arbete och privatliv, med särskilt fokus på ensamstående föräldrar, inbegripet tillgång till barnomsorg, förskola, äldreomsorg och andra omsorgstjänster och stödtjänster av god kvalitet till överkomliga priser för alla; och främja en hälsosam och väl lämpad arbetsmiljö där man tar itu med hälso- och sjukdomsrisker, arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar, ändrad yrkesinriktning samt ett aktivt och hälsosamt åldrande.
iv)  Förbättra utbildningssystemens kvalitet, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet digitala färdigheter.
iv)  Förbättra utbildningssystemens kvalitet, deltagandemöjligheter, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet entreprenörsfärdigheter och digitala färdigheter, och erkänna icke-formellt och informellt lärande, främja e-integration och underlätta övergången från utbildning till arbete, i syfte att svara mot sociala och ekonomiska krav.
v)  Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, inbegripet underlätta rörlighet för alla i utbildningssyfte.
v)  Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet till överkomliga priser för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper och omsorgsgivare, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, ta itu med avhopp från skolan, främja införande av varvad utbildning, lärlingsutbildning, rörlighet för alla i utbildningssyfte samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
vi)  Främja livslångt lärande, särskilt flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla när det gäller digitala färdigheter, bättre förutse förändringar och nya krav på kompetens utifrån arbetsmarknadens behov, underlätta karriärövergångar och främja yrkesmässig rörlighet.
vi)  Främja livslångt lärande, särskilt flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla när det gäller entreprenörsfärdigheter och digitala färdigheter, bättre förutse förändringar och nya krav på kompetens utifrån arbetsmarknadens behov, underlätta karriärövergångar och främja yrkesmässig rörlighet och fullvärdigt samhällsdeltagande.
vii)  Uppmuntra aktiv inkludering i syfte att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten.
vii)  Uppmuntra aktiv inkludering i syfte att främja lika möjligheter, icke-diskriminering och aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten, i synnerhet för missgynnade grupper.
viii)  Främja socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare och av marginaliserade grupper, exempelvis romer.
viii)  Främja långsiktig socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare, inklusive migranter.
viiia) Bekämpa diskriminering mot och främja socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper, exempelvis romer.
ix)  Förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara och överkomliga tjänster. Modernisera systemen för socialt skydd, bland annat genom att främja tillgången till socialt skydd. Förbättra tillgänglighet, ändamålsenlighet och anpassningsförmåga när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen samt långvarig vård och omsorg.
ix)  Förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara, tillgängliga och överkomliga tjänster, inbegripet tjänster för tillgång till bostäder och personcentrerad hälso- och sjukvård och relaterad vård; modernisera socialförsäkringsmyndigheterna, de offentliga arbetsförmedlingarna, systemen för socialt skydd och social inkludering, bland annat genom att främja tillgången till likvärdigt socialt skydd, med särskild inriktning på barn och missgynnade grupper och de personer som har det sämst ställt; förbättra tillgänglighet, inklusive för personer med funktionsnedsättning, ändamålsenlighet och anpassningsförmåga när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen samt långvarig vård och omsorg.
ixa)  Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i syfte att förbättra deras deltagande i sysselsättning och utbildning.
x)  Främja social integrering av människor som befinner sig i riskzonen för fattigdom eller social utestängning, inbegripet de som har det sämst ställt och barn.
x)  Främja social integrering av människor som upplever eller befinner sig i riskzonen för fattigdom och/eller social utestängning, inbegripet de som har det sämst ställt och barn.
xi)  Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder.
xi)  Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder, i syfte att säkerställa deras sociala inkludering, med tonvikt på barn i utsatta situationer.
2.  ESF+ ska med hjälp av de åtgärder som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att uppnå de särskilda mål som avses i punkt 1 också bidra till de andra politiska mål som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], särskilt när det gäller följande:
2.  Med hjälp av de åtgärder som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att uppnå de särskilda mål som avses i punkt 1 strävar ESF+ efter att bidra till de andra politiska mål som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], särskilt när det gäller följande:
1.  Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin.
1.  Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum, vårdinrättningar samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin, med beaktande av den sociala ekonomins lagar och ramar som fastställts i medlemsstaterna.
2.  Ett grönare, koldioxidsnålt Europa genom förbättring av utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, kompetenslyft för alla, inklusive arbetskraften och skapande av nya arbetstillfällen i sektorer som rör miljö, klimat och energi samt bioekonomi.
2.  Ett grönare, koldioxidsnålt Europa genom förbättring av utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, ökad medvetenhet hos befolkningen om hållbar utveckling och livsstilar, kompetenslyft för alla, inklusive arbetskraften och skapande av nya arbetstillfällen av hög kvalitet i sektorer som rör miljö, klimat och energi samt den cirkulära ekonomin och bioekonomin.
2a.  En union som är närmare medborgarna, genom åtgärder för minskad fattigdom och ökad social inkludering, med beaktande av särdragen i stads-, landsbygds- och kustregioner, för att råda bot på socioekonomisk ojämlikhet i städer och regioner.
2b.  Inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation ska ESF+ stödja utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av unionens instrument, politik och relevanta lagstiftning samt främja evidensbaserat beslutsfattande, social innovation och sociala framsteg i partnerskap med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och offentliga och privata organ (särskilt mål 1); den ska främja arbetstagarnas frivilliga geografiska rörlighet på ett rättvist sätt och öka sysselsättningsmöjligheterna (särskilt mål 2); den ska främja sysselsättning och social inkludering genom att öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för mikroföretag och företag inom den sociala ekonomin, särskilt för utsatta personer (särskilt mål 3).
3.  Inom ramen för delen för hälsa ska ESF+ stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, bidra till effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, göra hälso- och sjukvården säkrare, minska ojämlikhet i hälsa, skydda medborgarna från gränsöverskridande hot mot människors hälsa och stödja EU:s hälsoskyddslagstiftning.
3.  Inom ramen för delen för hälsa ska ESF+ bidra till en hög nivå på skyddet för människors hälsa och sjukdomsförebyggande åtgärder, bland annat genom främjande av fysisk aktivitet och av hälsoutbildning, bidra till effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, göra hälso- och sjukvården säkrare, minska ojämlikhet i hälsa, höja den förväntade livslängden hos nyfödda, skydda medborgarna från gränsöverskridande hot mot människors hälsa, främja sjukdomsförebyggande och tidig diagnostisering, och hälsofrämjande under hela livet samt skärpa och stödja EU:s hälsoskyddsrelaterade lagstiftning, däribland på området miljöhälsa, och främja hälsa i all unionspolitik. Unionens hälsopolitik ska vägledas av målen för hållbar utveckling för att säkerställa att unionen och medlemsstaterna når delmålen i mål nr 3 för hållbar utveckling: ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Budget
Budget
1.  Den totala finansieringsramen för ESF+ för perioden 2021–2027 ska vara 101 174 000 000 euro i löpande priser.
1.  Den totala finansieringsramen för ESF+ för perioden 2021–2027 ska vara 106 781 000 000 EUR i 2018 års priser (120 457 000 000 EUR i löpande priser).
2.  Den del av finansieringsramen som avser ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 100 000 000 000 euro i löpande priser eller 88 646 194 590 euro i 2018 års priser, varav 200 000 000 euro i löpande priser, eller 175 000 000 euro i 2018 års priser, ska avsättas för transnationellt samarbete till stöd för de innovativa lösningar som avses i artikel 23 i och 400 000 000 euro i löpande priser, eller 376 928 934 euro i 2018 års priser, som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
2.  Den del av finansieringsramen som avser ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 105 686 000 000 EUR i 2018 års priser (119 222 000 000 EUR i löpande priser), varav 200 000 000 euro i löpande priser, eller 175 000 000 euro i 2018 års priser, ska avsättas för transnationellt samarbete till stöd för de innovativa lösningar som avses i artikel 23 i, 5 900 000 000 EUR ska avsättas för åtgärder inom ramen för den europeiska barngarantin som avses i artikel 10a, och 400 000 000 euro i löpande priser, eller 376 928 934 euro i 2018 års priser, som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
3.  Finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa för perioden 2021–2027 ska vara 1 174 000 000 euro i löpande priser.
3.  Finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa för perioden 2021–2027 ska vara 1 095 000 000 EUR i 2018 års priser (1 234 000 000 EUR i löpande priser).
4.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 3 ska vara följande:
4.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 3 ska vara följande:
(d)  761 000 000 euro för genomförandet av delen för sysselsättning och social innovation.
(d)  675 000 000 EUR i 2018 års priser (761 000 000 euro i löpande priser) för genomförandet av delen för sysselsättning och social innovation.
(e)  413 000 000 euro för genomförandet av delen för hälsa.
(e)  420 000 000 EUR i 2018 års priser (473 000 000 euro i löpande priser eller 0,36 % av den fleråriga budgetramen 2021–2027) för genomförandet av delen för hälsa.
5.  De belopp som avses i punkterna 3 och 4 får också användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmen, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet centrala informationstekniska system.
5.  De belopp som avses i punkterna 3 och 4 får också användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmen, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet centrala informationstekniska system.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
1.  Alla program som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning samt insatser som stöds av delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa ska säkerställa jämställdhet under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dem. De ska också främja lika möjligheter för alla utan diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen.
1.  Alla program som genomförs genom ESF+ ska säkerställa jämställdhet under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dem. De ska också stödja särskilda åtgärder som syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetslivet och deras yrkesutveckling samt möjligheter att förena arbete och privatliv, samt främja lika möjligheter för alla, utan diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning eller hälsotillstånd, ålder eller sexuell läggning, inbegripet tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning även när det gäller IKT, under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen, för att på så sätt öka den sociala inkluderingen och minska ojämlikheten.
