Index 
Antagna texter
Onsdagen den 16 januari 2019 - StrasbourgPreliminär utgåva
Avslutande av räkenskaperna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) för räkenskapsåret 2016
 Avtal EU-Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet (resolution)
 Avtal EU-Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet ***
 Avtal EU-Kina i samband med WTO-tvistlösningsförfarandet DS492 – åtgärder som påverkar tullmedgivanden för vissa köttprodukter av fjäderfä ***
 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ***I
 Europeiska socialfonden+ (ESF+) ***I
 Särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ***I
 Fördelningen av tullkvoterna på unionens WTO-lista efter Förenade kungarikets utträde ur unionen ***I
 Unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel
 Inrättande av ett särskilt finansieringsprogram för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall *
 Genomförandet av handelspelaren i associeringsavtalet med Centralamerika
 Inrättande av InvestEU-programmet ***I
 Provisorisk EU-resehandling *
 Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2021-2025 *
 Europeiska centralbankens årsrapport för 2017
 Bankunionen - årsrapport 2018
 Genomförandet av handelsavtalet EU-Colombia och Peru
 Situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2017

Avslutande av räkenskaperna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) för räkenskapsåret 2016
PDF 152kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 16 januari 2019 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016 (2018/2938(RSP))
P8_TA-PROV(2019)0015B8-0052/2019

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016, tillsammans med kontorets svar(1),

–  med beaktande av förklaringen(2) om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2016 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 februari 2018 om att bevilja kontoret ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2016 (05941/2018 – C8-0087/2018),

–  med beaktande av sitt beslut av den 18 april 2018(3) om att uppskjuta beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2016 samt av svaren från verkställande direktören för Europeiska stödkontoret för asylfrågor,

–  med beaktande av sitt beslut av den 24 oktober 2018(4) om att inte bevilja ansvarsfrihet för verkställande direktören för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016,

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor(6), särskilt artikel 36,

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med en rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och artikel 5.2 a andra stycket i bilaga IV till arbetsordningen,

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till verkställande direktören för Europeiska stödkontoret för asylfrågor, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT C 417, 6.12.2017, s. 79.
(2) EUT C 417, 6.12.2017, s. 79.
(3) Antagna texter, P8_TA(2018)0140.
(4) Antagna texter, P8_TA(2018)0406.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) EUT L 132, 29.5.2010, s. 11.
(7) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.


Avtal EU-Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet (resolution)
PDF 330kWORD 46k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 16 januari 2019 om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (10593/2018 – C8-0463/2018 – 2018/0256M(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0016A8-0478/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10593/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 samt artikel 218.6 andra stycket a, led i i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0463/2018),

–  med beaktande av Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan,

–  med beaktande av avtalet mellan EU och Marocko om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder angående jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter, även kallat liberaliseringsavtalet, som trädde i kraft den 1 september 2013,

–  med beaktande av tribunalens dom i mål T-512/12 av den 10 december 2015,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols dom i mål C-104/16 P av den 21 december 2016,

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2018)0346 av den 11 juni 2008, som medföljer rådets förslag till beslut,

–  med beaktande av Wienkonventionen om traktaträtten av den 23 maj 1969 och dess artiklar 34 och 36,

–  med beaktande av generalsekreterarens rapport till FN:s säkerhetsråd om situationen i Västsahara (S/2018/277),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråd resolution 2414 (2018) om situationen i Västsahara (S/RES/2414 (2018)),

–  med beaktande av Förenta nationernas stadga, särskilt artikel 73 i kapitel XI om icke självstyrande territorier,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt avdelning V kapitel 1 artikel 21,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 218.6 a,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019(1) om utkastet till rådets beslut,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel samt yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, samt ståndpunkten i form av ändringsförslag från fiskeriutskottet (A8-0478/2018), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen och Konungariket Marocko åtnjuter historiska förbindelser och upprätthåller ett nära samarbete som har utvecklats genom ett brett partnerskap som omfattar politiska, ekonomiska och sociala aspekter, vilket stärks av den framskjutande ställningen och båda parternas villighet att utveckla det vidare.

B.  Liberaliseringsavtalet mellan EU och Marocko trädde i kraft den 1 september 2013. Polisario hänsköt avtalet till EU-domstolen den 19 november 2012 för brott mot internationell rätt med anledning av att det tillämpades på Västsaharas territorium.

C.  Den 10 december 2015 upphävde tribunalen rådets beslut att ingå liberaliseringsavtalet. Rådet överklagade den 19 februari 2016 med enhällighet denna dom.

D.  I sin dom av den 21 december 2016 fastslog domstolen att liberaliseringsavtalet inte gav någon rättslig grund för att omfatta Västsahara och därför inte kunde tillämpas på detta territorium.

E.  I punkt 106 i domen anges att Västsaharas folk anses utgöra ”tredje part” i den mening som följer av principen om traktaters relativa verkan, vars samtycke måste inhämtas för att avtalet ska kunna genomföras på dess territorium. Därför kunde inte detta avtal utöka sitt tillämpningsområde till att omfatta Västsaharas territorium utan ett ytterligare avtal.

F.  Aktörer kan fortfarande exportera till Europeiska unionen från Västsahara, men sedan den 21 december 2016 omfattas inte produkter med ursprung i detta territorium av tullförmåner.

G.  Det finns inte tillräcklig information tillgänglig som skulle kunna göra det möjligt för EU:s tullmyndigheter att avgöra om de produkter som exporteras från Marocko har sitt ursprung i Västsahara, och därmed förhindras efterlevnaden av domstolens dom.

H.  Efter domstolens dom gav rådet kommissionen i uppdrag att ändra protokoll nr 1 och nr 4 till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering, för att göra det möjligt för produkter från Västsahara att omfattas av det. Om de omfattas gör det per definition att det måste finnas någon form av spårbarhet för att identifiera dessa produkter.

I.  Det måste säkerställas att avtalet är förenligt med Europeiska unionens domstols dom av den 21 december 2016 i målet C-104/16 P.

J.  Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten rådgjorde, i Bryssel och Rabat, med valda tjänstemän och flera företrädare för och sammanslutningar från civilsamhället i det icke-självstyrande området Västsahara.

K.  Parlamentet ansåg det nödvändigt att åka och utvärdera situationen på plats och skaffa sig en förståelse av folkets olika åsikter. Parlamentet påminde om slutsatserna från utskottets för internationell handel (INTA) undersökningsuppdrag till territoriet den 2 och 3 september 2018.

L.  Ändringen av liberaliseringsavtalet sker inom ett bredare politiskt och geopolitiskt sammanhang.

M.  Efter slutet på den spanska kolonisationen av Västsahara har konflikten i området pågått i mer än fyrtio år.

N.  Förenta nationerna betraktar Västsahara som ett icke avkoloniserat territorium.

O.  Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 2440 (2018) förlängde Minursos uppdrag i ytterligare sex månader.

P.  EU och dess medlemsstater erkänner inte Marockos suveränitet över Västsaharas territorium. Förenta nationerna och Afrikanska unionen erkänner Polisario som företrädare för Västsaharas folk.

Q.  Förenta nationerna betecknar Västsahara som ett icke självstyrande territorium vid tillämpningen av artikel 73 i sin stadga.

1.  Europaparlamentet påminner om att Marocko är en privilegierad EU-partner i det södra grannskapet, med vilken EU har byggt upp ett starkt, strategiskt och långvarigt partnerskap som omfattar politiska, ekonomiska och sociala aspekter, men även säkerhet och migration. Parlamentet framhåller att Marocko har getts en framskjuten ställning i den europeiska grannskapspolitiken.

2.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att detta avtal ger garantier avseende respekt för internationell rätt, inklusive mänskliga rättigheter, och att det respekterar EU-domstolens relevanta domar.

3.  Europaparlamentet påminner om skyldigheten för EU och dess medlemsstater, enligt artikel 21 i EU-fördraget, att respektera principerna i Förenta nationernas stadga och internationell rätt. Parlamentet understryker i detta avseende att artikel 1.2 i FN-stadgan inkluderar respekt för principen om folkens rätt till självbestämmande.

4.  Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 21 i EU-fördraget ska unionens åtgärder i internationella sammanhang vägledas av principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i internationell rätt.

5.  Europaparlamentet betonar att detta avtal inte utgör någon form av erkännande av Marockos suveränitet över Västsahara, som för närvarande finns med på Förenta nationernas lista över icke-självstyrande territorier och till stor del förvaltas av Konungariket Marocko, och insisterar på att EU:s avsikt fortfarande är att stödja FN:s insatser för att säkerställa en rättvis, varaktig och ömsesidigt godtagbar lösning på konflikten i Västsahara, som möjliggör självbestämmande för Västsaharas befolkning i enlighet med internationell rätt, FN:s stadga och relevanta FN-resolutioner. Parlamentet upprepar därför sitt fulla stöd till FN:s generalsekreterares personliga sändebud för Västsahara, Horst Köhler, när det gäller att hjälpa till att kalla tillbaka parterna till FN:s förhandlingsbord för att nå denna överenskommelse. Parlamentet uppmanar parterna att återuppta dessa förhandlingar utan förhandsvillkor och i god tro. Parlamentet betonar att ratificering av det ändrade liberaliseringsavtalet mellan EU och Marocko måste ske utan att det på något sätt påverkar resultaten av fredsprocessen över Västsahara.

6.  Europaparlamentet påpekar att ett möte mellan konfliktparterna ägde rum i början av december i Genève på FN:s initiativ och med deltagande av Algeriet och Mauretanien, och hoppas att det mötet ska bidra till att fredsprocessen återupptas.

7.  Europaparlamentet noterar de två villkor som fastställs i domstolens dom, om att uttryckligen omnämna Västsahara i avtalstexten och att inhämta samtycke från folket, liksom det tredje kriterium som rådet lagt till, nämligen behovet av att säkerställa att det gynnar lokalbefolkningen.

8.  Europaparlamentet betonar, så som anges i kommissionens rapport, att alla rimliga och genomförbara åtgärder har vidtagits för att förhöra sig om den berörda befolkningens samtycke genom dessa inkluderande samråd.

9.  Europaparlamentet understryker att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten under hela samrådsförfarandet upprätthöll regelbunden kontakt med gruppen för FN:s generalsekreterares personliga sändebud för Västsahara.

10.  Europaparlamentet konstaterar det legitima intresset hos befolkningen i territoriet och anser att ett respekterat och godtaget slut på den pågående konflikten krävs för territoriets ekonomiska utveckling. Parlamentet är samtidigt övertygat om att västsaharierna har rätt till utveckling i väntan på en politisk lösning.

