(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0441),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 43.2, 168.4 b, 114, 173 och 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0254/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 5 december 2018(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och budgetutskottet (A8‑0052/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 40 (2) EUT C 86, 7.3.2019, s. 259.

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 43.2, 168.4 b och artiklarna 114, 173 och 338,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  Den inre marknaden är en av unionens hörnstenar. Alltsedan starten har den inre marknaden i stor utsträckning bidragit till tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Den har skapat nya möjligheter och stordriftsfördelar för europeiska företag, framförallt för mikroföretag, små och medelstora företag (nedan kallade små och medelstora företag), och stärkt deras industriella konkurrenskraft, och den bör fortsätta att gynna alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Den inre marknaden har bidragit till att skapa arbetsplatser och erbjudit konsumenterna ett större urval till lägre priser, samtidigt som den har garanterat en hög kvalitet på de produkter och tjänster som erbjuds. Den fortsätter att vara en drivkraft för uppbyggnaden av en mer integrerad marknad och en starkare, mer balanserad och rättvisare ekonomi. Den inre marknaden hör till unionens viktigaste landvinningar och är dess största tillgång i en alltmer globaliserad värld, samt en central del i att uppnå övergången till en resurs- och energieffektiv hållbar ekonomi som svar på de ökande påfrestningarna till följd av klimatförändringarna. [Ändr. 1]

(2)  Den inre marknaden måste hela tiden anpassa sig till de snabba förändringarna i en omvärld präglad av den digitala revolutionen och globaliseringen. En ny era av digitala innovationer medför fortsättningsvis möjligheter för både och fördelar för ekonomin och i vardagen, särskilt för företag och enskilda individer, och bidrar till skapandet av nya produkter och affärsmodeller, men utgör likväl en utmaning när det gäller reglering och tillämpning av lagstiftningen, samt konsumentskydd och säkerhet. [Ändr. 2]

(3)  Unionens omfattande lagstiftning ligger till grund för en fungerande inre marknad. Detta gäller framförallt konkurrenskraft, standardisering, ömsesidigt erkännande, konsumentskydd, marknadskontroll och reglering av livsmedelskedjan, men innefattar även regler för företagande, handel och finansiella transaktioner samt främjandet av en rättvis konkurrens för att ge likvärdiga förutsättningar av det slag som är nödvändigt för en fungerande inre marknad till gagn för konsumenter och företag. [Ändr. 3]

(4)  Det finns dock fortfarande omotiverade, diskriminerande och oproportionella hinder i vägen för en välfungerande inre marknad, och nya hinder dyker upp. Antagandet av regler utgör endast ett första steg på vägen, men lika viktigt är att få dem att fungera i praktiken. Bristande efterlevnad av befintliga regler, hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster och den låga nivån av gränsöverskridande offentlig upphandling begränsar företagens och konsumenternas möjligheter. Att ta itu med sådana hinder är i sista hand är det här en fråga om EU-medborgarnas tilltro till unionen och, dess förmåga att åstadkomma resultat och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och tillväxt, samtidigt som det allmänna intresset skyddas. [Ändr. 4]

(5)  Flera olika program för insatser från unionens sida förekommer samtidigt inom områden som konkurrenskraften för företag, inklusive särskilt mikroföretag och små och medelstora företag, konsumentskydd, kunder och slutanvändare av finansiella tjänster, politiskt beslutsfattande som gäller finansiella tjänster och livsmedelskedjan. Viss ytterligare verksamhet finansieras direkt under budgetposterna för den inre marknaden. Det är nödvändigt att rationalisera och utnyttja synergier mellan olika åtgärder och att tillhandahålla smidigare, insynsvänligare, enklare och mer flexibla ramar för att finansiera verksamhet som syftar till att åstadkomma en välfungerande och hållbar inre marknad på mest kostnadseffektiva sätt. Därför är det nödvändigt att inrätta ett nytt program som sammanför olika former av verksamhet som tidigare finansierats inom ramarna för de övriga programmen och andra relevanta budgetposter, där man drar lärdom av de befintliga programmen. Programmet ska bör också omfatta nya initiativ som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion, utan att det uppstår överlappning med relaterade unionsprogram och unionsåtgärder. [Ändr. 5]

(6)  Utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik omfattas av ett separat program för europeisk statistik som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013(4). I syfte att garantera kontinuitet i framställningen och spridningen av europeisk statistik bör det nya programmet också inkludera verksamhet som omfattas av det befintliga programmet för europeisk statistik genom att tillhandahålla ramar för insamling av uppgifter samt för att utveckla, producera, korrekt använda, tillämpa och sprida europeisk statistik. Det nya programmet bör etablera de finansiella ramarna för europeisk statistik för att tillhandahålla högkvalitativ, jämförbar och tillförlitlig europeisk statistik, också om områden som handel och migration, om Europa till stöd för utformningen, genomförandet, bedömningen och utvärderingen av all unionspolitik i enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). [Ändr. 6]

(7)  Det är därför lämpligt att inrätta ett program inremarknadsprogrammet, för att stärka den inre marknaden, och förbättra dess funktion, på områdena konkurrenskraft och hållbarhet för företag, inklusive särskilt mikroföretag samt och små och medelstora företag, standardisering, marknadsövervakning, konsumentskydd, livsmedelskedjan och europeisk statistik (nedan kallat programmet). Programmet bör inrättas för en längd på sju år, från 2021 till 2027. [Ändr. 7]

(8)  Programmet bör stödja utformningen, genomförandet och tillämpningen av unionslagstiftningen till stöd för en välfungerande inre marknad. Programmet bör stödja skapandet av rätt förutsättningar för att stärka alla aktörer på den inre marknaden, såväl företagen, som EU-medborgarna, inklusive konsumenterna, och anställda samt det civila samhället och de offentliga myndigheterna. För detta ändamål bör programmet syfta till att säkerställa företagens konkurrenskraft och hållbarhet, särskilt i fråga om de mikroföretag och små och medelstora företagen företag, även inom turismsektorn, men också stödja tillämpningen av konsumentskydd och säkerhetsbestämmelser samt miljöstandarder och sociala standarder och höja medvetenheten hos företagen och de enskilda individerna genom att förse dem med rätt verktyg lämplig information och assistans, kunskap och kompetens så att de kan fatta välgrundade beslut och för att stärka deras deltagande i utformningen av unionens politik. Dessutom bör programmet ha som syfte att främja rättsligt och administrativt samarbete, i synnerhet genom utbildningsprogram, utbyte av bästa praxis och genom uppbyggnad av kunskaps- och kompetensbaser, inbegripet användningen av strategisk offentlig upphandling. Programmet bör också ha som syfte att stödja utvecklingen av högkvalitativa internationella standarder som stöder genomförandet av unionens lagstiftning. Det här omfattar även utformningen av standarder på området för finansiell rapportering och revision för att därigenom bidra till att unionens kapitalmarknader blir transparenta och välfungerande, samt till att stärka investerarskyddet. Programmet bör också stödja reglering och standardisering genom att säkerställa bredast möjliga deltagande av berörda parter. Målet för programmet bör även vara att stödja genomförandet av unionens lagstiftning och dess efterlevnad genom att sörja för en hög hälsoskyddsnivå för människor och djur och ett gott växtskydd i alla led i livsmedelskedjan och förbättra djurskyddet. [Ändr. 8]

(9)  En modern inre marknad som bygger på principerna om rättvisa, insyn och ömsesidigt förtroende främjar konkurrens och är till fördel för konsumenter, företag och anställda. Bättre utnyttjande av den ständigt föränderliga inre marknaden för tjänster bör vara till hjälp för europeiska företag när det gäller att skapa arbetstillfällen och växa över gränserna, medföra ett större urval av tjänster till bättre priser och upprätthålla höga standarder för både konsumenter och arbetstagare. För att detta ska gå att uppnå, bör programmet bidra till att undanröja en bättre övervakning av utvecklingen på den inre marknaden, inbegripet effekterna av ny teknisk utveckling, till identifiering och undanröjande av återstående omotiverade, diskriminerande och oproportionella hinder och till att säkerställa säkerställande av ett regelverk som kan lämna utrymme för nya innovativa affärsmodeller, inklusive delningsekonomiska modeller och socialt entreprenörskap, samtidigt som en hög nivå av socialt skydd säkerställs, även för företagare [Ändr. 9].

(10)  Rättsliga hinder på den inre marknaden har undanröjts för många industriella produkter via förebyggande mekanismer och antagandet av gemensamma regler samt, i sådana fall där inga tillämpliga unionsregler förekommer, via principen om ömsesidigt erkännande. På områden där det inte finns någon unionslagstiftning betyder principen om ömsesidigt erkännande att varor som saluförs lagligt i en medlemsstat åtnjuter rätten till fri rörlighet och kan säljas i en annan medlemsstat, såvida inte den berörda medlemsstaten har skäl att motsätta sig att varorna saluförs, förutsatt att en sådan begränsning är icke-diskriminerande, motiverad av legitima mål av allmänt intresse i enlighet med artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) eller erkänns i domstolens rättspraxis och står i proportion till det mål som eftersträvas. Otillräcklig tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande, såsom omotiverade eller oproportionella begränsningar, gör dock att det blir svårare för företag att få tillträde till marknader i andra medlemsstater. Trots den höga marknadsintegrationen på området för varor innebär detta förlorade möjligheter för ekonomin överlag. Översynen av förordning (EU) nr xxx/2018 om ömsesidigt erkännande kommer att bidra till att öka de ekonomiska fördelarna på detta område. Programmet bör därför ha som syfte att förbättra tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande på området för varor för att förverkliga dess fulla potential, och minska mängden olagliga varor som inte uppfyller kraven på marknaden, genom riktade åtgärder för ökad medvetenhet och utbildning, genom stöd till kontaktpunkterna för produkter och genom bättre samarbete mellan behöriga myndigheter för ömsesidigt erkännande samt genom stärkt marknadsövervakning. [Ändr. 10]

(11)  Nya utmaningar för regleringen och tillämpningen hänger samman med att omgivningen snabbt förändras i och med den digitala revolutionen, exempelvis när det gäller frågor som cybersäkerhet, data- och integritetsskydd, sakernas internet eller artificiell intelligens och relaterade etiska normer. Om skada skulle uppstå är det viktigt att det finns stränga regler om produktsäkerhet, och att det råder klarhet när det gäller ansvarsskyldighet och att gällande regler tillämpas strikt, för att garantera att lämpliga motåtgärder vidtas som gör att EU-medborgarna, inklusive konsumenter och företag, gynnas av dessa regler. Därför bör programmet bidra till en snabb anpassning till produktansvarsregler för unionen, som främjar innovation, liksom en snabb bättre tillämpning av dessa, samtidigt som trygghet och säkerhet säkerställs för användarna [Ändr. 11].

(12)  Att det finns varor på marknaden som inte överensstämmer med unionsrätten, oberoende av om sådana produkter släpps ut på marknaden på traditionellt eller elektroniskt sätt och oberoende av om de tillverkas i unionen eller förs in till unionen från tredjeländer, gör att invånarna och konsumenterna i unionen gör att de som följer lagen försätts i underläge och att konsumenterna till och med utsätts för risker. Många företagare följer Ekonomiska aktörer som säljer produkter som uppfyller kraven ställs inför en snedvridning av konkurrensen på grund av aktörer som inte följer inte reglerna, antingen på grund av bristande kunskaper, eller helt medvetet för att vinna konkurrensfördelar. Marknadskontrollsmyndigheterna är ofta underfinansierade och bundna av nationella gränser, medan företagare bedriver handel i hela unionen, eller till och med internationellt. Det är i synnerhet när det gäller e-handel mycket svårt för marknadskontrollsmyndigheterna att spåra produkter som importeras från tredjeländer och som inte överensstämmer med kraven och att identifiera det ansvariga organet inom deras jurisdiktion eller utföra riskbedömningar eller säkerhetstester på grund av bristen på fysisk tillgång till produkterna. Programmet bör därför arbeta för att stärka produktöverensstämmelsen genom att ge rätt incitament till företagarna, stärka marknadsövervakningen, tillhandahålla klara, transparenta och heltäckande regler för de ekonomiska aktörerna, öka medvetenheten om gällande EU-regler om produktsäkerhet, öka efterlevnadskontrollerna, även genom systematisk användning av kontroller från marknadskontrollsmyndigheternas sida av produktprover som representerar betydande andelar av varje produkttyp som saluförs på marknaden samt anonyma kundbesök (s.k. mystery shopping), och främja ett närmare samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter över gränserna. Programmet bör också medverka till konsolideringen av det existerande regelverket för marknadskontroll, uppmuntra till gemensamma åtgärder mellan marknadskontrollsmyndigheter från olika medlemsstater, förbättra informationsutbytet samt främja konvergens och större integration av marknadskontrollverksamheten, i synnerhet genom att säkerställa att de nya krav som införts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858(5) upprätthålls strikt för att förhindra försäljning av produkter med bristande överensstämmelse till unionsmedborgare. Programmet bör således stärka kapaciteten hos marknadskontrollsmyndigheterna i hela unionen och bidra till större enhetlighet mellan medlemsstaterna, så att dessa i lika stor utsträckning kan dra nytta av den inre marknaden när det gäller ekonomiskt välstånd och hållbar tillväxt, samtidigt som deras specifika behov beaktas på lämpligt sätt. [Ändr. 12]

(13)  Produktsäkerheten är en gemensam angelägenhet. Organen för bedömning av överensstämmelse bekräftar om produkter svarar mot säkerhetskraven innan de släpps ut på marknaden. Därmed är det av största vikt att organen för bedömning av överensstämmelse är pålitliga och kompetenta. Europeiska unionen har inrättat ett ackrediteringssystem för organen för bedömning av överensstämmelse som fastställer deras kompetens, opartiskhet och självständighet. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008(6) har dock genomförts på många olika sätt på nationell nivå. Dessa skillnader gäller fördelningen av behörighet mellan marknadskontrollsmyndigheter och interna samordningsmekanismer på nationell nivå, tilldelning av ekonomiska resurser för marknadskontroll samt strategier och metoder för marknadskontroll, liksom befogenheter avseende produkter med bristande överensstämmelse och nivån på böter för överträdelser, vilket leder till ett fragmenterat genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning. Denna fragmentering har fått till följd att marknadskontrollen är strängare i vissa medlemsstater än i andra, och kan leda till minskad avskräckande effekt i lagstiftningen, olika villkor för företag i vissa medlemsstater och obalans i fråga om produktsäkerhet i unionen. Den största utmaningen är nu att hålla ackrediteringssystemet uppdaterat enligt de senaste vetenskapliga rönen och garantera att systemet tillämpas med samma stringens i hela unionen. Programmet bör följaktligen stödja åtgärder för att garantera att organen för bedömning av överensstämmelse fortsättningsvis uppfyller de lagstadgade kraven, särskilt genom användning av tredjepartsanalyser för att bidra till opartiska och oberoende förfaranden, och att stärka det europeiska ackrediteringssystemet, framförallt inom nya politikområden, genom att främja enhetliga kontroller och sanktioner och stödja den europeiska samarbetsorganisationen för ackreditering som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 765/2008. [Ändr. 13]

(14)  Eftersom Utvecklingen av e-handel skulle kunna medföra vissa problematiska aspekter när det gäller skyddet av slutanvändarnas hälsa och säkerhet mot produkter med bristande överensstämmelse. Eftersom konsumentmarknaden inte längre känner till några gränser i och med utvecklingen av handel och resetjänster på nätet, är det viktigt att tillförsäkra de konsumenter som är bosatta i unionen tillgång till adekvat motsvarande skydd när varor och tjänster importeras från ekonomiska aktörer i tredjeländer. Programmet bör därför möjliggöra stöd till samarbete med relevanta organ i tredjeländer som är viktiga handelspartner för unionen, när så är nödvändigt, med avseende på utbyte av information om produkter med bristande överensstämmelse, senaste forskningsrön och ny teknik, framväxande risker och andra aspekter med anknytning till kontrollverksamhet [Ändr. 14].

