Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0229(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0482/2018

Ingivna texter :

A8-0482/2018

Debatter :

PV 15/01/2019 - 16
CRE 15/01/2019 - 16
PV 17/04/2019 - 26
CRE 17/04/2019 - 26

Omröstningar :

PV 16/01/2019 - 21.3
CRE 16/01/2019 - 21.3
Röstförklaringar
PV 18/04/2019 - 10.13
CRE 18/04/2019 - 10.13

Antagna texter :

P8_TA(2019)0026
P8_TA(2019)0433

Antagna texter
PDF 338kWORD 113k
Onsdagen den 16 januari 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
Inrättande av InvestEU-programmet ***I
P8_TA(2019)0026A8-0482/2018
Text
 Konsoliderad text

Europaparlamentets ändringar antagna den 16 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet (COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD))(1)
EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(2)
till kommissionens förslag
---------------------------------------------------------

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till de ansvariga utskotten, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0482/2018).
(2)* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av InvestEU-programmet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173 och artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(-1)  Europeiska fonden för strategiska investeringar har visat sig vara ett värdefullt verktyg för mobilisering av privata investeringar genom användning av EU-garantin och EIB-gruppens egna medel.

(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande offentliga och privata investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov för att upprätthålla långsiktig tillväxt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.

(2)  Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 har lett till vissa överlappningar. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera EU-fonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas för att effektivisera stödet till slutmottagare genom integrering och förenkling av finansieringsmöjligheterna inom ett enda budgetgarantisystem, så att effekten av unionsåtgärderna ökar samtidigt som kostnaden för EU:s budget minskar.

(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning för alla. Det handlar bl.a. om Europa 2020-strategin, kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, den europeiska kulturagendan, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, ▌ rymdstrategin för Europa och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.

(4)  På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar samt övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utarbetar i samarbete med lokala och regionala myndigheter sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Strategierna bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Syftet med dem är även att se till att stödet från unionen används på ett enhetligt sätt och att i relevanta fall maximera mervärdet av det finansiella stödet, särskilt från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU-fonden.

(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft och socioekonomiska konvergens, inom bland annat innovation, digitalisering, effektiv resursanvändning inom ramen för den cirkulära ekonomin, hållbarhet och inkludering i unionens ekonomiska tillväxt och samhällsresiliens ▌och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. Detta skulle göra unionens ekonomi och det finansiella systemet mer motståndskraftigt och öka dess förmåga att reagera vid konjunkturnedgångar. För att åstadkomma detta bör InvestEU-fonden stödja projekt som är tekniskt, ekonomiskt och socialt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom finansiella bidrag från genomförandepartnerna, beroende på vad som är relevant. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att tillhandahålla strategiska, långsiktiga fördelar inom nyckelområden för EU:s politik som i annat fall inte skulle vara finansierade eller otillräckligt finansierade, och därmed bidra till att uppnå unionens politiska mål.

(5a)  Kommissionen och genomförandepartnerna bör säkerställa att InvestEU-programmet utnyttjar all komplementaritet och alla synergier med bidragsfinansiering och andra åtgärder inom de politikområden som det stöder, i enlighet med målen för andra unionsprogram, såsom Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet för ett digitalt Europa, programmet för den inre marknaden, Europeiska rymdprogrammet, Europeiska socialfonden+, Kreativa Europa och programmet för miljö och klimatpolitik (Life).

(5b)  De kulturella och kreativa sektorerna är motståndskraftiga och snabbväxande ekonomiska sektorer i unionen, och genererar både ekonomiskt och kulturellt värde från immateriella rättigheter och individuell kreativitet. Deras tillgångars immateriella karaktär begränsar emellertid deras tillgång till privat finansiering, vilken är av avgörande betydelse för att kunna investera, expandera och konkurrera på internationell nivå. Den särskilda garantifacilitet som inrättats inom ramen för Kreativa Europa har med framgång stärkt de kulturella och kreativa företagens finansiella kapacitet och konkurrenskraft. InvestEU-programmet bör därför fortsätta att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och organisationer från de kulturella och kreativa sektorerna.

(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar, bland annat kulturarv, för att främja hållbar och inkluderande tillväxt, investeringar och sysselsättning, och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning samt större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom unionen. Projekt som finansieras genom InvestEU måste uppfylla sociala och miljömässiga standarder, såsom respekt för arbetstagarrättigheter och klimatvänlig energianvändning och avfallshantering. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.

(7)  Unionen står bakom målen i FN:s agenda 2030, inklusive dess mål för hållbar utveckling och Parisavtalet från 2015 samt Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa överenskomna mål, inbegripet de som ingår i unionens miljöpolitik måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör principerna om hållbar utveckling och säkerhet utgöra grunden i InvestEU-fondens struktur, och investeringar med anknytning till fossila bränslen bör inte stödjas såvida det inte är vederbörligen motiverat på grund av att investeringen bidrar till energiunionens mål.

(8)  InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom EU. Detta system bör främja omorienteringen av privat kapital mot sociala och hållbara investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt(3).

(8a)   För att främja långsiktig finansiering och hållbar tillväxt bör försäkringsbolagen uppmuntras att fastställa långsiktiga investeringsstrategier genom en översyn av solvenskraven för bidrag till finansiering av investeringsprojekt som stöds genom EU-garantin inom ramen för InvestEU-programmet. För att anpassa försäkringsbolagens incitament till unionens mål för långsiktig hållbar tillväxt och avlägsna hindren för investeringar inom ramen för InvestEU-programmet bör kommissionen därför ta hänsyn till denna översyn i den rapport som avses i artikel 77f.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG(4).

(9)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt men senast 2027. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med minst 40 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(10)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet och de sektorsvisa mål som är inkluderade i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar(5)] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar. InvestEU-programmet bör även bidra till genomförandet av andra dimensioner av målen för hållbar utveckling.

(11)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör föroreningar av luft, jord, inlandsvatten och hav, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Integrering av miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284(6). Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.

(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör hållbarhetssäkras i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i nära samarbete med genomförandepartnerna inom ramen för InvestEU-programmet på grundval av öppna offentliga samråd och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådan vägledning inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor, och projekt under en viss storlek som fastställs i vägledningen bör undantas från hållbarhetssäkringen.

(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur, särskilt vad avser sammanlänkning och energieffektivitet och skapande av ett gemensamt europeiskt transportområde, är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling samt energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering, till exempel genom stöd till utveckling och införande av intelligenta transportsystem. InvestEU-programmet bör prioritera de områden som är underinvesterade och där ytterligare investeringar krävs, däribland hållbar rörlighet, energieffektivitet och åtgärder som bidrar till uppnåendet av klimat- och energimålen för 2030 och långsiktiga klimat- och energimål. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximera synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram inom områden såsom transport, energi och digitalisering. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.

(13a)   InvestEU-programmet bör stärka de medborgare och lokalsamhällen som vill investera i ett mer hållbart, koldioxidsnålt samhälle, inbegripet energiomställning. I det [reviderade direktivet om förnybara energikällor] och [det reviderade eldirektivet] erkänns nu lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och medborgarenergi, liksom förbrukare av egenproducerad förnybar energi, såsom viktiga aktörer i unionens energiomställning och stöd ges till dessa, och InvestEU bör bidra till att underlätta för dessa aktörer att delta på marknaden. [Ändr. 3]

(13b)  InvestEU-programmet bör, när detta är relevant, bidra till målen i [det reviderade direktivet om förnybar energi] och [förordningen om styrning] samt främja energieffektivitet i investeringsbeslut. Det bör också bidra till den långsiktiga strategin för byggnadsrenovering som medlemsstaterna ska införa enligt [direktivet om byggnaders energiprestanda]. Programmet bör stärka den digitala inre marknaden och bidra till att minska den digitala klyftan och samtidigt öka täckningen och konnektiviteten i hela unionen.

(13c)   Säkerställande av vägtrafikanternas säkerhet är en enorm utmaning i förbindelse med utvecklingen av transportsektorn, och de åtgärder som vidtas och de investeringar som genomförs bidrar endast i begränsad utsträckning till att minska antalet personer som omkommer eller ådrar sig allvarliga skador på vägarna. InvestEU-programmet bör bidra till att öka insatserna för att utveckla och använda teknik som bidrar till att förbättra fordonens och väginfrastrukturens säkerhet.

(13d)   Verklig multimodalitet är en möjlighet att utforma ett effektivt och miljövänligt transportnät som utnyttjar samtliga transportmedels maximala potential och genererar synergieffekter mellan dem. InvestEU-programmet kan bli ett viktigt instrument till stöd för investeringar i multimodala transportknutpunkter, som trots sin stora ekonomiska potential och affärsnytta innebär betydande risker för privata investerare.

(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Eftersom offentlig finansiering av forskning och innovation är en drivkraft för ökad produktivitet och avgörande för att främja privat forskning och innovation, är underinvestering i forskning och innovation skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och främja unionens spetskompetens i hållbar teknik på global nivå. För att tillgodose behovet av stöd till investeringar i mer riskfylld verksamhet såsom forskning och innovation är det av yttersta vikt att Horisont Europa, särskilt Europeiska innovationsrådet, arbetar i synergi med de finansiella produkter som kommer att användas inom InvestEU-programmet. Innovativa små och medelstora företag och nystartade företag har dessutom svårt att få tillgång till finansiering, särskilt de som är inriktade på immateriella tillgångar, och därför måste Europeiska innovationsrådet ha ett nära, kompletterande samarbete med de särskilda finansiella produkterna inom InvestEU-programmet, i syfte att garantera oavbrutet stöd till sådana små och medelstora företag. I detta avseende kan erfarenheterna från finansieringsinstrumenten inom Horisont 2020, till exempel InnovFin, och lånegarantin för små och medelstora företag inom Cosme, tjäna som en stark grund för tillhandahållandet av detta målinriktade stöd.

(14a)  Turism är en viktig sektor i unionens ekonomi och InvestEU-programmet bör bidra till att stärka dess långsiktiga konkurrenskraft genom att stödja åtgärder som syftar till en övergång i riktning mot en hållbar, innovativ och digital turism.

(15)  Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för investeringar i och stöd till digital omvandling och för att fördela de fördelar som uppkommer till alla unionens medborgare och företag i stads- och landsbygdsområden. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens, i linje med programmet för ett digitalt Europa, särskilt när det gäller etik, maskininlärning, sakernas internet, bioteknik och finansteknik, vilket kan öka effektiviteten i mobiliseringen av kapital för entreprenörssatsningar.

(16)  Små och medelstora företag utgör över 99 % av alla företag i unionen och deras ekonomiska värde är betydande och avgörande ▌. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen och företagen inom den sociala ekonomin söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering, omställning till cirkulär ekonomi, innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Små och medelstora företags bristande tillgång till kapital förvärras dessutom av att unionens private equity- och riskkapitalbransch är förhållandevis svag. Svårigheterna att få tillgång till finansiering är än större för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan genom att förenkla deras tillgång till finansiering och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt, innovation och hållbara utveckling, säkerställa deras konkurrenskraft, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker och se till att det kan skapa sysselsättning och socialt välstånd. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. Program såsom Cosme har varit viktiga för små och medelstora företag genom att de har underlättat tillgången till finansiering i alla faser av de små och medelstora företagens livscykel, och detta kompletterades av Efsi, som små och medelstora företag var snabba att utnyttja. InvestEU-fonden bör därför bygga vidare på dessa framgångar och tillhandahålla rörelsekapital och investeringar under ett företags hela livscykel, finansiera leasingtransaktioner och möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter

(16a)   Företag som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse har en väsentlig och strategisk roll i nyckelsektorer med stora nätverksindustrier (energi, vatten, avfall, miljö, posttjänster, transport och telekommunikation), hälso- och sjukvård, utbildning och sociala tjänster. Genom att stödja dessa företag garanterar unionen sina medborgares välbefinnande och demokratiska val, bland annat i fråga om tjänsternas kvalitet.

(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension(7), den europeiska pelaren för sociala rättigheter(8) och EU:s ram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning, kultur, sysselsättning, hälsa och sociala tjänster. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, inbegripet omskolning och fortbildning av arbetstagare, bland annat i regioner som är beroende av en koldioxidintensiv ekonomi och som drabbas av den strukturella omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller jämställdhet, lika möjligheter, solidaritet mellan generationerna, hälsa och sociala tjänster, subventionerade bostäder, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper, inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att hantera de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, social infrastruktur, hållbar och socialt ansvarsfull finansiering, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag, sociala företag och institutioner för social solidaritet för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU(9) identifieras ett sammanlagt investeringsgap på minst 1,5 biljoner euro för perioden 2018–2030 inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälsa och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från alternativa typer av finansinstitut, såsom etiska, sociala och hållbara aktörer, och från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.