11.  Europaparlamentet konstaterar, på grundval av samtal som förts med olika lokala aktörer och civilsamhällets företrädare, att vissa parter uttrycker sitt stöd till avtalet genom att försvara sin rätt till ekonomisk utveckling, medan andra anser att en lösning av den politiska konflikten bör föregå en tilldelning av handelsförmåner. Parlamentet noterar att vid inkluderande samråd som hölls av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten med ett antal västsahariska organisationer för det civila samhället och andra organisationer och organ, uttryckte de deltagande parterna ett majoritetsstöd för de socioekonomiska vinster som den föreslagna tullförmånen skulle medföra.

12.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionens domstol i sin dom inte angav närmare hur folkets samtycke måste uttryckas och anser därför att det kvarstår viss osäkerhet när det gäller detta kriterium.

13.  Europaparlamentet är medvetet om att avtalet kan leda till främjande av social och hållbar utveckling, vilket utgör ett viktigt bidrag till nuvarande ekonomisk, social och miljömässig utveckling och till det möjliga skapandet av både låg- och högkvalificerade lokala sysselsättningsmöjligheter. Parlamentet konstaterar att cirka 59 000 arbetstillfällen är beroende av export, vilket motsvarar ungefär tio procent av den befolkning som lever i territoriet.

14.  Europaparlamentet anser att EU:s tullförmåner har haft en positiv inverkan på jordbruks- och fiskeriproduktsektorerna och deras exportnivåer i det icke självstyrande territoriet Västsahara. Parlamentet uppmanar dock till försiktighet när det gäller att kontrollera att dessa ger lokalt mervärde, att de återinvesteras lokalt och att lokalbefolkningen ges anständiga arbetstillfällen.

15.  Europaparlamentet är övertygat om att lokalbefolkningen, oavsett resultaten av fredsprocessen, kommer att gynnas av den ekonomiska utvecklingen och de spridningseffekter som uppstår i fråga om investering i infrastruktur, sysselsättning, hälsa och utbildning.

16.  Europaparlamentet bekräftar de befintliga investeringarna i flera sektorer, och ansträngningarna för att utveckla grön teknik såsom förnybara energikällor och anläggningen för avsaltning av havsvatten, men insisterar på att det krävs ytterligare insatser för att säkerställa ökad inkludering i alla delar av den lokala ekonomin.

17.  Europaparlamentet erkänner företagsinitiativ av västsaharier, särskilt från ungdomar, varav många är kvinnor, och framhäver deras behov av utvidgade exportmöjligheter för att möjliggöra ytterligare investering i sektorer med stor efterfrågan på arbetskraft, såsom jordbruk, fiskeri och infrastruktur.

18.  Europaparlamentet konstaterar Västsaharas strategiska potential som en inkörsport för investeringar i övriga Afrika.

19.  Europaparlamentet varnar för de negativa effekterna av att inte tillämpa tullförmåner på produkter från det icke självstyrande territoriet Västsahara och det budskap som detta sänder till den yngre generationen som investerar eller är villig att investera i territoriet, och dess potential att utveckla det. Parlamentet understryker risken för att verksamheter flyttas till regioner där de skulle omfattas av förmånerna. Parlamentet konstaterar att om tullförmånen inte tillämpas skulle det, enligt kommissionen, kunna förvärra den ekonomiska och sociala situationen för den lokala befolkningen i de berörda områdena.

20.  Europaparlamentet är övertygat om att en EU-närvaro genom bland annat det här avtalet är att föredra framför ett tillbakadragande när det gäller engagemang i främjande och övervakning av mänskliga rättigheter och individuella friheter, och kräver en grundlig bedömning och dialog med Marocko om dessa frågor.

21.  Europaparlamentet påminner om att andra delar av världen, som har en mindre ambitiös strategi för hållbar utveckling, höga arbetsrättsliga och sociala standarder och mänskliga rättigheter, knackar på dörren för nya handelstillfällen och kommer att få ökat inflytande närhelst EU drar sig undan.

22.  Europaparlamentet framhäver att EU:s pågående engagemang i territoriet kommer att ha en positiv hävstångseffekt på dess hållbara utveckling.

23.  Europaparlamentet understryker att rättslig klarhet är avgörande för att kunna attrahera hållbara och långsiktiga investeringar i territoriet, och därmed för den dynamiska kraften och mångfalden i den lokala ekonomin.

24.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna efter domstolens dom inte lagligen kan tillämpa handelsförmånerna på produkter från det icke självstyrande territoriet Västsahara, och att den rättsliga oklarhet som drabbar de ekonomiska aktörerna måste upphöra.

25.  Europaparlamentet är medvetet och mycket oroat över att det hittills har varit extremt svårt att fastställa vilka produkter som exporteras från det icke självstyrande territoriet Västsahara.

26.  Europaparlamentet betonar att ett centralt kriterium för att parlamentet ska ge sitt medgivande till avtalet är att säkerställa att en mekanism kommer att inrättas, så att medlemsstaternas tullmyndigheter har tillgång till tillförlitlig information om produkter som har ursprung i Västsahara och som importeras till EU, i fullständig överensstämmelse med EU:s tullagstiftning. Parlamentet betonar att en sådan mekanism kommer att tillgängliggöra detaljerade och uppdelade statistiska uppgifter som lämnas i rätt tid om sådan export. Parlamentet beklagar att kommissionen och Marocko tog lång tid på sig för att komma överens om en sådan mekanism och uppmanar kommissionen att använda alla tillgängliga korrigerande åtgärder om genomförandet av avtalet inte skulle vara tillfredsställande. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att för parlamentet lägga fram en årlig utvärdering för att bedöma om denna mekanism är förenlig med EU:s tullagstiftning.

27.  Europaparlamentet understryker att det utan detta avtal i kraft, inbegripet mekanismen som möjliggör identifiering av produkter, är omöjligt att veta om och hur många produkter som har sitt ursprung i det icke-självstyrande området Västsahara som kommer in på EU-marknaden.

28.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av den bestämmelse som har avtalats mellan EU och Marocko om årligt ömsesidigt utbyte av information och statistik avseende produkter som omfattas av skriftväxlingen är nödvändigt för att utvärdera avtalets omfattning och dess inverkan på utvecklingen och lokalbefolkningarna.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att noga övervaka genomförandet och resultaten av avtalet och regelbundet rapportera sina resultat till parlamentet.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka på vilka sätt handelsförmåner i framtiden verkligen kan beviljas för hela befolkningen i Västsahara.

31.  Europaparlamentet påminner om att EU och Marocko, i enlighet med det ursprungliga avtalet från 2012, har förhandlat fram ett ambitiöst och omfattande avtal om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar av bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter som föreskriver att Marocko ska skydda hela listan över EU:s geografiska beteckningar. Parlamentet påminner även om att förfarandet för ingåendet av avtalet, som påbörjades 2015, avbröts efter domstolens dom av den 21 december 2016. Parlamentet uppmanar EU och Marocko att omedelbart återuppta det förfarandet och snarast möjligt återgå till förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal.

32.  Europaparlamentet påminner om hur känslig den europeiska trädgårdssektorn är för viss marockansk export av frukt och grönsaker till unionen som åtnjuter förmåner enligt avtalet av den 8 mars 2012 om åtgärder för ömsesidig liberalisering av jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter.

33.  Europaparlamentet betonar att tredjeländers tillträde till EU:s inre marknad bör vara avhängigt av att EU:s sanitära, fytosanitära, spårbarhets- och miljörelaterade bestämmelser och normer är uppfyllda.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja likvärdighet när det gäller åtgärder och kontroller mellan Marocko och Europeiska unionen på området för sanitära, fytosanitära, spårbarhets- och miljörelaterade normer samt regler för ursprungsmärkning, i syfte att garantera en sund konkurrens mellan de båda marknaderna.

35.  Europaparlamentet påminner om att tullkvoterna inte har ändrats i det uppdaterade avtalet och heller inte den förmånsimport som infördes tidigare samt att det enda de europeiska producenterna får är ett förtydligande av avtalets geografiska tillämpningsområde.

36.  Europaparlamentet framhåller att en del av den frukt- och grönsaksproduktion som förmånsexporteras till unionen i enlighet med detta avtal (bl.a. tomater och meloner) kommer från Västsahara och att det finns ambitiösa projekt för att ytterligare utveckla denna produktion och export.

37.  Europaparlamentet noterar dock klargörandet i detta nya avtal och hoppas att det hädanefter kan utgöra en stabil och obestridlig ram för parterna i detta avtal och de berörda ekonomiska aktörerna på båda sidor av Medelhavet.

38.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs en övervakning av känsliga jordbruksprodukter och en strikt tillämpning av kvoter om avtalet ska fungera på ett balanserat sätt. Parlamentet påminner om att det i artikel 7 i protokoll nr 1 i 2012 års avtal finns en skyddsklausul som tillåter att lämpliga åtgärder vidtas när import av stora mängder jordbruksprodukter som i avtalet klassificeras som känsliga leder till allvarliga störningar på marknaderna och/eller allvarlig skada för den berörda näringen. Parlamentet hoppas att kommissionen på ett vederbörligt och övergripande sätt övervakar förmånsimporten av känsliga jordbruksprodukter från Marocko och Västsahara till unionen och att kommissionen är redo att omedelbart tillämpa skyddsklausulen, om det visar sig nödvändigt.

39.  Europaparlamentet noterar att EU:s fiskefartyg som är verksamma i de berörda vattnen enligt lag är skyldiga att ha ett kontrollsystem för fartyg och att det är obligatoriskt att sända ett fartygs position till de marockanska myndigheterna, vilket gör det fullkomligt möjligt att spåra fartygen och registrera var deras fiskeverksamhet äger rum.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU att öka sina ansträngningar för att främja det regionala samarbetet mellan Maghrebländerna, vilket endast kan ge enormt positiva konsekvenser i och utanför regionen.

41.  Europaparlamentet betonar det strategiska behovet för EU att samarbeta närmare och utveckla sina band med länderna i Maghrebområdet. Parlamentet ser i detta sammanhang utvidgningen av associeringsavtalet som en logisk komponent i denna strategi.

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

(1) Antagna texter, P8_TA(2019)0017.


Avtal EU-Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet ***
PDF 241kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (10593/2018 – C8-0463/2018– 2018/0256(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0017A8-0471/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10593/2018),

–  med beaktande av utkastet till avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (10597/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 samt artikel 218.6 andra stycket a i i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0463/2018),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 16 januari 2019(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel samt yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och fiskeriutskottet (A8-0471/2018),

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Marocko.