(15)  Offentlig upphandling används av de offentliga myndigheterna för att ge valuta för pengarna när offentliga medel läggs ut, liksom för att bidra till en mer innovativ, hållbar, inkluderande och konkurrenskraftig inre marknad, även – när detta är förenligt med tillämplig unionslagstiftning – genom att tillämpa andra kriterier än bara det lägsta priset eller kostnadseffektiviteten, med beaktande av bland annat, kvalitativa, miljömässiga och sociala aspekter och aspekter med avseende på rättvis handel och genom att underlätta uppdelning av anbud i delar för storskalig infrastruktur. Direktiv 2014/23/EU(7), 2014/24/EU(8) och 2014/25/EU(9) tillhandahåller den rättsliga grunden för att marknaden för offentlig upphandling, som står för 14 % av unionens bruttonationalprodukt, blir integrerad och fungerar effektivt för att gynna såväl offentliga myndigheter och företag, som medborgarna och konsumenterna. Korrekt genomförda regler för offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att stärka den inre marknaden och för att stimulera tillväxten hos företag, och vad gäller arbetstillfällen, inom unionen. Programmet bör därför stödja åtgärder för att säkerställa en mer utbredd användning av strategisk offentlig upphandling, professionalisering av offentliga upphandlare, underlättad och förbättrad tillgång till offentlig upphandling för små och medelstora företag, och mikroföretag, särskilt genom rådgivningstjänster och utbildning, ökad öppenhet, integritet och bättre data, stimulering av upphandlingens digitalisering och främjande av gemensamma upphandlingar, via stärkt samarbete med medlemsstaterna, förbättrad insamling av uppgifter och analys av data inklusive framtagning av specialiserade it-verktyg, stöd till utbyte av erfarenheter och god praxis, med hänvisning till europeiska och internationella standarder, givande av vägledning, arbete för förmånliga handelsavtal och stärkt samarbete mellan nationella myndigheter samt lansering av pilotprojekt. [Ändr. 15]

(16)  För att uppfylla programmets mål och underlätta tillvaron för medborgare och företag, måste högkvalitativa användarcentrerade offentliga tjänster – som är i allt högre grad digitala och fullt ut tillgängliga – inrättas samt insatserna för e-förvaltning främjas ytterligare, samtidigt som ett ändamålsenligt data- och integritetsskydd säkerställs. Detta förutsätter att de offentliga förvaltningarna måste börja arbeta på ett nytt, mer innovativt sätt, för att riva barriärer mellan olika delar av deras sin administration och åta sig att tillsammans med medborgare och företag ta fram dessa former av offentliga tjänster. Vidare förutsätter den kontinuerliga och ständigt ökande gränsöverskridande verksamheten på den inre marknaden att uppdaterad information om företagens och medborgarnas rättigheter tillhandahålls, görs tillgänglig, men likaså information som förklarar och förenklar de administrativa formaliteterna. Därutöver blir det nödvändigt att tillhandahålla juridisk rådgivning och stöd när det gäller att lösa problem som uppkommer över landsgränserna. Dessutom är det nödvändigt att på ett enkelt och effektivt vis koppla samman nationella förvaltningar, liksom hjälpa offentliga myndigheter att uppnå dessa mål samt att utvärdera hur den inre marknaden fungerar i praktiken. De etablerade verktygen för förvaltning av den inre marknaden spelar redan en viktig roll när det gäller att underlätta uppnåendet av dessa mål. I detta syfte, och i syfte att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen samt med nya utmaningar när det gäller att skapa regelverk och se till att de efterlevs, bör programmet stödja en förbättring av kvaliteten, synligheten och transparensen samt tillförlitligheten hos verktygen för förvaltning av den inre marknaden. Programmet bör därför stödja bl.a. följande etablerade verktyg för förvaltning av den inre marknaden: portalen Ditt Europa som bör utgöra stommen för den kommande gemensamma digitala ingången, Ditt Europa – Rådgivning, Solvit, informationstjänsten för den inre marknaden och resultattavlan för den inre marknaden, i syfte att förbättra medborgarnas dagliga tillvaro och företagens förmåga att handla över gränserna. [Ändr. 16]

(17)  Programmet bör stödja utvecklandet av unionens regelverk inom bolagsrätt och företagsstyrning, liksom i fråga om avtalsrätt, med syftet att göra företagandet, särskilt bland små och medelstora företag, mer effektivt och konkurrenskraftigt, samtidigt som berörda parter som påverkas av företagens operationer förses med skydd, och för att kunna reagera på politiska utmaningar som dyker upp. Det bör också garantera adekvat utvärdering, genomförande och tillämpning av det relevanta regelverket, informera och bistå berörda parter och främja informationsutbytet på området. Programmet bör vidare stödja kommissionens initiativ till förmån för en entydigt och anpassat regelverk för datadriven ekonomi och innovation. Dessa initiativ är nödvändiga för att stärka rättssäkerheten i fråga om avtalsrätt och rättsregler om ansvar utanför avtalsförhållanden, framförallt i fråga om ansvar och etik kopplade till nya former av teknik under utveckling, såsom sakernas internet, artificiell intelligens, robotteknik, 3D-printing. Programmet bör arbeta för att stimulera utvecklingen av datadrivet företagande, samtidigt som det garanterar ett starkt integritetsskydd, eftersom det kommer att vara helt avgörande för vilken ställning unionens ekonomi intar i den globala konkurrensen. [Ändr. 17]

(18)  Programmet bör också arbeta för att medlemsstaterna korrekt och fullt ut genomför och tillämpar unionens regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och utvecklar framtida strategier för att ta itu med kommande utmaningar inom detta område. Det bör också stödja relevant verksamhet som bedrivs av internationella organisationer som är av europeiskt intresse, såsom Europarådets expertkommitté för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

(19)  Genomförandet och utvecklingen av den inre marknaden på området finansiella tjänster, finansiell stabilitet och kapitalmarknadsunionen, inklusive hållbar finansiering, beror i hög grad på de evidensbaserade politiska åtgärder som vidtagits av unionen. För att uppnå detta mål, bör kommissionen inta en aktiv roll i den kontinuerliga övervakningen av finansmarknaderna och den finansiella stabiliteten, liksom i bedömningen av hur unionslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna och utvärderingen av om den existerande lagstiftningen är lämpad för ändamålet samt i identifieringen av potentiella åtgärdsområden där nya risker dyker upp, med berörda parter genomgående involverade under hela den politiska beslutsprocessen. Verksamhet av detta slag är beroende av att analyser, studier, utbildningsmaterial, enkäter, bedömningar av överensstämmelse, utvärderingar och statistik tas fram och stöds av olika it-system och kommunikationsverktyg.

(20)  Med beaktande av att den inre marknaden, i enlighet med artikel 3 i EUF-fördraget innefattar en ordning ett system med bestämmelser som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids på den inre marknaden, bör programmet bidra till att stödja unionens konkurrenspolitik nätverksbildning och samarbete genom att förbättra och förstärka samarbetet med det europeiska konkurrensnätverket och med nationella myndigheter och domstolar, liksom kontakten med berörda parter i vidare omfattning även genom olika sätt att stärka det internationella samarbetet och genom att de rättigheter, fördelar och förpliktelser som ingår i unionens konkurrenspolitik förmedlas och förklaras. Programmet bör i synnerhet hjälpa kommissionen att förbättra sina analyser och utvärderingar av marknadshändelser, också genom flitig användning av branschundersökningar och med en systematisk delning av resultat och bästa praxis inom det europeiska konkurrensnätverket. Detta bör bidra till att säkerställa rättvis konkurrens och lika villkor, också på internationell nivå, och stärka företagens, i synnerhet de små och medelstora företagens, samt konsumenternas möjligheter att dra nytta av fördelarna med den inre marknaden. [Ändr. 18]

(21)  Programmet måste i synnerhet ge sig i kast med de radikala följdverkningar som drabbar den inre marknadens konkurrenskraft och funktion genom den pågående omvandlingen inom ekonomin och näringslivet, i synnerhet på grund av den exponentiella ökningen och bruket av data, och med beaktande av att företagen och deras rådgivare i allt högre grad använder sig av artificiell intelligens, stordata, algoritmer och andra it-verktyg och former av expertis. Det är också ytterst viktigt att programmet stöder nätverksbildning och ett bredare och djupare samarbete med medlemsstaternas myndigheter och domstolar, med hänsyn till att icke snedvriden konkurrenskraft och en fungerande inre marknad i allt väsentligt beror på dessa instansers åtgärder. Med tanke på den viktiga roll konkurrenspolitiken spelar i att förebygga skador på den inre marknaden som uppstår på grund av konkurrensbegränsande beteenden utanför unionens gränser, bör programmet även stödja samarbete med tredjeländers myndigheter, när så är påkallat. Det är dessutom nödvändigt att utöka den utåtriktade verksamheten i syfte att få fler medborgare och företag att dra full fördel av rättvis konkurrens på den inre marknaden. Framför allt är det nödvändigt att visa på de konkreta fördelarna med unionens konkurrenspolitik för unionsmedborgarna genom samarbete med grupper i det civila samhället och relevanta, direkt berörda aktörer. Med tanke på att en del av initiativen i programmet är nya och den del av programmet som avhandlar konkurrens särskilt påverkas av den dynamiska och snabba utvecklingen i fråga om konkurrensvillkoren på den inre marknaden, i synnerhet i relation till digital utveckling, artificiell intelligens, algoritmer, stordata, cybersäkerhet och kriminalteknik, vars utveckling och omfattning är svåra att förutse, kan man räkna med att det krävs flexibilitet för att bemöta de föränderliga behoven inom denna del av programmet. [Ändr. 19]

(22)  Det är av allra största vikt att de europeiska företagens konkurrenskraft och hållbarhet stärks samtidigt som lika spelregler och en inre marknad som är öppen och konkurrenskraftig garanteras. De små och medelstora företagen är motorn i Europas ekonomi, eftersom de utgör upp till 99 % av alla företag i Europa, står för två tredjedelar av arbetsplatserna och väsentligen bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen, av hög kvalitet och inom alla sektorer och med en regional och lokal dimension, och därmed till den sociala sammanhållningen. Små och medelstora företag är mycket viktiga för att fortsätta energiomställningen och bidrar till uppnåendet av unionens klimatmål enligt Parisavtalet. Programmet bör därför öka deras kapacitet att utveckla miljövänliga produkter och tjänster av hög kvalitet och stödja deras insatser för att öka resurseffektiviteten, i linje med principen om ”energieffektivitet först”. På så sätt bidrar programmet också till att förbättra unionens små och medelstora företags konkurrenskraft på den globala marknaden. [Ändr. 20]

(23)  Små och medelstora företag har gemensamma utmaningar, som inte i samma mån påverkar större firmor, när det gäller att ordna finansiering, hitta yrkeskunnig arbetskraft, lätta på den administrativa bördan, utnyttja kreativitet och innovation, komma ut på marknaden och främja internationaliseringsåtgärder. Programmet bör ta itu med sådana marknadsmisslyckanden på ett proportionellt sätt, utan att detta på ett oskäligt sätt snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Programmet bör i synnerhet skapa lämpliga villkor för införande av teknisk och organisatorisk innovation i produktionsprocesserna genom att uppmärksamma särskilda former av små och medelstora företag som mikroföretag, hantverksföretag, egenföretagare, fria yrken och företag inom den sociala ekonomin. Uppmärksamhet bör också ägnas åt potentiella, nya, unga och kvinnliga företagare samt andra särskilda målgrupper såsom äldre, invandrare och företagare som tillhör socialt mindre gynnade eller rentav utsatta grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning. [Ändr. 21]

(23a)  Programmet bör stödja och främja en innovationskultur, och utveckla en miljö som är gynnsam för start av nya företag och som kan få dem att växa, i synnerhet mikroföretag och innovativa små och medelstora företag som kan klara utmaningarna i en alltmer konkurrensutsatt och snabbt föränderlig situation. För en djupgående förändring av innovationsprocesserna krävs utveckling av en öppen innovationsmodell, med ökat forskningssamarbete och utbyte av kunskap och immaterialrätt mellan olika organisationer. Programmet bör därför syfta till att stödja en innovationsprocess som införlivar nya företagsmodeller för samarbete med inriktning på nätverkande och delning av kunskap och resurser inom och mellan organisationer och grupper. [Ändr. 22]

(23b)  Programmet bör åtgärda sådana marknadsmisslyckanden proportionellt, med särskilt fokus på åtgärder som direkt gynnar små och medelstora företag och företagsnätverk och samtidigt inte otillbörligt snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. [Ändr. 23]

(24)  Många av unionens konkurrenskraftsproblem har att göra med de små och medelstora företagens svårigheter i att få tillgång till finansiering eftersom de saknar information, kämpar med att bevisa sin kreditvärdighet och, har otillräckliga säkerheter eller helt enkelt på grund av låg medvetenhet om befintliga mekanismer som främjar deras verksamhet på unionsnivå eller på nationell eller lokal nivå. Ytterligare utmaningar vad gäller finansieringen uppkommer genom mikroföretagens mindre storlek och de små och medelstora företagens behov att förbli konkurrenskraftiga genom att engagera sig i exempelvis digitalisering, internationalisering och innovationsfrämjande verksamhet samt höjning av personalens kompetens. Begränsad tillgång till finansiering har en negativ effekt på såväl företagens tillkomst, tillväxt och överlevnad, som på nya företagares beredskap att ta över livskraftiga företag i samband med företagsöverlåtelse. [Ändr. 24]

(25)  För att överbrygga dessa marknadsmisslyckanden och säkerställa att de små och medelstora företagen fortsättningsvis kan inneha rollen som grundvalen för unionens ekonomiska konkurrenskraft och som en drivkraft för en hållbar ekonomi, är de små och medelstora företagen i behov av extra stödåtgärder i form av skuld- och kapitalinstrument som inrättas inom ramen för delen avsedd för små och medelstora företag inom InvestEU-fonden inrättad enligt Europaparlamentets och rådets förordning […](10). Lånegarantiinstrumentet Det lånegarantiinstrument som inrättats genom det tidigare Cosmeprogrammet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013(11), har ett påvisat mervärde och förväntas bidra positivt till åtminstone 500 000 små och medelstora företag. En efterföljare kommer att inrättas inom InvestEU-fondens del för små och medelstora företag. Större uppmärksamhet bör ägnas åt bättre kommunikation och offentliga kampanjer för att öka möjliga stödmottagares medvetenhet om små och medelstora företags tillgång till programmet. För att öka medvetenheten om unionens åtgärder till stöd för små och medelstora företag bör åtgärder som helt eller delvis finansieras genom detta program, inklusive mellanhänder, inbegripa det europeiska emblemet (flaggan) med en mening som anger att stöd erhållits genom detta program. [Ändr. 25]

(26)  De politiska målen för detta program bör också hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom InvestEU-fondens del för små och medelstora företag. InvestEU-fondens del för små och medelstora företag bör ha ett centralt övergripande centrum som tillhandahåller information om programmet i varje medlemsstat för att öka tillgängligheten till och medvetenheten om medlen för små och medelstora företag. Ekonomiskt stöd bör användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller bristfälliga investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, och det bör på ett tydligt sätt erbjuda additionalitet och ökade synergieffekter med andra EU-program. Olika åtgärder bör ha ett klart europeiskt mervärde. [Ändr. 26]

(26a)  De åtgärder som stöds av InvestEU-fonden genom deltagande från EU eller från medlemsstaterna bör inte duplicera eller ersätta privata finansieringar och inte heller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, utan, med hänvisning till redan fungerande offentliga och privata lokala garantisystem, främja en integrering med dessa system, med det prioriterade målet att stärka och utvidga de faktiska fördelarna för slutmottagarna, som är små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG(12), så att en verklig additionalitet hos åtgärderna uppnås. [Ändr. 27]