2.  Medlemsstaterna och kommissionen ska också stödja särskilda riktade åtgärder för att främja de principer som avses i punkt 1 inom något av målen för ESF+, inbegripet övergången från vård- och omsorgsboenden/institutionsvård till familjehem eller närvård.
2.  Medlemsstaterna och kommissionen ska också stödja särskilda riktade åtgärder för att främja de principer som avses i punkt 1 inom något av målen för ESF+, inbegripet övergången från institutionsvård till familjehem eller närvård och förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Samstämmighet och inriktning på tematiska mål
Samstämdhet och inriktning på tematiska mål
1.  Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning på de åtgärder som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
1.  Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning på åtgärder som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan i den europeiska planeringsterminen och regionala särdrag, och därigenom bidra till unionens mål i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget när det gäller att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, och som är helt i linje med Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling.
Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska främja synergieffekter och säkerställa samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan ESF+ och unionens övriga fonder, program och instrument, såsom Erasmus, asyl- och migrationsfonden och stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd, både vid planeringen och under genomförandet. Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska optimera användningen av samordningssystem för att undvika dubbelarbete och säkerställa ett nära samarbete mellan dem som ansvarar för genomförandet, så att stödinsatserna blir samstämmiga och enhetliga.
Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska främja synergieffekter och säkerställa samordning, komplementaritet och samstämdhet mellan ESF+ och unionens övriga fonder, program och instrument, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska havs- och fiskerifonden, InvestEU, Kreativa Europa, fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värderingar, Erasmus, asyl- och migrationsfonden, den europeiska ramen för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd, både vid planeringen och under genomförandet. Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska optimera användningen av samordningssystem för att undvika dubbelarbete och säkerställa ett nära samarbete mellan de förvaltningsmyndigheter som ansvarar för genomförandet av integrerade strategier och stödinsatser som är samstämda och enhetliga.
2.  Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de utmaningar som fastställs i de landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget och i den europeiska planeringsterminen och som ligger inom tillämpningsområdet för ESF+ såsom fastställs i artikel 4.
2.  Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de utmaningar som fastställs i de landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget och i den europeiska planeringsterminen och som ligger inom tillämpningsområdet för ESF+ såsom fastställs i artikel 4.
3.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 25 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–xi, inbegripet främjande av den socioekonomiska integreringen av tredjelandsmedborgare.
3.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 27 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–x, inbegripet främjande av den socioekonomiska integreringen av tredjelandsmedborgare.
3a.  Inom de särskilda målen för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–x ska medlemsstaterna avsätta minst 5 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till riktade åtgärder som syftar till att genomföra den europeiska barngarantin för att säkerställa barns lika tillgång till gratis hälso- och sjukvård, gratis utbildning, gratis barnomsorg, anständigt boende och tillräckligt med mat.
4.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 2 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till det särskilda mål om att motverka materiell fattigdom som anges i artikel 4.1 xi.
4.  Utöver den lägsta avsättningen om minst 27 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål som anges i artikel 4.1 vii–x ska medlemsstaterna avsätta minst 3 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till det särskilda mål om att hantera social inkludering av dem som har det sämst ställt och/eller motverka materiell fattigdom som anges i artikel 4.1 x och xi.
I vederbörligen motiverade fall får de medel som avsätts till de särskilda mål som anges i artikel 4.1 x och riktar sig till dem som har det sämst ställt beaktas för att kontrollera överensstämmelse med den minimitilldelning på minst 2 % som fastställs i första stycket i denna punkt.
5.  Medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2019 ska avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2021–2025 till riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättningen och övergången från skola till arbetsliv samt möjligheter att återintegreras i utbildning och få en andra chans till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin.
5.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 3 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättningen och övergången från skola till arbetsliv samt möjligheter att återintegreras i utbildning och få en andra chans till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin.
Medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt 2019 eller där denna andel ligger över 15 % enligt uppgifter från Eurostat, ska avsätta minst 15 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2021–2025 under programplaneringsperioden till ovan nämnda åtgärder och åtgärder för strukturreformer, med särskild uppmärksamhet på de regioner som berörs mer med hänsyn till skillnaderna mellan dem.
Vid programplaneringen efter halva tiden av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning för 2026–2027 i enlighet med artikel [14] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], ska de medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2024 avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2026–2027 för dessa åtgärder.
Vid programplaneringen efter halva tiden av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning för 2026–2027 i enlighet med artikel [14] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], ska de medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt under 2024 eller där denna andel ligger över 15 % enligt uppgifter från Eurostat, avsätta minst 15 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2026–2027 till dessa åtgärder eller åtgärder för strukturreformer.
De yttersta randområden som uppfyller de villkor som fastställs i första och andra stycket ska avsätta minst 15 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i sina program till de riktade åtgärder som fastställs i första stycket. Denna tilldelning ska beaktas för att kontrollera efterlevnaden av den lägsta procentandel på nationell nivå som fastställs i första och andra stycket.
De yttersta randområden som uppfyller de villkor som fastställs i andra och tredje stycket ska avsätta minst 15 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i sina program till de riktade åtgärder som fastställs i första stycket. Denna tilldelning ska beaktas för att kontrollera efterlevnaden av den lägsta procentandel på nationell nivå som fastställs i första och andra stycket. Tilldelningen ska inte ersätta den finansiering som är nödvändig för infrastruktur och utveckling i de yttersta randområdena.
Vid genomförandet av sådana åtgärder ska medlemsstaterna prioritera de ungdomar som står utanför arbetskraften eller är långtidsarbetslösa och införa riktade uppsökande åtgärder.
Vid genomförandet av sådana åtgärder ska medlemsstaterna prioritera de ungdomar som står utanför arbetskraften eller är långtidsarbetslösa och införa riktade uppsökande åtgärder.
6.  Punkterna 2–5 ska inte tillämpas på de särskilda tilläggsanslagen till de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
6.  Punkterna 2–5 ska inte tillämpas på de särskilda tilläggsanslagen till de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
7.  Punkterna 1–5 ska inte gälla tekniskt stöd.
7.  Punkterna 1–5 ska inte gälla tekniskt stöd.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 7a (ny)
Artikel 7a
Respekt för de grundläggande rättigheterna
Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av stadgan vid genomförandet av medlen.
Kostnader för åtgärder som inte stämmer överens med stadgan ska inte vara stödberättigande i enlighet med artikel 58.2 i förordning xx/xx om gemensamma bestämmelser och delegerad förordning (EU) nr 240/2014.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 8
Artikel 8
Artikel 8
Partnerskap
Partnerskap
1.  Varje medlemsstat ska säkerställa ett lämpligt deltagande från arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället när det gäller politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering som stöds av ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
1.  I enlighet med artikel 6 i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] och delegerad förordning (EU) nr 240/2014 ska varje medlemsstat i partnerskap med lokala och regionala myndigheter säkerställa ett meningsfullt deltagande från arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, jämställdhetsorgan, nationella människorättsinstitutioner och andra relevanta eller representativa organisationer i planeringen och genomförandet av politik och initiativ för sysselsättning, utbildning, icke-diskriminering och social inkludering som stöds av ESF+ under delad förvaltning. Sådant meningsfullt deltagande ska vara inkluderande och tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.
2.  Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i varje program för kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället.
2.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 2 % av ESF+-medlen till kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället på unionsnivå och nationell nivå i form av utbildning, nätverksåtgärder och stärkande av den sociala dialogen, och till verksamhet som genomförs gemensamt av arbetsmarknadens parter.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 9
Artikel 9
Artikel 9
Motverka materiell fattigdom
Motverka materiell fattigdom
De medel som avses i artikel 7.4 ska planeras inom ramen för en särskilt prioritering eller ett särskilt program.
De medel som avses i artikel 7.4 avseende social inkludering av dem som har det sämst ställt och/eller motverkande av materiell fattigdom ska planeras inom ramen för en särskild prioritering eller ett särskilt program. Samfinansieringssatsen för denna prioritering eller detta program ska vara 85 %.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 10
Artikel 10
Artikel 10
Stöd till ungdomssysselsättningen
Stöd till ungdomssysselsättningen
Stöd i enlighet med artikel 7.5 ska planeras inom ramen för en särskild prioritering och det ska stödja det särskilda mål som anges i artikel 4.1 i.
Stöd i enlighet med artikel 7.5 ska planeras inom ramen för en särskild prioritering eller ett särskilt program, och det ska stödja det särskilda mål som anges i artikel 4.1 i.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Stöd till den europeiska barngarantin
Stöd i enlighet med artikel 7.3a ska planeras inom ramen för en särskild prioritering eller ett särskilt program som avspeglar kommissionens rekommendation från 2013 om att investera i barnens framtid. Det ska stödja kampen mot barnfattigdom och social utestängning inom de särskilda mål som anges i artikel 4.1 vii–x.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 11
Artikel 11
Artikel 11
Stöd till relevanta landsspecifika rekommendationer
Stöd till relevanta landsspecifika rekommendationer
De åtgärder som vidtas för att hantera de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer och i den europeiska planeringsterminen som avses i artikel 7.2 ska planeras inom ramen för en eller flera särskilda prioriteringar.
De åtgärder som vidtas för att hantera de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer och i den europeiska planeringsterminen som avses i artikel 7.2 ska planeras inom ramen för något av de särskilda målen i artikel 4.1. Medlemsstaterna ska säkerställa komplementaritet, samstämdhet, samordning och synergier med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Tillräcklig flexibilitet ska säkerställas på förvaltningsmyndighetsnivå för att fastställa prioriteringar och områden för ESF+-investeringar i linje med de särskilda lokala eller regionala utmaningarna.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Integrerad territoriell utveckling
1.  ESF+ får stödja integrerad territoriell utveckling som ingår i program inom båda de mål som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/xxxx [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] i enlighet med avdelning III kapitel II i den förordningen.