(1) Antagna texter, P8_TA(2019)0016.


Avtal EU-Kina i samband med WTO-tvistlösningsförfarandet DS492 – åtgärder som påverkar tullmedgivanden för vissa köttprodukter av fjäderfä ***
PDF 241kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019 utkast till rådets beslut om ingående, på unionens vägnar, av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina i samband med WTO-tvistlösningsförfarandet DS492: Europeiska unionen - åtgärder som påverkar tullmedgivanden för vissa köttprodukter av fjäderfä (10882/2018 – C8-0496/2018 – 2018/0281(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0018A8-0472/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10882/2018),

–  med beaktande av förslaget till avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina vad gäller DS492 Europeiska unionen – Åtgärder som påverkar tullmedgivanden för vissa köttprodukter av fjäderfä (10883/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207.4 första stycket samt 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0496/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A8-0472/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Folkrepubliken Kina.


Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ***I
PDF 547kWORD 74k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (COM(2018)0380 – C8-0231/2018 – 2018/0202(COD))
P8_TA-PROV(2019)0019A8-0445/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0380),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 175.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0231/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 12 december 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 5 december 2018(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, yttrandena från utskottet för internationell handel, budgetutskottet, budgetkontrollutskottet och utskottet för regional utveckling, och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0445/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Titeln
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för övergångar
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  De övergripande principer som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och i artikel 10 i fördraget om Europeiska unions funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet enligt artikel 5 i EU-fördraget bör följas vid genomförandet av fonderna, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja bristande jämlikhet, främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera jämställdhetsperspektivet samt efter att bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens insatser för att bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar.
(1)  De övergripande principer som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och i artiklarna 9 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet enligt artikel 5 i EU-fördraget bör följas vid genomförandet av fonderna, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. I enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna och kommissionen sträva efter att undanröja bristande jämlikhet, främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera jämställdhetsperspektivet samt efter att bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens insatser för att bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  I februari 2018 antog kommissionen meddelandet En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 202018. I meddelandet betonas att EU:s budget ska stödja Europas unika sociala marknadsekonomi. Det kommer därför att vara av största vikt att förbättra sysselsättningsmöjligheterna och att ta itu med kompetensbrister, särskilt sådana som beror på digitaliseringen. Flexibilitet i budgeten är en viktig princip i nästa fleråriga budgetram. Flexibilitetsmekanismer kommer att finnas kvar för att unionen ska kunna reagera på oförutsedda händelser och för att se till att budgetmedlen används där de behövs mest.
(4)  I februari 2018 antog kommissionen meddelandet En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 202018. I meddelandet betonas att EU:s budget ska stödja Europas unika sociala marknadsekonomi. Det kommer därför att vara av största vikt att förbättra sysselsättningsmöjligheterna och att ta itu med kompetensbrister, särskilt sådana som beror på digitaliseringen, automatiseringen och övergången till en resurseffektiv ekonomi, med full respekt för Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, som följde på den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Flexibilitet i budgeten är en viktig princip i nästa fleråriga budgetram. Flexibilitetsmekanismer kommer att finnas kvar för att unionen ska kunna reagera snabbare på oförutsedda händelser och för att se till att budgetmedlen används där de behövs mest.
__________________
__________________
18 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52018DC0098&qid=1528100082998&from=EN
18 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52018DC0098&qid=1528100082998&from=EN
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  I diskussionsunderlaget om hur vi bemöter globaliseringen konstaterar kommissionen att kombinationen av handelsrelaterad globalisering och teknisk förändring är en viktig orsak till att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar medan antalet arbetstillfällen för personer med lägre kvalifikationsnivå minskar. Trots att en mer öppen handel och djupare integration av världsekonomierna på det hela taget har stora fördelar måste man ta itu med de negativa sidoeffekterna. Eftersom de nuvarande fördelarna med globalisering redan är ojämnt fördelade mellan människor och regioner, vilket får betydande konsekvenser för dem som drabbas, finns det risk för att de allt snabbare tekniska framstegen kommer att framhäva dessa effekter ytterligare. I linje med principerna om solidaritet och hållbarhet kommer det därför att vara nödvändigt att se till att fördelarna med globaliseringen fördelas mer rättvist, genom att en mer öppen ekonomi och tekniska framsteg kombineras med socialt skydd.
(6)  I diskussionsunderlaget om hur vi bemöter globaliseringen20 konstaterar kommissionen att kombinationen av handelsrelaterad globalisering och teknisk förändring är en viktig orsak till att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar medan antalet arbetstillfällen för personer med lägre kvalifikationsnivå minskar. Samtidigt som det finns fördelar med en mer öppen handel måste lämpliga åtgärder vidtas för att motverka de relaterade negativa sidoeffekterna. Då de nuvarande fördelarna med globalisering är ojämnt fördelade mellan människor och regioner, vilket får betydande konsekvenser för dem som drabbas, finns det risk för att de tekniska och miljömässiga förändringarna kommer att framhäva dessa effekter ytterligare. I linje med principerna om solidaritet och hållbarhet kommer det därför att vara nödvändigt att se till att fördelarna med globaliseringen fördelas mer rättvist. Eventuella samtidiga negativa effekter av globaliseringen och de tekniska och miljömässiga övergångarna bör i större utsträckning förutses i EU:s relevanta strukturfonder, till exempel Europeiska socialfonden+ (ESF+), för att näringslivet och arbetskraften bättre ska kunna anpassas genom att ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg kombineras med tillräckligt socialt skydd och aktivt stöd till tillträde till anställning och möjligheter till egenföretagande.
__________________
__________________
20 https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-harnessing-globalisation_sv
20 https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-harnessing-globalisation_sv
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  I diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser21 understryker kommissionen vikten av att minska de ekonomiska och sociala klyftorna mellan och inom medlemsstaterna. En central prioritering är därför att investera i jämlikhet, social inkludering, utbildning och hälsa
(7)  I diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser21 understryker kommissionen vikten av att minska de ekonomiska och sociala klyftorna mellan och inom medlemsstaterna. En central prioritering är därför att investera i hållbar utveckling, jämlikhet, social inkludering, utbildning och hälsa.
_________________
_________________
21 https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-future-eu-finances_sv
21 https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-future-eu-finances_sv
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Globalisering och teknisk utveckling kommer sannolikt att leda till att de globala ekonomierna i allt högre grad flätas samman och blir beroende av varandra. Denna ekonomiska förändring leder oundvikligen till en omfördelning av arbetskraften. Om fördelarna med förändringen ska komma alla till del är det av största vikt att arbetstagare som har sagts upp eller som hotas av uppsägning erbjuds stöd. I meddelandet EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar22 redogörs för bästa praxis när det gäller att förutse och hantera företagsomstruktureringar. Kvalitetskriterierna bör vara utgångspunkten när man överväger lämpliga politiska medel för hantering av utmaningarna med ekonomisk anpassning och omstrukturering samt de sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser detta får. Medlemsstaterna uppmanas också att använda EU-finansiering och nationell finansiering på ett sådant sätt att de sociala konsekvenserna av omstruktureringar, särskilt de negativa effekterna för sysselsättningen, så långt som möjligt mildras. Unionens viktigaste instrument för att hjälpa drabbade arbetstagare är Europeiska socialfonden (ESF+) som har utformats för att ge stöd i förebyggande syfte och globaliseringsfonden som har utformats för att ge stöd när en oförutsedd omfattande omstrukturering redan har inträffat.
(8)  Klimatförändringar, globalisering och teknisk utveckling kommer sannolikt att leda till att de globala ekonomierna i allt högre grad flätas samman och blir beroende av varandra. Denna ekonomiska förändring leder oundvikligen till en omfördelning av arbetskraften. Om fördelarna med förändringen ska komma alla till del är det av största vikt att arbetstagare som har sagts upp eller som hotas av uppsägning erbjuds stöd. Unionens viktigaste instrument för att hjälpa drabbade arbetstagare är ESF+, som har utformats för att ge stöd i förebyggande syfte, och övergångsfonden, som har utformats för att ge stöd när en omfattande omstrukturering redan har inträffat. I meddelandet EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar22 redogörs för bästa praxis när det gäller att förutse och hantera företagsomstruktureringar. Kvalitetskriterierna bör vara utgångspunkten när man överväger lämpliga politiska medel för hantering av utmaningarna med ekonomisk anpassning och omstrukturering samt de sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser detta får. Medlemsstaterna uppmanas också att använda EU-finansiering och nationell finansiering på ett sådant sätt att de sociala konsekvenserna av omstruktureringar, särskilt de negativa effekterna för sysselsättningen, så långt som möjligt mildras.
__________________
__________________
22 Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar (COM(2013) 882 final, 13.12.2013).
22 Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar (COM(2013) 882 final, 13.12.2013).
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
(11a)  Övergångsfondens program bör vara synligt och kräva fler och bättre uppgifter för att möjliggöra en korrekt vetenskaplig utvärdering av övergångsfonden och motverka administrativa begränsningar i genomförandet av programmet för stöd till handelsanpassning.
Ändringar 8 och 97
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Kommissionen betonar att globaliseringsfonden fortfarande är ett viktigt och flexibelt verktyg för att ge stöd till arbetstagare som förlorat sitt arbete i samband med omfattande omstruktureringar och hjälpa dem att så fort som möjligt hitta ett nytt arbete. Unionen bör fortsätta att tillhandahålla särskilt engångsstöd för att hjälpa uppsagda arbetstagare att återintegreras i arbetslivet i områden, sektorer, territorier eller på arbetsmarknader som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning. Mot bakgrund av samspelet mellan och de ömsesidiga effekterna av öppen handel, tekniska förändringar eller andra faktorer som övergången till en koldioxidsnål ekonomi och av att det därmed blir allt svårare att peka ut en specifik faktor som orsakar uppsägningar bör medel från globaliseringsfonden i framtiden endast beviljas på grundval av omstruktureringar som får betydande konsekvenser. Eftersom syftet med globaliseringsfonden är att tillhandahålla stöd i akuta situationer där händelserna inte har kunnat förutses, och att komplettera det stöd som ges i mer förebyggande syfte genom ESF+, ska fonden även i fortsättningen utgöra ett flexibelt, särskilt instrument som är utanför den fleråriga budgetramens tak, såsom konstateras i kommissionens meddelande En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027 och dess bilaga27.