(26b)  Jämte tillgången till finansiering är även tillgången till kompetens, inklusive ledarkompetens, och kunskap avgörande faktorer för att små och medelstora företag ska få tillgång till befintliga medel, göra innovationer, konkurrera och växa. Inrättandet av de finansieringsinstrument som planeras inom ramen för InvestEU-fonden bör därför åtföljas av utarbetande av lämplig mentorsverksamhet och coachningsprogram samt införande av kunskapsbaserade företagstjänster. [Ändr. 28]

(27)  Programmet bör förse små och medelstora företag med effektivt stöd genom hela deras livscykel och hjälpa till med allt från förberedande av projekt till saluföring och marknadstillträde samt uppmuntra bildandet av företagsnätverk. Det bör bygga på de unika kunskaper och den expertis som tillkommit vad gäller små och medelstora företag och de industriella näringarna och ekonomiska och entreprenörsrelaterade sektorer och genom långvarig erfarenhet av arbetet med europeiska, nationella och regionala berörda aktörer. Detta stöd bör bygga på de lyckade erfarenheterna av nätverket Enterprise Europe Network som en enda kontaktpunkt för att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft och utveckla deras verksamhet inom och utanför den inre marknaden. Detta nätverk planerar att fortsätta att förmedla tjänster för de övriga unionsprogrammens del, framförallt för programmet Horisont 2020, genom användning av de finansiella resurserna för dessa program. Det bör också stödja ett ökat deltagande för små och medelstora företags representativa organisationer i utvecklingen av politiska initiativ för den inre marknaden, som exempelvis offentlig upphandling, standardiseringsprocesser och system för immateriella rättigheter. Nätverket bör också öka antalet insatser, ge mer riktad rådgivning till små och medelstora företag, ta fram projekt och stödja nätverk samt teknisk och organisatorisk omställning. Nätverket bör även förbättra samarbetet och förbindelserna med andra knutpunkter för rådgivning som inrättats i det digitala programmet och InvestEU-fonden avseende tillgång till finansiering. Insatserna för små och medelstora företag i nätverket bör också syfta till att tillhandahålla högkvalitativa tjänster i hela EU, med särskild hänsyn till verksamhetsområden och geografiska delar av unionen där nätverk och förmedlande parter inte når förväntade resultat. Även den framgångsrika mentorverksamheten för nya företagare bör också – Erasmus för unga företagare – bör kvarstå som ett redskap för att göra det möjligt för nya eller blivande företagare att vinna erfarenheter av företagande och företagsledning genom att de matchas med erfarna företagare från andra länder och därigenom kan stärka färdigheterna i att driva företag. Programmet bör sträva till att ytterligare växa och utvidga sin geografiska omfattning och därmed erbjuda företagarna en mer omfattande palett av möjligheter till matchning i komplementaritet med andra av unionens initiativ, där så är relevant. För att öka det mervärde som tillkommer genom främjande av initiativ för företagande, bör särskild uppmärksamhet ägnas mikroföretagare och dem som kunnat dra minst nytta av det befintliga programmet, och områden där entreprenörskulturen fortfarande är på en mycket låg nivå och möter fler hinder. Alla ansträngningar bör göras för att uppnå en geografisk fördelning av medlen som är rimligt balanserad. [Ändr. 29]

(27a)  Ytterligare ansträngningar bör göras för att minska den administrativa bördan och öka tillgängligheten till programmen för att minska kostnaderna för små och medelstora företag samt mikroföretag på grund av en komplicerad ansökningsprocess och deltagandekrav. Medlemsstaterna bör även överväga att inrätta ett enda informationscentrum som fungerar som en gemensam kontaktpunkt för företag som är intresserade av att använda unionsmedel. Utvärderingsförfarandet bör vara så enkelt och snabbt som möjligt för att möjliggöra användning i god tid av de fördelar programmet erbjuder. [Ändr. 30]

(28)  Kluster är ett strategiskt verktyg för att stödja konkurrenskraften hos och expansionen av små och medelstora företag, eftersom de skapar ett gynnsamt företagsklimat, ökar den hållbara utvecklingen av industri och tjänster och stärker regionernas ekonomiska utveckling genom att skapa arbetstillfällen av god kvalitet. Gemensamma klusterinitiativ borde leda till att man får den kritiska massa som krävs för att öka de små och medelstora företagens tillväxt. Genom att koppla samman specialiserade ekosystem skapar kluster nya affärsmöjligheter för små och medelstora företag och integrerar dem bättre i europeiska och globala strategiska värdekedjor. Utvecklingen av transnationella partnerskap och genomförandet av gemensam verksamhet, som stöds av den europeiska plattformen för klustersamarbete, bör stödjas. Hållbara partnerskap bör uppmuntras genom fortsatt finansiering, om prestationen och delmålen uppnås. Direkt stöd till små och medelstora företag bör kanaliseras genom klusterorganisationer för införande av avancerad teknik, nya affärsmodeller, koldioxidsnåla och resurseffektiva lösningar, kreativitet och design, anpassning uppgradering av färdigheter, attraktionskraft för att locka talanger, utvidgat entreprenörskap och internationalisering samt för att locka talanger. Andra aktörer som är specialiserade inom stöd till små och medelstora företag bör vara delaktiga för att underlätta en industriell omvandling och genomförandet av strategier för smart specialisering. Programmet bör därmed bidra till tillväxt en hållbar ekonomisk utveckling och skapa kopplingar till unionens (digitala) innovationsnav och investeringar som görs inom sammanhållningspolitiken och Horisont Europa. Synergier med Erasmusprogrammet kan också undersökas. [Ändr. 31]

(28a)  Programmet skulle kunna bidra till att öka och/eller förbättra förbindelserna mellan mikroföretag samt små och medelstora företag och universitet, forskningscentrum och andra institutioner som har anknytning till skapande och spridning av kunskap. Denna förbindelse skulle kunna bidra till att förbättra företagens kapacitet att hantera de strategiska utmaningar som den nya internationella omgivningen innebär. [Ändr. 32]

(28b)  Små och medelstora företag möter på grund av sin mindre storlek särskilda tillväxthinder och har stora svårigheter att växa och expandera vissa delar av sin affärsverksamhet. Unionen har gett stöd för att trappa upp verksamhet som är inriktad på innovationer inom forskning, huvudsakligen genom instrumentet för små och medelstora företag och det senaste europeiska innovationsrådets pilotprojekt inom Horisont 2020-programmet. På grundval av arbetsmetoderna och erfarenheterna från instrumentet för små och medelstora företag bör programmet för den inre marknaden också tillhandahålla stöd för expanderande verksamheter för små och medelstora företag som kompletterar det nya EIC med särskild inriktning på banbrytande innovation inom Horisont Europa. Expansionsåtgärder för små och medelstora företag inom ramen för detta program bör inriktas bland annat på att hjälpa små och medelstora företag att växa genom kommersialisering, internationalisering och marknadsdrivande möjligheter. [Ändr. 33]

(29)  Jämte kreativitet och innovation är teknisk och organisatorisk omvandling och en förbättrad hållbarhet med avseende på produktionsprocesser, i synnerhet förbättrad resurs- och energieffektivitet, avgörande för konkurrenskraften hos unionens industriella värdekedjor. De är katalysatorer för industriell företags- och industrisektorns modernisering och bidrar till smart och hållbar tillväxt för alla. De små och medelstora företagens utnyttjande släpar dock fortfarande efter. Programmet bör därför stödja riktade åtgärder, nätverk och partnerskap för kreativitetsdriven innovation i hela den industriella värdekedjan. [Ändr. 34]

(29a)  Det ska erkännas att instrumentet för små och medelstora företag inom Horisont 2020 har varit ytterst framgångsrikt för företagare genom bidrag inom ramen för både fas 1 och fas 2 när det gäller att främja deras nya affärsidéer och testa och utveckla prototyper. Även om urvalsprocessen redan är mycket rigorös är det fortfarande många projekt som inte kan finansieras på grund av begränsade finansiella resurser. Genomförandet inom ramen för genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) har fungerat mycket väl. Inriktningen i det programmet ligger på högteknologiska projekt, medan detta program bör utöka metodiken till alla typer av expanderande små och medelstora företag. [Ändr. 35]

(29b)  Insatserna för små och medelstora företag bör också inriktas på sektorer som kännetecknas av betydande tillväxt, social potential och en stor andel små och medelstora företag. Turism är en unik sektor inom unionens näringsliv som i hög grad bidrar till unionens BNP och främst drivs av små och medelstora företag. EU bör fortsätta med och öka åtgärderna till stöd för de särskilda förhållandena i denna sektor. [Ändr. 36]

(30)  Europeiska standarder spelar en viktig roll på den inre marknaden. De är av största betydelse för konkurrenskraften hos företag, framför allt små och medelstora företag. De är också ett mycket viktigt verktyg för att stödja unionens lagstiftning och politik på en rad viktiga områden, såsom energi, energiomställningen, klimatförändringar och miljöskydd, informations- och kommunikationsteknik, hållbar resursanvändning och resursåtervinning, innovation, produktsäkerhet, konsumentskydd, arbetstagarnas säkerhet och arbetsförhållanden samt en åldrande befolkning, och bidrar därmed positivt till samhället som helhet. Erfarenheten har dock visat att det behövs förbättringar när det gäller hur snabbt och vid vilken tidpunkt utarbetandet av standarder bör ske, och ytterligare insatser krävs för att bättre inkludera alla berörda parter, även parter som företräder konsumenterna. [Ändr. 37]

(31)  Den europeiska standardiseringsverksamheten regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012(13) och genomförs sedan länge genom offentlig-privata partnerskap, vilket är avgörande för att uppnå de mål som fastställs i den förordningen samt i unionens allmänna och sektorsspecifika standardiseringspolitik.

(32)  Ett välfungerande gemensamt ramverk för finansiell rapportering är nödvändigt för den inre marknaden, för effektivt fungerande kapitalmarknader finansiella marknader och för förverkligandet av den integrerade marknaden för finansiella tjänster inom bankunionen och kapitalmarknadsunionen. [Ändr. 38]

(33)  I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002(14), bör internationella redovisningsstandarder (IFRS-standarder) som antagits av International Accounting Standards Board och tillhörande tolkningar från IFRS Interpretation Committee införlivas i unionsrätten för att tillämpas av företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen endast om IFRS-standarderna uppfyller villkoren i den förordningen, inklusive kravet på att årsbokslutet ska ge en rättvisande bild som fastställs i artikel 4.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU(15) och att de ska bidra till det europeiska gemensamma bästa. Sådana internationella redovisningsstandarder måste utvecklas i en öppen process där demokratiskt ansvar kan utkrävas. IFRS-standarder spelar därmed en viktig roll för den inre marknadens funktion och därför har unionen ett direkt intresse av att se till att processen där IFRS-standarder utvecklas och godkänns resulterar i standarder som är förenliga med den inre marknadens regelverk. Det är därmed viktigt att finna lämpliga finansieringsformer för IFRS Foundation.

(34)  Med beaktande av den roll som European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) har när det gäller att bedöma huruvida IFRS-standarderna uppfyller kraven i unionens rätt och politik enligt förordning (EG) nr 1606/2002 är det även nödvändigt för unionen att säkerställa att Efrag får stabil finansiering och att därmed bidra till dess finansiering. Det tekniska arbetet i Efrag bör vara inriktat på teknisk rådgivning till kommissionen om godkännandet av IFRS-standarder och ett lämpligt deltagande i utvecklingen av sådana IFRS-standarder och bör säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till unionsintressen vid fastställandet av de internationella standarderna. Dessa intressen bör omfatta begreppet försiktighet, upprätthållandet av kravet på en rättvisande bild enligt direktiv 2013/34/EU och det europeiska gemensamma bästa enligt förordning (EG) nr 1606/2002, med hänsyn tagen till effekterna av IFRS-standarder på den finansiella stabiliteten och ekonomin. European Corporate Reporting Lab bör också inrättas som en del av Efrag, för att främja innovation och utveckling av bästa praxis i företagens rapportering. I detta forum kan företag och investerare dela med sig av bästa praxis, framför allt på områdena icke-finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering.

(35)  På området för lagstadgad revision upprättades Public Interest Oversight Board (Piob) 2005 av övervakningsgruppen Monitoring Group, som är en internationell organisation som ansvarar för att övervaka reformen av styrelseformerna för Internationella revisorsförbundet (Ifac). Piobs roll är att övervaka processen som leder till antagandet av internationella revisionsstandarder (nedan kallade ISA) och annan Ifac-verksamhet av allmänt intresse. ISA kan antas i unionen, förutsatt att de har utarbetats inom ramen för ett lämpligt förfarande, med offentlig tillsyn och insyn enligt kraven i artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG(16). Mot bakgrund av införandet av ISA i unionen och Piobs centrala roll när det gäller att se till att ISA uppfyller kraven i direktiv 2006/43/EG är det därmed viktigt att säkerställa lämpliga finansieringsformer för Piob.

(36)  Unionen bidrar till att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, ger konsumenterna egenmakt och sätter dem i centrum på den inre marknaden genom att stödja och komplettera medlemsstaternas politik för att se till att medborgarna i egenskap av konsumenter kan dra full nytta av fördelarna med den inre marknaden och att det vidtas konkreta åtgärder för att skydda deras säkerhet och rättsliga och ekonomiska intressen i samband med detta. Unionen ska också säkerställa att konsument- och produktsäkerhetslagstiftningen tillämpas korrekt och enhetligt på fältet och att företagen har lika villkor för rättvis konkurrens på den inre marknaden. Dessutom är det nödvändigt att stärka, uppmuntra och hjälpa konsumenterna att göra hållbara och välgrundade val och därmed bidra till en hållbar energi- och resurseffektiv cirkulär ekonomi. [Ändr. 39]

(37)  Programmet bör syfta till att öka konsumenternas, företagens, civilsamhällets och myndigheternas kunskap om unionens konsument- och säkerhetslagstiftning och att ge konsumenterna och deras företrädare egenmakt på nationell nivå och på unionsnivå, framför allt genom att stödja Bureau européen des unions de consommateurs (BEUC), som sedan länge är den etablerade och erkända icke-statliga organisation som företräder konsumenternas intressen på EU-nivå, och till European Association for the Co-ordination of Consumer Representation in Standardisation (Anec), som företräder konsumenternas intressen i standardiseringsfrågor. I detta avseende bör särskild hänsyn tas till marknadens nya behov vad gäller främjande av hållbar konsumtion med särskild uppmärksamhet på åtgärder för att hantera problemet med produkters planerade åldrande och på förebyggande av sårbarheter samt utmaningar som digitaliseringen av ekonomin, uppkopplade produkter, sakernas internet, artificiell intelligens och användning av algoritmer eller framväxten av nya konsumtionsmönster och nya affärsmodeller ger upphov till., såsom delningsekonomin och socialt entreprenörskap. Programmet bör stödja relevant information om marknader, inbegripet åtgärder som syftar till att förbättra produkternas spårbarhet i hela distributionskedjan, uppnå kvalitetsstandarder i hela unionen samt komma till rätta med problemet med kvalitetsskillnader på produkter, politiska utmaningar, nya frågor och beteenden samt offentliggörandet av unionens konsumentresultattavlor. [Ändr. 40]

(38)  Programmet bör stödja de behöriga nationella myndigheterna, inbegripet de som ansvarar för att övervaka produktsäkerheten och som samarbetar i synnerhet via unionens system för snabb varning för farliga produkter. Det bör också stödja genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG(17) och förordning (EG) nr 765/2008 när det gäller konsumentskydd och produktsäkerhet, samt stödja nätverket för konsumentskyddssamarbete och internationellt samarbete mellan de relevanta myndigheterna i tredjeländer och i unionen. Programmet bör också syfta till att säkerställa att alla konsumenter och näringsidkare har tillgång till högkvalitativ tvistlösning utanför domstol och tvistlösning online samt information om möjligheter till prövning förfarandet för att väcka talan, till lägsta möjliga kostnad. [Ändr. 41]