(18)  InvestEU-fonden bör verka inom ramen för fyra politikområden som återspeglar unionens viktigaste politiska prioriteringar, nämligen hållbar infrastruktur; forskning, innovation och digitalisering; små och medelstora företag; sociala investeringar och kompetens.

(19)  Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenten bör vara inriktad på unionsomfattande eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, inbegripet de som är relaterade till unionens politiska mål. Medlemsstatskomponenten bör vara inriktad på att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera medlemsstater. Det bör dessutom vara möjligt för medlemsstaterna att bidra till medlemsstatskomponenten i form av garantier eller kontanta medel. EU- och medlemsstatskomponenterna bör, där så är lämpligt, användas på ett kompletterande sätt för att stödja en finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda komponenterna. De regionala myndigheterna bör via medlemsstaterna kunna överföra en del av medlen under delad förvaltning som de förvaltar till InvestEU-fonden, vilka ska öronmärkas för InvestEU-projekt inom samma region. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.

(20)  Medlemsstatskomponenten bör särskilt utformas så att det blir möjligt att använda medel under delad förvaltning för en unionsgaranti. Denna möjlighet skulle öka det mervärde som unionens budgetgaranti ger genom att den görs tillgänglig för ett bredare urval av finansiella mottagare och projekt och olika medel används för att uppnå målen för fonderna under delad förvaltning, samtidigt som en enhetlig riskhantering av ansvarsförbindelserna säkerställs genom att ▌den garanti som kommissionens gett under indirekt förvaltning tillämpas. Unionen bör garantera de finansierings- och investeringstransaktioner som planeras enligt de garantiavtal som ingås mellan kommissionen och genomförandepartner inom medlemsstatskomponenten. Avsättningen för garantin bör komma från fonder under delad förvaltning enligt en avsättningsnivå som fastställs av kommissionen i överenskommelse med medlemsstaten på grundval av transaktionernas art och de förväntade förlusterna. Medlemsstaten och/eller genomförandepartnerna eller privata investerare bör bära förluster utöver de förväntade förlusterna genom att ställa en rygg-mot-rygg-garanti till förmån för unionen. Sådana arrangemang bör ingås i ett enda bidragsavtal med varje medlemsstat som väljer en sådan lösning. Bidragsavtalet bör omfatta den eller de särskilda garantiavtal som ska genomföras inom den berörda medlemsstaten. Fastställandet av avsättningsnivån i varje enskilt fall kräver ett undantag från artikel 211.1 i förordning (EU, Euratom) nr XXXX(10) (budgetförordningen). Utformningen innebär också en enda uppsättning regler för budgetgarantier för vilka avsättningar görs med centralt förvaltade medel eller medel under delad förvaltning, vilket gör det lättare att kombinera dessa.

(21)  InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan EU och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små- och medelstora företag.

(22)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för andra åtgärder inom ramen för InvestEU-programmet än avsättningen för EU-garantin, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(11)] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(23)  EU-garantin på 40 817 500 000 EUR (löpande priser) på unionsnivå förväntas kunna mobilisera mer än 698 194 079 000 EUR i ytterligare investeringar inom unionen och bör ▌ anslås mellan de olika politikområdena.

(23a)  Medlemsstaterna får bidra till medlemsstatskomponenten i form av garantier eller kontanta medel. Utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten bör engångsbidrag från medlemsstaterna i form av garantier eller kontanta medel till medlemsstatskomponenten, eller bidrag från antingen en medlemsstat eller nationella utvecklingsbanker som ingår i den offentliga sektorn eller som agerar för en medlemsstats räkning till investeringsplattformar, betraktas som engångsåtgärder i den mening som avses i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97(12) och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97(13).

(24)  EU-garantin, som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt genom kommissionen av genomförandepartner som når ut till de finansiella intermediärerna, i förekommande fall, och till slutmottagarna. Urvalet av genomförandepartner bör vara transparent och fritt från intressekonflikter. Ett garantiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden bör ingås mellan kommissionen och var och en av genomförandepartnerna för att stödja deras finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens mål och kriterier för stödberättigande. Riskhanteringen av garantin bör inte hindra genomförandepartnernas direkta tillgång till garantin. När garantin beviljas inom EU-komponenten till genomförandepartner bör de till fullo ansvara för hela investeringsprocessen och due diligence-granskningen av finansierings- eller investeringstransaktionerna. InvestEU-fonden bör stödja projekt som i normalfallet har en högre riskprofil än de projekt som stöds genom genomförandepartnernas normala transaktioner och som inte eller inte i samma omfattning skulle ha kunnat genomföras av genomförandepartnerna under den period då EU-garantin kan användas, utan stöd från InvestEU-fonden.

(24a)  InvestEU-fonden bör ha en lämplig styrningsstruktur vars funktion bör vara anpassad till dess enda syfte att säkerställa en korrekt användning av EU-garantin, samtidigt som det säkerställs att investeringsbesluten är politiskt oberoende och, i förekommande fall, att principen om InvestEU-fondens marknadsbaserade karaktär upprätthålls. Styrningsstrukturen bör bestå av en styrelse, en rådgivande nämnd och en fullständigt oberoende investeringskommitté. Kommissionen bör bedöma om de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har ansökt om är förenliga med unionens lagstiftning och politik medan beslut om finansierings- och investeringstransaktioner i slutändan ska fattas av en genomförandepartner. En jämn könsfördelning bör garanteras i den övergripande sammansättningen av styrningsstrukturen.

(25)  Ett rådgivningscentrum bestående av företrädare för kommissionen, Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), genomförandepartnerna och ▌medlemsstaterna, en expert för vart och ett av de fyra politikområden som utsetts av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och en expert som utsetts av Regionkommittén, bör inrättas för utbyte av information och diskussioner om utnyttjande av finansiella produkter som används inom ramen för InvestEU-fonden och för att diskutera om förändrade behov och nya produkter, inbegripet särskilda territoriella marknadsbrister.

(26)  Styrelsen bör fastställa de strategiska riktlinjerna för InvestEU-fonden och de regler som krävs för att den ska fungera, och bör fastställa reglerna för transaktioner med investeringsplattformar. Styrelsen ska bestå av sex medlemmar enligt följande: tre medlemmar som utses av kommissionen, en medlem som utses av Europeiska investeringsbanken, en medlem som utses av den rådgivande nämnden bland företrädarna för genomförandepartnerna och som inte bör vara en företrädare för EIB-gruppen, och en expert som utses av Europaparlamentet och som inte bör begära eller motta instruktioner från unionens institutioner, organ, kontor eller byråer, från någon medlemsstats regering eller från något annat offentligt eller privat organ och som bör agera fullständigt oberoende. Experten bör utföra sina uppgifter opartiskt och i InvestEU-fondens intresse. Detaljerade protokoll från styrelsens möten bör offentliggöras så snart de har godkänts av styrelsen, och Europaparlamentet bör omedelbart underrättas om deras offentliggörande.

(27)  Innan ett projekt föreläggs investeringskommittén bör ett sekretariat, som sköts av kommissionen och som är ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande, kontrollera att den dokumentation som genomförandepartnerna tillhandahåller är fullständig och bistå kommissionen vid bedömningen av om investerings- och finansieringsåtgärderna är förenliga med unionens lagstiftning och politik. Sekretariatet bör också bistå styrelsen.

(28)  En investeringskommitté bestående av oberoende experter bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa sätt täcka olika politikområden och sektorer.

(29)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och att bidra till den, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. EIB-gruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s hela territorium och för att garantera en rättvis geografisk fördelning av projekt, vilket bidrar till att minska de regionala skillnaderna. Reglerna för nationella utvecklingsbankers eller -institutioners deltagande i InvestEU-programmet bör ta hänsyn till proportionalitetsprincipen med avseende på de berörda genomförandepartnernas komplexitet, storlek och riskprofil för att säkra lika spelregler för mindre och yngre utvecklingsbanker eller -institutioner. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.

(29a)  Investeringsplattformar bör, om så är lämpligt, föra samman medinvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, yrkesutbildnings- och forskningsinstitutioner, berörda parter från arbetsmarknaden och företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer på unionsnivå samt på nationell och regional nivå.

(30)  För att säkerställa att interventioner inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer ▌, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka en eller flera medlemsstater. I det senare fallet begränsas genomförandepartnernas avtalsenliga ansvar av deras respektive nationella mandat. I syfte att främja en ökad geografisk diversifiering kan särskilda regionala investeringsplattformar inrättas och inriktas på grupper av medlemsstater som kan vara intresserade av detta och där pelarbedömda finansinstituts insatser och expertis kombineras med kompetensen hos nationella utvecklingsbanker med begränsad erfarenhet i användningen av finansieringsinstrument. Sådana strukturer bör uppmuntras, inklusive med tillgängligt stöd från InvestEU:s rådgivningscentrum. Minst 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten bör tilldelas EIB-gruppen. Belopp som överstiger 75 % av EU-garantin får ställas till EIB-gruppens förfogande om nationella utvecklingsbanker eller -institutioner inte fullt ut kan använda den återstående delen av garantin. Belopp som överstiger 25 % av EU-garantin får likaledes ställas till förfogande för andra genomförandepartner om EIB-gruppen inte kan använda sin del av garantin fullt ut. Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner kan fullt ut utnyttja EU-garantin även om de beslutar att få tillgång till den genom EIB-gruppen eller Europeiska investeringsfonden.

(31)  EU-garantin enligt medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med [artikel 62.1 c] i [budgetförordningen], inklusive nationella eller regionala investeringsbanker eller -institutioner, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra multilaterala utvecklingsbanker. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram. I enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen] måste kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.

(32)  Finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan beslutas av en genomförandepartner i dess eget namn, genomföras i enlighet med dess interna regler och förfaranden och redovisas i dess egna finansiella rapporter. Därför bör kommissionen endast beakta sådana finansiella åtaganden som följer av EU-garantin och offentliggöra det högsta garantibeloppet, inklusive all relevant information om den tillhandahållna maxbeloppet.

(33)  InvestEU-fonden bör göra det möjligt att i lämpliga fall kombinera bidrag, finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller med andra medel, t.ex. EU:s utsläppshandelssystems (ETS) innovationsfond, med den garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(34)  Projekt som läggs fram av genomförandepartner för stöd från InvestEU-programmet, som inbegriper kombinationer med stöd från andra unionsprogram, bör som helhet också vara förenliga med dessa unionsprograms mål och kriterier för stödberättigande. Användningen av EU-garantin bör fastställas enligt reglerna för InvestEU-programmet.

(35)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde, genom att en effektiv geografisk diversifiering genomförs i syfte att bidra till unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och minska de regionala skillnaderna. InvestEU:s rådgivningscentrum bör särskilt uppmärksamma behovet av att sammanföra små projekt och förena dem till större portföljer. Kommissionen bör underteckna avtal med EIB-gruppen och andra genomförandepartner för att utse dem till rådgivningscentrumspartner. Kommissionen, EIB-gruppen och övriga genomförandepartner bör ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergier och en verklig geografisk täckning av stödet i hela unionen, med beaktande av sakkunskap och lokal kapacitet hos lokala genomförandepartner, samt befintliga strukturer såsom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning. Dessutom bör en sektorsövergripande del av InvestEU-programmet införas för att säkerställa en enda kontaktpunkt och stöd till projektutveckling inom sektorsövergripande politikområden för centralt förvaltade unionsprogram. [Ändr. 5]

(36)  I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov inrätta en lokal närvaro som komplement till befintliga stödsystem och närvaron av lokala partner, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats. För att underlätta rådgivningsstöd på lokal nivå och säkerställa effektivitet, synergier och en effektiv geografisk täckning av stödet i hela unionen, bör InvestEU:s rådgivningscentrum samarbeta med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och med de europeiska struktur- och investeringsfondernas förvaltningsmyndigheter och dra nytta av och utnyttja deras sakkunskap. I medlemsstater där nationella utvecklingsbanker eller -institutioner saknas bör InvestEU:s rådgivningscentrum, om så är lämpligt och på den berörda medlemsstatens begäran, tillhandahålla proaktivt rådgivningsstöd om inrättande av sådana banker eller institutioner.

(36a)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör tillhandahålla rådgivningsstöd till små projekt och projekt för nystartade företag, särskilt när nystartade företag strävar efter att skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att förvärva immateriella rättigheter, såsom patent.

(37)  Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av att tillhandahålla projektutvecklings- och kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla organisatorisk kapacitet och marknadsgarantverksamhet behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Dessutom är målet att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande och lokala marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering. Kapacitetsuppbyggnadsstöd bör därför vara ett komplement till och vara utöver åtgärder som vidtagits enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden. Insatser bör också göras för att stödja kapacitetsuppbyggnaden hos potentiella projektutvecklare, särskilt lokala tjänstelevererande organisationer och myndigheter.