2.  Medlemsstaterna ska genomföra integrerad territoriell utveckling med stöd av ESF+ endast i någon av de former som avses i artikel [22] i förordning (EU) 2018/xxxx [den nya förordningen om gemensamma bestämmelser].
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 11b (ny)
Artikel 11b
Transnationellt samarbete
1.  Medlemsstaterna får ge stöd till åtgärder för transnationellt samarbete inom en särskild prioritering.
2.  Åtgärder för transnationellt samarbete får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1 i–x.
3.  Den maximala samfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning till sådana prioriteringar.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 12
Artikel 12
Artikel 12
Tillämpningsområde
Tillämpningsområde
Detta kapitel gäller för ESF+-stöd enligt artikel 4.1 i–x när det genomförs inom ramen för delad förvaltning (”allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning”).
Detta kapitel gäller för ESF+-stöd enligt artikel 4.1 i–x när det genomförs inom ramen för delad förvaltning (”allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning”). Dessutom gäller artikel 13 även ESF+-stöd i enlighet med artikel 4.1 xi.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 13
Artikel 13
Artikel 13
Innovativa åtgärder
Sociala innovativa åtgärder
1.  Medlemsstaterna ska stödja åtgärder för social innovation och sociala experiment eller stärka bottom-up-strategier som bygger på partnerskap som inbegriper myndigheter, den privata sektorn och det civila samhället, t.ex. lokala aktionsgrupper som utformar och genomför lokalt ledda utvecklingsstrategier.
1.  Medlemsstaterna ska stödja åtgärder för social innovation och/eller sociala experiment, inklusive sådana med en sociokulturell del, med användning av bottom-up-strategier som bygger på partnerskap som inbegriper myndigheter, arbetsmarknadens parter, företag inom den sociala ekonomin, den privata sektorn och det civila samhället.
1a.  Medlemsstaterna ska, antingen i sina operativa program eller senare under genomförandet, identifiera områden för social innovation och sociala experiment som motsvarar medlemsstaternas särskilda behov.
2.  Medlemsstaterna får stödja utvecklingen av innovativa strategier som testats i liten skala (sociala experiment) och som utvecklats inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation och andra EU-program.
2.  Medlemsstaterna får stödja utvecklingen av innovativa strategier som testats i liten skala (social innovation och sociala experiment, inklusive sådana med en sociokulturell del) och som utvecklats inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation och andra EU-program.
3.  Innovativa åtgärder och strategier får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1 i–x.
3.  Innovativa åtgärder och strategier får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1.
4.  Varje medlemsstat ska ägna minst en prioritering åt genomförandet av punkterna 1 eller 2 eller båda. Den maximala medfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning till sådana prioriteringar.
4.  Varje medlemsstat ska ägna minst en prioritering åt genomförandet av punkterna 1 eller 2 eller båda. Den maximala medfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 14
Artikel 14
Artikel 14
Stödberättigande
Stödberättigande
1.  Utöver de kostnader som avses i artikel [58] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] är följande kostnader inte stödberättigande i enlighet med det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning:
1.  Utöver de kostnader som avses i artikel [58] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] är följande kostnader inte stödberättigande i enlighet med det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning:
(d)  Förvärv av mark och fastigheter samt tillhandahållande av infrastruktur och
(d)  Förvärv av mark och fastigheter samt förvärv av infrastruktur och
(e)  inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.
(e)  inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är absolut nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.
2.  Naturabidrag i form av anslag eller löner som betalas av en tredje part till förmån för deltagarna i en insats kan berättiga till stöd från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning förutsatt att naturabidrag uppkommer i enlighet med nationella regler, inklusive redovisningsregler, och inte överstiger den kostnad som bärs av tredje part.
2.  Naturabidrag i form av anslag eller löner som betalas av en tredje part till förmån för deltagarna i en insats kan berättiga till stöd från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning förutsatt att naturabidrag uppkommer i enlighet med nationella regler, inklusive redovisningsregler, och inte överstiger den kostnad som bärs av tredje part.
3.  De särskilda tilläggsanslag som tilldelas de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt ska användas så att de särskilda mål som anges i artikel 4.1 uppnås.
3.  De särskilda tilläggsanslag som tilldelas de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt ska användas så att de särskilda mål som anges i artikel 4.1 uppnås.
4.  Direkta personalkostnader ska berättiga till bidrag från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att de inte överstiger 100 % av sedvanlig ersättning för den berörda verksamheten i medlemsstaten, vilket framgår av Eurostats uppgifter.
4.  Direkta personalkostnader ska berättiga till bidrag från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning. Om det finns ett tillämpligt kollektivavtal ska de fastställas i enlighet med det avtalet. Om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal får de inte överstiga 100 % av sedvanlig ersättning för den berörda verksamheten eller den särskilda expertisen i medlemsstaten eller regionen, vilket framgår av relevant dokumentation från respektive förvaltningsmyndighet och/eller Eurostats uppgifter.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 15
Artikel 15
Artikel 15
Indikatorer och rapportering
Indikatorer och rapportering
1.  Program som får allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga 1 till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Programmen får också använda programspecifika indikatorer.
1.  Program som får allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga I, eller bilaga IIa för åtgärder som är inriktade på social inkludering av dem som har det sämst ställt enligt artikel 4.1 x, till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Programmen får också använda programspecifika indikatorer och åtgärdsspecifika indikatorer.
2.  Utgångsvärdena för de gemensamma och programspecifika outputindikatorerna ska fastställas till noll. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska kumulativa kvantifierade delmål och målvärden för dessa indikatorer fastställas i absoluta tal. De rapporterade värdena för outputindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
2.  Utgångsvärdena för de gemensamma och programspecifika outputindikatorerna ska fastställas till noll. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska kumulativa kvantifierade delmål och målvärden för dessa indikatorer fastställas i absoluta tal. De rapporterade värdena för outputindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
3.  För de gemensamma och programspecifika resultatindikatorerna för vilka ett kumulativt kvantifierat delmål för 2024 och ett målvärde för 2029 har fastställts, ska referensvärdet fastställas med användning av de senast tillgängliga uppgifterna eller andra relevanta informationskällor. Mål för gemensamma resultatindikatorer ska fastställas i absoluta tal eller som en procentandel. Programspecifika resultatindikatorer och tillhörande mål får uttryckas i kvantitativa eller kvalitativa termer. De rapporterade värdena för de gemensamma resultatindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
3.  För de gemensamma och programspecifika resultatindikatorerna för vilka ett kumulativt kvantifierat delmål för 2024 och ett målvärde för 2029 har fastställts, ska referensvärdet fastställas med användning av de senast tillgängliga uppgifterna eller andra relevanta informationskällor. Mål för gemensamma resultatindikatorer ska fastställas i absoluta tal eller som en procentandel. Programspecifika resultatindikatorer och tillhörande mål får uttryckas i kvantitativa eller kvalitativa termer. De rapporterade värdena för de gemensamma resultatindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
4.  Uppgifter om indikatorerna för deltagare får endast överföras när alla uppgifter som krävs enligt punkt 1a i bilaga 1 som rör den deltagaren finns tillgängliga.
4.  Uppgifter om indikatorerna för deltagare får endast överföras när alla uppgifter som krävs enligt punkt 1a i bilaga 1 som rör den deltagaren finns tillgängliga.
4a.  De uppgifter som avses i punkt 3 ska omfatta en konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv för att övervaka genomförandet av ESF+-programmen med avseende på jämställdhet och delas upp efter kön.
5.  När uppgifter finns tillgängliga i register eller likvärdiga källor, ska medlemsstaterna göra det möjligt för de förvaltande myndigheterna och andra organ som ansvarar för insamlingen av de uppgifter som behövs för övervakning och utvärdering av det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning att inhämta dessa uppgifter från dataregister eller likvärdiga källor i enlighet med artikel 6.1 c och e i förordning (EU) 2016/679.
5.  När uppgifter finns tillgängliga i register eller likvärdiga källor får medlemsstaterna göra det möjligt för de förvaltande myndigheterna och andra organ som ansvarar för insamlingen av de uppgifter som behövs för övervakning och utvärdering av det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning att inhämta dessa uppgifter från dataregister eller likvärdiga källor i enlighet med artikel 6.1 c och e i förordning (EU) 2016/679.
6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att ändra de indikatorer som anges i bilaga I om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att ändra de indikatorer som anges i bilaga I och bilaga IIa om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 17
Artikel 17
Artikel 17
Principer
Principer
1.  ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom får endast användas för att stödja utdelning av livsmedel och varor som överensstämmer med unionsrätten om konsumentprodukters säkerhet.
1.  ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom får endast användas för att stödja utdelning av livsmedel och varor som överensstämmer med unionsrätten om konsumentprodukters säkerhet.
2.  Medlemsstaterna och stödmottagarna ska välja ut livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet på grundval av objektiva kriterier som är knutna till behoven hos de personer som har det sämst ställt. I urvalskriterierna för livsmedelsprodukter, och i förekommande fall varor, ska hänsyn också tas till klimat- och miljöaspekter, i synnerhet för att minska slöseri med livsmedel. Där så är lämpligt ska valet av livsmedel som ska delas ut ske med beaktande av hur dessa livsmedel bidrar till att de personer som har det sämst ställt får en balanserad kost.
2.  Medlemsstaterna och stödmottagarna ska välja ut livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet på grundval av objektiva kriterier som är knutna till behoven hos de personer som har det sämst ställt. I urvalskriterierna för livsmedelsprodukter, och i förekommande fall varor, ska hänsyn också tas till klimat- och miljöaspekter, i synnerhet för att minska slöseri med livsmedel samt plast för engångsbruk. Där så är lämpligt ska valet av livsmedel som ska delas ut ske med beaktande av hur dessa livsmedel bidrar till att de personer som har det sämst ställt får en balanserad kost.
Livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet får lämnas direkt till de personer som har det sämst ställt eller indirekt via elektroniska kuponger eller kort, förutsatt att de bara kan lösas in mot det livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiella bistånd som avses i artikel 2.3.
Livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet får lämnas direkt till de personer som har det sämst ställt eller indirekt via elektroniska kuponger eller kort, förutsatt att de bara kan lösas in mot det livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiella bistånd som avses i artikel 2.3 och att de inte ersätter befintliga sociala förmåner.
Livsmedel som tillhandahålls till de personer som har det sämst ställt får införskaffas genom användning, beredning eller försäljning av produkter som avyttrats i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, förutsatt att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och inte på ett omotiverat sätt fördröjer leveranserna av livsmedel till de personer som har det sämst ställt.
Livsmedel som tillhandahålls till de personer som har det sämst ställt får införskaffas genom användning, beredning eller försäljning av produkter som avyttrats i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, förutsatt att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och inte på ett omotiverat sätt fördröjer leveranserna av livsmedel till de personer som har det sämst ställt.
Alla belopp som härrör från en sådan transaktion ska användas för de personer som har det sämst ställt, utöver de belopp som redan finns tillgängliga för programmet.
Alla belopp som härrör från en sådan transaktion ska användas för de personer som har det sämst ställt, utöver de belopp som redan finns tillgängliga för programmet.
3.  Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att bistånd som ges inom ramen för ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom respekterar värdigheten hos de personer som har det sämst ställt och förhindrar att de stigmatiseras.
3.  Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att bistånd som ges inom ramen för ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom respekterar värdigheten hos de personer som har det sämst ställt och förhindrar att de stigmatiseras.
4.  Tillhandahållandet av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd kan kompletteras med en omläggning till behöriga enheter och andra kompletterande åtgärder som syftar till social inkludering av de personer som har det sämst ställt.
4.  Tillhandahållandet av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd ska kompletteras med en omläggning till behöriga enheter och andra kompletterande åtgärder som syftar till social inkludering av de personer som har det sämst ställt.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 20
Stödberättigande för utgifter
Stödberättigande för utgifter
1.  De stödberättigande kostnaderna för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom ska vara följande:
1.  De stödberättigande kostnaderna för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom ska vara följande:
a)  Kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd, inklusive kostnader för transport av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till slutmottagarna.
a)  Kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd, inklusive kostnader för transport av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till slutmottagarna.
b)  Om transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de stödmottagare som delar ut dem till slutmottagarna inte omfattas av punkt a, de kostnader som bärs av det inköpsorgan som är kopplat till transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till lagren och/eller stödmottagarna och lagringskostnader med en schablonsats på 1 % av de kostnader som avses i led a eller, i vederbörligen motiverade fall, kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.
b)  Om transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de stödmottagare som delar ut dem till slutmottagarna inte omfattas av punkt a, de kostnader som bärs av det inköpsorgan som är kopplat till transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till lagren och/eller stödmottagarna och lagringskostnader med en schablonsats på 1 % av de kostnader som avses i led a eller, i vederbörligen motiverade fall, kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.
c)  De kostnader för administration, frakt och lagring som de stödmottagare har som är inblandade i utdelningen av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.
c)  De kostnader för administration, frakt och lagring som de stödmottagare har som är inblandade i utdelningen av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.
d)  Kostnaden för insamling, transport, lagring och utdelning av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.
d)  Kostnaden för insamling, transport, lagring och utdelning av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.
e)  Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits av stödmottagarna eller på deras vägnar och deklarerats av de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a.
e)  Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits av stödmottagarna eller på deras vägnar och deklarerats av de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5,5 % av de kostnader som avses i led a.
2.  En minskning av de stödberättigande kostnader som avses i punkt 1 a på grund av att det organ som ansvarar för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd inte följt tillämplig lagstiftning, ska inte leda till en minskning av de stödberättigande kostnader som anges i punkt 1 c och e.
2.  En minskning av de stödberättigande kostnader som avses i punkt 1 a på grund av att det organ som ansvarar för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd inte följt tillämplig lagstiftning, ska inte leda till en minskning av de stödberättigande kostnader som anges i punkt 1 c och e.
3.  Följande kostnader ska inte vara stödberättigande:
3.  Följande kostnader ska inte vara stödberättigande:
a)  Låneräntor.
a)  Låneräntor.
b)  Tillhandahållande av infrastruktur.
b)  Förvärv av infrastruktur.
c)  Kostnader för begagnade varor.
c)  Kostnader för begagnade varor av lägre kvalitet.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 21
Artikel 21
Artikel 21
Indikatorer och rapportering
Indikatorer och rapportering
1.  Prioriteringar som avser hantering av materiell fattigdom ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga II till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Dessa program får också använda programspecifika indikatorer.
1.  Prioriteringar som avser hantering av materiell fattigdom ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga II till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Dessa program får också använda programspecifika indikatorer.
2.  Referensvärdena för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer ska fastställas.
2.  Referensvärdena för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer ska fastställas. Rapporteringskraven ska hållas så enkla som möjligt.
3.  Senast den 30 juni 2025 och den 30 juni 2028 ska de förvaltande myndigheterna rapportera resultaten till kommissionen när det gäller den strukturerade undersökning av slutmottagare som utförts under det föregående året. Denna undersökning ska grundas på den mall som ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt.
3.  Senast den 30 juni 2025 och den 30 juni 2028 ska de förvaltande myndigheterna rapportera resultaten till kommissionen när det gäller den strukturerade anonyma undersökning av slutmottagare som utförts under det föregående året, med fokus även på deras levnadsvillkor och arten av deras materiella fattigdom. Denna undersökning ska grundas på den mall som ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt.
4.  Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer den mall som ska användas för den strukturerade undersökningen av slutmottagare i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.
4.  Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer den mall som ska användas för den strukturerade undersökningen av slutmottagare i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.
5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att ändra de indikatorer som anges i bilaga II om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att ändra de indikatorer som anges i bilaga II om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 22
Revisionen av insatser får omfatta alla etapper i genomförandet och alla nivåer i distributionskedjan, med undantag för slutmottagarna, om inte en riskbedömning visar att det finns en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier.
Revisionen av insatser får omfatta alla etapper i genomförandet och alla nivåer i distributionskedjan, med undantag för slutmottagarna, om inte en riskbedömning visar att det finns en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier. Revisionen av insatser ska omfatta fler kontroller i ett tidigt skede av genomförandet så att medlen kan omdirigeras till andra projekt om det finns risk för bedrägerier.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 23
Artikel 23
Artikel 23
Operativa mål
Operativa mål
Delen för sysselsättning och social innovation har följande operativa mål:
Delen för sysselsättning och social innovation har följande operativa mål:
a)  Utveckla jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet i syfte att säkerställa att den politik för att uppnå de särskilda mål som avses i artikel 4 bygger på välgrundade fakta och är relevant för behoven, problemen och förutsättningarna i de associerade länderna.
a)  Utveckla jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet i syfte att säkerställa att den politik för att uppnå de särskilda mål som avses i artikel 4 bygger på välgrundade fakta och är relevant för behoven, problemen och förutsättningarna i de associerade länderna.
b)  Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande, inbördes utvärderingar och den politiska dialogen inom de områden som avses i artikel 4 för att bistå de associerade länderna när det gäller att vidta lämpliga politiska åtgärder.
b)  Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande, inbördes utvärderingar och den politiska dialogen inom de områden som avses i artikel 4 för att bistå de associerade länderna när det gäller att vidta lämpliga politiska åtgärder.
c)  Stödja sociala experiment inom de områden som avses i artikel 4 och bygga upp de berörda parternas kapacitet att genomföra, överföra eller utöka beprövade socialpolitiska innovationer.
c)  Stödja sociala experiment inom de områden som avses i artikel 4 och bygga upp de berörda parternas kapacitet att förbereda, utforma, genomföra, överföra eller utöka beprövade socialpolitiska innovationer, med särskilt fokus på att främja en utökning av lokala projekt som tagits fram av städer, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och socioekonomiska aktörer på området mottagande samt social inkludering och integration av tredjelandsmedborgare.
d)  Tillhandahålla särskilda stödtjänster för arbetsgivare och arbetssökande när det gäller att utveckla integrerade europeiska arbetsmarknader, som omfattar allt från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning för att tillsätta lediga platser i vissa branscher, yrken, länder, gränsområden eller för särskilda grupper (t.ex. utsatta personer).
d)  Utveckla och tillhandahålla särskilda stödtjänster för arbetsgivare och arbetssökande när det gäller att utveckla integrerade europeiska arbetsmarknader, som omfattar allt från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning för att tillsätta lediga platser i vissa branscher, yrken, länder, gränsområden eller för särskilda grupper (t.ex. personer i utsatta situationer).
da)  Stödja gränsöverskridande partnerskap mellan offentliga arbetsförmedlingar, det civila samhället och arbetsmarknadens parter för att främja en gränsöverskridande arbetsmarknad och gränsöverskridande rörlighet på lämpliga villkor.
db)  Stödja tillhandahållandet av Eures-tjänster för rekrytering och anställning av arbetstagare i sysselsättning som är hållbar och av god kvalitet, genom förmedling av lediga platser och platsansökningar, bland annat genom gränsöverskridande partnerskap.
dc)  Underlätta frivillig geografisk rörlighet för arbetstagare under lämpliga sociala villkor och öka sysselsättningsmöjligheterna genom utveckling av högkvalitativa och inkluderande arbetsmarknader i unionen som är öppna och tillgängliga för alla, samtidigt som arbetstagarnas rättigheter respekteras i hela unionen.
e)  Stödja utvecklingen av marknadsekosystem som är knutna till tillhandahållandet av mikrofinansiering för mikroföretag i inlednings- och utvecklingsfasen, särskilt sådana som anställer utsatta personer.
