Index 
Antagna texter
Tisdagen den 15 januari 2019 - StrasbourgSlutlig utgåva
Inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning ***I
 Ingående av statusavtal EU-Albanien om åtgärder som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Albanien ***
 Protokoll till partnerskaps- och samarbetsavtalet EU-Kirgizistan (Kroatiens anslutning) ***
 Övergripande avtal EU-Kirgizistan
 Självkörande bilar inom transportsektorn i Europa
 Användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg ***I
 Tillfälligt upphävande av förmåner i vissa avtal som ingåtts mellan EU och vissa tredjeländer ***I
 Inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor ***I
 Ändring av Europeiska investeringsbankens stadga *
 Jämställdhetsintegrering i Europaparlamentet
 Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi
 Bedömning av användningen av EU:s budget för att reformera den offentliga sektorn
 EU:s riktlinjer och mandatet för EU:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU
 Jämställdhet och skattepolitik i EU

Inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning ***I
PDF 197kWORD 63k
Europaparlamentets ändringar antagna den 15 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (COM(2018)0474 – C8-0273/2018 – 2018/0258(COD))(1)
P8_TA(2019)0001A8-0460/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  De 2 140 tullkontor2 som finns vid Europeiska unionens yttre gränser måste vara väl utrustade för att tullunionen ska fungera. Behovet av tillräckliga och likvärdiga tullkontroller blir allt mer trängande inte bara på grund av tullens traditionella uppdrag att uppbära intäkter, utan även i allt högre grad därför att kontrollen av införseln och utförseln av varor över unionens yttre gränser måste förstärkas betydligt för att säkerställa både säkerhet och skydd. Samtidigt bör dock dessa kontroller av varubefordran över de yttre gränserna inte hindra utan tvärtom underlätta den lagliga handeln med tredjeländer.
(1)  De 2 140 tullkontor2 som finns vid Europeiska unionens yttre gränser måste vara väl utrustade för att tullunionen ska fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Behovet av tillräckliga och likvärdiga tullkontroller blir allt mer trängande inte bara på grund av tullens traditionella uppdrag att uppbära intäkter, utan även i allt högre grad därför att kontrollen av införseln och utförseln av varor över unionens yttre gränser måste förstärkas betydligt för att säkerställa både säkerhet och skydd. Samtidigt bör dock dessa kontroller av varubefordran över de yttre gränserna inte hindra utan tvärtom underlätta den lagliga handeln med tredjeländer och uppfylla villkoren i fråga om säkerhet och skydd.
__________________
__________________
2 Bilagan till årsrapporten om tullunionens resultat från 2016 finns på: https://ec.europa.eu/info/publications/annual-activity-report-2016-taxation-and-customs-union_en.
2 Bilagan till årsrapporten om tullunionens resultat från 2016 finns på: https://ec.europa.eu/info/publications/annual-activity-report-2016-taxation-and-customs-union_en.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Tullunionen är en hörnsten i Europeiska unionen, ett av världens största handelsblock, och den utgör en förutsättning för att den inre marknaden ska fungera korrekt, på ett sätt som gynnar både företag och medborgare. I sin resolution av den 14 mars 20182a uttryckte Europaparlamentet särskild oro över tullbedrägerier, som har skapat ett betydande inkomstbortfall för unionens budget. Europaparlamentet upprepade att ett starkare och mer ambitiöst Europa endast kan uppnås om det ges ökade finansiella resurser, och efterfrågade därför fortsatt stöd till befintliga politikområden, ökade anslag till unionens flaggskeppsprogram och att ytterligare ansvarsområden ska åtföljas av ytterligare finansiella resurser.
__________________
2a P8_TA(2018)0075: Nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  För närvarande råder en obalans i medlemsstaternas utförande av tullkontrollerna. Skälen till denna obalans har att göra med både de geografiska skillnaderna mellan medlemsstaterna och deras respektive kapacitet och resurser. Medlemsstaternas förmåga att reagera på de utmaningar som uppstår genom de ständigt föränderliga globala affärsmodellerna och leveranskedjorna är inte bara beroende av den mänskliga komponenten, utan även av tillgången till modern och tillförlitlig tullkontrollutrustning. Tillhandahållandet av likvärdig tullkontrollutrustning är därför en viktig faktor för att råda bot på den rådande obalansen. Detta kommer att bidra till ett mer likvärdigt utförande av tullkontrollerna i alla medlemsstater och undvika att varutrafiken styrs om mot de svagaste punkterna.
(2)  För närvarande råder en obalans i medlemsstaternas utförande av tullkontrollerna. Skälen till denna obalans har att göra med både de geografiska skillnaderna mellan medlemsstaterna och deras respektive kapacitet och resurser samt bristen på standardiserade tullkontroller. Medlemsstaternas förmåga att reagera på de utmaningar som uppstår genom de ständigt föränderliga globala affärsmodellerna och leveranskedjorna är inte bara beroende av den mänskliga komponenten, utan även av tillgången till modern och tillförlitlig tullkontrollutrustning som fungerar ordentligt. Andra utmaningar, såsom den plötsliga ökningen av e-handeln, digitaliseringen av kontrollerna och inspektionerna, motståndskraften mot it-angrepp, sabotage, industrispionage och missbruk av uppgifter, kommer också att öka efterfrågan på bättre fungerande tullförfaranden. Tillhandahållandet av likvärdig tullkontrollutrustning är därför en viktig faktor för att råda bot på den rådande obalansen. Detta kommer att bidra till ett mer likvärdigt utförande av tullkontrollerna i alla medlemsstater och undvika att varutrafiken styrs om mot de svagaste punkterna. Alla varor som förs in i unionens tullområde bör omfattas av noggranna kontroller för att undvika att tullbedragare väljer den hamn som har fördelaktigaste villkor. För att säkerställa att medlemsstaterna stärker tullkontrollernas övergripande förmåga och enhetliga utförande krävs det en tydlig strategi för de svagaste punkterna.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Medlemsstaterna har vid upprepade tillfällen framfört behovet av ekonomiskt stöd och efterfrågat en grundlig analys av nödvändig utrustning. I sina slutsatser3 om tullfinansiering av den 23 mars 2017 uppmanade rådet kommissionen att ”utvärdera möjligheten att finansiera behov av teknisk utrustning via sina framtida ekonomiska program (...) [och] förbättra samordningen och (...) samarbetet mellan tullmyndigheter och andra brottsbekämpande myndigheter i finansieringssyfte”.
(3)  Ett antal medlemsstater har vid upprepade tillfällen framfört behovet av ekonomiskt stöd och efterfrågat en grundlig analys av nödvändig utrustning. I sina slutsatser3 om tullfinansiering av den 23 mars 2017 uppmanade rådet kommissionen att ”utvärdera möjligheten att finansiera behov av teknisk utrustning via sina framtida ekonomiska program (...) [och] förbättra samordningen och (...) samarbetet mellan tullmyndigheter och andra brottsbekämpande myndigheter i finansieringssyfte”.
_________________
_________________
3 https://www.consilium.europa.eu/media/2
3 https://www.consilium.europa.eu/media/2
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Det är därför lämpligt att inrätta ett nytt instrument för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning.
(6)  Det är därför lämpligt att inrätta ett nytt instrument för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning som bör säkerställa att metoder som förfalskning av varor och andra olagliga affärsmetoder upptäcks. Redan befintliga former av ekonomiskt stöd bör övervägas.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Eftersom medlemsstaternas tullmyndigheter har fått allt fler ansvarsområden, vilket ofta är ett arbete som även omfattar säkerhet och äger rum vid de yttre gränserna, måste likvärdigheten i utförandet av gränskontroller och tullkontroller vid de yttre gränserna säkerställas genom att medlemsstaterna får lämpligt ekonomiskt stöd från unionen. Det är också viktigt att främja samarbetet vid unionens gränser när det gäller kontroller av varor och personer mellan de nationella myndigheterna i varje medlemsstat som ansvarar för gränskontroll eller andra uppgifter som utförs vid gränsen.
(7)  Eftersom medlemsstaternas tullmyndigheter har fått allt fler ansvarsområden, vilket ofta är ett arbete som även omfattar säkerhet och äger rum vid de yttre gränserna, måste likvärdigheten i utförandet av gränskontroller och tullkontroller vid de yttre gränserna säkerställas genom att medlemsstaterna får lämpligt ekonomiskt stöd från unionen. Det är också viktigt att främja samarbetet, med samtidig hänsyn till it-säkerheten, vid unionens gränser när det gäller kontroller av varor och personer mellan de nationella myndigheterna i varje medlemsstat som ansvarar för gränskontroll eller andra uppgifter som utförs vid gränsen.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för instrumentet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning6 för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.
(11)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för instrumentet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning6 för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. För att säkra budgetdisciplinen bör villkoren för hur bidragen ska prioriteras vara tydliga, definierade och utgå från de behov som har fastställts för de uppgifter som utförs av tullstationerna.
_________________
_________________
6 Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).
6 Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument bör uppfylla optimala säkerhetsnormer, inbegripet normer för it-säkerhet, skydd, miljö och hälsa.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 13b (nytt)
(13b)  Uppgifter som tagits fram med tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument bör endast vara tillgängliga för och behandlas av vederbörligen bemyndigad personal hos myndigheterna och bör skyddas tillräckligt mot obehörig åtkomst eller förmedling. Medlemsstaterna bör ha fullständig kontroll över dessa uppgifter.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 13c (nytt)
(13c)  Tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument bör bidra till en optimal riskhantering på tullområdet.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 13d (nytt)
(13d)  Vid ersättning av gammal tullkontrollutrustning genom detta instrument bör medlemsstaterna ansvara för att gammal tullkontrollutrustning bortskaffas på ett miljövänligt sätt.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Merparten av sådan tullkontrollutrustning kan vara lika användbar, eller användbar i vissa fall, för att kontrollera efterlevnaden av annan lagstiftning, t.ex. bestämmelser om gränsförvaltning, visering eller polissamarbete. Fonden för integrerad gränsförvaltning har därför utformats som två sinsemellan kompletterande instrument med olika, men med varandra sammanhängande, tillämpningsområden för inköp av utrustning. Å ena sidan utesluter instrumentet för gränsförvaltning och visering som inrättas genom förordning [2018/XXX]10 utrustning som kan användas för både gränsförvaltning och tullkontroll. Å andra sidan ges genom instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning som inrättas genom den här förordningen ekonomiskt stöd inte bara till utrustning där tullkontroller är huvudsyftet, utan utrustningen kan även användas för andra syften såsom gränskontroller och säkerhet. Denna uppdelning av rollerna kommer att främja samarbete mellan myndigheter, som är en av beståndsdelarna av den europeiska integrerade gränsförvaltningen i enlighet med artikel 4 e i förordning (EU) 2016/162411, och därigenom göra det möjligt för tullmyndigheter och gränsmyndigheter att arbeta tillsammans och maximera effekten av unionsbudgeten genom samägande av och driftskompatibilitet mellan kontrollutrustning.
(15)  Merparten av sådan tullkontrollutrustning kan vara lika användbar, eller användbar i vissa fall, för att kontrollera efterlevnaden av annan lagstiftning, t.ex. bestämmelser om gränsförvaltning, visering eller polissamarbete. Fonden för integrerad gränsförvaltning har därför utformats som två sinsemellan kompletterande instrument med olika, men med varandra sammanhängande, tillämpningsområden för inköp av utrustning. Å ena sidan utesluter instrumentet för gränsförvaltning och visering som inrättas genom förordning [2018/XXX]10 utrustning som kan användas för både gränsförvaltning och tullkontroll. Å andra sidan ges genom instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning som inrättas genom den här förordningen ekonomiskt stöd inte bara till utrustning där tullkontroller är huvudsyftet, utan utrustningen kan även användas för andra relaterade syften såsom gränskontroller, skydd och säkerhet. Denna uppdelning av rollerna kommer att främja samarbete mellan myndigheter, som är en av beståndsdelarna av den europeiska integrerade gränsförvaltningen i enlighet med artikel 4 e i förordning (EU) 2016/162411, och därigenom göra det möjligt för tullmyndigheter och gränsmyndigheter att arbeta tillsammans och maximera effekten av unionsbudgeten genom samägande av och driftskompatibilitet mellan kontrollutrustning. För att säkerställa att varje instrument eller utrustning som finansieras av fonden finns i permanent förvar hos den utsedda tullstationen som äger utrustningen, bör handlingen av samägande och kompatibilitet mellan tullmyndigheter och gränsmyndigheter definieras som icke-systematisk och oregelbunden.
__________________
__________________
10 COM(2018)0473.
10 COM(2018)0473.
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Genom undantag från budgetförordningen bör en åtgärd kunna finansieras genom flera av unionens program eller instrument för att vid behov möjliggöra och stödja samarbete och kompatibilitet mellan olika områden. I sådana fall får bidragen emellertid inte täcka samma kostnader i enlighet med förbudet mot dubbelfinansiering som fastställs i budgetförordningen.
(16)  Genom undantag från budgetförordningen bör en åtgärd kunna finansieras genom flera av unionens program eller instrument för att vid behov möjliggöra och stödja samarbete och kompatibilitet mellan olika områden. I sådana fall får bidragen emellertid inte täcka samma kostnader i enlighet med förbudet mot dubbelfinansiering som fastställs i budgetförordningen. Om en medlemsstat redan har tilldelats eller fått bidrag från ett annat unionsprogram eller stöd från en unionsfond för att anskaffa samma utrustning bör detta bidrag eller stöd anges i ansökan.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 16a (nytt)
(16a)   Kommissionen bör uppmuntra gemensam upphandling och testning av tullkontrollutrustning mellan medlemsstaterna.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Eftersom tullprioriteringar, hot och teknik kan förändras snabbt bör arbetsprogrammen inte sträcka sig över längre tidsperioder. Samtidigt innebär ett krav på årliga arbetsprogram att den administrativa bördan ökar för både kommissionen och medlemsstaterna, utan att detta är nödvändigt för genomförandet av instrumentet. Arbetsprogrammen bör därför i princip omfatta mer än ett budgetår.
(17)  Eftersom tullprioriteringar, hot och teknik kan förändras snabbt bör arbetsprogrammen inte sträcka sig över längre tidsperioder. Samtidigt innebär ett krav på årliga arbetsprogram att den administrativa bördan ökar för både kommissionen och medlemsstaterna, utan att detta är nödvändigt för genomförandet av instrumentet. Arbetsprogrammen bör därför i princip omfatta mer än ett budgetår. För att säkerställa att integriteten för unionens strategiska intressen bevaras uppmuntras dessutom medlemsstaterna att noga överväga it-säkerheten och riskerna för eventuell exponering av känsliga uppgifter utanför unionen vid upphandling av ny tullkontrollutrustning.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av arbetsprogrammet enligt denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201112.
utgår
__________________
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Ett centralt genomförande är nödvändigt för att uppnå det särskilda målet att garantera likvärdiga tullkontroller, men med tanke på det här instrumentets tekniska karaktär krävs förberedande arbete på teknisk nivå. Genomförandet bör därför underbyggas med behovsbedömningar som utgår från nationell expertis och erfarenhet i vilka medlemsstaternas tullförvaltningar deltar. Behovsbedömningarna bör göras enligt en klar och tydlig metod som omfattar ett minimum av åtgärder för att samla in de uppgifter som krävs.
(19)  Ett centralt genomförande är nödvändigt för att uppnå det särskilda målet att garantera likvärdiga tullkontroller, men med tanke på det här instrumentets tekniska karaktär krävs förberedande arbete på teknisk nivå. Genomförandet bör därför underbyggas med enskilda behovsbedömningar som utgår från nationell expertis och erfarenhet i vilka medlemsstaternas tullförvaltningar deltar. Behovsbedömningarna bör göras enligt en klar och tydlig metod som omfattar ett minimum av åtgärder för att samla in de relevanta uppgifter som krävs.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  För att säkerställa regelbunden övervakning och rapportering bör ett system införas för att övervaka de resultat som uppnås och de åtgärder som genomförs inom ramen för instrumentet. Denna övervakning och rapportering bör baseras på indikatorer som mäter effekterna av åtgärderna inom ramen för instrumentet. Rapporteringskraven bör innefatta vissa uppgifter om tullkontrollutrustning över en viss kostnadsnivå.
(20)  För att säkerställa regelbunden övervakning och rapportering bör ett system införas för att övervaka de resultat som uppnås och de åtgärder som genomförs inom ramen för instrumentet. Denna övervakning och rapportering bör baseras på kvantitativa och kvalitativa indikatorer som mäter effekterna av åtgärderna inom ramen för instrumentet. Medlemsstaterna bör säkerställa ett öppet och tydligt upphandlingsförfarande. Rapporteringskraven bör innefatta detaljerade uppgifter om tullkontrollutrustning och upphandlingsförfaranden över en viss kostnadsnivå samt ett styrkande av kostnaderna.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  I syfte att möjliggöra en lämplig respons på förändrade politiska prioriteringar, hot och tekniker bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av syftena med tullkontrollen för stödberättigande åtgärder inom detta instrument och av förteckningen över indikatorer för att mäta uppnåendet av de särskilda målen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter får Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter får systematiskt delta i möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(22)  I syfte att möjliggöra en lämplig respons på förändrade politiska prioriteringar, hot och tekniker bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av denna förordning i syfte att fastställa arbetsprogram samt ändringar av syftena med tullkontrollen för stödberättigande åtgärder inom detta instrument och av förteckningen över indikatorer för att mäta uppnåendet av de särskilda målen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga och fullständigt öppna samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter får Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter får systematiskt delta i möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för uppställning och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.
(24)  Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för uppställning och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering. Finansieringen inom ramen för detta instrument bör respektera principerna om öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas på grundval av hur väl de bidrar till åtgärdernas särskilda mål och uppnår resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Användning av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen, bör därför övervägas.
(25)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas på grundval av hur väl de bidrar till åtgärdernas särskilda mål och uppnår resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Användning av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen, bör därför övervägas. Vid arbetet med att uppnå instrumentets mål och samtidigt säkerställa en optimal användning av de finansiella resurserna bör man ha som rättesnöre att genomförandet ska bli effektivare och pengarna användas bättre.
Ändring 22
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
1.  Som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning är instrumentets allmänna mål att stödja tullunionen och tullmyndigheterna i fråga om att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, garantera säkerhet och skydd i unionen och skydda unionen mot illojal och olaglig handel, men samtidigt underlätta laglig affärsverksamhet.
1.  Som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och med det långsiktiga målet att alla tullkontroller i unionen standardiseras, är instrumentets allmänna mål att stödja tullunionen och tullmyndigheterna i fråga om att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen för att främja samarbete mellan olika organ vid unionens gränser när det gäller kontroll av varor och personer, garantera säkerhet och skydd i unionen och skydda unionen mot olaglig handel, men samtidigt underlätta laglig affärsverksamhet.
Ändring 23
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2
2.  Instrumentets särskilda mål är att bidra till tillräckliga och likvärdiga tullkontroller genom inköp, underhåll och uppgradering av relevant och tillförlitlig tullkontrollutrustning som är anpassad till den senaste tekniska utvecklingen.
2.  Instrumentets särskilda mål är att bidra till tillräckliga och likvärdiga tullkontroller genom fullständig öppenhet vid inköp, underhåll och uppgradering av relevant, säker, skyddad, miljövänlig och tillförlitlig tullkontrollutrustning som står emot it-angrepp och är anpassad till den senaste tekniska utvecklingen. Ett annat mål är att förbättra kvaliteterna på tullkontrollerna i medlemsstaterna för att undvika att varor styrs om mot de svagare punkterna i unionen.
Ändring 24
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2a (ny)
2a.  Instrumentet ska bidra till genomförandet av en europeisk integrerad gränsförvaltning genom att stödja samarbete mellan organ samt delning av och kompatibilitet mellan ny utrustning som förvärvats genom instrumentet.
Ändring 25
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
1.  Finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för perioden 2021–2027 ska vara 1 300 000 000 EUR i löpande priser.
1.  Finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för perioden 2021–2027 ska vara 1 149 175 000 EUR i 2018 års priser (1 300 000 000 EUR i löpande priser).
Ändring 26
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2
2.  Det belopp som avses i punkt 1 får även täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra aktiviteter för förvaltning av instrumentet och bedömning av instrumentets måluppfyllelse. Det får också täcka utgifter för studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, i den mån de har anknytning till instrumentets mål, samt utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, däribland gemensamma it-verktyg och annat tekniskt och administrativt bistånd som behövs i samband med förvaltningen av instrumentet.
2.  Det belopp som avses i punkt 1 får även täcka lagliga och kontrollerade utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra aktiviteter för förvaltning av instrumentet och bedömning av instrumentets prestationer och måluppfyllelse. Det får också täcka lagliga och kontrollerade utgifter för studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder och utbyte av uppgifter mellan involverade medlemsstater, i den mån de har anknytning till instrumentets särskilda mål för att stödja det allmänna målet, samt utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, däribland gemensamma it-verktyg och annat tekniskt och administrativt bistånd som behövs i samband med förvaltningen av instrumentet.
Ändring 27
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1a (ny)
1a.   Om den åtgärd som stöds omfattar inköp eller uppgradering av utrustning, ska kommissionen inrätta lämpliga skyddsåtgärder och beredskapsåtgärder för att säkerställa att all utrustning som köps in med stöd från unionens program och instrument används av de berörda tullmyndigheterna i alla relevanta fall.
Ändring 28
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
3.  Om den åtgärd som stöds omfattar inköp eller uppgradering av utrustning, ska kommissionen inrätta en samordningsmekanism som säkerställer effektivitet och kompatibilitet mellan all utrustning som köps in med stöd från unionens program och instrument.
3.  Om den åtgärd som stöds omfattar inköp eller uppgradering av utrustning ska kommissionen inrätta en samordningsmekanism som säkerställer effektivitet och kompatibilitet mellan all utrustning som köps in med stöd från unionens program och instrument, som ska möjliggöra samråd med och deltagande av berörda unionsbyråer, särskilt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Samordningsmekanismen ska inbegripa deltagande av och samråd med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån för att maximera mervärdet för unionen i frågor som rör gränsförvaltning.
Ändring 29
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3a (ny)
3a.   Om den åtgärd som stöds omfattar inköp eller uppgradering av utrustning, ska kommissionen inrätta lämpliga skyddsåtgärder och beredskapsåtgärder för att säkerställa att all utrustning som köps in med stöd från unionens program och instrument uppfyller överenskomna normer om regelbundet underhåll.
Ändring 30
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
2.  Genom undantag från punkt 1 får, i vederbörligen motiverade fall, åtgärderna även omfatta inköp, underhåll och uppgradering av tullkontrollutrustning för att testa ny utrustning eller nya funktioner i den operativa verksamheten.
2.  Genom undantag från punkt 1 får, i vederbörligen motiverade fall, åtgärderna även omfatta fullständig öppenhet vid inköp, underhåll och uppgradering av tullkontrollutrustning för att testa ny utrustning eller nya funktioner i den operativa verksamheten.
Ändring 31
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3
3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 med avseende på att ändra de tullkontrollsyften som anges i punkt 1 b och i bilaga 1 om en sådan revidering anses nödvändig.
3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 med avseende på att ändra de tullkontrollsyften som anges i punkt 1 b och i bilaga 1 om en sådan revidering anses nödvändig och för att hålla sig à jour med den tekniska utvecklingen, föränderliga mönster för varusmuggling och nya, smarta och innovativa lösningar för tullkontrollsyften.
Ändring 32
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 4
4.  Tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument får användas för andra syften än tullkontroller, inbegripet för personkontroll för att bistå de nationella gränsförvaltningsmyndigheterna och för undersökningar.
4.  Tullkontrollutrustning som finansieras inom ramen för detta instrument bör främst användas för tullkontroller, men får användas för andra syften än tullkontroller, inbegripet för personkontroll för att bistå de nationella gränsförvaltningsmyndigheterna och för undersökningar för att uppfylla instrumentets allmänna och särskilda mål, som anges i artikel 3.
Ändring 33
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 4a (ny)
4a.   Kommissionen bör uppmuntra gemensam upphandling och testning av tullkontrollutrustning mellan medlemsstaterna.
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2a (ny)
2a.   Finansiering som överskrider det taket får beviljas för gemensam upphandling och testning av tullkontrollutrustning mellan medlemsstaterna.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2b (ny)
2b.   De undantagsfall som avses i punkt 2 får omfatta inköp av ny tullkontrollutrustning och överlämning av den till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns reserv för teknisk utrustning. Huruvida tullkontrollutrustningen kan tas upp i reserven för teknisk utrustning ska fastställas i enlighet med artikel 5.3.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 9 – inledningen
Följande kostnader ska inte vara stödberättigande enligt instrumentet:
Samtliga kostnader i samband med de åtgärder som avses i artikel 6 ska vara berättigade till finansiering inom ramen för instrumentet, med undantag för följande:
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 9 – led aa (nytt)
(aa)  Kostnader för utbildning eller kompetensutveckling som är nödvändig för att använda utrustningen.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 9 – led c
(c)  Kostnader för elektroniska system, med undantag för programvara som är helt nödvändig för att använda tullkontrollutrustningen.
(c)  Kostnader för elektroniska system, med undantag för programvara och programvaruuppdateringar som är helt nödvändig för att använda tullkontrollutrustningen och med undantag för elektronisk programvara och programmering som är nödvändig för att koppla samman befintlig programvara med tullkontrollutrustningen.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 9 – led d
(d)  Kostnader för nät, såsom säkrade och osäkra kommunikationskanaler, eller abonnemang.
(d)  Kostnader för nät, såsom säkrade och osäkra kommunikationskanaler, eller abonnemang, med undantag för nät eller abonnemang som är helt nödvändiga för att använda tullkontrollutrustningen.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Arbetsprogrammen ska antas av kommissionen genom en genomförandeakt. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 med avseende på ändring av bilaga 2a för fastställande av arbetsprogram.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 1 – inledningen
Utarbetandet av de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska styrkas av en behovsbedömning, som ska bestå av följande som ett minimum:
Utarbetandet av de arbetsprogram som avses i punkt 1 ska styrkas av en enskild behovsbedömning, som ska bestå av följande:
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 1 – led b
(b)  En fullständig förteckning över tillgänglig tullkontrollutrustning.
(b)  En fullständig förteckning över tillgänglig och funktionell tullkontrollutrustning.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 1 – led c
(c)  En gemensam bestämning av en minimistandard och en optimal standard för tullkontrollutrustning med hänvisning till kategorin av gränsövergångsställen.
(c)  En gemensam bestämning av en teknisk minimistandard för tullkontrollutrustning med hänvisning till kategorin av gränsövergångsställen.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 1 – led ca (nytt)
(ca)  En bedömning av en optimal nivå för tullkontrollutrustning med hänvisning till kategorin av gränsövergångsställen.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 1 – led d
(d)  En detaljerad beräkning av finansiella behov.
(d)  En detaljerad beräkning av finansiella behov allt efter tullverksamhetens omfattning och den relativa arbetsbördan.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1
1.  Indikatorer för rapportering om instrumentets framsteg mot de allmänna och särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga 2.
1.  I enlighet med sin rapporteringsskyldighet enligt artikel 38.3 e i i budgetförordningen ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om programmets prestationer. Kommissionens prestationsrapportering ska omfatta information om både framsteg och tillkortakommanden.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2
2.  För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av instrumentets måluppfyllelse ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 med avseende på att ändra bilaga 2 för att vid behov se över eller komplettera indikatorerna och komplettera denna förordning med bestämmelser om upprättande av en ram för övervakning och utvärdering.
2.  Indikatorer för rapportering om instrumentets framsteg i riktning mot uppnåendet av de allmänna och särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga 2. För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av instrumentets måluppfyllelse ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 med avseende på att ändra bilaga 2 för att vid behov se över eller komplettera indikatorerna och komplettera denna förordning med bestämmelser om upprättande av en ram för övervakning och utvärdering i syfte att tillhandahålla Europaparlamentet och rådet uppdaterade kvalitativa och kvantitativa uppgifter om programmets prestationer.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3
3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av instrumentets genomförande och resultat samlas in resurseffektivt, ändamålsenligt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.
3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifterna för övervakning av instrumentets genomförande och resultat är jämförbara och fullständiga och att de samlas in på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och inom föreskriven tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel. Kommissionen ska tillhandahålla Europaparlamentet och rådet tillförlitlig information om kvaliteten på de prestationsuppgifter som använts.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – led ca (nytt)
(ca)   Förekomst av utrustning som finansierats via unionens budget och utrustningens skick fem år efter det att den togs i drift.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – led cb (nytt)
(cb)   Uppgifter om när tullkontrollutrustningen underhållits.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – led cc (nytt)
(cc)   Uppgifter om upphandlingsförfarandet.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – led cd (nytt)
(cd)   Styrkande av kostnader.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1
1.  Utvärderingar ska utföras utan onödiga dröjsmål för att kunna användas i beslutsprocessen.
1.  Utvärderingar av åtgärder som finansieras inom ramen för instrumentet och som avses i artikel 6 ska bedöma instrumentets resultat, inverkan och ändamålsenlighet och utföras inom föreskriven tid för att säkerställa att de används på ett effektivt sätt i beslutsprocessen.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2
2.  En interimsutvärdering av instrumentet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av instrumentet, dock senast fyra år efter det att instrumentet började genomföras.
2.  En interimsutvärdering av instrumentet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av instrumentet, dock senast tre år efter det att instrumentet började genomföras.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Interimsutvärderingen ska innehålla iakttagelser som är nödvändiga för att fatta beslut om en uppföljning av programmet efter 2027 och dess mål.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3
3.  Vid slutet av instrumentets genomförande, dock senast fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av instrumentet.
3.  Vid slutet av instrumentets genomförande, dock senast tre år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av instrumentet.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 4
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer och tillvaratagna erfarenheter till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 4a (ny)
4a.  Kommissionen ska ta med årliga partiella utvärderingar i kommissionens rapport Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.3 och 12.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.3, 11.2 och 12.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.3 och 12.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.3, 11.2 och 12.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.3 och 12.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.3, 11.2 och 12.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 15
Artikel 15
utgår
Kommittéförfarande
1.  Kommissionen ska biträdas av tullprogramkommittén enligt artikel 18 i förordning (EU) [2018/XXX]23.
2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
__________________
23 COM(2018)0442.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell, riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten, och därigenom visa på mervärdet med unionen och stödja kommissionens insatser för insamling av uppgifter för att öka insynen i budgeten.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende instrumentet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats instrumentet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.
2.  För att säkerställa öppenhet och insyn ska kommissionen regelbundet informera allmänheten om instrumentet, dess åtgärder och resultat, med hänvisning till bland annat de arbetsprogram som avses i artikel 11.
Ändring 65
Förslag till förordning
Bilaga I – kolumn 3 – rad 1
Containrar, lastbilar, järnvägsvagnar
Containrar, lastbilar, järnvägsvagnar och fordon
Ändring 66
Förslag till förordning
Bilaga 1 – kolumn 3 – rad 3a (ny)
Fordon
Ändring 67
Förslag till förordning
Bilaga I – kolumn 2 – rad 5
Röntgenbåge med bakåtstrålning
Röntgenbaserad båge med bakåtstrålning
Ändring 68
Förslag till förordning
Bilaga 2 – kolumn 2 – rad 6a (ny)
Millimetervågbaserad säkerhetsskanner
Ändring 69
Förslag till förordning
Bilaga 2 – led 1a (nytt)
1a.  Skydd och säkerhet
a)  Graden av efterlevnad av säkerhetsstandarder för tullkontrollutrustning vid alla gränsövergångsställen, inbegripet it-säkerhet.
b)  Graden av efterlevnad av skyddsstandarder för tullkontrollutrustning vid alla gränsövergångsställen.
Ändring 70
Förslag till förordning
Bilaga 2 – led 1b (nytt)
1b.  Hälsa och miljö
a)  Graden av efterlevnad av hälsostandarder för tullkontrollutrustning vid alla gränsövergångsställen.
b)  Graden av efterlevnad av miljöstandarder för tullkontrollutrustning vid alla gränsövergångsställen.
Ändring 71
Förslag till förordning
Bilaga 2a (ny)
Bilaga 2a
Arbetsprogram
Ändring 72
Förslag till förordning
Bilaga 2b (ny)
Bilaga 2b
Undantagsfall i samband med överskjutande finansiering

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0460/2018).