(13)  Kommissionen betonar att övergångsfonden fortfarande är ett viktigt och flexibelt verktyg för att ge stöd till arbetstagare som förlorat sitt arbete i samband med omfattande omstruktureringar och hjälpa dem att så fort som möjligt hitta ett nytt arbete. Unionen bör fortsätta att tillhandahålla särskilt engångsstöd för att hjälpa uppsagda arbetstagare att återintegreras i varaktig sysselsättning av god kvalitet i områden, sektorer, territorier eller på arbetsmarknader som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning. Mot bakgrund av samspelet mellan och de ömsesidiga effekterna av öppen handel, tekniska förändringar, digitalisering och automatisering eller andra faktorer som Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen eller övergången till en koldioxidsnål ekonomi och av att det därmed blir allt svårare att peka ut en specifik faktor som orsakar uppsägningar bör medel från övergångsfonden i framtiden endast beviljas på grundval av omstruktureringar som får betydande konsekvenser. Eftersom syftet med övergångsfonden är att tillhandahålla stöd i akuta situationer där händelserna inte har kunnat förutses, och att komplettera det stöd som ges i mer förebyggande syfte genom ESF+, bör fonden även i fortsättningen utgöra ett flexibelt, särskilt instrument som är utanför den fleråriga budgetramens tak, såsom konstateras i kommissionens meddelande En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027 och dess bilaga27.
__________________
__________________
27 SWD (2018) 171 final och bilagan COM (2018) 321 final.
27 SWD (2018) 171 final och bilagan COM (2018) 321 final.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  I sin resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel bekräftade Europaparlamentet sin bestämda ståndpunkt i fråga om den anslagsnivå som behövs för viktiga unionspolitikområden i den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att uppdragen och målen för dessa politikområden ska kunna uppfyllas. Parlamentet betonade i synnerhet att den särskilda finansieringen för små och medelstora företag och för bekämpning av ungdomsarbetslösheten i den fleråriga budgetramen måste fördubblas, och välkomnade flera förslag som förbättrar de nuvarande bestämmelserna, inte minst de ökade anslagen till särskilda instrument. Parlamentet meddelade även sin avsikt att vid behov förhandla om ytterligare förbättringar.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  För att bevara globaliseringsfondens europeiska karaktär bör det vara möjligt att lämna in en ansökan om stöd när en omfattande omstrukturering får betydande konsekvenser för den lokala eller regionala ekonomin. Konsekvenserna bör mätas i form av minimiantalet uppsägningar under en viss referensperiod. Med hänsyn till resultaten av halvtidsutvärderingen bör minimiantalet vara 250 uppsägningar inom en referensperiod på fyra månader (eller sex månader i ansökningar som gäller en hel sektor). Med hänsyn till att uppsägningar som sker i olika omgånger i olika sektorer men i samma region får lika stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden bör regionala ansökningar också vara möjliga. På små arbetsmarknader, till exempel i små medlemsstater eller i avlägset belägna regioner, som de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget, eller vid särskilda omständigheter, bör det vara möjligt att lämna in en ansökan även om antalet uppsagda arbetstagare är lägre.
(14)  För att bevara övergångsfondens europeiska karaktär bör det vara möjligt att lämna in en ansökan om stöd när en omfattande omstrukturering får betydande konsekvenser för den lokala eller regionala ekonomin. Konsekvenserna bör mätas i form av minimiantalet uppsägningar under en viss referensperiod. Med hänsyn till resultaten av halvtidsutvärderingen bör minimiantalet vara 200 uppsägningar inom respektive referensperiod. Med hänsyn till att uppsägningar som sker i olika omgångar i olika sektorer men i samma region får lika stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden bör regionala ansökningar också vara möjliga. På små arbetsmarknader, till exempel i små medlemsstater eller i avlägset belägna regioner, som de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget, eller vid särskilda omständigheter, bör det vara möjligt att lämna in en ansökan även om antalet uppsagda arbetstagare är lägre.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  Övergångsfonden bör sträva efter att visa solidaritet med uppsagda arbetstagare från alla typer av företag, oavsett storlek, samtidigt som man respekterar subsidiaritetsprincipen och tar hänsyn till att kravet för en ansökan till övergångsfonden är att omstruktureringen får betydande konsekvenser.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 14b (nytt)
(14b)  Övergångsfonden bör förbli ett särskilt unionsinstrument som reagerar på situationer som orsakar stora omstruktureringar på den europeiska arbetsmarknaden. Unionen bör dock fortsätta sina ansträngningar att hitta mer hållbara sätt att möta strukturförändringar och utmaningar som påverkar arbetsmarknaderna och leder till sådana omstruktureringar i medlemsstaterna.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Europeiskt centrum för övervakning av förändringar, som finns inom Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) i Dublin, hjälper kommissionen och medlemsstaterna med kvalitativa och kvantitativa analyser som bidrar till bedömningen av globaliseringstrender, omstrukturering och utnyttjandet av stöd från globaliseringsfonden.
(17)  Europeiskt centrum för övervakning av förändringar, som finns inom Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) i Dublin, hjälper kommissionen och medlemsstaterna med kvalitativa och kvantitativa analyser som bidrar till bedömningen av trender, till exempel inom globalisering, tekniska och miljömässiga förändringar, omstrukturering och utnyttjandet av stöd från globaliseringsfonden. Sådana analyser bör innehålla data som är tillräckligt uppdelad, särskilt ur ett jämställdhetsperspektiv, i syfte att kunna bekämpa bristande jämställdhet på ett mer effektivt sätt.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)  Eurofounds European Restructuring Monitor (ERM) övervakar i realtid rapporteringen om stora omstruktureringar i hela EU, som bygger på ett nätverk av nationella kontaktpersoner. ERM är mycket viktigt för övergångsfonden, och bör underlätta driften av fonden i synnerhet genom att bidra till att identifiera potentiella fall för ingripande i ett tidigt skede.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör ha tillgång till globaliseringsfonden på lika villkor, oavsett deras anställningsavtal eller anställningsförhållande. Arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör därför i den här förordningen betraktas som potentiella mottagare för stöd från globaliseringsfonden.
(18)  Arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör ha tillgång till övergångsfonden på lika villkor, oavsett deras anställningsavtal eller anställningsförhållande. Arbetstagare som blivit uppsagda, oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet, och egenföretagare vars verksamhet upphört bör därför i den här förordningen betraktas som potentiella mottagare för stöd från övergångsfonden.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden bör i första hand användas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till snabb och varaktig återintegrering av stödmottagare på arbetsmarknaden, antingen inom deras ursprungliga verksamhetssektor eller i någon annan sektor. Åtgärderna bör återspegla de behov som den lokala eller regionala arbetsmarknaden förväntas ha. I relevanta fall bör emellertid de uppsagda arbetstagarnas även få stöd till rörlighet för att de ska kunna hitta ett nytt arbete någon annanstans. Särskilt fokus bör läggas på förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern. Möjligheten att inbegripa penningbidrag i ett samordnat paket med individanpassade tjänster bör begränsas. Företag skulle kunna uppmuntras att delta i medfinansieringen av de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden.
(19)  Det ekonomiska stödet från övergångsfonden bör i första hand användas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder och individanpassade tjänster som syftar till snabb och varaktig återintegrering av stödmottagare på arbetsmarknaden genom sysselsättning av god kvalitet inom en framtidsinriktad sektor, antingen inom deras ursprungliga verksamhetssektor eller i någon annan sektor, men det bör även syfta till att främja företagande och företagsskapande, bland annat genom inrättandet av kooperativ. Åtgärderna bör återspegla de behov som den lokala eller regionala arbetsmarknaden förväntas ha. I relevanta fall bör emellertid de uppsagda arbetstagarna även få stöd till rörlighet för att de ska kunna hitta ett nytt arbete någon annanstans. Särskilt fokus bör läggas på förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern, och på att i förekommande fall motverka könsstereotyper i arbetslivet. Möjligheten att inbegripa penningbidrag i ett samordnat paket med individanpassade tjänster bör begränsas. Det ekonomiska stödet bör ges som komplement till, inte som ersättning för, eventuella åtgärder som enligt nationell lag eller kollektivavtal ligger inom medlemsstaternas och/eller företagens ansvarsområde. Företag bör uppmuntras att delta i medfinansieringen av de åtgärder som stöds genom övergångsfonden.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)  När medlemsstaterna genomför och utformar ett samordnat paket med individanpassade tjänster, som syftar till att hjälpa de berörda stödmottagarna att återintegreras, bör de utnyttja och fokusera mer på målen för den digitala agendan och strategin för den digitala inre marknaden i syfte att åtgärda den stora klyftan mellan könen inom IKT-sektorn och inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-sektorerna) genom att främja omskolning av kvinnor för IKT- och STEM-sektorerna. När medlemsstaterna genomför och utformar ett samordnat paket med individanpassade tjänster bör de dessutom undvika att upprätthålla dominans av någotdera kön i de branscher och sektorer där så traditionellt har varit fallet. En ökad representation av det underrepresenterade könet inom vissa sektorer, såsom finans, IKT och STEM, skulle bidra till att lönegapet och pensionsklyftan mellan kvinnor och män minskade.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  När medlemsstaterna utformar de samordnade paketen med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de prioritera åtgärder som avsevärt förbättrar stödmottagarnas anställbarhet. Medlemsstaterna bör sträva efter att varaktigt återintegrera så många som möjligt av de stödmottagare som deltar i dessa åtgärder på arbetsmarknaden, så snart som möjligt inom den sexmånadersperiod som föregår den tidpunkt då slutrapporten om genomförandet av det ekonomiska stödet ska lämnas in.
(20)  När medlemsstaterna utformar de samordnade paketen med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de prioritera åtgärder som avsevärt förbättrar stödmottagarnas anställbarhet. Medlemsstaterna bör sträva efter att varaktigt återintegrera alla stödmottagare som deltar i dessa åtgärder på arbetsmarknaden genom sysselsättning av god kvalitet, så snart som möjligt inom den sjumånadersperiod som föregår den tidpunkt då slutrapporten om genomförandet av det ekonomiska stödet ska lämnas in. Vid utformningen av det samordnade paketet med individanpassade tjänster bör det i förekommande fall tas hänsyn till de bakomliggande skälen till uppsägningen, och framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens bör förutses. Det samordnade paketet ska vara fullt förenligt med övergången till en klimatvänlig och resurseffektiv ekonomi.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  När medlemsstaterna utformar det samordnade paketet med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de ta särskild hänsyn till mindre gynnade stödmottagare, inbegripet unga och äldre arbetslösa samt personer som riskerar att hamna i fattigdom, med tanke på att det är särskilt svårt för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden igen. Principerna om jämställdhet och icke-diskriminering, som hör till unionens grundläggande värden och som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bör respekteras och främjas vid genomförandet av globaliseringsfonden.
