Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2112(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0038/2019

Ingivna texter :

A8-0038/2019

Debatter :

PV 11/02/2019 - 16
CRE 11/02/2019 - 16

Omröstningar :

PV 12/02/2019 - 9.16
CRE 12/02/2019 - 9.16
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0077

Antagna texter
PDF 158kWORD 49k
Tisdagen den 12 februari 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Genomförandet av bestämmelserna i fördraget avseende fördjupat samarbete
P8_TA-PROV(2019)0077A8-0038/2019

Europaparlamentets resolution av den 12 februari 2019 om genomförandet av bestämmelserna i fördraget avseende fördjupade samarbeten (2018/2112(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördragsbestämmelserna avseende fördjupade samarbeten och särskilt artiklarna 20, 42.6, 44, 45 och 46 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 82, 83, 86, 87, 187, 188, 326, 327, 328, 329, 330, 331, 332, 333 och 334 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av fördragsbestämmelserna om befintliga former av differentierad integration och särskilt artiklarna 136, 137 och 138 i EUF-fördraget om särskilda bestämmelser för de medlemsstater som har euron som valuta,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 10 om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen, protokoll nr 14 om Eurogruppen och protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2017 om konstitutionella, rättsliga och institutionella följder av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik: de möjligheter som Lissabonfördraget erbjuder(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2019 om differentierad integration(5),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 (COM(2017)2025) och de fem efterföljande diskussionsunderlagen (COM(2017)0206), COM(2017)0240, COM(2017)0291, COM(2017)0315 och COM(2017)0358),

–  med beaktande av Romförklaringen av den 25 mars 2017,

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0038/2019), och av följande skäl:

A.  För att främja det europeiska projektet och underlätta tillvaron för medborgarna har unionen ett särskilt intresse av att upprätta fördjupade samarbeten på vissa områden där EU inte har exklusiv befogenhet.

B.  Enligt artikel 20.2 i EU-fördraget är fördjupade samarbeten avsedda som en sista utväg när målen för ett samarbete inte kan uppnås inom rimlig tid av unionen som helhet.

C.  Fördjupade samarbeten bör inte ses som ett sätt att stänga ute eller splittra medlemsstaterna utan som en pragmatisk lösning för att fördjupa den europeiska integrationen.

D.  På grund av känsligheten i vissa politiska frågor är det svårt att följa det ordinarie lagstiftningsförfarandet, inte endast på grund av enhällighetskravet, utan även på grund av att rådet av hävd försöker uppnå konsensus mellan medlemsstaterna även när det räcker med en kvalificerad majoritet för att fatta beslut.

E.  Med undantag för skatten på finansiella transaktioner skulle alla initiativ till fördjupade samarbeten ha kunnat antas med kvalificerad majoritet i rådet, om denna regel hade införts i stället för enhällighet.

F.  Det finns ett antal exempel på fall där en grupp medlemsstater har ett bi- eller multilateralt samarbete utanför fördragsramen, till exempel inom försvarsområdet. I och med finans- och valutakrisen uppstod ett behov av att fatta snabba beslut och komma förbi enhällighetskravet på vissa områden, vilket ledde till att mellanstatliga instrument bildades utanför EU:s rättsliga ram, exempelvis den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen (den så kallade finanspakten).

G.  Fördjupat samarbete är ett förfarande som innebär att minst nio medlemsstater får etablera ett avancerat samarbete på ett område inom EU:s strukturer, men utan att de övriga medlemsstaterna deltar. Fördjupat samarbete gör det möjligt för de deltagande medlemsstaterna att uppnå ett gemensamt mål eller initiativ och att undvika handlingsförlamning i förhandlingarna eller blockering av en annan medlemsstat eller andra medlemsstater, när enhällighet krävs. Enligt artikel 20.4 i EU-fördraget bör rättsakter som antas inom ramen för ett fördjupat samarbete endast vara bindande för de deltagande medlemsstaterna. Fördjupat samarbete är begränsat till områden där EU inte har exklusiva befogenheter.

H.  Enligt artikel 328.1 i EUF-fördraget ska kommissionen och de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet säkerställa att de främjar deltagande av så många medlemsstater som möjligt.

I.  Erfarenheten har visat att fördjupade samarbeten ger tillfredsställande resultat när det gäller lagar om äktenskapsskillnad(6) och verkar lovande när det gäller regler för makars förmögenhetsförhållanden(7), det europeiska enhetliga patentet och Europeiska åklagarmyndigheten.

J.  De första erfarenheterna av fördjupade samarbeten har visat på att det är svårt att tillämpa denna lösning på grund av att det endast finns begränsade bestämmelser i fördragen om hur de praktiskt ska gå till och på grund av att EU-institutionerna inte följer upp dem i tillräcklig utsträckning.