(38)  InvestEU-portalen bör inrättas för ge genomförandepartnerna tillgång till en lättåtkomlig och användarvänlig projektdatabas som synliggör investeringsprojekt som söker finansiering, med förstärkt fokus på tillhandahållandet av en möjlig pipeline av investeringsprojekt som är kompatibel med unionsrätten och unionspolitiken.

(39)  Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016(14) finns ett behov att utvärdera InvestEU-programmet på grundval av information som inhämtats genom särskilda övervakningskrav, samtidigt som man undviker överreglering och administrativa bördor, i synnerhet för medlemsstaterna. Dessa krav kan i tillämpliga fall inkludera mätbara indikatorer, som en grund för att utvärdera effekterna av InvestEU-programmet på plats.

(40)  En robust övervakningsram baserad på indikatorer för resultat, utfall och effekt bör genomföras för att mäta framgång i förhållande till unionens mål. För att säkerställa ansvarighet inför EU-medborgarna bör kommissionen och styrelsen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur InvestEU-programmets verksamhet fortskrider och vilken effekt det har.

(41)  Övergripande finansiella bestämmelser som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller för denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(42)  Förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] gäller för InvestEU-programmet. Den fastställer regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om budgetgarantier.

(43)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(15), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95(16), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(17) och rådets förordning (EU) 2017/1939(18) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(19). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen till fullo samarbeta för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(44)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör kunna delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att utesluta offshoreföretag och företag som är baserade i icke-samarbetsvilliga länder och för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt och garantera unionens rätt att säkerställa en sund finansiell förvaltning och skydda sina finansiella intressen.

(45)  I enlighet med [hänvisningen ska uppdateras i enlighet med ett nytt beslut om ULT:er artikel 88 i rådets beslut 2013/755/EU] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT:er) berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för InvestEU-programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.

(46)  För att komplettera icke-väsentliga delar av denna förordning med de investeringsriktlinjer som ska utarbetas av kommissionen i nära samarbete med genomförandepartnerna efter genomförande av samråd och som finansierings- och investeringstransaktioner bör följa, för att förenkla ett snabbt och flexibelt antagande av prestationsindikatorer och för att anpassa avsättningsnivåerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att utforma investeringsriktlinjer för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för olika politikområden, ändringar av bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna och anpassningen av avsättningsnivåer. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådana investeringsriktlinjer inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(47)  InvestEU-programmet bör syfta till att hantera unionsomfattande och/eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, med avseende på nyuppkomna eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden som ska ställa en EU-garanti för finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner till stöd för unionens inre politik

I denna förordning fastställs också en mekanism för rådgivningsstöd för att främja utveckling av hållbara projekt som är öppna för investeringar, tillgång till finansiering och kapacitetsuppbyggnad (nedan kallat InvestEU:s rådgivningscentrum). Förordningen inrättar även en databas som ska synliggöra projekt vars projektansvariga söker finansiering och ge investerare information om investeringsmöjligheter (nedan kallad InvestEU-portalen).

Den fastställer målen för InvestEU-programmet, budgeten och EU-garantins belopp för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för att tillhandahålla sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

-1.  additionalitet: additionalitet enligt definitionen i artikel 7a i denna förordning och enligt artikel 209.2 b i budgetförordningen.

-1a.  rådgivningscentrumspartner: den behöriga motparten med vilken kommissionen undertecknar ett avtal om att genomföra en tjänst som tillhandahålls av InvestEU:s rådgivningscentrum.

1.  blandfinansieringsinsatser: insatser som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller återbetalningspliktigt stöd, eller båda, från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från utvecklingsinstitutioner eller andra offentliga finansinstitut och från kommersiella finansinstitut och investerare; vid tillämpningen av denna definition kan unionsprogram som har andra finansieringskällor än unionens budget, till exempel innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, likställas med program som finansieras genom unionens budget.

1a.  bidragsavtal: rättsligt instrument genom vilket kommissionen och medlemsstaterna fastställer villkoren för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten enligt artikel 9.

1b.  EIB-gruppen: Europeiska investeringsbanken och dess dotterbolag.

2.  EU-garanti: en övergripande garanti som tillhandahålls genom unionens budget under vilken sådana budgetgarantier som avses i [artikel 219.1 i [budgetförordningen] ställs genom undertecknandet av enskilda garantiavtal med genomförandepartnerna.

2a.  finansiellt bidrag: ett bidrag från en genomförandepartner i form av egen risktagningskapacitet och/eller finansiellt stöd till en transaktion som omfattas av denna förordning.

3.  finansiell produkt: finansiella mekanismer eller finansiella arrangemang som överenskoms mellan kommissionen och genomförandepartnern enligt vilka genomförandepartnern ger finansiering, direkt eller via en intermediär, till slutmottagarna i någon av de former som avses i artikel 13.

4.  finansierings- och/eller investeringstransaktioner: transaktioner för att tillhandahålla finansiering direkt eller indirekt till slutmottagarna i form av finansiella produkter, som utförs av en genomförandepartner i eget namn, i enlighet med partnerns interna bestämmelser och som redovisas i dess egna finansiella rapporter.

5.  fonder under delad förvaltning: fonder från vilka en avsättning kan göras för en budgetgaranti inom InvestEU-fondens medlemsstatskomponent, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

6.  garantiavtal: rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en genomförandepartner fastställer villkoren för att föreslå finansierings- eller investeringstransaktioner som ska omfattas av EU-garantin, för att tillhandahålla budgetgarantin för dessa transaktioner och för att genomföra dem i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

7.  genomförandepartner: den behöriga motparten, till exempel en finansiell institution eller annan intermediär, med vilken kommissionen undertecknar ett garantiavtal ▌.

8.  InvestEU:s rådgivningscentrum: tekniskt bistånd som beskrivs i artikel 20.

9.  InvestEU-portalen: den databas som beskrivs i artikel 21.

10.  InvestEU-programmet: samlingsbeteckning för InvestEU-fonden, InvestEU:s rådgivningscentrum, InvestEU-portalen och blandfinansieringsinsatser.

10a.  investeringsriktlinjer: de kriterier, baserade på de principer som fastställs i denna förordning avseende allmänna mål, kriterier för stödberättigande och kvalificerade instrument, som investeringskommittén använder för att på ett transparent och oberoende sätt fatta beslut om användningen av EU-garantin.

10b.  investeringsplattformar: företag för särskilda ändamål, s.k. managed accounts, avtalsgrundade samfinansierings- eller riskdelningsarrangemang eller andra typer av arrangemang genom vilka enheter kanaliserar ett finansiellt bidrag för att finansiera ett antal investeringsprojekt, och som kan omfatta

a)  nationella eller regionala och lokala plattformar som sammanför flera investeringsprojekt på en given medlemsstats territorium,

b)  plattformar för flera länder eller regionala plattformar som sammanför flera medlemsstater eller tredjeländer som har intressen i stora projekt inom ett givet geografiskt område,

c)  tematiska plattformar som sammanför investeringsprojekt i en viss sektor.

11.  mikrofinansiering: mikrofinansiering enligt definitionen i förordning [[ESF+] nummer].

12.  midcap-företag: enheter som har upp till 3 000 anställda som inte är små och medelstora företag eller små midcap-företag.

13.  nationella utvecklingsbanker eller -institutioner: rättsliga enheter som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.

14.  små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG(20).

15.  små midcap-företag: enheter som har upp till upp till 499 anställda som inte är små och medelstora företag.

16.  socialt företag: ett socialt företag enligt definitionen i förordning [[ESF+] nummer].

16a.  hållbar finansiering: process för att vederbörligen beakta miljömässiga och sociala hänsyn i förbindelse med investeringsbeslut, vilket leder till ökade investeringar i mer långsiktiga och hållbara aktiviteter.

17.  tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.

Artikel 3

InvestEU-programmets mål

1.  InvestEU-programmets allmänna mål är att stödja unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som bidrar till följande:

a)  Unionens konkurrenskraft, inom bland annat forskning, innovation och digitalisering.

aa)  En ökning av unionens sysselsättningsgrad och skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet i unionen.

b)  Tillväxt och hållbarhet i unionens ekonomi så att unionen kan uppnå målen för hållbar utveckling och Parisavtalets mål.

c)  Social innovation, samhällsresiliens och social delaktighet i unionen.

ca)  Främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg, kultur, utbildning och fortbildning.

cb)  Ekonomisk, territoriell och social sammanhållning.

d)  Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

2.  InvestEU-programmet har följande särskilda mål:

a)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för hållbar infrastruktur inom de områden som avses i artikel 7.1 a.

b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering inom alla politikområden, inbegripet stöd till utvidgning av innovativa företag och för att föra ut teknik på marknaden.

c)  Att öka och förenkla tillgången till och utbudet av finansiering samt stärka den globala konkurrenskraften för innovativa nystartade företag, små och medelstora företag, inklusive mikroföretag, och, i vederbörligen motiverade fall, för små midcap-företag.

d)  Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering till små och medelstora företag, sociala företag, de kreativa och kulturella sektorerna och utbildningssektorn, stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar, färdigheter och kompetens samt utveckla och stärka marknaderna för sociala investeringar på de områden som avses i artikel 7.1 d.

Artikel 4

EU-garantins budget och belopp

1.  EU-garantin för användning inom den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska vara 40 817 500 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %.

Ett tilläggsbelopp kan tillhandahållas från EU-garantin för medlemsstatskomponenten som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer](21) och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer](22) anslår motsvarande belopp.

Utöver det bidrag som avses i andra stycket får medlemsstaterna bidra till medlemsstatskomponenten i form av garantier eller kontanta medel.

Bidrag från tredjeländer som avses i artikel 5 ska också öka EU-garantin som avses i första stycket, med avsättningar helt i likvida medel i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen].

2.  ▌Fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 första stycket i denna artikel återfinns i bilaga I ▌. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning genom att, om lämpligt, ändra beloppen i bilaga I med högst 15 % för varje område.

3.  Finansieringsramen för genomförandet av åtgärderna i kapitlen V och VI ska vara 525 000 000 EUR (löpande priser).

4.  Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till InvestEU-fonden

InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:

a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för deras deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

d)  Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal om tredjeländers deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

i)  säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

ii)  föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [budgetförordningen],

iii)  inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om programmet,

iv)  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

Artikel 6

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.  EU-garantin ska genomföras genom indirekt förvaltning av sådana organ som avses i [artikel 62.1 c ii–vii] i [budgetförordningen]. Andra former av EU-finansiering enligt denna förordning ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [budgetförordningen], däribland bidrag som genomförs i enlighet med [avdelning VIII].

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin och som är en del av blandfinansieringsinsatsen som kombinerar stöd enligt denna förordning med stöd som ges enligt ett eller flera andra unionsprogram eller från innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter ska

a)  överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms,

b)  följa bestämmelserna i denna förordning.

2a.  Blandfinansieringsinsatser som kombinerar stöd enligt denna förordning ska genomföras så smidigt som möjligt.

3.  Blandfinansieringsinsatser där det ingår ett finansieringsinstrument som helt finansieras genom andra unionsprogram eller genom innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, utan användning av EU-garantin enligt denna förordning, ska överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande som fastställs i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet ges.

4.  I enlighet med artikel 6.2 ska icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget som ingår i den blandfinansieringsinsats som avses i punkterna 2 och 3 bestämmas enligt reglerna för det aktuella unionsprogrammet och genomföras inom ramen för blandfinansieringsinsatsen i enlighet med denna förordning och med [avdelning X] i [budgetförordningen].

Rapporteringen ska också innefatta element avseende överensstämmelse med de politiska mål och de kriterier för stödberättigande som anges i unionsprogrammet inom ramen för vilket stöd bestäms, samt avseende efterlevnaden av denna förordning.

KAPITEL II

InvestEU-fonden

Artikel 7

Politikområden

1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden och/eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden:

a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, bland annat multimodal transport, vägsäkerhet, renovation och underhåll av järnvägs- och väginfrastruktur, turism, energi, särskilt den ökade användningen av förnybar energi, energieffektivitet i linje med 2030 och 2050 års energiramar, renovering av byggnader med fokus på energibesparingar och integrering av byggnader i ett sammanlänkat system för energi, lagring, digitalisering och transport, bättre sammanlänkning, digital konnektivitet och åtkomst till nätet även på landsbygden, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och inlandsvatten, avfallsundvikande och den cirkulära ekonomin, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, och uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.

b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning, produktutveckling och innovation, överföring av teknik och forskningsresultat till marknaden, stöd till marknadsfrämjande åtgärder och samarbete mellan företag, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag, inbegripet nystartade företag och små och medelstora företag samt digitalisering av unionsindustrin, på basis av de erfarenheter som gjorts, särskilt med InnovFin.

c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger förenklad tillgång till och utbud av finansiering för nystartade företag, små och medelstora företag, medräknat innovativa företag, och, i vederbörligen motiverade fall, för små midcap-företag, särskilt för att förbättra den globala konkurrenskraften, innovationer, digitalisering och hållbarhet.

d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar etisk och hållbar finansiering, mikrofinansiering, arbetstagares uppköp av företag, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin och åtgärder för att främja jämställdhet och ett aktivt deltagande av kvinnor och utsatta grupper, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende). social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, kulturella och kreativa sektorer, inbegripet med interkulturell dialog och sociala sammanhållningsmål och integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.