(21)  När medlemsstaterna utformar det samordnade paketet med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de ta särskild hänsyn till mindre gynnade stödmottagare, inbegripet personer med funktionsnedsättning, personer med vårdberoende anhöriga, unga och äldre arbetslösa, lågkvalificerade personer, personer med invandrarbakgrund samt personer som riskerar att hamna i fattigdom, med tanke på att det är särskilt svårt för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden igen. Principerna om jämställdhet och icke-diskriminering, som hör till unionens grundläggande värden och som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bör respekteras och främjas vid genomförandet av övergångsfonden.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
(21a)  Under perioden mellan mars 2007 och mars 2017 mottog kommissionen 148 ansökningar om medfinansiering från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter från 21 medlemsstater för sammanlagt nästan 600 miljoner EUR för att hjälpa 138 888 uppsagda arbetstagare och 2 944 personer som varken arbetar eller studerar.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  För att snabbt och effektivt kunna stödja stödmottagare bör medlemsstaterna bemöda sig om att deras ansökningar om ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden är fullständiga när de lämnas in. Om kommissionen begär ytterligare uppgifter för att kunna bedöma en ansökan bör dessa kompletterande uppgifter lämnas in inom en fastställd tid.
(22)  För att snabbt och effektivt kunna stödja stödmottagare bör medlemsstaterna bemöda sig om att deras ansökningar om ekonomiskt stöd från övergångsfonden är fullständiga när de lämnas in och lämna in dem skyndsamt, och EU-institutionerna bör göra sitt yttersta för att bedöma dem snabbt. Om kommissionen begär ytterligare uppgifter för att kunna bedöma en ansökan bör dessa kompletterande uppgifter lämnas in inom en fastställd tid.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
(22a)  För att underlätta genomförandet av och målen för denna förordning bör övergångsfonden och dess möjligheter marknadsföras mer, särskilt för de berörda myndigheterna i medlemsstaterna.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 22b (nytt)
(22b)  Kommissionen bör underlätta tillgången till nationella och regionala myndigheter genom en helpdesk som tillhandahåller allmän information och förklaringar om förfaranden och om hur man lämnar in en ansökan. Helpdesken bör tillhandahålla standardformulär för statistik och vidare analyser.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Med tanke på stödmottagarna och de organ som ansvarar för genomförandet av åtgärderna bör de ansökande medlemsstaterna hålla alla parter som berörs av ansökan informerade om hur ansökningsförfarandet fortskrider.
(23)  Med tanke på stödmottagarna och de organ som ansvarar för genomförandet av åtgärderna bör de ansökande medlemsstaterna hålla alla parter som berörs av ansökan informerade om hur ansökningsförfarandet fortskrider och hålla dem engagerade under genomförandeprocessen.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning bör det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden inte ersätta sådana stödåtgärder som erbjuds stödmottagare inom ramen för unionens fonder eller unionens övriga politikområden eller program, utan om möjligt komplettera dem.
(24)  I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning får det ekonomiska stödet från övergångsfonden inte ersätta sådana stödåtgärder som erbjuds stödmottagare inom ramen för unionens fonder eller unionens övriga politikområden eller program, utan bör snarare om möjligt komplettera dem. Inte heller får övergångsfondens ekonomiska stöd ersätta nationella åtgärder eller åtgärder som företag som säger upp arbetstagare är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, utan det bör i stället skapa ett verkligt europeiskt mervärde.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Det bör införas särskilda bestämmelser om kommunikationsinsatser för att sprida information om de åtgärder som får stöd genom globaliseringsfonden och om de resultat som uppnåtts.
(25)  Mot bakgrund av principen om jämlikhet bör medlemsstaterna säkerställa en effektiv tillgång till information om övergångsfonden över hela sitt territorium, inbegripet på landsbygden. Kommissionen bör i synnerhet främja spridningen av befintlig bästa praxis, höja medvetenheten om övergångsfondens kriterier för stödberättigande och ansökningsförfaranden samt göra mer för att höja medvetenheten om fonden bland unionens invånare, särskilt arbetstagare. Det bör införas särskilda bestämmelser om kommunikationsinsatser för att sprida information om de åtgärder som får stöd genom övergångsfonden och om de resultat som uppnåtts.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
(27a)  För att täcka behov som uppstår, särskilt under årets första månader då möjligheterna till överföring från andra budgetrubriker är särskilt begränsade, bör ett lämpligt antal betalningsbemyndiganden göras tillgängliga för övergångsfondens budgetrubrik vid det årliga budgetförfarandet.
Särskild omröstning
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  Med tanke på stödmottagarna bör stödet göras tillgängligt så snabbt och effektivt som möjligt. Medlemsstaterna och de unionsinstitutioner som antar besluten om stöd från globaliseringsfonden bör göra sitt yttersta för att minska handläggningstiderna och förenkla förfarandena så att besluten om utnyttjande av globaliseringsfonden kan antas snabbt och smidigt. När kommissionen begär en överföring bör beslutet därför i framtiden antas av budgetmyndigheten och ett förslag från kommissionen om utnyttjande av globaliseringsfonden bör inte längre vara nödvändigt.
(29)  Med tanke på stödmottagarna bör stödet göras tillgängligt så snabbt och effektivt som möjligt. Medlemsstaterna och de unionsinstitutioner som antar besluten om stöd från övergångsfonden bör göra sitt yttersta för att minska handläggningstiderna och förenkla förfarandena så att besluten om utnyttjande av övergångsfonden kan antas snabbt och smidigt.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  Om ett företag lägger ner sin verksamhet kan de uppsagda arbetstagarna få hjälp att ta över företagets hela verksamhet eller delar av den.
(30)  Om ett företag lägger ner sin verksamhet kan de uppsagda arbetstagarna få hjälp att ta över företagets hela verksamhet eller delar av den, och medlemsstaten där företaget är beläget kan i förskott betala ut det stöd som snabbt krävs för att möjliggöra detta.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  För att Europaparlamentet ska kunna utöva politisk kontroll och kommissionen ska kunna följa upp de resultat som uppnås med hjälp av stödet från globaliseringsfonden bör medlemsstaterna lämna in en slutrapport om genomförandet av åtgärderna.
(31)  För att Europaparlamentet ska kunna utöva politisk kontroll och kommissionen ska kunna följa upp de resultat som uppnås med hjälp av stödet från övergångsfonden bör medlemsstaterna lämna in en slutrapport om genomförandet av åtgärderna, som bör uppfylla tydliga krav på övervakning och innehålla en uppföljning av stödmottagarna och en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 32a (nytt)
(32a)  Medlemsstaterna bör genomföra effektiva kommunikationsinsatser för att främja övergångsfondens ekonomiska stöd, framhålla att finansieringen kommer från unionen och förbättra synligheten för åtgärder som finansieras av unionen inom ramen för denna fond.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  Detta program kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under utarbetandet och genomförandet av globaliseringsfonden och omprövas i samband med utvärderingen av den.
(37)  Detta program kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och det årliga målet på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under utarbetandet och genomförandet av globaliseringsfonden och omprövas i samband med utvärderingen av den.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  Med beaktande av att den digitala omvandlingen inom ekonomin kräver att arbetskraften har digital kompetens på en viss nivå bör förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassade tjänster som erbjuds.
(39)  Med beaktande av att den digitala omvandlingen inom ekonomin kräver att arbetskraften har digital kompetens på en viss nivå bör förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassade tjänster som erbjuds, och bör inbegripa målet att öka antalet kvinnor i STEM-yrken.
Ändring 34
Förslag till förordning
Punkt 1 – stycke 2
Här fastställs målen för globaliseringsfonden, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering, inbegripet reglerna för medlemsstaternas ansökningar om ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden för åtgärder som riktar sig till de mottagare som avses i artikel 7.
Här fastställs målen för övergångsfonden, formerna för unionsfinansiering och reglerna och kriterierna för tillhandahållande av sådan finansiering, inbegripet reglerna för medlemsstaternas ansökningar om ekonomiskt stöd från övergångsfonden för åtgärder som riktar sig till de mottagare som avses i artikel 7.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 2
Globaliseringsfonden ska bidra till att fördelarna med globaliseringen och de tekniska framstegen fördelas jämnare genom att uppsagda arbetstagare får hjälp med att anpassa sig till strukturförändringar. Globaliseringsfonden ska bidra till genomförandet av de principer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen i såväl enskilda regioner som i medlemsstaterna.
Övergångsfondens mål ska vara att stödja de socioekonomiska omvandlingar som följer av globaliseringen och av de tekniska och miljömässiga förändringarna genom att uppsagda arbetstagare får hjälp i form av att alternativ och varaktig sysselsättning främjas. Övergångsfonden ska vara en nödfond som fungerar reaktivt och bidrar till en rättvis övergång. Övergångsfonden ska bidra till genomförandet av de principer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen i såväl enskilda regioner som i medlemsstaterna.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
1.  Det allmänna målet för globaliseringsfonden är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp och egenföretagare vars verksamhet har upphört i samband med sådana oförutsedda omfattande omstruktureringar som avses i artikel 5.
1.  Det allmänna målet för programmet är att visa solidaritet med och ekonomiskt stödja återanställningsåtgärder för arbetstagare som har sagts upp, oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet, och egenföretagare vars verksamhet har upphört i samband med sådana oförutsedda omfattande omstruktureringar som avses i artikel 5.1, 5.2 och 5.3.
Ändringar 37 och 98
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2
2.  Det särskilda målet för globaliseringsfonden är att ge stöd vid oförutsedda omfattande omstruktureringar, särskilt omstruktureringar som orsakas av utmaningar relaterade till globaliseringen, till exempel förändringar inom världshandeln, handelstvister, finansiella eller ekonomiska kriser och övergången till en koldioxidsnål ekonomi, eller som är en följd av digitalisering eller automatisering. Särskild vikt ska läggas vid åtgärder för att hjälpa de mest utsatta grupperna.
2.  Det särskilda målet för övergångsfonden är att ge hjälp och stöd till arbetstagare att återintegreras på arbetsmarknaden vid omfattande omstruktureringar, särskilt omstruktureringar som orsakas av utmaningar relaterade till globaliseringen, till exempel förändringar inom världshandeln, handelstvister, finansiella eller ekonomiska kriser, Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen och övergången till en koldioxidsnål ekonomi, eller som är en följd av digitalisering, automatisering och tekniska förändringar. Särskild vikt ska läggas vid åtgärder för att hjälpa de mest utsatta grupperna och vid främjande av jämställdhet.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a
(a)  uppsagd arbetstagare: arbetstagare vars anställning avslutas i förtid genom uppsägning eller vars avtal inte förnyas av ekonomiska skäl.