K.  En analys av olika statsförbundsmodeller i och utanför EU:s medlemsstater har visat att delstaterna ofta använder flexibla samarbetsmekanismer på områden av gemensamt intresse.

L.  Utan övergångsklausuler från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet i rådet, och i avsaknad av en genomgripande reform av fördragen, förefaller det möjligt att medlemsstaterna alltmer kommer att behöva använda sig av bestämmelserna om fördjupade samarbeten i framtiden för att lösa gemensamma problem och uppnå gemensamma mål.

M.  För att fördjupade samarbeten ska fungera smidigt är det viktigt att upprätta en lista med frågor som måste hanteras och att ställa samman en färdplan för hur fördjupade samarbeten ska gå till i praktiken så att de följer fördragens bokstav och anda.

Huvudsakliga iakttagelser

1.  Europaparlamentet oroas över att behovet av att ta till mellanstatliga lösningar utanför fördragen ännu inte har undanröjts helt och hållet, trots att möjligheten till fördjupade samarbeten finns som ett sätt att lösa gemensamma problem där de deltagande medlemsstaterna kan dra nytta av EU:s institutionella struktur och därmed få lägre administrativa kostnader, vilket får negativa konsekvenser med avseende på den enhetliga tillämpningen av EU:s rättsliga ramar och därmed leder till en brist på lämplig demokratisk kontroll.

2.  Europaparlamentet anser att EU:s gemensamma institutionella ram bör bevaras i syfte att uppnå unionens gemensamma mål och garantera principen om jämlikhet mellan alla medborgare. Parlamentet insisterar på att gemenskaps- eller unionsmetoden måste upprätthållas.

3.  Europaparlamentet understryker att fördjupade samarbeten i motsats till mellanstatliga fördrag är ett sätt att lösa problem som inte bara är lagligt utan även praktiskt, eftersom de regleras av bestämmelserna i fördragen och bedrivs inom unionens institutionella struktur.

4.  Europaparlamentet påpekar att fördjupade samarbeten, på grund av sin natur som sista utväg, inte har använts i någon större utsträckning sedan de infördes i Amsterdamfördraget men att det ändå verkar som om de håller på att bli allt viktigare och att de leder till påtagliga resultat.

5.  Europaparlamentet noterar att fördjupade samarbeten hittills oftast inletts inom områden som regleras av ett särskilt lagstiftningsförfarande med krav på enhällighet och att de till största delen har handlat om rättsliga och inrikes frågor.

6.  Europaparlamentet påpekar att det hittills har varit ett relativt utdraget förfarande att upprätta och genomföra ett fördjupat samarbete, särskilt på grund av den otydliga definitionen av hur lång tid som ska anses rimlig för att fastställa att den majoritet som måste uppnås inte kan uppnås och på grund av att det saknats politisk vilja att gå fortare fram.

7.  Europaparlamentet konstaterar att avsaknaden av tydliga operativa riktlinjer för att upprätta och administrera fördjupade samarbeten, till exempel den tillämpliga lagen för gemensamma institutioner eller förfaranden för utträde ur ett redan befintligt samarbete, kan ha gjort ingåendet av fördjupade samarbeten mindre sannolikt.

8.  Europaparlamentet påpekar att fördjupade samarbeten visserligen drar fördel av unionens institutionella ordning och rättsordning men att de ändå inte automatiskt kommer att införlivas i EU:s regelverk.

9.  Europaparlamentet anser att fördjupade samarbeten, trots att de anses vara andrahandslösningar, ändå är ett bra sätt att lösa problem på unionsnivå och ett sätt att komma runt vissa institutionella dödlägen.

10.  Europaparlamentet anser att samma frågor måste besvaras för att det på ett verkningsfullt sätt ska gå att genomföra och organisera fördjupade samarbeten, oavsett vilket politikområde som avses eller vilken form samarbetet tar.

Rekommendationer

11.  Europaparlamentet föreslår därför att ett antal frågor måste besvaras och en färdplan följas enligt nedan för att säkerställa att fördjupade samarbeten kan genomföras på ett smidigt och verkningsfullt sätt.

Beslutsprocessen

12.  Europaparlamentet påpekar att det politiska initiativet till fördjupade samarbeten bör komma från medlemsstaterna, men att diskussioner om vad de ska innehålla bör utgå från ett förslag från kommissionen.

13.  Europaparlamentet påminner om att artikel 225 i EUF-fördraget ger parlamentet rätt att indirekt ta initiativ till lagstiftning, vilket bör tolkas som att parlamentet har möjlighet att ta initiativ till fördjupade samarbeten utifrån ett kommissionsförslag som man inte kunnat enas om genom den vanliga beslutsprocessen inom två på varandra följande ordförandeskapsperioder i rådet.

