Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om bankunionen – årsrapport 2017(1),

–  med beaktande av återkopplingen från kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) avseende Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om bankunionen – årsrapport 2017,

–  med beaktande av det uttalande som gjordes vid eurotoppmötet den 29 juni 2018,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport av den 16 januari 2018 om effektiviteten i ECB:s krishantering av banker(2),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 24 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om värdepapper med statsobligationer som underliggande tillgångar (COM(2018)0339),

–  med beaktande av ECB:s beslut av den 23 februari 2018 att ABLV Bank och ABLV Bank Luxembourg var på väg att fallera eller sannolikt skulle fallera, i enlighet med förordningen om en gemensam resolutionsmekanism(3),

–  med beaktande av 2018 års EU-omfattande stresstester som Europeiska bankmyndigheten (EBA) inledde den 31 januari 2018(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd för stödåtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen (bankmeddelandet)(5),

–  med beaktande av Esmas statistiska årsrapport av den 18 oktober 2018 om EU:s derivatmarknader,

–  med beaktande av ECB:s meddelanden av den 15 mars 2018 om tillsynsförväntningar för nya nödlidande lån (NPL)(6) och den 11 juli 2018 om ytterligare steg i sin tillsyn av NPL-stocken(7),

–  med beaktande av Europeiska systemrisknämndens (ESRB) rapport från september 2018 om nödlidande lån Approaching non-performing loans from a macroprudential angle,

–  med beaktande av ESRB:s skuggsbanksrapport EU shadow Banking Monitor nr 3, september 2018,

–  med beaktande av meddelandet om utlyst tjänst som ordförande för ECB:s tillsynsnämnd från och med den 1 januari 2019(8),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 11 oktober 2017 om den gemensamma tillsynsmekanismen enligt förordning (EU) nr 1024/2013 (COM(2017)0591),

–  med beaktande av förslagen till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (kapitalkravsförordningen) (COM(2016)0850) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG (fjärde kapitalkravsdirektivet) (COM(2016)0854),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017 om ändringar av unionens ramverk för kapitalkrav avseende kreditinstitut och värdepappersföretag (CON/2017/46),

–  med beaktande av ESRB:s rapport från juli 2017 om konsekvenserna av IFRS 9 för den finansiella stabiliteten,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 juli 2017 om handlingsplanen för att ta itu med nödlidande lån i Europa,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0419/2018), och av följande skäl:

A.  Att ge ECB ansvaret för tillsynen över systemviktiga finansinstitut har visat sig vara framgångsrikt.

B.  Stabilitetstillsyn och penningtvättstillsyn kan inte behandlas åtskilda från varandra.

C.  EBA:s roll behöver stärkas betydligt för att åtgärder mot penningtvätt ska kunna genomföras och kontrolleras effektivt.

D.  Det är viktigt att klargöra hur statligt stöd behandlas i samband med åtgärder som genomförs genom insättningsgarantisystem(9).

E.  Mängden nödlidande lån och exponeringar på nivå 2 och nivå 3 är fortfarande oroväckande hög i vissa medlemsstaters banksystem.

F.  Antalet nödlidande lån och deras andel varierar liksom tidigare kraftigt från en medlemsstat till en annan.

G.  Medlemsstater som ännu inte har infört euron har möjlighet att delta i bankunionen. Än så länge har ingen medlemsstat beslutat att delta på denna grund. Flera medlemsstater diskuterar för närvarande möjligheten att ansluta sig till bankunionen. Olika finansinstitut ser fördelar med att vara lokaliserade i bankunionen.

1.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som bankunionen har uppnått när det gäller att bidra till att främja en genuin inre marknad, lika spelregler och ökad förutsägbarhet för marknadsaktörerna. Parlamentet understryker vikten av att förbinda sig till processen att fullborda bankunionen och behovet av att säkra öppenhet och likabehandling av alla medlemsstater som deltar i bankunionen. Parlamentet påminner om att fullbordandet av bankunionen, inbegripet ett europeiskt insättningsgarantisystem och en finanspolitisk säkerhetsspärr för den gemensamma resolutionsfonden, måste fortsätta, liksom åtgärder för att åstadkomma riskreducering, vilket bidrar till att ytterligare öka den finansiella stabiliteten och tillväxtutsikterna.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av åtagandet till förmån för processen att fullborda kapitalmarknadsunionen, som kommer att bidra till att bygga upp en genuin inre kapitalmarknad i EU, kanalisera krediter till realekonomin, skapa ytterligare möjligheter till privat riskdelning, minska behovet av offentlig riskdelning, underlätta gränsöverskridande investeringar och komplettera finansieringen genom banker.