(39)  Nätverket Programmet bör även stödja nätverket av europeiska konsumentcentrum (nedan kallat ECC-nätverket)), som hjälper konsumenterna att kunna dra nytta av unionens konsumenträttigheter när de köper varor och tjänster över gränserna på den inre marknaden och inom EES, antingen på nätet eller när de reser. ECC-nätverket, som består av 30 centrum och har finansierats gemensamt av unionens konsumentprogram i mer än tio år, har bevisat sitt mervärde vad gäller att stärka konsumenternas och näringsidkarnas förtroende för den inre marknaden. Nätverket hanterar mer än 100 000 förfrågningar från konsumenter per år och når ut till miljontals medborgare via sin press- och informationsverksamhet. Det är ett av de mest uppskattade rådgivningsnätverken i unionen och de flesta av dess centrum omfattar en kontaktpunkt för lagstiftningen om den inre marknaden; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG(18) och dess utvärdering betonar vikten av att denna verksamhet fortsätter att bedrivas. Nätverket av europeiska konsumentcentrum kan också vara en viktig källa till information om de utmaningar och problem som konsumenter möter på lokal nivå och som är av relevans för utformningen av unionens politik och skyddet av konsumenternas intressen. Programmet bör därför göra det möjligt att skapa och stärka synergier mellan konsumentrepresentationen på lokal nivå och på unionsnivå för att öka konsumentinflytandet. Nätverket har också för avsikt att skapa ömsesidighetssystem med liknande organ i tredjeländer. [Ändr. 42]

(40)  Kontrollen av ändamålsenligheten av unionens konsument- och marknadsföringslagstiftning som kommissionen genomförde i maj 2017 avslöjade behovet av att bättre tillämpa bestämmelser och underlätta gottgörelse för konsumenter som har drabbats av överträdelser av konsumentlagstiftningen. Som en följd av detta antog kommissionen i april 2018 en ny giv för konsumenterna, bland annat för att garantera likabehandling av konsumenter på hela den inre marknaden vad gäller gränsöverskridande fall – t.ex. försäljning av produkter med bristande överensstämmelse inom motorfordonssektorn, kvalitetsskillnader mellan olika produkter eller problemen med strandsatta passagerare på grund av ett stort antal inställda flyg –, förstärkt kapacitet för genomförande för medlemsstaterna, förbättrad produktsäkerhet, ökat internationellt samarbete och nya möjligheter till prövning, framför allt genom grupptalan som väcks av godkända enheter. Programmet bör syfta till att stödja konsumentpolitiken bland annat genom ökad medvetenhet och kunskap, kapacitetsuppbyggnad och utbyte av bästa praxis mellan konsumentorganisationer och konsumentskyddsmyndigheter, nätverkssamarbete och utveckling av marknadsinformation, som stärker faktabasen om den inre marknadens funktion för konsumenter, it-system och kommunikationsverktyg. [Ändr. 43]

(41)  Medborgarna drabbas särskilt hårt av hur marknaderna de för finansiella tjänster marknaderna fungerar, och bör därför få närmare information om relevanta rättigheter, risker och fördelar. Dessa marknader utgör en central del av den inre marknaden och kräver en solid ram för reglering och tillsyn som inte bara säkerställer finansiell stabilitet och en hållbar ekonomi, utan också ger en hög skyddsnivå för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster, inbegripet icke-professionella investerare, sparare, försäkringstagare, pensionsfonders medlemmar och förmånstagare, enskilda aktieägare, låntagare samt små och medelstora företag. Det är viktigt Programmet bör bidra till att stärka deras förmåga att delta i politiken, som rör den även via framtagande och spridning av tydlig, fullständig och användarvänlig information om produkter på de finansiella sektorn marknaderna. [Ändr. 44]

(42)  Programmet bör därför fortsätta att stödja den specifika verksamhet som omfattas av 2017–2020 års program för kapacitetsuppbyggnad som förbättrar delaktigheten för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster i utformningen av unionens politik, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/826(19), genom vilken pilotprogrammet och de förberedande åtgärderna för åren 2012-2017 fortsatte. Detta är nödvändigt för att förse beslutsfattarna med synpunkter från andra berörda parter än yrkesverksamma inom den finansiella sektorn och för att säkerställa en bättre representation av intressena hos konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster. Programmet bör hela tiden utveckla sina metoder och sin bästa praxis i fråga om hur konsumenter och slutanvändare av finansiella tjänster kan göras mer delaktiga, för att identifiera frågor av relevans för utformningen av unionens politik och säkerställa konsumenternas intressen på området för finansiella tjänster. Detta bör leda till bättre politik förbättra politiken på området för finansiella tjänster, framför allt tack vare en bättre förståelse för de frågor som är viktiga vid reglering av den finansiella sektorn. De offentliga resurserna för det här programmet bör fokusera på det viktigaste för slutanvändare och undvika alla former av direkt eller indirekt finansiellt stöd till kommersiell verksamhet som föreslås av privata finansiella aktörer. [Ändr. 45]

(43)  Inom ramen för ett pilotprojekt mellan 2012 och 2013 och en förberedande åtgärd mellan 2014 och 2016 beviljade kommissionen bidrag till två organisationer efter en årlig öppen ansökningsomgång. De två organisationerna är Finance Watch, som inrättades med unionsbidrag 2011 som en internationell icke-vinstdrivande organisation enligt belgisk rätt och Better Finance, som är resultatet av på varandra följande omorganisationer och omprofileringar av en europeisk organisation för aktieägare som funnits sedan 2009. Programmet för kapacitetsuppbyggnad som inrättades enligt förordning (EU) 2017/826 fastslår att dessa två organisationer är de enda stödmottagarna. Därför är det nödvändigt att fortsätta att samfinansiera dessa organisationer inom ramen för programmet. Finansieringen bör dock omfattas av översyn. Det bör i detta sammanhang påminnas om att ifall kapacitetsbyggnadsprogrammet och motsvarande finansiering förlängs till efter 2020 och andra potentiella stödmottagare dyker upp bör inbjudan att inkomma med ansökningar vara öppen för andra organisationer som uppfyller kriterierna och bidrar till uppnåendet av målen i programmet i enlighet med förordning (EU) 2017/826. [Ändr. 46]

(44)  En hög skyddsnivå avseende hälsa i alla led i livsmedelskedjan försörjningskedjan för livsmedel och foder är nödvändig för att skydda konsumenterna och för att den inre marknaden ska fungera effektivt och smidigt. En säker och hållbar jordbruks- och livsmedelskedja är en förutsättning för samhället och för den inre marknaden. Som den senaste tidens incidenter visat, t.ex. fipronilkontamineringen av ägg 2017 och hästköttsskandalen 2013, stör gränsöverskridande hälsokriser, till exempel fågelinfluensa och afrikansk svinpest, och livsmedelskriser stör den inre marknadens funktion genom att rörligheten för personer och varor begränsas och produktionens produktionen störs. Det är ytterst viktigt att förebygga gränsöverskridande hälso- och livsmedelskriser. Därför bör programmet stödja konkreta åtgärder, till exempel fastställande av nödåtgärder vid krissituationer och oförutsebara händelser som påverkar djurs hälsa och växtskyddet samt inrättande av en mekanism för direkt tillgång till reserven för katastrofbistånd, för att man ska kunna hantera dessa nödsituationer på ett snabbare, effektivare och mer ändamålsenligt sätt. [Ändr. 47]

(45)  Det allmänna målet för unionsrätten på området för livsmedelskedjan är att bidra till garantera en hög hälsonivå hos människor och djur samt en hög skyddsnivå för växter i alla led i livsmedelskedjan, att stödja förbättringar av djurskyddet, att bidra till en hög nivå i fråga om konsumentskydd och en hög nivå av konsumentinformation samt en hög nivå i fråga om miljöskydd, inbegripet bevarande av biologisk mångfald, samtidigt som hållbarheten i den europeiska livsmedels- och foderindustrin förbättras, livsmedelsavfallet minskar, kvalitetsstandarderna för produkter i hela unionen och konkurrenskraften hos den europeiska livsmedels- och foderindustrin ökar samt skapandet av arbetstillfällen främjas. [Ändr. 48]

(46)  Med tanke på den särskilda karaktären av de åtgärder som rör en hög skyddsnivå avseende hälsa för människor och djur samt en hög skyddsnivå för växter i alla led i livsmedelskedjan, bör särskilda kriterier för stödberättigande i fråga om tillhandahållande av bidrag och användning av offentlig upphandling anges i denna förordning. Framför allt genom undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046(20) (budgetförordningen), som ett undantag från principen om icke-retroaktivitet, bör kostnaderna för nödåtgärderna vara stödberättigade och även omfatta kostnader som uppkommit som ett resultat av en misstänkt förekomst av en sjukdom eller skadegörare, förutsatt att förekomsten senare bekräftas och anmäls till kommissionen, eftersom dessa nödåtgärder är akuta och oförutsägbara. Kommissionen bör efter att ha undertecknat rättsliga åtaganden och efter att ha bedömt medlemsstaternas ansökningar om utbetalning göra motsvarande åtaganden i budgeten och betala stödberättigande utgifter. Kostnader bör också vara stödberättigande för skyddsåtgärder som vidtas vid ett direkt hot mot hälsostatusen i unionen till följd av utbrottet eller utvecklingen av en av de djursjukdomar och zoonoser på ett tredjelands eller en medlemsstats territorium, liksom skyddsåtgärder eller andra relevanta åtgärder som vidtas för att stödja växternas hälsostatus i unionen. [Ändr. 49]

(47)  Den Med tanke på den alltmer globaliserade livsmedelskedjan är den offentliga kontroll som medlemsstaterna genomför är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera och övervaka att relevanta unionskrav genomförs, uppfylls och tillämpas, särskilt när det gäller produkter som importeras från tredjeländer. Att de offentliga kontrollsystemen är effektiva och ändamålsenliga är avgörande för att upprätthålla en hög skyddsnivå för människor, djur och växter i livsmedelskedjan samt konsumenternas förtroende, samtidigt som en hög nivå i fråga om miljöskydd och djurskydd säkerställs. Finansiellt stöd från unionen bör göras tillgängligt för sådana kontrollåtgärder. I synnerhet bör ett finansiellt bidrag vara tillgängligt för unionens referenslaboratorier för att hjälpa dem att finansiera genomförandet av de arbetsprogram som kommissionen godkänt. Eftersom den offentliga kontrollens effektivitet också är beroende av att kontrollmyndigheterna har tillgång till välutbildad personal med tillräcklig kunskap om unionsrätten, bör unionen kunna bidra till deras utbildning och relevanta utbytesprogram som anordnas av de behöriga myndigheterna. [Ändr. 50]

(48)  Europeisk statistik av hög kvalitet som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för programmet för europeisk statistik är avgörande för evidensbaserat beslutsfattande och bör tillhandahållas i god tid och bidra till genomförandet av unionens politik enligt EUF-fördraget, framför allt avseende en stärkt och integrerad ekonomisk styrning, social, ekonomisk och territoriell sammanhållning, hållbar utveckling, jordbrukspolitiken, EU:s sociala dimension och globaliseringen.

(49)  Europeisk statistik är oumbärlig för unionens beslutsfattande och för mätning av resultaten och inverkan av unionens initiativ. Därför bör det säkerställas att man fortsätter att tillhandahålla och ta fram europeisk statistik, att man har en unionsomfattande strategi och går utöver ett inremarknadsperspektiv, för att täcka alla unionens åtgärder och politikområden, inbegripet att ge företag och medborgarna egenmakt att fatta välgrundade beslut.

(50)  Vad gäller programmets övergripande karaktär, omfattas programmet för europeisk statistik av särskilda krav och framför allt av de krav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009(21), särskilt avseende respekt för statistiska principer, det europeiska statistiksystemets funktion och dess förvaltning, inbegripet den roll och de uppgifter som anförtrotts kommittén för det europeiska statistiksystemet och kommissionen, inrättandet och genomförandet av programmet för statistisk verksamhet.

(51)  Programmet har lagts fram för att förhandsgranskas av kommittén för det europeiska statistiksystemet i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009, och bör genomföras genom att effektiv parlamentarisk kontroll säkerställs. [Ändr. 51]

(52)  Unionen och medlemsstaterna har åtagit sig att genomföra klara av att vara en föregångare i genomförandet av Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling. Genom att bidra till att Agenda 2030 uppnås kommer unionen och medlemsstaterna att främja ett starkare, hållbarare, mer inkluderande, säkrare och välmående Europa. Programmet bör bidra till genomförandet av Agenda 2030, bland annat genom att skapa en balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av hållbar utveckling, och i detta syfte göra ett klart och tydligt åtagande i förordningen om den fleråriga budgetramen och integrera målen för hållbar utveckling, i enlighet med vad som efterlystes i Europaparlamentets resolutioner av den 14 mars och den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027. [Ändr. 52]

(53)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, bör detta program att bidra till att rationalisera klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmålen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(54)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [hänvisningen ska uppdateras i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(22)] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(55)  I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet föreskrivs att unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de stater inom Europeiska frihandelssammanslutningen som deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, å andra sidan, ska samarbeta på de områden som omfattas av programmet. Även andra länder bör ges möjlighet att delta i programmet, inbegripet unionens grannländer och länder som ansökt om medlemskap i unionen eller som är kandidater eller anslutande länder. På statistikområdet bör programmet dessutom vara öppet för Schweiz i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet(23).

(56)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, varvid programmens genomförande följer ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(57)  Budgetförordningen gäller för detta program. I den fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om bidrag och upphandling.

(58)  De åtgärder som vidtagits enligt tidigare program och budgetposter har visat sig vara ändamålsenliga och bör bevaras. De nya åtgärder som införts i programmet har framför allt som mål att se till att den inre marknaden fungerar väl. För att göra det enklare och mer flexibelt att genomföra programmet och nå målen i programmet bör åtgärderna endast indelas i allmänna och övergripande kategorier. Förteckningar över förslag på verksamhet för de särskilda målen på området konkurrenskraft, konsumentskydd eller särskild verksamhet som härrör från rättsliga krav, såsom standardisering, marknadskontroll, reglering av livsmedelskedjan och europeisk statistik bör också tas med i programmet. [Ändr. 53]

(59)  Vissa kategorier av enheter som är berättigade till finansiering och de enheter som bör vara berättigade till finansiering utan en ansökningsomgång bör fastställas.

(60)  Med tanke på den allt större sammanlänkningen av världsekonomin, inbegripet den digitala ekonomin, bör programmet fortsätta att ge möjlighet att involvera externa experter, exempelvis tjänstemän i tredjeländer, företrädare för internationella organisationer eller ekonomiska aktörer i vissa verksamheter. [Ändr. 54]

(61)  Särskilda kriterier för samfinansieringsregler och stödberättigande kostnader bör fastställas.

(62)  I enlighet med kommissionens åtagande i dess meddelande av den 19 oktober 2010, Översyn av EU:s budget(24), och för att finansieringsprogrammen ska vara enhetliga och enkla, bör resurser delas med unionens övriga finansieringsinstrument, om de planerade åtgärderna i programmet har mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument; dock bör dubbelfinansiering undvikas.

(63)  Detta program bör på ett allmänt plan bidra till att stödja de yttersta randområdenas särskilda behov och deras integration i den inre marknaden, vilket nyligen bekräftades i kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden(25).