(a)  uppsagd arbetstagare: arbetstagare, oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet, vars anställning avslutas i förtid genom uppsägning eller vars avtal inte förnyas av ekonomiska skäl.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led a
(a)  Att fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat, eller hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled.
(a)  Att minst 200 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på sex månader i ett företag i en medlemsstat, eller hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led b
(b)  Att fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på sex månader, särskilt i små och medelstora företag, om alla verkar inom samma näringsgren enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en region eller två angränsande regioner på Nuts 2-nivå eller i fler än två angränsande regioner på Nuts 2-nivå, förutsatt att sammanlagt fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare berörs i två av regionerna.
(b)  Att minst 200 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på nio månader, särskilt i små och medelstora företag, om alla verkar inom samma näringsgren enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en region eller två angränsande regioner på Nuts 2-nivå eller i fler än två angränsande regioner på Nuts 2-nivå, förutsatt att sammanlagt minst 200 arbetstagare eller egenföretagare berörs i två av regionerna.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led c
(c)  Att fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på fyra månader, särskilt i små och medelstora företag som verkar i samma eller olika näringsgrenar enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en och samma region på Nuts 2-nivå.
(c)  Att minst 200 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på nio månader, särskilt i små och medelstora företag som verkar i samma eller olika näringsgrenar enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en och samma region på Nuts 2-nivå.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
3.  På mindre arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter, särskilt när det gäller ansökningar som omfattar små och medelstora företag, kan en ansökan om ekonomiskt stöd på grundval av denna artikel godtas även om kriterierna i punkt 1 a, b eller c inte till alla delar uppfylls, om den ansökande medlemsstaten vederbörligen kan motivera ansökan och om uppsägningarna får allvarliga konsekvenser för sysselsättningen och den lokala eller regionala ekonomin. Den ansökande medlemsstaten ska ange vilket av insatskriterierna i punkt 1 a, b eller c som inte till alla delar uppfylls. Det totala stödbelopp som beviljas vid särskilda omständigheter får inte överstiga 15 % av globaliseringsfondens högsta årliga belopp.
3.  På mindre arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter, inbegripet ansökningar som omfattar små och medelstora företag, kan en ansökan om ekonomiskt stöd på grundval av denna artikel godtas även om kriterierna i punkt 1 a, b eller c inte till alla delar uppfylls, om den ansökande medlemsstaten vederbörligen kan motivera ansökan och om uppsägningarna får allvarliga konsekvenser för sysselsättningsnivån och den lokala, regionala eller nationella ekonomin. Den ansökande medlemsstaten ska ange vilket av insatskriterierna i punkt 1 a, b eller c som inte till alla delar uppfylls. Det totala stödbelopp som beviljas vid särskilda omständigheter får inte överstiga 15 % av övergångsfondens högsta årliga belopp.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 4
4.  Globaliseringsfonden kan inte utnyttjas om arbetstagare sägs upp till följd av budgetnedskärningar som gjorts i en medlemsstat och som påverkar sektorer som är beroende av offentlig finansiering.
4.   Övergångsfonden kan inte utnyttjas om arbetstagare sägs upp till följd av budgetnedskärningar som gjorts i en medlemsstat och som påverkar sektorer som främst är beroende av offentlig finansiering.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1
1.  Den ansökande medlemsstaten ska närmare ange vilken metod som använts för att beräkna antalet arbetstagare och egenföretagare enligt artikel 4 vid tillämpning av artikel 5.
1.  Den ansökande medlemsstaten ska närmare ange vilken metod som använts för att beräkna antalet uppsagda arbetstagare och egenföretagare enligt artikel 4 vid tillämpning av artikel 5.1, 5.2 och 5.3.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 1 – led a
(a)  Uppsagda arbetstagare och egenföretagare vars verksamhet har upphört, beräknat i enlighet med artikel 6, inom de referensperioder som anges i artikel 5.
(a)  Uppsagda arbetstagare och egenföretagare vars verksamhet har upphört, beräknat i enlighet med artikel 6, inom de referensperioder som anges i artikel 5.1, 5.2 och 5.3.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 2a (ny)
Genom undantag från artikel 5 får ansökande medlemsstater tillhandahålla individanpassade tjänster som medfinansieras genom övergångsfonden till ett antal unga, motsvarande antalet berörda stödmottagare, som varken arbetar eller studerar och som på ansökningsdagen är yngre än 25 år, eller, där medlemsstaterna så beslutar, yngre än 30 år, i första hand till personer som sagts upp eller vars verksamhet upphört, under förutsättning att åtminstone några av uppsägningarna ägt rum i regioner på Nuts 2-nivå.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 1
Ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden får beviljas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ingår i ett samordnat paket med individanpassade tjänster som syftar till att hjälpa de berörda stödmottagarna, särskilt de mest utsatta uppsagda arbetstagarna, att återintegreras på arbetsmarknaden eller att etablera sig som egenföretagare.
Ekonomiskt stöd från övergångsfonden får beviljas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ingår i ett samordnat paket med individanpassade tjänster, med deltagande av fackföreningar och/eller arbetstagarföreträdare, som syftar till att hjälpa de berörda stödmottagarna, särskilt de mest utsatta uppsagda arbetstagarna, att återintegreras på arbetsmarknaden eller att etablera sig som egenföretagare genom varaktig sysselsättning av god kvalitet.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2
Förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern ska utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassade tjänster. Utbildningens nivå ska anpassas till de enskilda stödmottagarnas kvalifikationer och behov.
Förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern och i en resurseffektiv ekonomi ska utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassad utbildning och/eller individanpassade tjänster. Utbildningens nivå ska anpassas till de enskilda stödmottagarnas kvalifikationer, färdigheter och särskilda behov.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 3 – led a
(a)  Skräddarsydd utbildning och omskolning, bland annat i informations- och kommunikationsteknik och andra färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern, validering av arbetslivserfarenhet, jobbcoachning, yrkesvägledning, rådgivning, mentorprogram, omställningstjänster, åtgärder som främjar företagande, stöd till egenföretagande, etablering av nya företag och anställdas övertagande av företag samt samarbetsprojekt.
(a)  Skräddarsydd utbildning och omskolning, bland annat i informations- och kommunikationsteknik och andra färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern, validering av arbetslivserfarenhet, individanpassad jobbcoachning, yrkesvägledning, rådgivning, mentorprogram, omställningstjänster, åtgärder som främjar företagande, stöd till egenföretagande, etablering av nya företag och anställdas övertagande av företag samt samarbetsprojekt.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 3 – led b
(b)  Särskilda tidsbegränsade åtgärder, som till exempel arbetssökarbidrag, rekryteringsincitament för arbetsgivare, flyttbidrag, utbildningsbidrag eller traktamenten, inbegripet bidrag till vårdare.
(b)  Särskilda tidsbegränsade åtgärder, som till exempel arbetssökarbidrag, flyttbidrag, bidrag för barnomsorg, utbildningsbidrag eller traktamenten, inbegripet bidrag till vårdare och rekryteringsincitament för arbetsgivare, bland annat incitament för att tillhandahålla flexibla arbetsformer för uppsagda arbetstagare.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 4
Kostnaderna för de åtgärder som avses i led b får uppgå till högst 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster som anges i denna punkt.
Kostnaderna för de åtgärder som avses i led b ska uppgå till högst 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster som anges i denna punkt.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 5
Investeringar i egenföretagande, företagsetablering eller anställdas övertagande av företag får uppgå till högst 20 000 euro per uppsagd arbetstagare.
Investeringar i egenföretagande, företagsetablering, inbegripet etablering av kooperativ, eller anställdas övertagande av företag ska uppgå till högst 25 000 EUR per uppsagd arbetstagare.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 6
Det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas med beaktande av de framtida utsikterna på arbetsmarknaden och kompetensbehoven. Det samordnade paketet ska vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi och ska även inriktas på förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern samt beakta efterfrågan på den lokala arbetsmarknaden.
Det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas med beaktande av de framtida utsikterna på arbetsmarknaden och kompetensbehoven. Det samordnade paketet ska vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi och ska även inriktas på förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern samt beakta efterfrågan på den lokala arbetsmarknaden, liksom möjligheten att återintegrera arbetstagare i den yrkessektor där de hade sin tidigare anställning, där en omfattande omstrukturering har skapat ett behov av ny eller kompletterande kompetens och där befintliga kunskaper kan utnyttjas mest effektivt.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1 – led ba (nytt)
(ba)  Åtgärder för att motivera framför allt mindre gynnade arbetstagare, personer som i större utsträckning riskerar att hamna i fattigdom eller äldre arbetstagare att stanna kvar eller återvända till arbetsmarknaden.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1 – led bb (nytt)
(bb)  Sådana åtgärder som enligt nationell rätt eller kollektivavtal faller inom medlemsstaternas ansvarsområde.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 2
De åtgärder som får stöd genom globaliseringsfonden ska inte ersätta passiva socialskyddsåtgärder.
De åtgärder som får stöd genom övergångsfonden ska inte under några omständigheter ersätta passiva socialskyddsåtgärder.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
3.  Det samordnade paketet med tjänster ska utarbetas i samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, eller med arbetsmarknadens parter.
3.  Det samordnade paketet med tjänster ska utarbetas i samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare och/eller med arbetsmarknadens parter.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2
2.  Inom tio arbetsdagar från ansökningsdagen, eller i tillämpliga fall från den dag då kommissionen förfogar över översättningen av ansökan, beroende på vilket som infaller senare, ska kommissionen informera medlemsstaten om eventuella ytterligare uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna bedömas.
2.  Inom tio arbetsdagar från ansökningsdagen, eller i tillämpliga fall från den dag då kommissionen förfogar över översättningen av ansökan, beroende på vilket som infaller senare, ska kommissionen bekräfta att den mottagit ansökan och informera medlemsstaten om eventuella ytterligare uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna bedömas.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3
3.  I de fall där kommissionen begär ytterligare uppgifter ska medlemsstaten svara inom tio arbetsdagar från den dag då begäran görs. Kommissionen ska förlänga denna tidsfrist med tio arbetsdagar på vederbörligen motiverad begäran av den berörda medlemsstaten.
3.  Om medlemsstaten begär det ska kommissionen tillhandahålla teknisk assistans i början av förfarandet. I de fall där kommissionen begär ytterligare uppgifter ska medlemsstaten svara inom tio arbetsdagar från den dag då begäran görs. Kommissionen ska förlänga denna tidsfrist med tio arbetsdagar på vederbörligen motiverad begäran av den berörda medlemsstaten.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4