Ingående av statusavtal EU-Albanien om åtgärder som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Albanien ***
PDF 109kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 januari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående av statusavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Albanien om åtgärder som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Republiken Albanien (10302/2018 – C8-0433/2018 – 2018/0241(NLE))
P8_TA(2019)0002A8-0463/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10302/2018),

–  med beaktande av utkastet till statusavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Albanien om åtgärder som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Republiken Albanien (10290/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 77.2 b och d och 79.2 c samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0433/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0463/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Albanien.


Protokoll till partnerskaps- och samarbetsavtalet EU-Kirgizistan (Kroatiens anslutning) ***
PDF 111kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 januari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens och medlemsstaternas vägnar, av protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete om upprättande av ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (12564/2017 – C8-0033/2018 – 2017/0185(NLE))
P8_TA(2019)0003A8-0443/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12564/2017),

–  med beaktande av utkastet till protokoll till avtalet om partnerskap och samarbete om upprättande av ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (12659/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 91, 100.2, 207 och 209 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0033/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A8-0443/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Kirgizistan.


Övergripande avtal EU-Kirgizistan
PDF 154kWORD 49k
Europaparlamentets rekommendation av den 15 januari 2019 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende det övergripande avtalet mellan EU och Kirgizistan (2018/2118(INI))
P8_TA(2019)0004A8-0450/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av rådets beslut (EU) 2017/… av den 9 oktober 2017 om bemyndigande för Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att på Europeiska unionens vägnar inleda och föra förhandlingar om de bestämmelser i ett övergripande avtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan, som omfattas av unionens behörighet (11436/1/17 REV 1),

—  med beaktande av beslutet av den 9 oktober 2017 av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om bemyndigande för Europeiska kommissionen att på medlemsstaternas vägnar inleda och föra förhandlingar om de bestämmelser i ett övergripande avtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan, som omfattas av medlemsstaternas behörighet (11438/1/17 REV 1),

—  med beaktande av den föreslagna rättsliga grunden för det nya övergripande avtalet, dvs. artikel 37 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 91, 100.2, 207 och 209 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—  med beaktande av det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kirgizistan som trädde i kraft 1999,

—  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om hur genomförandet av EU:s strategi för Centralasien framskrider(1) och den 13 april 2016 om genomförande och översyn av EU-strategin för Centralasien(2),

—  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kirgizistan, däribland resolutionerna av den 15 januari 2015(3), den 8 juli 2010(4) och den 6 maj 2010(5),

—  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten om presidentvalet i Republiken Kirgizistan av den 16 oktober 2017,

—  med beaktande av slutsatserna om presidentvalet från Europaparlamentet, den internationella valobservatörsgruppen, kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/ODIHIR),

—  med beaktande av deklarationen som antogs av den 13:e parlamentariska samarbetskommittén EU–Kirgizistan den 3 maj 2018,

—  med beaktande Europeiska unionens beslut av den 2 februari 2016 om att låta Republiken Kirgizistan omfattas av GSP+,

—  med beaktande av sin ståndpunkt av den 22 oktober 2013 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt bistånd till Kirgizistan(6),

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8–0450/2018), och av följande skäl:

A.  I december 2017 inledde EU och Kirgizistan förhandlingar om ett övergripande avtal som ska ersätta det nuvarande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kirgizistan, i syfte att stärka och fördjupa samarbetet på områden av gemensamt intresse på grundval av de gemensamma värdena demokrati, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning inom ramen för en ny rättslig ram.

B.  För att det övergripande avtalet ska träda i kraft krävs Europaparlamentets godkännande.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att göra följande:

Allmänna principer

Politisk dialog och internationellt samarbete

Institutionella bestämmelser

Gemensamma frågor och intressen med anknytning till samarbetsområden som behandlas i avtalet

   a) att förhandla fram och sluta ett ambitiöst, övergripande och balanserat avtal mellan EU och Kirgizistan, som ska ersätta partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 och utgöra en grund för starka och varaktiga förbindelser samt en stabil, säker och hållbar utveckling för båda sidor,
   b) att fastställa strategiska kort- och långsiktiga perspektiv i det övergripande avtalet och införa ett antal väl identifierade och strukturerade mål för samarbete med Kirgizistan; att göra ytterligare ansträngningar, och att fördjupa förbindelserna för att göra EU mer synligt och mer verkningsfullt i landet och regionen,
   c) att främja marknadsekonomin genom att förverkliga konkreta sociala och ekonomiska fördelar för invånare på båda sidor; att upprätthålla konkurrensregler och rättssäkerhet, bland annat genom att stärka oberoende och transparenta institutioner,
   d) att säkerställa starka utfästelser från de båda parterna om att respektera och främja demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i fullständig överensstämmelse med de kriterier som krävs för den GSP+-status som beviljats Kirgizistan, bland annat ratificering av relevanta internationella konventioner och effektivt genomförande av slutsatser och rekommendationer från behöriga övervakningsmyndigheter som inrättats genom dessa konventioner; att främja och föra en regelbunden och resultatinriktad dialog om mänskliga rättigheter i frågor av intresse för båda sidor, som bör inbegripa både myndigheter och det civila samhället, i syfte att stärka den institutionella ramen och den offentliga politiken; att lyfta fram Kirgizistans konstruktiva medlemskap i FN:s människorättsråd under perioden 2016–2018 och uppmuntra till fortsatt internationellt engagemang,
   e) att bidra till att stärka multilateralismen och det internationella samarbetet, att tillsammans med sina kirgizistanska partner utveckla samarbetsformer i syfte att främja internationell säkerhet och gemensamt effektivt hantera globala utmaningar på områdena terrorism, klimatförändringar, migration och organiserad brottslighet. samt att bidra till att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling och den nya nationella utvecklingsstrategin 2018–2040; att mer allmänt bidra till stabilisering och tillväxt i Centralasien,
   f) att stärka den politiska dialogen och det sektoriella samarbetet; att skapa en meningsfull och regelbunden dialog om alla frågor av relevans, som bygger vidare på befintliga format,
   g) att intensifiera samarbetet inom krishantering, konfliktförebyggande, bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet, it-brottslighet, förebyggande av våldsam radikalisering och gränsöverskridande brottslighet samt integrerad gränsförvaltning, i fullständig överensstämmelse med skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och i enlighet med ändringarna av strafflagen; att säkerställa att den nationella lagen nr 150 från 2005 om bekämpning av extremistiska handlingar är fullt förenlig med internationella normer,
   h) att stärka bestämmelserna om handel och ekonomiska förbindelser, för att förbättra investeringsklimatet och bidra till diversifieringen av Kirgizistans ekonomi, vilket gynnar alla parter och stärker rättssäkerheten och regelverkets transparens; att stödja god samhällsstyrning och ett fungerande rättsväsende, minska byråkratin och vidta alla tillgängliga åtgärder för att främja hållbar ekonomisk utveckling i syfte att konsolidera och vidareutveckla det multilaterala, regelbaserade handelssystemet; att bidra till att stödja etablering och utveckling av små och medelstora företag; att stärka de ekonomiska och handelsmässiga förbindelserna mellan EU och Kirgizistan med hänsyn till GSP+-statusen och uppmana Kirgizistan att genomföra de internationella åtaganden som följer av denna status, i syfte att främja landets ekonomiska utveckling,
   i) att förbättra samarbetet i kampen mot korruption, penningtvätt och skatteundandragande; att inbegripa särskilda avsnitt med tydliga och kraftfulla åtaganden och åtgärder för att bekämpa korruption i alla dess former och genomföra internationella standarder och multilaterala konventioner mot korruption; att inbegripa bestämmelser om god förvaltning i skattefrågor och öppenhetsstandarder som bekräftar parternas åtagande att tillämpa internationella standarder i kampen mot skatteundandragande och skatteflykt,
   j) att bidra till att stärka Kirgizistans medlemskap i Världshandelsorganisationen genom lämpliga reformer när det gäller utländska investeringar, tullmyndigheter och tillträde till internationella marknader,
   k) att förbättra samordningen mellan EU:s och Kirgizistans ståndpunkter i internationella forum,
   l) att förstärka den interparlamentariska dialogen mellan Kirgizistan och Europaparlamentet,
   m) att säkerställa att det i avtalet fästs stor vikt vid klimatförändringar, vattenförvaltning och förebyggande av katastrofrisker samt vid beredskap mot den betydande risken för naturkatastrofer, bland annat jordbävningar; att bistå Kirgizistan i dess arbete för att skydda miljön och dess kraftfulla åtgärder i riktning mot hållbar utveckling,
   n) att säkerställa att förhandlingsdirektiven översänds till Europaparlamentet, i enlighet med sekretessregler, för att göra det möjligt för parlamentet att granska förhandlingsprocessen ordentligt och för att konsekvent uppfylla de interinstitutionella skyldigheterna enligt artikel 218.10 i EUF-fördraget, enligt vilken parlamentet omedelbart och fullständigt måste informeras i alla skeden av förfarandet,
   o) att delge alla handlingar med anknytning till förhandlingarna, t.ex. protokoll, och föreslagna texter som förhandlats fram, samt att regelbundet informera Europaparlamentet,
   p) att på samtliga nivåer säkerställa respekten för den praxis som gäller sedan länge att inte tillämpa det nya avtalet provisoriskt förrän parlamentet har gett sitt godkännande,
   q) att stärka och utvidga det befintliga samarbetet enligt det nuvarande partnerskaps- och samarbetsavtalet, enligt vilket följande organ för samarbete och dialog redan har inrättats:
   Samarbetsrådet på ministernivå.
   Samarbetskommittén på högre tjänstemannanivå, och underkommittéerna för handel och investeringar och för utvecklingssamarbete.
   Den parlamentariska samarbetskommittén.
   r) att förbättra den interparlamentariska granskningen inom ramen för en stärkt parlamentarisk samarbetskommitté som ska utvecklas i det nya avtalet, i synnerhet på områdena demokrati, rättsstatsprincipen och kampen mot korruption,
   s) att säkerställa civilsamhällets deltagande, både under förhandlingarna och genomförandefasen för avtalet,
   t) att säkerställa att det införs villkor rörande ett eventuellt avbrutet samarbete i händelse av överträdelse av väsentliga delar från endera partens sida, inbegripet en samrådsroll för Europaparlamentet i sådana fall,
   u) att såväl på EU-nivå som på medlemsstatsnivå anslå tillräckliga resurser till att genomföra det övergripande avtalet, för att säkerställa att alla ambitiösa mål som slagits fast under förhandlingarna uppnås,
   v) att ta hänsyn till Kirgizistans roll som en av de få gryende demokratierna i regionen, vilket kräver långsiktigt politiskt, diplomatiskt, ekonomiskt och tekniskt stöd från EU,
   w) att fortsätta arbetet med att konsolidera en fungerande parlamentarisk demokrati med ett verkligt flerpartisystem och konstitutionella kontroller och motvikter, och säkerställa parlamentarisk tillsyn över den verkställande makten, såsom ett pilotland för EU:s demokratiska stöd; att framföra oron rörande de konstitutionella ändringarna under 2016, framför allt den betydande förstärkningen av premiärministerns befogenheter, den högre rangordningen av de nationella domstolarnas domslut jämfört med internationella fördrag om mänskliga rättigheter och det förlorade oberoendet för högsta domstolens konstitutionella avdelning; att uppmuntra icke-statliga organisationer att delta i utveckling och översyn av landets lagstiftning och politik, framför allt vad gäller alla instrument eller mekanismer som direkt inverkar på verksamheten för organisationer i det civila samhället,
   x) att bekräfta vikten av att arbeta på ett systematiskt sätt för att främja värdena demokrati och mänskliga rättigheter, inbegripet yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet och rättsväsendets oberoende,
   y) att främja ett gynnsamt klimat för journalister och oberoende medier; att säkerställa att Kirgizistan tillåter att bannlysta utländska människorättsaktivister och journalister får komma in i landet och fortsätta sitt arbete utan inblandning,
   z) att erkänna de framsteg som uppnåtts i fråga om det fredliga genomförandet av, och den förbättrade insynen i, parlaments- och presidentvalen, och att eftertryckligen uppmana till ett fortsatt genomförande av rekommendationerna från internationella valobservatörsuppdrag,
   aa) att eftertryckligen uppmana Kirgizistan att vända alla negativa auktoritära trender, t.ex. den politiska manipulationen av rättskipningen, orättvisa straff som utdömts av domstol, orättvisa och icke-transparenta rättegångar, ingrepp i mediefriheten, straffriheten för brottsbekämpande tjänstemän och den påstådda misshandeln och tortyren av dem som hålls i förvar, utlämningar till länder där individerna riskerar att utsättas för tortyr eller misshandel samt diskrimineringen av minoriteter och de införda begränsningarna av mötes- och yttrandefriheten, och att uppmana Kirgizistan att noggrant utreda alla påståenden om plantering av bevis, utpressning, tortyr och misshandel; att uttrycka sin oro över att politiska ledare liksom potentiella presidentkandidater har fängslats för påstådda korruptionsanklagelser,
   ab) att i detta sammanhang uttrycka sitt misstycke till upprätthållandet av den livstidsdom som utfärdats för människorättsaktivisten Azimjon Askarov, som dokumenterade våldet mellan olika etniska folkgrupper under 2010, och begära att han omedelbart friges, att hans fällande dom ogiltigförklaras och att han ges rehabilitering och upprättelse,
   ac) att komma ihåg att korruption undergräver mänskliga rättigheter, jämlikhet, handel och sund konkurrens samt avskräcker utländska investeringar och därmed bromsar den ekonomiska tillväxten, samtidigt som även invånarnas förtroende för de statliga institutionerna minskar,
   ad) att även uppmuntra ett starkt åtagande gentemot sociala framsteg, god samhällsstyrning, demokrati och goda förbindelser mellan olika etniska grupper och mellan olika religiösa grupper, undervisning och utbildning, som ett sätt att stärka grundvalarna för stabilitet och säkerhet; att fortsätta att stödja fredsbyggande och säkerhetsåtgärder samt att intensifiera insatserna för att till fullo integrera minoriteter, med anledning av de etniska sammandrabbningarna i Kirgizistan 2010, i syfte att förhindra framtida konflikter,
   ae) att bidra till att få bukt med socioekonomiska problem och hinder av det slag som avses i ILO:s rekommendation nr 202; att i detta sammanhang rikta särskild uppmärksamhet mot unga genom att främja vetenskapligt och kulturellt utbyte samt ungdomsutbyte, samt att rikta särskild uppmärksamhet mot den regionala utvecklingen, med specifik tonvikt på skillnaderna mellan norr och söder,
   af) att främja, gynna och underlätta ytterligare regionalt samarbete i Centralasien (vilket är en av de minst integrerade regionerna i världen) med anledning av den nuvarande positiva dynamiken, även för att öka stabiliteten och utvecklingen i hela Centralasien; att erkänna landets deltagande i EU-program i detta syfte och genomförandet av strategin för EU och Centralasien inom områdena energi, vattenförvaltning och miljöutmaningar, samt i regelbundna politiska och människorättsliga dialoger med EU,
   ag) att försäkra Kirgizistan om att landets medlemskap i Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU) inte påverkar förstärkningen av förbindelserna med EU, vilket framgår av det nyligen ratificerade förstärkta partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kazakstan,
   ah) att beakta utvecklingen av Kirgizistans förbindelser med Kina och Ryssland; att uppmana Kirgizistan att bredda sin ekonomi i syfte att minska dess stora politiska beroende av dessa båda externa aktörer; att beakta utvecklingen av dessa förbindelser inom ramen för genomförandet av Kinas strategi ”ett bälte – en väg” (One Belt One Road); att se till att man i betydligt högre grad motverkar den propaganda som sprids av ryska medier i landet,
   ai) att bidra till att verka för att minska de senaste diplomatiska och ekonomiska spänningarna i regionen, bland annat mellan Kazakstan och Kirgizistan,
   aj) att stödja den pågående förbättringen av de diplomatiska förbindelserna med Uzbekistan, samt en konstruktiv dialog om förvaltningen av de knappa vattenresurserna i regionen,
   ak) att erkänna Kirgizistans säkerhetsproblem i samband med den försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan och när det gäller den ökande radikaliseringen i den centralasiatiska regionen; att tillhandahålla stöd när det gäller islamistiska utländska stridande och deras familjemedlemmar som återvänder från utlandet; att stärka det regionala samarbetet med länder i Centralasien i kampen mot jihadiströrelser och gränsöverskridande brottslighet med hjälp av rättsliga, institutionella och praktiska terrorismbekämpningsrelaterade gränskontrollåtgärder och förebyggande åtgärder mot ökande våldsbejakande religiös radikalisering.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Republiken Kirgizistans president, regering och parlament.

(1) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 91.
(2) EUT C 58, 15.2.2018, s. 119.
(3) EUT C 300, 18.2.2016, s. 10.
(4) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 92.
(5) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 80.
(6) EUT C 208, 10.6.2016, s. 177.


Självkörande bilar inom transportsektorn i Europa
PDF 175kWORD 57k
Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2019 om självkörande bilar inom EU:s transporter (2018/2089(INI))
P8_TA(2019)0005A8-0425/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 maj 2018, Vägen mot automatiserad rörlighet – en EU-strategi för framtidens rörlighet (COM(2018)0283),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem, en milstolpe mot samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet (COM(2016)0766),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem(2),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0425/2018), och av följande skäl:

A.  EU:s strategi för uppkopplad och automatiserad rörlighet är nära knuten till kommissionens politiska prioriteringar, särskilt till dem i dess agendor för sysselsättning, tillväxt och investeringar, forskning och innovation, miljön och klimatförändringar, ren och säker rörlighet och transport, trafiksäkerhet och mindre köbildning på vägarna, den digitala inre marknaden och energiunionen.

B.  Den snabba tekniska utvecklingen, både inom transportbranschen och inom robotteknik och artificiell intelligens, har en betydande inverkan på ekonomin och samhället. Självkörande fordon kommer i betydande utsträckning att ändra vår vardag, avgöra framtiden för internationell vägtransport, minska transportkostnaderna, förbättra trafiksäkerheten, öka rörligheten och minska miljöpåverkan. Vägtransportsektorn kan bana vägen för nya tjänster och transportsätt och därmed tillgodose den växande efterfrågan på individuell rörlighet och transport av varor, och t.o.m. bidra till att revolutionera stadsplaneringen.

C.  Kommissionen har som mål att halvera antalet dödsolyckor per år i EU fram till 2020 jämfört med 2010, i linje med målen i nollvisionen. Framstegen med att minska det totala antalet dödsfall och skadade verkar ha stagnerat på senare tid, med tanke på att mer än 25 000 människor förlorade sina liv på EU:s vägar och ytterligare 135 000 skadades allvarligt under 2016. EU:s städer har stora mobilitetsproblem och tampas dessutom med problem med föroreningar och klimatförändringar.

D.   Avancerade förarassistentsystem, t.ex. varning vid avvikelse från körfält och automatiska nödbromsar, har redan visat sig bidra till trafiksäkerheten och minskningen av antalet allvarliga olyckor.

E.  De allra flesta trafikolyckorna har den mänskliga faktorn som orsak och därför är det absolut nödvändigt att minska riskerna för sådana olyckor genom att göra det obligatoriskt att använda säkerhetsrelevanta förarassistentsystem, samtidigt som den personliga rörligheten behålls.

F.  Den positiva trenden när det gäller trafiksäkerhet inom EU under det senaste årtiondet har avtagit. Vägtransporter står fortfarande för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar.

G.  Behoven av transporter, för både passagerare och gods, växer överallt i världen, samtidigt som vi blir alltmer medvetna om att planetens resurser är begränsade. Därför blir effektivitet en ständigt viktigare faktor i transportsammanhang.

H.  EU bör uppmuntra och vidareutveckla digital teknik för automatiserad rörlighet för att kompensera för misstag orsakade av den mänskliga faktorn, dödsolyckor och andra trafikolyckor.

I.  Automatisering och utveckling av ny teknik kommer att leda till ökad säkerhet för transporter och transportsystem och samtidigt ta bort vissa av de mänskliga faktorerna i sammanhanget. Parallellt med automatiseringen bör man beakta såväl mångfalden i fråga om som villkoren för transportsystemen i olika medlemsstater. Nya transportsystem måste byggas upp och både nya och befintliga transportsystem måste utrustas med lämpliga säkerhetskomponenter innan automatisering kan införas.

J.  Automatiseringen sker i flera steg, varav stegen 1 och 2 redan finns på marknaden, men stegen med delvis genomförd automatisering, hög automatisering och fullständig automatisering i form av autonom körning planeras bli införda först 2020–2030. Därför är det viktigt att ha förarassistentsystem som en grundläggande teknik på vägen mot en fullständig automatisering.

K.  Investeringar måste säkerställas både på forskningsstadiet och i senare utvecklingsstadier för att förbättra tillgänglig teknik och genomföra en säker och intelligent transportinfrastruktur.

L.  I flera länder i hela världen (t.ex. Förenta staterna, Australien, Japan, Sydkorea och Kina) går utvecklingen snabbt för att göra både uppkopplad och automatiserad rörlighet tillgänglig på marknaden. EU behöver reagera mycket mer proaktivt på den snabba utvecklingen inom denna sektor i syfte att främja initiativ och strängare säkerhetskrav för alla trafikanter som färdas till havs, på vattenvägar, på vägar, i luften eller med järnväg och som använder blandade transportslag.

M.  Kommissionen förväntar sig att den nya marknaden för automatiserade och uppkopplade fordon kommer att växa exponentiellt, med intäkter som förväntas överstiga 620 miljarder euro fram till 2025 för EU:s fordonsindustri och 180 miljarder euro för dess elektroniksektor.

N.  I Amsterdamdeklarationen (2016) beskrivs samarbetet mellan medlemsstaterna, kommissionen och industrin på området för uppkopplad och automatiserad körning.

O.  Autonoma transporter omfattar alla typer av fjärrstyrda, automatiserade, uppkopplade och autonoma transportmedel på väg, järnväg, i luften, till havs och på inre vattenvägar.

P.  Kommissionens meddelande om vägen mot automatiserad rörlighet utgör ett viktigt delmål inom EU:s strategi för uppkopplad och automatiserad rörlighet.

Q.  Tonvikten måste läggas på autonoma transporter mot bakgrund av att helt självkörande fordon kommer att ge märkbara säkerhetsförbättringar och kommer att kunna köras utan uppkopplade funktioner. För underordnad kapacitet och underordnade tjänster kan det fortfarande komma att behövas digital kommunikation.

R.  Införandet av självkörande fordon, som förväntas ske redan 2020, kommer att medföra betydande fördelar, men också innebära nya risker, bl.a. när det gäller trafiksäkerhet, skadeståndsansvar och försäkring, cybersäkerhet, immateriella rättigheter, skydd av personuppgifter och tillgång till uppgifter, teknisk infrastruktur, standardisering och sysselsättning. Det är omöjligt att förutsäga hur hela omfattningen av de långsiktiga effekterna av autonom rörlighet kommer att påverka jobben och miljön. Det är ytterst viktigt att se till att EU:s rättsliga ram är anpassad till att reagera på dessa utmaningar på ett lämpligt sätt och att öka allmänhetens medvetenhet om och acceptans för självkörande fordon.

S.  Med tanke på de etiska följderna av användningen av denna teknik måste det tas fram riktlinjer för införandet av artificiell intelligens liksom system för att garantera en konsekvent hantering av de etiska frågor som uppstår.

Allmänna principer

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om vägen mot automatiserad rörlighet, i vilken det anges en strategi för att göra EU världsledande inom utveckling av säkra system för automatiserad rörlighet, varigenom trafiksäkerheten och effektiviteten på vägarna ökar, trafikstockningar bekämpas, energiförbrukningen och utsläppen från transporter minskas och fossila bränslen gradvis fasas ut.

2.  Europaparlamentet noterar de första åtgärder som kommissionen och medlemsstaterna vidtagit för framtidens automatiserade rörlighet och är medvetet om lagstiftningsinitiativet om ITS-direktivet(3) och den föreslagna översynen av direktivet om förvaltning av vägars säkerhet(4) och förordningen om allmän säkerhet hos motorfordon(5).

3.  Europaparlamentet bekräftar den viktiga funktion som samverkande intelligenta transportsystem (samverkande ITS) har för att tillhandahålla konnektivitet för automatiserade/självkörande fordon inom Society of Automotive Engineers (SAE) grad 2, 3 och eventuellt 4. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och industrin att fortsätta att genomföra samverkande ITS och uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna och industrin vid införandet av samverkande ITS-tjänster, främst genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, de europeiska struktur- och investeringsfonderna och InvestEU-programmet.

4.  Europaparlamentet framhåller innovationspotentialen hos alla automatiserade transportmedel via väg, järnväg, vattenvägar eller luften. Parlamentet understryker behovet av att Europas aktörer förenar sina krafter för att uppnå och upprätthålla ställningen som global ledare inom autonoma transporter. Parlamentet konstaterar att framstegen avseende autonoma transporter, särskilt inom vägtransportsektorn, kräver samverkansinriktat samarbete mellan många olika branscher i EU:s ekonomi, bl.a. fordonstillverkningssektorn och den digitala sektorn.

5.  Europaparlamentet inser den betydande potentialen hos automatiserad rörlighet för många sektorer genom att det innebär nya affärsmöjligheter för nystartade företag samt små och medelstora företag, liksom för industrin och företagen generellt, i synnerhet vad gäller att skapa nya rörlighetstjänster och sysselsättningsmöjligheter.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att utveckla självkörande fordon som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och nedsatt rörlighet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi, framför allt avseende uppgifter, åtkomst till uppgifter och it-säkerhet, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2018 om en europeisk strategi för samverkande ITS, där man säkerställer en teknikneutral, marknadsklar metod. Parlamentet erkänner de möjligheter som kommissionens kommande rekommendationer om tillgång till uppgifter och resurser i fordon erbjuder.

8.  Europaparlamentet bekräftar behovet av att undersöka lagstiftningsåtgärder för att säkerställa rättvis, säker och teknikneutral tillgång till uppgifter i fordon i realtid för vissa tredjepartsenheter. Parlamentet anser att sådan tillgång bör göra det möjligt för slutanvändare och tredje parter att dra nytta av digitaliseringen och främja rättvisa villkor och säkerhet när det gäller lagring av uppgifter i fordon.

9.  Europaparlamentet konstaterar att liknande frågor om immateriella rättigheter och tillhörande nyttjanderätt kommer att uppstå i samband med artificiell intelligens för autonom mobilitet och på andra områden, t.ex. äganderätt eller nyttjanderätt till koder, data och uppfinningar som den artificiella intelligensen själv skapat. Parlamentet anser dock att man bör finna så allmänna lösningar som möjligt på dessa problem.

10.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att man vid utarbetandet av den nya lagstiftningen om regleringen av autonom rörlighet säkerställer att alla hinder för att främja teknisk utveckling, forskning och innovation kan övervinnas.

11.  Europaparlamentet påpekar att det i kommissionens meddelande om vägen mot automatiserad rörlighet saknas analyser av och förslag till självkörande fordon inom alla transportslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram transportslagsspecifika analyser och strategier, bland annat inom områdena intermodala transporter och rörlighet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvidga sina strategier för självkörande bilar till kollektivtrafik, samt att utvidga sitt perspektiv till alla transportsätt.

13.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts vid rådets högnivåmöten om autonom körning och skulle vilja se att det arbetet utvidgas till att även ta upp andra transportslag än vägtransporter.

14.  Europaparlamentet understryker att tekniska standarder för fordon och infrastruktur (t.ex. trafikskyltar, vägmarkeringar, signalsystem och samverkande ITS) bör utvecklas och anpassas på internationell, europeisk och nationell nivå med utgångspunkt i befintligt arbete och befintliga forum för att undvika dubbelarbete, på grundval av principerna för en öppen, transparent och teknikneutral strategi, så att trafiksäkerheten ökar och en smidig gränsöverskridande interoperabilitet säkerställs.

15.  Europaparlamentet konstaterar att tillförlitliga fordons- och vägdata är grundläggande byggstenar för att förverkliga både autonom och uppkopplad körning i ett gemensamt europeiskt transportområde och konkurrenskraftiga tjänster för slutanvändarna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att hindren för att använda sådana uppgifter undanröjs och att ett kraftfullt regelverk i detta avseende införs före den 1 januari 2020, där man säkerställer samma kvalitet och tillgång till uppgifter i alla medlemsstater.

16.  Europaparlamentet konstaterar att det är ytterst angeläget att ge både användare och intressenter rättssäkerhet vad gäller självkörande fordons förenlighet med viktig befintlig lagstiftning, framför allt i fråga om lagstiftningen om integritet och elektronisk kommunikation och den allmänna dataskyddsförordningen(6). Parlamentet uppmanar kommissionen att närmare ange vilka kategorier av information från självkörande fordon som ska behandlas som öppna data och göras tillgängliga i realtid och vilka som ska behandlas som konfidentiella.

17.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att se till att användarna har kontroll över och tillgång till både personliga uppgifter och uppgifter i fordon som genereras, samlas in och vidarebefordras av självkörande fordon. Parlamentet betonar att konsumenterna måste erbjudas ett it-skydd på högsta nivå.

18.  Europaparlamentet framhåller att en kraftig ökning av uppgifter som genereras och samlas in av självkörande fordon förväntas och understryker behovet av att använda dessa uppgifter, framför allt icke-personuppgifter och anonymiserade uppgifter, för att främja utvecklingen av självkörande fordon och fortsätta att utveckla innovationer inom ramen för nya rörlighetslösningar. Parlamentet framhåller att skyddet av den personliga integriteten och av känsliga uppgifter som genererats av självkörande fordon ska vara en ovillkorlig prioritet.

19.  Europaparlamentet betonar att helt självkörande eller högautomatiserade fordon kommer att vara kommersiellt tillgängliga under de kommande åren och att lämpliga regelverk, som garanterar säker körning och anger en tydlig ordning avseende ansvarsskyldighet, måste införas så snart som möjligt för att hantera de förändringar som det medför, inbegripet interaktionen mellan självkörande fordon och infrastrukturen samt andra användare.