e)  Stödja utvecklingen av marknadsekosystem som är knutna till tillhandahållandet av mikrofinansiering, samt tillgång och tillgänglighet till denna för mikroföretag, företag inom den sociala ekonomin och utsatta människor i inlednings- och utvecklingsfasen, särskilt dem som anställer personer i utsatta situationer, inklusive missgynnade grupper.
f)  Stödja nätverksarbete på unionsnivå och dialog med och mellan berörda parter på de områden som avses i artikel 4 och bidra till att bygga upp den institutionella kapaciteten för dessa berörda parter, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, socialförsäkringsmyndigheter, mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till sociala företag och företag inom den sociala ekonomin.
f)  Stödja nätverksarbete på unionsnivå och dialog med och mellan berörda parter på de områden som avses i artikel 4 och bidra till att bygga upp den institutionella kapaciteten för berörda parter, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, socialförsäkringsmyndigheter, det civila samhället, mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till företag inom den sociala ekonomin samt till den sociala ekonomin.
g)  Stödja utvecklingen av sociala företag och framväxten av den sociala investeringsmarknaden och underlätta offentligt och privat samarbete samt stiftelsers och filantropiska aktörers deltagande på denna marknad.
g)  Stödja utvecklingen av företag inom den sociala ekonomin och framväxten av den sociala investeringsmarknaden och underlätta offentligt och privat samarbete samt stiftelsers och filantropiska aktörers deltagande på denna marknad.
h)  Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
h)  Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, förskola och småbarnsomsorg, äldreomsorg, tillgänglighetskrav och övergång från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och samhällsbaserad vård med inkluderande av tillgänglighetskrav från personer med funktionsnedsättning, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
i)  Stödja transnationellt samarbete för att påskynda överföringen av och underlätta utökningen av innovativa lösningar, särskilt på områdena för sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela Europa.
i)  Stödja transnationellt samarbete för att påskynda överföringen av och underlätta utökningen av innovativa lösningar, särskilt på områdena fattigdomsbekämpning, sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela Europa.
j)  Stödja genomförandet av relevanta internationella sociala och arbetsrättsliga normer när det gäller att bemöta globaliseringen och EU-politikens yttre dimension inom de områden som avses i artikel 4.
j)  Stödja genomförandet av relevanta internationella sociala och arbetsrättsliga normer när det gäller att bemöta globaliseringen och EU-politikens yttre dimension inom de områden som avses i artikel 4.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 23a (ny)
Artikel 23a
Tematisk koncentration och finansiering
Den del av ESF+-finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation som avses i artikel 5.4 a ska under hela perioden fördelas till de särskilda mål som anges i artikel 4.2b enligt följande vägledande procentsatser:
a)  55 % till särskilt mål 1,
b)  18 % till särskilt mål 2,
c)  18 % till särskilt mål 3.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 24
Artikel 24
Artikel 24
Stödberättigande åtgärder
Stödberättigande åtgärder
1.  Endast åtgärder som fullföljer de mål som avses i artikel 3 och 4 ska berättiga till finansiering.
1.  Endast åtgärder som fullföljer de mål som avses i artikel 3 och 4 ska berättiga till finansiering.
2.  Delen sysselsättning och social innovation får stödja följande åtgärder:
2.  Delen sysselsättning och social innovation får stödja följande åtgärder:
(d)   Analytisk verksamhet, även i förhållande till tredjeländer, särskilt följande verksamhet:
a)   Analytisk verksamhet, även i förhållande till tredjeländer, särskilt följande verksamhet:
i)  Undersökningar, studier, statistiska uppgifter, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer, stöd till olika observationscentrum på europeisk nivå och riktmärken.
i)  Undersökningar, studier, statistiska uppgifter, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer, stöd till olika observationscentrum på europeisk nivå och riktmärken.
ii)  Sociala experiment som utvärderar sociala innovationer.
ii)  Sociala experiment som utvärderar sociala innovationer.
iii)  Övervakning och bedömning av införlivande och tillämpning av unionsrätten.
iii)  Övervakning och bedömning av införlivande och tillämpning av unionsrätten.
(e)   Genomförandet av politiken, särskilt följande:
b)   Genomförandet av politiken, särskilt följande:
i)  Gränsöverskridande partnerskap och stödtjänster i gränsöverskridande regioner.
i)  Gränsöverskridande partnerskap och stödtjänster i gränsöverskridande regioner.
ii)  Ett EU-omfattande rörlighetssystem för arbetskraften på unionsnivå för att tillsätta lediga platser där brister på arbetsmarknaden har konstaterats.
ii)  Ett EU-omfattande rörlighetssystem för arbetskraften på unionsnivå för att tillsätta lediga platser där brister på arbetsmarknaden har konstaterats.
iii)  Stöd till mikrofinansiering och sociala företag, inbegripet genom kombinerade insatser såsom asymmetrisk riskdelning eller minskade transaktionskostnader samt stöd till utvecklingen av social infrastruktur och sociala färdigheter.
iii)  Stöd till mikrofinansiering och företag inom den sociala ekonomin, inbegripet genom kombinerade insatser såsom asymmetrisk riskdelning eller minskade transaktionskostnader samt stöd till utvecklingen av social infrastruktur och sociala färdigheter.
iv)  Stöd till transnationellt samarbete och partnerskap i syfte att överföra och vidareutveckla innovativa lösningar.
iv)  Stöd till transnationellt samarbete och partnerskap i syfte att överföra och vidareutveckla innovativa lösningar.
c)  Kapacitetsuppbyggnad, särskilt enligt följande:
c)  Kapacitetsuppbyggnad, särskilt enligt följande:
i)  av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 4.1,
i)  av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 4.1,
ii)  av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av delen,
ii)  av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av delen,
iii)  av de deltagande ländernas förvaltningar, socialförsäkringsmyndigheter och arbetsförmedlingar som ansvarar för att främja arbetskraftens rörlighet samt av mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till sociala företag och andra sociala investeringsaktörer samt arbete i nätverk och
iii)  av de deltagande ländernas förvaltningar, socialförsäkringsmyndigheter och arbetsförmedlingar som ansvarar för att främja arbetskraftens rörlighet samt av mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till företag inom den sociala ekonomin och andra sociala investeringsaktörer samt arbete i nätverk och
iv)  av berörda parter när det gäller transnationellt samarbete.
iv)  av arbetsmarknadens parter och berörda parter när det gäller transnationellt samarbete.
d)  Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande:
d)  Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande:
i)  Ömsesidigt lärande genom utbyte av bästa praxis, innovativa strategier, resultat av analytisk verksamhet, inbördes utvärdering och riktmärkning.
i)  Ömsesidigt lärande genom utbyte av bästa praxis, innovativa strategier, resultat av analytisk verksamhet, inbördes utvärdering och riktmärkning.
ii)  Vägledningar, rapporter, informationsmaterial och mediebevakning av initiativ som rör de områden som avses i artikel 4.1.
ii)  Vägledningar, rapporter, informationsmaterial och mediebevakning av initiativ som rör de områden som avses i artikel 4.1.
iii)  Informationssystem för spridning av evidens som avser de områden som fastställs i artikel 4.1.
iii)  Informationssystem för spridning av evidens som avser de områden som fastställs i artikel 4.1.
iv)  Evenemang, konferenser och seminarier som anordnas inom ramen för rådsordförandeskapen.
iv)  Tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av arbetsprogrammet, såsom åtgärder för förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive informationstekniska system.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led b
(g)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.
(g)  Varje relevant rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller relevant internationell organisation.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 25a (ny)
Artikel 25a
Styrning
1.  Kommissionen ska samråda med berörda parter inom unionen, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, om arbetsprogrammen för sysselsättning och social innovation, deras prioriteringar och strategiska inriktning samt deras genomförande.
2.  Kommissionen ska upprätta de förbindelser som krävs med sysselsättningskommittén, kommittén för socialt skydd, rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, gruppen med generaldirektörer med ansvar för arbetsmarknadsfrågor och rådgivande kommittén för fri rörlighet för arbetskraft, för att säkerställa att de regelbundet och på lämpligt sätt informeras om framstegen med genomförandet av dessa program. Kommissionen ska också informera andra kommittéer som hanterar politikområden, instrument och åtgärder av betydelse för delen för sysselsättning och social innovation.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led -a (nytt)
-a)   Stödja en folkhälsostrategi för unionen som syftar till att
i)  stödja medlemsstaterna i deras insatser för att skydda och förbättra folkhälsan, och
ii)  främja unionens uppdrag på hälsoområdet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget, där det föreskrivs att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led a – inledningen
a)  Stärka krisberedskapen, krishanteringen och krisåtgärderna i EU för att skydda medborgarna mot gränsöverskridande hälsohot.
a)  Stärka krisberedskapen, krishanteringen och krisåtgärderna i EU för att bemöta gränsöverskridande hälsohot.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led a – led iva (nytt)
iva)   Göra väl utformade folkhälsoinsatser för att minska belastningen och effekten av infektioner och av infektionssjukdomar som kan förebyggas.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led a – led ivb (nytt)
ivb)   Stödja utvecklingen av färdigheter och verktyg för effektiv riskkommunikation.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led i
i)  Investera i hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.
i)  Investera i hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, bland annat genom kunskaps- och utbildningsprogram om hälsa och genom främjande av fysisk aktivitet.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ia (nytt)
ia)  Investera i tidig diagnostisering och screening.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ii
ii)  Stödja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården.
ii)  Stödja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården på ett sätt som bemöter patienters och andra människors behov och bekymmer, särskilt genom att upprätta kopplingar till program som stöder mediekompetens och digitala färdigheter.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iia (nytt)
iia)   Främja digitala offentliga tjänster på områden såsom hälso- och sjukvård.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iib (nytt)
iib)   Förbättra hälsoinformationens säkerhet och kvalitet.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ii
ii)  Stödja utvecklingen av ett hållbart EU-system för hälsoinformation.
ii)  Stödja utvecklingen av ett hållbart, öppet och tillgängligt EU-system för hälsoinformation, samtidigt som skyddet av privata uppgifter säkerställs.