14.  Europaparlamentet anser att målen för samarbetet bör betraktas som omöjliga att uppnå för unionen som helhet, i enlighet med kravet i artikel 20 i EU-fördraget, om inga betydande framsteg har gjorts i rådet under en period som omfattar två på varandra följande ordförandeskap i rådet.

15.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaternas begäranden om att upprätta ett fördjupat samarbete sinsemellan i princip bör bygga på mål som är minst lika ambitiösa som de som kommissionen lagt fram innan det fastställs att de inte kan uppnås inom rimlig tid av unionen som helhet.

16.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att den särskilda övergångsklausulen i artikel 333 i EUF-fördraget tillämpas så att man går över från beslutsfattande med enhällighet till kvalificerad majoritet och från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet så fort en överenskommelse om att inleda ett fördjupat samarbete godkänts av rådet, så att nya blockeringar kan undvikas om antalet deltagande medlemsstater är relativt stort.

17.  Europaparlamentet anser att beslutet om att bemyndiga fördjupade samarbeten måste innehålla bestämmelser om hur förbindelserna med de medlemsstater som inte deltar i samarbetet ska se ut. Parlamentet anser att de medlemsstater som inte deltar i sådana fördjupade samarbeten ändå bör delta i överläggningarna om de frågor som samarbetena är inriktade på.

18.  Europaparlamentet påminner om att både kommissionens och rådets sekretariat har en viktig uppgift när det gäller att se till att de medlemsstater som inte deltar i ett fördjupat samarbete inte lämnas utanför på ett sätt som gör det svårt för dem att delta i ett senare skede.

Förvaltning

19.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen ska spela en aktiv roll i alla faser av fördjupade samarbeten, från det att förslaget framläggs till det att överläggningar genomförs och det fördjupade samarbetet inleds.

20.  Europaparlamentet bekräftar att EU-institutionernas enhet bör upprätthållas och att fördjupade samarbeten inte bör leda till att system med parallella institutioner skapas, även om särskilda organ inom EU:s rättsliga ramar kan få inrättas där så behövs utan att det påverkar unionens institutioners och organs befogenheter och funktioner.

Parlamentarisk kontroll

21.  Europaparlamentet påminner om att det ansvarar för den parlamentariska kontrollen av fördjupade samarbeten. Parlamentet vill se att de nationella parlamenten, och i förekommande fall, de regionala parlamenten, tar större plats vid sidan av Europaparlamentet i den demokratiska kontrollen av fördjupade samarbeten, om samarbetena gäller politikområden med delad befogenhet. Parlamentet understryker möjligheten att inrätta ett interparlamentariskt forum som liknar t.ex. den interparlamentariska konferens som beskrivs i artikel 13 i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen och den interparlamentariska konferensen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, vid behov och utan att det påverkar parlamentets befogenheter.

22.  Europaparlamentet betonar att de medlemsstater som deltar i ett fördjupat samarbete måste involvera regioner med lagstiftningsbefogenheter i frågor som berör dem, så att den interna befogenhetsfördelningen respekteras och den sociala legitimiteten för det fördjupade samarbetet stärks.

23.  Europaparlamentet rekommenderar att parlamentet spelar en större roll i fördjupade samarbeten genom att föreslå kommissionen nya samarbetsformer i enlighet med artikel 225 i EUF-fördraget samt genom att övervaka förslag eller befintliga samarbeten. Parlamentet är övertygat om att parlamentet bör vara inblandat i alla steg av förfarandet i stället för att endast förväntas ge sitt godkännande, och att det bör få regelbundna rapporter om och kunna lämna synpunkter på hur de fördjupade samarbetena fortskrider.

24.  Europaparlamentet uppmanar rådet att engagera sig i ett eventuellt framtida fördjupat samarbete med parlamentet innan man begär parlamentets godkännande av den slutliga texten, för att säkerställa maximalt samarbete mellan unionens medlagstiftare.

25.  Europaparlamentet beklagar dock att rådet, trots parlamentets konstruktiva och välavvägda synsätt på förfarandet för fördjupat samarbete, har visat föga intresse för att formellt samarbeta med parlamentet före begäran om parlamentets godkännande av den slutliga framförhandlade texten.

26.  Europaparlamentet anser att det måste förbättra sin interna organisation när det gäller fördjupade samarbeten. Parlamentet anser i detta syfte att det relevanta ständiga utskottet bör följa alla fall av fördjupade samarbeten och rekommenderar att parlamentets arbetsordning därför bör tillåta inrättandet av ad hoc-underkommittéer, där fullt medlemskap främst ges till de parlamentsledamöter som valts i de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet.