20.  Europaparlamentet konstaterar att de befintliga ansvarsreglerna, såsom rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister(7) (direktivet om produktansvar) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet(8) (direktivet om motorfordonsförsäkring), inte togs fram för att hantera de utmaningar som användningen av självkörande fordon innebär och betonar att det finns allt fler belägg för att det nuvarande regelverket, särskilt i fråga om ansvarsförsäkring, registrering och skyddet av personuppgifter, inte längre kommer att vara tillräckligt för att hantera de nya risker som följer av ökad fordonsautomation, konnektivitet och komplexitet.

21.  Europaparlamentet anser att det mot bakgrund av de dynamiska tekniska förändringarna inom sektorn finns ett behov av att klargöra vem som ska stå för skadan i händelse av olyckor som orsakats av helt självkörande fordon, och när graden av autonomi är sådan att fordonet antingen kan köras helt autonomt eller köras av en förare får det inte finnas skuggan av tvivel om vem som är den ansvariga parten i varje enskilt scenario. Parlamentet betonar att det särskilt bör utredas om den ståndpunkt, att endast en mycket liten andel av alla olyckor hittills har orsakats av tekniska faktorer, motiverar en ansvarsförskjutning till tillverkaren som, som en riskfaktor som är oavhängig av försumlighet, kan kopplas till den risk som finns i införandet av självkörande fordon på marknaden. Parlamentet betonar också att det finns ett ytterligare behov av att undersöka om specifika trafiksäkerhetsskyldigheter för fordonets ägare och en instruktionsskyldighet som gäller föraren i tillräcklig hög grad kan utjämna denna ansvarsförskjutning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utföra en grundlig bedömning, anpassa EU:s nuvarande rättsliga ram och vid behov införa nya regler utifrån vilka ansvar och skadeståndsskyldighet fördelas. Parlamentet uppmanar också kommissionen att bedöma och övervaka möjligheten att införa ytterligare EU-instrument för att hålla jämna steg med utvecklingen inom artificiell intelligens.

22.  Europaparlamentet understryker vikten av teknik som bygger på det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) och Galileo, i syfte att förbättra interaktionen och driftskompatibiliteten mellan digitala system ombord och online. Parlamentet begär att de återstående satelliterna ska färdigställas och tas i drift så snart som möjligt så att det europeiska positioneringssystemet Galileo kan användas som standardpositioneringssystem i automatiserade fordon.

23.  Europaparlamentet anser att allmän tillgång till teknik för autonoma transporter inte är möjligt om man inte säkerställer åtkomst till höghastighetsinternet och 5G-nät. Parlamentet beklagar att det finns regioner där införandet av dagens generation av 4G-nät fortfarande går långsammare än förväntat, särskilt på landsbygden.

Vägtransport

24.  Europaparlamentet påminner om de nya säkerhetsbestämmelserna i de vägledande principer för användargränssnitt som föreslås i slutrapporten från Gear 2030.

25.  Europaparlamentet understryker behovet av att prioritera trafiksäkerhetslagstiftning inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) samt på europeisk och nationell nivå i syfte att stödja tekniska innovationer och självkörning så snart som möjligt, för att minska den mänskliga faktorn samt antalet trafikolyckor och dödsolyckor på vägarna.

26.  Europaparlamentet understryker vikten av att anta en ambitiös ny förordning om allmän säkerhet för motorfordon, med tanke på den potential att rädda människoliv som obligatorisk installation av ny teknik för fordonssäkerhet har på kort sikt; denna förordning kommer även att användas för utvecklingen av uppkopplade och automatiserade fordon i framtiden.

27.  Europaparlamentet påminner om att utvecklingen av uppkopplade och automatiserade fordon i huvudsak har varit teknikdriven. Parlamentet betonar behovet av att studera och erkänna de mänskliga och samhälleliga aspekterna av utvecklingen av uppkopplade och automatiserade fordon och av att säkerställa att införandet av dem är fullt ut förenligt med värden och mål ur ett samhälleligt, mänskligt och miljömässigt perspektiv.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, med beaktande av mobilitetens betydelse i EU, nå en gemensam ståndpunkt och att samarbeta för att EU ska ta och behålla en ledande roll i den internationella tekniska harmoniseringen av automatiserade fordon inom ramen för Unece och Wienkonventionen, särskilt i alla diskussioner i Unece:s världsforum för harmonisering av fordonsföreskrifter (arbetsgrupp 29) och Working Party on Automated/Autonomous and Connected Vehicles (GRVA).

29.  Europaparlamentet framhåller att förfaranden som avser automatiserade fordon under hela deras livstid bör vara så standardiserade, insynsvänliga och kontrollerbara som möjligt, däribland testning som utförs på öppna vägar och under verkliga körförhållanden samt periodiska trafiksäkerhetsprovningar.

30.  Europaparlamentet betonar behovet av tydlig lagstiftning, som regelbundet ses över, uppdateras vid behov och harmoniseras, enligt vilken det blir obligatoriskt att installera färdskrivare i enlighet med den reviderade förordningen om allmän säkerhet, för att förbättra olycksutredningarna och för att man, så snart som möjligt, ska kunna klarlägga och ta itu med ansvarsfrågor. Parlamentet konstaterar att dessa färdskrivare är nödvändiga för att man ska kunna fastställa ansvaret bland de olika aktörer som är inblandade i händelse av en olycka.

31.  Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att inbegripa säkerhetssystem redan från övergångsskedet, under vilket automatiserade fordon kommer att finnas sida vid sida med fordon som helt saknar uppkoppling och som helt saknar automatisering. Parlamentet betonar betydelsen av förarassistentsystem som ett steg mot fullt ut automatiserad körning, i syfte att redan nu förebygga trafikolyckor genom aktiva säkerhetssystem eller se till att olyckor blir mindre allvarliga tack vare passiva säkerhetssystem.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sörja för en säker och högkvalitativ väginfrastruktur som gör det möjligt att använda automatiserade och självkörande fordon.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa driftskompatibiliteten mellan alla system som inkluderar digitalt förmedlad trafikinformation.

34.  Europaparlamentet betonar den växande oron för falsk säkerhet bland användarna när de använder fordon som kräver att föraren i viss mån ingriper. Parlamentet efterlyser en tydligare definition och differentiering av kraven på ”fordon med avancerade förarassistentsystem” (SAE nivåerna 1 till 3) jämfört med ”automatiserade fordon” (SAE nivåerna 4 till 5) i trafiksäkerhetslagstiftningen och anser att fler studier bör genomföras om genomförbarheten för automatiserade fordon nivå 3 och deras säkerhet, särskilt avseende frågan om att signalera behovet av att ingripa för föraren och de faror som kan uppstå på grund av för sena ingripanden.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga etiska riktlinjer för artificiell intelligens.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram klara ansvarsdefinitioner och system för personskydd för att ge en samstämmig syn på de etiska frågorna med anknytning till autonoma system för automatiserade fordon.

37.  Europaparlamentet betonar att innan självkörande fordon kan godkännas fullt ut och göras tillgängliga i trafiken bör de etiska aspekterna hanteras och bli lösta av lagstiftaren. Parlamentet betonar därför att automatiserade fordon, med tanke på dessa etiska aspekter, måste genomgå en förhandsbedömning.

38.  Europaparlamentet framhåller de trafikstockningsrelaterade utmaningar för rörligheten i städer som omfattande användning av självkörande fordon förväntas ge upphov till. Parlamentet anser att självkörande fordon och lösningar såsom bildelning och taxitjänster bör kunna bidra till att ta itu med de här utmaningarna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att utarbeta politik för att säkerställa att självkörande fordon leder till bättre resealternativ, bland annat i form av kollektivtrafik och andra lösningar, för alla medborgare.

39.  Europaparlamentet betonar att fordonskolonisering är en del av framtiden, eftersom det ger bränsle- och energibesparingar och ökar trafiksäkerheten. Parlamentet kräver därför att medlemsstaterna, kommissionen och fordonsbranschen ska genomföra de åtgärder som anges i Amsterdamförklaringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett regelverk för att främja uppkoppling mellan fordon och andra enheter (V2X) för höggradigt respektive fullständigt automatiserade fordon (till exempel konvojer), särskilt vid vägtransporter på långa avstånd.

40.  Europaparlamentet anser att både passiva och aktiva säkerhetskomponenter i självkörande fordon har en viktig roll att spela i fråga om att minska antalet kollisioner samt de skador och dödsfall som kollisioner ger upphov till, eftersom kollisioner fortfarande kommer att kunna inträffa, särskilt under övergångsskedet med blandad trafik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka trafiksäkerheten.

41.  Europaparlamentet betonar riskerna med den ökande trenden av blandad trafik, med både traditionella och självkörande fordon, och efterlyser därför fler fälttester för att stödja framtidssäker forskning och utveckling för offentliga och privata företag och organ, men också för att bidra med konkreta uppgifter som kan bidra till en lämplig anpassning av bestämmelserna om skadeståndsansvar.

42.  Europaparlamentet understryker att en möjlig lösning för att åtgärda de befintliga luckorna och bristerna är att inrätta en försäkringsram med strikt ansvar för skador orsakade av självkörande fordon.

43.  Europaparlamentet understryker att i enlighet med sin resolution av den 16 februari 2017 om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik(9) bör det inte finnas någon begränsning av skadeståndsskyldigheten kopplad till karaktären och omfattningen av den skada som ska ersättas, detta för att garantera ett tillräckligt brottsofferskydd.

Lufttransport

44.  Europaparlamentet framhåller den nyligen antagna EASA-förordningen(10) om säkerhetsbestämmelserna inom luftfarten som bland annat omfattar bestämmelser som ger en korrekt rättslig grund för den allra första omfattande uppsättningen EU-regler för alla slags civila drönare. Parlamentet påminner om hur stort behovet var av att anta EASA-förordningen, mot bakgrund av att ny teknik såsom obemannade luftfartyg (UAV) även dyker upp i europeiska luftrum, och att det var nödvändigt att anpassa det nuvarande EU-regelverket och olika nationella regler.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram detaljerade bestämmelser för automatiserade luftfartyg för vilka det behövs noggranna och skräddarsydda specifikationer mot bakgrund av att en gemensam strategi för UAV och operativ drift inte lämpar sig för att säkerställa den säkra integrationen av automatiserade luftfartyg i luftrummet och bemannade luftfartyg. Parlamentet påminner om att UAV kommer att behöva säkra och, där så är lämpligt, certifierade underrättelsesystem samt en särskild miljö för luftrumshantering. Parlamentet betonar att sådana UAV-regler även bör beakta verksamhetens eller aktivitetens natur och risknivå, det obemannade luftfartygets operativa egenskaper samt driftområdets karaktär, till exempel befolkningstäthet, kännetecken i terrängen samt förekomst av byggnader och annan känslig infrastruktur.

46.  Europaparlamentet upprepar vikten av personuppgiftsskydd vid användning av automatiserade luftfartyg.

47.  Europaparlamentet påminner om Warszawadeklarationen från 2016 om drönare som en hävstång för arbetstillfällen och affärsmöjligheter. Parlamentet framhåller återigen betydelsen av de planerade åtgärderna för att utveckla EU:s ekosystem för drönare, som förväntas finnas på plats senast år 2019, och av att bygga vidare på de vägledande principerna i Rigadeklarationen.

48.  Europaparlamentet pekar på vikten av samordning vid utveckling av teknik och driftssystem för säker integrering av luftfartyg vad gäller tjänster för flygledning av plan på reguljära rutter, i linje med målen för U-Space, ett program som drivs inom det gemensamma Sesar-företaget. Den verksamhet som hittills utförts inom det gemensamma Sesar-företaget måste få fortsatt stöd.

49.  Europaparlamentet påpekar att forsknings- och experimentprogram som redan arbetar med UAV, t.ex. U-Space, bör ges mer finansiering inom kommande budget. Genom dessa experiment testar man i dag stora mängder UAV under verkliga förhållanden, samtidigt som man garanterar maximal säkerhet inom luftfartsledningen. Detta kan stå som modell för experiment med självkörande fordon på marken.

50.  Europaparlamentet anser att det måste inrättas lämpliga testområden för autonoma luftfarkoster, exempelvis drönare, i syfte att tillhandahålla säkra förhållanden för simulering av nya tekniska lösningar innan de slutgiltigt tas i bruk.

Transport till havs och på inre vattenvägar

51.  Europaparlamentet framhåller potentialen och mervärdet med autonoma fartyg, särskilt på inre vattenvägar och i närsjöfarten, vilket kan ge en minskning av antalet olyckor till havs och på inre vattenvägar, av vilka de flesta beror på den mänskliga faktorn.

52.  Europaparlamentet understryker att automatisering har potential att eliminera en del av de misstag som beror på den mänskliga faktorn och att ge kommandobryggans personal mer tid att hålla visuell uppsikt, särskilt i trånga havspassager och i hamnområden. Parlamentet betonar dock att informationsutbyte och kommunikation är absolut nödvändigt av hänsyn till säkerheten, särskilt när avståndet till andra fartyg är mycket litet, och att kommandobryggor därför också framöver måste hållas bemannade.

53.  Europaparlamentet välkomnar PIANC-arbetsgruppens arbete med smart sjöfart och det internationella nätverket för autonoma fartyg.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ange och definiera automatiseringsgraderna för sjöfart på inlands- och havsvatten och gemensamma standarder, bland annat för hamnar, för att harmonisera och stimulera användningen av autonoma fartyg, i samverkan med automatiserade och icke-automatiserade användare och infrastrukturer.

55.  Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla och utvidga de digitala knutpunkterna och sammankopplade Transeuropeiska transportnät-korridorerna (TEN-T) genom moderna terminalfaciliteter och effektiva system för elektronisk trafikövervakning, till exempel flodinformationstjänsterna (RIS) och informationssystemet för hamnarna längs Rhen (RPIS), för att åstadkomma ett fullt ut multimodalt autonomt transportsystem.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en heltäckande strategi med målet att stimulera till ytterligare automatisering av transporterna på inre vattenvägar, dess infrastruktur, farvatten och trafikledning samt till utveckling av automatiserade hamnar, med beaktande av att hamnarna längs inre vattenvägar fungerar som multimodala knutpunkter i samband med inrättandet av ett digitalt område för inre vattenvägar (DINA).

57.  Europaparlamentet efterlyser mer stöd till och främjande av gränsöverskridande testområden samt ytterligare projekt såsom Novimar respektive Maritime Unmanned Navigation through Intelligence in Networks (MUNIN), som medfinansieras av EU inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020, för att vidareutveckla teknik för autonom sjöfart och automatiserad infrastruktur i EU.

58.  Europaparlamentet understryker att reglerna för fartyg måste tas fram i samarbete med och anpassas till Internationella sjöfartsorganisationen, så att det fastställs ett internationellt regelverk för säker fartygsdrift.

Järnvägstransport

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd och samordning med industrin och andra intressenter skapa gemensamma protokoll och standarder som möjliggör autonoma system för järnväg och spårväg.

60.  Europaparlamentet efterlyser förbättringar av ramvillkoren för självkörande fordon inom järnvägstransporter och en snabbare övergång till en digitaliserad järnvägssektor. Parlamentet konstaterar att det europeiska tågkontrollsystemet (ETCS) utgör grundvalen för automatisering inom järnvägssektorn, som uppnås genom att ETCS kopplas samman med automatisk tågmanövrering. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda och prioritera införandet av ETCS i EU:s befintliga och framtida finansieringssystem.

61.  Europaparlamentet betonar den digitala sammankopplingens betydelse som ett viktigt nytt delmål för att stimulera digitaliseringen av järnvägsinfrastrukturen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja denna utveckling.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att driva Shift2Rail-programmet vidare i syfte att sörja för ytterligare utveckling av ett digitaliserat järnvägsnät och helautomatiserad tågmanövrering, inbegripet utveckling av en standard för automatisk tågmanövrering via ETCS och för it-säkerhet.

63.  Europaparlamentet framhåller de ökande utmaningar som trafikstockningar innebär för rörligheten i städer samt de möjligheter som automatiserade system för spårbunden kollektivtrafik ger för att ta itu med dessa utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och stödja projekt för att hantera dessa utmaningar med innovationer för automatiserad spårbunden kollektivtrafik.

Konsumenträttigheter och konkurrensvillkor

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram omfattande bestämmelser för tillverkares, förares och operatörers ansvarsområden och rättigheter på varje automatiseringsnivå för alla transportslag. Parlamentet betonar att förare eller operatörer måste ges tydlig och självförklarande information om dessa ansvarsområden via kommersiell märkning eller andra informationssätt. Parlamentet anser det väsentligt att säkerställa att fordon är säkra och att de underhålls regelbundet under hela sin livscykel och framhåller den möjliggörande roll som rättvist marknadstillträde till uppgifter i fordon och resurser spelar för de berörda intressenterna i detta avseende.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att alla system i självkörande fordon utformas på ett sätt som gör det möjligt för fordonens ägare eller användare att fritt välja mellan konkurrerande tjänsteleverantörer, utan att vara hänvisade enbart till de tjänster som erbjuds av fordonstillverkaren.

66.  Europaparlamentet understryker behovet av att garantera att oberoende leverantörer av fordonstjänster får rättvist tillträde till marknaden för service och reparationer av självkörande fordon. Parlamentet påminner om att sådana företag, särskilt reservdelstillverkare och mindre verkstäder och serviceställen, utgör en viktig del av konkurrensen på fordonsmarknaden och har en positiv inverkan på tillgången till och priset på denna typ av tjänster.

67.  Europaparlamentet anser att det på en digital marknad för fordonstjänster kommer att vara avgörande med direkt och rättidig tillgång till uppgifter och funktioner i fordonen för om det kommer att råda rättvis konkurrens på marknaden för automatiserade och uppkopplade transporttjänster. Parlamentet påminner om att oberoende operatörer spelar en mycket viktig roll i hela leveranskedjan i fordonsbranschen.

68.  Europaparlamentet uppmärksammar att konkurrensen på den inre marknaden för tjänster för självkörande fordon skulle kunna äventyras om tillverkarna försvårar för oberoende reparatörer att få tillgång till de system som installerats i fordonen. Parlamentet betonar att detta marknadssegment bör omfattas av bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 461/2010(11).

69.  Europaparlamentet betonar att konsumenterna måste få information på förhand om det fordon de tänker köpa, inklusive om tillgängliga reparationstjänster.

70.  Europaparlamentet anser att övergången till automatiserade fordon visserligen kan ha positiva effekter för trafiksäkerheten, bränsleförbrukningen, miljön och skapandet av nya arbetstillfällen inom telekommunikations- och fordonsbranscherna, men även kan medföra förlorade arbetstillfällen inom transportsektorn och ha negativa konsekvenser för försäkringsbranschen, något som måste åtgärdas snarast för att säkerställa en smidig omställning.

Forsknings- och utbildningsbehov

71.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla viktig autonom teknik (t.ex. formalisering och simuleringar av människans hjärna och uppfattningsförmåga vid körning, system för omgivningsperception och artificiell intelligens) i EU för att kunna konkurrera på internationell nivå och skapa nya arbetstillfällen.

72.  Europaparlamentet betonar att när automatiserade fordon väl har släppts ut på marknaden kommer de att ha stor inverkan på distributionen och konsumtionen av varor. Parlamentet anser därför att man snarast måste bedöma denna inverkan och se till att det finns åtgärder för att stödja de sektorer och människor som påverkas.

73.  Europaparlamentet efterlyser initiativ för att kartlägga och hantera frågor avseende förändringar i tillgången till och efterfrågan på sysselsättning med tanke på behovet av nya och specialiserade färdigheter både inom fordonstillverkning och yrkesmässig användning genom utbildningsomställning (exempelvis kurser och utbildningspass), i syfte att främja övergången till nya former av rörlighet.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna föreslå initiativ som främjar de färdigheter, utbildningar och vidareutbildningar som behövs för att EU ska ligga i framkant av sektorn för autonoma transporter. Parlamentet betonar att det är viktigt att medlemsstaterna beaktar dessa på senare tid uppkomna tendenser i sina utbildningsprogram i syfte att tillgodose behovet av högkvalificerad och skicklig arbetskraft inom olika transportsektorer.

75.  Europaparlamentet påminner om de 300 miljoner euro som inom Horisont 2020 avsatts för forsknings- och innovationsprogram om självkörande automatiserade fordon under 2014–2020 och rekommenderar en fortsättning av dessa program och utvidgning till alla transportslag under nästa fleråriga budgetperiod 2021–2027 (Horisont Europa).

76.  Europaparlamentet betonar den viktiga funktion som forskningssamverkan har för att säkerställa ett skyndsamt uppsving för automatiserade transporter genom att hela innovationsekosystemet görs delaktigt.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett gemensamt företag enligt samma principer som Shift2Rail avseende järnvägstransporter och CleanSky avseende flygteknikindustrin för att skapa ett branschdrivet strategiskt initiativ för autonoma transporter, vilket ska vara övertygande för allmänheten i Europa, vara kommersiellt sunt och stärka EU:s forsknings- och innovationspotential på grundval av ett brett samarbete mellan industrin, myndigheterna och forskningsvärlden samt främja utveckling och utnyttjande av teknik på ett harmoniserat och driftskompatibelt sätt, i syfte att skapa ett multimodalt transportsystem för autonoma transporter som kan skalas upp och användas i hela världen.

78.  Europaparlamentet framhåller behovet av anläggningar för provning under verkliga förhållanden i hela EU för att noggrant prova och utveckla ny teknik. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att senast 2020 utse områden i och utanför städer där autonoma självkörande forskningsfordon kan provas under förhållanden i faktisk trafik samtidigt som trafiksäkerheten i dessa områden säkerställs och att se till att det införs testramar som fungerar ihop, även över nationsgränserna inom EU.

79.  Europaparlamentet framhåller att vissa EU-medborgare har uttryckt misstro mot automatiserad rörlighet. Parlamentet betonar därför att lagstiftarna måste ta sig an den etiska dimensionen i syfte att förbättra acceptansen bland allmänheten i detta avseende. Parlamentet efterlyser investeringar i omfattande forskning om artificiell intelligens och andra dimensioner av automatiserad rörlighet.

80.  Europaparlamentet efterlyser omfattande forskning om de långsiktiga effekterna av autonoma transporter på frågor som konsumentanpassning, samhällets acceptans, fysiologiska reaktioner, fysiska reaktioner och social rörlighet, minskat antal olyckor och en förbättring av transporterna i allmänhet.

81.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda aktörer, däribland fordonstillverkare, komponentleverantörer och tjänster för programvaror och utformning, samt berörda medlemsstater och myndigheter, att samarbeta för att främja innovation, trygga investeringar i infrastruktur för automatiserad rörlighet, både på motorvägar och stadsvägar, och underlätta gränsöverskridande testning. Parlamentet understryker behovet av att öka investeringarna i de pågående anpassningarna av den nuvarande infrastrukturen, bygga ny infrastruktur och förbättra sammanlänkningen av Europas vägar. Parlamentet påpekar att det kan konstateras en misstro mot självkörande bilar hos EU-medborgarna och att det därför bör bedrivas informationskampanjer för att öka deras förtroende. Parlamentet efterlyser investeringar i omfattande forskning om artificiell intelligens och den etiska dimensionen av autonoma och uppkopplade transporter.

o
o   o

82.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 307, 30.8.2018, s. 144.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0063.
(3) EUT L 207, 6.8.2010, s. 1.
(4) COM(2018)0274.
(5) COM(2018)0286.
(6) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(7) EGT L 210, 7.8.1985, s. 29.
(8) EUT L 263, 7.10.2009, s. 11.
(9) EUT C 252, 18.7.2018, s. 239.
(10) EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.
(11) EUT L 129, 28.5.2010, s. 52.


Användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg ***I
PDF 164kWORD 52k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/1/EG om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (COM(2017)0282 – C8-0172/2017 – 2017/0113(COD))
P8_TA(2019)0006A8-0193/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0282),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 91.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0172/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 6 december 2017(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A8-0193/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 januari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/… om ändring av direktiv 2006/1/EG om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg

P8_TC1-COD(2017)0113


(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(4), och

av följande skäl:

(1)  I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG(5) fastställs en miniminivå för marknadsöppning för användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg.

(2)  AnvändningSådan användning av hyrda fordon kan minska kostnaderna för företag som transporterar gods för egen räkning eller för andras räkning och samtidigt göra dem flexiblare. Det Denna användning av inhyrda fordon kan därför bidra till att de berörda företagen blir produktivare och mer konkurrenskraftiga. Eftersom hyrda fordon tenderar att vara yngre än den genomsnittliga fordonsflottan, är kan de ofta vara också säkrare och mindre förorenande. [Ändr. 1]

(3)  Direktiv 2006/1/EG gör det inte möjligt för företag att dra full nytta av fördelarna med att använda hyrda fordon. Det direktivet tillåter medlemsstaterna att, begränsa företags användning för företag som är etablerade på deras respektive territorier, begränsa användningen av hyrda fordon med en högsta tillåten bruttovikt på över sex ton för transporter för egen räkning. Dessutom är medlemsstaterna enligt direktivet inte skyldiga att tillåta användningen av ett hyrt fordon på sina respektive territorier om fordonet är registrerat eller taget i bruk i enlighet med lagstiftningen i en annan medlemsstat än den där företaget som hyr fordonet är etablerat. [Ändr. 2]

(4)  För att göra det möjligt för företagen att i större utsträckning dra nytta av fördelarna med att använda hyrda fordon, bör det vara möjligt för dem att använda fordon som hyrts i vilken medlemsstat som helst, inte bara den där de är etablerade. Det skulle göra det lättare för dem att klara framförallt kortsiktiga, säsongsmässiga eller tillfälliga efterfrågetoppar eller ersätta defekta eller skadade fordon.

(4a)  Medlemsstaterna bör inte ha rätt att, på sina respektive territorium, begränsa användningen av fordon som har hyrts in av ett företag som är vederbörligen etablerat på en annan medlemsstats territorium, förutsatt att detta fordon är registrerat och uppfyller driftstandarderna och säkerhetskraven, eller har satts i trafik i enlighet med lagarna i någon av medlemsstaterna och har drifttillstånd från den medlemsstat där det ansvariga företaget är etablerat. [Ändr. 3]

(5)  Nivån på beskattning av vägtransporter varierar fortfarande avsevärt inom unionen. Därför är det motiverat att behålla vissa begränsningar, vilket också indirekt påverkar friheten att tillhandahålla tjänster på området fordonsuthyrning, för i syfte att undvika skattemässiga snedvridningar. Följaktligen bör medlemsstaterna ha möjlighet att, i enlighet med villkoren i detta direktiv och inom sina respektive territorier, begränsa den tid ett fordon som hyrts i en annan medlemsstat än den där företaget är etablerat kan användas som ett etablerat företag kan använda ett inhyrt fordon som är registrerat eller har tagits i trafik i en annan medlemsstat. De bör även ha rätt att begränsa antalet sådana fordon som hyrs in av ett företag som är etablerat inom deras respektive territorier. [Ändr. 4]

(5a)  För att kunna genomdriva dessa åtgärder ska informationen om registreringsnumret för det inhyrda fordonet tillhandahållas i medlemsstaternas nationella elektroniska register i enlighet med förordning (EG) nr 1071/2009. Behöriga myndigheter i etableringsmedlemsstaten som har informerats om användningen av ett fordon som har hyrts av operatören, och som har registrerats eller satts i trafik i enlighet med lagarna i en annan medlemsstat, bör informera berörda myndigheter i denna andra medlemsstat om detta. Medlemsstaterna bör använda informationssystemet för den inre marknaden i detta syfte. [Ändr. 5]

(6)  För att effektivisera användningen av transporter för egen räkning, bör medlemsstaterna inte längre ha rätt att begränsa möjligheten att använda hyrda fordon för sådan verksamhet.

(6a)   För att upprätthålla operativa standarder, uppfylla säkerhetskrav och säkerställa anständiga arbetsvillkor för förare, är det viktigt att transportföretag garanteras tillgång till resurser och direkt stödinfrastruktur i det land där de bedriver sin verksamhet. [Ändr. 6]

(7)  Genomförandet av detta direktiv och dess konsekvenser bör övervakas av kommissionen och dokumenteras i en rapport. Eventuella senast tre år efter datumet för införlivandet av detta direktiv. I rapporten bör man ta vederbörlig hänsyn till effekterna på trafiksäkerheten, skatteintäkterna och miljön. Dessutom bör man utvärdera alla överträdelser av detta direktiv, däribland gränsöverskridande överträdelser. Behovet av framtida åtgärder inom detta område bör övervägas mot bakgrund av den rapporten. [Ändr. 7]

(8)  Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva utan snarare, på grund av vägtransporters gränsöverskridande natur och de frågor detta direktiv är avsett att ta upp, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(9)  Direktiv 2006/1/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2006/1/EG ska ändras på följande sätt:

1.  Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)  Den första meningen ska ersättas med följande:"

”Varje medlemsstat ska tillåta användning inom sitt territorium av fordon som har hyrts av företag som är etablerade inom en annan medlemsstats territorium, under följande förutsättningar:”

"

ii)  Led a ska ersättas med följande:"

”a) Fordonet är registrerat eller satt i trafik i enlighet med lagstiftningen i en valfri medlemsstat, vilket även inkluderar driftstandarder och säkerhetskrav.” [Ändr. 8]

"

b)  Följande punkt ska införas som punkt 1a:"

”1a. Om fordonet inte är registrerat eller satt i trafik i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där det företag som hyr fordonet är etablerat, får medlemsstaterna begränsa användningstiden för det hyrda fordonet inom sina respektive territorier. Medlemsstaterna ska dock i ett sådant fall tillåta användning under minst fyra månader under ett givet kalenderår.” [Ändr. 9]

"

2.  Artikel 3 ska ersättas med följande:"

”Artikel 3

1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inhemska företag som är etablerade på deras territorier får använda hyrda fordon för godstransport på väg, på samma villkor som fordon ägda av dessa företag, förutsatt att villkoren i artikel 2 är uppfyllda.” [Ändr. 10]

1a.  Om fordonet är registrerat eller satt i trafik i enlighet med lagstiftningen i en annan medlemsstat får den medlemsstat där företaget är etablerat

   a) begränsa den tid det inhyrda fordonet kan användas inom deras respektive territorier, förutsatt att den tillåter att det inhyrda fordonet används under minst fyra sammanhängande månader under ett givet kalenderår; i detta fall får medlemsstaten kräva att hyreskontraktet inte löper längre än den tidsfrist som medlemsstaten har fastställt,
   b) begränsa antalet inhyrda fordon som kan användas av ett företag, förutsatt att de tillåter att det lägsta antal fordon som får hyras in motsvarar minst 25 % av hela den fordonsflotta företaget ägde den 31 december året innan tillståndet att använda fordonet begärdes. I detta fall ska ett företag som har en total fordonspark på fler än ett men färre än fyra fordon tillåtas att använda minst ett sådant hyrt fordon. [Ändr. 11]

1b.  Medlemsstaterna får, från föreskrifterna i punkt 1, undanta transporter bedrivna för egen räkning med fordon med en högsta tillåten bruttovikt på mer än 6 ton. [Ändr. 28 och 34]

"

(2a)  Följande artikel ska införas:"

”Artikel 3a

1.  Informationen om det hyrda fordonets registreringsnummer ska införas i det nationella elektroniska register som definieras i artikel 16 i förordning (EG) nr 1071/2009*.

2.  Behöriga myndigheter i en operatörs etableringsmedlemsstat som har informerats om användningen av ett fordon som har hyrts av operatören, och som har registrerats eller satts i trafik i enlighet med lagarna i en annan medlemsstat, bör informera berörda myndigheter i denna andra medlemsstat om detta.