2.  Om en finansierings- eller investeringstransaktion som föreslås för den investeringskommitté som avses i artikel 19 ligger inom flera politikområden ska transaktionens huvudsyfte, eller huvudsyftet med majoriteten av transaktionens delprojekt, avgöra vilket område den ska hänföras till, såvida inget annat anges i investeringsriktlinjerna.

3.  Finansierings- och investeringstransaktioner inom alla politikområden enligt punkt 1 ▌ska, i förekommande fall, omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar i form av en delegerad akt, med beaktande av de kriterier som fastställs i förordning (EU) nr .../... om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar (COM(2018)0353) för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar. I förekommande fall får projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ▌undantas från säkringen.

Med hjälp av kommissionens riktlinjer ska det vara möjligt att

a)  när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kostnads-nyttoanalysen, samt säkerställa efterlevnad av EU:s miljömål och miljöstandarder,

b)  beakta projektets samlade effekter när det gäller de viktigaste naturkapitalaspekterna inom områdena luft, vatten, mark och biologisk mångfald,

ba)  beräkna inverkan på sysselsättningen och skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen,

c)  beräkna inverkan på den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper.

4.  Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller och i förekommande fall bedöma om åtgärderna överensstämmer med förordning (EU) .../... [om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar].

4a.  Politikområdet små och medelstora företag ska erbjuda stöd även till stödmottagare som tidigare fick stöd från de olika EU-lånegarantier som slås samman i InvestEU, särskilt lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna från programmet Kreativa Europa.

5.  Genomförandepartner ska ha som mål att

a)   minst 65 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra avsevärt till att uppnå unionens klimat- och miljömål, i linje med Parisavtalet,

b)  på transportområdet, minst 10 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att nå EU:s mål att förhindra dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade i trafiken senast 2050 och till att renovera järnvägs- och vägbroar och tunnlar för att öka säkerheten,

c)  minst 35 % av investeringarna inom politikområdet forskning, innovation och digitalisering ska bidra till målen för Horisont Europa,

d)  en betydande andel av den garanti som erbjuds små och medelstora företag och små midcap-företag inom politikområdet små och medelstora företag ska stödja innovativa små och medelstora företag.

Kommissionen ska tillsammans med genomförandepartnerna sträva efter att säkerställa att den del av budgetgarantin som används för politikområdet hållbar infrastruktur fördelas i syfte att uppnå balans mellan åtgärderna på de olika områdena.

6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på att fastställa investeringsriktlinjer för varje politikområde.

6a.  När kommissionen utarbetar information om tolkningen av investeringsriktlinjerna ska den göra denna information tillgänglig för genomförandepartnerna, investeringskommittén och InvestEU:s rådgivningscentrum.

Artikel 7a

Additionalitet

Vid tillämpningen av denna förordning avses med additionalitet stöd från InvestEU-fonden till transaktioner som syftar till att hantera unionsomfattande och/eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och som inte skulle ha kunnat genomföras under den period som EU-garantifonden kan användas, eller inte skulle ha kunnat genomföras i samma utsträckning, av genomförandepartner utan stöd från InvestEU-fonden.

Artikel 8

Komponenter

1.  De politikområden som avses i artikel 7.1 ska samtliga bestå av två komponenter som är inriktade på ▌ marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer enligt följande:

a)  En EU-komponent med inriktning på att åtgärda en eller flera av följande situationer:

i)  Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som är knutna till unionens politiska prioriteringar ▌.

ii)  Unionsomfattande och/eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

iii)  Nya eller komplexa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, för att utveckla nya finansiella lösningar och marknadsstrukturer.

b)  En medlemsstatskomponent med inriktning på att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera medlemsstater för att uppnå målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar.

2.  De komponenter som avses i punkt 1 ska, när så är lämpligt, användas på ett kompletterande sätt för att stödja en finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda delarna.

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för medlemsstatskomponenten

1.  Belopp som har anslagits av en medlemsstat enligt artikel [10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]] ska avsättas till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som omfattar finansierings- och investeringstransaktioner i den berörda medlemsstaten.

1a.  Medlemsstaterna får också bidra till medlemsstatskomponenten i form av garantier eller kontanta medel. Dessa bidrag kan endast begäras för betalning av garantianspråk efter finansieringen enligt artikel 4.1 första stycket.

2.  För fastställandet av den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten ska det krävas att det ingås en överenskommelse om medverkan mellan medlemsstaten och kommissionen.

Två eller flera medlemsstater får ingå en gemensam överenskommelse om medverkan med kommissionen.

Genom undantag från artikel 211.1 i [budgetförordningen] ska avsättningsnivån för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten fastställas till 40 % och får justeras uppåt eller nedåt i varje överenskommelse om medverkan för att beakta de risker som är kopplade till den finansiella produkt som man avser använda.

3.  Överenskommelsen om medverkan ska minst innehålla följande:

a)  Den totala storleken på medlemsstatens del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, dess avsättningsnivå, bidragen från fonder under delad förvaltning, uppbyggnaden av avsättningen i enlighet med en årlig finansieringsplan och den eventualförpliktelse som blir resultatet och som ska omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från den berörda medlemsstaten och/eller från genomförandepartnerna eller privata investerare.

b)  Strategin, bestående av finansiella produkter och deras minsta hävstångseffekt, geografisk täckning, investeringsperiod och, i tillämpliga fall, kategorier av slutmottagare och berättigade intermediärer.

c)  Genomförandepartner eller partner som valts ut i överenskommelse med medlemsstaten.

d)  Eventuellt bidrag från fonder under delad förvaltning till investeringsplattformar och InvestEU:s rådgivningscentrum.

e)  Årliga rapporteringsskyldigheter gentemot medlemsstaten, inbegripet rapportering i enlighet med de indikatorer som anges i överenskommelsen om medverkan.

f)  Bestämmelser om ersättning till delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten.

g)  Eventuell kombination med medel från EU-komponenten, inklusive en skiktad struktur för att uppnå bättre risktäckning i enlighet med artikel 8.2.

Bidrag från fonder under delad förvaltning får på medlemsstaternas eget beslut och med genomförandepartnernas samtycke användas för att garantera en del av de strukturerade finansiella instrumenten.

4.  Överenskommelserna om medverkan kan genomföras av kommissionen genom garantiavtal som tecknas med genomförandepartner i enlighet med artikel 14.

Om det, inom nio månader från undertecknandet av överenskommelsen om medverkan, inte har ingåtts något garantiavtal eller om överenskommelsens belopp inte till fullo har anslagits genom ett eller flera garantiavtal, ska överenskommelsen om medverkan avslutas i det första fallet eller ändras på motsvarande sätt i det andra fallet, och det outnyttjade beloppet avsatta medel återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.5] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

Om garantiavtalet inte har genomförts korrekt inom den period som anges i [artikel 10.6] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.6] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer], ska garantiavtalet ändras och det outnyttjade beloppet avsatta medel återanvändas i enlighet med [artikel 10.6] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.6] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

5.  Följande regler ska gälla för avsättningar till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som inrättats genom en överenskommelse om medverkan:

a)  Efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel ska varje årligt överskott i avsättningar, beräknat genom att det avsättningsbelopp som krävs i enlighet med avsättningsnivån jämförs med de faktiska avsättningarna, återanvändas i enlighet med [artikel 10.6] i [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.6)] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

b)  Genom undantag från [artikel 213.4] i [budgetförordningen] ska avsättningarna, efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel, inte ge upphov till årliga påfyllningar av fonden under den tid då den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten är tillgänglig.

c)  Kommissionen ska omedelbart underrätta medlemsstaten om nivån på avsättningarna, till följd av anspråk på den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, sjunker under 20 % av de ursprungliga avsättningarna för den delen av EU-garantin.

d)  ▌

KAPITEL III

EU-garanti

Artikel 10

EU-garanti

1.  En EU-garanti inom ramen för InvestEu-fonden ska beviljas till genomförandepartnerna i enlighet med [artikel 219.1] i [budgetförordningen] och förvaltas i enlighet med [avdelning X] i [budgetförordningen]. EU-garantin ska vara oåterkallelig, ovillkorlig och infrias på första begäran till behöriga motparter för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, och prissättningen ska uteslutande vara knuten till de underliggande transaktionernas egenskaper och riskprofil, med vederbörlig hänsyn till de underliggande transaktionernas natur och till uppnåendet av de politiska mål som ställts upp, inbegripet, i förekommande fall, en eventuell tillämpning av särskilda förmånliga villkor och incitament, i synnerhet

a)  i de fall där pressade finansmarknadsförhållanden skulle hindra förverkligandet av ett bärkraftigt projekt,

b)  när det är nödvändigt för att underlätta inrättandet av investeringsplattformar eller finansieringen av projekt inom sektorer eller områden som drabbats av ett betydande marknadsmisslyckande och/eller en suboptimal investeringssituation.

EU-garantin ska dessutom säkerställa

a)  en robust mekanism för ett snabbt utnyttjande av den,

b)  en varaktighet som överensstämmer med den slutliga förfallodagen för den sista fordran från den slutliga stödmottagaren,

c)  en adekvat övervakning av risk- och garantiportföljen,

d)  en tillförlitlig mekanism för beräkning av förväntade kassaflöden i förekommande fall,

e)  lämplig dokumentation avseende riskhanteringsbeslut,

f)  tillräcklig flexibilitet när det gäller det sätt på vilket garantin används, så att genomförandepartnerna direkt kan utnyttja garantin när/om detta behövs, i synnerhet om det inte finns något ytterligare garantisystem,

g)  uppfyllandet av alla de ytterligare krav som den relevanta tillsynsmyndigheten eventuellt ställer, för att kunna betraktas som en effektiv heltäckande riskreducering.

1a.  EU-garantin inom ramen för EU-komponenten ska tilldelas genomförandepartner. Minst 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten ska tilldelas EIB-gruppen. Belopp som överstiger 75 % av EU-garantin får ställas till EIB-gruppens förfogande om nationella utvecklingsbanker eller -institutioner inte fullt ut kan använda den återstående delen av garantin. Belopp som överstiger 25 % av EU-garantin får likaledes ställas till förfogande för andra genomförandepartner om EIB-gruppen inte kan använda sin del av garantin fullt ut. Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner kan fullt ut utnyttja EU-garantin även om de beslutar att få tillgång till den genom EIB-gruppen eller Europeiska investeringsfonden.

2.  Stöd av EU-garantin får beviljas för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning för en investeringsperiod som löper ut den 31 december 2027. Avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 13.1 a, ska undertecknas senast den 31 december 2028.

Artikel 11

Godtagbara finansierings- och investeringstransaktioner

1.  InvestEU-fonden ska endast stödja offentliga och privata finansierings- och investeringstransaktioner som

a)  uppfyller de villkor som anges i [punkterna a–e i artikel 209.2] i [budgetförordningen], och kravet på additionalitet som anges i ▌artikel 7a i denna förordning och, i tillämpliga fall, maximering av privata investeringar i enlighet med [punkt d i artikel 209.2] i [budgetförordningen],

b)  bidrar till, kompletterar och är förenliga med unionens politiska mål och ingår i de områden som kan komma ifråga för finansierings- och investeringstransaktioner inom tillämpligt politikområde i enlighet med bilaga II till den här förordningen, och

c)  är förenliga med investeringsriktlinjerna.

2.  Utöver de projekt som är belägna i unionen kan InvestEU-fonden stödja följande projekt och insatser genom finansierings- och investeringstransaktioner:

a)  ▌Projekt mellan enheter som är belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, länder inom den europeiska grannskapspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget, eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.

b)  Finansierings- och investeringstransaktioner i de länder som avses i artikel 5 och som har bidragit till en specifik finansiell produkt.

3.  InvestEU-fonden får stödja finansierings- och investeringstransaktioner som tillhandahåller finansiering till mottagare som är juridiska personer etablerade i något av följande länder:

a)  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

b)  Ett tredjeland eller territorium som är associerat till InvestEU-programmet i enlighet med artikel 5.

c)  Ett tredjeland som avses i punkt 2 a, i förekommande fall.

d)  Andra länder, om detta krävs för finansiering av ett projekt i ett land eller territorium som avses i leden a–c.