Budget

27.  Europaparlamentet anser att driftskostnaderna för fördjupade samarbeten bör belasta de deltagande medlemsstaterna och att de medlemsstater som inte deltar ska få kompensation i de fall då kostnaden belastar EU:s budget, utom om rådet efter samråd med parlamentet och i enlighet med artikel 332 i EUF-fördraget beslutar att sådana samarbeten ska finansieras av EU:s budget, vilket innebär att kostnaderna blir en del av den senare och därmed omfattas av det årliga budgetförfarandet.

28.  Europaparlamentet anser att eventuell vinst från fördjupade samarbeten bör gå till att täcka driftskostnaderna för det fördjupade samarbetet.

Domsrätt

29.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionens domstol bör ha direkt domsrätt över fördjupade samarbeten, utan att det påverkar möjligheten att inrätta en specialdomstol eller en tvistlösningsdomstol i första instans för att ett visst fördjupat samarbete ska fungera, om inte fördraget föreskriver något annat, varvid detta i så fall bör anges i den rättsakt genom vilken det fördjupade samarbetet inrättas.

30.  Europaparlamentet påpekar att EU-domstolen alltid bör vara högsta skiljeinstans i de fall då en specialmekanism för skiljedomsförfarande eller en specialdomstol måste inrättas för ett fördjupat samarbete.

Justeringar i unionens institutionella struktur

31.  Europaparlamentet föreslår att det i kommissionen inrättas en specialenhet för fördjupade samarbeten under ledning av kommissionsledamoten med ansvar för kontakter mellan institutionerna. Denna enhet bör samordna och underlätta det institutionella förfarandet för att upprätta fördjupade samarbeten.

32.  Europaparlamentet anser att både kommissionens och rådets sekretariat måste ha en mer proaktiv funktion när det gäller fördjupade samarbeten och föreslår därför att dessa institutioner aktivt, i samarbete med Europeiska regionkommittén och framför allt dess plattform för europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), ska försöka hitta områden där fördjupade samarbeten skulle kunna vara bra för att föra det europeiska projektet vidare eller områden som ligger nära pågående fördjupade samarbeten så att överlappningar och motsägelser kan undvikas.

Utträde eller uteslutande av medlemsstater

33.  Europaparlamentet påpekar att det, med undantag av det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), inte finns några bestämmelser i fördragen om möjligheter för medlemsstater att dra sig ur eller uteslutas ur pågående fördjupade samarbeten.

34.  Europaparlamentet anser att tydliga regler bör formuleras för alla fördjupade samarbeten om hur medlemsstater som inte längre önskar delta ska kunna dra sig ur och om hur medlemsstater som inte längre uppfyller villkoren för ett fördjupat samarbete ska uteslutas. Parlamentet föreslår att villkor för eventuella utträden och uteslutningar av medlemsstater ska anges i den akt genom vilken fördjupade samarbeten inrättas.

Rekommendationer för framtida utveckling av fördjupade samarbeten

35.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att skapa ett snabbförfarande för bemyndigande av fördjupade samarbeten inom områden som är särskilt politiskt angelägna, så att dessa samarbeten kan komma till stånd snabbare än efter två på varandra följande ordförandeskapsperioder i rådet.

36.  Europaparlamentet uppmanar enträget de medlemsstater som deltar i fördjupade samarbeten att arbeta för att införliva de fördjupade samarbetena i gemenskapens regelverk.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en förordning på grundval av artikel 175.3 eller 352 i EUF-fördraget i syfte att förenkla och sammanställa de tillämpliga rättsliga ramarna för det fördjupade samarbetet (såsom vägledande principer om tillämplig lag för gemensamma institutioner eller en medlems utträde) och därmed underlätta ingåendet av sådana samarbeten.

38.  Europaparlamentet föreslår att man i samband med nästa översyn av fördragen undersöker möjligheten för regioner eller lokala enheter att fylla en funktion i de fördjupade samarbetena när dessa rör ett område med exklusiv befogenhet för den berörda nivån, med respekt för de nationella konstitutionerna.

o
o   o

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT C 252, 18.7.2018, s. 215.
(2) EUT C 252, 18.7.2018, s. 201.
(3) EUT C 252, 18.7.2018, s. 235.
(4) EUT C 263, 25.7.2018, s. 125.
(5) Antagna texter, P8_TA(2019)0044.
(6) Rådets förordning (EU) nr 1259/2010 av den 20 december 2010 om genomförande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad , EUT L 343, 29.12.2010, s. 10.
(7) Rådets förordning (EU) 2016/1103 av den 24 juni 2016 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden, EUT L 183, 8.7.2016, s. 1.

Senaste uppdatering: 13 februari 2019Rättsligt meddelande