3.  Det administrativa samarbete som avses i punkt 2 ska ske genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som upprättades genom förordning (EU) nr 1024/2012**.

________________

* Med hänsyn till artikel 16 i förordning (nr) 1071/2009 och de ytterligare uppgifter som ska registreras enligt kommissionens förslag.

** EUT L 316, 14.11.2012, s. 1.” [Ändr. 12]

"

3.  Följande artikel ska införas som artikel 5a:"

”Artikel 5a

Senast den [OP: ... vänligen för in det datum som infaller 5 3 år efter tidsfristen för införlivande av direktivet] ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet och effekterna av detta direktiv. Rapporten ska innehålla information om användningen av fordon som har hyrts i en annan medlemsstat än den medlemsstat där det företag som hyr fordonet är etablerat. I rapporten ska man särskilt uppmärksamma effekterna på trafiksäkerheten och skatteintäkterna, inklusive skattemässiga snedvridningar, samt på efterlevnaden av cabotageregler i enlighet med förordning (EG) nr 1072/2009. På grundval av denna rapport ska kommissionen bedöma huruvida det är nödvändigt att föreslå ytterligare åtgärder.” [Ändr. 13]

"

Artikel 2

1.  Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [OP: vänligen för in ... [20 månader efter det datum som infaller 18 månader efter det att direktivet då detta direktiv träder i kraft]. De ska överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen utan dröjsmål. [Ändr. 14]

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 129, 11.4.2018, s. 71.
(2) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 14 juni 2018 (Antagna texter, P8_TA(2018)0264).
(3)EUT C 129, 11.4.2018, s. 71.
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 januari 2019.
(5)Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG av den 18 januari 2006 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (kodifierad version) (EUT L 33, 4.2.2006, s. 82).


Tillfälligt upphävande av förmåner i vissa avtal som ingåtts mellan EU och vissa tredjeländer ***I
PDF 123kWORD 45k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av de skyddsklausuler och andra mekanismer som ger möjlighet att tillfälligt upphäva förmåner i vissa avtal som ingåtts mellan Europeiska unionen och vissa tredjeländer (COM(2018)0206 – C8-0158/2018 – 2018/0101(COD))
P8_TA(2019)0007A8-0330/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0206),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0158/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 5 december 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0330/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets och kommissionens gemensamma uttalande, som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens offentliga tidning, L-serien, tillsammans med den slutliga lagstiftningsakten.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 januari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om genomförande av bilaterala skyddsklausuler och andra mekanismer som ger möjlighet att tillfälligt upphäva förmåner i vissa handelsavtal som ingåtts mellan Europeiska unionen och tredjeländer

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2018/287.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

GEMENSAMT UTTALANDE FRÅN EUROPAPARLAMENTET OCH KOMMISSIONEN

Europaparlamentet och kommissionen är överens om vikten av ett nära samarbete i fråga om genomförandet av de avtal som förtecknas i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/287 av den 13 februari 2019(1) om genomförande av de skyddsklausuler och andra mekanismer som ger möjlighet att tillfälligt upphäva förmåner i vissa avtal som ingåtts mellan Europeiska unionen och vissa tredjeländer. De har i detta syfte kommit överens om att om Europaparlamentet utfärdar en rekommendation om inledande av en skyddsundersökning, kommer kommissionen noggrant att undersöka om villkoren enligt förordningen är uppfyllda för att på eget initiativ inleda en undersökning. Om kommissionen anser att dessa villkor inte är uppfyllda kommer den att lägga fram en rapport för Europaparlamentets ansvariga utskott med en förklaring av de omständigheter som är relevanta för inledandet av en sådan undersökning.

(1) EUT L 53, 22.2.2019, s. 1.


Inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor ***I
PDF 205kWORD 65k
Europaparlamentets ändringar antagna den 15 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor (COM(2018)0442 – C8-0261/2018 – 2018/0232(COD))(1)
P8_TA(2019)0008A8-0464/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Det Tull 2020-program som inrättades genom förordning (EU) nr 1294/201318 och dess föregående program har i betydande mån bidragit till att underlätta och förstärka tullsamarbetet. Många av verksamheterna på tullområdet är gränsöverskridande genom att de involverar och berör samtliga medlemsstater, och de kan således inte utföras ändamålsenligt och effektivt av enskilda medlemsstater. Ett tullprogram på unionsnivå som genomförs av kommissionen erbjuder medlemsstaterna en unionsram inom vilken de kan utveckla dessa samarbetsaktiviteter, vilket är mera kostnadseffektivt än om varje medlemsstat själv skulle inrätta enskilda samarbetsramar på bilateral eller multilateral grund. En fortsatt finansiering från unionens sida av verksamheter på området för tullsamarbete bör följaktligen säkerställas genom att man inrättar ett nytt program på samma område, tullprogrammet.
(1)  Tull 2020-programmet, som inrättades genom förordning (EU) nr 1294/201318, och dess föregångare har bidragit avsevärt till att underlätta och stärka tullsamarbetet. Mycket av tullverksamheten är gränsöverskridande genom att den involverar och berör samtliga medlemsstater och kan därför inte genomföras ändamålsenligt och effektivt av varje medlemsstat på egen hand. Ett unionsomfattande tullprogram som genomförs av kommissionen förser medlemsstaterna med ramar på unionsnivå för att utveckla detta samarbete, vilket är mer kostnadseffektivt än om varje medlemsstat själv inrättar sina egna samarbetsramar på bilateral eller multilateral nivå. Tullprogrammet spelar också en väsentlig roll för att skydda unionens och medlemsstaternas budgetintressen genom att säkerställa en effektiv uppbörd av tullar och utgör därmed en viktig inkomstkälla för unionens budget och de nationella budgetarna, bland annat genom sitt fokus på uppbyggnad av it-kapacitet och ökat samarbete på tullområdet. Vidare är harmoniserade och standardiserade kontroller nödvändiga för att spåra olagliga gränsöverskridande flöden av varor och bekämpa bedrägerier. Det är därför lämpligt och i effektivitetens intresse att säkerställa kontinuiteten i unionens finansieringsverksamhet på området för tullsamarbete genom att ett nytt program inrättas på samma område, nämligen tullprogrammet.
__________________
__________________
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1294/2013 av den 11 december 2013 om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 209).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1294/2013 av den 11 december 2013 om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 209).
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  I 50 år har tullunionen, som förverkligats av de nationella tullmyndigheterna, utgjort en hörnsten för unionen, som är ett av världens största handelsblock. Tullunionen är ett viktigt exempel på framgångsrik integration i unionen och en förutsättning för att den inre marknaden ska fungera ordentligt och på ett sätt som gynnar både företagen och allmänheten. I sin resolution av den 14 mars 2018 Nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 uttryckte parlamentet särskild oro över tullbedrägerier. En starkare och mer ambitiös union kan uppnås endast om den får förstärkta finansiella medel, kontinuerligt stöd för befintlig politik och ökade resurser.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Tullunionen har utvecklats väsentligt under de femtio senaste åren och tullförvaltningarna utför nu en bred uppsättning av uppgifter vid gränserna. Tillsammans arbetar de för att underlätta handeln och minska byråkratin, ta ut inkomster för nationella budgetars och unionsbudgetens räkning och skydda allmänheten mot terrorism, hälso- och miljöhot och andra hot. Särskilt införandet av den EU-omfattande gemensamma ramen för riskhantering19 och tullens kontroll av förflyttningar av stora kontantbelopp för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism innebär att tullen står i främsta ledet när det gäller att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Med detta breda uppdrag utgör tullen nu i praktiken den ledande myndigheten för kontroll av varor vid unionens yttre gränser. Mot denna bakgrund bör tullprogrammet inte enbart täcka tullsamarbete utan även stödja tullmyndigheternas uppdrag i stort som det anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 952/2013, dvs. att övervaka unionens internationella handel, bidra till genomförandet av de externa aspekterna av den inre marknaden, den gemensamma handelspolitiken och annan gemensam politik på unionsnivå som har betydelse för handeln, och bidra till leveranskedjans säkerhet. Den rättsliga grunden täcker således tullsamarbete (artikel 33 i EUF-fördraget), den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget) och handelspolitiken (artikel 207 i EUF-fördraget).
(2)  Tullunionen har utvecklats avsevärt under de senaste 50 åren, och tullförvaltningarna fullgör nu framgångsrikt en lång rad olika uppgifter vid gränsen. De arbetar tillsammans och strävar efter att underlätta en etisk och rättvis handel och minska byråkratin, inkassera intäkter till nationella budgetar och unionsbudgeten och hjälpa till att skydda befolkningen mot terroristhot, hälso- och miljöhot samt andra hot. Särskilt genom att införa gemensamma ramar19 för riskhantering på tullområdet på unionsnivå och genom att kontrollera stora kontantflöden för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism går tullmyndigheterna i bräschen för att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet och illojal konkurrens. Med tanke på deras omfattande uppdrag utgör tullmyndigheterna nu i praktiken de huvudansvariga myndigheterna för kontrollen av varor vid unionens yttre gränser. Mot denna bakgrund bör tullprogrammet inte bara omfatta tullsamarbete utan även stödja det bredare tulluppdrag som anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 952/2013, nämligen tillsynen av unionens internationella handel och genomförandet av de externa aspekterna av den inre marknaden, den gemensamma handelspolitiken och annan gemensam unionspolitik som har ett inflytande på handeln och leveranskedjans säkerhet. Den rättsliga grunden i denna förordning bör därför omfatta tullsamarbete (artikel 33 i EUF-fördraget), den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget) och handelspolitiken (artikel 207 i EUF-fördraget).
__________________
__________________
19 https://ec.europa.eu/taxation_customs/general-information-customs/customs-risk-management/measures-customs-risk-management-framework-crmf_en
19 https://ec.europa.eu/taxation_customs/general-information-customs/customs-risk-management/measures-customs-risk-management-framework-crmf_en
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Genom att tillhandahålla en ram för åtgärder som har som mål att stödja tullunionen och tullmyndigheterna bör programmet bidra till att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, skydda unionen mot illojal och olaglig handel samtidigt som legitim affärsverksamhet gynnas, garantera säkerhet och skydd för unionen och dess invånare och underlätta legitim handel, så att företag och invånare till fullo kan dra nytta av den inre marknadens och världshandelns fördelar.
(3)  Programmet bör som ett allmänt mål bistå medlemsstaterna och kommissionen genom att tillhandahålla en ram för åtgärder som syftar till att stödja tullunionen och tullmyndigheterna med det långsiktiga målet att alla tullförvaltningar i unionen ska samarbeta så nära som möjligt, bidra till att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, skydda unionen mot illojala och olagliga affärsmetoder samtidigt som legitim affärsverksamhet uppmuntras, säkerhet och skydd för unionen och dess invånare garanteras och konsumentskyddet därigenom stärks samt underlätta legitim handel, så att företag och allmänhet till fullo kan dra nytta av den inre marknadens och världshandelns potential.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)  Det har blivit uppenbart att vissa av de system som avses i artikel 278 i unionens tullkodex endast delvis kan införas till den 31 december 2020, vilket innebär att icke-elektroniska system kommer att fortsätta att användas efter detta datum, och i avsaknad av lagstiftningsändringar som förlänger denna tidsfrist kommer företag och tullmyndigheter inte att kunna fullgöra sina skyldigheter och rättsliga förpliktelser när det gäller tullverksamheten. Därför bör ett av programmets främsta särskilda mål vara att hjälpa medlemsstaterna och kommissionen att inrätta sådana elektroniska system.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 3b (nytt)
(3b)  Tullförvaltning och tullkontroll är ett dynamiskt politikområde som står inför nya utmaningar till följd av globala affärsmodeller och leveranskedjor som hela tiden utvecklas, liksom föränderliga konsumtionsmönster och digitalisering, såsom e-handel, inbegripet sakernas internet, dataanalys, artificiell intelligens och blockkedjeteknik. Programmet bör stödja tullförvaltningen i sådana situationer och möjliggöra användning av innovativa lösningar. Dessa utmaningar understryker ytterligare behovet av samarbete mellan tullmyndigheter och behovet av en enhetlig tolkning och ett enhetligt genomförande av tullagstiftningen. När de offentliga finanserna står under tryck ökar omfattningen av världshandeln, och bedrägerier och smuggling är ett växande problem. Programmet bör bidra till att bemöta dessa utmaningar.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 3c (nytt)
(3c)  För att säkerställa maximal effektivitet och undvika överlappningar bör kommissionen samordna genomförandet av programmet med relaterade unionsprogram och unionsfonder. Detta inbegriper i synnerhet Fiscalisprogrammet, EU:s program för bedrägeribekämpning och programmet för den inre marknaden, liksom Fonden för inre säkerhet och Fonden för integrerad gränsförvaltning, reformstödsprogrammet, programmet för ett digitalt Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa samt rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel med dess genomförandeförordning och genomförandebestämmelser.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 3d (nytt)
(3d)  När det gäller Förenade kungarikets eventuella utträde ur unionen beaktar finansieringsramen för programmet inte de kostnader som följer av avtalet om utträde och den eventuella framtida relationen mellan Förenade kungariket och unionen. Undertecknandet av detta avtal, Förenade kungarikets tillbakadragande från alla befintliga tullsystem och tullsamarbeten samt upphörandet av dess rättsliga skyldigheter på detta område skulle kunna leda till ytterligare kostnader som inte kan uppskattas exakt vid tidpunkten för inrättandet av programmet. Kommissionen bör därför överväga att avsätta tillräckliga medel för att förbereda sig för dessa eventuella kostnader. Dessa kostnader bör dock inte täckas av programmets finansieringsram, eftersom den budget som anslås i programmet bara kommer att räcka till de kostnader som realistiskt kunde förutses vid tidpunkten för inrättandet av programmet.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  För att stödja tredjeländers anslutning och associering bör programmet vara öppet för deltagande av anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Det får även vara öppet för andra tredjeländer i enlighet med villkor som anges i särskilda avtal mellan unionen och dessa länder angående deras deltagande i unionens program.
(5)  För att stödja tredjeländers anslutning och associering bör programmet vara öppet för deltagande av anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att samtliga villkor är uppfyllda. Det får även vara öppet för andra tredjeländer på de villkor som föreskrivs i särskilda avtal mellan unionen och de berörda länderna om dessa länders deltagande i unionens program, om detta deltagande ligger i unionens intresse och har en positiv inverkan på den inre marknaden utan att påverka konsumentskyddet.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [2018/XXX]21 (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling och ersättning till externa experter.
(6)  Programmet bör omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/104621 (nedan kallad budgetförordningen). I budgetförordningen fastställs reglerna för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling och ersättning till externa experter.
__________________
__________________
21 COM(2016) 605 final
21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  De åtgärder som genomfördes inom Tull 2020-programmet har visat sig vara adekvata och bör därför behållas. För att programmet ska kunna verkställas på ett enklare och mer flexibelt sätt och därigenom bättre uppnå sina mål bör åtgärderna fastställas enbart i form av övergripande kategorier, med en förteckning över belysande exempel på konkreta verksamheter. Genom samarbete och kapacitetsuppbyggnad bör tullprogrammet även stimulera och stödja införande och utnyttjande av innovationer, för att ytterligare förbättra tullens förmåga att utföra sina kärnuppgifter.
(7)  De åtgärder som genomfördes inom Tull 2020-programmet och har visat sig vara adekvata bör därför behållas, medan andra som har visat sig vara inadekvata bör avslutas. För att programmet ska kunna verkställas på ett enklare och mer flexibelt sätt och därigenom bättre uppnå sina mål bör åtgärderna fastställas enbart i form av övergripande kategorier, med en förteckning över belysande exempel på konkreta verksamheter. Genom samarbete och kapacitetsuppbyggnad bör programmet även stimulera och stödja införande och utnyttjande av innovationer, för att ytterligare förbättra tullens förmåga att utföra sina kärnuppgifter.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Genom förordning [2018/XXX] inrättas, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, ett instrument för tullkontrollutrustning22. För att bevara samstämmigheten mellan och den övergripande samordningen av alla samarbetsåtgärder avseende tull och tullkontrollutrustning bör alla dessa åtgärder genomföras inom ramen för en enda rättsakt och regeluppsättning, dvs. den här förordningen. Instrumentet för tullkontrollutrustning bör följaktligen enbart stödja inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigad utrustning, medan detta program bör stödja alla andra relaterade åtgärder, exempelvis samarbetsåtgärder för bedömning av utrustningsbehov eller, i tillämpliga fall, utbildning avseende inköpt utrustning.
(8)  Genom förordning [2018/XXX] inrättas, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, ett instrument för tullkontrollutrustning22. För att bevara samstämmigheten mellan och den övergripande samordningen av alla samarbetsåtgärder avseende tull och tullkontrollutrustning bör alla dessa åtgärder genomföras inom ramen för en enda rättsakt och regeluppsättning som utgörs av den här förordningen. Instrumentet för tullkontrollutrustning bör följaktligen enbart stödja inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigad utrustning, medan detta program bör stödja alla andra relaterade åtgärder, exempelvis samarbetsåtgärder för bedömning av utrustningsbehov eller, i tillämpliga fall, utbildning avseende inköpt utrustning.
_________________
_________________
22 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning.
22 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Med tanke på vikten av globalisering bör programmet fortsätta att ge möjlighet att involvera externa experter, i den mening som avses i artikel 238 i budgetförordningen. Sådana externa experter bör främst utgöras av företrädare för statliga myndigheter, även från icke-associerade tredjeländer, och företrädare för internationella organisationer, ekonomiska aktörer eller det civila samhället.
(10)  Med tanke på globaliseringens betydelse bör programmet fortsätta att ge möjlighet att involvera externa experter, i den mening som avses i artikel 238 i budgetförordningen. Sådana externa experter bör främst utgöras av företrädare för statliga myndigheter, även från icke-associerade tredjeländer, liksom akademiker och företrädare för internationella organisationer, ekonomiska aktörer eller det civila samhället.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  I linje med kommissionens åtagande i dess meddelande av den 19 oktober 2010 Översyn av EU:s budget23, dvs. att förenkla finansieringsprogram och göra dem samstämmiga, bör medel delas med andra av unionens finansieringsinstrument när programmets planerade åtgärder eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument, vilket dock inte får innefatta dubbelfinansiering. Programmets åtgärder bör säkerställa samstämmighet i användningen av unionens medel till stöd för tullunionen och tullmyndigheterna.
(11)  I linje med kommissionens åtagande i dess meddelande av den 19 oktober 2010 Översyn av EU:s budget23, dvs. att förenkla finansieringsprogram och göra dem samstämmiga, bör medel delas med andra av unionens finansieringsinstrument när programmets planerade åtgärder eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument – med beaktande av att det belopp som anslås till programmet beräknas utan hänsyn till att det kan uppstå oförutsedda utgifter – vilket dock inte får innefatta dubbelfinansiering. Programmets åtgärder bör säkerställa samstämmighet i användningen av unionens medel till stöd för tullunionen och tullmyndigheterna.
__________________
__________________
23 KOM(2010)0700.
23 COM(2010)0700.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
(11a)   Inköp av programvara som behövs för att utföra noggranna gränskontroller bör berättiga till finansiering inom ramen för programmet. Vidare bör inköp av programvara som kan användas i alla medlemsstater uppmuntras i syfte att underlätta utbytet av data.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Den största delen av anslaget till programmet bör gå till åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad. Särskilda bestämmelser bör beskriva gemensamma respektive nationella komponenter i de europeiska elektroniska systemen. Vidare bör åtgärders räckvidd och kommissionens och medlemsstaternas respektive ansvarsområden fastställas tydligt.
(12)  En större del av anslaget till programmet bör gå till åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad. Särskilda bestämmelser bör beskriva gemensamma respektive nationella komponenter i de europeiska elektroniska systemen. Vidare bör åtgärders räckvidd och kommissionens och medlemsstaternas respektive ansvarsområden fastställas tydligt. För att säkerställa sammanhållning och samordning när det gäller åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad bör det i programmet föreskrivas att kommissionen ska utveckla och uppdatera en flerårig strategisk plan för tullens elektroniska system, med målet att skapa en elektronisk miljö som säkerställer konsekvens och driftskompatibilitet mellan tullsystemen i unionen.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  I linje med iakttagelserna i de två särskilda rapporter som nyligen antagits av Europeiska revisionsrätten på tullområdet, nämligen den särskilda rapporten nr 19/2017 av den 5 december 2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen och den särskilda rapporten nr 26/2018 av den 10 oktober 2018 En rad förseningar av tullens it-system: vad har gått fel?, bör de åtgärder som vidtas inom ramen för tullprogrammet för samarbete i tullfrågor syfta till att åtgärda de brister som påpekats.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 14b (nytt)
(14b)  Den 4 oktober 2018 antog Europaparlamentet en resolution om kampen mot tullbedrägerier och skyddet av unionens egna medel. Slutsatserna i denna resolution bör beaktas i samband med de åtgärder som genomförs inom ramen för programmet.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.
(20)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer bästa resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av klumpsummor, schablonsatser och enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.
Ändring 20
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
1.  Programmets allmänna mål är att stödja tullunionen och tullmyndigheterna när det gäller att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, garantera säkerhet och skydd i unionen och skydda unionen mot illojal och olaglig handel samtidigt som legitim affärsverksamhet underlättas.
1.  I syfte att uppnå det långsiktiga målet att alla tullförvaltningar i unionen ska samarbeta så nära som möjligt, och i syfte att garantera säkerhet och skydd i medlemsstaterna och skydda unionen mot bedrägerier och illojala och olagliga affärsmetoder, och samtidigt främja legitim affärsverksamhet och en hög konsumentskyddsnivå, är programmets allmänna mål att stödja tullunionen och tullmyndigheterna i skyddet av unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen.
Ändring 21
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2
2.  Programmets särskilda mål är att stödja utarbetande och enhetligt genomförande av tullagstiftning och tullpolitik, tullsamarbete, uppbyggnad av administrativ kapacitet, däribland personalens kompetens, och utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen.
2.  Programmet har följande särskilda mål:
1.   Stödja utarbetande och ett enhetligt genomförande av tullagstiftning och tullpolitik, liksom tullsamarbete.
2.  Bistå med uppbyggnad av it-kapacitet genom utveckling, underhåll och drift av de elektroniska system som avses i artikel 278 i unionens tullkodex och möjliggöra en smidig övergång till en papperslös miljö och handel i enlighet med artikel 12 i denna förordning.
3.  Finansiera gemensamma åtgärder genom samarbetsmekanismer som gör det möjligt för tjänstemän att genomföra gemensamma operativa insatser inom sina huvudsakliga ansvarsområden, utbyta erfarenheter på tullområdet och med gemensamma krafter arbeta för resultat på tullområdet.
4.  Stärka personalkompetensen, stödja tulltjänstemännens yrkesfärdigheter och ge dem möjlighet att fullgöra sina uppgifter på en enhetlig grund.
5.  Stödja innovation på det tullpolitiska området.
Ändring 22
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2a (ny)
2a.  Programmet ska vara förenligt med och utnyttja eventuella synergieffekter med andra av unionens åtgärdsprogram och fonder som har liknande mål på närliggande områden.
Ändring 23
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2b (ny)
2b.  Vid genomförandet av programmet ska principerna om öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering respekteras.
Ändring 24
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2c (ny)
2c.  Programmet ska också stödja en kontinuerlig utvärdering och övervakning av samarbetet mellan tullmyndigheter i syfte att identifiera svagheter och möjliga förbättringar.
Ändring 25
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 950 000 000 EUR i löpande priser.
1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 842 844 000 EUR i 2018 års priser (950 000 000 EUR i löpande priser).
Ändring 26
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2
2.  Det belopp som avses i punkt 1 får även täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra aktiviteter för förvaltning av programmet och bedömning av programmets måluppfyllelse. Det får också täcka utgifter för studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, i den mån de har anknytning till programmets mål, samt utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, däribland gemensamma it-verktyg och annat tekniskt och administrativt bistånd som behövs i samband med förvaltningen av programmet.
2.  Där det är nödvändigt och vederbörligen motiverat får det belopp som avses i punkt 1 även täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra aktiviteter för förvaltning av programmet och bedömning av programmets resultat och måluppfyllelse. Det får också täcka utgifter för studier, expertmöten och informations- och kommunikationsåtgärder från kommissionens sida riktade till medlemsstaterna och de ekonomiska aktörerna, i den mån de har anknytning till programmets mål, liksom utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på behandling och utbyte av information, däribland gemensamma it-verktyg och annat tekniskt och administrativt bistånd som behövs i samband med förvaltningen av programmet, i den mån sådana aktiviteter krävs för att programmets mål ska uppnås.
Ändring 27
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2a (ny)
2a.  Programmet ska inte användas för att täcka kostnader i samband med Förenade kungarikets eventuella utträde ur unionen. Kommissionen ska på grundval av sin egen bedömning avsätta medel för att täcka kostnaderna i samband med Förenade kungarikets tillbakadragande från alla unionens tullsystem och tullsamarbeten samt upphörandet av dess rättsliga skyldigheter på detta område.
Innan kommissionen avsätter dessa medel ska den göra en uppskattning av de potentiella kostnaderna och informera Europaparlamentet så snart de uppgifter som är relevanta för denna uppskattning blir tillgängliga.
Ändring 28
Förslag till förordning
Artikel 5 – led c – inledningen
(c)  Andra tredjeländer i enlighet med villkor i respektive särskilt avtal som täcker ett lands deltagande i unionens program, förutsatt att avtalet
(c)  Andra tredjeländer, på de villkor som föreskrivs i ett särskilt avtal om ett tredjelands deltagande i unionens program, förutsatt att avtalet
Ändring 29
Förslag till förordning
Artikel 5 – led c – strecksats 2
–  fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i förordning [2018/XXX] [den nya budgetförordningen],
–  fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen,
Ändring 30
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
2.  Åtgärder som kompletterar eller stöder sådana åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 i förordning (EU) [2018/XXX] [instrumentet för tullkontrollutrustning] ska också berättiga till finansiering inom ramen för detta program.
2.  Åtgärder som kompletterar eller stöder sådana åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 i förordning (EU) [2018/XXX] [instrumentet för tullkontrollutrustning] och/eller åtgärder som kompletterar eller stöder sådana åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 2 i förordning (EU) [2018/XXX] [programmet för bedrägeribekämpning] ska också berättiga till finansiering inom ramen för detta program.
Ändring 31
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1 – led b
(b)  Projektbaserat strukturerat samarbete.
(b)  Projektbaserat strukturerat samarbete, såsom samarbete kring it-utveckling av en grupp medlemsstater.
Ändring 32
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1 – led d
(d)  Åtgärder för uppbyggnad av personalkompetens och annan kapacitetsuppbyggnad.
(d)  Åtgärder för utveckling av personalkompetens och kapacitetsuppbyggnad, däribland utbildning och utbyte av bästa praxis.
Ändring 33
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1 – led e – led 3a (nytt)
(3a)   Övervakningsverksamhet. 
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4
4.  Åtgärder bestående i utveckling och drift av anpassningar eller utvidgningar av gemensamma komponenter i de europeiska elektroniska systemen för samarbete med tredjeländer som inte är associerade till programmet eller internationella organisationer ska vara berättigade till finansiering när de är av intresse för unionen. Kommissionen ska inrätta nödvändiga administrativa arrangemang, som kan ange ett finansiellt bidrag från berörda tredje parter till sådana åtgärder.
4.  Åtgärder bestående i utveckling, ibruktagande, underhåll och drift av anpassningar eller utvidgningar av gemensamma komponenter i de europeiska elektroniska systemen för samarbete med tredjeländer som inte är associerade till programmet eller internationella organisationer ska vara berättigade till finansiering när de är av intresse för unionen. Kommissionen ska inrätta nödvändiga administrativa arrangemang, som kan ange ett finansiellt bidrag från berörda tredje parter till sådana åtgärder.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Om det bidrar till fullbordandet av åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 får företrädare för statliga myndigheter, inbegripet sådana från tredjeländer som inte är associerade till programmet enligt artikel 5, företrädare för internationella och andra relevanta organisationer, företrädare för ekonomiska aktörer och organisationer som företräder ekonomiska aktörer eller det civila samhället delta som externa experter i åtgärder som organiseras inom ramen för programmet.
1.  Om det bidrar till fullbordandet av åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 får företrädare för statliga myndigheter, inbegripet sådana från tredjeländer som inte är associerade till programmet enligt artikel 5, akademiker samt företrädare för internationella och andra relevanta organisationer, företrädare för ekonomiska aktörer och organisationer som företräder ekonomiska aktörer och företrädare för det civila samhället delta som externa experter i åtgärder som organiseras inom ramen för programmet.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
3.  De externa experterna ska väljas ut av kommissionen på grundval av färdigheter, erfarenheter och kunskaper som är relevanta för de specifika åtgärderna, varvid potentiella intressekonflikter ska undvikas.
3.  De externa experterna ska väljas ut av kommissionen på grundval av deras kompetens, erfarenheter på tillämpningsområdet för denna förordning och deras relevanta kunskaper om de specifika åtgärder som vidtas, varvid potentiella intressekonflikter ska undvikas. Vid urvalet ska man uppnå en balans mellan företrädare för näringslivet och andra experter från det civila samhället samt beakta principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Förteckningen över externa experter ska regelbundet uppdateras och göras tillgänglig för allmänheten.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  Bidrag inom ramen för programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.
1.  Bidrag inom ramen för programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen, särskilt principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet, proportionalitet, icke-diskriminering och likabehandling.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
1.  Med avvikelse från artikel 190 i budgetförordningen får programmet finansiera upp till 100 % av en åtgärds stödberättigande kostnader.
1.  Med avvikelse från artikel 190 i budgetförordningen får programmet finansiera upp till 100 % av en åtgärds stödberättigande kostnader med hänsyn till åtgärdens relevans och beräknade inverkan.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1
1.  Kommissionen och medlemsstaterna ska tillsammans säkerställa utveckling och drift, inbegripet utformning, fastställande av specifikationer, överensstämmelsetester, införande, underhåll, förbättringar, säkerhet, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, av de europeiska elektroniska system som förtecknas i den fleråriga strategiska plan för tullen som avses i artikel 12.
1.  Kommissionen och medlemsstaterna ska tillsammans säkerställa utveckling och drift av de europeiska elektroniska system som förtecknas i den fleråriga strategiska plan för tullen som avses i artikel 12, inbegripet dess utformning, fastställande av specifikationer, överensstämmelsetester, införande, underhåll, förbättringar, modernisering, säkerhet, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2 – led b
(b)  Övergripande samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen med sikte på att de ska vara funktionsdugliga och sammankopplade, förbättras kontinuerligt och genomföras på ett synkroniserat sätt.
(b)  Övergripande samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen med sikte på att de ska vara funktionsdugliga, motståndskraftiga mot it-angrepp, sammankopplade, förbättras kontinuerligt och genomföras på ett synkroniserat sätt.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2 – led ea (nytt)
(ea)   Effektiv och snabb kommunikation med och mellan medlemsstaterna i syfte att rationalisera hanteringen av unionens elektroniska system.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2– led eb (nytt)
(eb)   Snabb och tydlig kommunikation med de intressenter som berörs av genomförandet av it-system på unions- och medlemsstatsnivå, särskilt om förseningar i genomförandet av och kostnader för unionskomponenter och nationella komponenter. 
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3 – led d
(d)  Regelbunden information till kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att deras respektive myndigheter eller ekonomiska aktörer ska kunna använda de europeiska elektroniska systemen till fullo.
(d)  Regelbunden information till kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att de berörda myndigheterna eller ekonomiska aktörerna ska kunna använda de europeiska elektroniska systemen till fullo och på ett ändamålsenligt sätt.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1 – inledningen
1.  Kommissionen ska upprätta och hålla uppdaterad en flerårig strategisk plan för tullen där samtliga arbetsuppgifter som är relevanta för utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen förtecknas och varje system eller del av ett system klassificeras som
1.  Kommissionen ska upprätta och uppdatera en flerårig strategisk plan för tullområdet där samtliga de arbetsuppgifter som är relevanta för utvecklingen och driften av de europeiska elektroniska systemen förtecknas och varje system eller del av ett system klassificeras som
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1 – led a
(a)  en gemensam komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på unionsnivå och som är tillgänglig för samtliga medlemsstater eller, av skäl som hänger samman med effektivitet, säkerhet och rationalisering, har identifierats som gemensam av kommissionen,
(a)  en gemensam komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på unionsnivå och som är tillgänglig för samtliga medlemsstater eller, av skäl som hänger samman med effektivitet, rationaliseringssäkerhet och tillförlitlighet, har identifierats som gemensam av kommissionen,
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1 – led b
(b)  en nationell komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på nationell nivå och som är tillgänglig i den medlemsstat som skapat komponenten eller bidragit till dess gemensamma inrättande, eller
(b)  en nationell komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på nationell nivå och som är tillgänglig i den medlemsstat som skapat komponenten eller bidragit till dess gemensamma inrättande, till exempel som en del av ett samarbetsprojekt för it-utveckling av en grupp medlemsstater, eller
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om fullgörandet av varje arbetsuppgift som de tilldelats enligt den fleråriga strategiska plan för tullen som avses i punkt 1. De ska också regelbundet rapportera till kommissionen om utvecklingen av genomförandet av arbetsuppgifterna.
3.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om fullgörandet av varje arbetsuppgift som de tilldelats enligt den fleråriga strategiska plan för tullen som avses i punkt 1. De ska också regelbundet rapportera till kommissionen om utvecklingen av genomförandet av arbetsuppgifterna och i förekommande fall om förutsebara förseningar i genomförandet av dem.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 5
5.  Senast den 31 oktober varje år ska kommissionen på grundval av de årliga rapporter som avses i punkt 4 upprätta en samlad rapport där en bedömning görs av medlemsstaternas och kommissionens framsteg med att genomföra den plan som avses i punkt 1, och offentliggöra den rapporten.
5.  Senast den 31 oktober varje år ska kommissionen på grundval av de årliga rapporter som avses i punkt 4 upprätta en samlad rapport där en bedömning görs av medlemsstaternas och kommissionens framsteg med att genomföra den plan som avses i punkt 1, inbegripet information om nödvändiga anpassningar eller förseningar av planen, och offentliggöra den rapporten.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1
1.  Programmet ska genomföras med hjälp av sådana fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 108 i budgetförordningen.
1.  Programmet ska genomföras med hjälp av sådana fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. I de fleråriga arbetsprogrammen ska i synnerhet anges de mål som ska eftersträvas, de förväntade resultaten, metoden för genomförande och det totala beloppet för finansieringsplanen. Arbetsprogrammen ska också inbegripa en detaljerad beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, en uppgift om det belopp som anslagits för varje åtgärd och en vägledande tidsplan för genomförandet. De fleråriga arbetsprogrammen ska i tillämpliga fall meddelas Europaparlamentet.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2
2.  De fleråriga arbetsprogrammen ska antas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 18.2.
2.  De fleråriga arbetsprogrammen ska antas av kommissionen genom genomförandeakter och meddelas Europaparlamentet och rådet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2a (ny)
2a.   De fleråriga arbetsprogrammen ska bygga på erfarenheterna från tidigare program.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1
1.  I bilaga 2 anges indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda mål som beskrivs i artikel 3.
1.  I enlighet med sina rapporteringsskyldigheter enligt artikel 41.3 h i budgetförordningen ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om programmets resultat. Rapporteringen om resultatet ska omfatta information om både framsteg och tillkortakommanden.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2
2.  För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av programmets måluppfyllelse ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 med avseende på att ändra bilaga 2 för att vid behov se över eller komplettera indikatorerna och komplettera denna förordning med bestämmelser om upprättande av en ram för övervakning och utvärdering.
2.  I bilaga 2 anges indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda mål som anges i artikel 3. För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av programmets måluppfyllelse ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 med avseende på att ändra bilaga 2 för att vid behov se över eller komplettera indikatorerna och komplettera denna förordning med bestämmelser om upprättande av en ram för övervakning och utvärdering, i syfte att ge Europaparlamentet och rådet uppdaterade kvalitativa och kvantitativa uppgifter om programmets resultat.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in resurseffektivt, ändamålsenligt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.
3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifterna från övervakningen av programmets genomförande och resultat är jämförbara och fullständiga och att de samlas in på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och inom föreskriven tid. För detta ändamål ska proportionella och relevanta rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel. Kommissionen ska tillhandahålla Europaparlamentet och rådet tillförlitlig information om kvaliteten på de resultatuppgifter som används.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2
2.  En interimsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.
2.  Interimsutvärderingen av programmet ska genomföras så snart tillräcklig information om dess genomförande blir tillgänglig, dock senast tre år efter det att programmet började genomföras.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2a (ny)
2a.   Interimsutvärderingen ska innehålla iakttagelser som är nödvändiga för att fatta beslut om en uppföljning av programmet efter 2027 och dess mål.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3
3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av programmet.
3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast tre år efter utgången av den period som avses i artikel 1, ska kommissionen genomföra en slutlig utvärdering av programmet.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4.  Kommissionen ska presentera och överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer och erfarenheter till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 16
Om ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).
Om ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska revisionsrätten och Europeiska åklagarmyndigheten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/20131a och rådets förordning (EU) 2017/19391b.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
1b Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa största möjliga synlighet för den (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den strategiska kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.
2.  Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder om programmet, om de åtgärder som finansierats inom ramen för programmet och om de resultat som uppnåtts genom de finansierade åtgärderna. De medel som tilldelats programmet ska också bidra till den institutionella kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som anges i artikel 3.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0464/2018).