3.  Europaparlamentet påminner om att bankunionen är öppen för alla medlemsstater som önskar ansluta sig. Parlamentet välkomnar alla åtgärder som medlemsstater utanför euroområdet vidtagit för att ansluta sig till bankunionen, eftersom detta bidrar till en större överensstämmelse mellan bankunionen och den inre marknaden.

4.  Europaparlamentet anser att förutom att säkra finansiell stabilitet bör ett av syftena med bankunionen bland annat vara att med beaktande av proportionalitetsprincipen bevara mångfalden i EU:s hållbara bankmodeller och undvika att styra det europeiska banksystemet mot en enda modell eller att på ett oproportionerligt sätt straffa mindre banker, eftersom denna mångfald gör det möjligt att tillgodose medborgarnas behov och förverkliga deras projekt, samt att bankunionen också ska fungera som ett diversifieringsverktyg, vilket är en viktig faktor för att hantera potentiella chocker.

5.  Europaparlamentet betonar att förslagen från internationella forum bör omvandlas till EU-lagstiftning på ett sådant sätt att vederbörlig hänsyn tas till den europeiska banksektorns särdrag.

6.  Europaparlamentet betonar att i synnerhet standarderna från Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) inte bör omvandlas rakt av till EU-lagstiftning utan att vederbörlig hänsyn tas till det europeiska banksystemets särdrag och proportionalitetsprincipen.

7.  Europaparlamentet påminner om att det behövs en enhetlig och koncis uppsättning regler för att bankunionen ska fungera väl, samtidigt som vikten av proportionalitet bör beaktas. Kommissionen uppmanas att när så är lämpligt prioritera förordningar framför direktiv som det rättsliga verktyget för bankunionen och att göra det till en prioritet att till fullo säkerställa att all relevant lagstiftning genomförs fullt ut och korrekt i alla medlemsstater. Kommissionen uppmanas att i samarbete med de europeiska tillsynsmyndigheterna kartlägga och avlägsna hinder för den inre marknaden.

8.  Europaparlamentet anser att beslut av tillsyns- och resolutionsmyndigheterna måste vara konsekventa, förklaras ordentligt, vara transparenta och offentliggöras. Tillsyns- och resolutionsmyndigheterna uppmanas att vara så restriktiva som möjligt vid tillämpningen av de bestämmelser som gör det möjligt för dem att neka tillgång till handlingar.

Tillsyn

9.  Europaparlamentet noterar ECB:s senaste bedömningar under 2018 om banker som ”fallerar eller sannolikt kommer att fallera”. Parlamentet betonar att den europeiska banktillsynen måste förbättra sina reaktionstider. Parlamentet är djupt oroat över att vissa av dessa fall väckt frågor om efterlevnaden av bestämmelserna om bekämpning av penningtvätt i bankunionen. Parlamentet understryker att det på detta område finns ett akut behov av en gemensam EU-strategi med klart fastställda befogenheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om att stärka EBA när det gäller penningtvätt.

10.  Europaparlamentet noterar resultaten av EBA:s EU-omfattande stresstest. Parlamentet välkomnar införandet av instrument på nivå 2 och nivå 3 inom ramen för 2018 års stresstester. Parlamentet anser att stresstester bör tolkas tillsammans med andra löpande tillsyns- och övervakningsinsatser. Parlamentet uppmanar den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM), EBA och ESRB att använda konsekventa metoder när de definierar stresstester så att en hög transparensnivå kan säkerställas i detta förfarande och så att eventuella feltolkningar undviks.