(I kommissionens förslag är numreringen av leden i artikel 26 b felaktig: det finns två led ii.)
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iii
iii)  Stödja medlemsstaterna när det gäller kunskapsöverföring som är till nytta för de nationella reformerna för mer ändamålsenliga, mer tillgängliga och mer motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem samt bättre hälsofrämjande och förebyggande åtgärder som särskilt hanterar de utmaningar som fastställts i den europeiska planeringsterminen.
iii)  Stödja medlemsstaterna med kunskapsöverföring och genomförandestöd som är till nytta för de nationella reformerna för mer ändamålsenliga, tillgängliga, motståndskraftiga, icke-diskriminerande, inkluderande och rättvisa hälso- och sjukvårdssystem som motverkar social ojämlikhet, samt bättre hälsofrämjande och förebyggande åtgärder som särskilt hanterar de utmaningar som fastställts i den europeiska planeringsterminen. Detta innefattar även stöd till nationella register av hög kvalitet som också ska tillhandahålla jämförbara uppgifter.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iva (nytt)
iva)   Stödja övergången till personcentrerad vård, närtjänster för hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt samhällsbaserad integrerad vård, särskilt genom att främja organisationsmodeller som bygger på interprofessionellt lagarbete och nätverksarbete mellan flera berörda parter.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ivb (nytt)
ivb)   Säkerställa att alla relevanta berörda parter deltar i åtgärderna ovan, på unionsnivå och/eller nationell nivå beroende på vad som är lämpligt.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ivc (nytt)
ivc)   Utveckla och införa verktyg och strategier för att kunna förebygga och bekämpa ojämlikhet i hälsa och för att främja social inkludering, medborgarinflytande och samhällsdeltagande.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led c – led i
i)  Stödja genomförandet av lagstiftningen om läkemedel och medicintekniska produkter.
i)  Stödja genomförandet av lagstiftningen om läkemedel och medicintekniska produkter samt stödja tillgången till läkemedel inom hela unionen.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led c – led vi
vi)  Stödja kommissionens vetenskapliga kommittéer för konsumentsäkerhet och för hälso- och miljörisker och nya risker.
vi)  Stödja utvecklingen av principen om ”hälsa inom alla politikområden” och inrätta processer genom vilka hälsokonsekvenser kan övervägas och beaktas inom all politik.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca)   Stödja övervakning och genomförande av övrig unionsrätten och unionspolitik med hälsokonsekvenser, samt stärka denna, för att kunna säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor, bland annat när det gäller
i)  luftföroreningar,
ii)  hormonstörande ämnen och andra kemikalier med farliga egenskaper,
iii)  rester av bekämpningsmedel i livsmedel, vatten och luft,
iv)  livsmedel och livsmedelsmärkning, bland annat beträffande transfettsyror, alkoholmärkning, tillsatsämnen och material i kontakt med livsmedel.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led d – led ii
ii)  Stödja utvecklingen av samarbete om utvärdering av medicinska metoder (HTA) i utarbetandet av nya harmoniserade regler.
ii)  Stödja utvecklingen av samarbete om och kapacitetsutbyggnad för utvärdering av medicinska metoder (HTA) i utarbetandet av nya harmoniserade regler.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led d – led iiia (nytt)
iiia)   Stödja genomförandet av program och bästa praxis beträffande utbildning och kampanjer för unga inom sexuell och reproduktiv hälsa.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led d – led iiib (nytt)
iiib)   Stödja civilsamhällesorganisationer på unionsnivå som arbetar med hälsa och hälsorelaterade frågor.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led d – led iiic (nytt)
iiic)  Stödja inrättandet av en styrgrupp för hälsofrågor för att genomföra åtgärderna i hälsodelen.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1
1.  Endast de åtgärder som fullföljer de mål som avses i artiklarna 3 och 26 är berättigade till finansiering.
1.  Endast hälsorelaterade åtgärder som fullföljer de mål som avses i artiklarna 3, 4 och 26 är berättigade till finansiering.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led a – led ia (nytt)
ia)   Verksamheter utformade för att övervaka de kumulativa hälsokonsekvenserna av miljöriskfaktorer, däribland sådana som uppkommer genom föroreningar i livsmedel, vatten, luft och andra källor.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led a – led ib (nytt)
ib)   Verksamheter för övervakning av unionsrättens hälsokonsekvenser, såsom säkerhetsövervakning av läkemedel och liknande.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led a – stycke 1a (nytt)
När resultaten av den analytiska verksamheten är klara ska de göras allmänt tillgängliga.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led b – led i
i)  Gränsöverskridande samarbete och partnerskap, inbegripet gränsöverskridande regioner.
i)  Gränsöverskridande samarbete och partnerskap, inbegripet gränsöverskridande regioner, även i samband med luftföroreningar och andra gränsöverskridande miljöföroreningar.
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led c – led i
i)  Genom överföring, anpassning och spridning av bästa praxis med mervärde som fastställts på unionsnivå mellan medlemsstaterna.
i)  Genom utbyte, överföring, anpassning och spridning av bästa praxis med mervärde som fastställts på unionsnivå mellan medlemsstaterna.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led c – led ii
ii)  Av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 26.
ii)  Av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 26, på ett kontinuerligt och hållbart sätt, så att det säkerställs att ett aktivt civilsamhälle finns närvarande på unionsnivå.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led c – led iv
iv)  Av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av programmet.
iv)  Av de regionala, subnationella och nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av programmet.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 29
Kommissionen ska samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för hälsofrämjande, förebyggande och hantering av icke-smittsamma sjukdomar eller i kommissionens andra berörda expertgrupper eller liknande organ om den arbetsplan som fastställts för delen för hälsa, och om sina prioriteringar och strategiska riktlinjer, och dess genomförande, även om hälsoperspektivet i annan politik och andra stödsystem, och därmed öka deras övergripande samordning och mervärde.
Kommissionen ska samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för hälsofrämjande, förebyggande och hantering av icke-smittsamma sjukdomar eller i kommissionens andra berörda expertgrupper eller liknande organ, såsom yrkessammanslutningar på hälso- och sjukvårdsområdet, om de årliga arbetsplaner som fastställts för delen för hälsa, och om sina prioriteringar och strategiska riktlinjer, och dess genomförande, även om hälsoperspektivet i annan politik och andra stödsystem, och därmed öka deras övergripande samordning och mervärde. Starkt politiskt ledarskap och en lämplig ledningsstruktur ägnad åt hälsa kommer att säkerställa att skydd och främjande av hälsa garanteras i alla kommissionens portföljer, enligt artikel 168.1 i EUF-fördraget.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 29a (ny)
Artikel 29a
Styrgrupp för hälsofrågor
1.  Kommissionen ska inrätta en styrgrupp för hälsofrågor (nedan kallad styrgruppen) för att genomföra åtgärderna i hälsodelen.
2.  Styrgruppen ska fokusera på att skapa synergier mellan hälsodelen och andra program där en hälsodimension är integrerad, genom samordning och samarbete, samtidigt som patienternas och samhällets deltagande främjas, och ge vetenskapliga råd och rekommendationer. Detta ska ge värdeinriktade hälsoåtgärder, hållbarhet och bättre lösningar på hälsoområdet, främja tillgången och minska ojämlikheten i fråga om hälsa. 
3.  Styrgruppen ska tillhandahålla en heltäckande strategi och styrning i utvecklingen av arbetsprogrammen i hälsodelen. 
4.  Styrgruppen ska vara en oberoende intressentgrupp sammansatt av aktörer från relevanta sektorer inom folkhälsa, friskvård och socialt skydd, med deltagande av representanter för regioner och lokala hälsomyndigheter, patientföreträdare och medborgare. 
5.  Styrgruppen ska vara sammansatt av 15–20 personer på hög nivå med bakgrund inom de olika områden och verksamheter som avses i punkt 4. Styrgruppens medlemmar ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar, anmäla intresse eller bådadera. 
6.  Styrgruppens ordförande ska utses av kommissionen bland styrgruppens medlemmar. 
7.  Styrgruppen ska 
i)  bidra till årliga arbetsplaner för hälsodelen efter ett förslag från kommissionen,
ii)  utarbeta en modell för att styra samordningen och samarbetet mellan hälsodelen och andra program där en hälsodimension är integrerad.
Modellen ska underlätta synliggörande och samordning av alla befintliga finansieringsmekanismer med relevans för hälsofrågor och hjälpa till att styra samordningen och samarbetet. 
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 29b (ny)
Artikel 29b
Internationellt samarbete
Kommissionen ska utveckla samarbete med relevanta internationella organisationer, såsom Förenta nationerna och dess fackorgan, i synnerhet Världshälsoorganisationen (WHO), samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), för att genomföra hälsodelen, så att åtgärder på unionsnivå och internationell nivå kan bli så ändamålsenliga och effektiva som möjligt.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 31
Artikel 31
Artikel 31
Former av EU-finansiering och metoder för genomförande
Former av EU-finansiering och metoder för genomförande
1.  Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, upphandling och frivilliga bidrag till internationella organisationer i vilka unionen är medlem eller i vars verksamhet unionen deltar.
1.  Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, upphandling, stöd och frivilliga bidrag till internationella organisationer i vilka unionen är medlem eller i vars verksamhet unionen deltar.
2.  Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska genomföras direkt såsom föreskrivs i budgetförordningen eller indirekt med organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.