4.  På grundval av de uppgifter som lämnats av medlemsstaten ska kommissionen slutföra sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd inom sextio arbetsdagar från det att den har mottagit den fullständiga ansökan eller översättningen av ansökan om så är tillämpligt. Om kommissionen i undantagsfall inte kan respektera den tidsfristen ska den lämna en skriftlig förklaring och ange orsakerna till förseningen.
4.  På grundval av de uppgifter som lämnats av medlemsstaten ska kommissionen slutföra sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd inom fyrtio arbetsdagar från det att den har mottagit den fullständiga ansökan eller översättningen av ansökan om så är tillämpligt. Om kommissionen i undantagsfall inte kan respektera den tidsfristen får den förlängas med ytterligare tjugo dagar, under förutsättning att kommissionen på förhand lämnar en skriftlig förklaring och anger orsakerna till förseningen, och meddelar denna förklaring till den berörda medlemsstaten.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5 – led b
(b)  En bekräftelse av att ett företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna.
(b)  En bekräftelse av att ett företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt alla sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och har vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5 – led ba (nytt)
(ba)   En tydlig angivelse av de insatser som redan genomförts av medlemsstaterna till stöd för uppsagda arbetstagare och den kompletterande karaktären hos de medel som begärs från övergångsfonden på grund av bristande resurser för nationella eller regionala myndigheter.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5 – led bb (nytt)
(bb)   En översikt över de unionsmedel som det företag som sagt upp personal redan har tilldelats under de fem år som föregick de kollektiva uppsägningarna.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5 – led e
(e)  De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen.
(e)  De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala, nationella eller i förekommande fall gränsöverskridande ekonomin och sysselsättningen.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5 – led f
(f)  En ingående beskrivning av det samordnade paketet med individanpassade tjänster och utgifterna för dem, särskilt eventuella åtgärder till stöd för sysselsättningsinitiativ för mindre gynnade, äldre och unga stödmottagare.
(f)  En ingående beskrivning av det samordnade paketet med individanpassade tjänster och utgifterna för dem, särskilt eventuella åtgärder till stöd för sysselsättningsinitiativ för mindre gynnade, lågutbildade, äldre och unga stödmottagare och personer som bor i mindre gynnade områden.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5 – led ma (nytt)
(ma)   En försäkran om att de föreslagna åtgärderna kommer att fungera som ett komplement till åtgärder som finansieras genom strukturfonderna och att all dubbelfinansiering förhindras.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2
2.  Stödet till berörda stödmottagare ska komplettera de nationella, regionala och lokala åtgärder som medlemsstaterna tillhandahåller, inklusive åtgärder som medfinansieras genom unionens fonder, i enlighet med rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar.
2.  Stödet till berörda stödmottagare ska komplettera de nationella, regionala, lokala och i förekommande fall gränsöverskridande åtgärder som medlemsstaterna tillhandahåller, inklusive åtgärder som medfinansieras genom unionens fonder och program, i enlighet med rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3
3.  Det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden ska begränsas till vad som är nödvändigt för att tillhandahålla de berörda stödmottagarna ett tillfälligt engångsstöd. De åtgärder som får stöd genom globaliseringsfonden ska vara förenliga med både unionsrätten och nationell rätt, inbegripet med reglerna om statligt stöd.
3.  Det ekonomiska stödet från övergångsfonden ska begränsas till vad som är nödvändigt för att visa solidaritet med de berörda stödmottagarna och tillhandahålla dem ett tillfälligt engångsstöd. De åtgärder som får stöd genom övergångsfonden ska vara förenliga med både unionsrätten och nationell rätt, inbegripet med reglerna om statligt stöd.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4
4.  Kommissionen och den ansökande medlemsstaten ska i enlighet med sina respektive skyldigheter säkerställa samordningen av stödet från unionens fonder.
4.  Kommissionen och den ansökande medlemsstaten ska i enlighet med sina respektive skyldigheter säkerställa samordningen av stödet från unionens fonder och program.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 11 – stycke 1
Kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa att jämställdhet och integrering av jämställdhetsprincipen är en del av det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden och främjas i alla led av genomförandet.
Kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa att jämställdhet och integrering av jämställdhetsprincipen är en del av det ekonomiska stödet från övergångsfonden och främjas i alla lämpliga led av genomförandet.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1
1.  På initiativ av kommissionen får högst 0,5 % av globaliseringsfondens högsta årliga belopp användas till administrativt och tekniskt stöd för genomförandet av fonden, såsom förberedande åtgärder, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, däribland centrala it-system för strategisk kommunikation, informationsinsatser och insatser för att ge globaliseringsfonden större synlighet samt andra administrativa och tekniska stödåtgärder. Dessa åtgärder får omfatta framtida och tidigare programperioder.
1.  På initiativ av kommissionen får högst 0,5 % av övergångsfondens högsta årliga belopp användas till att finansiera administrativt och tekniskt stöd för genomförandet av fonden, såsom förberedande åtgärder, övervakning, datainsamling, kontroll, revision och utvärdering, däribland centrala it-system för strategisk kommunikation, informationsinsatser och insatser för att ge övergångsfonden större synlighet samt andra administrativa och tekniska stödåtgärder. Synergierna med etablerade system för övervakning av strukturella förändringar, såsom ERM, ska förstärkas. Dessa åtgärder får omfatta framtida och tidigare programperioder.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Om kommissionen genomför tekniskt stöd genom indirekt förvaltning ska kommissionen säkerställa insyn i förfarandet för att utse den tredje part som genomför det uppdrag som åligger kommissionen samt informera alla parter som berörs av övergångsfonden, däribland Europaparlamentet, om den underleverantör som valts ut för detta syfte.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4
4.  Kommissionens tekniska stöd ska omfatta information och vägledning till medlemsstaterna om användning, övervakning och utvärdering av globaliseringsfonden. Kommissionen ska även ge europeiska och nationella arbetsmarknadsparter information och tydlig vägledning om hur globaliseringsfonden ska användas. Vägledningsåtgärderna kan inbegripa inrättande av arbetsgrupper vid allvarliga ekonomiska störningar i en medlemsstat.
4.  Kommissionens tekniska stöd ska omfatta information och vägledning till medlemsstaterna om användning, övervakning och utvärdering av övergångsfonden, inklusive inrättandet av en helpdesk. Kommissionen ska även ge europeiska och nationella arbetsmarknadsparter information och tydlig vägledning om hur övergångsfonden ska användas. Vägledningsåtgärderna kan inbegripa inrättande av arbetsgrupper vid allvarliga ekonomiska störningar i en medlemsstat.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa dess synlighet genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland stödmottagare, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, medier och allmänheten.
Medlemsstaterna ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa dess synlighet genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland stödmottagare, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, medier och allmänheten. Medlemsstaterna ska säkerställa att mervärdet för unionen av finansieringen lyfts fram, och ska bidra till kommissionens insatser för uppgiftsinsamling för att öka insynen i budgetförvaltningen.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2
2.  Kommissionen ska tillhandahålla och regelbundet uppdatera information på internet, på unionsinstitutionernas alla officiella språk, för att förmedla aktuella uppgifter om globaliseringsfonden, ge vägledning för ansökningsförfarandet samt informera om godkända och avslagna ansökningar och om Europaparlamentets och rådets roll i budgetförfarandet.
2.  Kommissionen ska tillhandahålla och regelbundet uppdatera information på internet, på unionsinstitutionernas alla officiella språk, för att förmedla aktuella uppgifter om övergångsfonden, ge vägledning för ansökningsförfarandet och stödberättigade åtgärder, tillhandahålla en regelbundet uppdaterad förteckning över kontakter i medlemsstaterna samt informera om godkända och avslagna ansökningar och om Europaparlamentets och rådets roll i budgetförfarandet.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionen ska genom olika informations- och kommunikationsinsatser sprida information om de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden och om de resultat som uppnåtts, i syfte att öka globaliseringsfondens effektivitet och säkerställa att unionens invånare och arbetstagare känner till den.
Kommissionen ska främja spridningen av befintlig bästa praxis på kommunikationsområdet och genom olika informations- och kommunikationsinsatser sprida information om de åtgärder som stöds genom övergångsfonden och om de resultat som uppnåtts, i syfte att öka övergångsfondens synlighet, informera om dess kriterier för stödberättigande och ansökningsförfaranden, förbättra dess effektivitet och säkerställa att unionens invånare och arbetstagare känner till den, inbegripet medborgare och arbetstagare på landsbygden med dålig tillgång till information.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1
1.  Kommissionen ska, på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 och med särskilt beaktande av antalet berörda stödmottagare, de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna, så snart som möjligt utvärdera och föreslå det stödbelopp från globaliseringsfonden som eventuellt kan beviljas inom ramen för de tillgängliga resurserna.
1.  Kommissionen ska, på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 och med särskilt beaktande av antalet berörda stödmottagare, de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna, inom den tidsfrist som fastställs i artikel 9.4, utvärdera och föreslå det stödbelopp från övergångsfonden som eventuellt kan beviljas inom ramen för de tillgängliga resurserna.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning är uppfyllda, ska förfarandet i artikel 16 omedelbart inledas.
3.  Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning är uppfyllda, ska förfarandet i artikel 16 omedelbart inledas och den ansökande medlemsstaten ska meddelas.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4
4.  Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning inte är uppfyllda, ska den ansökande medlemsstaten omedelbart underrättas om detta.
4.  Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning inte är uppfyllda, ska den ansökande medlemsstaten samt varje annan part som berörs av övergångsfonden, däribland Europaparlamentet, omedelbart underrättas om detta.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2
2.  Medlemsstaten ska genomföra de stödberättigande åtgärder som anges i artikel 8 så fort som möjligt, och senast 24 månader efter den dag då beslutet om ekonomiskt stöd träder i kraft.
2.  Medlemsstaten ska genomföra de stödberättigande åtgärder som anges i artikel 8 så fort som möjligt. De ska i alla händelser genomföras senast sex månader efter den dag då beslutet om ekonomiskt stöd träder i kraft och utföras senast 24 månader efter den dag då beslutet om ekonomiskt stöd träder i kraft.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1
1.  Om kommissionen har fastställt att villkoren för beviljande av ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden är uppfyllda ska den lägga fram en begäran om överföring till de relevanta budgetrubrikerna i enlighet med artikel 31 i budgetförordningen.