Artikel 12

Val av genomförandepartner

1.  Kommissionen ska, i enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen], välja ut genomförandepartner, eller en grupp genomförandepartner, som avses i andra stycket i denna punkt, bland behöriga motparter.

För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i en eller flera medlemsstater eller regioner. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i en eller flera medlemsstater eller regioner genom att bilda en grupp. Genomförandepartner vars avtalsmässiga ansvar begränsas av deras respektive nationella mandat kan också åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer med respektive lokalt anpassade, jämförbara instrument.

På basis av projektets mognadsgrad kan gruppen av genomförandepartner bildas när som helst och med olika sammansättningar för att på ett effektivt sätt uppfylla marknadens krav.

För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera behöriga motparter som genomförandepartner bland dem som har uttryckt sitt intresse i enlighet med artikel 9.3 c.

Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med andra stycket i denna punkt för att välja ut genomförandepartner bland dem som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i det berörda geografiska området.

2.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att följande gäller för portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU fonden:

a)  Den ger maximal täckning av målen i artikel 3.

b)  Den maximerar effekten av EU-garantin genom genomförandepartnerns tillförda egna medel.

c)  Den maximerar privata investeringar, i förekommande fall.

d)  Den uppnår geografisk diversifiering och möjliggör finansiering av mindre projekt.

e)  Den ger tillräcklig riskspridning.

f)  Den främjar innovativa finansiella lösningar och risklösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer.

fa)  Den skapar additionalitet.

3.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen också ta hänsyn till följande:

a)  Den eventuella kostnaden och ersättningen gentemot unionens budget.

b)  Genomförandepartnerns förmåga att grundligt uppfylla kraven i [artiklarna 155.2 och 155.3] i [budgetförordningen] som rör skatteflykt, skattebedrägeri, skatteundandragande, penningtvätt, finansiering av terrorism och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

ba)  Genomförandepartnerns kapacitet att utvärdera finansierings- och investeringstransaktionerna i överensstämmelse med internationellt erkända standarder för ett socialt kreditbetyg (social rating), med särskild hänsyn till sociala och miljömässiga konsekvenser.

bb)  Genomförandepartnerns kapacitet att lägga fram offentlig dokumentation till stöd för och säkerställa transparens och offentlig tillgång till information om varje enskild finansierings- och investeringstransaktion.

bc)  I förekommande fall, genomförandepartnerns kapacitet att förvalta finansieringsinstrument med beaktande av sina tidigare erfarenheter med finansieringsinstrument och förvaltningsmyndigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046(23).

4.  Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner får väljas som genomförandepartner, förutsatt att kraven i denna artikel och i artikel 14.1 andra stycket uppfylls.

Artikel 13

Godtagbara typer av finansiering

1.  EU-garantin får användas för att täcka riskerna i följande typer av finansiering som tillhandahålls av genomförandepartnerna:

a)  Lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument, andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, inbegripet efterställda skuldinstrument, eller investeringar i aktiekapital eller kapital likställt med eget kapital, som tillhandahålls direkt eller indirekt via finansiella intermediärer, fonder, investeringsplattformar eller andra instrument som kanaliseras till slutmottagarna.

b)  Finansiering eller garantier från en genomförandepartner till en annan finansiell institution som gör det möjligt för det senare att finansiera verksamhet som avses i punkt a.

För att omfattas av EU-garantin ska den finansiering som avses i första stycket leden a och b i denna punkt beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för finansierings- eller investeringstransaktioner som avses i artikel 11.1, om genomförandepartnerns finansiering har beviljats i enlighet med ett finansieringsavtal eller en finansieringstransaktion som undertecknats eller ingåtts av genomförandepartnern efter undertecknandet av garantiavtalet mellan kommissionen och genomförandepartnern, och som inte har löpt ut eller upphävts.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs med hjälp av fonder eller andra intermediära strukturer ska täckas av EU-garantin i enlighet med bestämmelser som ska fastställas i investeringsriktlinjerna, även om strukturen investerar en minoritetsandel av sitt investerade belopp utanför unionen och i de länder som avses i artikel 11.2, eller i andra tillgångar än de som är godtagbara enligt denna förordning.

Artikel 14

Garantiavtal

1.  Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med varje genomförandepartner om beviljandet av EU-garantin i enlighet med kraven i denna förordning, upp till ett belopp som fastställs av kommissionen.

Om genomförandepartner bildar en grupp enligt artikel 12.1 andra stycket ska ett enda garantiavtal ingås mellan kommissionen och varje genomförandepartner i gruppen eller med en genomförandepartner på gruppens vägnar.

2.  Garantiavtalet ska särskilt innehålla bestämmelser om följande:

a)  Beloppet och villkoren för det finansiella bidrag som genomförandepartnern ska stå för.

b)  Villkoren för finansieringen eller de garantier som ska lämnas av genomförandepartnern till en annan juridisk person som deltar i genomförandet, när så är fallet.

c)  Närmare bestämmelser, i enlighet med artikel 16, för tillhandahållande av EU-garantin, inbegripet täckning av portföljer med särskilda typer av instrument, och de olika händelser som kan utlösa anspråk på EU-garantin.

d)  Ersättningen för risktagande, som ska fördelas i proportion till unionens och genomförandepartnerns respektive del av risktagandet.

e)  Betalningsvillkoren.

f)  Genomförandepartnerns åtagande att godta kommissionens och investeringskommitténs beslut vad gäller användningen av EU-garantin till förmån för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion, som dock inte påverkar genomförandepartnerns beslut avseende den föreslagna transaktionen utan EU-garantin.

g)  Bestämmelser och förfaranden för återvinning av fordringar som ska anförtros åt genomförandepartnern.

h)  Finansiell och operativ rapportering och övervakning av transaktioner inom ramen för EU-garantin.

i)  Nyckelprestationsindikatorer, särskilt när det gäller utnyttjandet av EU-garantin, uppfyllandet av målen och kriterierna i artiklarna 3.7 och 11, samt mobilisering av privat kapital.

j)  I tillämpliga fall, bestämmelser och förfaranden för blandfinansieringsinsatser.

k)  Andra relevanta bestämmelser i överensstämmelse med kraven i [avdelning X] i [budgetförordningen].

3.  Ett garantiavtal ska också föreskriva att ersättning som ska tillskrivas unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska tillhandahållas efter avdrag av betalningar som uppstår efter anspråk på EU-garantin.

4.  Vidare ska ett garantiavtal föreskriva att alla belopp som ska betalas till genomförandepartner i samband med EU-garantin ska dras av från det totala beloppet för ersättningar, inkomster och återbetalningar som ska betalas av genomförandepartnern till unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Om detta belopp inte är tillräckligt för att täcka de belopp som ska betalas till en genomförandepartner i enlighet med artikel 15.3 ska det utestående beloppet dras från avsättningarna till EU-garantin.

5.  Om garantiavtalet ingås inom ramen för medlemsstatskomponenten får det föreskriva att representanter från den medlemsstat eller de regioner som berörs får delta i övervakningen av avtalets genomförande.

Artikel 15

Krav för användning av EU-garantin

1.  EU-garantin ska beviljas med förbehåll för att garantiavtalet mellan relevanta genomförandepartner träder i kraft.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner ska endast täckas av EU-garantin om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning och i de relevanta investeringsriktlinjerna, samt om investeringskommittén har kommit fram till att de uppfyller kraven för att omfattas av EU-garantin. Genomförandepartnerna ska vara ansvariga för att säkerställa att finansierings- och investeringstransaktionerna uppfyller kraven i denna förordning och relevanta investeringsriktlinjer.

3.  Inga administrativa kostnader eller avgifter för genomförandet av finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin ska betalas av kommissionen till genomförandepartnerna, såvida inte de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern kan påvisa att det krävs ett undantag. Täckning av sådana kostnader ska fastställas i garantiavtalet och ska överensstämma med [artikel 209.2 g] i [budgetförordningen].

4.  Genomförandepartnern får även använda EU-garantin för att betala relevant andel av alla kostnader för återvinning, såvida de inte dragits från intäkterna från återvinningsförfarandet, i enlighet med artikel 14.4.

Artikel 16

EU-garantins täckning och villkor

1.  Ersättning för risktagande ska fördelas mellan unionen och en genomförandepartner i förhållande till deras respektive del i risktagandet i en portfölj av finansierings- och investeringstransaktioner eller, i förekommande fall, i enskilda transaktioner och ska uteslutande vara knuten till de underliggande transaktionernas egenskaper och riskprofil. Genomförandepartnern ska ha en lämplig exponering på egen risk mot finansiering- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin, såvida inte undantagsvis de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern inte rimligen kan bidra till den med sin egen kapacitet att bära risker.

2.  EU-garantin ska täcka följande:

a)  För skuldinstrument som avses i artikel 13.1 a:

i)  Kapital och all ränta samt belopp som genomförandepartnern inte har mottagit, men som förfallit till betalning, i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna fram till det läge när fallissemang inträffar; för efterställda skulder ska anstånd, minskning eller forcerad exit anses liktydiga med fallissemang.

ii)  Omstruktureringsförluster.

iii)  Förluster från fluktuationer i andra valutor än euro på marknader där möjligheten för långsiktig säkring är begränsad.

b)  För investeringar i aktiekapital eller i kapital likställt med eget kapital som avses i artikel 13.1 a, investerade belopp och därmed sammanhängande finansieringskostnad och förluster från fluktuationer i andra valutor än euro.

c)  För finansiering eller garantier från en genomförandepartner till en annan juridisk enhet som avses i artikel 13.1 b, de belopp som utnyttjats och därmed sammanhängande finansieringskostnader.

3.  Om unionen gör en betalning till en genomförandepartner efter det att anspråk har gjorts på EU-garantin ska den överta genomförandepartnerns relevanta rättigheter, i den mån de kvarstår, i fråga om dess finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

Genomförandepartnern ska, på unionens vägnar, ansvara för att återvinna fordingar för de belopp som övertagits och ersätta unionen med användning av de indrivna beloppen.

KAPITEL IV

STYRFORMER

Artikel 16a

Styrelsen

1.  InvestEU-fonden ska styras av en styrelse som vid användningen av EU-garantin i enlighet med de allmänna målen i artikel 3 ska fastställa

a)  InvestEU-fondens strategiska inriktning,

b)  de operativa strategier och förfaranden som behövs för att InvestEU-fonden ska fungera,

c)  reglerna för transaktioner med investeringsplattformar.

2.  Styrelsen ska

a)  bestå av sex medlemmar enligt följande:

i)  Tre medlemmar som utses av kommissionen.

ii)  En medlem som utses av EIB-gruppen.

iii)  En medlem som utses av rådgivningscentrumet bland företrädarna för genomförandepartnerna. Denna medlem får inte vara en företrädare för EIB-gruppen.

iv)  En expert som utses av Europaparlamentet. Denna expert får inte begära eller ta emot instruktioner från unionens institutioner, organ eller byråer, från regeringen i någon medlemsstat eller från något annat offentligt eller privat organ och ska agera fullständigt oberoende. Experten ska utföra sina uppgifter opartiskt och i InvestEU-fondens intresse.

b)  utse en ordförande bland de tre medlemmar som utsetts av kommissionen för en fast period av tre år som kan förnyas en gång,

c)  diskutera och ta största möjliga hänsyn till alla medlemmars ståndpunkter. Om medlemmarna inte kan enas om en ståndpunkt ska styrelsen fatta sina beslut med en majoritet av sina medlemmar. Protokollen från styrelsens möten ska ge en omfattande redogörelse för samtliga medlemmars ståndpunkter.

3.  Styrelsen ska föreslå kommissionen ändringar av fördelningen av de belopp som avses i bilaga I.

4.  Styrelsen ska regelbundet anordna ett samråd med relevanta aktörer – särskilt medinvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, yrkesutbildnings- och forskningsinstitutioner, filantropiska organisationer, berörda parter från arbetsmarknaden och företrädare för civilsamhället – om inriktningen för och genomförandet av investeringsstrategin enligt denna förordning.

5.  De detaljerade protokollen från styrelsens sammanträden ska offentliggöras så snart som möjligt efter det att de har godkänts av styrelsen.

Artikel 17

Rådgivande nämnd

1.  Kommissionen och styrelsen ska bistås av en rådgivande nämnd ▌.

1a.  Den rådgivande nämnden ska sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning och ska bestå av

a)  en företrädare för varje genomförandepartner,

b)  en företrädare för varje medlemsstat,

c)  en företrädare för EIB-gruppen,

d)  en företrädare för kommissionen,

e)  en expert för varje politikområde som utses av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

f)  en expert som utses av Regionkommittén.