2.  Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska genomföras direkt såsom föreskrivs i budgetförordningen eller indirekt med organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.
När bidrag beviljas får den utvärderingskommitté som avses i artikel [150] i budgetförordningen bestå av externa experter.
När bidrag beviljas får den utvärderingskommitté som avses i artikel [150] i budgetförordningen bestå av externa experter.
3.  Blandfinansieringsinsatser inom ramen för programdelen för sysselsättning och social innovation ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.
3.  Blandfinansieringsinsatser inom ramen för programdelen för sysselsättning och social innovation ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.
4.  Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder som har ett påtagligt mervärde för unionen och som samfinansieras av de behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, eller av organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
4.  Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder som har ett påtagligt mervärde för unionen och som samfinansieras av de behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, eller av organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
5.  Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk som godkänts som nätverk av medlemsstaternas styrelse för europeiska referensnätverk efter det godkännandeförfarande som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/287/EU av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta utbyte av information och sakkunskap om etablering och utvärdering av sådana nätverk.
5.  Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk som godkänts som nätverk av medlemsstaternas styrelse för europeiska referensnätverk efter det godkännandeförfarande som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/287/EU av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta utbyte av information och sakkunskap om etablering och utvärdering av sådana nätverk.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 32
Artikel 32
Artikel 32
Arbetsprogram och samordning
Arbetsprogram och samordning
Delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel [108] i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen.
Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att komplettera delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa genom att inrätta sådana arbetsprogram som avses i artikel [108] i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i dessa arbetsprogram.
Kommissionen ska främja synergieffekter och säkerställa ändamålsenlig samordning mellan delen för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd.
Kommissionen ska främja synergieffekter och säkerställa ändamålsenlig samordning mellan delen för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 33
Artikel 33
Artikel 33
Övervakning och rapportering
Övervakning och rapportering
1.  Indikatorer för att övervaka genomförandet av delarna och framstegen när det gäller att nå de särskilda mål som anges i artikel 4 och de operativa mål som anges i artiklarna 23 och 26 ska fastställas.
1.  Indikatorer för att övervaka genomförandet av delarna och framstegen när det gäller att nå de särskilda mål som anges i artikel 4 och de operativa mål som anges i artiklarna 23 och 26 ska fastställas.
2.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter om övervakningen av genomförandet av programdelarna och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
2.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter om övervakningen av genomförandet av programdelarna och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att komplettera eller ändra de indikatorer som anges i bilaga III om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av delarna.
3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att komplettera eller ändra de indikatorer som anges i bilagorna II b och III om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av delarna.
3a.  I syfte att utföra en regelbunden övervakning av delarna, och för att göra de eventuella anpassningar som krävs för delarnas politiska och finansieringsrelaterade prioriteringar, ska kommissionen utarbeta en inledande kvalitativ och kvantitativ övervakningsrapport som omfattar det första året, följd av tre rapporter som omfattar följande tvåårsperioder, och överlämna dessa rapporter till Europaparlamentet och rådet. Dessa rapporter ska även överlämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén för kännedom. Rapporterna ska inkludera delarnas resultat samt ange i vilken omfattning principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsintegrering har tillämpats och hur diskrimineringsfrågor, inbegripet tillgänglighetsfrågor, har beaktats i verksamheten. Rapporterna ska göras tillgängliga för allmänheten i syfte att öka insynen i delarna.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 35
Artikel 35
Artikel 35
Utvärdering
Utvärdering
1.  Utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen.
1.  Utvärderingar ska göras i tillräckligt god tid för att kunna beaktas i beslutsprocessen.
2.  En halvtidsutvärdering av delarna får göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av dem, dock senast fyra år efter det att delarna började genomföras.
2.  Senast den 31 december 2024 ska kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av delarna för att
a)  mäta, på kvalitativ och kvantitativ basis, framsteg som gjorts med att uppfylla målen för delen,
b)  hantera de sociala förhållandena inom unionen samt eventuella viktiga förändringar som införts genom unionsrätten,
c)  avgöra huruvida resurserna för delarna har använts effektivt och bedöma unionsmervärdet av detta.
Resultaten från halvtidsutvärderingen ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet.
3.  Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 5, ska en slututvärdering av delarna genomföras av kommissionen.
3.  Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 5, ska en slututvärdering av delarna genomföras av kommissionen.
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 37
Artikel 37
(Berör inte den svenska versionen.)
Information, kommunikation och publicitet
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och deras åtgärder och resultat. Medel som tilldelats delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska också bidra till kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artiklarna 4, 23 och 26.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 38
Artikel 38
Artikel 38
Utövande av delegeringen
Utövande av delegeringen
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 15.6, 21.5, 32 och 33.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 15.6, 21.5, 32 och 33.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning28.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning28.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 15.6, 21.5, 32 och 33.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
__________
__________
28 EUT L 123, 12.5.2016, s. 13.
28 EUT L 123, 12.5.2016, s. 13.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 40
Artikel 40
Artikel 40
Kommitté i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget
Kommitté i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget
1.  Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget (nedan kallad ESF+-kommittén).
1.  Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget (nedan kallad ESF+-kommittén).
2.  Varje medlemsstat ska utse en företrädare för regeringen, en företrädare för arbetstagarorganisationerna, en företrädare för arbetsgivarorganisationerna och en suppleant för varje ledamot för en tid av högst sju år. Om en ledamot är frånvarande ska suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.
2.  Varje medlemsstat ska utse en företrädare för regeringen, en företrädare för arbetstagarorganisationerna, en företrädare för arbetsgivarorganisationerna, en företrädare för det civila samhället, en företrädare för jämställdhetsorgan eller andra oberoende människorättsinstitutioner i enlighet med artikel 6.1 c i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] och en suppleant för varje ledamot för en tid av högst sju år. Om en ledamot är frånvarande ska suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.
3.  ESF+-kommittén ska ha en företrädare från var och en av de organisationer som företräder arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer på unionsnivå.
3.  ESF+-kommittén ska ha en företrädare från var och en av de organisationer som företräder arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och civilsamhällets organisationer på unionsnivå.
3a.  ESF+-kommittén får bjuda in företrädare för Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.
3b.  En jämn könsfördelning och en lämplig representation av minoriteter och andra utestängda grupper inom ESF+-kommittén ska säkras.
4.  ESF+-kommittén ska höras om den planerade användningen av tekniskt stöd, om det ges stöd från ESF+ inom ramen för delad förvaltning, och andra frågor som påverkar genomförandet av strategier på unionsnivå, och som berör ESF+.
4.  ESF+-kommittén ska höras om den planerade användningen av tekniskt stöd, om det ges stöd från ESF+ inom ramen för delad förvaltning, och andra frågor som påverkar genomförandet av strategier på unionsnivå, och som berör ESF+.
5.  ESF+-kommittén får avge yttranden i
5.  ESF+-kommittén får avge yttranden i
a)  frågor som rör ESF+-bidraget till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet landsspecifika rekommendationer och prioriteringar med anknytning till planeringsterminen (nationella reformprogram osv.),
a)  frågor som rör ESF+-bidraget till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet landsspecifika rekommendationer och prioriteringar med anknytning till planeringsterminen (nationella reformprogram osv.),
b)  frågor om [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] som är relevanta för ESF+,
b)  frågor om [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] som är relevanta för ESF+,
c)  andra frågor som rör ESF+ och som kommissionen hänskjutit till kommittén än dem som avses i punkt 4.
c)  andra frågor som rör ESF+ och som kommissionen hänskjutit till kommittén än dem som avses i punkt 4.
Yttrandena från ESF+-kommittén ska antas med en absolut majoritet av de avlagda giltiga rösterna, och yttrandena ska delges Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén för kännedom. Kommissionen ska informera ESF+-kommittén om hur den har beaktat dess yttranden.
Yttrandena från ESF+-kommittén ska antas med en absolut majoritet av de avlagda giltiga rösterna, och yttrandena ska delges Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén för kännedom. Kommissionen ska informera ESF+-kommittén skriftligen om hur den har beaktat dess yttranden.
6.  ESF+-kommittén får inrätta arbetsgrupper för var och en av delarna i ESF+.
6.  ESF+-kommittén får inrätta arbetsgrupper för var och en av delarna i ESF+.
Ändring 153
Förslag till förordning
Bilaga I
BILAGA I1
BILAGA I1
Gemensamma indikatorer för allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning
Gemensamma indikatorer för allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning
Alla personuppgifter ska delas upp efter kön (kvinna, man, ickebinär person). Om det inte går att få fram resultat för en viss indikator behöver data för denna inte samlas in och rapporteras.
Alla personuppgifter ska delas upp efter kön (kvinna, man, ickebinär person). Om det inte går att få tillgång till resultat för en viss indikator behöver data för denna inte samlas in och rapporteras. Känsliga personuppgifter får undersökas anonymt.
1.  Gemensamma outputindikatorer som rör insatser för enskilda personer:
1.  Gemensamma outputindikatorer som rör insatser för enskilda personer:
1a)  Gemensamma outputindikatorer för deltagare
1a)  Gemensamma outputindikatorer för deltagare
–  De gemensamma outputindikatorerna för deltagare är följande:
–  De gemensamma outputindikatorerna för deltagare är följande:
–  Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa*.
–  Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa*.
–  Långtidsarbetslösa*.
–  Långtidsarbetslösa*.
–  Utanför arbetskraften*.
–  Utanför arbetskraften*.
–  Anställda, inklusive egenföretagare*.
–  Anställda, inklusive egenföretagare*.
–   Unga som varken arbetar eller studerar (NEET)*.
–  Under 30 år*.
–  Barn som är under 18 år*.
–   Unga som är 18–29 år*,
–  Över 54 år*.
–  Över 54 år*.
–  Med högst grundskoleutbildning (ISCED 0-2)*.
–  Med högst grundskoleutbildning (ISCED 0-2)*.