(64)  Programmet bör främja synergieffekter och förhindra överlappning med relaterade unionsprogram och unionsåtgärder. Åtgärderna i detta program bör komplettera åtgärderna i Tull- och Fiscalisprogrammen som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](26) och genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](27) som också har som mål att stödja och förbättra den inre marknadens funktion. [Ändr. 55]

(65)  Programmet bör främja synergieffekter, komplementaritet med samt additionalitet till stödet till små och medelstora företag och entreprenörskap inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](28). Dessutom kommer delen för små och medelstora företag i fonden InvestEU som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](29) att garantera skuldstöd och stöd till eget kapital för att förbättra tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag samt mikroföretag. Programmet bör även eftersträva synergieffekter med rymdprogrammet som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](30) för att uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av banbrytande innovation och andra lösningar som utvecklats inom ramen för dessa program. [Ändr. 56]

(66)  Programmet bör främja synergieffekter med Horisont Europa som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](31) och som har som mål att främja forskning och innovation. Här är det framför allt fråga om komplementaritet med det framtida Europeiska innovationsrådets åtgärder för innovativa företag samt med stödtjänster för små och medelstora företag.

(67)  Programmet bör främja synergieffekter och komplementaritet med programmet för ett digitalt Europa som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](32) och som har som mål att främja digitaliseringen av unionens ekonomi och den offentliga sektorn samt ökad cybersäkerhet. [Ändr. 57]

(68)  Dessutom bör programmet även eftersträva synergieffekter med fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](33) och som har som mål att stödja en vidareutveckling av ett europeiskt område för rättvisa i syfte att effektivisera de nationella rättssystemen, som spelar en nyckelroll när det gäller att skapa en rättvis och kostnadseffektiv europeisk ekonomi.

(69)  Programmet bör främja synergieffekter med Erasmusprogrammet som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](34), Europeiska unionens solidaritetsfond som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](35) och Europeiska socialfonden+ som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](36) på området arbets- och ungdomsmobilitet som är viktigt för en välfungerande inre marknad.

(70)  Slutligen bör åtgärder inom livsmedelskedjan, såsom veterinära och fytosanitära åtgärder vid djurhälso- och växtskyddskriser, kompletteras med marknadsinterventioner enligt program inom den gemensamma jordbrukspolitiken som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...](37).

(71)  Programmets åtgärder bör vid behov användas för att ha ett klart europeiskt mervärde och ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, och de ska ha ett klart europeiskt mervärde. [Ändr. 58]

(72)  Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagande av arbetsprogram som genomför åtgärder som bidrar till en hög hälsonivå hos människor och djur samt en god växtskyddsstatus i alla led i livsmedelskedjan. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(38). [Ändr. 59]

(73)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av de särskilda målen för åtgärderna och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt mervärdet för unionen, kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. [Ändr. 60]

(74)  För att säkerställa regelbunden övervakning och rapportering om de framsteg som gjorts och om programmets ändamålsenlighet och effektivitet bör en lämplig ram för övervakning av programmets åtgärder och resultat införas från första början. Övervakningen och rapporteringen bör basera sig på indikatorer som mäter effekterna av åtgärderna inom programmet enligt förbestämda utgångsvärden. [Ändr. 61]

(75)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(39) behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav bör i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken. Kommissionen bör utarbeta en interimsrapport där den utvärderar hur väl målen för de åtgärder som stöds genom programmet har uppnåtts med avseende på resultat och effekter, hur effektivt resurserna använts och vilket mervärde för unionen som erhållits, samt en slutlig utvärderingsrapport om åtgärdernas långsiktiga effekter, resultat och hållbarhet samt synergieffekter med andra program. [Ändr. 62]

(75a)  I syfte att komplettera vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på antagande av arbetsprogram. [Ändr. 63]

(76)  Förteckningen En öppen förteckning över djursjukdomar och zoonoser som berättigar till finansiering för nödåtgärder och till finansiering inom ramen för program för utrotning, bekämpning och övervakning bör fastställas på grundval av de djursjukdomar som avses i del I kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429(40) samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003(41) och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001(42). [Ändr. 76]

(77)  För att beakta de situationer som uppstår på grund av djursjukdomar som har en betydande inverkan på animalieproduktion eller handel med djur, utvecklingen av zoonoser som utgör ett hot mot människor eller den senaste vetenskapliga eller epidemiologiska utvecklingen eller djursjukdomar som kan innebära ett nytt hot mot unionen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att ändra förteckningen över djursjukdomar och zoonoser. För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå målen, bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt med avseende på att se över eller komplettera de indikatorer som mäter om de särskilda målen uppnåtts där så krävs och på att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. Berörda parter och konsumentorganisationer bör också bli föremål för samråd. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. [Ändr. 65]

(78)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU(43)] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört utomeuropeiskt land eller territorium är knutet.

(79)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(44), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95(45), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(46) och rådets förordning (EU) 2017/1939(47) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(48). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(80)  Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i och i synnerhet budgetförordningen, och bestämmer särskilt som fastställer förfarandet för uppställning och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar, bör vara tillämpliga på åtgärder inom ramen för detta program, om inte annat följer av särskilda undantag, i enlighet med denna förordning. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull unionsfinansiering. [Ändr. 66]

(81)  Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679(49) regleras behandlingen av personuppgifter i medlemsstaterna enligt denna förordning, under tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001(50) regleras kommissionens behandling av personuppgifter enligt denna förordning, under tillsyn av Europeiska datatillsynsmannen. Utbyte eller överföring av uppgifter mellan de behöriga myndigheterna bör ske i enlighet med reglerna om överföring av personuppgifter i förordning (EU) 2016/679 och i förordning XXX [förordning om integritet och elektronisk kommunikation], och kommissionens utbyte och överföring av personuppgifter bör ske i enlighet med reglerna om överföring av personuppgifter i förordning (EG) nr 45/2001. [Ändr. 67]

(82)  Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av frågornas gränsöverskridande karaktär utan snarare, på grund av att unionens åtgärder kan vara mer effektiva, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(83)  Programmet bör även användas till att säkerställa större synlighet och enhetlighet på unionens inre marknad, företagens, inbegripet särskilt mikroföretagens och de små och medelstora företagens, konkurrenskraft och hållbarhet och europeiska statistikåtgärder som gynnar europeiska invånare, företag och förvaltningar. [Ändr. 68]

(84)  Förordning (EU) nr 99/2013, förordning (EU) nr 1287/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 254/2014(51), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2014(52), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014(53) och förordning (EU) 2017/826 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2021.

(85)  En friktionsfri övergång bör säkerställas mellan programmen på området för konkurrenskraft och hållbarhet för företag, inklusive särskilt mikroföretag och små och medelstora företag, konsumentskydd, konsumenter och slutanvändare av finansiella tjänster, politik på området för finansiella tjänster, livsmedelskedjan och europeisk statistik som inrättades genom förordning (EU) nr 1287/2013, förordning (EU) nr 254/2014, förordning (EU) 2017/826, förordning (EU) nr 258/2014, förordning (EU) nr 652/2014, förordning (EU) nr 99/2013 och detta program, framför allt vad gäller fortsatta fleråriga åtgärder och utvärderingen av framstegen med tidigare program. [Ändr. 69]

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs programmet inrättas inremarknadsprogrammet för förbättring av att stärka den inre marknadens marknaden och förbättra dess funktion på områdena konkurrenskraft och konkurrenskraften hållbarhet för företag, inklusive särskilt mikroföretag samt och små och medelstora företag, standardisering, konsumentskydd, marknadskontroll, livsmededelskedjan samt finansieringsramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik i den mening som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 223/2009 (nedan kallat programmet). [Ändr. 70]

Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

2.   europeisk statistik: statistik som utvecklas, framställs och sprids på unionsnivå och i medlemsstaterna i enlighet med artikel 3 i EU-fördraget och förordning (EG) nr 223/2009. [Ändr. 71]

3.   rättslig enhet: en fysisk person eller en juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har ställning som juridisk person och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som inte är en juridisk person, i enlighet med artikel 197.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (nedan kallad budgetförordningen). [Ändr. 72]

4.   mikroföretag samt små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003.

(4a)  företag inom den sociala ekonomin: ett företag vars huvudmål är att ha social inverkan snarare än att generera vinster för ägarna eller aktieägarna och som tillhandahåller varor och tjänster för marknaden samt förvaltas på ett öppet och ansvarsfullt sätt, vilket omfattar anställda, konsumenter och intressenter. [Ändr. 73]

(4b)  lokalt offentligt företag: ett lokalt småföretag som tillhandahåller offentliga tjänster och som uppfyller kriterierna för små och medelstora företag samt utför arbetsuppgifter som är viktiga för lokalsamhället. [Ändr. 74]

(4c)  företagsnätverk: ett system där företagare slår sig samman för att genomföra ett gemensamt projekt och där två eller flera små eller medelstora företag gemensamt bedriver en eller flera ekonomiska verksamheter i syfte att öka sin konkurrenskraft på marknaden. [Ändr. 75]

5.   tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.

Artikel 3

Programmets mål

1.  Programmet har följande allmänna mål:

a)  Förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller att skydda och stärka medborgarnas, konsumenternas och företagens ställning, särskilt mikroföretag samt små och medelstora företag (nedan kallade små och medelstora företag), genom säkerställande av att unionsrätten efterlevs, underlättande av unionens rättsliga, sociala och miljömässiga ram upprätthålls; underlätta marknadstillträde och tillgången till finansiering, för att främja rättvis konkurrens mellan företag, och standardisering, för att säkerställa en enhetlig och främjande av hög nivå på konsumentskyddet, stärka marknadskontrollen i hela unionen, bidra till ömsesidigt erkännande och främja människors hälsa, djurs hälsa, djurskyddet och växtskyddet; stärka samarbetet mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna och mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och de decentraliserade byråerna. [Ändr. 76]

b)  Tillhandahålla Utveckla, framställa och sprida högkvalitativ, jämförbar och tillförlitlig europeisk statistik som ligger till grund för utformningen, övervakningen och utvärderingen av all unionspolitik, inbegripet handel och migration, och som hjälper medborgare, beslutsfattare, och lagstiftare, tillsynsmyndigheter, företag, akademiska institutioner, medborgare civilsamhället och media att fatta välgrundade beslut och delta aktivt i den demokratiska processen. [Ändr. 77]

2.  Programmet har följande särskilda mål:

a)  Göra den inre marknaden mer effektiv genom att

i)  underlätta förebyggande och undanröjande av hinder, stödja utvecklingen, genomförandet och efterlevnaden av unionsrätten på områdena för den inre marknaden för varor och tjänster, offentlig upphandling, marknadsövervakning och på områdena för bolagsrätt, avtalsrätt och rättsregler om ansvar utanför avtalsförhållanden, bekämpning av penningtvätt, fri rörlighet för kapital, finansiella tjänster och konkurrens, inbegripet utveckling av verktyg för förvaltning.

ii)  stödja en effektiv marknadsövervakning och produktsäkerhet i hela unionen, och bidra till bekämpningen av produktförfalskning, i syfte att säkerställa att endast säkra produkter som uppfyller kraven och som ger en hög konsumentskyddsnivå tillhandahålls på unionsmarknaden, inklusive de produkter som säljs på nätet, samt till en större enhetlighet och kapacitet hos marknadskontrollsmyndigheterna runt om i unionen. [Ändr. 78]

b)  Stärka både företagens konkurrenskraft och deras hållbarhet, med särskild tonvikt på små och medelstora företag, och uppnå additionalitet genom åtgärder som tillhandahåller olika former av stöd till (mål för små och medelstora företag) som tar särskild hänsyn till deras specifika behov, genom att

i)   tillhandahålla olika former av stöd till små och medelstora företag, främja tillväxt, främja och skapa små och medelstora företag, inklusive företagsnätverk, utveckla ledarskapskompetens och främja åtgärder för att expandera, vilket kommer att ge företagen bättre tillträde till marknader, inbegripet internationalisering av små och medelstora företag, och internationaliseringsprocesser samt marknadsföra deras produkter och tjänster,

ii)  främja ett gynnsamt företagsklimat och ramar för små och medelstora företag, minska den administrativa bördan, öka sektorernas sektorers konkurrenskraft, säkerställa modernisering av industrin och främjande av företagandet, inklusive dess digitala omvandling, och bidra till en motståndskraftig, energi- och resurseffektiv ekonomi,

iii)  främja entreprenörsanda och bidra till högkvalitativ utbildning av de små och medelstora företagens personal,

iv)  främja nya affärsmöjligheter för små och medelstora företag genom att övervinna strukturella förändringar genom riktade åtgärder och annan innovativ verksamhet, till exempel genom att företag tas över av arbetstagarna så att man underlättar skapande av arbetstillfällen och företagens kontinuitet i områden som påverkas av dessa förändringar. [Ändr. 79]

c)  Säkerställa att den inre marknaden fungerar effektivt genom standardiseringsprocesser som

i)  skapar förutsättningar för finansieringen av den de europeiska standardiseringen standardiseringsorganen och för alla berörda parters delaktighet i fastställandet av europeiska standarder, [Ändr. 80]

ii)  stöder utvecklingen av högkvalitativa internationella standarder för finansiell rapportering och revision, underlättar integrationen av dem i unionsrätten och och/eller främjar innovation och utveckling av bästa praxis inom företagsrapportering för både små och stora företag. [Ändr. 81]

d)  Främja konsumenternas intressen och säkerställa en enhetlig och hög nivå av konsumentskydd och produktsäkerhet genom att [Ändr. 82]

i)  bistå och upplysa konsumenter, företag och civilsamhället samt stärka deras inflytande; säkerställa en hög nivå av konsumentskydd, hållbar konsumtion och produktsäkerhet, särskilt genom särskilt för de mest utsatta konsumenterna, i syfte att förbättra rättvisan, öppenheten och förtroendet för den inre marknaden; stödja behöriga tillsynsmyndigheter, konsumentorganisationer och samarbetsåtgärder, bland annat genom att ta itu med frågor som uppkommer i samband med befintliga och framväxande tekniker, inbegripet åtgärder som syftar till att förbättra produkternas spårbarhet i hela distributionskedjan; kvalitetsstandarder i hela unionen, och hantering av problemet med kvalitetsskillnader på produkter; öka medvetenheten om konsumenträttigheter enligt unionsrätten och säkerställa att alla konsumenter har tillgång till effektiva mekanismer för rättslig prövning samt tillhandahålla tillräcklig information om marknader och konsumenter, liksom främja hållbar konsumtion genom förbättrad information till konsumenterna om varors och tjänsters särskilda egenskaper och miljöpåverkan, [Ändr. 83]

ii)  stärka delaktigheten för konsumenter, andra slutanvändare av finansiella tjänster och civilsamhället i politiken på området finansiella tjänster; främja en bättre förståelse för finanssektorn och för de olika kategorier av finansiella produkter som saluförs, och säkerställa konsumenternas intressen när det gäller finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. [Ändr. 84]

e)  Bidra till en hög hälsonivå hälso- och skyddsnivå hos människor och djur samt en god växtskyddsstatus i alla led i livsmedelskedjan försörjningskedjan för livsmedel och foder och på angränsande områden, bland annat genom att förebygga och utrota sjukdomar och skadegörare, även med hjälp av nödåtgärder vid storskaliga krissituationer och oförutsebara händelser som påverkar djurs hälsa eller växtskyddet samt bidra till förbättrat djurskydd och utveckling av hållbar livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion till överkomliga priser, liksom främja forskning, innovation och utbyte av bästa praxis mellan berörda parter på dessa områden. [Ändr. 85]

f)  Framställa Utveckla, framställa, sprida och förmedla högkvalitativ europeisk statistik i rätt tid på ett opartiskt och kostnadseffektivt sätt genom stärkta partnerskap inom det europeiska statistiksystem som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 223/2009 och med alla relevanta externa parter, med hjälp av olika datakällor, avancerade metoder för dataanalys, smarta system och digital teknik, samt tillhandahålla en nationell och, där det är möjligt, regional fördelning. [Ändr. 86]

Artikel 4

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 4 088 580 000 6 563 000 000 EUR i löpande priser. [Ändr. 87]

2.  Inom ramen för det belopp som anges i punkt 1 ska följande vägledande belopp anslås för följande mål:

-a)  394 590 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 a i. [Ändr. 88]

-aa)  396 200 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 a ii. [Ändr. 89]

a)  1 000 000 000 3 122 000 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 b. [Ändr. 90]

aa)  220 510 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 c. [Ändr. 91]

b)  188 000 000 198 000 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 d i. 3.2 d. [Ändr. 92]

c)  1 680 000 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 e.

d)  552 000 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 f.