Ändring av Europeiska investeringsbankens stadga *
PDF 108kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 januari 2019 om förslaget till rådets beslut om ändring av Europeiska investeringsbankens stadga (13166/2018 – C8-0464/2018 – 2018/0811(CNS))
P8_TA(2019)0009A8-0476/2018

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens förslag till rådet om att ändra Europeiska investeringsbankens stadga (13166/2018),

–  med beaktande av artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0464/2018),

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandet från budgetutskottet (A8-0476/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen, Europeiska investeringsbanken och de nationella parlamenten.


Jämställdhetsintegrering i Europaparlamentet
PDF 182kWORD 60k
Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2019 om jämställdhetsintegrering i Europaparlamentet (2018/2162(ΙΝΙ))
P8_TA(2019)0010A8-0429/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) som fastställer principen om jämställdhet som ett av EU:s grundläggande värden,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 8 och 19,

–  med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som innehåller specifika bestämmelser om den övergripande jämställdhetsprincipen, och artikel 6 i EU-fördraget som slår fast att denna stadga har samma rättsliga värde som fördragen,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen från 1948 om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 11 maj 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2016 om EU:s anslutning till Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor(1),

–  med beaktande av deklarationen och handlingsplanen från Peking, som antogs vid den fjärde kvinnokonferensen den 15 september 1995, de slutdokument som senare antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2000), Peking +10 (2005) och Peking +15 (2010) och slutdokumentet från översynskonferensen Peking +20,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 10 februari 2010 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2009(2) samt av den 8 mars 2011 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2010(3), den 13 mars 2012 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2011(4), den 10 mars 2015 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2013(5) och den 14 mars 2017 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2014–2015(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2003 om jämställdhetsintegrering i Europaparlamentet(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2007 om jämställdhetsintegrering i utskottens verksamhet(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 april 2009 om jämställdhetsintegrering i utskottens och delegationernas arbete(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 maj 2009 om jämställdhetsintegrering i EU:s yttre förbindelser samt freds- och nationsuppbyggnad(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om kvinnor i politiskt beslutsfattande(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om den nya strategin för kvinnors rättigheter och jämställdhet i Europa efter 2015(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om jämställdhetsintegrering av Europaparlamentets arbete(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2017 om bekämpandet av sexuella trakasserier och övergrepp i EU(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2018 om åtgärder för att förebygga och bekämpa mobbning och sexuella trakasserier på arbetsplatsen, i det offentliga rummet och i politiken i EU(16),

–  med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, vilka fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68(17)

–  med beaktande av broschyren Kvinnor i Europaparlamentet från 2018,

–  med beaktande av Europaparlamentets personalavdelnings årsrapport från 2017, publicerad i augusti 2018,

–  med beaktande av riktlinjerna för könsneutralt språk i Europaparlamentet,

–  med beaktande av rapporten från Dimitrios Papadimoulis, vice talman för Europaparlamentet och ordförande för högnivågruppen för jämställdhet och mångfald, till Europaparlamentets presidium om läget och framtidsutsikterna avseende jämställdheten inom Europaparlamentets generalsekretariat under perioden 2017–2019, som presidiet antog vid sitt möte den 16 januari 2017,

–  med beaktande av färdplanen för 2017–2019 för genomförandet av rapporten om läget och framtidsutsikterna avseende jämställdheten inom Europaparlamentets generalsekretariat för perioden 2017–2019,

–  med beaktande av Handlingsplan för att främja jämställdhet och mångfald vid Europaparlamentets sekretariat för perioden 2014–2019,

–  med beaktande av mandatet för högnivågruppen för jämställdhet och mångfald,

–  med beaktande av sina riktlinjer om jämställdhet för medlemmar/rekryterare i uttagningskommittéer,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 juli 2017 med titeln A better workplace for all: from equal opportunities towards diversity and inclusion (COM(2017)5300)(18) och dess mångfalds- och inkluderingsstadga(19),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 december 2015 med titeln Strategic engagement for gender equality 2016–2019 (SWD(2015)0278)(20),

–  med beaktande av Europarådets jämställdhetsstrategi för 2018–2023(21),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 19 november 2013 om jämställdhetsintegrering, bifogat till Europaparlamentets lagstiftningsresolution om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, fogad till den fleråriga budgetramen(22),

–  Med beaktande av Interparlamentariska unionens rapport från 2011 med titeln Gender-sensitive Parliaments: A Global Review for Good Practice,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0429/2018), och av följande skäl:

A.  Jämställdhetsprincipen är ett grundläggande värde i EU och är inskriven i EU:s fördrag och stadgan om de grundläggande rättigheterna. I artikel 8 i EUF-fördraget anges det att EU i all sin verksamhet ska sträva efter att undanröja bristande jämställdhet, främja jämställdhet och bekämpa diskriminering vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet.

B.  Jämställdhet är rent allmänt av central betydelse för skyddet av de mänskliga rättigheterna, en välfungerande demokrati, respekten för rättsstatsprincipen, ekonomisk tillväxt, social delaktighet och hållbarhet, och jämställdhetsintegreringen är relevant för samtliga politiska områden inom EU:s befogenheter.

C.  Rätten till jämställdhet och en garanti mot diskriminering är grundläggande principer för jämställdhetsintegreringen. Jämställdhetsintegrering innebär att man beaktar rättigheterna, perspektiven och välbefinnandet för kvinnor, flickor, hbtiq-personer och personer av alla könsidentiteter.

D.  Jämställdhetsarbetet i EU håller på att stagnera inom hela unionen, och har till och med drabbats av avsevärda bakslag i vissa medlemsstater.

E.  I Istanbulkonventionen betonas vikten av förändrade tänkesätt och attityder för att få ett stopp på alla former av könsrelaterat våld. Det behövs därför utbildning på alla nivåer, och för människor i alla åldrar, om jämställdhet, icke-stereotypa könsroller och respekt för den personliga integriteten.

F.  Det anslås inte tillräckligt med ekonomiska medel eller personal för att säkerställa verkliga framsteg inom jämställdhetsintegreringen i EU:s politik, program, initiativ och åtgärder.

G.  EU:s befolkning består av hälften kvinnor och hälften män, men Europaparlamentets sammansättning speglar en allvarlig underrepresentation av kvinnor eftersom bara 36,1 procent av Europaparlamentets ledamöter är kvinnor. Denna klyfta är ännu större i parlamentets presidium, som består av sju kvinnor och tretton män. En jämn könsfördelning och mångfald i parlamentets organ bidrar till att undanröja stereotyper, minska diskrimineringen, höja nivån på den demokratiska representationen av EU‑medborgarna och öka legitimiteten hos parlamentets beslut.

H.  Endast 11 procent av de vakanta högre chefstjänsterna (generaldirektörer och direktörer) inom parlamentet tillsattes med kvinnor under 2016, medan motsvarande andel uppgick till 33 procent under 2017.

I.  Det femte målet för hållbar utveckling är att ”uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt” senast 2030 och är ett övergripande mål som genomsyrar samtliga 17 mål för hållbar utveckling. Jämställdhetsintegrering är ett verktyg för effektiv, varaktig, hållbar och rättvis utveckling med positiv inverkan på uppnåendet av målen för fattigdomsbekämpning. Det sker dock bara mycket långsamma framsteg på jämställdhetsområdet och endast en minimal förändring har skett i många länder runt om i världen(23), inklusive i Europa. Genomförandet av mål 5 för hållbar utveckling har haft varierande framgång i EU-medlemsstaterna, och det finns fortfarande en mycket lägre andel kvinnor än män i de nationella parlamenten och på beslutfattande poster(24).

J.  Konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv är nödvändiga för att man ska kunna bedöma och fastställa sannolikheten för att ett givet beslut påverkar jämställdheten negativt. Det är således oerhört viktigt att göra jämställdhetsanalyser av budgetar i syfte att ta fram uppgifter om de konsekvenser som budgetanslag och budgetfördelning kan få för jämställdheten och öka insynen och stärka ansvarsskyldigheten.

K.  Jämställdhetsintegrering betraktas som en effektiv och globalt accepterad strategi som syftar till att uppnå jämställdhet och bekämpa diskriminering genom att omorganisera, förbättra, utveckla och utvärdera beslutsprocesser så att de aktörer som deltar i beslutsprocessen integrerar jämställdhetsperspektivet i alla strategier, regleringsåtgärder och utgiftsprogram på alla nivåer och i alla stadier. Jämställdhetsintegrering ger nyckelverktyg för ett systematiskt beaktande i strategier och åtgärder av alla människors olika villkor, omständigheter och behov och av ökad jämställdhet och främjande av lika rättigheter och en jämn könsfördelning på olika administrativa, politiska, sociala och ekonomiska nivåer och inom beslutsfattandet.

L.  Det behövs ett ökat interinstitutionellt samarbete kring jämställdhetsintegrering mellan parlamentet, rådet och kommissionen för att jämställdhetsperspektivet garanterat ska kunna integreras i alla steg av unionens budget, politik, program och initiativ, vilket skulle underlätta parlamentets eget arbete med jämställdhetsintegrering.

M.  De ändringsförslag för jämställdhetsintegrering som antagits av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och som lagts fram för antagande i andra utskott utgör ett effektivt verktyg för att säkerställa att jämställdhet beaktas på vederbörligt sätt i Europaparlamentets betänkanden och resolutioner.

N.  Jämställdhetsbudgetering i form av planering och programmering bidrar till ökad jämställdhet och främjande av kvinnors rättigheter och utgör ett av de viktigaste jämställdhetsverktyg som beslutsfattarna använder sig av, men ändå är det fortfarande inte någon av EU-institutionerna som tillämpar det systematiskt.

O.  Enligt de senaste uppgifterna(25) utgör kvinnor 59 procent av parlamentets personal, men är fortfarande underrepresenterade på alla chefsnivåer. Antalet kvinnor på högre chefsbefattningar har till och med minskat sedan juni 2017 och antalet kvinnliga mellanchefer har bara ökat något.

P.  I 2017 års jämställdhetsrapport från parlamentets vice talman Dimitrios Papadimoulis fastställdes tre mål för kvinnors representation på mellanchefsnivå och högre chefsnivå som ska uppnås senast 2019: 30 procent på generaldirektörsnivå, 35 procent på direktörsnivå och 40 procent på enhetschefsnivå, och i den senare färdplanen beskrivs det hur dessa mål ska uppnås.

Q.  För att främja jämställdhetsintegrering i arbetet i parlamentets utskott och delegationer utses en ledamot som är ansvarig för jämställdhetsintegrering i varje utskott och i delegationsordförandekonferensen, vilka utbyter erfarenheter och bästa praxis i nätverket för jämställdhetsintegrering.

R.  Att säkerställa samstämmighet mellan den egna personalpolitiken och de yttre åtgärderna för främjande av jämställdhet och hbtiq-rättigheter är mycket viktigt för Europaparlamentets och de övriga EU-institutionernas trovärdighet.

S.  Sedan 2014 stadgar Europaparlamentets arbetsordning att parlamentets mångfald ska återspeglas i presidiets sammansättning i varje utskott och att det inte är tillåtet att ha ett presidium som består av enbart män eller enbart kvinnor.

T.  Högre chefstjänster tillsätts bara av Europaparlamentets presidium.

U.  Europaparlamentet måste vid sitt arbete med jämställdhetsintegrering ta vederbörlig hänsyn till rättigheterna, perspektiven och välbefinnandet för hbtiq-personer och personer av alla könsidentiteter. Parlamentet fäster visserligen allt större vikt vid hbtiq‑frågor, men hbtiq-aktivisternas synlighet är relativt begränsad och de har svårt att göra sin röst hörd.

V.  Kvinnoorganisationernas och kvinnoforumens sociala och politiska värde, liksom deras historia och arbete samt deras avgörande betydelse för bekämpningen av könsrelaterat våld och kampen för jämställdhet, kvinnors självbestämmande och interkulturell dialog måste erkännas. Det kan inte finnas någon medveten jämställdhetsintegrering om det saknas platser där kvinnor kan ta makten över sina egna liv och våld mot kvinnor bekämpas.

W.  Det händer fortfarande att kvinnors legitimitet inom politiken ifrågasätts och kvinnor är offer för stereotyper som avskräcker dem från att engagera sig politiskt, något som är särskilt tydligt när kvinnor är underrepresenterade inom politiken.

X.  Kvinnor i EU har samma politiska och medborgerliga rättigheter som män, men drabbas ändå ofta av social, samhällelig och ekonomisk ojämlikhet.

Y.  Jämställdhet bidrar till en bredare debatt och bättre beslut eftersom det sammanför fler synpunkter.

Z.  Institutionerna måste ha ansvar för att förhindra vertikal och horisontell könssegregering.

AA.  Parlamentet har under många år engagerat sig i jämställdhetsarbetet, och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ansvarar för att genomföra och vidareutveckla jämställdhetsintegreringen inom alla politikområden.

AB.  Parlamentet måste fortsätta att bekämpa sexuella trakasserier och genomföra de åtgärder som man enats om.

AC.  Parlamentet har ett antal olika organ som ansvarar för att utveckla och genomföra jämställdhetsintegreringen och främja jämställdhet och mångfald på både politisk och administrativ nivå, som exempelvis högnivågruppen för jämställdhet och mångfald, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, nätverket för jämställdhetsintegrering, enheten för lika möjligheter och mångfald, kommittén för lika möjligheter och mångfald (Copec), föreningen för hbti+-personal vid EU-institutionerna (Égalité), den rådgivande arbetsmiljökommittén och gruppen av jämställdhets- och mångfaldssamordnare. Det finns dock ingen tydlig samordning eller samstämmighet mellan dessa organ:

AD.  Jämställdhetsintegrering är en process som kräver specifik kompetens och kunskap samt engagemang och är därför endast effektiv om den åtföljs av insatser för ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad inom institutionerna och bland personalen.

AE.  Parlamentet utfäste sig redan 2003 att anta och genomföra en handlingsplan för jämställdhetsintegrering vars prioritet är att jämställdhetsintegrera utskottens och delegationernas arbete med hjälp av konkreta verktyg för att främja, synliggöra och tillämpa principerna för jämställdhetsintegrering i det dagliga arbetet.

Allmänna anmärkningar

1.  Europaparlamentet bekräftar sitt starka jämställdhetsengagemang sett till innehållet i EU:s politik, initiativ och program och på alla unionens politiska, budgetära, administrativa och verkställande nivåer.

2.  Europaparlamentet begär att den nya fleråriga budgetramen i likhet med den senaste fleråriga budgetramen åtföljs av en gemensam förklaring av parlamentet, kommissionen och rådet, där dessa utfäster sig att sörja för att de årliga budgetförfarandena inom den fleråriga budgetramen på lämpligt sätt integrerar jämställdhetsmedvetna beståndsdelar, med beaktande av hur unionens övergripande budgetram bidrar till målet om ökad jämställdhet och säkerställer jämställdhetsintegrering.

3.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen om att lägga fram en verklig europeisk jämställdhetsstrategi i form av ett meddelande som innehåller tydliga och, i möjligaste mån, mätbara mål och att översätta denna till samtliga officiella EU-språk i syfte att säkerställa ökad spridning och förståelse bland allmänheten och de sociala och ekonomiska aktörerna.

4.  Europaparlamentet anser att parlamentet bör skapa och främja en kultur av mångfald och delaktighet och en trygg arbetsmiljö för alla samt att övergripande åtgärder för all personals och alla ledamöters välbefinnande bör gå hand i hand med riktade åtgärder för en jämn könsfördelning på både administrativ och politisk nivå.

5.  Europaparlamentet insisterar på att jämställdhetsintegrering också kan innebära att man inför specifika åtgärder för kvinnor eller män i syfte att åtgärda bestående ojämlikhet eller att man ändrar integreringsstrategierna för att anpassa dem till en mångfald av omständigheter bland individer eller grupper.

6.  Europaparlamentet hyllar kvinnliga och manliga jämställdhetsförebilder samt initiativ på både administrativ och politisk nivå i parlamentet vilka aktivt bidrar till jämställdhet och lika möjligheter. Dessutom uppmuntrar parlamentet till främjande av olika förebilder för att undanröja alla former av könsstereotyper.

7.  Europaparlamentet understryker att jämställdhet inte är en kvinnofråga, utan berör hela samhället.

8.  Europaparlamentet beklagar att man i parlamentets visuella kommunikation ibland använder könsstereotyper och stereotyper baserade på sexuell läggning och könsidentitet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att spegla och främja jämställdhet i kommunikationsmaterial inom samtliga politikområden.

9.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhetsintegrering omfattar politiska val, beslutsfattande, lagstiftning, förfaranden och praxis samt genomförande, övervakning och utvärdering. Parlamentet betonar därför att man för att på ett övergripande sätt bedöma läget vad gäller jämställdhetsintegreringen i parlamentet måste beakta inte bara politikens innehåll utan även könsfördelningen inom administrationen och beslutsfattandet.

10.  Europaparlamentet finner det oroande att andelen kvinnor fortfarande är låg på parlamentets främsta beslutsfattande poster på politisk och administrativ nivå, och menar att parlamentet måste säkerställa att beslutsfattande poster fördelas jämnt mellan könen.

11.  Europaparlamentet beklagar bristen på enhetlighet och samordning mellan de olika organ som arbetar med jämställdhet och mångfald i parlamentet. Parlamentet upprepar sin uppmaning om förbättrad intern samordning för en högre grad av jämställdhetsintegrering, inklusive vid rekryteringen av personal, arbetets organisering, arbetsbeslut och förfaranden.

12.  Europaparlamentet hyllar sitt beslut att hedra Simone Veil, den första kvinnliga ordföranden för en EU-institution och en ihärdig förespråkare för kvinnors rättigheter, i synnerhet laglig abort och reproduktiva rättigheter, genom att döpa om priset för lika möjligheter och mångfald efter henne, som ett sätt att lyfta fram och ge ett erkännande åt god praxis och förebilder i fråga om lika möjligheter inom parlamentets generalsekretariat. Parlamentet uppmanar till ökad synlighet och insatser för ökad medvetenhet om detta viktiga pris.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av dialog med externa intressenter, till exempel kvinnoorganisationer i civilsamhället, gräsrotsgrupper för kvinnors rättigheter och jämställdhet, kvinnorörelser, internationella institutioner, akademiker och nationella parlament vid utvecklingen av verktyg och uppgiftsinsamlingen. Parlamentet påminner om att denna mobilisering är viktig för att förbättra EU:s förfaranden för jämställdhetsintegrering och uppmuntra till ömsesidiga utbyten för att främja bästa praxis.

Verktyg för jämställdhetsintegrering

14.  Europaparlamentet efterlyser effektiva åtgärder för att säkerställa verklig jämställdhet i parlamentet. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det framför allt är oerhört viktigt med åtgärder mot sexuella trakasserier. Parlamentet framhåller i synnerhet behovet av informations- och utbildningsinsatser.

15.  Europaparlamentet välkomnar de reviderade riktlinjerna för könsneutralt språk i Europaparlamentet, som offentliggjordes i juli 2018 och som nu bättre återspeglar den språkliga och kulturella utvecklingen och ger praktiska råd på alla officiella EU-språk om ett genusrättvist och inkluderande språkbruk. Parlamentet påminner om att det när det 2008 antog flerspråkiga riktlinjer för könsneutralt språk var det en av de första internationella organisationerna i världen som gjorde detta. Vidare påminner parlamentet om vikten av att bygga upp en bred allmän acceptans för riktlinjerna, och uppmanar samtliga ledamöter av Europaparlamentet samt all personal att konsekvent främja och tillämpa dessa riktlinjer i sitt arbete.

16.  Europaparlamentet värdesätter det arbete som nätverket för jämställdhetsintegrering utför samt välkomnar att företrädare för delegationsordförandekonferensens ingår i nätverket för jämställdhetsintegrering och uppmanar till ytterligare utveckling av detta nätverk.

17.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att de flesta utskott har antagit åtgärdsplaner för jämställdhetsintegrering av sitt arbete och att många av dem redan har lagt fram dessa för nätverket för jämställdhetsintegrering. Parlamentet uppmanar därför de få kvarvarande utskotten att också göra det. Parlamentet noterar emellertid att dessa planer är av skiftande karaktär och att det finns brister i tillämpningen av dem. Parlamentet efterlyser en gemensam jämställdhetshandlingsplan för Europaparlamentet, vilken som ett minimum bör innehålla bestämmelser om en jämn könsfördelning i allt parlamentariskt arbete och i samtliga av parlamentets organ, jämställdhetsintegrering i all politisk verksamhet och arbetets organisering samt ett könsneutralt språkbruk i samtliga dokument. Parlamentet begär att arbetsordningen ändras i enlighet med detta.

18.  Europaparlamentet beklagar att man vid den senaste översynen av arbetsordningen inte införde några förfaranden för jämställdhetsintegrering.

19.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts under de senaste åren vad gäller antagandet av jämställdhetshandlingsplaner i merparten av parlamentets utskott.

20.  Europaparlamentet efterlyser närmare samarbete mellan utskotten med målet att få till stånd en verklig jämställdhetsdimension i betänkandena, och framhåller vikten av att alla utskott visar respekt för den behörighet som utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män har, både genom att godta de ändringsförslag om jämställdhetsintegrering som detta utskott lägger fram och genom att samarbeta med det för att undvika behörighetskonflikter.

21.  Europaparlamentet upprepar vikten av att tillämpa jämställdhetsbudgetering i alla stadier av budgetförfarandet. Parlamentet beklagar avsaknaden av mekanismer för jämställdhetsbudgetering inom EU-institutionerna, trots ett starkt engagemang för sådana. Parlamentet uppmanar eftertryckligen sina ansvariga organ att tillämpa jämställdhetsintegrering och använda sig av jämställdhetsindikatorer vid utarbetandet och antagandet av parlamentets beräkningar och under hela ansvarsfrihetsförfarandet.

22.  Europaparlamentet välkomnar sin resolution av den 26 oktober 2017 om bekämpning av sexuella trakasserier och övergrepp i EU. Parlamentet understryker att sexuella trakasserier är ett allvarligt brott som i de flesta fall omfattas av ett stort mörkertal och som utgör en extrem form av könsdiskriminering och är ett av de största hindren för jämställdhet. Parlamentet välkomnar presidiets beslut av den 2 juli 2018 om att se över arbetssättet i den rådgivande kommittén för handläggning av klagomål om trakasserier som rör ledamöter av Europaparlamentet och dess förfaranden för handläggning av klagomål och stöder å det starkaste artikel 6 i detta beslut, där det slås fast att två sakkunniga rådgivare – en förtroendeläkare från läkarmottagningen och en medlem av rättstjänsten – ska utses av generalsekreteraren, samt det faktum att en ny artikel 34a läggs till i tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga, vilken rör de ekonomiska konsekvenserna av ett bevisat fall av trakasserier mot en ackrediterad parlamentsassistent.

23.  Europaparlamentet välkomnar de nya åtgärder mot trakasserier som det antagit i enlighet med uppmaningen i sin resolution av den 26 oktober 2017, vilka trädde i kraft den 1 september 2018, det vill säga att

   a) förse den rådgivande kommittén med ett särskilt permanent sekretariat, vilket tillhör presidiets och kvestorernas sekretariat och som har utökad och sakkunnig personal som genomgår regelbunden fortbildning och uteslutande hanterar frågor om trakasserier,
   b) tillåta att en andra företrädare för de ackrediterade assistenterna deltar i kommitténs sammanträden som fullvärdig medlem, i syfte att komma till rätta med problemen med begränsad beslutsförhet och arbetsbelastningen för de ackrediterade assistenternas företrädare,
   c) i parlamentets arbetsordning (artiklarna 11 och 166) införa nya påföljder vid trakasserier samt en uppförandekod som Europaparlamentets ledamöter ska följa vid fullgörandet av sina uppgifter, Code of Appropriate Behaviour for Members of the European Parliament in exercising their duties, och att sörja för att varje ledamot vid tillträdet av sitt mandat upprättar och undertecknar en förklaring i vilken vederbörande åtar sig att följa uppförandekodens principer och sedan lämnar in förklaringen till talmannen samt att offentliggöra samtliga förklaringar (såväl undertecknade som icke undertecknade) på parlamentets webbplats,
   d) förbättra informationen till de ackrediterade assistenterna om möjligheten att få alla sina rättsliga kostnader täckta av parlamentet och att erhålla stöd under hela förfarandet.

24.  Europaparlamentet finner det icke desto mindre starkt beklagligt att utvecklingen vad gäller tillämpningen av andra centrala rekommendationer i parlamentets resolution är långsam och bristfällig. Parlamentet begär att parlamentets talman och administration ägnar sin fulla och odelade uppmärksamhet åt ett fullständigt genomförande av alla efterfrågade åtgärder, i synnerhet genom färdplanen för 2017–2019 för ”förebyggande och tidiga stödåtgärder för att hantera konflikter och trakasserier mellan ledamöter och ackrediterade assistenter eller annan personal”, vilka bör ses över så snart som möjligt för att på lämpligt vis inbegripa åtminstone följande krav från resolutionen, med en tydlig tidsplan för genomförandet:

   a) Obligatorisk fortbildning för Europaparlamentets ledamöter och personal.
   b) Inrättande av en arbetsgrupp bestående av oberoende, externa experter, vilken ska sammankallas med ett mandat att granska situationen i fråga om sexuella trakasserier i Europaparlamentet och funktionssättet i dess två kommittéer mot trakasserier.
   c) Stärkande av kommittéerna mot trakasserier genom att de slås ihop till en enda kommitté med en sammansättning som kan variera beroende på det specifika ärendet och genom att man inkluderar experter som exempelvis jurister och läkare som ständiga ledamöter av kommittén.