11.  Europaparlamentet påminner om att det finns risker förknippade med statsskulder. Parlamentet noterar det pågående arbetet inom Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) om statspappersrisker. Parlamentet är också oroat över att vissa finansinstitut har överdrivet stora exponeringar mot statspapper som den egna staten utfärdat. Parlamentet betonar att EU:s regelverk för tillsynsbehandling av statsskulder bör vara förenligt med internationella standarder.

12.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att stärka EBA:s roll i bekämpningen av penningtvätt inom finanssektorn. Parlamentet uppmanar medlagstiftarna att utan onödigt dröjsmål anta förslaget och understryker med kraft behovet av ett ökat samarbete och informationsutbyte mellan nationella tillsynsmyndigheter som bygger på gemensamma standarder inom EU och som samordnas och stöds på EU-nivå när de nationella myndigheterna är överbelastade.

13.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över den senaste tidens fall av penningtvätt i europeiska banker och över att penningtvätt riskerar att utsätta den europeiska ekonomin för exponering mot finansiell och politisk instabilitet. Parlamentet konstaterar att flera av dessa fall har rapporterats av jurisdiktioner utanför EU. Parlamentet efterlyser en enhetlig strategi för stabilitets- och penningtvättstillsyn. Parlamentet noterar även att problem som rör genomförandet av lagstiftningen om bekämpning av penningtvätt också har avslöjats utanför bankunionen, och att en anslutning till bankunionen skulle kunna vara till fördel för medlemsstaterna utanför euroområdet när det gäller att ta itu med dessa frågor.

14.  Europaparlamentet understryker det faktum att finansmarknaderna i hög grad är sammanlänkade. Parlamentet betonar hur viktigt det är att banktillsynsorganen är förberedda inför alla tänkbara utfall i brexit-förhandlingarna mellan EU-27 och Förenade kungariket, och erinrar om att detta inte befriar de privata aktörerna från ansvaret att själva förbereda sig. Kommissionen och tillsynsmyndigheterna uppmanas att göra en fullständig analys av konsekvenserna av brexit. Parlamentet uppmanar EU-27 att fördjupa den gemensamma regleringen och den gemensamma tillsynen och samtidigt stärka djupet och bredden på kapitalmarknaderna inom EU-27.

15.  Europaparlamentet uppmanar alla förhandlare att verka för att ett välavvägt och hållbart lagstiftningspaket som syftar till att minska riskerna i banksystemet antas före valet till Europaparlamentet 2019. Rådet uppmanas särskilt att förhandla i god tro, med vederbörlig hänsyn till mångfalden av bankmodeller i EU, proportionalitetsprincipen och det balanserade paket som antagits av Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt ta itu med problemet med banker som är för stora för att gå omkull, tillsammans med riskerna med olika bankmodeller i EU, med hänsyn till deras storlek på de relevanta marknaderna.

16.  Europaparlamentet noterar de pågående förhandlingarna om paketet om nödlidande lån. Parlamentet noterar ECB:s tillägg om nödlidande lån och EBA:s arbete om riktlinjer för hantering av nödlidande lån och exponeringar med anstånd. Parlamentet välkomnar den minskade volymen nödlidande lån under de senaste åren. Parlamentet upprepar sin oro över att det totala antalet och andelen nödlidande lån och instrument på nivå 2 och nivå 3 fortfarande ligger över genomsnittet i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar att den risk som nödlidande lån utgör för den finansiella stabiliteten fortfarande är betydande, men dock lägre än för ett par år sedan. Parlamentet är överens med kommissionen om att det främsta ansvaret för att minska de nödlidande lånen ligger hos medlemsstaterna, särskilt genom en effektiv insolvenslagstiftning, och hos bankerna själva, men betonar EU:s intresse av att minska andelen nödlidande lån.

17.  Europaparlamentet är bekymrat över bankinstitutens omfattande användning av interna modeller. SSM och EBA uppmanas att fortsätta sitt arbete avseende en ändamålsenlig användning av interna modeller för att fastställa deras trovärdighet och åstadkomma lika spelregler för alla institut.

18.  Europaparlamentet noterar de pågående förhandlingarna om det europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS). Parlamentet anser att en inre marknad kräver lämpliga tillsynsbefogenheter på EU-nivå. Parlamentet betonar att den centrala uppgiften för ESFS är att säkerställa effektiva tillsynsåtgärder.