3.  Det belopp som anges i punkt 1 får användas för administrativt och tekniskt bistånd för genomförandet av programmet, särskilt avseende förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering samt användning av it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och informationsutbyte samt användning och utveckling av centrala it-verktyg. I syfte att säkerställa största möjliga tillgänglighet till programmet för att finansiera åtgärder som omfattas av programmets mål får de totala kostnaderna för administrativt och tekniskt stöd inte överstiga 5 % av värdet på den finansieringsram som avses i punkt 1. [Ändr. 93]

4.  När det gäller det mål som anges i artikel 3.2 e får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår.

5.  Genom undantag från artikel 111.2 i budgetförordningen ska kommissionen göra budgetmässigt åtagande för bidraget för veterinära och fytosanitära nödåtgärder enligt det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e i denna förordning efter det att en bedömning gjorts av de bidragsansökningar som medlemsstaterna lämnat in.

5a.  En särskild mekanism bör inrättas som ger livsmedelskedjan direkt tillträde till kommissionens krisreserv vid större katastrofer, för att garantera finansiering för de åtgärder som anges i artikel 3.2 e. [Ändr. 94]

6.  Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till programmet

Programmet ska vara öppet för följande tredjeländer:

a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

d)  Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

i)  säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

ii)  föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader,

iii)  inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om programmet,

iv)  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

De bidrag som avses i led ii ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.

Artikel 6

Genomförande av och former för EU-finansiering

1.  Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom blandfinansieringsinsatser.

3.  Bidrag till en ömsesidig försäkringsmekanism får täcka risken i samband med återkrav av medel från mottagare och ska betraktas som en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen. Bestämmelserna i [artikel X i] förordning XXX [den förordning som efterföljer förordningen om garantifonden] ska tillämpas(54).

KAPITEL II

BIDRAG

Artikel 7

Bidrag

Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

Artikel 8

Stödberättigande åtgärder

1.  Endast åtgärder som genomför de mål som anges i artikel 3 ska berättiga till finansiering.

2.  Särskilt följande åtgärder som genomför de mål som anges i artikel 3 ska vara stödberättigande:

a)  Skapande av rätt förutsättningar i syfte att stärka ställningen för alla aktörer som verkar på den inre marknaden, inbegripet företag, medborgare och konsumenter, civilsamhället och myndigheter, genom transparent information informationsutbyte och kampanjer för att öka medvetenheten, särskilt när det gäller tillämpliga unionsregler och rättigheter för konsumenter och företag, utbyte av bästa praxis, främjande av god praxis, och innovativa lösningar, utbyte och spridande av expertis och kunskap samt anordnande av utbildningar för att främja digital kompetens hos medborgare och företag. [Ändr. 95]

b)  Tillhandahållande av mekanismer för medborgare, konsumenter, slutanvändare, civilsamhället, fackföreningar och företagsrepresentanter från unionen, i synnerhet sådana som representerar små och medelstora företag, så att de kan bidra till politiska diskussioner, politik och beslutsfattande, särskilt genom att stödja funktionen hos representativa organisationer på nationell nivå och unionsnivå. [Ändr. 96]

c)  Kapacitetsuppbyggnad, underlättande och samordning av gemensamma åtgärder mellan medlemsstater, mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter samt mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen, de decentraliserade byråerna och tredjeländers myndigheter, och mer specifikt gemensamma åtgärder som syftar till att stärka produktsäkerheten och tillämpa regler om konsumentskydd i unionen samt produkters spårbarhet. [Ändr. 97]

d)  Stöd för effektiv medlemsstaternas effektiva efterlevnad och modernisering av unionens regelverk och snabb anpassning av regelverket till den föränderliga omgivningen, samt stöd för hantering av frågor som uppkommer i samband med digitalisering, bland annat genom datainsamling och dataanalys; undersökningar, utvärderingar och politiska rekommendationer; anordnande av demonstrationsverksamhet och pilotprojekt; kommunikationsinsatser; utveckling av särskilda it-verktyg som säkerställer att den inre marknaden fungerar på ett öppet, rättvist och effektivt sätt, [Ändr. 98]

2a.  Följande åtgärder som genomför de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a ii ska berättiga till finansiering:

a)  Samordning och samarbete mellan marknadskontrollsmyndigheter och andra berörda myndigheter i medlemsstaterna, särskilt genom unionsnätverket för produktöverensstämmelse.

b)  Utveckling och underhåll av it-verktyg för utbyte av information om marknadskontroll och kontroller vid de yttre gränserna.

c)  Stöd till utveckling av gemensamma åtgärder och provningar när det gäller produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, även i samband med uppkopplade produkter och produkter som säljs på nätet.

d)  Samarbete, utbyte av bästa praxis och gemensamma projekt mellan marknadskontrollsmyndigheterna och relevanta organ i tredjeländer.

e)  Stöd för marknadskontrollstrategier, inhämtning av sakkunskap och information, provningskapacitet och motsvarande anläggningar, expertgranskning, utbildningsprogram, tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för marknadskontrollsmyndigheter.

f)  Kommissionens bedömning av typgodkännandeförfaranden och kontroll av motorfordons överensstämmelse. [Ändr. 99]

3.  Följande åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b ska berättiga till finansiering:

a)  Tillhandahållande av olika former av stöd till små och medelstora företag. [Ändr. 100]

b)  Underlättande av marknadstillträdet för mikroföretag, små och medelstora företag och företagsnätverk, även på marknader utanför unionen, och stöd till dessa företag när det gäller att komma till rätta med globala, miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga utmaningar och hantera internationalisering av företag samt stärkande av genom att underlätta stöd för dem under hela deras livscykel och stärka unionens företagsinriktade och industriella ledarskap inom globala värdekedjor. bland annat Enterprise Europe Network. [Ändr. 101]

c)  Undanröjande av marknadshinder, minskning av den administrativa bördan bland annat genom att ta bort hinder för att bilda och skapande av starta företag, och skapa ett gynnsamt företagsklimat i syfte att stärka som gör det möjligt för mikroföretag och små och medelstora företags möjligheter företag att dra nytta av den inre marknaden, inbegripet tillgång till finansiering, och genom att tillhandahålla lämplig vägledning, mentorsverksamhet och coachningsprogram samt kunskapsbaserade företagstjänster. [Ändr. 102]

d)  Främjande av företagens utveckling och tillväxt bland annat kompetensutveckling, av hållbara företag, och ökande av mikroföretags och små och medelstora företags medvetenhet om unionslagstiftningen, inklusive miljö- och energirelaterad unionslagstiftning, genom kompetensuppgradering och utveckling av kvalifikationer, och genom att underlätta nya företagsmodeller och resurseffektiva värdekedjor som främjar en hållbar och industriell omvandling inom tillverknings- och tjänstesektorerna. [Ändr. 103]

e)  Stödjande Förstärkning av konkurrenskraften och hållbarheten hos företag och hela sektorrer sektorer inom ekonomin, och stödjande av mikroföretags och små och medelstora företags användning av teknisk, organisatorisk och social innovation samt ökning av företagens sociala ansvar och samarbete i sektorsövergripande värdekedjor genom strategiskt sammanlänkade ekosystem och kluster, bland annat det gemensamma klusterinitiativet. [Ändr. 104]

f)  Främjande av entreprenörskultur och ett företagsklimat som präglas av entreprenörsanda, exempelvis utökning av mentorsprogrammet för nya företagare och stöd till nystartade företag, hållbart företagande och expanderande företag med särskild uppmärksamhet på nya potentiella företagare (t.ex. ungdomar och kvinnor) samt andra särskilda målgrupper, såsom socialt missgynnade eller utsatta grupper. [Ändr. 105]

3a.  Vid genomförandet av det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b får kommissionen, utöver de åtgärder som anges i punkt 3 a–f i denna artikel, stödja följande särskilda åtgärder:

a)  Påskyndande, stödjande och utvidgande av rådgivningstjänster genom Enterprise Europe Network i syfte att erbjuda integrerade stödtjänster för företag genom en enda kontaktpunkt för att hjälpa små och medelstora företag i unionen som försöker utforska möjligheter på den inre marknaden och i tredjeländer, samt övervaka för att säkerställa att sistnämnda tillhandahåller en jämförbar kvalitetsnivå avseende tjänster i alla medlemsstater.

b)  Stödjande av bildande av företagsnätverk.

c)  Stödjande och utvidgande av program för rörlighet för nya företagare (Erasmus för unga företagare) för att förbättra deras förmåga att utveckla sina kunskaper, färdigheter och attityder i fråga om företagande och förbättra deras tekniska kapacitet samt förmåga till företagsledning.

d)  Stödjande av små och medelstora företags expansion genom betydande verksamhetsutvidgande projekt baserade på marknadsdrivna möjligheter (expansionsinstrumentet för små och medelstora företag).

e)  Stödjande av sektorspecifik verksamhet i områden som karakteriseras av en stor andel mikroföretag och små och medelstora företag och som ger ett betydande bidrag till unionens BNP, till exempel turismsektorn. [Ändr. 106]

3b.  Åtgärder som vidtas genom nätverket Enterprise Europe Network enligt punkt 3a a i denna artikel kan bland annat omfatta följande:

a)  Underlättande av små och medelstora företags internationalisering och identifiering av affärspartner på den inre marknaden, gränsöverskridande företagssamarbete i ifråga om forskning och utveckling, partnerskap för teknik-, kunskaps- och innovationsöverföring.

b)  Tillhandahållande av information, vägledning och personlig rådgivning om unionsrätten, unionsfinansiering, unionsfinansieringsmöjligheter och unionsinitiativ som har inverkan på företag, till exempel skatteregler, upphovsrätt, miljö- och energirelaterade skyldigheter, arbetsrätt och socialförsäkringsaspekter.

c)  Underlättande av små och medelstora företags tillgång till sakkunskap i fråga om miljö, klimat, energieffektivitet och prestanda.

d)  Samverkan mellan nätverket och andra informations- och rådgivningsnätverk inom unionen och medlemsstaterna, i synnerhet Eures, unionens innovationsknutpunkter och InvestEU:s rådgivningscentrum.

Tjänster som utförs av nätverket för andra unionsprogram ska finansieras genom dessa program.

Kommissionen ska prioritera åtgärder i nätverket för att förbättra delar av det som inte uppfyller miniminormerna för att ge likvärdigt stöd till mikroföretag och små och medelstora företag i hela unionen.

Kommissionen ska anta genomförandeakter med indikatorer och miniminormer för att mäta nätverkets inverkan i relation till de särskilda målen och effektiviteten i insatserna för små och medelstora företag.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att fastställa ytterligare former av stöd till små och medelstora företag som inte föreskrivs i denna punkt. [Ändr. 107]

4.  Åtgärderna i artiklarna 15 och 16 i förordning (EU) nr 1025/2012 och genomförandet av det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c i i denna förordning ska berättiga till finansiering.

5.  De åtgärder som tillhandahåller stöd till verksamhet som syftar till utveckling, tillämpning, bedömning och övervakning av internationella standarder på områdena för finansiell rapportering, revision och kontroll av standardiseringsprocesser och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c ii ska berättiga till finansiering.

5a.  Följande åtgärder som genomför de särskilda mål som anges i artikel 3.2 d i ska berättiga till finansiering:

a)  Åtgärder för att förbättra konsumenternas medvetenhet och utbildning om konsumenternas rättigheter genom livslång utbildning om EU:s konsumentregler, och göra det möjligt för konsumenterna att ta sig an nya frågor till följd av den tekniska utvecklingen och digitaliseringen, inbegripet utsatta konsumenters särskilda behov.

b)  Åtgärder för att säkerställa och underlätta tillgång för alla konsumenter och näringsidkare till högkvalitativ tvistlösning utanför domstol och tvistlösning online samt information om möjligheter till prövning.

c)  Åtgärder för att stödja en striktare tillämpning av konsumentlagstiftningen, med särskild uppmärksamhet på gränsöverskridande fall eller fall som involverar tredje parter, effektiv samordning och effektivt samarbete mellan nationella tillsynsorgan samt tillsynssamarbete med tredjeländer.

d)  Åtgärder för att främja hållbar konsumtion genom att öka konsumenternas medvetenhet om produkters slitstyrka och miljökonsekvenser, ekologiska designegenskaper, främjande av konsumenträttigheter i detta avseende och möjlighet till rättslig prövning när produkter slutar fungera i förtid. [Ändr. 108]

6.  De åtgärder i bilaga I som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e ska berättiga till finansiering.

7.  De åtgärder i bilaga II som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f ska berättiga till finansiering.

Artikel 9

Stödberättigade enheter

1.  Utöver de kriterier som anges i artikel 197 i budgetförordningen ska de kriterier för stödberättigande som fastställs i punkterna 2–7 i denna artikel tillämpas.

2.  Utöver de villkor för stödberättigande som anges i punkterna 3–7 ska följande enheter vara berättigade till stöd enligt programmet:

a)  Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder:

i)  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

ii)  Ett tredjeland som är associerat till programmet i enlighet artikel 5.

b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

c)  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet får i undantagsfall delta, under förutsättning att åtgärden eftersträvar unionens mål och verksamheten utanför unionen bidrar till ändamålsenligheten för insatser som genomförs i medlemsstatsterritorier som omfattas av fördragen.

3.  Kommissionen får tillåta rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet får att delta i följande åtgärder: [Ändr. 109]

a)  Åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b.

b)  Åtgärder som stöder konsumentskyddet och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d i.

De enheter som deltar i de åtgärder som avses i leden a och b ska inte vara berättigade till ekonomiskt bidrag från unionen, särskilt när det finns en risk för överföring av innovativ teknik, utom i de fall då det är nödvändigt för programmet, särskilt med tanke på unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde eller med tanke på skyddet av de konsumenter som bor inom unionen. Det undantaget ska inte gälla vinstdrivande enheter. [Ändr. 110]

4.  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c i i denna förordning ska de enheter som anges i artiklarna 15 och 16 i förordning (EU) nr 1025/2012 vara berättigade till stöd.

5.  För åtgärder som stöder konsumentskyddet och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d i och är kopplade till nätverket av europeiska konsumentcentrum ska följande organ vara berättigade till stöd:

a)  Ett organ vilket utses av en medlemsstat eller ett tredjeland som avses i artikel 5 och vilket är en ideell organisation som väljs genom ett öppet förfarande.

b)  Ett offentligt organ.

6.  Tredjeländer som är eller inte är associerade till programmet ska vara berättigade till stöd för följande åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e:

a)  Skyddsåtgärder som vidtagits vid ett direkt hot mot hälsostatusen i unionen till följd av förekomsten eller utvecklingen, på ett tredjelands eller en medlemsstats territorium, av en av de djursjukdomar eller zoonoser som förtecknas i bilaga III eller växtskadegörare som förtecknas i det arbetsprogram som avses i artikel 16.

b)  Skyddsåtgärder eller andra relevanta åtgärder som vidtagits för att stödja växtskyddsstatusen i unionen.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att ändra bilaga III om det är nödvändigt för att beakta de situationer som uppstår på grund av de djursjukdomar som har en betydande inverkan på animalieproduktion eller handel med djur, utvecklingen av zoonoser som utgör ett hot mot människor eller den senaste vetenskapliga eller epidemiologiska utvecklingen samt de djursjukdomar som kan innebära ett nytt hot mot unionen.

Utom i fall av djursjukdomar och växtskadegörare som har en betydande inverkan på unionen ska icke associerade länder i princip själva finansiera sitt deltagande i de åtgärder som avses i leden a och b.