25.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ytterligare övervaka tillämpningen och efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(26), som i fall av könsdiskriminering föreskriver omvänd bevisbörda.

26.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till parlamentets utredningstjänst att bedriva regelbunden, detaljerad, kvalitativ och kvantitativ forskning om jämställdhetsintegreringens utveckling i parlamentet och hur organisationsstrukturen för denna fungerar samt att genomföra konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsbaserade analyser. Parlamentet efterlyser ökad, systematisk och periodisk insamling av könsuppdelad information och statistik om konsekvensbedömningar av politik och program och om den politiska beslutsprocessen, i syfte att analysera framstegen i fråga om jämställdhet, göra en korrekt kartläggning av bristerna på jämställdhetsområdet, bedöma eventuella framsteg eller bakslag och ta fram underlag för ett evidensbaserat beslutsfattande.

27.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att det ska anordnas obligatorisk fortbildning om respekt och värdighet för samtliga ledamöter av Europaparlamentet och all personal, åtminstone i början av varje valperiod.

28.  Europaparlamentet påminner om vikten av att bygga upp kapacitet för jämställdhetsintegrering inom samtliga EU-institutioner genom att säkerställa att all fortbildning är jämställdhetsmedveten och genom att ta fram specifik jämställdhetsfortbildning inom alla politikområden. Parlamentet uttrycker sitt fulla stöd för utvecklingen av riktad och regelbunden fortbildning om jämställdhetsintegrering och för specifika fortbildningsprogram för kvinnor med ledarskapspotential. Parlamentet uppmuntrar generaldirektoratet för personal att tillhandahålla fortbildning om jämställdhetsintegrering för Europaparlamentets ledamöter, assistenter och personal och uppmuntrar även parlamentets politiska grupper att erbjuda sin personal fortbildning om jämställdhetsintegrering.

29.  Europaparlamentet välkomnar verktyget Gender-sensitive parliaments, som Europeiska jämställdhetsinstitutet tagit fram för att hjälpa Europaparlamentet samt nationella och regionala parlament att bedöma och förbättra sin jämställdhetsmedvetenhet. Parlamentet uppmanar sin administration och sina politiska grupper att säkerställa en adekvat uppföljning av slutsatserna av bedömningen och utvärderingen.

30.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska jämställdhetsinstitutet att regelbundet överlämna information till utskotten och kommissionen i syfte att lyfta fram jämställdhetsperspektivet inom alla politikområden samt att som ett led i en bredare kapacitetsuppbyggnad tillgängliggöra de uppgifter och verktyg som det tagit fram, bland annat uppgifter om jämställdhetsbudgetering som lagts upp plattformen för jämställdhetsintegrering, och då även rikta sig till personalen och ledamöternas assistenter.

Politisk nivå

31.  Europaparlamentet lovordar tillsättningen under 2016 av den ständiga föredraganden om jämställdhetsintegrering i Europaparlamentet och den ständiga föredragandens aktiva engagemang i arbetet vid högnivågruppen för jämställdhet och mångfald. Parlamentet bör behålla denna uppgift under valperioden 2019–2024.

32.  Europaparlamentet anser att starkare interinstitutionella förbindelser på området för jämställdhetsintegrering kan bidra till utvecklingen av jämställdhetsmedveten EU‑lagstiftning. Parlamentet beklagar att det fortfarande inte har upprättats något strukturerat samarbete för jämställdhetsintegrering med andra institutionella partner såsom kommissionen, rådet eller Europeiska jämställdhetsinstitutet.

33.  Europaparlamentet framhåller vikten av att öka andelen personer av det underrepresenterade könet, ofta kvinnor, på kandidatlistorna till val. Parlamentet rekommenderar de europeiska politiska partierna och deras partimedlemmar å det starkaste att säkerställa en jämn könsfördelning bland kandidaterna till valet till Europaparlamentet 2019 med hjälp av varvade listor eller andra metoder som exempelvis jämbördiga listor. Parlamentet förpliktar sig att verka för en jämn könsfördelning på alla nivåer.

34.  Europaparlamentet uppmanar sina politiska grupper under valperioden 2019–2024 att sörja för en jämn könsfördelning i Europaparlamentets ledningsorgan och rekommenderar dem att presentera både manliga och kvinnliga ledamöter som kandidater till posterna som talman, vice talmän, presidieledamöter och ordförande för utskott och delegationer, i syfte att uppnå detta mål.

35.  Europaparlamentet rekommenderar sina politiska grupper att under valperioden 2019–2024 välja två ledamöter var, en manlig och en kvinnlig, till posten som gruppens medordförande.

36.  Europaparlamentet uppmuntrar sina politiska grupper att under valperioden 2019–2024 beakta målet att uppnå en jämn könsfördelning vid nomineringen av ledamöter till alla utskott och delegationer och särskilt att nominera lika många kvinnor som män till ordinarie ledamöter och suppleanter i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, i syfte att uppmuntra män att engagera sig i jämställdhetspolitiken.

37.  Europaparlamentet föreslår att man utforskar sätt att etablera ett kvinnonätverk inom parlamentet, i vilket nationella nätverk integreras, eftersom formella och informella nätverk inte bara bidrar till bättre arbetsförfaranden utan även är av avgörande vikt för tillhandahållandet av information, ömsesidigt stöd, coachning och förebilder.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar sina politiska grupper att anta en strategi för jämställdhetsintegrering för att säkerställa att deras förslag beaktar påverkan på jämställdheten.

39.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren och presidiet att tillämpa samma princip för tillsättningen av högre ledningstjänster som för tillsättningen av enhetschefstjänster, dvs. att göra det obligatoriskt att slutlistorna omfattar tre lämpliga kandidater med minst en kandidat av respektive kön, samtidigt som man anger att det underrepresenterade könet ska ges företräde i fall då allt annat (t.ex. kvalifikationer och erfarenhet) är likvärdigt. Parlamentet noterar att tjänsten ska utlysas igen om dessa krav inte är uppfyllda.

40.  Europaparlamentet fördömer å det starkaste det kvinnofientliga språk som vid flera tillfällen använts i kammaren. Parlamentet välkomnar de sanktioner som Europaparlamentets talman beslutat om, och som presidiet bekräftat, mot en av parlamentets ledamöter för uttalanden som gjordes under plenarsammanträdet den 1 mars 2017 och som kränkte kvinnors värdighet. Parlamentet är bekymrat över beslutet av Europeiska unionens tribunal av den 31 maj 2018 att annullera talmannens och presidiets beslut på grundval av både en tolkning av de relevanta bestämmelserna i arbetsordningen och rättspraxis från Europadomstolen avseende artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (yttrandefrihet). Parlamentet uppmanar eftertryckligt sitt utskott med ansvarar för frågor som rör arbetsordningen att se över de tillämpliga reglerna i syfte att säkerställa att respekt och värdighet råder i kammaren under alla omständigheter, och i synnerhet att lägga till en bestämmelse om att ledamöterna under debatter i parlamentet är skyldiga att avstå från att använda ett språk som uppviglar till hat eller diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, nationalitet, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet i en nationell minoritet, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning samt att införa exemplariska påföljder som ska tillämpas i händelse av överträdelser av denna bestämmelse.

41.  Europaparlamentet välkomnar att det finns fortbildning om omedveten diskriminering och trakasserier samt betonar att sådan fortbildning bör ägna särskild uppmärksamhet åt jämställdhet och hbtiq-frågor och vara obligatorisk för chefer och medlemmar av uttagningskommittéer och starkt rekommenderad för all övrig personal.

42.  Europaparlamentet lovordar kommissionens strategi för mångfald och inkludering, som offentliggjordes 2017, och uppmanar eftertryckligen parlamentet att följa detta goda exempel för att till fullo anamma en mångfaldsmedveten ledningsstil och erkänna, värdesätta och inkludera personal med olika sexuella läggningar eller könsidentiteter.

Administrativ nivå

43.  Europaparlamentet välkomnar Dimitrios Papadimoulis rapport om läget och framtidsutsikterna avseende jämställdheten inom Europaparlamentets generalsekretariat under perioden 2017–2019 och färdplanen för genomförandet av rapporten. Parlamentet lovordar framstegen i genomförandet av konkreta åtgärder i färdplanen och dess tydliga tidsplan för specifika åtgärder gällande ledning, fortbildning, informationsinsatser om jämställdhet, åtgärder för balans mellan arbete och privatliv och regelbunden övervakning av könsfördelningen med hjälp av statistik. Parlamentet efterlyser snabbare framsteg i uppnåendet av de jämställdhetsmål som fastställts för 2019.

44.  Europaparlamentet uppmanar högnivågruppen för jämställdhet och mångfald att vartannat år utföra en strukturell punktvis bedömning av genomförandet av färdplanen om jämställdhet, baserat på en presentation av generaldirektoratet för personal.

45.  Europaparlamentet finner det oroande att parlamentets budgetdokument inte innehåller några uttryckliga jämställdhetsmål och att sådana mål inte heller beaktas i alla stadier av budgetförfarandet, trots de starka institutionella och politiska uttalanden som gjorts.

46.  Europaparlamentet föreslår att generaldirektoratet för personal tar fram ett frågeformulär för kvinnor, särskilt mellanchefer, vilket ska fyllas i på frivillig basis och som avser kvinnornas motivation och hinder och möjligheter i yrkeslivet, så att man kan få en bättre överblick över vad som hindrar dem från att söka tjänster på högre ledningsnivå.

47.  Europaparlamentet välkomnar den årliga rapport om personalfrågor som parlamentet utarbetar.

48.  Europaparlamentet påminner om att man i samband med utnyttjandet av åtgärder för balans mellan arbete och privatliv särskilt bör uppmuntra acceptans från chefernas sida och ett jämställt utnyttjande från båda personerna i ett förhållande. Parlamentet noterar att den allmänna medvetenheten om parlamentets åtgärder för balans mellan arbete och privatliv bör förbättras ytterligare med hjälp av seminarier, fortbildning och publikationer. Parlamentet påpekar att ledamöterna och personalen bör få god information om att åtgärder för en bättre balans mellan arbete och privatliv – till exempel mamma-/pappaledighet, föräldraledighet, omsorgsledighet och flexibla arbetsförhållanden – skulle bidra till att uppnå jämställdhet i parlamentet, främja en bättre fördelning av omsorgsansvaret mellan kvinnor och män, förbättra kvaliteten på kvinnors sysselsättning och välmående och ha en långvarig påverkan på den sociala och ekonomiska utvecklingen.

49.  Europaparlamentet rekommenderar sitt generaldirektorat för kommunikation att inbegripa ett starkare och mer aktivt jämställdhetsperspektiv i sin rapportering om parlamentets lagstiftning, särskilt vid utformningen av valkampanjen inför valet till Europaparlamentet 2019.

50.  Europaparlamentet lovordar den ökade jämställdhet som skett inom parlamentets generalsekretariat sett till ledningstjänster på högre nivå och mellannivå, men noterar att kvinnornas representation på högre chefs- eller mellanchefstjänster fortfarande är mycket låg, trots att majoriteten av parlamentets tjänstemän är kvinnor. I slutet av 2017 var 15,4 procent av generaldirektörerna kvinnor, medan motsvarande andel uppgick till 30,4 procent av direktörerna och till 36,2 procent av enhetscheferna i parlamentets generalsekretariat. Parlamentet påminner därför om att det underrepresenterade könet ska ges företräde i händelse att valet står mellan sökande med samma profil (erfarenhet, kvalifikationer etc.).

51.  Europaparlamentet begär att kunskap eller erfarenhet om jämställdhetsintegrering betraktas som en tillgång vid utlysningar och tillsättningar av tjänster.

52.  Europaparlamentet uppmanar sekretariaten i parlamentets utskott att hjälpa sina ledamöter att säkerställa en jämn könsfördelning bland talarna vid utskottsutfrågningar genom att föreslå en expertlista med en jämn könsfördelning.

53.  Europaparlamentet betonar att det för verkliga framsteg vad gäller ökad jämställdhet i parlamentets generalsekretariat och politiska grupper behövs ett kulturskifte för förändrade attityder och beteenden, genom fortsatt utveckling av en jämställdhetskultur inom generalsekretariatet.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 224, 27.6.2018, s. 96.
(2) EUT C 341 E, 16.12.2010, s. 35.
(3) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 65.
(4) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 1.
(5) EUT C 316, 30.8.2016, s. 2.
(6) EUT C 263, 25.7.2018, s. 49.
(7) EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 384.
(8) EUT C 244 E, 18.10.2007, s. 225.
(9) EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 18.
(10) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 32.
(11) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 11.
(12) EUT C 407, 4.11.2016, s. 2.
(13) EUT C 35, 31.1.2018, s. 35.
(14) EUT C 50, 9.2.2018, s. 15.
(15) EUT C 346, 27.9.2018, s. 192.
(16) Antagna texter, P8_TA(2018)0331.
(17) EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.
(18) https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/communication-equal-opportunities-diversity-inclusion-2017.pdf
(19) https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/diversity-inclusion-charter-2017-07-19-en.pdf
(20) https://ec.europa.eu/anti-trafficking/sites/antitrafficking/files/151203_strategic_engagement_en.pdf
(21) https://rm.coe.int/prems-093618-gbr-gender-equality-strategy-2023-web-a5/16808b47e1
(22) Antagna texter, P7_TA(2013)0455.
(23) The Global Gender Gap Report 2016, World Economic Forum, 2016, http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report-2016/
(24) Sustainable development in the European Union – monitoring report on progress towards the SDGs in an EU context, Eurostat, 2018, https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3217494/9237449/KS-01-18-656-EN-N.pdf/2b2a096b-3bd6-4939-8ef3-11cfc14b9329
(25) Rapporten Kvinnor i Europaparlamentet, Europaparlamentet, den 8 mars 2018, http://www.europarl.europa.eu/RegData/publications/2018/0001/P8_PUB%282018%290001_SV.pdf
(26) EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.


Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi
PDF 126kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2019 om det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (2018/2222(INI))
P8_TA(2019)0011A8-0393/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets beslut om ändring av beslut 2007/198/Euratom om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag (COM(2018)0445),

–  med beaktande av rådets beslut 2007/198/Euratom om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag(1),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens rapport av den 13 november 2017 om årsredovisningen för det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för budgetåret 2016, med det gemensamma företagets svar,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 juni 2017 om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt (COM(2017)0319,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0393/2018), och av följande skäl:

A.  Eftersom fusion är en potentiellt outtömlig, säker, klimatvänlig, miljöriktig och ekonomiskt konkurrenskraftig energikälla skulle fusionskraften kunna spela en nyckelroll för framtidens energi, både i Europa och runt om i världen.

B.  Fusionskraft ger redan konkreta möjligheter åt näringslivet och är till nytta för sysselsättningsskapande, ekonomisk tillväxt och innovation. Den nyttan sträcker sig längre än bara till områdena fusion och energi.

C.  Europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi samordnar vetenskaplig och teknisk forskning inom området fusion, samt utvecklingsarbete inom detta område.

D.  Alltifrån första början har EU spelat en ledande roll inom Iterprojektet, som utvecklats i nära samarbete med de stater utanför EU som också undertecknat Iteravtalet (nämligen Förenta staterna, Ryssland, Japan, Kina, Sydkorea och Indien). EU:s bidrag, som kanaliserats via det gemensamma företaget, står för 45 % av projektets byggkostnader.

E.  Avsikten med kommissionens förslag om ändring av rådets beslut 2007/198/Euratom är att trygga finansieringen av en fortsatt europeisk medverkan i Iterprojektet under hela den tid som omfattas av den nästkommande budgetramen. Detta åter syftar till att garantera kontinuitet för projektet som tar sikte på centrala genombrott för vetenskapen inom utvecklingen av fusionsenergi för civila ändamål, något som i sista hand torde komma att underlätta produktionen av säker och livsduglig energi som uppnår Parisavtalets mål.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ändring av rådets beslut 2007/198/Euratom om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag, i syfte att skapa en grund för finansiering av verksamhet inom detta gemensamma företag för perioden 2021–2027 inom ramen för Euratomfördraget.

2.  Europaparlamentet beklagar att rådet inte samrått med Europaparlamentet om förslaget, och välkomnar kommissionens uttalade avsikt att, såsom en del av tillståndet i unionen 2018, överväga alternativ för utökad röstning med kvalificerad majoritet och för en eventuell reform av Euratomfördraget. Parlamentet förväntar sig att en sådan reform oundvikligen skulle ge medlagstiftningsbefogenheter åt Europaparlamentet.

3.  Europaparlamentet erinrar om hur trögt det gått med bygget av denna experimentreaktor, eftersom det till en början var meningen att Iter skulle stå färdigt 2020, men Iters råd under 2016 godkänt en ny tidsplan om att First Plasma-fasen skulle uppnås 2025, den tidigaste tidpunkt som det är tekniskt möjligt att få Iter färdigt.

4.  Europaparlamentet betonar att bidraget från Euratom till det gemensamma företaget under perioden 2021–2027 inte bör överskridas.

5.  Europaparlamentet betonar att organisationen för Iter bör ha en rimlig reserv för oförutsedda utgifter i all reviderad programplanering, dels för att man inte gång på gång ska behöva justera projektets planerade kostnader i riktning uppåt, dels för att det inte ska dra ut på tiden med det förväntade uppnåendet av operativa etappmål och dels för att det ska säkerställas att programplaneringen blir så tillförlitlig som möjligt. Parlamentet instämmer här med att det behövs en tidsreserv på upp till 24 månader i programplaneringen, tillsammans med en reserv på 10–20 % i den budget som kommissionen föreslagit.

6.  Europaparlamentet välkomnar att organisationen för Iter tagit ett nytt grepp på frågan om riskhantering, och uppmanar Iters råd att ytterligare minska antalet underkommittéer, få dem att fungera effektivare och få bort överlappningar.

7.  Europaparlamentet uppmanar rådet att godkänna kommissionens förslag med följande ändringar:

   Euratoms bidrag till det gemensamma företaget bör anges i både fasta och löpande priser.
   Av tydlighetsskäl bör man genomgående i hela texten använda ordet ”Euratom” i stället för ”gemenskapen”.
   Tydliga bestämmelser bör tas med om de kommittéer som bistår det gemensamma företagets styrelse, framför allt administrations- och förvaltningskommittén, upphandlings- och kontraktskommittén och den rådgivande tekniska expertgruppen, när det gäller deras sammansättning, deras fasta eller tillfälliga karaktär, antalet sammanträden och metoden för arvodering av deras ledamöter.
   Det bör ses efter om det förekommer överlappningar mellan ansvarsområdena för administrations- och förvaltningskommittén respektive den rådgivande tekniska expertgruppen, och i så fall bör dessa överlappningar avlägsnas.
   Det bör införas bestämmelser om bidraget från den stat som står värd för Iter.
   I bilaga III (”Budgetförordning: Allmänna principer”) bör det tas med ett krav om att det i budgetförordningen för det gemensamma företaget också bör fastställas regler och förfaranden för utvärdering av bidrag in natura.
   I artikel 5 och i bilaga III bör det tas med bestämmelser för att det gemensamma företaget ska kunna ta emot medel ur finansieringsinstrument i samband med blandfinansieringsinsatser som genomförs i enlighet med [InvestEU-förordningen].
   Förenade kungarikets roll och bidrag bör klarläggas mot bakgrund av landets ställning som medlem av Euratom, särskilt med tanke på eventuellt deltagande i Iter.
   Det bör tas med bestämmelser om synergier och samarbete mellan Iter och Euratoms forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025.
   I forskningsprogrammet, liksom i nätverket av organisationer som utsetts inom området vetenskaplig och teknisk fusionsforskning, bör samarbete övervägas med små och medelstora aktörer från området omstörtande teknik, såsom uppstartsföretag som experimenterar med nya tillvägagångssätt och ny teknik.
   Bestämmelserna om de bedömningar och årliga verksamhetsberättelser som utarbetas av det gemensamma företaget bör göras tydligare.
   I förslaget bör det tas med en rekommendation om att man bör undersöka ytterligare användningsändamål som kan bli aktuella för de material som i dag används i Iterprojektet.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 90, 30.3.2007, s. 58.


Bedömning av användningen av EU:s budget för att reformera den offentliga sektorn
PDF 126kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2019 om bedömningen av användningen av EU:s budget för att reformera den offentliga sektorn (2018/2086(INI))
P8_TA(2019)0012A8-0378/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av studien Public Sector Reform: How the EU budget is used to encourage it, som offentliggjordes av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik 2016(1),

–  med beaktande av Europa 2020-strategin,

–  med beaktande av EU:s nuvarande finansieringsperiod (2014–2020) och kommissionens förslag till den nya fleråriga budgetramen (2021–2028),

–  med beaktande av den överenskommelse som medlagstiftarna nådde i juli 2018 om öka budgeten för stödprogrammet för strukturreformer,

–  med beaktande av artikel 197 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0378/2018), och av följande skäl:

A.  Den offentliga förvaltningen i medlemsstaterna är grundläggande för genomförandet av EU:s budget och kan, när den fungerar effektivt, bidra till att tillhandahålla moderna system som ökar välståndet och välfärden i EU.

B.  Förslaget till den nya fleråriga budgetramen innehåller för närvarande inte något särskilt mål för den offentliga förvaltningen.

1.  Europaparlamentet noterar att befogenheterna när det gäller den offentliga förvaltningen är fördelade på olika avdelningar inom kommissionen och att detta försvårar en effektiv samordning av de behöriga tjänsterna, EU-finansierade program och initiativ. Parlamentet förespråkar en bättre samordning av alla program för tekniskt bistånd, i syfte att undvika överlappning och se till att åtgärderna inte är så ineffektiva att de undergräver kommissionens alla insatser för att främja en kombinering av medel i syfte att utnyttja synergier. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sina system för utbyte av bästa praxis för att hjälpa medlemsstaterna att tillämpa bästa praxis utan att införa strategier för lönedevalvering och socialt ohållbara reformer.

2.  Europaparlamentet uppmanar nästa kommissionsordförande att ge ansvaret för frågor som rör bättre offentlig förvaltning och styrning till en kommissionsledamot.

3.  Europaparlamentet anser att en effektiv reform av den offentliga sektorn är avgörande för att hjälpa medlemsstaterna att anpassa sig till förändrade omständigheter, öka motståndskraften för att förhindra framtida kriser, utvidga e-förvaltning och förbättra tillhandahållandet av tjänster i hela EU, särskilt med avseende på ny teknik och it-system, samt att denna reform i hög grad skulle bidra till att minska mängden avfall och exponeringen för avfall och begränsa förlusten eller den bedrägliga användningen av unionsmedel. Parlamentet begär därför att man också i de framtida programplaneringarna förutser finansiering av åtgärder för att öka användningen av e-förvaltning i överensstämmelse med principerna och prioriteringarna i EU:s handlingsplan för e-förvaltning.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det särskilt i mindre utvecklade regioner ofta är svårt att få tillgång till finansiering och att använda den, på grund av byråkrati, administrativa problem eller oriktigheter. Parlamentet hoppas därför att man inom medlemsstaterna främjar reformer som konkretiserar tillämpningen av principen om god förvaltning och främjar snabba rättsliga förfaranden.

5.  Europaparlamentet noterar att EU:s budget tillhandahåller cirka 9 miljarder EUR i stöd till EU:s medlemsstater för reformen av den offentliga förvaltningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att koppla detta ekonomiska stöd till det eftersträvade utbytet av kunskaper, erfarenheter och god praxis mellan medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka samarbetet med medlemsstaterna för att stödja mindre utvecklade regioner, stärka kapaciteten och förbättra den administrativa styrningen.

7.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att främja genomförandet av program som främjar utvecklingen och genomförandet av personalstrategier, till exempel genom utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, och också involvera ledare och andra högt uppsatta personer.

8.  Europaparlamentet betonar att det ofta har förekommit överlappningar mellan särskilda operativa program och andra EU-finansieringsresurser, och kräver att förslag läggs fram. Parlamentet efterlyser i detta syfte en förbättring av stödet för att främja samordning, komplementaritet och förenkling.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa att de operativa programmen genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt. Parlamentet anser att det är av största vikt att medlemsstaterna avstår från att lägga till regler som gör det svårare för stödmottagaren att utnyttja medlen.

10.  Europaparlamentet noterar att kommissionen varken har en standardiserad och delad bedömningsram för den offentliga förvaltningen eller någon metod för systematisk uppgiftsinsamling. Parlamentet noterar med oro att till följd av avsaknaden av dessa verktyg utarbetar kommissionen ofullständiga analyser av frågor i medlemsstaterna. Parlamentet föreslår att det återinförs ett kapitel om offentlig förvaltning och styrning i den årliga tillväxtöversikten.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på förhand bedöma den administrativa kapaciteten hos de strukturer som ansvarar för genomförandet av utvecklingspolitik och att, när det gäller projekt av särskild strategisk betydelse, främja utnyttjandet av nationella organ och strukturer som kan förbättra och påskynda genomförandet av program och enskilda åtgärder.

12.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör användas för att ge incitament till program som förbättrar den offentliga förvaltningen och styrningen, särskilt för att hjälpa medlemsstaterna vid ekonomiska nedgångar, med tanke på att reformer på området för offentlig förvaltning under sådana omständigheter kan hjälpa de berörda medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet gläder sig över att förslag har lagts fram i nästa fleråriga budgetram för att undvika överlappningar i programmet och främja ytterligare förenkling.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en särskild bedömningsram som beaktar de kvantitativa och kvalitativa aspekterna av en offentlig förvaltning av hög kvalitet och att bygga upp en egen analytisk kapacitet. Parlamentet betonar behovet av att utvärdera problemen för varje medlemsstat och att, inom ramen för de tillgängliga medlen, främja åtgärder för att lösa problem genom att förbättra kriteriet för förhandsvillkor och fastställa mål.

15.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen förstärker den politiska dialogen med medlemsstaterna genom att inrätta ett särskilt forum.

16.  Europaparlamentet föreslår att det ska avsättas tid i parlamentets kalender för en strukturerad dialog med de nationella parlamenten om frågor som rör förbättring av den offentliga förvaltningen i hela EU. Parlamentet uppmanar EU att förbättra övervakningen och utvärderingen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) inom det tematiska målet 11, genom särskilda indikatorer för att bedöma framstegen mot uppnåendet av EU:s mål och prioriteringar för reformen av den offentliga förvaltningen.

17.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av ett riktmärke för att bedöma om den offentliga förvaltningen i EU:s kandidatländer kan ta det ansvar som ett EU-medlemskap innebär. Parlamentet efterlyser att man inom medlemsstaterna främjar reformer som i ännu högre grad konkretiserar tillämpningen av principen om god förvaltning.

18.  Europaparlamentet noterar att det europeiska priset för den offentliga sektorn (Epsa) samfinansieras av kommissionen och vissa medlemsstater, och sammanför de bästa, mest innovativa och effektivaste aktörerna inom den europeiska offentliga sektorn. Parlamentet anser att kommissionen bör säkerställa ett utökat lärande och informationsutbyte samt sträva efter en större räckvidd i hela Europa.

19.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inom de offentliga förvaltningarna främja innovativa processer för att uppnå bättre konnektivitet, digitalisering och högkvalitativa digitala tjänster för medborgare, företag och offentliga myndigheter, och att samtidigt kontinuerligt följa med i den snabba utvecklingen av ny teknik inom de berörda områdena. Parlamentet välkomnar att det nya förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser ger framtida stödmottagare den information de behöver för att kunna använda systemen så snabbt som möjligt.

20.  Europaparlamentet konstaterar att ett engagemang från förvaltningar på lokal nivå är en förutsättning för att man ska kunna uppnå EU-målen på detta område. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid förslaget i Tallinnförklaringen om att förbättra de gemensamma styrningsstrukturerna med lokala och regionala myndigheter på nationell nivå(2).

21.  Europaparlamentet välkomnar de befintliga nätverk(3) som för samman företrädare för medlemsstaterna – särskilt de som får EU-finansiering – för att förbättra den offentliga förvaltningen genom utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande.

22.  Europaparlamentet anser att de befintliga nätverken skulle kunna förbättra sina resultat avsevärt genom att fastställa mer ambitiösa mål och utveckla mer proaktiva strategier, såsom s.k. benchlearning, som kombinerar medlemsstaternas självbedömning med ett förstärkt system för inbördes granskning.

23.  Europaparlamentet anser att en högkvalitativ offentlig förvaltning är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna uppnå EU:s politiska mål inom den fleråriga budgetramen och i andra sammanhang. Parlamentet betonar vikten av god kommunikation och politisk medvetenhet för att skapa förtroende och stimulera positiva reformåtgärder och program.

24.  Europaparlamentet anser att man regelbundet måste utvärdera huruvida sammanhållningspolitiken stämmer överens med additionalitets- och komplementaritetsprincipen när det gäller åtgärder som finansieras med ordinarie medel, också för att förhindra att sammanhållningspolitiken ersätter ordinarie nationella medel.

25.  Europaparlamentet noterar att trots att ESI-fondernas medel till den regionala genomförandeplanen ökade under den senaste programplaneringsperioden, skulle övervakningen kunna förbättras i syfte att utvärdera hur denna finansiering påverkar den regionala genomförandeplanen.

26.  Europaparlamentet kräver att man fortsätter arbetet inom kommissionens arbetsgrupper med ansvar för att hjälpa medlemsstaternas nationella myndigheter att bättre genomföra sammanhållningsfonderna i de medlemsstater som släpar efter när det gäller utnyttjandet av ESI-fondernas resurser.

27.  Europaparlamentet betonar betydelsen av stödprogrammet för reformer och hoppas att programmet kommer att stärkas under nästa programplaneringsperiod, genom att man tydligt fastslår att dess roll är att underlätta snarare än att tillhandahålla tekniskt bistånd och genom att man förbättrar dess ändamålsenlighet och effektivitet, utan att minska sammanhållningsbudgeten med de belopp som kommissionen för närvarande föreslår i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

28.  Europaparlamentet konstaterar att EU, trots att det inte har direkt rättslig behörighet i den administrativa sektorn, har en positiv inverkan på de offentliga förvaltningarna i medlemsstaterna och spelar särskilt en indirekt roll genom att fastställa administrativa standarder i gemenskapens regelverk, som möjliggör utbyte av bästa praxis i hela unionen, och tillhandahålla budgetinstrument som syftar till att stödja och främja reformen av den offentliga förvaltningen, genom att stärka den administrativa kapaciteten och förvaltningens effektivitet samt genom att främja innovation inom den offentliga sektorn.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Studie – Public Sector Reform: How the EU budget is used to encourage it, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning D – budgetfrågor, 2016.
(2) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/ministerial-declaration-egovernment-tallinn-declaration
(3) Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (Eupan), Thematic Network on Public Administration and Governance (PAG), och andra plattformar och nätverk, med särskilt fokus på rättvisa, korruptionsbekämpning, digitalisering, offentlig upphandling, osv.