2.  ▌

3.  ▌

4.  När den rådgivande nämnden sammanträder ▌ska ▌en företrädare för kommissionen vara ordförande. EIB-gruppens företrädare ska vara vice ordförande.

Den rådgivande nämnden ska sammanträda regelbundet och minst två gånger om året på begäran av ordföranden. ▌

De detaljerade protokollen från den rådgivande nämndens sammanträden ska offentliggöras så snart som möjligt efter det att de har godkänts av den rådgivande nämnden.

Kommissionen ska fastställa den rådgivande nämndens system och förfaranden och ansvara för sekretariatet.

5.  Den rådgivande nämnden ska

a)   ge råd om utformning av finansiella produkter som ska genomföras inom ramen för denna förordning,

b)   ge råd till kommissionen och styrelsen om marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och marknadsförhållanden,

c)   informera medlemsstaterna om genomförandet av InvestEU-fonden inom varje politikområde,

d)   ordna med utbyte med medlemsstaterna av synpunkter på marknadsutvecklingen och av bästa praxis.

Artikel 17a

Riskbedömningsmetod

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning genom att fastställa en riskbedömningsmetod. Denna riskbedömningsmetod ska utarbetas i nära samarbete med EIB-gruppen och de andra genomförandepartnerna och ska omfatta

a)  en riskvärderingsklassificering för att säkerställa en enhetlig och standardiserad behandling av alla transaktioner oberoende av intermediären,

b)  en metod för att bedöma riskvärdet och sannolikheten för fallissemang på grundval av tydliga statistiska metoder, inbegripet miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningskriterier (ESG),

c)  en metod för att bedöma exponering vid fallissemang och förlust, med hänsyn till finansieringsvärdet, projektrisken, återbetalningsvillkoren, ställd säkerhet och andra relevanta indikatorer.

Artikel 17b

Resultattavla

1.  En resultattavla med indikatorer (nedan kallad resultattavlan) ska användas av varje genomförandepartner för att bedöma kvalitet och sundhet när det gäller de investeringar som eventuellt kan stödjas genom EU-garantin. Resultattavlan ska säkerställa en oberoende, transparent och harmoniserad bedömning av den potentiella och faktiska användningen av EU-garantin.

2.  Varje genomförandepartner ska fylla i resultattavlan för sina föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner. Om investeringstransaktionen föreslås av flera genomförandepartner ska resultattavlan fyllas i gemensamt av de olika genomförandepartner som deltar.

3.  Resultattavlan ska särskilt innehålla en bedömning av

a)  riskprofilen för den föreslagna finansierings- och investeringstransaktionen enligt den riskbedömningsmetod som avses i artikel 17a,

b)  nyttan för slutmottagarna,

c)  förenligheten med unionens åtaganden enligt FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna,

d)  uppfyllandet av kriterierna för stödberättigande,

e)  investeringstransaktionens kvalitet och bidrag till hållbar tillväxt och sysselsättning,

f)  investeringstransaktionens bidrag till uppnåendet av målen för InvestEU-programmet,

g)  det tekniska och finansiella bidraget till projektet.

h)  huruvida den föreslagna transaktionen utgör en lösning på de marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som fastställts.

4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning genom att fastställa närmare bestämmelser för den resultattavla som ska användas av genomförandepartnerna.

5.  Vid behov får kommissionen bistå genomförandepartnerna i förbindelse med tillämpningen av riskbedömningsmetoden och sammanställningen av resultattavlan. Kommissionen ska se till att metoden tillämpas korrekt och att de resultattavlor som läggs fram för investeringskommittén är av hög kvalitet.

Artikel 18

Artikel 19

Investeringskommitté

1.  En fullständigt oberoende investeringskommitté ska upprättas. Kommittén ska

a)  granska de förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som genomförandepartner har lämnat in för att de ska täckas av EU-garantin och som har godkänts vid en kontroll av överensstämmelsen med unionens lagstiftning och politik som gjorts av kommissionen,

b)  kontrollera att de överensstämmer med denna förordning och med relevanta investeringsriktlinjer, med särskild hänsyn till kravet på additionalitet som avses i artikel 7a i denna förordning och i förekommande fall kravet att mobilisera privata investeringar som avses i [artikel 209.2 d] i [budgetförordningen], och

c)  kontrollera om de finansierings- och investeringstransaktioner som skulle omfattas av stöd från EU-garantin uppfyller alla relevanta krav.

2.  Investeringskommittén ska sammanträda i fyra olika sammansättningar, motsvarande de politikområden som avses i artikel 7.1.

I varje sammansättning ska investeringskommittén bestå av sex avlönade externa experter. Experterna ska väljas ut i enlighet med [artikel 237] i [budgetförordningen] och utses av kommissionen för ett fast mandat på upp till fyra år. Deras mandat får förnyas, men ska högst uppgå till sammanlagt sju år. Styrelsen får besluta att förlänga mandatet för en sittande medlem av investeringskommittén utan att tillämpa förfarandet i denna punkt.

Experterna ska ha mycket god relevant marknadserfarenhet av projektuppläggning och projektfinansiering eller finansiering av små och medelstora företag eller större företag.

Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som ingår i de politikområden som avses i artikel 7.1 och om de geografiska marknaderna i unionen samt att den har en jämn könsfördelning som helhet.

Fyra medlemmar ska vara ständiga medlemmar i investeringskommitténs alla fyra sammansättningar. Var och en av de fyra sammansättningarna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det aktuella politikområdet. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap i hållbara investeringar. Styrelsen ska placera in investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga sammansättningar. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.

Kommissionen ska anta investeringskommitténs arbetsordning och sköta sekretariatet. Sekretariatet ska också bistå styrelsen.

3.  Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och endast i InvestEU-fondens intressen. De får inte begära eller ta emot instruktioner från genomförandepartnerna, unionens institutioner, medlemsstaterna eller något annat offentligt eller privat organ.

Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela kommissionen och styrelsen alla uppgifter som den behöver för att fortlöpande kontrollera att inga intressekonflikter förekommer.

Styrelsen får entlediga en medlem från dennes uppdrag om medlemmen inte respekterar kraven i denna punkt eller när det finns andra vederbörligen motiverade skäl.

4.  När investeringskommittén beslutar i enlighet med denna artikel ska den stödja sig på ett sekretariat som sköts av kommissionen och som är ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande. Sekretariatet ska kontrollera att den dokumentation som tillhandahålls av genomförandepartnerna är fullständig och innehåller ett standardansökningsformulär, resultattavlan och alla andra handlingar som investeringskommittén anser relevanta. Investeringskommittén får be om förtydliganden av genomförandepartnern under sina möten eller genom att begära in ytterligare uppgifter som ska överlämnas inför ett efterföljande möte. Projektbedömningar som utförs av en genomförandepartner ska inte vara bindande för investeringskommittén när det gäller finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av täckning genom EU-garantin.

Investeringskommittén ska vid sin bedömning och kontroll av förslagen använda en resultattavla med indikatorer enligt vad som avses i artikel 17b.

5.  Investeringskommitténs slutsatser ska antas med enkel majoritet av alla medlemmar, om denna enkla majoritet omfattar minst en av experterna. Vid lika röstetal ska ordföranden i investeringskommittén har utslagsröst.

Investeringskommitténs slutsatser om godkännande av stöd från EU-garantin till en finansierings- eller investeringstransaktion ska vara tillgängliga för allmänheten och innehålla en motivering för godkännandet. De ska också hänvisa till den övergripande bedömning som härrör från resultattavlan. I tillämpliga fall ska investeringskommittén inkludera information om transaktionerna i förteckningen över slutsatser om godkännande av stöd från EU-garantin, särskilt en beskrivning av dem, identiteten på projektansvariga eller finansiella intermediärer och målen för projektet. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information. När det gäller kommersiellt känsliga beslut ska investeringskommittén offentliggöra sådana beslut och information om projektansvariga eller finansiella intermediärer den dag då finansieringen är klar eller en tidigare dag då kommersiell känslighet upphör.

Resultattavlan ska vara tillgänglig för allmänheten före undertecknandet av en finansierings- eller investeringstransaktion eller ett delprojekt ▌. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd.

Två gånger om året ska investeringskommittén till Europaparlamentet och rådet överlämna en förteckning över alla slutsatser och de resultattavlor som hänför sig till dessa beslut. Detta överlämnande ska ske i enlighet med strikta sekretesskrav.

Investeringskommitténs slutsatser om nekad användning av EU-garantin ska göras tillgängliga i rätt tid till den berörda genomförandepartnern.

6.  Om investeringskommittén ska godkänna användningen av EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion som är en facilitet, ett program eller en struktur med underliggande delprojekt, ska godkännandet omfatta de underliggande delprojekten, såvida inte investeringskommittén, i vederbörligen motiverade fall, beslutar att förbehålla sig rätten att godkänna dem separat.

6a.  Investeringskommittén får, om den anser det nödvändigt, förelägga kommissionen förslag till ändringar av investeringsriktlinjerna.

CHAPTER V

InvestEU:s rådgivningscentrum

Artikel 20

InvestEU:s rådgivningscentrum

1.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av projekt, eller stärka projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Stödet kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet, beroende på vad som är tillämpligt.

Kommissionen ska underteckna avtal med EIB-gruppen och andra genomförandepartner för att utse dem till rådgivningscentrumspartner och ge dem i uppdrag att tillhandahålla rådgivningsstöd i enlighet med föregående stycke, och de tjänster som avses i punkt 2. Kommissionen ska inrätta en gemensam kontaktpunkt till InvestEU:s rådgivningscentrum och tilldela förfrågningarna om rådgivningsstöd till lämplig rådgivningspartner. Kommissionen, EIB-gruppen och övriga genomförandepartner ska ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergier och en verklig geografisk täckning av stödet i hela unionen, med vederbörligt beaktande av befintliga strukturer och verksamheter.

InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt som en del av varje politikområde som avses i artikel 7.1 och omfatta alla sektorerna inom området. Centrumet ska även erbjuda sektorsövergripande rådgivningstjänster och rådgivningstjänster avseende kapacitetsuppbyggnad.

2.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska särskilt tillhandahålla följande tjänster:

a)  Erbjuda en enda kontaktpunkt för projektutvecklingsstöd för myndigheter och projektansvariga för centralt förvaltade EU-program.

aa)  Sprida all tillgänglig ytterligare information om investeringsriktlinjer och tolkning av dessa riktlinjer till myndigheter och projektansvariga.

b)  Bistå de projektansvariga, där så är lämpligt, vid utveckling av projekt så att de uppfyller målen och kritterna för stödberättigande i artiklarna 3, 7 och 11, och underlätta utveckling av sammanslutningar för småskaliga projekt; sådant bistånd inverkar emellertid inte på investeringskommitténs slutsatser om huruvida projekten ska få täckning av EU-garantin.

ba)  Utnyttja möjligheterna att locka till sig och finansiera småskaliga projekt, inbegripet genom investeringsplattformar.

c)  Stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att stödja genomförandepartner i att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner.

d)  Underlätta inrättandet av gemensamma plattformar för ömsesidigt informationsutbyte och delning av data, sakkunskap och bästa praxis för att stödja projektpipelinen och sektorsutvecklingen, inbegripet bidra till att främja samarbete mellan, å ena sidan, filantropiska organisationer och, å andra sidan, andra potentiella investerare och projektansvariga, särskilt när det gäller politikområdet sociala investeringar och kompetens.

e)  Ge proaktivt rådgivningsstöd, vid behov med hjälp av en lokal närvaro, om inrättande av investeringsplattformar, i synnerhet gränsöverskridande och makroregionala investeringsplattformar samt investeringsplattformar som sammanför små och medelstora projekt i en eller flera medlemsstater och/eller regioner.

ea)   Underlätta och stödja användningen av kombinationer av bidrag eller finansieringsinstrument som finansieras genom unionsbudgeten eller genom andra källor, för att stärka synergieffekter och komplementaritet mellan EU-instrumenten och maximera verkan och effekterna av InvestEU-programmet.

f)  Stödja åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för utveckling av organisationers kapacitet, kompetens och processer och för att stärka investeringsviljan inom organisationer så att projektansvariga och myndigheter kan bygga upp projektpipeliner, utveckla finansieringsinstrument och investeringsplattformar och förvalta projekt, och så att finansiella intermediärer kan genomföra finansierings- och investeringstransaktioner till förmån för enheter som har svårt att få tillgång till finansiering, bland annat genom stöd till att utveckla riskbedömningskapacitet eller sektorsspecifik kunskap, med särskild inriktning på kulturella och kreativa sektorer.

fa)  Tillhandahålla proaktivt rådgivningsstöd till nystartade företag, särskilt när dessa strävar efter att skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att förvärva immateriella rättigheter, såsom patent.