7.  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning ska följande rättsliga enheter vara berättigade till stöd:

a)  Nationella statistikinstitut och andra nationella myndigheter enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009.

b)  När det gäller åtgärder till stöd för nätverk för samarbete: andra organ som verkar på statistikområdet och som inte är de myndigheter som avses i led a i denna punkt.

c)  Icke vinstdrivande enheter som är oberoende av näringslivs-, handels- och företagsintressen eller andra motstridiga intressen, och vars främsta mål och verksamhet är att främja och stödja genomförandet av den uppförandekod avseende europeisk statistik som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 223/2009 och genomförandet av nya produktionsmetoder för europeisk statistik vilka syftar till effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar på unionsnivå.

Artikel 10

Utsedda bidragsmottagare

Följande enheter kan tilldelas bidrag inom ramen för programmet utan ansökningsomgång:

a)  För åtgärder på området för marknadskontroll som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a 3.2 a ii i denna förordning: Medlemsstaternas marknadskontrollsmyndigheter som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 765/2008 och i artikel 11 i [förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter](55). [Ändr. 111]

b)  För åtgärder på området för ackreditering och marknadskontroll som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a 3.2 a i i denna förordning: Organ som erkänns enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 765/2008 och som ska bedriva den verksamhet som avses i artikel 32 i samma förordning. [Ändr. 112]

c)  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c i i denna förordning: De enheter som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 1025/2012.

d)  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c ii i denna förordning: European Financial Reporting Advisory Group (Efrag), International Financial Reporting Standards Foundation och Public Interest Oversight Board (Piob).

e)  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d i i denna förordning i förhållande till representationen av konsumenters intressen på unionsnivå: Bureau européen des unions de consommateurs (BEUC) och European Association for the Co-ordination of Consumer Representation in Standardisation (Anec), under förutsättning att de inte har några motstridiga intressen och genom sina medlemmar företräder intressena hos unionens konsumenter i minst två tredjedelar av medlemsstaterna.

f)  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d ii i denna förordning: Finance Watch och Better Finance, på följande villkor som ska bedömas årligen:

i)  Enheterna är icke statliga, icke vinstdrivande och oberoende av industri, handel och näringsliv.

ii)  De har inga motstridiga intressen, och företräder genom sina medlemmar de intressen som unionens konsumenter och andra slutanvändare har på området för finansiella tjänster.

g)  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e i denna förordning:

i)  Behöriga myndigheter i medlemsstaterna och deras anknutna enheter, Europeiska unionens referenslaboratorier och Europeiska unionens referenscentrum som avses i artiklarna 92, 95 och 97 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625(56) och internationella organisationer.

ii)  Enbart när det gäller åtgärder som beskrivs i artikel 9.6 a och b i denna förordning: tredjeländer, antingen associerade eller inte associerade till programmet.

h)  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning: De nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009.

När det gäller led e i första stycket i denna artikel ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att anpassa förteckningen över enheter som är berättigade till bidrag enligt programmet, för åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d i. [Ändr. 113]

Artikel 11

Utvärderings- och tilldelningskriterier

De utvärderingskommittéer för åtgärder som genomför de särskilda mål som anges i artikel 3.2 får helt eller delvis bestå av externa experter. Utvärderingskommittéernas arbete ska vara baserat på principerna om öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering. [Ändr. 114]

Artikel 12

Samfinansieringsregler

1.  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a 3.2 a ii i denna förordning med avseende på marknadskontrollsmyndigheter i medlemsstaterna och de tredjeländer som är associerade till programmet och med avseende på de unionsprovningsanläggningar som avses i artikel 20 [förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter] får programmet finansiera upp till 100 % av en åtgärds stödberättigande kostnader, under förutsättning att principen om samfinansiering enligt definitionen i budgetförordningens inte överträds. [Ändr. 115]

2.  För bidrag som beviljas till Piob och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c ii gäller att om finansieringen genom Internationella revisorsförbundet (Ifac) under ett givet år uppgår till mer än två tredjedelar av den totala årliga finansieringen ska det årliga bidraget för det året begränsas till ett högsta belopp som anges i det arbetsprogram som avses i artikel 16.

3.  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e i denna förordning får programmet finansiera upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, under förutsättning att principen om samfinansiering enligt definitionen i artikel 190 i budgetförordningen inte överträds.

4.  För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning får programmet finansiera upp till 95 % av de stödberättigande kostnaderna för åtgärder till stöd för nätverk för samarbete som avses i artikel 15 i förordning (EG) nr 223/2009.

Artikel 13

Stödberättigande kostnader

Utöver kriterierna i artikel 186 i budgetförordningen ska följande kriterier för bidragsberättigande kostnader tillämpas för åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e i denna förordning:

a)  I enlighet med artikel 193.2 b i budgetförordningen ska kostnader för tiden före den dag då åtgärden inleds vara stödberättigande.

b)  Sådana kostnader kan också vara stödberättigande som ett resultat av åtgärder som vidtagits i samband med en misstänkt förekomst av en sådan sjukdom eller skadegörare, förutsatt att händelsen eller förekomsten senare bekräftades.

De kostnader som avses i led a i första stycket ska vara stödberättigande från och med den dag då medlemsstaten anmäler förekomsten av en sjukdom eller en skadegörare till kommissionen.

Artikel 14

Kumulativ, kompletterande och kombinerad finansiering

1.  En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.  Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförande villkoren att

a)  de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,

b)  de uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången,

c)  de inte kan finansieras i den ansökningsomgången på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel,

får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], eller förordning (EU) XX [om inrättande av programmet för ett digitalt Europa], i synnerhet målet om avancerad digital kompetens, förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas. [Ändr. 116]

3.  Insatser kan få stöd från ett eller flera unionsprogram. I sådana fall ska utgifter som deklareras i en betalningsansökan inte deklareras i betalningsansökningar för andra program.

4.  Det utgiftsbelopp som ska införas i en betalningsansökan får beräknas för varje berört program på proportionella grunder i enlighet med det dokument som fastställer stödvillkoren.

KAPITEL III

BLANDFINANSIERINGSINSATSER

Artikel 15

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser som beslutats enligt detta program ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.

KAPITEL IV

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, GENOMFÖRANDE OCH KONTROLL

Artikel 16

Genomförande av programmet

1.  Programmet ska genomföras med hjälp av sådana Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att komplettera denna förordning genom att anta arbetsprogram som avses i enlighet med artikel 110 i budgetförordningen. Arbetsprogrammen ska vara årliga eller fleråriga, och i dem ska i synnerhet fastställas de mål som eftersträvas, de förväntade resultaten, metoden för genomförande och det totala beloppet enligt finansieringsplanen. De ska också inbegripa en detaljerad beskrivning av vilka insatser som ska finansieras, en uppgift om belopp som tilldelats varje insats samt en vägledande tidsplan för genomförandet. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet. [Ändr. 117]

2.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att komplettera denna förordning genom att anta arbetsprogram som genomför i enlighet med det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e såsom anges i bilaga I ska antas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2. [Ändr. 118]

3.  Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska åtgärder som anges i bilaga II till denna förordning och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning genomföras i enlighet med artiklarna 14 och 17 i förordning (EG) nr 223/2009.

Artikel 17

Övervakning och rapportering

1.  Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av ändamålsenlighet och effektivitet när det gäller att uppfylla de särskilda målen i artikel 3.2 anges i bilaga IV. [Ändr. 119]

2.  För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå målen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att se över eller komplettera indikatorerna i bilaga IV där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.

3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, effektivt och i tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.

Artikel 18

Utvärdering

1.  Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.  En Senast … [fyra år efter det att programmet började genomföras] ska kommissionen utarbeta en rapport med en interimsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras. där den redogör för hur väl målen för åtgärder som fått stöd genom det har uppnåtts, med avseende på resultat och effekter, hur effektivt resurserna använts och vilket mervärde för unionen som erhållits. [Ändr. 120]

3.  I samband med åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c ii ska kommissionen utarbeta en årsrapport om verksamheten vid International Financial Reporting Standards Foundation med avseende på utvecklingen av internationella redovisningsstandarder inom Piob och Efrag. Kommissionen ska överlämna rapporten till Europaparlamentet och rådet.

4.  I enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 223/2009 ska kommissionen samråda med kommittén för det europeiska statistiksystemet om den del av utvärderingarna som gäller åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning innan de antas och lämnas till Europaparlamentet och rådet.

5.  Vid utgången av Senast … [tre år efter programmets genomförandeperiod] dock senast fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra utarbeta en slutlig utvärdering av programmet. utvärderingsrapport om programmets verkan på lång sikt, åtgärdernas resultat och hållbarhet och synergierna mellan de olika arbetsprogrammen. [Ändr. 121]

6.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar översända de utvärderingsrapporter som avses i punkterna 2 och 5 tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dem. Rapporterna ska vid behov åtföljas av förslag till ändringar av programmet. [Ändr. 122]

Artikel 19

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Olaf.

Artikel 20

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 8.3b, 9, 10, 16 och 17 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028. [Ändr. 123]

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 8.3b, 9, 10, 16 och 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. [Ändr. 124]

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 8.3b, 9, 10, 16 och 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. [Ändr. 125]

Artikel 21

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats genom artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(57). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(58). [Ändr. 126]

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

KAPITEL V

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 22

Information, kommunikation och publicitet

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa dess transparens och synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten. [Ändr. 127]

2.  Kommissionen ska vidta på ett användarvänligt sätt genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet för att öka medvetenheten bland konsumenter, medborgare, företag, särskilt små och dess medelstora företag, och offentliga förvaltningar om de resurser som tillhandahålls genom de finansiella instrumenten i denna förordning samt om åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3. [Ändr. 128]

3.  Kommissionen (Eurostat) ska bedriva informations- och kommunikationsverksamhet i samband med genomförandet av det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f och med sina åtgärder och resultat när det gäller att samla in uppgifter och utveckla, framställa och sprida europeisk statistik, i enlighet med de statistiska principer som fastställs i förordning (EG) nr 223/2009. [Ändr. 129]

Artikel 23

Upphävande

Förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) nr 258/2014, (EU) nr 652/2014 och (EU) 2017/826 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

Artikel 24

Övergångsbestämmelser

1.  Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) nr 258/2014, (EU) nr 652/2014 och (EU) 2017/826, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.  Finansieringsramen för programmet får också omfatta utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för föregående program som inrättats genom de akter som förtecknas i punkt 1.

3.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.3, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 25

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Stödberättigande åtgärder för genomförandet av det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e

Följande åtgärder – som främst genomförs genom bidrag och upphandling – för genomförande av det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e ska berättiga till finansiering:

1.  Veterinära och fytosanitära nödåtgärder

1.1  Veterinära och fytosanitära nödåtgärder som ska vidtas till följd av att förekomsten av en av de djursjukdomar eller zoonoser som förtecknas i bilaga III eller en eller flera skadegörare bekräftas eller till följd av att det finns ett direkt hot mot folkhälso-, djurhälso- eller växtskyddsstatusen i unionen.

De åtgärder som avses i första stycket ska genomföras omedelbart och de ska tillämpas i enlighet med bestämmelserna i relevant unionslagstiftning.

1.2  När det gäller fytosanitära åtgärder, följande åtgärder som medlemsstater vidtagit mot det första utbrottet av skadegörare inom ett särskilt område:

a)  Åtgärder som en medlemsstats behöriga myndighet vidtagit enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031(59) eller enligt de unionsåtgärder som antagits i enlighet med artikel 28.1 i samma förordning för att förebygga, innesluta och/eller utrota en EU-karantänskadegörare. [Ändr. 130]

b)  Åtgärder som en medlemsstats behöriga myndighet vidtagit enligt artikel 29 i förordning (EU) 2016/2031 för att förebygga, innesluta och/eller utrota en skadegörare som inte förtecknats som EU-karantänskadegörare, men som skulle kunna klassificeras som en sådan enligt kriterierna i den artikeln eller i artikel 30.1 i samma förordning. [Ändr. 131]

c)  Ytterligare skyddsåtgärder som vidtagits mot spridningen av en skadegörare mot vilken unionsåtgärder har antagits enligt artiklarna 28.1 och 30.1 i förordning (EU) 2016/2031, förutom de utrotningsåtgärder åtgärder som avses i led leden a och b de inneslutningsåtgärder som avses i led b i denna punkt, om åtgärderna är avgörande för att skydda unionen mot ytterligare spridning av skadegöraren, vid behov med en begränsning av smittbärares fria rörlighet i omgivande medlemsstater. [Ändr. 132]

ca)  Åtgärder för att utrota en skadegörare som plötsligt dykt upp, även om den inte betraktas som EU-karantänskadegörare utan som ett resultat av extrema klimathändelser eller klimatförändringar i en medlemsstat. [Ändr. 133]

1.3  Unionsfinansiering får också tillhandahållas för följande åtgärder:

1.3.1.  Skyddsåtgärder som vidtagits vid ett direkt hot mot hälsostatusen i unionen till följd av förekomsten eller utvecklingen av en av de djursjukdomar eller zoonoser som förtecknas i bilaga III på ett tredjelands eller en medlemsstats territorium eller i ett utomeuropeiskt land eller på ett utomeuropeiskt territorium, samt skyddsåtgärder eller andra relevanta åtgärder som vidtagits för att stödja växtskyddsstatusen i unionen.

1.3.2.  Åtgärder i denna bilaga som vidtagits av två eller flera medlemsstater som för ett nära samarbete för att bekämpa epidemin.

1.3.3.  Uppbyggnad av lager av biologiska produkter för att bekämpa de djursjukdomar och zoonoser som förtecknas i bilaga III, när kommissionen, på begäran av en medlemsstat, anser att sådana lager måste byggas upp i den medlemsstaten.

1.3.4.  Uppbyggnad av lager av biologiska produkter eller inköp av vaccindoser om förekomsten eller utvecklingen i ett tredjeland eller en medlemsstat av en av de djursjukdomar och zoonoser som förtecknas i bilaga III kan utgöra ett hot mot unionen.

1.3.4a.  I fall av ett misstänkt utbrott av en djursjukdom och/eller uppkomsten av skadegörare måste kontrollerna och övervakningen avsevärt trappas upp i hela EU, inom unionen och vid dess yttre gränser. [Ändr. 134]

1.3.4b.   Åtgärder för att övervaka uppkomsten av kända och hittills okända skadegörare och sjukdomar. [Ändr. 135]

2.  Årliga och fleråriga veterinära och fytosanitära program

2.1.  Årliga och fleråriga veterinära och fytosanitära program för förebyggande, utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser i bilaga III och av växtskadegörare måste genomföras i enlighet med bestämmelserna i relevant unionslagstiftning. [Ändr. 136]

Villkoren för de åtgärder som berättigar till finansiering ska fastställas i det arbetsprogram som avses i artikel 16.

Programmen ska lämnas in till kommissionen senast den 31 maj året före den planerade genomförandeperioden.

Efter det att stödmottagarna lämnat in finansiella delrapporter kan kommissionen, vid behov, ändra bidragsöverenskommelserna för hela den stödberättigande perioden.

Dessa program bör återspegla de nya realiteter som orsakas av klimatförändringar och av det faktum att verkligheten ser olika ut på olika platser inom unionen. De bör också bidra till att förhindra att den europeiska biologiska mångfalden urholkas. [Ändr. 137]

2.2.  Om förekomsten eller utvecklingen av en av de djursjukdomar eller zoonoser som förtecknas i bilaga III kan utgöra ett hot mot hälsostatusen i unionen och för att skydda unionen mot att en av dessa sjukdomar eller zoonoser introduceras eller om skyddsåtgärder är nödvändiga för att stödja växtskyddsstatusen i unionen, får medlemsstaternas nationella program omfatta åtgärder som ska genomföras på tredjeländers territorium i samarbete med myndigheterna i dessa länder. Under samma omständigheter och i samma syfte kan unionsfinansiering direkt tilldelas tredjeländers behöriga myndigheter.