EU:s riktlinjer och mandatet för EU:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU
PDF 162kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2019 om EU:s riktlinjer och mandatet för EU:s särskilda sändebud för främjandet av religions- och trosfrihet utanför EU (2018/2155(INI))
P8_TA(2019)0013A8-0449/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det internationella rättsliga skyddet av tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten enligt artikel 18 i 1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 18 i 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, 1981 års förklaring om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering grundad på religion eller övertygelse, artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och artiklarna 10, 21 och 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s råd för mänskliga rättigheters kommentar nr 22 av den 30 juli 1993 om artikel 18 i 1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och dess resolution 16/18 av den 12 april 2011 om bekämpning av intolerans, negativa stereotyper, stigmatisering, diskriminering, uppmaning till våld samt våldshandlingar mot personer på grund av religion eller trosuppfattning,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2 och 21,

–  med beaktande av artikel 17 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2011 om intolerans, diskriminering och våld på grund av religion eller trosuppfattning,

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati som antogs den 25 juni 2012 av rådet och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati för 2015–2019,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer av den 24 juni 2013 om främjande och skydd av religions- och trosfriheten,

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 juni 2013 om utkastet till EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten(1),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 20 januari 2011 om situationen för kristna när det gäller religionsfrihet(2), av den 4 februari 2016 om det så kallade IS/Daish systematiska massmord på religiösa minoriteter(3) och av den 14 december 2017 om situationen för rohingyafolket(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om EU:s nya strategi för mänskliga rättigheter och demokrati – utvärdering av verksamheten inom det europeiska initiativet för demokrati efter dess inrättande(5), särskilt punkterna 27 och 28,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 december 2016(6) och av den 23 november 2017(7) om årsrapporterna för 2015 och 2016 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området, särskilt punkt 14 i 2016 års resolution om 2015 och punkt 8 i 2017 års resolution om 2016,

–  med beaktande av den handlingsplan som man enades om i Rabat och som offentliggjordes den 5 oktober 2012 av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, avseende ett förbud mot förespråkande av hat på grundval av nationalitet, ras eller religion som utgör uppvigling till diskriminering, fientlighet eller våld,

–  med beaktande av mandatet för det särskilda sändebudet för främjande av tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet utanför EU,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 235/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett finansieringsinstrument för demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen(8),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 maj 2014 om en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete som omfattar alla mänskliga rättigheter och av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 30 april 2014 med titeln Tool-box – A rights-based approach encompassing all human rights for EU development cooperation (SWD(2014)0152),

–  med beaktande av att den saudiske bloggaren och aktivisten Raif Badawi 2015 tilldelades Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet för hans anmärkningsvärda insatser för att främja en öppen diskussion om religion och politik i hans land, och med beaktande av hans fortsatta frihetsberövande till följd av hans dom till tio års fängelse, tusen piskrapp och ett stort bötesbelopp för att påstått ha ”förolämpat islam”,

–  med beaktande av fallet med den pakistanska kristna kvinnan Asia Bibi, som fängslades och dömdes till döden för hädelse, och av hennes frikännande nyligen,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0449/2018), och av följande skäl:

A.  Rätten till tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet, som inom EU och i denna resolution ofta kallas enbart religions- och trosfrihet, är en allmängiltig mänsklig rättighet och en grundläggande rättighet, likställd med alla andra grundläggande rättigheter, som tillkommer individen, som inte bör utsättas för någon form av diskriminering, i enlighet med vad som fastställs i internationella och europeiska grundtexter, däribland den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Alla människor har rätt till respekt för samtliga mänskliga rättigheter som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, utan diskriminering på grund av ras, etnisk tillhörighet, förmåga, kön, sexuell läggning, religiös tro eller avsaknad av religiös tro. Enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen ska unionens yttre åtgärder utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse. Enligt artikel 2 i fördraget ska unionen bygga på samhällen som kännetecknas av mångfald och tolerans.

B.  Principen om åtskillnad mellan kyrka och stat är av central betydelse i författningar i hela världen och i Europa.

C.  Europaparlamentet har definierat sekularism som strikt åtskillnad mellan den religiösa och den politiska makten, vilket innebär ett förkastande av all religiös inblandning i samhällets styrning och all offentlig inblandning i religiösa angelägenheter, förutom i syfte att upprätthålla säkerheten och den allmänna ordningen (inklusive respekten för andras frihet), liksom en garanti för lika samvetsfrihet för alla – såväl troende som agnostiker och ateister.

D.  Religions- och trosfrihet innebär att en person har rätt att välja vad den tror eller inte tror på, rätt att byta eller överge sin religion eller övertygelse utan några restriktioner och rätt att utöva och uttrycka tankar, samvete, religion eller trosuppfattning efter eget gottfinnande, både enskilt och tillsammans med andra och både privat och offentligt. Tankar, samvete, religion och trosuppfattning kan uttryckas genom andakt, efterlevnad, praktiska handlingar eller undervisning. Religions- och trosfrihet omfattar rätten för troende och icke-troende att bevara eller överge sin livsuppfattning och att agera i enlighet med denna och för religiösa, sekulära och konfessionslösa organisationer att ha en erkänd ställning som juridisk person. Att skydda personer som tillhör en religion eller som inte tillhör någon religion och att på ett effektivt sätt ta itu med brott mot religions- och trosfriheten, såsom diskriminering eller rättsliga begränsningar baserade på religion eller trosuppfattning, är grundläggande om man ska kunna garantera att människor kan åtnjuta religions- och trosfrihet på lika villkor.

E.  Teistiska, icke-teistiska och ateistiska trosuppfattningar liksom rätten att inte bekänna sig till någon religion eller trosuppfattning skyddas också i artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Att omfatta eller inte omfatta en religion eller trosuppfattning är en absolut rättighet som inte under några omständigheter får begränsas.

F.  Alla mänskliga och grundläggande rättigheter är odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade. Religions- och trosfrihet inbegriper och är beroende av delar av många andra mänskliga och grundläggande rättigheter, såsom yttrandefrihet och mötes- och föreningsfrihet, och tillsammans spelar de en viktig roll i kampen mot alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion eller trosuppfattning.

G.  Religionsfriheten upphör där andras fri- och rättigheter kränks. Utövande av religion eller övertygelse kan aldrig och under inga förevändningar rättfärdiga våldsam extremism eller stympning eller ge någon rätt att begå handlingar som kränker individens inneboende värdighet.

H.  Respekt för religions- och trosfriheten bidrar på ett direkt sätt till demokrati, utveckling, rättsstatsprincipen, fred och stabilitet. Kränkningar av religions- och trosfriheten är vanligt förekommande, påverkar människor i hela världen, skadar människors värdighet och skapar eller späder på intolerans samt är ofta ett tidigt tecken på en risk för våld och konflikter. Staterna måste tillämpa tillbörlig aktsamhet för att förhindra, utreda och straffa våldshandlingar eller hot om sådana mot personer på grund av deras religion eller trosuppfattning, samt utkräva ansvar om sådana överträdelser sker.

I.  Enligt artikel 21 i EU-fördraget ska EU främja och skydda de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet och respekten för människors värde, som är några av grundprinciperna för dess utrikespolitik.

J.  I många länder finns det fortfarande religiösa inskränkningar och motsättningar skapade av regeringar eller samhället. Vissa religiösa minoriteter har drabbats av en högre grad av hot och förföljelse från statliga och icke-statliga aktörer. Människorättsförsvarare över hela världen kämpar för religions- och trosfrihet under ökande hot och angrepp.

K.  I syfte att uppnå målet att främja tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet genom EU:s utrikespolitik antog rådet i juni 2013 EU:s riktlinjer om främjande och skydd av tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, och i maj 2016 utnämnde kommissionen EU:s första särskilda sändebud för främjande av tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet utanför EU för en period av ett år, som sedan dess har förlängts med ytterligare ett år två gånger.

L.  EU har arbetat för religions- och trosfrihet på internationell nivå och genom multilaterala forum, särskilt genom att inta en ledande roll i samband med tematiska resolutioner om religions- och trosfrihet i FN:s generalförsamling och FN:s råd för mänskliga rättigheter och stödja mandatet för och arbeta med FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet, men även genom samarbete med likasinnade tredjeländer.

M.  Främjande av tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, inbegripet civilsamhällets stöd till att skydda rättigheterna för troende och icke-troende, i synnerhet personer som tillhör religiösa minoriteter och trosminoriteter, stöd till människorättsförsvarare och kampen mot diskriminering på grund av bland annat religion och trosuppfattning samt främjade av en interkulturell och interreligiös dialog är en finansieringsprioritering för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) för 2014–2020. Europeiska utvecklingsfonden och EU:s finansiella instrument, såsom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, det europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred och instrumentet för stöd inför anslutningen, har också gett stöd till projekt som kan förbättra situationen i fråga om tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

1.  Europaparlamentet understryker att tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, som inom EU och i denna resolution allmänt kallas enbart religions- och trosfrihet, är en universell mänsklig rättighet, ett av EU:s värden och en viktig och obestridlig pelare för värdighet med stor inverkan på alla människor och deras personliga identitet och utveckling och på samhällen. Parlamentet understryker att varje individ måste ha friheten att inrätta sitt liv efter egen övertygelse. Parlamentet betonar att rätten till religions- och trosfrihet innefattar rätten att inte tro, rätten till en teistisk, icke-teistisk, agnostisk eller ateistisk åskådning och rätten till apostasi. Parlamentet bekräftar att religions- och trosfriheten måste skyddas, främjas och försvaras på lämpligt sätt av alla aktörer samt stärkas genom interreligiös och interkulturell dialog, i enlighet med artikel 18 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens värden såsom de fastställs i EU-fördragen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar att stater har en skyldighet att garantera religions- och trosfriheten och behandla alla människor lika, utan diskriminering på grund av religion eller trosuppfattning, i syfte att bevara fredliga, demokratiska och pluralistiska samhällen som respekterar mångfald och olika trosuppfattningar.

2.  Europaparlamentet ser med djup oro på de senaste årens dramatiska ökning av antalet kränkningar av religions- och trosfriheten i världen och förföljelsen av troende och icke‑troende. Parlamentet fördömer utnyttjandet av religionsfrågan för politiska syften liksom våld, trakasserier och sociala påtryckningar riktade mot individer eller grupper av människor på grund av tanke- eller samvetsfrågor, religion eller trosuppfattning. Parlamentet fördömer förföljelse och angrepp riktade mot etniska och religiösa grupper, icke-troende, ateister och andra minoriteter, mot kvinnor och flickor samt mot individer på grund av deras sexuella läggning. Parlamentet fördömer påtvingad konvertering och skadlig praxis såsom kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och viss annan praxis som är knuten till eller uppfattas som religions- eller trosutövande och kräver att de ansvariga för sådana kränkningar omedelbart ställs till svars. Parlamentet betonar att kränkningar av religions- och trosfriheten ofta ligger till grund för eller förvärrar krig eller andra former av väpnade konflikter och leder till brott mot humanitär rätt, till exempel massmord och folkmord. Parlamentet understryker att kränkningar av religions- och trosfriheten undergräver demokratin, hindrar utveckling och påverkar åtnjutandet av andra grundläggande fri- och rättigheter negativt. Parlamentet betonar att detta innebär att det internationella samfundet, EU och dess medlemsstater har en skyldighet att på nytt bekräfta sin vilja och stärka sina insatser för att främja religions- och trosfrihet för alla.

3.  Europaparlamentet betonar att EU och dess medlemsstater i enlighet med artikel 21 i EU-fördraget har förbundit sig att öka respekten för mänskliga rättigheter som en vägledande princip för EU:s utrikespolitik. Parlamentet ser med stor glädje på att EU:s riktlinjer från 2013 integrerar främjandet och skyddet av religions- och trosfriheten i EU:s utrikespolitik och yttre åtgärder och anser att medvetandehöjande åtgärder och efterlevnad av riktlinjer bör förstärkas ytterligare i detta hänseende.

4.  Europaparlamentet betonar att EU i enlighet med artikel 17 i EUF-fördraget ska upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med kyrkor och religiösa sammanslutningar samt filosofiska och konfessionslösa organisationer. Parlamentet framhåller effekten av sådana dialoger när det gäller respekten för andra mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att sådana interreligiösa och interkulturella dialoger ofta bemöts med större öppenhet av vissa av EU:s internationella partner och fungerar som en utgångspunkt för framsteg på andra områden.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att nå ut till icke-troende i länder där dessa inte kan organisera sig eller utöva mötesfrihet.

EU:s strategi för att främja och skydda religions- och trosfriheten genom internationella relationer och internationellt samarbete

6.  Europaparlamentet välkomnar den ökade tonvikten på främjande av religions- och trosfrihet i EU:s utrikespolitik och yttre åtgärder på senare år, särskilt genom den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati för 2015–2019. Parlamentet ser med glädje på att denna förbättring har bemötts med en intensifierad vilja från många partnerländers sida att efterleva artiklarna 18 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna respektive den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

7.  Europaparlamentet noterar kommissionens ordförandes inrättande 2016 av posten EU:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU, vilket gjordes som svar på parlamentets resolution av den 4 februari 2016. Parlamentet anser att utnämnandet av det särskilda sändebudet är ett viktigt steg framåt och ett tydligt erkännande av att religions- och trosfrihet är en del av EU:s människorättsstrategi inom dess utrikespolitik och yttre åtgärder, både bilaterala och multilaterala, samt av utvecklingssamarbetet. Parlamentet uppmanar det särskilda sändebudet att fortsätta sitt engagemang och samarbete samt upprätthålla komplementariteten mellan sändebudets åtgärder och de åtgärder som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter vidtar på detta område, inbegripet främjandet av EU:s riktlinjer. Parlamentet välkomnar det aktiva stödet till det särskilda sändebudet från kommissionsledamoten med ansvar för internationellt samarbete och utveckling och från generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av att koppla samman åtgärder för att främja religions- och trosfrihet och inter- och intrareligiösa dialoger, interkonfessionella dialoger, dialoger som inbegriper olika övertygelser, interkulturella dialoger och dialoger som inbegriper olika övertygelser med förebyggande av religiös extremism på ett kompletterande och ömsesidigt förstärkande sätt, som ett sätt att upprätthålla religions- och trosfrihet i världen, särskilt med grannländer och andra länder med vilka EU har särskilda förbindelser. Parlamentet understryker att konfessionslösa, humanistiska och sekulära organisationer också spelar en viktig roll för att förebygga religiös extremism.

9.  Europaparlamentet kräver ökat samarbete för att hindra förföljelse av minoriteter på grund av tanke- eller samvetsfrågor, religion eller trosuppfattning, skapa förutsättningar för fredlig samexistens i diversifierade samhällen och säkerställa en fortlöpande dialog mellan religiösa ledare och aktörer, akademiker, kyrkor och andra trosbaserade organisationer, grupper av icke-troende, nationella människorättsinstitutioner, människorättsförsvarare, organisationer för kvinnors rättigheter, ungdomsorganisationer, företrädare för det civila samhället och medier. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och EU-delegationerna att tillsammans med sina samtalspartner fastställa ett antal gemensamma mål för att främja religions- och trosfriheten genom människorättsdialog.

10.  Europaparlamentet anser att bristande förståelse av religioner samt bristande kunskap och insikt om vilken roll religioner spelar för en stor del av mänskligheten underblåser fördomar och stereotyper som bidrar till att öka spänningar, missuppfattningar och handlingssätt som genomsyras av bristande respekt och orättvisa gentemot de synsätt och beteenden som finns hos en stor del av befolkningen. Parlamentet betonar vikten av utbildning för att bevara och bygga upp religions- och trosfriheten i hela världen samt bekämpa intolerans. Parlamentet uppmanar personer i ledande ställning inom mediekommunikation och sociala medier att på ett positivt och respektfullt sätt bidra till offentliga debatter för att undvika fördomar och stereotyper riktade mot religioner och troende och att utöva sin yttrandefrihet på ett ansvarsfullt sätt i enlighet med artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt att vissa länder har, tillämpar eller planerar att införa straffrättsliga lagar med straff för hädelse, konvertering eller apostasi, inbegripet dödsstraff. Parlamentet beklagar djupt att dessa lagar i allmänhet syftar till att begränsa religions- och trosfriheten och yttrandefriheten och ofta används som ett medel för att förtrycka minoriteter och kväsa politiskt motstånd. Parlamentet framhåller också situationen för vissa andra länder som upplever eller riskerar konflikter där religiösa frågor är en pådrivande faktor eller utnyttjas. Parlamentet uppmanar EU att stärka sitt politiska åtagande att i sina utrikespolitiska insatser som riktar sig till de berörda länderna prioritera att få till stånd ett upphävande av sådana diskriminerande lagar och att sätta stopp för förtrycket av människorättsförsvarare och inskränkningen av det civila samhället på religiösa grunder. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU att inkludera en människorättsdialog som omfattar respekt för religions- och trosfrihet i alla förhandlingar som inleds i syfte att ingå avtal med länder utanför EU.

12.  Europaparlamentet fördömer att Sacharovpristagaren Raif Badawi fortfarande är frihetsberövad efter en rättsvidrig rättegång och uppmanar med eftertryck de saudiska myndigheterna att omedelbart och ovillkorligen frige honom.

13.  Europaparlamentet uppmanar de pakistanska myndigheterna att säkerställa att Asia Bibi och hennes familj är trygga.

Det särskilda sändebudet för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU

14.  Europaparlamentet ser med glädje på att det särskilda sändebudet har utvecklat effektiva arbetsnätverk inom kommissionen, liksom med rådet, Europaparlamentet och andra berörda parter. Parlamentet uppmanar det särskilda sändebudet att årligen rapportera om de länder han besökt och om sina tematiska prioriteringar.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra en transparent och grundlig bedömning av ändamålsenligheten med och mervärdet av att ha ett särskilt sändebud, i samband med att sändebudets mandat förnyas. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på grundval av denna bedömning ge lämpligt stöd till det särskilda sändebudets institutionella mandat, kapacitet och uppgifter genom att undersöka möjligheten till en flerårig period, med en årlig översyn, och genom att utveckla arbetsnätverk inom alla relevanta EU-institutioner.

16.  Europaparlamentet understryker att det särskilda sändebudets arbete främst bör inriktas på att främja tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet och på rätten att inte ha någon trosuppfattning alls, rätten till avfällighet och rätten att ansluta sig till en ateistisk åskådning, samtidigt som även situationen för utsatta icke-troende beaktas. Parlamentet rekommenderar att det särskilda sändebudets roll innefattar bland annat att öka synligheten, ändamålsenligheten, samstämmigheten och ansvarsskyldigheten i EU:s politik för religions- och trosfrihet utanför EU, att till Europaparlamentet, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionen lämna en årlig lägesrapport och en övergripande rapport om det särskilda sändebudets mandat när detta avslutas, och att ha ett nära samarbete med rådets arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna (COHOM).

17.  Europaparlamentet berömmer insatserna av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, även när det gäller religions- och trosfrihet. Parlamentet betonar att det vid utformningen av institutionella mandat är viktigt att undvika överlappning av arbetsuppgifter och behörigheter mellan det särskilda sändebudet och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter.

18.  Europaparlamentet konstaterar att flera medlemsstater nyligen har inrättat nya poster med ansvar för religions- och trosfrihet och en roll som liknar det särskilda sändebudets. Parlamentet understryker behovet av en enhetlig hållning som omfattar rättigheterna för alla trossamfund samt för icke-troende. Parlamentet uppmuntrar till samarbete mellan det särskilda sändebudet och nationella tjänstemän med ansvar för religions- och trosfrihet utanför det egna landet samt med COHOM och Europaparlamentet. Parlamentet efterlyser ett fördjupat samarbete mellan samt gemensamma och ömsesidiga insatser från EU-delegationerna och medlemsstaternas ambassader för att säkerställa att man håller en konsekvent och enad linje när det gäller att främja religions- och trosfrihet utanför EU och stödja grupper och individer vars religions- och trosfrihet inskränks.

19.  Europaparlamentet rekommenderar att man överväger att inrätta en informell rådgivande arbetsgrupp bestående av företrädare för medlemsstaternas institutioner på området religions- och trosfrihet och andra berörda institutioner samt Europaparlamentets företrädare och experter, akademiker och företrädare för det civila samhället, inbegripet kyrkor och andra trosbaserade organisationer samt konfessionslösa organisationer.

20.  Europaparlamentet rekommenderar att det särskilda sändebudet ska vidareutveckla samarbetet med sina motsvarigheter utanför EU, i synnerhet genom att nära samarbeta med och stödja det arbete som utförs av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och FN:s olika särskilda rapportörer, i synnerhet rapportören om religions- och trosfrihet, och undersöka möjligheten till gemensamma EU–FN-initiativ om diskriminering mot religiösa grupper och minoriteter samt icke-troende och personer som har bytt, kritiserat eller övergett en religion samt utarbeta gemensamma förslag om hur sådan diskriminering kan stoppas. Parlamentet noterar förslaget att införa en officiell årlig internationell dag under ledning av FN till minne av offer för och överlevare av religiös förföljelse.

EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfrihet

21.  Europaparlamentet anser att EU:s riktlinjer innehåller en tydlig uppsättning politiska riktlinjer, principer, normer och teman för prioriterade åtgärder samt en verktygslåda för övervakning, utvärdering, rapportering och démarcher för EU-företrädare i tredjeländer, som utgör en robust strategi som gör att EU och dess medlemsstater effektivt kan främja tanke-, samvets- och religionsfrihet utanför EU.

22.  Europaparlamentet begär att man snarast möjligt genomför EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfrihet i praktiken för att göra EU mer inflytelserikt när det gäller att främja religions- och trosfrihet i hela världen. Parlamentet betonar att förståelse för hur samhällen kan formas och påverkas av tankar, religioner och andra former av kultur- och trosyttringar, även avsaknad av tro, är grundläggande för att bättre förstå hur man kan främja religions- och trosfrihet genom EU:s utrikespolitik och internationella samarbete. Parlamentet anser att lika stor uppmärksamhet bör riktas mot situationen för icke-troende, ateister och apostater som utsätts för förföljelse, diskriminering och våld.

23.  Europaparlamentet efterlyser ökad kunskap om religions- och trosfrihet och välkomnar därför de ansträngningar som Europeiska utrikestjänsten och kommissionen hittills har gjort för att erbjuda utbildning för att öka kunskaperna hos EU-tjänstemän och nationella diplomater om religion och trosuppfattningar, även historiskt sett, men också om situationen för religiösa minoriteter och icke-troende, med beaktande av principerna om mångfald och neutralitet. Parlamentet betonar emellertid att det behövs bredare och mer systematiska utbildningsprogram som skulle öka medvetenheten om och användningen av EU:s riktlinjer bland EU:s och medlemsstaternas tjänstemän och diplomater och stärka samarbetet med det särskilda sändebudet. Parlamentet rekommenderar att den stora mångfalden av akademiker, kyrkor, trossamfund och religiösa organisationer liksom konfessionslösa organisationer, människorättsorganisationer och civilsamhällesorganisationer deltar i denna utbildningsprocess. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillhandahålla tillräckliga resurser för sådana utbildningsprogram.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att säkerställa att det finns ett särskilt kapitel om religions- och trosfrihet i EU:s årliga rapporter om mänskliga rättigheter och demokrati i världen liksom i lägesrapporter om genomförandet av EU:s riktlinjer, som ska överlämnas till parlamentet och rådet. Parlamentet noterar att det fastställs i EU:s riktlinjer att COHOM ska utvärdera deras genomförande efter tre år och att ingen sådan utvärdering har meddelats eller offentliggjorts. Parlamentet efterlyser ett omedelbart offentliggörande av denna utvärdering. Parlamentet anser att utvärderingen bör ta upp bästa praxis, identifiera områden för förbättringar och innehålla konkreta rekommendationer om genomförandet i enlighet med en angiven tidsplan och delmål med en regelbunden årlig utvärdering. Parlamentet anser att utvärderingen ska inkluderas i EU:s årliga rapporter om mänskliga rättigheter och demokrati i världen.

25.  Europaparlamentet betonar den roll som kontaktpunkterna för mänskliga rättigheter, inbegripet religions- och trosfrihet, spelar inom alla EU-delegationer och GSFP‑uppdrag. Parlamentet efterlyser tillräckliga resurser till dessa delegationer och uppdrag så att de kan utföra sitt arbete med att övervaka, bedöma och rapportera om angelägna människorättssituationer, även när det gäller respekten för religions- och trosfriheten.

26.  Europaparlamentet erinrar om vikten av landsstrategierna för mänskliga rättigheter och demokrati, som gör det möjligt att anpassa EU:s åtgärder efter varje lands särskilda situation och behov. Parlamentet anser att frågor med koppling till tanke-, samvets- och religionsfrihet måste uppmärksammas i tillräcklig utsträckning och att riktlinjer måste utarbetas för EU:s åtgärder, så att dessa frågor kan tas upp i landsstrategierna närhelst respekten för tanke-, samvets- och religionsfrihet äventyras. Parlamentet upprepar att ledamöterna av Europaparlament bör få tillgång till innehållet i dessa strategier.

EU:s åtgärder för tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet inom multilaterala forum

27.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande att främja religions- och trosfrihet inom multilaterala forum, särskilt inom FN, Europarådet och OSSE samt med Islamiska samarbetsorganisationen (OIC). Parlamentet stöder i detta hänseende EU:s samarbete med FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet rekommenderar att EU fortsätter att inta en ledande roll i fråga om resolutioner i FN:s generalförsamling och FN:s råd för mänskliga rättigheter och att sträva efter att bilda allianser och försvara gemensamma ståndpunkter med tredjeländer och internationella organisationer. Parlamentet uppmanar EU och OIC att överväga att utarbeta en gemensam resolution om religions- och trosfrihet inom FN.

EU:s finansieringsinstrument

28.  Europaparlamentet ser med glädje på att religions- och trosfrihet fastställts som en prioritering för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR). Parlamentet noterar ökningen av EIDMR-finansiering som tilldelats projekt med koppling till religions- och trosfrihet efter det att EU:s riktlinjer antogs. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att säkerställa att EU:s diplomatiska insatser för att främja mänskliga rättigheter, inbegripet religions- och trosfrihet, och EIDMR-finansierade projekt förstärker varandra, och att agera i enlighet med principerna om neutralitet, pluralism och rättvisa vid tilldelning av medel. Parlamentet betonar att religions- och trosfrihet också kan stödjas med andra instrument än medel avsedda för mänskliga rättigheter, bland annat medel för konfliktförebyggande åtgärder eller för utbildning och kultur. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att bibehålla en tillräcklig finansiering för projekt med koppling till religions- och trosfrihet inom EU:s externa finansieringsinstrument i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet kräver att EIDMR ska kunna finansiera skydd eller fri lejd för fria tänkare och människorättsförsvarare som hotas eller förföljs i hemlandet.

29.  Europaparlamentet efterlyser insatser för insyn vid tilldelning av finansiering och kontroll av användningen av medel när det gäller religiösa organisationer och deras verksamheter.

30.  Europaparlamentet betonar att EU:s politik på områdena fred, säkerhet och konfliktförebyggande samt utveckling och samarbete omfattar problem som man kan hitta lösningar på tillsammans med bland andra kyrkor, religiösa ledare, akademiker, religiösa samfund och trossamfund samt både religiösa och konfessionslösa organisationer, som alla är en viktig del av det civila samhället. Parlamentet erkänner vikten av att ta hänsyn till mångfalden i fråga om kyrkor, religiösa samfund och trossamfund samt religiösa eller konfessionslösa organisationer som utför praktiskt utvecklingsarbete och humanitärt arbete för och med samhällen. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att, när så är relevant, införliva mål och aktiviteter som rör främjande och skydd av religions- och trosfrihet i programplaneringen för finansieringsinstrument som är kopplade till dessa politikområden, närmare bestämt Europeiska utvecklingsfonden, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, det europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred och instrumentet för stöd inför anslutningen samt andra instrument som kan inrättas inom relevanta områden efter 2020.

o
o   o

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaternas regeringar och parlament samt FN.

(1) EUT C 65, 19.2.2016, s. 174.
(2) EUT C 136E, 11.5.2012, s. 53.
(3) EUT C 35, 31.1.2018, s. 77.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0500.
(5) EUT C 265, 11.8.2017, s. 130.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0502.
(7) Antagna texter, P8_TA(2017)0494.
(8) EUT L 77, 15.3.2014, s. 85.


Jämställdhet och skattepolitik i EU
PDF 182kWORD 58k
Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2019 om jämställdhet och skattepolitik i EU (2018/2095(INI))
P8_TA(2019)0014A8-0416/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 8, 10, 11, 153 och 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 23 och 33 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män (00337/2016),

–  med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten för 2011–2020, som bifogats rådets slutsatser av den 7 mars 2011 (07166/2011),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artikel 14 om förbud mot diskriminering,

–  med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s rapport av den 15 januari 2016 Final study on illicit financial flows, human rights and the 2030 Agenda for Sustainable Development från den oberoende experten om vilka följder staternas utlandsskulder och andra relaterade internationella finansiella åtaganden får för det fullständiga utövandet av alla mänskliga rättigheter, i synnerhet ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av förklaringen och handlingsplanen från Peking, som antogs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen den 15 september 1995, samt de efterföljande slutdokument som antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2000), Peking +10 (2005), Peking +15 (2010) och Peking +20 (2015),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen), och artikel 3 i denna, där ”genus” definieras som ”de socialt konstruerade roller, beteenden, aktiviteter och attribut som ett visst samhälle anser passande för kvinnor respektive män”, och den interamerikanska konventionen om att förebygga, bestraffa och utrota våld mot kvinnor (Belém do Pará-konventionen) från 1994,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 70/1 av den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) centrala konventioner om jämställdhet, inbegripet konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (nr 100), konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (nr 111), konventionen om arbetstagare med familjeansvar (nr 156) och konventionen om skydd vid havandeskap och barnsbörd (nr 183),

–  med beaktande av den gemensamma skrivelsen till Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW) som lades fram av Centre for Economic and Social Rights (CESR), Alliance Sud, the Global Justice Clinic vid New Yorks universitets juridiska fakultet, Public Eye samt Tax Justice Network, Swiss Responsibility for the Extraterritorial Impacts of Tax Abuse on Women’s Rights, som tar upp (det schweiziska ansvaret för extraterritoriella konsekvenser av) det oproportionerligt stora skattetrycket på kvinnor, särskilt kvinnor med låga inkomster och kvinnor i utvecklingsländerna, vilket är en följd av de förlorade offentliga intäkterna på grund av gränsöverskridande skattemissbruk,

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 december 2015 Strategic engagement for gender equality 2016–2019 (SWD(2015)0278),

–  med beaktande av kommissionens Europa 2020-strategi, som uppmanar till smart och hållbar tillväxt för alla,

–  med beaktande av landsrapporterna i kommissionens europeiska planeringstermin för 2018,

–  med beaktande av kommissionens rapport från 2017 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen,

–  med beaktande av kommissionens rapport från 2018 Taxation Trends in the European Union – Data for the EU Member States, Iceland and Norway,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 8 maj 2018 med titeln Utveckling av barnomsorgen för ett ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden, en balans mellan arbete och familjeliv för arbetande föräldrar och en hållbar och inkluderande tillväxt i Europa (”Barcelonamålen”) (COM(2018)0273),

–  med beaktande av rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster,

–  med beaktande av förslaget till rådets direktiv av den 18 januari 2018 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerade mervärdesskattesatser (COM(2018)0020),

–  med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets jämställdhetsindex,

–  med beaktande av rapporten från UN Women från 2015 Progress of the World’s Women 2015–2016: Transforming economies, realising rights,

–  med beaktande av 2005 års slutrapport från Europarådets specialistgrupp i frågor som rör jämställdhetsbudgetering, där jämställdhetsbudgetering definieras som en jämställdhetsbaserad budgetbedömning som inbegriper ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer i budgetprocessen och en omstrukturering av intäkter och utgifter för att främja jämställdhet,

–  med beaktande av 2015 års studie från Europaparlamentets utredningstjänst Bringing transparency, coordination and convergence to corporate tax policies in the European Union – I – Assessment of the magnitude of aggressive corporate tax planning,

–  med beaktande av de avslutande kommentarerna från CEDAW när det gäller extraterritoriella skyldigheter avseende konsekvenser för jämställdheten av olagliga finansiella flöden och undvikande av bolagsskatt i Schweiz 2016 och i Luxemburg 2018(1),

–  med beaktande av informationsdokumentet från Institute of Development Studies från 2016 Redistributing Unpaid Care Work – Why Tax Matters for Women’s Rights,

–  med beaktande av studien från parlamentets utredningsavdelning C, medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor. från april 2017 Gender equality and taxation in the European Union,

–  med beaktande av FN:s kvinnorapport från april 2018 om genus, beskattning och jämställdhet i utvecklingsländerna,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om kvinnors roll i den gröna ekonomin(2),

–  med beaktande av OECD-rapporten om genomförandet av OECD:s jämställdhetsrekommendation (juni 2017) och mallarna för skatte- och förmånsmodeller för 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om kvinnliga hushållsanställda och omsorgsgivare i privata hushåll inom EU(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om ett könsperspektiv på fattigdom(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2017 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2014–2015(6),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(7),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0416/2018), och av följande skäl:

A.  I artiklarna 2 och 3 i EU-fördraget erkänns icke-diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män som två av de grundläggande värden som unionen grundas på. I artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget åläggs Europeiska unionen att sträva efter att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, främja jämställdhet mellan dem samt bekämpa diskriminering vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet. Även i stadgan om de grundläggande rättigheterna fastställs rättigheter och principer som hänför sig till förbud mot direkt och indirekt diskriminering (artikel 21.1) och till att jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas (artikel 23). De rättigheter som fastställs i stadgan är av direkt relevans för medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten (artikel 51).