19.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om finanstekniska innovationer (fintech). Parlamentet ser den stora potentialen i fintech och erkänner behovet av att främja innovation. Parlamentet noterar dock behovet av en tydlig reglering och lämplig tillsyn som skyddar konsumenterna och säkerställer finansiell stabilitet, liksom lika spelregler för finansmarknadsaktörerna. Parlamentet anser att fintech-företag som bedriver samma typ av verksamhet som andra aktörer i det finansiella systemet måste vara föremål för samma operativa regler. Parlamentet understryker behovet av att kontinuerligt förbättra cyberresiliensen i EU:s finansiella sektor.

20.  Europaparlamentet är fortsatt oroat över skuggbanksektorns omfattning i EU. Parlamentet påminner om att den i slutet av 2017 beräknades stå för omkring 40 % av EU:s finansiella system. Parlamentet uppmanar myndigheterna på EU-nivå och på nationell och global nivå att fortsätta att noga övervaka de risker som denna verksamhet medför, och att så snabbt som möjligt ta itu med dem för att säkerställa sund konkurrens, transparens och finansiell stabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt identifiera de kvarstående bristerna i de nuvarande förordningarna.

21.  Europaparlamentet påminner om den debatt som redan från början fördes om ECB:s roll som både penningpolitisk myndighet och tillsynsmyndighet. Parlamentet anser att ECB på det hela taget har lyckats väl med att hålla de två rollerna åtskilda. Parlamentet anser dock att det krävs ytterligare debatt för att undvika risken för en intressekonflikt mellan de två uppgifterna. Parlamentet understryker betydelsen av samarbete inom bankunionen mellan EBA i egenskap av regleringsmyndighet och SSM i egenskap av tillsynsmyndighet, samtidigt som ansvarsfördelningen respekteras.

22.  Europaparlamentet anser att ytterligare harmonisering av praxis för bedömning av huruvida en bank fallerar eller sannolikt kommer att fallera samt en tydligare åtskillnad mellan tillsynsbefogenheter och befogenheter att ingripa tidigt skulle bidra till att göra de behöriga myndigheternas krishantering före resolution effektivare.

Resolution

23.  Europaparlamentet uppmärksammar den överenskommelse som nåddes vid eurotoppmötet den 29 juni 2018 om att Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) ska utgöra den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden (SRF), och att ESM ska reformeras så att den kan tillhandahålla effektivt stabilitetsstöd på grundval av strikta villkor som garanterar ansvar, redovisningsskyldighet och principen om undvikande av moralisk risk, liksom principen att skattebetalarna inte ska stå för notan för bankkriser. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att denna mekanism till fullo bör införlivas i unionens institutionella ram, och betonar behovet av en adekvat demokratisk kontroll.

24.  Europaparlamentet påminner om att normala insolvensförfaranden är det förfarande som tillämpas när resolutionsåtgärder inte anses ligga i allmänhetens intresse. Parlamentet är medvetet om att skillnader i insolvenslagstiftningen är ett uttryck för väletablerade nationella förfararanden. Parlamentet konstaterar att insolvenslagstiftningen skulle kunna harmoniseras ytterligare inom hela unionen, så att gemensamma regler och lika spelregler för alla banker, investerare och borgenärer kan säkerställas.

25.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt att reglerna för förebyggande rekapitalisering behöver förtydligas. Parlamentet noterar att förebyggande rekapitalisering kan vara ett instrument för krishantering, men anser att dess användning måste begränsas strikt till undantagsfall där banken uppfyller de harmoniserade reglerna för minimikapital och sålunda är solvent, och där efterlevnaden av EU:s statsstödsregler är säkrad. Parlamentet påminner om att syftet med EU:s resolutionsordning är att säkerställa att skattebetalarna skyddas, att kostnaderna för bankledningsmisslyckanden bärs av bankens aktieägare och borgenärer och att stabiliteten i det finansiella systemet som helhet bevaras. Parlamentet betonar att reglerna för resolution av kreditinstitut måste tillämpas bättre.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera återhämtning och resolution av kreditinstitut med avseende på reglerna om statligt stöd. Kommissionen uppmanas att undersöka regelverket mot bakgrund av direktivet om återhämtning och resolution av banker (BRRD). Kommissionen uppmanas att föreslå en transparent tillämpning av reglerna om statligt stöd inom ramen för direktivet om återhämtning och resolution av banker.