2.3.  När det gäller fytosanitära program kan unionsfinansiering tilldelas medlemsstater för följande åtgärder:

a)  Undersökningar, under angivna tidsperioder, där man åtminstone kontrollerar förekomsten av EU-karantänskadegörare och tecken eller symtom på skadegörare som omfattas av åtgärderna i artikel 29 i förordning (EU) 2016/2031 eller åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30.1 i samma förordning.

b)  Undersökningar, under angivna tidsperioder, där man åtminstone kontrollerar förekomsten av andra skadegörare än de som avses i led a som kan utgöra en ny risk för unionen och vars införsel eller spridning kan ha en betydande inverkan på unionens jordbruk eller skogar.

c)  Åtgärder som en medlemsstats behöriga myndighet vidtagit enligt artikel 17 i förordning (EU) 2016/2031 eller enligt de unionsåtgärder som antagits i enlighet med artikel 28.1 i samma förordning för att förebygga, innesluta eller utrota en EU-karantänskadegörare. [Ändr. 138]

d)  Åtgärder som en medlemsstats behöriga myndighet vidtagit enligt artikel 29 i förordning (EU) 2016/2031 för att förebygga, innesluta eller utrota en skadegörare som inte förtecknats som EU-karantänskadegörare, men som skulle kunna klassificeras som en sådan enligt kriterierna i den artikeln eller i artikel 30.1 i samma förordning. [Ändr. 139]

e)  Ytterligare skyddsåtgärder som vidtagits mot spridningen av en skadegörare mot vilken unionsåtgärder har antagits i enlighet med artiklarna 28.1 och 30.1 i förordning (EU) 2016/2031, förutom de utrotningsåtgärder åtgärder som avses i led c i denna punkt och de inneslutningsåtgärder som avses i led leden c och d i denna punkt om dessa åtgärder är avgörande för att skydda unionen mot ytterligare spridning av skadegöraren. [Ändr. 140]

f)  Åtgärder för att innesluta en skadegörare mot vilken unionen har antagit inneslutningsåtgärder i enlighet med artikel 28.2 eller artikel 30.3 i förordning (EU) 2016/2031 inom ett angripet område varifrån skadegöraren inte kan utrotas, när dessa åtgärder är avgörande för att skydda unionen mot ytterligare spridning av skadegöraren.

De växtskadegörare som omfattas av dessa åtgärder ska förtecknas i det arbetsprogram som avses i artikel 16.

3.  Åtgärder för att stödja förbättringar av djurskyddet, inbegripet åtgärder för att säkerställa efterlevnad av djurskyddsnormer och spårbarheten, bland annat under djurtransporter. [Ändr. 141]

4.  Europeiska unionens referenslaboratorier och Europeiska unionens referenscentrum, enligt artiklarna 92, 95 och 97 i förordning (EU) 2017/625.

5.  Samordnade kontrollprogram och insamling av information och data enligt artikel 112 i förordning (EU) 2017/625.

6.  Åtgärder för att förebygga livsmedelssvinn och bekämpa livsmedelsbedrägerier.

7.  Åtgärder för att stödja en hållbar livsmedelsproduktion agroekologisk produktion och en hållbar livsmedelskonsumtion som inte skadar miljön eller den biologiska mångfalden, samt främjande av direktförsäljning och korta distributionskedjor [Ändr. 142].

8.  Databaser och datoriserade informationshanteringssystem som behövs för ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av lagstiftningen för det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e och som har ett påvisat mervärde för unionen som helhet; införande av ny teknik för att förbättra spårbarheten för produkter, t.ex. QR-koder på produktförpackningar. [Ändr. 143]

9.  Utbildning av personal vid de behöriga myndigheter som ansvarar för offentliga kontroller och vid andra organ som deltar i hanteringen och/eller förebyggandet av djursjukdomar eller växtskadegörare, enligt artikel 130 i förordning (EU) 2017/625.

10.  Kostnader för resor, logi och dagligt uppehälle, som experter från medlemsstaterna åsamkats till följd av att de av kommissionen utsetts för att bistå dennas experter enligt artiklarna 116.4 och 120.4 i förordning (EU) 2017/625.

11.  Det tekniska och vetenskapliga arbete, inklusive undersökningar och samordningsverksamhet, som krävs för att säkra förebyggandet av uppkomsten av såväl nya som okända skadegörare och sjukdomar och säkerställa det korrekta genomförandet av lagstiftningen inom de områden som avser det särskilda målet i artikel 3.2 e och anpassningen av den lagstiftningen till den vetenskapliga, tekniska och sociala utvecklingen. [Ändr. 144]

12.  Åtgärder som medlemsstater eller internationella organisationer som arbetar för att nå det särskilda målet i artikel 3.2 e vidtar för att stödja utvecklingen och genomförandet av reglerna för det målet.

13.  Projekt som en eller flera medlemsstater anordnar i syfte att förbättra det ändamålsenliga genomförandet av det särskilda målet i artikel 3.2 e med hjälp av innovativa tekniker och förfaranden.

14.  Stöd från unionen och medlemsstaterna till information och medvetandehöjande initiativ som syftar till att säkerställa en förbättrad, regelenlig och hållbar livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion, inbegripet förebyggande av livsmedelssvinn, för att bidra till den cirkulära ekonomin, och livsmedelsbedrägerier, vid genomförandet av reglerna på området för det särskilda målet i artikel 3.2 e. [Ändr. 145]

15.  Åtgärder för att skydda människors eller djurs hälsa eller växt- eller djurskyddet som vidtagits vid en unionsgräns i samband med djur, djurprodukter, växter eller växtprodukter från tredjeländer.

BILAGA II

Stödberättigande åtgärder för genomförandet av det särskilda mål som avses i artikel 3.2 f

Genomförandet av unionens politik kräver högkvalitativ, jämförbar och tillförlitlig statistik om den ekonomiska, sociala, territoriella och miljömässiga situationen i unionen. Dessutom gör europeisk statistik det möjligt för de europeiska invånarna att förstå och delta i den demokratiska processen och debatten om unionens nuläge och framtid.

Tillsammans med förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik ger programmet en allmän ram för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik 2021–2027. Europeisk statistik utvecklas, framställs och sprids inom den ramen och i enlighet med principerna i riktlinjerna för europeisk statistik genom ett nära och samordnat samarbete inom det europeiska statistiksystemet.

Europeisk statistik som utvecklas, framställs och sprids inom denna ram bidrar till genomförandet av den unionspolitik som fastställs i EUF-fördraget och som även speglas i kommissionens strategiska prioriteringar.

Vid genomförandet av det särskilda målet i artikel 3.2 f ska följande åtgärder vidtas:

Ekonomiska och monetära unionen, globalisering och handel

—  Tillhandahållande av statistik av hög kvalitet som ska ligga till grund för förfarandet vid alltför stora överskott, reformstödsprogrammet och unionens årliga cykel av ekonomisk övervakning och vägledning.

—  Tillhandahållande och, vid behov, förbättring av de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna.

—  Tillhandahållande av statistik och metodvägledning om statistisk behandling av investerings- och budgetinstrument till stöd för ekonomisk konvergens, finansiell stabilitet och skapande av sysselsättning.

—  Tillhandahållande av statistik för egna medel och EU-personalens löner och pensioner.

—  Bättre mätning av handeln medvaror och tjänster, utländska direktinvesteringar, globala värdekedjor och globaliseringens inverkan på ekonomierna i unionen. [Ändr. 146]

Inre marknaden, innovation och digitalisering

—  Tillhandahållande av tillförlitlig statistik av hög kvalitet för den inre marknaden, den europeiska försvarshandlingsplanen och viktiga områden för innovation och forskning.

—  Tillhandahållande av mer och aktuellare statistik om delningsekonomin och digitaliseringens inverkan på företagen och invånarna inom EU.

Den sociala dimensionen i Europa

—  Tillhandahållande av aktuell och tillförlitlig statistik av hög kvalitet för att stödja den europeiska pelaren för sociala rättigheter och kompetensutvecklingen i unionen, inbegripet, men inte uteslutande, statistik om arbetsmarknaden, sysselsättning, utbildning, inkomster, levnadsvillkor, fattigdom, ojämlikhet, socialt skydd, odeklarerat arbete och satelliträkenskaper för kompetens. [Ändr. 147]

—  Tillhandahållande av statistik om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

—  Förbättrad statistik om migration, framför allt migranternas situation och integration samt de asylsökandes utbildningsbehov och kvalifikationsnivåer.

—  Utveckling av moderna folk- och bostadsräkningsprogram och modern befolkningsstatistik för tiden efter 2021.

—  Tillhandahållande av befolkningsframskrivningar och årliga uppdateringar av dem.

Hållbar utveckling, naturresurser och miljön

—  Övervakning av framstegen i riktning mot målen för hållbar utveckling.

—  Vidareutveckling av statistik till stöd för energistrategin, den cirkulära ekonomin och plaststrategin.

—  Tillhandahållande av central miljöstatistik och centrala miljöindikatorer, bl.a. vad gäller avfall, vatten, den biologiska mångfalden, skogar, markanvändning och marktäckning samt klimatrelaterad statistik och miljöräkenskaper.

—  Tillhandahållande av statistik över gods- och passagerartransporter till stöd för unionens politikområden.

—  Utveckling av ytterligare indikatorer för att övervaka intermodalitet och trafikomställning mot mer miljövänliga transportsätt.

—  Tillhandahållande av aktuella och relevanta data för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och de politiska områden som hänger samman med miljö, säkra livsmedel och djurskydd.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

—  Tillhandahållande av aktuella och heltäckande statistiska indikatorer för regioner, inbegripet unionens yttersta randområden, städer och landsbygdsområden i syfte att övervaka och utvärdera hur effektiv den territoriella utvecklingspolitiken är och utvärdera sektorspolitikens territoriella effekt.

—  Stöd till utveckling av indikatorer för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Utveckling av polis- och säkerhetsstatistik.

—  Ökad användning av geospatiala data och systematisk integrering av geospatial informationshantering i statistikframställning.

Bättre information om europeisk statistik och främjande av den som en trovärdig källa för att bekämpa desinformation på nätet

—  Systematiskt främjande av europeisk statistik som en tillförlitlig beviskälla och hjälp till faktagranskare, forskare och offentliga myndigheter att använda den för att bekämpa desinformation på nätet.

—  Hjälp till användare att få tillgång till och förstå statistik, inbegripet genom att tillhandahålla attraktiva och interaktiva visualiseringar, mer skräddarsydda tjänster såsom uppgifter på begäran och självbetjäningsanalyser.

—  Ytterligare utveckling och övervakning av kvalitetssäkringsramen för europeisk statistik, inbegripet genom expertgranskning av medlemsstaternas efterlevnad av riktlinjerna för europeisk statistik.

—  Tillgång till mikrodata för forskningsändamål med respekt för de högsta standarderna för data och insynsskydd för statistiska uppgifter.

Datarevolutionens fördelar och tillförlitlig smart statistik

—  Ökat utnyttjande av nya digitala datakällor och fastställande av grunderna för tillförlitlig smart statistik för att framställa ny statistik i nästan realtid med tillförlitliga algoritmer.

—  Utveckling av nya metoder för att använda privata data genom att införa metoder för integritetsbevarande beräkning och säker flerpartsberäkning.

—  Främjande av spetsforskning och innovation inom offentlig statistik, inbegripet genom nätverk för samarbete och utbildningsprogram för europeisk statistik.

Utvidgat partnerskap och statistiskt samarbete

—  Stärkning av partnerskapet inom det europeiska statistiksystemet och av samarbetet med Europeiska centralbankssystemet.

—  Främjande av partnerskap med offentliga och privata datainnehavare och tekniksektorn för att underlätta tillgång till data för statistikändamål, integration av data från flera källor och användning av den senaste tekniken.

—  Förbättring av samarbetet med forskarsamfundet och den akademiska världen, framför allt vad gäller användningen av nya datakällor, dataanalys och främjande av statistikkunskap.

—  Samarbete med internationella organisationer och tredjeländer för att förbättra den allmänna officiella statistiken.

BILAGA III

Förteckning över djursjukdomar och zoonoser

(1)  Afrikansk hästpest

(2)  Afrikansk svinpest

(3)  Mjältbrand

(4)  Aviär influensa (högpatogen)

(5)  Aviär influensa (lågpatogen)

(6)  Campylobacterios

(7)  Klassisk svinpest

(8)  Mul- och klövsjuka

(9)  Elakartad lungsjuka hos getter

(10)  Rots

(11)  Infektion orsakad av blåtungevirus (serotyperna 1–24)

(12)  Infektion orsakad av Brucella abortus, B. melitensis och B. suis

(13)  Infektion orsakad av EHD-virus

(14)  Infektion orsakad av lumpy skin disease-virus

(15)  Infektion orsakad av Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (elakartad lungsjuka hos nötkreatur)

(16)  Infektion orsakad av Mycobacterium tuberculosis-komplexet (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis)

(17)  Infektion orsakad av Newcastlesjukevirus

(18)  Infektion orsakad av peste des petits ruminants–virus

(19)  Infektion orsakad av rabiesvirus

(20)  Infektion orsakad av Rift Valley-febervirus

(21)  Infektion orsakad av boskapspestvirus

(22)  Infektion orsakad av zoonotisk Salmonella-serovarer

(23)  Angrepp av Echinococcus spp.

(24)  Listerios

(25)  Får- och getkoppor

(26)  Transmissibla spongiforma encefalopatier

(27)  Trikinos

(28)  Venezuelansk hästencefalomyelit

(29)  Verotoxinproducerande E. coli

Förteckningen över djursjukdomar och zoonoser omfattar

a)  den förteckning över sjukdomar som fastställts i enlighet med del I kapitel 2 i förordning (EU) 2016/429,

b)  salmonella, zoonoser och zoonotiska smittämnen som omfattas av förordning (EG) nr 2160/2003 och direktiv 2003/99/EG(60),

c)  transmissibla spongiforma encefalopatier. [Ändr. 148]

BILAGA IV

INDIKATORER

[Ändr. 149]

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 40. (2) EUT C 86, 7.3.2019, s. 259. (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 februari 2019. (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 av den 15 januari 2013 om inrättande av ett program för europeisk statistik 2013–2017 (EUT L 39, 9.2.2013, s. 12). (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1). (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30). (7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1). (8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65). (9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243). (10) COM(2018)0439. (11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33). (12) Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36). (13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12). (14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1). (15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19). (16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87). (17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4). (18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36). (19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/826 av den 17 maj 2017 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskilda verksamheter för att stärka delaktigheten för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster i utformningen av unionens politik på området för finansiella tjänster för perioden 2017–2020 (EUT L 129, 19.5.2017, s. 17). (20) [att lägga till] Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1). (21) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164). (22) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (23) EUT L 90, 28.3.2006, s. 2. (24) KOM(2010)0700. (25) COM(2017)0623. (26) COM(2018)0442. (27) COM(2018)0443. (28) COM(2018)0372. (29) COM(2018)0439. (30) COM(2018)0447. (31) COM(2018)0435. (32) COM(2018)0434. (33) COM(2018)0375. (34) COM(2018)0367. (35) COM(2018)0322, artikel 10. (36) COM(2018)0382. (37) COM(2018)0393. (38) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). (39) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. (40) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1). (41) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (EUT L 325, 12.12.2003, s. 1). (42) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1). (43) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1). (44) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). (45) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1). (46) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2). (47) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). (48) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29). (49) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). (50) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EUT L 8, 12.1.2001, s. 1). (51) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 254/2014 av den 26 februari 2014 om ett flerårigt konsumentprogram för åren 2014–2020 och om upphävande av beslut nr 1926/2006/EG (EUT L 84, 20.3.2014, s. 42). (52) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020 och om upphävande av beslut nr 716/2009/EG (EUT L 105, 8.4.2014, s. 1). (53) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1). (54) [att lägga till] (55) COM(2017)0795. (56) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1). (57) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1). (58) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). (59) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4). (60) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31).