B.  Inom EU är kvinnorna fortfarande underrepresenterade på arbetsmarknaden, och sysselsättningsgraden bland kvinnor är fortfarande nästan 12 % lägre än bland män. I EU arbetar 31,5 % av alla förvärvsarbetande kvinnor deltid, jämfört med 8,2 % av männen.

C.  Det är ytterst viktigt att ta itu med skillnaden i sysselsättningsgrad mellan könen och minska pensionsklyftan mellan kvinnor och män, som i genomsnitt uppgår till nästan 40 % i EU och som beror på den ackumulerade ojämlikheten under kvinnornas hela livstid och på perioder av frånvaro från arbetsmarknaden.

D.  Löneklyftan mellan kvinnor och män i EU uppgår till 16 %, vilket innebär att kvinnorna inom EU:s ekonomi som helhet i snitt tjänar 16 % mindre per timme än männen.

E.  Den kumulativa effekten av de många olika avbrott i yrkeslivet som påverkar kvinnor (löneklyftan och sysselsättningsklyftan, avbrott i yrkeslivet och avbrott för barnomsorg samt heltidsarbete kontra deltidsarbete) ökar löneklyftan och pensionsklyftan mellan könen avsevärt, vilket leder till att kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom och social utestängning, med negativa följder som även påverkar deras barn och familjer.

F.  I handlingsplattformen från Peking betonas behovet av att ur ett könsperspektiv analysera olika slags politik och program, även de som rör beskattning, och anpassa dem när så krävs för att främja en mer rättvis fördelning av produktiva tillgångar, rikedom, möjligheter, inkomster och tjänster.

G.  I konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor krävs det att familjekonceptet grundar sig på principen om jämlikhet, rättvisa och personlig utveckling för varje familjemedlem, jämlik behandling av kvinnor och män också i skattelagstiftningen, som enskilda och självständiga medborgare i stället för som familjemedlemmar till män.

H.  Som signatärer till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har medlemsstaterna åtagit sig att uppfylla skyldigheten att mobilisera alla tillgängliga resurser för att få finansiering att successivt genomföra ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

I.  Bestämmelser om inkomstskatt för enskilda personer, som indirekt missgynnar kvinnor när det gäller tillgång till sysselsättning och arbetsvillkor eller pensioner som tillhandahålls av arbetsgivaren, kan strida mot artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG(8) av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(9).

J.  I kommissionens arbetsdokument Strategic Engagement for Gender Equality (2016–2019) identifieras nyckelområden för jämställdhet, inklusive skattepolitik, men det saknas bindande bestämmelser eller en uppmaning till engagemang för jämställdhetsintegrering på medlemsstatsnivå.

K.  Skattepolitik kan innehålla uttrycklig eller underförstådd könsdiskriminering. Uttrycklig diskriminering innebär att en skattebestämmelse riktar sig direkt mot antingen män eller kvinnor på ett distinkt sätt, medan en underförstådd diskriminering innebär att bestämmelsen nominellt gäller lika för alla men i verkligheten är det fortfarande diskriminering eftersom politiken interagerar med beteendemönster respektive inkomstmönster som påverkar könen på olika sätt. Merparten av medlemsstaterna har avskaffat skattebestämmelser som uttryckligen skiljer mellan män och kvinnor, men underförstådd diskriminering i skattehänseende är fortfarande vanlig i hela EU eftersom skattebestämmelserna interagerar med den socioekonomiska verkligheten.

L.  Policyval för att höja och omfördela intäkterna kan oproportionerligt påverka kvinnors inkomster och ekonomiska trygghet och minska deras tillgång till kvalitativa offentliga tjänster, vilket underminerar deras möjligheter att utöva sina ekonomiska och sociala rättigheter och göra framsteg när det gäller jämställdhet.

M.  Avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv i EU och den nationella skattepolitiken förstärker rådande klyftor mellan könen (sysselsättning, inkomster, oavlönat arbete, pension, fattigdom, rikedom, etc.), avskräcker kvinnor från att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden, och återskapar traditionella könsroller och stereotyper.

N.  Utformningen av skattepolitiken är ett väsentligt inslag i Europa 2020-strategin. Tyngdpunkten under den europeiska planeringsterminen fortsätter att vila på efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten, och könsaspekter tenderar att nonchaleras vid prioriteringar och rekommendationer, särskilt sådana som rör beskattning.

O.  Regressiva förändringar i beskattningen av arbete, företag, konsumtion och välstånd, som iakttagits under de senaste decennierna i medlemsstaterna, har lett till en försvagning av skattesystemens omfördelningseffekt och bidragit till de ökande inkomstskillnaderna. Denna strukturella förändring i beskattningen har lett till en förskjutning av skattebördan mot låginkomsttagare, och därför kvinnor i synnerhet, på grund av den ojämlika inkomstfördelningen mellan kvinnor och män, den lilla andelen kvinnor bland högstinkomsttagarna, kvinnors mer än genomsnittliga konsumtionsfaktor i fråga om basvaror och bastjänster och den jämförelsevis höga andelen arbetsinkomster och lilla andelen kapitalinkomster i kvinnors totala inkomster(10).

P.  I synnerhet kvinnor kan lida av bristande ekonomisk jämställdhet på grund av den ojämlika inkomstfördelningen mellan kvinnor och män, den lilla andelen kvinnor bland högstinkomsttagarna och den jämförelsevis höga andelen arbetsinkomster och lilla andelen kapitalinkomster av kvinnors totala inkomster(11).

Q.  I genomsnitt har bolagsskatterna minskat dramatiskt sedan 1980-talet, från över 40 % till 21,9 % 2018, medan nivån av konsumtionsskatter (som mervärdesskatt är en stor del av) tvärtom har ökat sedan 2009, och nådde 20,6 % under 2016(12).

R.  Den nuvarande makroekonomiska politiken borde ta mer hänsyn till betydelsen av obetalt omsorgsarbete och hushållsarbete och det finns belägg för att 80 % av all omsorg i EU tillhandahålls av obetalda informella omsorgsgivare, varav 75 % är kvinnor. Viss skattepolitik, underfinansierade offentliga tjänster och tillgången till sociala tjänster påverkar låginkomsttagare, i synnerhet kvinnor, oproportionerligt eftersom de ofta fyller luckorna i omsorg, utbildning och andra typer av familjestöd, vanligtvis utan ersättning, vilket gör att kvinnors oproportionerliga ansvar för vård fortsätter. Det är de fattigaste och mest utsatta kvinnorna i EU-länderna som drabbas av den dubbla börda som informellt vårdarbete och lågavlönade otrygga arbetstillfällen innebär(13).

S.  Nästan alla medlemsstater har tudelat sina inkomstskattesystem genom att tillämpa en högre marginalskattesats på den andra försörjaren och införa enhetliga skattesatser för de flesta typer av kapitalinkomster. Det oproportionerligt höga skattetrycket för den andra försörjaren i de flesta medlemsstater till följd av de direkta progressiva skattetabeller som tillämpas på arbetsinkomster är ett av de viktigaste hindren för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden(14), utöver gemensamma skatte- och förmånsbestämmelser samt kostnaderna för och avsaknaden av allmänna barnomsorgstjänster.

T.  Bidragsfällan (för närvarande 40 %) och låglönefällan, som på ett oproportionerligt sätt drabbar kvinnor och avskräcker dem från att delta fullt ut i arbetslivet, beror i hög grad på direkta skatteregler och förlusten av förmåner.

U.  I vissa medlemsstater kan familjer fortfarande få skattelättnader om de har en försörjningsberoende make eller maka, liksom bidrag för gifta par och/eller skatteavdrag för par med endast en förvärvsarbetande. Detta upprätthåller asymmetrier med ensamförälderfamiljer, och ensamstående föräldrar är oftast kvinnor, och erkänner inte mångfalden i de olika familjesituationer som förekommer i EU. Sådana skatteförmåner avskräcker vanligen gifta kvinnor från tillträde till arbetsmarknaden och leder direkt eller indirekt till omfördelning av kvinnors tid från avlönat till oavlönat arbete.

V.  Beskattningens inverkan på könsskillnaderna när det gäller företagens välfärd samt personlig välfärd och egendom är ett underutvecklat forskningsområde, och det finns ett akut behov av att se till att könsuppdelade uppgifter finns tillgängliga på dessa områden.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja jämställdhet i all skattepolitik och att utfärda särskilda riktlinjer och rekommendationer till medlemsstaterna, i syfte att eliminera skatterelaterad könsdiskriminering och för att se till att inga nya skatter, utgiftslagar, utgiftsprogram eller utgiftsmetoder som ökar könsskillnaderna på marknaden eller vad gäller nettoinkomster.

2.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i EU-fördraget, har rätt att fastställa regler för sin skattepolitik, förutsatt att de är förenliga med EU:s bestämmelser. Parlamentet betonar också att EU:s beslut i skattefrågor kräver enhälligt godkännande av alla medlemsstater.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja EU:s ratificering av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, på samma sätt som den har gjort för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och som den för närvarande gör för Istanbulkonventionen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja statusen för det strategiska engagemanget för jämställdhet genom att anta det i form av ett meddelande(15) med tydliga mål och nyckelåtgärder för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män genom en sektorsövergripande analys, inklusive skattefrågor, för alla EU-åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU-lagstiftningen mot indirekt och direkt könsdiskriminering genomförs och att dess framsteg övervakas systematiskt för att säkerställa att män och kvinnor är jämlika aktörer.

Direktbeskattning

Skatt på fysiska personers inkomster

5.  Europaparlamentet konstaterar att skattepolitiken slår olika mot olika typer av hushåll (exempelvis hushåll med två förvärvsarbetande, hushåll med en förvärvsarbetande kvinna respektive man osv.). Parlamentet understryker de negativa konsekvenserna av att inte stimulera kvinnors sysselsättning och deras ekonomiska oberoende och uppmärksammar den stora pensionsklyfta mellan kvinnor och män som blir följden av sambeskattning. Parlamentet anser att skattesystemen inte längre bör baseras på antagandet att hushållen slår samman och delar sina pengar lika och att särbeskattning är avgörande för att skatterättvisa för kvinnor ska kunna uppnås. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att män och kvinnor blir jämlika försörjare och jämlika omsorgsgivare. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att successivt övergå till särbeskattning och samtidigt säkerställa att alla finansiella eller andra förmåner med anknytning till föräldraskap i dagens gemensamma skattesystem bibehålls. Parlamentet erkänner att övergångsperioder mot ett sådant individualiserat skattesystem kan vara nödvändiga i vissa medlemsstater. Parlamentet kräver att alla skatteutgifter som bygger på gemensamma inkomster ska avskaffas under dessa övergångsperioder och konstaterar att det finns ett behov av att successivt se till att alla skatteförmåner, kontantförmåner och allmänna tjänster in natura ges till individer i syfte att säkerställa deras ekonomiska och samhälleliga oberoende.

6.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande av den 20 november 2017 EU:s handlingsplan 2017–2019: Åtgärda löneklyftan mellan kvinnor och män (COM(2017)0678), som omfattar åtta handlingsområden, och uppmanar medlemsstaterna att öka sina insatser för att effektivt ta itu med löneklyftan mellan kvinnor och män i syfte att förbättra kvinnornas ekonomiska situation och säkerställa deras ekonomiska oberoende.

7.  Europaparlamentet konstaterar att de individuella genomsnittliga skattesatserna för en andra försörjare med två barn i snitt uppgick till 31 % i de EU-länder som är medlemmar i OECD och 28 % i alla OECD-länder under 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt övervaka och stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika såväl som likvärdigt arbete i medlemsstaterna för att säkerställa att ojämlikheten inom såväl arbetsmarknads- som beskattningssektorn undanröjs. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med den horisontella och vertikala segregationen på arbetsmarknaden genom att undanröja bristande jämställdhet och diskriminering på arbetsmarknaden, och att särskilt genom utbildning och ökad kunskap bland flickor och kvinnor uppmuntra dem att börja studera, arbeta och göra karriär inom innovativa tillväxtsektorer, inbegripet inom IKT samt ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att skatteincitament som är kopplade till sysselsättning och egenföretagande inte diskriminerar mellan könen och att överväga skatteincitament och andra skatteförmåner eller tjänster för den andra försörjaren och ensamstående föräldrar. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att utreda olika sätt att åtgärda problemet med att kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden och ta itu med eventuella ekonomiska hinder för den andra försörjaren att komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att könsdiskriminering också kan förekomma i form av arbetsrelaterade skatteundantag och skatteavdrag, såsom gynnsam beskattning av övertidsarbete, vilka främst gynnar yrken som i dag innehavs av män.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte minska den progressiva karaktären av sina inkomstskattesystem för privatpersoner, till exempel genom att försöka förenkla beskattningen av fysiska personers inkomster.

10.  Europaparlamentet kräver att skatt på fysiska personers inkomster (skattesatsstruktur, undantag, avdrag, bidrag, krediter, etc.) ska utformas för att aktivt främja att betalt och obetalt arbete, inkomster och pensionsrättigheter delas lika mellan kvinnor och män, och att incitament som cementerar ojämlika könsroller ska avskaffas.

11.  Europaparlamentet anser att kvinnor till följd av bristande jämställdhet på arbetsmarknaden kan påverkas oproportionerligt hårt av vissa skattepolitiska åtgärder. Parlamentet anser det lämpligt att hantera detta problem genom en reform av arbetsmarknadsinstrumenten för att ta itu med frågan om kvinnors ekonomiska oberoende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och unionens institutioner att främja studier om konsekvenserna av pensionsklyftan mellan kvinnor och män för kvinnors ekonomiska oberoende, med beaktande av frågor såsom befolkningens åldrande, skillnaderna mellan kvinnor och män i fråga om hälsa och förväntad livslängd, familjestrukturernas förändring och ökningen av antalet ensamhushåll samt skillnaderna i kvinnors personliga situation.

Företagsbeskattning

12.  Europaparlamentet kräver att de medlemsstater som i den europeiska planeringsterminen anges ha aggressiva bestämmelser om skatteplanering ska ändra sin lagstiftning och avskaffa dessa bestämmelser så snart som möjligt(16). Parlamentet är oroat över risken att medlemsstaterna under arbetet med att samordna sina bolagsskattebaser kan hitta nya bestämmelser för att underlätta företags aggressiva skatteplanering, vilket överlåter åt medlemsstaterna att hitta andra beskattningskällor (inklusive konsumtionsskatter), som har en oproportionerlig effekt på kvinnor.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att rationalisera de skatteincitament eller skattelättnader som de ger till företag för att se till att dessa incitament och skattelättnader främst gynnar små företag och främjar verklig innovation, och att på förhand och i efterhand bedöma dessa incitaments potentiella påverkan på jämställdheten.

Beskattning av kapital och förmögenhet

14.  Europaparlamentet konstaterar att bolags- och förmögenhetsskatter spelar en avgörande roll för att minska orättvisor genom omfördelning inom skattesystemet och för att inbringa intäkter som finansierar social trygghet och sociala transfereringar.

15.  Europaparlamentet noterar att den bristande tillgången till god barnomsorg, en alltför dyr sådan och att det inte finns lämplig infrastruktur som tillhandahåller den fortfarande utgör ett stort hinder för framför allt kvinnors jämlika deltagande i alla aspekter av samhället, inklusive sysselsättningen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att verka för en skattepolitik som förbättrar tillgången till och möjligheterna att tillgå överkomlig barnomsorg av hög kvalitet med hjälp av skatteincitament, för att minska hindren för kvinnors förvärvsarbete och bidra till en jämnare fördelning av betalt och obetalt arbete inom hushållen och på så vis minimera löne- och pensionsklyftorna mellan könen. Parlamentet betonar att denna politik bör göra det möjligt för kvinnor att integreras på arbetsmarknaden och att den särskilt bör riktas mot familjer med låga inkomster, ensamförälderfamiljer och andra missgynnade grupper.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, som bland annat behandlar och förbjuder diskriminering på grund av kön vid tillhandahållandet av finansiella varor och tjänster på försäkringsområdet och därmed sammanhängande områden. Parlamentet begär att uppgifter samlas in för att man ska få exakt information om eventuella luckor i genomförandeprocessen. Parlamentet betonar att ägande av egendom omfattas av subsidiaritetsprincipen och att det inte finns någon lagstiftning om egendomsrätt i EU som skulle diskriminera kvinnor eller män, eftersom rätten till egendom tillkommer ägaren.

17.  Europaparlamentet beklagar att de förmögenhetsbaserade skatternas sammanlagda bidrag till de totala skatteintäkterna har förblivit relativt begränsat, med en andel på 5,8 % av de totala skatteintäkterna i EU-15 och 4,3 % i EU-28(17).

18.  Europaparlamentet beklagar att beskattningen av kapital har tenderat att minska sedan 2002, bland annat till följd av den allmänna tendensen att inte längre tillämpa den normala skattesatsen på kapitalinkomster, utan snarare beskatta dem enligt relativt måttliga schablonbelopp som kan ses i många medlemsstater(18).

Indirekt beskattning

19.  Europaparlamentet konstaterar att andelen konsumtionsskatter ökade i unionen från 2009 till 2016. Parlamentet konstaterar att mervärdesskatt i regel står för mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av konsumtionsskatter i medlemsstaterna och att mervärdesskatten har utgjort omkring en femtedel av de totala skatteintäkterna i EU(19).

20.  Europaparlamentet konstaterar att könsdiskriminering förekommer i fall där skattelagstiftningen sammanfaller med könsrollsrelationer, normer och ekonomiska beteenden. Parlamentet konstaterar att mervärdesskatt alstrar könsdiskriminering på grund av kvinnors konsumtionsmönster som skiljer sig från mäns eftersom de köper fler varor och tjänster i syfte att främja hälsa, utbildning och näring(20). Parlamentet är bekymrat över att detta i kombination med kvinnors lägre inkomster leder till att kvinnor bär en större mervärdesskattebörda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa undantag från mervärdesskatt, reducerade skattesatser och nollskattesatser för produkter och tjänster som har positiva sociala, hälso- och/eller miljöeffekter, i linje med den pågående översynen av EU:s momsdirektiv.

21.  Europaparlamentet anser att fattigdom med avseende på hygienprodukter är ett konstant problem i EU – Brittiska Plan International uppskattar att en av tio flickor inte har råd med hygienprodukter. Parlamentet beklagar att kvinnliga hygienprodukter och vårdprodukter och vårdtjänster för barn, äldre eller personer med funktionsnedsättningar fortfarande inte betraktas som basvaror i samtliga medlemsstater. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att avskaffa den så kallade vård- och tampongskatten genom att utnyttja den flexibilitet som införts i momsdirektivet och tillämpa undantag eller 0 % momssatser på dessa viktiga basvaror. Parlamentet inser att en prissänkning till följd av en momsbefrielse för dessa produkter skulle ha omåttligt stora fördelar för unga kvinnor. Parlamentet stöder de åtgärder som vidtagits för att främja en omfattande tillgång till hygienprodukter och uppmuntrar medlemsstaterna att tillhandahålla kompletterande hygienprodukter för kvinnor på vissa (offentliga) platser, exempelvis skolor, universitet och härbärgen för hemlösa, liksom för kvinnor från låginkomstmiljöer, i syfte att utrota fattigdom med avseende på hygienprodukter fullständigt på alla EU:s offentliga toaletter.

Konsekvenserna av skatteflykt och skatteundandragande för jämställdhet

22.  Europaparlamentet konstaterar att skatteflykt och skatteundandragande är viktiga orsaker till bristande jämställdhet i unionen och globalt eftersom de begränsar de resurser som finns tillgängliga för regeringar för att öka jämställdheten på nationell och internationell nivå(21).

23.  Europaparlamentet erinrar om sina rekommendationer av den 13 december 2017 efter utredningen av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(22), och om rekommendationer från tidigare särskilda utskott (TAX och TAX2) som utarbetats i syfte att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt anta offentlig landspecifik rapportering, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inom EU och ett reviderat direktiv om räntor och royalties.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja könsneutrala skattereformer i alla internationella forum, inklusive OECD och FN, och att stödja skapandet av ett mellanstatligt FN-organ för skattefrågor med universellt medlemskap, lika rösträtt och lika deltagande av kvinnor och män. Parlamentet framhåller att detta organ bör ges goda förutsättningar att utveckla särskild sakkunskap om könsrelaterad beskattning.

25.  Europaparlamentet konstaterar att dubbelbeskattningsavtal mellan medlemsstaterna och utvecklingsländer vanligtvis inte främjar källbeskattning, och därför gynnar multinationella företag på bekostnad av mobilisering av inhemska resurser i utvecklingsländerna. Parlamentet konstaterar att bristen på inhemsk mobilisering av resurser förhindrar fullt finansierade offentliga tjänster såsom hälso- och sjukvård eller utbildning i dessa länder, vilket oproportionerligt påverkar kvinnor och flickor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge kommissionen befogenhet att se över befintliga dubbelbeskattningsavtal för att undersöka och ta itu med dessa problem och för att säkerställa att framtida dubbelbeskattningsavtal inkluderar jämställdhetsbestämmelser utöver allmänna bestämmelser för att motverka missbruk.

26.  Europaparlamentet uppmanar särskilda utskottet TAX3 att inkludera ett genusperspektiv i utformningen av sina rekommendationer.

Jämställdhetsintegrering i skattepolitik

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra regelbundna konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv av finanspolitiken, med fokus på multiplikatoreffekt och underförstådd diskriminering för att se till att varken direkt eller indirekt diskriminering förekommer i någon finanspolitik i EU.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela beprövade metoder i fråga om utformningen av sina arbetsmarknader och skattesystem för att bidra till att minska löneklyftan och pensionsklyftan mellan kvinnor och män, vilket därmed kan främja rättvisare och mer jämlik beskattning av kvinnor och män.

29.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den, allt sedan Lissabonfördraget införlivade stadgan om de grundläggande rättigheterna i primärrätten, har en rättsligt bindande skyldighet att främja jämställdhet i sin politik och sina åtgärder.

30.  Europaparlamentet inser att många opinionsgrupper och grupper i det civila samhället känner sig marginaliserade från diskussionerna om skattepolitik på grund av bristande sakkunskap, och att näringsliv och finansiella grupper i många medlemsstater därmed är överrepresenterade när det gäller rådgivande förfaranden som rör budgetering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med detta problem genom att utöver möjligheter till verkligt samråd med det civila samhället tillhandahålla utbildning om budgetprocesser.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sin rättsliga skyldighet att främja jämställdhet, bland annat i bedömningarna av utformningen av den grundläggande skattepolitiken. Parlamentet understryker att översynen av medlemsstaternas skattesystem inom den europeiska planeringsterminen, liksom landsspecifika rekommendationer, kräver noggranna analyser i detta avseende.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja prioriteringarna i Europa 2020-strategin för att motverka strukturella svagheter i det europeiska näringslivet, ta itu med löneklyftan och pensionsklyftan mellan kvinnor och män, förbättra EU:s konkurrenskraft och produktivitet samt stödja en hållbar social marknadsekonomi som gynnar alla kvinnor och män.

33.  Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt vad gäller förslaget till ett direktiv om offentlig land-för-land-rapportering(23), som innehåller ambitiösa åtgärder för att främja skattetransparens och offentlig granskning av multinationella företag, eftersom detta skulle ge den bredare allmänheten tillgång till information om vinster som gjorts, subventioner som mottagits och vilka skatter som betalats i de jurisdiktioner som de är verksamma i. Parlamentet rekommenderar att en heltäckande jämställdhetsanalys bör stå i centrum för alla befintliga och framtida nivåer av forskning och politik i fråga om skatterättvisa för att ökad skattetransparens och ansvarsskyldighet ska uppnås. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att komma fram till en gemensam överenskommelse om förslaget att börja förhandla med de andra institutionerna i syfte att anta kravet på en offentlig land-för-land-rapportering, vilket är en av de viktigaste åtgärderna för att få till stånd en ökad insyn för alla medborgare när det gäller företagens skatteinformation. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna behöver genomföra regelbundna spridningsanalyser av de väsentliga konsekvenser som kan bli följden av dessa åtgärder, bland annat analyser av könsdiskriminering i skattepolitiken, av deras förmåga att öka de inhemska intäkterna för att finansiera kvinnors rättigheter samt konsekvenserna för andra medlemsstater och utvecklingsländer, och erkänner samtidigt att en del av detta arbete har utförts inom plattformen för god förvaltning i skattefrågor.

34.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhet inte endast är en grundläggande mänsklig rättighet, utan också att genomförandet av den skulle bidra till en mer inkluderande och hållbar tillväxt. Parlamentet betonar att en könsspecifik budgetanalys skulle möjliggöra bättre information om fördelningseffekterna av offentliga investeringar på män och kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa jämställdhetsbudgetering på ett sätt som uttryckligen följer upp hur stor andel av offentliga medel är avsedd för kvinnor och som säkerställer att all politik för att mobilisera resurser och fördela utgifter främjar jämställdhet.

35.  Parlamentet uppmanar kommissionen att främja beprövade metoder i fråga om skattepolitik som tar hänsyn till konsekvenser för jämställdheten och främjar jämställdhet mellan kvinnor och män, särskilt när det gäller beskattning av hushållsinkomster och mervärdesskatt. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en jämställdhetsanalys i sin årliga rapport om beskattningen i EU.

36.  Europaparlamentet påminner om att inga betydande framsteg har gjorts på detta område trots det gemensamma uttalandet om jämställdhetsintegrering som bifogats förordningen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och att kommissionen inte tog hänsyn till dess genomförande i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet begär att man i de årliga budgetförfarandena ska utvärdera och integrera hela effekten av EU:s politik för jämställdhet (jämställdhetsbudgetering). Parlamentet förväntar sig ett förnyat åtagande från parlamentet, rådet och kommissionen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i nästa fleråriga budgetram och en effektiv övervakning av denna, även under halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, genom att vederbörlig hänsyn tas till den princip om jämställdhet mellan kvinnor och män som fastställs i artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sin rättsliga skyldighet enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna att främja jämställdhet mellan kvinnor och män när de genomför EU-lagstiftningen och nationell politik som styrs av den.

38.  Europaparlamentet betonar att ytterligare forskning och bättre insamling av könsuppdelade uppgifter krävs när det gäller könsdifferentierade fördelnings- och tilldelningseffekter av skattesystemet. Parlamentet uppmanar i synnerhet medlemsstaterna att samla in skatteuppgifter på individuell nivå och inte enbart för hushåll, och att överbrygga klyftorna mellan könen när det gäller konsumtionsmönster och användning av reducerade skattesatser, fördelning av företagsinkomst och tillhörande skattebetalningar samt fördelning av nettoförmögenhet, kapitalinkomster och tillhörande skattebetalningar.

39.  Europaparlamentet beklagar att de flesta medlemsstater inte samlar in eller utvärderar individualiserade inkomstskatteuppgifter och att många medlemsstater fortfarande samlar in uppgifter endast om hushåll genom gemensamma skattebestämmelser.

40.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utforma en lämplig ordning för skatteincitament för samtliga politiska åtgärder som uppmuntrar invandrarkvinnor att delta i (vidare)utbildning eller finna en anställning.

o
o   o

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) CEDAW/C/CHE/CO/4-5, p. 40-43 (Schweiz 2016). CEDAW/C/LUX/CO/6-7, p. 10, 15, 16 (Luxemburg 2018).
(2) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 38.
(3) EUT C 407, 4.11.2016, s. 2.
(4) EUT C 66, 21.2.2018, s. 30.
(5) EUT C 76, 28.2.2018, s. 93.
(6) EUT C 263, 25.7.2018, s. 49.
(7) EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.
(8) EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.
(9) Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
(10) Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
(11) Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
(12) Europeiska kommissionen, GD Skatter och tullar, Taxation Trends in the European Union – Data for the EU Member States, Iceland and Norway, 2018 års upplaga.
(13) Institute of Development Studies Redistributing Unpaid Care Work – Why Tax Matters for Women’s Rights. policydokument. Utgåva 109. Januari 2016.
(14) Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
(15) Såsom det efterlystes i rådets slutsatser om jämställdhet av den 16 juni 2016.
(16) Europeiska kommissionen, Den europeiska planeringsterminen: landsrapporter, 7 mars 2018.
(17) Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
(18) Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
(19) Europaparlamentets utredningsavdelning C, Gender equality and taxation in the European Union, 2017.
(20) La Fiscalidad en España desde una Perspectiva de Género (2016) – Institut per a l’estudi i la transformació de la vida quotidiana / Ekona Consultoría.
(21) FN:s studie från 2016 Final study on illicit financial flows, human rights and the 2030 Agenda for Sustainable Development från den oberoende experten om hur utlandsskulden och staternas andra hithörande internationella förpliktelser påverkar det fullständiga åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter, särskilt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
(22) EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.
(23) Antagna texter, P8_TA(2017)0284.

Rättsligt meddelande