–  Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)*.
–  Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)*.
–  Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)*.
–  Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)*.
Det totala antalet deltagare kommer att beräknas automatiskt på grundval av de gemensamma outputindikatorer som rör sysselsättningsstatus.
Det totala antalet deltagare kommer att beräknas automatiskt på grundval av de gemensamma outputindikatorer som rör sysselsättningsstatus.
1b)  Andra gemensamma outputindikatorer
1b)  Andra gemensamma outputindikatorer
Om uppgifter för dessa indikatorer inte samlas in från dataregister kan värdena för dessa indikatorer fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagaren.
Om uppgifter för dessa indikatorer inte samlas in från dataregister kan värdena för dessa indikatorer fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagaren. Deltagarnas uppgiftslämnande ska alltid ske på frivillig basis.
–  Deltagare med funktionsnedsättning**.
–  Deltagare med funktionsnedsättning**.
–  Deltagare som är under 18 år*.
–  Tredjelandsmedborgare*.
–  Tredjelandsmedborgare*.
–  Deltagare med utländsk bakgrund*.
–  Deltagare med utländsk bakgrund*.
–  Minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer)**.
–  Minoriteter (utöver befolkningsgruppen romer)**.
–   Deltagare från befolkningsgruppen romer**.
–  Hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden*.
–  Hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden*.
–  Deltagare från landsbygdsområden*.
–  Deltagare från landsbygdsområden*.
–  Deltagare från geografiska områden där det är vanligt med fattigdom och social utestängning*.
–  Deltagare som flyttar från institutionsvård till anhörigvård och samhällsbaserad vård**.
2.  Gemensamma outputindikatorer för enheter:
2.  Gemensamma outputindikatorer för enheter:
–  Antalet offentliga förvaltningar eller offentliga tjänster på nationell, regional eller lokal nivå som får stöd.
–  Antalet offentliga förvaltningar eller offentliga tjänster på nationell, regional eller lokal nivå som får stöd.
–  Antalet mikroföretag, små och medelstora företag (inbegripet kooperativa företag och sociala företag) som får stöd.
–  Antalet mikroföretag, små och medelstora företag (inbegripet kooperativa företag och sociala företag) som får stöd.
3.  Gemensamma omedelbara resultatindikatorer för deltagare:
3.  Gemensamma omedelbara resultatindikatorer för deltagare:
–  Deltagare som söker arbete efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som söker arbete efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
4.  Gemensamma långsiktigare resultatindikatorer för deltagare:
4.  Gemensamma långsiktigare resultatindikatorer för deltagare:
–  Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, sex månader efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, sex och tolv månader efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation sex månader efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation sex och tolv månader efter avslutad åtgärd*.
Dessa uppgifter ska minst samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje särskilt mål. Urvalets interna validitet ska säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje särskilt mål.
Dessa uppgifter ska minst samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje särskilt mål. Urvalets interna validitet ska säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje särskilt mål.
__________
__________
1 Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med * är personuppgifter enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.
1 Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med * är personuppgifter enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.
Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med ** är en särskild uppgiftskategori enligt artikel 9 i förordning (EU) 2016/679.
Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med ** är en särskild uppgiftskategori enligt artikel 9 i förordning (EU) 2016/679.
Ändring 154
Förslag till förordning
Bilaga II
BILAGA II
BILAGA II
Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom
Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom
1)  Outputindikatorer
1)  Outputindikatorer
a)  Sammanlagt värde på utdelade livsmedel och varor.
a)  Sammanlagt värde på utdelade livsmedel och varor.
i)  Sammanlagt värde på livsmedelsbiståndet.
i)  Sammanlagt värde på livsmedelsbiståndet.
ia)  Sammanlagt värde på livsmedel till barn.
ia)  Sammanlagt värde på livsmedel till barn.
ib)  Sammanlagt värde på livsmedel till hemlösa personer.
ib)  Sammanlagt värde på livsmedel till hemlösa personer.
ic)  Sammanlagt värde på livsmedel till andra målgrupper.
ic)  Sammanlagt värde på livsmedel till andra målgrupper.
ii)  Sammanlagt värde på utdelade varor.
ii)  Sammanlagt värde på utdelade varor.
iia)  Sammanlagt värde på varor till barn.
iia)  Sammanlagt värde på varor till barn.
iib)  Sammanlagt värde på varor till hemlösa personer.
iib)  Sammanlagt värde på varor till hemlösa personer.
iic)  Sammanlagt värde på varor till andra målgrupper.
iic)  Sammanlagt värde på varor till andra målgrupper.
b)  Den sammanlagda mängden utdelat livsmedelsbistånd (i ton),
b)  Den sammanlagda mängden utdelat livsmedelsbistånd (i ton),
varav2:
varav2:
(a)  andel (%) livsmedel för vilka endast transport, distribution och lagring har betalats av programmet,
(a)  andel (%) livsmedel för vilka endast transport, distribution och lagring har betalats av programmet,
(b)  del (%) av livsmedelsprodukter som medfinansierats av ESF+ av den totala mängden livsmedel som delats ut till stödmottagare.
(b)  del (%) av livsmedelsprodukter som medfinansierats av ESF+ av den totala mängden livsmedel som delats ut till stödmottagare.
(3)  Gemensamma resultatindikatorer3
(3)  Gemensamma resultatindikatorer3
Antal slutmottagare som får livsmedelsbistånd
Antal slutmottagare som får livsmedelsbistånd
–  Antal barn under 18 år.
–  Antal barn under 18 år.
–  Antal unga i åldern 18–29 år.
–  Antal unga i åldern 18–29 år.
–  Antal slutmottagare över 54 år.
–  Antal slutmottagare över 54 år.
–  Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
–  Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
–  Antal tredjelandsmedborgare.
–  Antal tredjelandsmedborgare.
–  Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (inklusive marginaliserade grupper som romer).
–  Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (utöver personer från befolkningsgruppen romer).
–   Deltagare från befolkningsgruppen romer.
–  Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
–  Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
Antal slutmottagare som får materiellt bistånd
Antal slutmottagare som får materiellt bistånd
–  Antal barn under 18 år.
–  Antal barn under 18 år.
–  Antal unga i åldern 18–29 år.
–  Antal unga i åldern 18–29 år.
–  Antal slutmottagare över 54 år.
–  Antal slutmottagare över 54 år.
–  Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
–  Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
–  Antal tredjelandsmedborgare.
–  Antal tredjelandsmedborgare.
–  Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (inklusive marginaliserade grupper som romer).
–  Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (utöver personer från befolkningsgruppen romer).
–   Deltagare från befolkningsgruppen romer.
–  Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
–  Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
__________
__________
2Värdena för dessa indikatorer ska fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagarna.
2Värdena för dessa indikatorer ska fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagarna.
3 Se ovan.
3 Se ovan.
Ändring 155
Förslag till förordning
Bilaga IIa (ny)
BILAGA IIa
Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att främja social inkludering av de sämst ställda
Outputindikatorer
1.  Totalt antal personer som får stöd för social inkludering.
Varav:
a)  antal barn i åldersgruppen 0–15 år,
b)  antal personer i åldersgruppen 65 år och äldre,
c)  antal kvinnor,
d)  antal personer med utländsk bakgrund och personer som tillhör en minoritet (utöver personer från befolkningsgruppen romer),
e)  deltagare från befolkningsgruppen romer,
f)  antal hemlösa.
Ändring 156
Förslag till förordning
Bilaga IIb (ny)
BILAGA IIb
Indikatorer för delen för sysselsättning och social innovation
1.  Grad av redovisad ökad förståelse för unionens politik och lagstiftning.
(1)  Antal analytiska åtgärder.
(2)  Antal åtgärder som avser ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning.
(3)  Stöd till centrala aktörer.
2.  Nivå på aktivt samarbete och partnerskap mellan unionens, medlemsstaternas och de associerade ländernas offentliga institutioner.
(1)  Antal analytiska åtgärder.
(2)  Antal åtgärder som avser ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning.
(3)  Stöd till centrala aktörer.
3.  Redovisad användning av socialpolitiska innovationer i genomförandet av landsspecifika socialpolitiska rekommendationer och resultaten av socialpolitiska experiment för att utforma politiken.
(1)  Antal analytiska åtgärder.
(2)  Antal åtgärder som avser ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning.
(3)  Stöd till centrala aktörer.
4.  Antal besök på Eures-plattformen.
5.  Antal praktikplatser för unga som förverkligats eller fått stöd inom den förberedande åtgärden ”Ditt första Eures-jobb” och inom ramen för riktade program för rörlighet.
6.  Antal enskilda personliga kontakter med Eures-rådgivare för arbetssökande, personer som byter arbete och arbetsgivare.
7.  Antal företag som bildats eller slagits samman och som fått stöd från unionen.
8.  Andel arbetslösa eller missgynnade stödmottagare som har startat eller vidareutvecklat ett företag med hjälp av mikrofinansiering från unionen.
Ändring 157
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 2
2.  Antal gemensamma kliniska granskningar av medicinsk teknik.
2.  Antal förmånstagare (yrkesverksamma, medborgare, patienter) som påverkas av programmets resultat.
Ändring 158
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 3
3.  Antal exempel på bästa metoder som överförts.
3.  Antal gemensamma kliniska granskningar av medicinsk teknik.
Ändring 159
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 4
4.  Användningsgraden av programmets resultat i nationell hälso- och sjukvårdspolitik, uppmätt med hjälp av undersökningar ”före” och ”efter”.
4.  Antal exempel på bästa metoder som överförts.
Ändring 160
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 4a (ny)
4a.   Användningsgraden av programmets resultat inom politik eller verktyg för regional och nationell hälso- och sjukvård, uppmätt med validerade metoder.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0461/2018).

Senaste uppdatering: 18 januari 2019Rättsligt meddelande