3.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt för offentliga och privata projektansvariga, inklusive nationella utvecklingsbanker, investeringsplattformar, små och medelstora företag samt nystartade företag, för offentliga myndigheter och för finansiella och andra intermediärer.

4.  Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster, utom för de tjänster som tillhandahålls till offentliga projektansvariga och icke-vinstdrivande institutioner som ska vara kostnadsfria. Avgifter som tas ut av små och medelstora företag för de tjänster som avses i punkt 2 får högst uppgå till en tredjedel av kostnaderna för tillhandahållandet av dessa tjänster.

5.  För att uppnå det mål som anges i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd ska InvestEU:s rådgivningscentrum bygga på expertis hos kommissionen, EIB-gruppen och de övriga genomförandepartnerna.

6.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat på lokal nivå om så krävs. Lokal närvaro ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis för det stöd som avses i punkt 1 och för att genomföra och inkludera små projekt.

6a.  För att tillhandahålla det rådgivningsstöd som avses i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av det rådgivningsstödet på lokal nivå ska InvestEU:s rådgivningscentrum samarbeta med och utnyttja expertisen hos nationella utvecklingsbanker eller -institutioner. Samarbetet mellan, å ena sidan, InvestEU:s rådgivningscentrum och, å andra sidan, en nationell utvecklingsbank eller -institution kan ha formen av ett avtalsmässigt partnerskap. InvestEU:s rådgivningscentrum ska sträva efter att ingå åtminstone ett samarbetsavtal med en nationell utvecklingsbank eller -institution per medlemsstat. I medlemsstater där nationella utvecklingsbanker eller -institutioner saknas ska InvestEU:s rådgivningscentrum, om så är lämpligt och på den berörda medlemsstatens begäran, tillhandahålla proaktivt rådgivningsstöd om inrättande av sådana banker eller institutioner.

7.  Genomförandepartner ska föreslå för de projektansvariga som ansöker om finansiering, särskilt när det gäller småskaliga projekt, att de vänder sig till InvestEU:s rådgivningscentrum för stöd för att vid behov förbättra utarbetandet av projekten och för att kunna få en bedömning av möjligheten att sammanföra projekt.

Genomförandepartner ska också, om det är relevant, informera de projektansvariga om att deras projekt kan föras upp på InvestEU-portalen som avses i artikel 21.

KAPITEL VI

Artikel 21

InvestEU-portalen

1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.

2.  InvestEU-portalen ska fungera som en kanal för de projektansvariga för att synliggöra de projekt som de önskar finansiera och därmed sprida denna information till investerare. Uppförandet av projekt på InvestEU-portalen ska inte påverka besluten om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning, enligt något annat unionsinstrument, eller för offentlig finansiering.

3.  Endast projekt som är förenliga med unionens lagstiftning och politik ska föras upp på portalen.

4.  De projekt som uppfyller villkoren i punkt 3 ska översändas av kommissionen till relevanta genomförandepartner och till InvestEU:s rådgivningscentrum, när detta är lämpligt.

5.  Genomförandepartnerna ska granska projekt som ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde.

KAPITEL VII

ANSVARSSKYLDIGHET, ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING, UTVÄRDERING OCH KONTROLL

Artikel 21a

Ansvarsskyldighet

1.  På Europaparlamentets eller rådets begäran ska styrelsens ordförande rapportera om InvestEU-fondens prestationer till den begärande institutionen, bland annat genom att delta i en utfrågning inför Europaparlamentet.

2.  Styrelsens ordförande ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till InvestEU-fonden, senast fem veckor efter mottagandet av en fråga.

3.  På Europaparlamentets eller rådets begäran ska kommissionen överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 22

Övervakning och rapportering

1.  Indikatorer för att rapportera om framstegen som görs inom InvestEU-programmet med att uppnå de allmänna och särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga III till denna förordning.

2.  För att säkerställa en effektiv bedömning av InvestEU-programmets framsteg mot att uppnå dess mål, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 26, för att ändra bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om att inrätta en ram för övervakning och utvärdering.

3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in vid rätt tidpunkt på ett resurseffektivt och ändamålsenligt sätt. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartner och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt.

4.  Kommissionen ska rapportera om genomförandet av InvestEU-programmet i enlighet med [artiklarna 241 och 250] i [budgetförordningen]. För detta ändamål ska EIB-gruppen och genomförandepartnerna årligen lämna de uppgifter, inbegripet uppgifter om hur garantin fungerar, som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rapporteringsskyldigheter.

5.  Varje genomförandepartner ska dessutom var sjätte månad överlämna en rapport till Europaparlamentet och kommissionen om de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, separat för EU-komponenten och för medlemsstatskomponenten per medlemsstat, beroende på vad som är tillämpligt. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de nyckelprestationsindikatorer som avses i bilaga III till denna förordning. Rapporten ska även innehålla operationella, statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter, i den utsträckning detta är möjligt samtidigt som sekretessen för personuppgifter och kommersiellt känslig information skyddas, för varje finansierings- eller investeringstransaktion, och per komponent och politikområde samt för InvestEU-fonden. En av rapporterna ska innehålla den information som genomförandepartnerna ska tillhandahålla i enlighet med [artikel 155.1 a] i [budgetförordningen]. Kommissionen ska sammanställa och bedöma genomförandepartnernas rapporter och lämna in en sammanfattning i form av offentliga årsrapporter, med uppgifter om programmets genomförandenivå i förhållande till dess mål och prestationsindikatorer och om risker och möjligheter för de finansierings- och investeringstransaktioner som stöds av InvestEU-programmet.

Artikel 23

Utvärdering

1.  Utvärderingar ska göras i tillräckligt god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.  Senast den 30 september 2024 ska kommissionen göra en interimsutvärdering av InvestEU-programmet, särskilt om användningen av EU-garantin.

3.  Vid slutet av genomförandet av InvestEU-programmet, men inte senare än två år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen genomföra en slutlig utvärdering av programmet, särskilt avseende användningen av EU-garantin.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.  Genomförandepartnerna ska bidra till, och förse kommissionen med den information som krävs för att utföra, de utvärderingar som avses i punkterna 1 och 2.

6.  I enlighet med [artikel 211.1] i [budgetförordningen] ska kommissionen vart tredje år i den årsrapport som avses i [artikel 250] i [budgetförordningen] se över om den avsättningsnivå som anges i artikel 4.1 i denna förordning är lämplig i förhållande till den verkliga riskprofilen för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att, på grundval av denna översyn, anpassa avsättningsnivån i artikel 4.1 i denna förordning med upp till 15 %.

Artikel 24

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av Europeiska revisionsrätten och sådana som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som har uppdrag från unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 25

Skydd av unionens ekonomiska intressen

Om ett tredjeland deltar i InvestEU-programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller i enlighet med något annat rättsligt instrument, ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra de utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Artikel 26

Utövande av delegering

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. Delegerade akter för verksamhet som utförs av eller inbegriper genomförandepartner ska utarbetas i nära dialog med dessa genomförandepartner.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.2, 7.3, 7.6, 17a, 17b, 22.2 och 23.6 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med [denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.2, 7.3, 7.6, 17a, 17b, 22.2 och 23.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.2, 7.3, 7.6, 17a, 17b, 22.2 och 23.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL VIII

Transparens och synlighet

Artikel 27

Information, kommunikation och publicitet

1.  Genomförandepartnerna ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänheten och genom att även fokusera på sociala och miljömässiga konsekvenser.

2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats InvestEU-programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

KAPITEL IX

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Övergångsbestämmelser

1.  Intäkter, återbetalningar och återvunna medel från finansieringsinstrument som inrättats genom de program som anges i bilaga IV till denna förordning får användas som avsättningar till EU-garantin i enlighet med denna förordning.

2.  Intäkter, återbetalningar och återvunna medel från EU-garantin som inrättats genom förordning (EU) 2015/1017 får användas som avsättningar till EU-garantin i enlighet med denna förordning, såvida de inte används för de ändamål som avses i artiklarna 4, 9 och 12 i förordning (EU) 2015/1017.

Artikel 29

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Vägledande belopp per särskilt mål

Den ▌fördelning för finansierings- och investeringstransaktioner som avses i artikel 4.2 ska vara följande:

a)  ▌ 11 500 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 a.

b)  ▌ 11 250 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 b.

c)  ▌ 12 500 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 c.

d)  ▌ 5 567 500 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 d.

BILAGA II

Stödberättigande områden för finansierings- och investeringstransaktioner

Finansierings- och investeringstransaktionerna får falla inom ramen för ett eller flera av följande områden:

1.  Utveckling av energisektorn, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, och åtagandena enligt agenda 2030 och Parisavtalet, särskilt genom

a)  expansion i fråga om generering, snabbare utbyggnad, leverans och genomförande av lösningar för ren och hållbar förnybar energi,

b)  energieffektivitet, energiomställning och energibesparing (med inriktning på att minska efterfrågan genom efterfrågestyrning och renovering av byggnader),

c)  utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur (överföring och distributionsnivå, lagringsteknik, smarta nät), och en ökad nivå av elsammanlänkning mellan medlemsstaterna,

d)  produktion och leverans av hållbara syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor och alternativa bränslen, för alla transportsätt, i enlighet med bestämmelserna i [direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor],

e)  infrastruktur för koldioxidavskiljning och för lagring av koldioxid i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar i riktning mot energiomställningen.

2.  Utveckling av hållbar och säker transportinfrastruktur, rörlighetslösningar och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet, särskilt genom

a)  projekt till stöd för utveckling av TEN-T-infrastrukturen, inbegripet urbana knutpunkter, kust- och inlandhamnar, flygplatser, multimodala terminaler och sammanlänkning med huvudnätverk, samt de telematikapplikationer som beskrivs i förordning (EU) nr 1315/2013,

aa)  TEN-T-infrastrukturprojekt som ska kunna användas av minst två olika transportsätt, särskilt multimodala godsterminaler och passagerarknutpunkter,

b)  projekt för smart och hållbar mobilitet i städer, inklusive inre vattenvägar och flygtrafik, (inriktade på utsläppssnåla urbana transportsätt, icke-diskriminerande tillgänglighet, luftföroreningar och buller, energikonsumtion och förbättrad säkerhet för bland annat cyklister och fotgängare),

c)  stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppssnål mobilitet, inklusive användning av alternativa och syntetiska bränslen från förnybara/koldioxidneutrala källor inom alla transportsätt,

d)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt, infrastruktur för inre vattenvägar och kusthamnar och sjömotorvägar,

e)  alternativ bränsleinfrastruktur för alla transportsätt, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning,

ea)  smarta och hållbara rörlighetsprojekt som inriktar sig på

i)  trafiksäkerhet (inklusive förbättrad säkerhet för förare och passagerare och en minskning av antalet olyckor med dödlig utgång och antalet allvarligt skadade personer),

ii)  tillgänglighet (även i landsbygdsområden),

iii)  utsläppsminskning,

iv)  utveckling och införandet av ny transportteknik och nya transporttjänster, i synnerhet av små och medelstora företag och i samband med uppkopplade och autonoma transportsätt samt integrerade biljettsystem,

eb)  projekt för att upprätthålla eller uppgradera befintlig transportinfrastruktur, inklusive motorvägar inom de transeuropeiska transportnäten, för att vid behov uppgradera, upprätthålla eller förbättra trafiksäkerheten, utveckla ITS-tjänster eller garantera integriteten och standarderna i infrastrukturen, i synnerhet när det gäller säkra parkeringsplatser och parkeringsanläggningar, stationer med alternativa bränslen och elektriska laddningssystem,

ec)  väginfrastruktur för transport i sammanhållningsländer, mindre utvecklade regioner eller gränsöverskridande transportprojekt.

3.  Miljö och resurser, särskilt genom

a)  vatten-, inbegripet distribution och rening, och kustinfrastruktur och annan vattenrelaterad grön infrastruktur,

b)  infrastruktur för avfallshantering,

c)  projekt och företag inom området förvaltning av miljöresurser och hållbar teknik,

d)  förstärkning och återställande av ekosystem och de tjänster de genererar,

e)  hållbar utveckling och förnyelse i städer, på landsbygden och i kustområden,

f)  klimatförändringsåtgärder, inbegripet riskreducering med avseende på naturkatastrofer samt anpassning till och begränsning av klimatförändringarna,

g)  projekt och företag som genomför cirkulär ekonomi genom att integrera resurseffektivitetaspekter i produktionen och produktlivscykeln, inbegripet hållbar försörjning av råvaror och returråvaror,

h)  utfasning av fossila bränslen och avsevärd minskning av utsläpp i energiintensiva industrier, inbegripet storskalig demonstration av innovativa utsläppssnåla tekniker och införandet av dessa,

ha)  projekt som främjar ett hållbart kulturarv, särskilt strategier och instrument för att skydda det europeiska materiella och immateriella kulturarvet.