27.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med tillgång till likviditet för banker i resolution, under och omedelbart efter ett resolutionsförfarande. Parlamentet följer med intresse de pågående diskussionerna om ett möjligt verktyg för att tillhandahålla likviditet vid resolution.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet bedöma huruvida banksektorn har gynnats av implicita subventioner och statligt stöd sedan krisens början, inbegripet tillhandahållande av okonventionellt likviditetsstöd, och att offentliggöra en rapport om detta. Parlamentet understryker den snedvridande effekt som statligt stöd kan få på den inre marknadens funktion. Parlamentet påminner om de strikta kraven för tillämpning av artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och uppmanar på nytt kommissionen att på årlig basis undersöka huruvida dessa krav fortfarande är uppfyllda.

29.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats i rapporten om effektiviteten i ECB:s krishantering för banker, nämligen att ECB:s organisatoriska upplägg och dess resurser för bedömning av återhämtningsplaner och tillsyn över krisbanker är tillfredsställande, men att det finns olösta frågor som rör informationsutbyte och effektiv samordning. Parlamentet påminner om att samarbete och utbyte av information mellan myndigheter är avgörande för att resolutionsåtgärder ska kunna genomföras på ett smidigt sätt.

30.  Europaparlamentet välkomnar det reviderade samförståndsavtalet mellan ECB och den gemensamma resolutionsnämnden (SRB). Parlamentet betonar att ett rationaliserat och i vissa fall automatiserat informationsutbyte ökar effektiviteten och bidrar till att säkerställa att rapporteringsbördan för bankerna begränsas till ett minimum.

Insättningsgaranti

31.  Europaparlamentet noterar den överenskommelse som nåddes vid eurotoppmötet den 29 juni 2018 avseende det europeiska insättningsgarantisystemet (EDIS) samt kommissionens meddelande av den 11 oktober 2017 om EDIS-systemet. Parlamentet understryker att processen för att inrätta EDIS bör fortsätta för att fullborda bankunionen. Parlamentet inser fördelarna med riskdelning och ytterligare riskreducering.

o
o   o

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska bankmyndigheten, Europeiska centralbanken, den gemensamma resolutionsnämnden, medlemsstaternas parlament och de berörda myndigheterna enligt definitionen i artikel 4.1.40 i förordning (EU) nr 575/2013.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0058. (2) Särskild rapport nr 02/2018: Effektiviteten i ECB:s krishantering av banker, Europeiska revisionsrätten, 16 januari 2018, https://www.eca.europa.eu/en/Pages/DocItem.aspx?did=44556 (3) Pressmeddelande: ECB determined ABLV Bank was failing or likely to fail, Europeiska centralbanken, 24 februari 2018, https://www.bankingsupervision.europa.eu/press/pr/date/2018/html/ssm.pr180224.en.html (4) Pressmeddelande, EBA launches 2018 EU-wide stress test exercise, Europeiska bankmyndigheten, 31 januari 2018, http://www.eba.europa.eu/-/eba-launches-2018-eu-wide-stress-test-exercise (5) EUT C 216, 30.7.2013, s. 1. (6) Pressmeddelande: ECB anger sina tillsynsförväntningar för nya NPL, Europeiska centralbanken, 15 mars 2018, https://www.bankingsupervision.europa.eu/press/pr/date/2018/html/ssm.pr180315.sv.html (7) Pressmeddelande, ECB aviserar ytterligare steg i sin tillsyn av NPL-stocken, Europeiska centralbanken, 11 juli 2018, https://www.bankingsupervision.europa.eu/press/pr/date/2018/html/ssm.pr180711.sv.html (8) EUT C 248A, 16.7.2018, s. 1. (9) Mål T-98/16: Talan väckt den 4 mars 2016 – Italien mot kommissionen (EUT C 145, 25.4.2016, s. 34).