4.  Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet, 5G-nät och förbättring av den digitala konnektiviteten och tillgången, särskilt på landsbygden och i perifera områden.

5.  Forskning, utveckling och innovation, särskilt genom

a)  stöd till forskningsinfrastruktur och forsknings- och innovationsprojekt på alla tematiska områden som definieras i och bidrar till målen för Horisont Europa,

b)  företagsprojekt, däribland yrkesutbildning och främjande av inrättandet av kluster och företagsnätverk,

c)  demonstrationsprojekt och -program samt utnyttjande av relaterad infrastruktur, teknik och processer i samband med dessa,

d)  forsknings- och innovationsprojekt i samarbete mellan den akademiska världen, organisationer för forskning och innovation samt näringslivet, offentlig-privata partnerskap och civilsamhällets organisationer,

e)  överföring av kunskap och teknik,

f)  nya, effektiva och tillgängliga hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter, diagnosmetoder och avancerade terapiläkemedel, nya antimikrobiella medel och innovativa utvecklingsprocesser som undviker djurförsök.

6.  Utveckling, användning och utbyggnad av digitala tekniker och tjänster, särskilt genom

a)  artificiell intelligens i linje med programmet för ett digitalt Europa, särskilt när det gäller etik,

aa)  kvantteknik,

b)  infrastruktur för cybersäkerhet och nätverksskydd,

c)  sakernas internet,

d)  blockkedjor och annan teknik för distribuerade liggare,

e)  avancerad digital kompetens,

f)  andra avancerade digitala tekniker och tjänster som bidrar till digitaliseringen av EU:s industri och integreringen av digitala tekniker, tjänster och kunskaper i unionens transportsektor,

fa)  robotteknik och automatisering.

7.  Finansiellt stöd till enheter som har upp till 3 000 anställda. Politikområdet små och medelstora företag ska endast inriktas på små och medelstora företag, små midcap-företag och sociala företag som är små och medelstora företag, särskilt genom

a)  tillhandahållande av rörelsekapital och investeringar, särskilt med anknytning till åtgärder som verkar för en entreprenörsvänlig kultur och miljö och främjar bildandet av mikroföretag och små och medelstora företag samt deras tillväxt,

b)  tillhandahållande av riskfinansiering från såddfasen till expansionsfasen, för att säkerställa tekniskt ledarskap i innovativa och hållbara sektorer, inbegripet att öka deras digitalisering och innovationskapacitet och säkerställa deras internationella konkurrenskraft.

8.  Kulturella och kreativa sektorer: media, audiovisuella sektorn och journalistik, särskilt men inte uteslutande genom

a)  ny teknik såsom tekniska hjälpmedel för kulturella och kreativa varor och tjänster,

b)  användning av digital teknik för bevarande och återställande av det europeiska materiella och immateriella kulturarvet,

c)  den kulturella och kreativa sektorn, t.ex. förstärkt verklighet/virtuell verklighet, immersiva miljöer, gränssnitt mellan människa och dator, IP-protokoll- och molninfrastruktur, 5G och nya medier,

d)  teknisk förvaltning av immateriella rättigheter.

9.  Turismsektorn.

10.  Hållbart jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och andra delar av bioekonomin i stort.

11.  Sociala investeringar, inbegripet stöd till genomförande av europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt genom

a)  etisk och hållbar finansiering, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin,

b)  efterfrågan på och utbud av kompetens,

c)  utbildning, fortbildning och relaterade tjänster,

d)  social infrastruktur, särskilt

i)  utbildning och fortbildning, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildningsinstitutioner, studentbostäder och digital utrustning,

ii)  subventionerade boenden,

iii)  hälso- och sjukvård och långtidsvård, inbegripet kliniker, sjukhus, primärvård, hemtjänst och närvård,

e)  social innovation, inbegripet sociala lösningar och system som syftar till att främja sociala effekter och utfall på de områden som avses i denna punkt,

f)  kulturella aktiviteter med ett socialt syfte,

fa)  åtgärder för att främja jämställdhet och aktivt deltagande av kvinnor,

g)  integration av utsatta personer, inklusive tredjelandsmedborgare,

h)  innovativa lösningar på hälsoområdet, inbegripet e-hälsa, hälsotjänster och nya vårdmodeller,

i)  inkludering av och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

12.  Utveckling av försvarsindustrin och därmed förstärkning av EU:s strategiska autonomi, särskilt genom stöd till

a)  unionens försvars försörjningskedja, i synnerhet genom finansiellt stöd till små och medelstora samt medelstora börsnoterade företag,

b)  företag som deltar i banbrytande innovationsprojekt inom försvarssektorn och nära relaterad teknik med dubbla användningsområden,

c)  försvarssektorns försörjningskedja vid deltagande i kollaborativa forsknings- och utvecklingsprojekt, inbegripet sådana som stöds av Europeiska försvarsfonden,

d)  forsknings- och utbildningsinfrastruktur avseende försvaret.

13.  Rymdsektorn, i synnerhet genom utveckling av rymdsektorn i linje med målen i rymdstrategin, nämligen

a)  att maximera nyttan för EU:s samhälle och ekonomi,

b)  att främja konkurrenskraften hos rymdsystem och rymdtekniker, i synnerhet leveranskedjornas oberoende,

c)  att stödja entreprenörskap inom rymdsektorn, även i fråga om utveckling i senare led,

d)  att främja unionens autonomi för säker och trygg tillgång till rymden, inbegripet aspekter med dubbla användningsområden.

13a.  Hav och oceaner genom utveckling av en hållbar blå ekonomi i linje med målen för den integrerade havspolitiken, särskilt genom

a)  havsrelaterat företagande,

b)  en innovativ och konkurrenskraftig sjöfartsindustri,

c)  kunskap om haven och ”blå karriärer”,

d)  genomförande av målen för hållbar utveckling, särskilt mål nr 14 (livet under vattenytan),

e)  marin förnybar energi och den cirkulära ekonomin. [Ändr. 2 och 16/rev]

BILAGA III

Nyckelprestationsindikatorer

1.  Finansieringsvolym InvestEU (uppdelat efter punkterna och leden för de stödberättigande områdena för finansierings- och investeringstransaktioner enligt bilaga II)

1.1  Volym godkända transaktioner

1.2  Mobiliserade investeringar

1.3  Belopp för privat finansiering som mobiliserats

1.4  Uppnådd hävstångs- och multiplikatoreffekt

1.4a  Synergier med andra unionsprogram

2.  InvestEU-finansieringens geografiska täckning (uppdelat efter punkterna och leden för de stödberättigande områdena för finansierings- och investeringstransaktioner enligt bilaga II)

2.1  Antal länder som omfattas av projekten

2.1a  Antal regioner som omfattas av projekten

2.1b  Antal och volym av insatser per medlemsstat och region

3.  Effekten av InvestEU-finansiering

3.1  Antal skapade eller stödda arbetstillfällen

3.2  Investeringar som stöder energi- och klimatmålen, och, i tillämpliga fall, uppdelade efter politikområde och kategori, samt andelen klimatrelevans

3.3  Investeringar som stöder digitalisering

3.3a  Investeringar som stöder sociala mål

4.  Hållbar infrastruktur

4.1  Energi: ytterligare förnybar energigenereringskapacitet installerad (MW) per källa

4.2  Energi: antal hushåll, antal offentliga och kommersiella fastigheter med förbättrad energiförbrukningsklass, bland annat förbättringsgraden i fråga om klassificering eller likvärdiga siffror, eller antal hushåll som renoverats enligt standard för NNE-byggnader (nära-nollenergibyggnader) och passivhus

4.3  Digital: ytterligare hushåll samt kommersiella och/eller offentliga byggnader med bredbandsanslutning på minst 100 Mbps med möjlighet till uppgradering till Gigabit-hastighet, eller antal wifi-åtkomstpunkter som skapats

4.4  Transport: investeringar mobiliserade i TEN-T, i ▌

–  stomnätet och det heltäckande nätet uppdelat i de delar som fastställs i bilagorna till [förordning nr XXX, infoga hänvisning till den nya Fonden för ett sammanlänkat Europa],

–  multimodal infrastruktur,

–  innovativa lösningar som bidrar till en balanserad blandning mellan olika transportsätt, inklusive innovativa lösningar för transport på inre vattenvägar och luftfart,

–  antal utbyggda infrastrukturpunkter för alternativa bränslen.

4.5  Miljö: nvesteringar som bidrar till genomförandet av planer och program som föreskrivs i unionens regelverk på miljöområdet avseende luftkvalitet, vatten, avfall och natur

4.5a  Antal utbyggda infrastrukturpunkter för alternativa bränslen

4.6  Utsläppsminskningar: mängden minskade koldioxidutsläpp

5.  Forskning, Innovation och Digitalisering

5.1  Bidrag till målet att 3 % av unionens BNP ska investeras i forskning, utveckling och innovation i hela programmet

5.2  Antal stödda företag som bedriver forsknings- och innovationsprojekt i hela programmet

5.2a  Antal projekt som tidigare fick stöd genom Horisont Europa och/eller programmet för ett digitalt Europa

6.  Små och medelstora företag

6.1  Antal stödda företag efter storlek (mikro, små, medelstora samt små midcap-företag)

6.2  Antal stödda företag efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion), i synnerhet innovativa små och medelstora företag

6.3  Antal företag som får stöd per sektor

7.  Sociala investeringar och kompetens

7.1  Social infrastruktur: kapacitet på och räckvidden för social infrastruktur som stöds efter sektor: bostäder, utbildning, hälsa, annat

7.2  Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag:  antal stödda företag inom den sociala sektorn

7.2a  Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag: antal företag som bildats inom den sociala ekonomin

7.2b  Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag: antal företag inom den sociala ekonomin som stöds efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion)

7.5  Kompetens: antal enskilda som förvärvat nya kompetenser eller fått kompetenser validerade: formell, informell och icke-formell utbildning och yrkeskvalifikationer

BILAGA IV

InvestEU-programmet - tidigare instrument

A.  Egetkapitalinstrument:

—  Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43).

—  Projekt för tekniköverföring (TTP):  Kommissionens beslut om antagande av ett finansieringsbeslut för kompletterande finansiering av åtgärder inom GD Näringslivs verksamhet ”Inre marknad för varor och sektorspolitik” för 2007 och om antagande av GD Näringslivs rambeslut för finansiering av den förberedande åtgärden ”EU:s roll i en globaliserad värld” och av fyra pilotprojekt: ”Erasmus för unga företagare”, ”Åtgärder för att främja samarbete och partnerskap mellan mikroföretag och små och medelstora företag”, ”Tekniköverföring” och ”Framstående europeiska resmål” för 2007 (C(2007)531).

—  Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84).

—  Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

—  Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

—  Egetkapitalinstrument för tillväxt (Cosme EFG): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

—  InnovFin Equity:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

–  Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965).

—  EaSI-investeringar för kapacitetsuppbyggnad: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

B.  Garantiinstrument

—  SMF-garantifaciliteten 1998 (SMEG98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43).

—  SMF-garantifaciliteten 2001 (SMEG01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84).

—  SMF-garantifaciliteten 2007 (SMEG07): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

—  Europeiskt instrument Progress för mikrokrediter – garanti (EPMF-G): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1).

—  Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSI):

–  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

–  Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

–  Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet: Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299).

—  EaSI-garantin: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

—  Lånegarantiinstrumentet Cosme (Cosme LGF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

—  InnovFin Debt:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

–  Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965).

—  Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna (CCS GF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014‒2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221).

—  Studielånegarantin SLGF: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

—  Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

C.  Riskdelningsinstrument

—  Finansieringsfacilitet med riskdelning (RSFF): Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

—  InnovFin:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

—  Skuldinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF DI): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

—  Finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

D.  Särskilda investeringsverktyg:

—  Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – fonds de placements – fonds d’investissements spécialisés (EPMF FCP-FIS): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1).

—  Margueritefonden:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (EUT L 162, 22.6.2007, s. 1).

–  Kommissionens beslut av den 25 februari 2010 om Europeiska unionens deltagande i Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden) (C(2010)0941).

—  Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2010 av den 15 december 2010 om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet (EUT L 346, 30.12.2010, s. 5).

(1) EUT C […], […], s. […].
(2) EUT C […], […], s. […].
(3) COM(2018)0097.
(4)1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
(5) COM(2018)0353.
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
(7) COM(2017)0206.
(8) COM(2017)0250.
(9) Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.
(10)
(11) Hänvisningen ska uppdateras. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Avtalet finns tillgängligt på: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.ENG&toc=OJ:C:2013:373:TOC
(12)1a Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1).
(13)1b Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).
(14) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(16) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(17) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(18) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(20) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
(21)
(22)
(23)1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Senaste uppdatering: 12 november 2019Rättsligt meddelande