1.  Om kommissionen har fastställt att villkoren för beviljande av ekonomiskt stöd från övergångsfonden är uppfyllda ska den lägga fram ett förslag om att fonden bör utnyttjas. Beslutet om utnyttjande av övergångsfonden ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet inom en månad från det att förslaget lämnats till dem. Rådet ska besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.
Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av övergångsfonden ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring till de relevanta budgetrubrikerna. Vid eventuell oenighet ska ett trepartsförfarande inledas.
Överföringar som avser globaliseringsfonden ska göras i enlighet med artikel 31 i budgetförordningen.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2
2.  Begäran om överföring ska åtföljas av en sammanfattning av granskningen av huruvida ansökan är stödberättigande.
utgår
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 3
3.  Kommissionen ska anta ett beslut om ekonomiskt stöd i form av en genomförandeakt som ska träda i kraft den dag då kommissionen underrättas om att Europaparlamentet och rådet har godkänt överföringen. Beslutet ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110 i budgetförordningen.
3.  Kommissionen ska anta ett beslut om ekonomiskt stöd i form av en genomförandeakt som ska träda i kraft den dag då Europaparlamentet och rådet antar beslutet om utnyttjande av övergångsfonden.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 3a (ny)
3a.  Ett förslag till beslut om utnyttjande av övergångsfonden enligt punkt 1 ska innehålla
(a)  den bedömning som gjorts i enlighet med artikel 9.4 samt en sammanfattning av de uppgifter som ligger till grund för bedömningen,
(b)  underlag som styrker att villkoren i artiklarna 5 och 10 är uppfyllda, och
(c)  de skäl som motiverar de föreslagna beloppen.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 16a (ny)
Artikel 16a
Undantagsfall
I undantagsfall och om de återstående medel som finns tillgängliga i fonden det år när den omfattande omstruktureringen skedde inte är tillräckliga för att täcka det stödbelopp som bedöms som nödvändigt av budgetmyndigheten, får kommissionen föreslå att mellanskillnaden finansieras med medel ur påföljande års fond. Det årliga budgettaket för fonden det år när den omfattande omstruktureringen skedde och följande år ska under alla omständigheter respekteras.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 19a (ny)
Artikel 19a
Mall för undersökningen bland stödmottagarna
Den undersökning bland stödmottagarna som avses i artikel 20.1 d ska grundas på den mall som ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt. Kommissionen ska anta genomförandeakten i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 26.2, i syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led a
(a)  Typen av åtgärder och de viktigaste resultaten, med en beskrivning av problem, lärdomar, synergieffekter och komplementaritet med andra EU-fonder och om möjligt med angivande av huruvida åtgärderna är förenliga med åtgärder som finansieras genom andra unionsprogram eller nationella program i linje med EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar.
(a)  Typen av åtgärder och de uppnådda resultaten, med en beskrivning av problem, lärdomar, synergieffekter och komplementaritet med andra EU-fonder, särskilt ESF+, och om möjligt med angivande av huruvida åtgärderna är förenliga med åtgärder som finansieras genom andra unionsprogram eller nationella program i linje med EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led d
(d)  Resultaten av en undersökning som utförts bland stödmottagarna sex månader efter genomförandeperiodens slut och som ska omfatta stödmottagarnas bedömning av hur deras anställbarhet har ändrats eller, för de stödmottagare som har hittat ett arbete, närmare uppgifter om kvaliteten på detta arbete, till exempel huruvida antalet arbetstimmar, ansvarsnivån eller lönenivån har förändrats jämfört med den tidigare anställningen, samt om den sektor inom vilken den berörda personen har hittat arbete, och dessa uppgifter ska delas upp efter kön, åldersgrupp och utbildningsnivå.
(d)  Resultaten av en undersökning som utförts bland stödmottagarna inom sex månader efter genomförandeperiodens slut och som ska omfatta stödmottagarnas bedömning av hur deras anställbarhet har ändrats eller, för de stödmottagare som har hittat ett arbete, närmare uppgifter om kvaliteten på detta arbete och typen av anställning, till exempel huruvida antalet arbetstimmar, ansvarsnivån eller lönenivån har förändrats jämfört med den tidigare anställningen, samt om den sektor inom vilken den berörda personen har hittat arbete, och dessa uppgifter ska delas upp efter kön, åldersgrupp och utbildningsnivå.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led e
(e)  Huruvida det företag som sagt upp arbetstagare, med undantag för mikroföretag och små och medelstora företag, har erhållit statligt stöd eller tidigare har fått finansiering från unionens sammanhållnings- eller strukturfonder under de senaste fem åren.
(e)  Huruvida det företag som sagt upp arbetstagare, med undantag för nystartade företag, mikroföretag och små och medelstora företag, har erhållit statligt stöd eller tidigare har fått finansiering från unionens sammanhållnings- eller strukturfonder under de senaste fem åren.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2
2.  Senast i slutet av den nittonde månaden efter utgången av den period som avses i artikel 15.3 ska den berörda medlemsstaten lämna in de uppgifter som behövs som underlag för den långsiktigare resultatindikator som anges i punkt 3 i bilagan.
2.  Senast i slutet av den nittonde månaden efter utgången av den period som avses i artikel 15.3 ska den berörda medlemsstaten lämna in de fullständigt och vederbörligen kontrollerade uppgifter som behövs som underlag för den långsiktigare resultatindikator som anges i punkt 3 i bilagan.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1
1.  Kommissionen ska senast den 1 augusti 2021 och därefter vartannat år, lägga fram en utförlig kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som bedrivits inom ramen för den här förordningen och förordning (EU) nr 1309/2013 under de föregående två åren. Rapporten ska främst inriktas på de resultat som uppnåtts genom globaliseringsfonden och ska innehålla uppgifter om inlämnade ansökningar, antagna beslut, finansierade åtgärder, inbegripet statistik om de indikatorer som anges i bilagan, och om huruvida dessa åtgärder kompletterat de åtgärder som finansierats genom någon annan av unionens fonder, särskilt ESF+, samt uppgifter om avslutade stödärenden och även om de ansökningar som avslagits eller ansökningar för vilka hela det ansökta beloppet inte beviljats på grund av att det saknats tillräckliga anslag eller på grund av att de inte varit stödberättigande.
1.  Kommissionen ska senast den 1 augusti 2021 och därefter vartannat år, lägga fram en utförlig kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som bedrivits inom ramen för den här förordningen och förordning (EU) nr 1309/2013 under de föregående två åren. Rapporten ska främst inriktas på de resultat som uppnåtts genom övergångsfonden och ska innehålla uppgifter om inlämnade ansökningar, hur snabbt de behandlats och potentiella brister i gällande regler, antagna beslut, finansierade åtgärder, inbegripet statistik om de indikatorer som anges i bilagan, och om huruvida dessa åtgärder kompletterat de åtgärder som finansierats genom någon annan av unionens fonder, särskilt ESF+, samt uppgifter om avslutade stödärenden och även om de ansökningar som avslagits eller ansökningar för vilka hela det ansökta beloppet inte beviljats på grund av att det saknats tillräckliga anslag eller på grund av att de inte varit stödberättigande.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2
2.  Rapporten ska överlämnas till revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och arbetsmarknadens parter för information.
2.  Rapporten ska överlämnas till medlemsstaterna, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och arbetsmarknadens parter för information.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1
1.  Vart fjärde år ska kommissionen på eget initiativ och i nära samarbete med medlemsstaterna utvärdera det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden.
1.  Vart fjärde år ska kommissionen på eget initiativ och i nära samarbete med medlemsstaterna utvärdera det ekonomiska stödet från övergångsfonden, inbegripet en efterföljande konsekvensbedömning av programmets genomförande på nationell, regional och lokal nivå.
Medlemsstaterna ska, för den utvärdering som avses i första stycket, samla in alla tillgängliga uppgifter om åtgärder som stöds genom övergångsfonden och om arbetstagare som uppburit stöd.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 3
3.  De utvärderingar som avses i punkt 1 ska omfatta relevant statistik om det ekonomiska stödet, uppdelat efter medlemsstat.
3.  De utvärderingar som avses i punkt 1 ska omfatta relevant statistik om det ekonomiska stödet, uppdelat efter sektor och medlemsstat.
Ändring 95
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – stycke 1 – strecksats 9a (ny)
–  Med mindre än 2 års yrkeserfarenhet.
–  Med mellan 2 och 10 års yrkeserfarenhet.
–  Med mer än 10 års yrkeserfarenhet.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Europeiska socialfonden+ (ESF+) ***I
PDF 919kWORD 128k
Europaparlamentets ändringar antagna den 16 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+) (COM(2018)0382 – C8-0232/2018 – 2018/0206(COD))(1)
P8_TA-PROV(2019)0020A8-0461/2018
Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl -1 (nytt)
(-1)  Enligt artikel 3 i EU-fördraget verkar unionen genom upprättandet av en inre marknad för en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter främjas, och social utestängning och diskriminering bekämpas. Enligt artikel 9 i EUF-fördraget ska unionen beakta de krav som är förknippade med bland annat främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1
1.  Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering, vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget.
1.  Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, offentliga tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning och social inkludering, vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artiklarna 174 och 175 i EUF-fördraget. Alla åtgärder inom ESF+ bör innefatta respekt för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i vilka både Europeiska unionen och alla dess medlemsstater är parter.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2
2.  På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogramen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktionen och InvestEU, där så är relevant.
2.  På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör utvecklas i partnerskap mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, inbegripa ett jämställdhetsperspektiv och läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell och/eller unionell finansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktion och InvestEU, där så är relevant.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
3.  Rådet [...] antog de reviderade riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, så att texten anpassades till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att förbättra EU:s konkurrenskraft och att göra EU till en bättre plats för att investera, skapa arbetstillfällen och främja social sammanhållning. För att säkerställa att ESF+ anpassas helt och hållet till målen för dessa riktlinjer, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning, vidareutbildning och kampen mot social utestängning, fattigdom och diskriminering, bör ESF+ stödja medlemsstaterna med beaktande av de relevanta integrerade riktlinjer och relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt, i tillämpliga fall på nationell nivå, de nationella reformprogram som underbyggs av nationella strategier. ESF+ bör också bidra till relevanta aspekter av genomförandet av unionens viktigaste initiativ och verksamheter, särskilt kompetensagendan för Europa och det europeiska området för utbildning, relevanta rekommendationer från rådet och andra initiativ, såsom ungdomsgarantin, kompetenshöjningsvägar och långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.
3.  Riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som har antagits av rådet i enlighet med artikel 148.2 i EUF-fördraget, närmare bestämt att stimulera efterfrågan på arbetskraft, öka arbetskraftsutbudet, tillgången till sysselsättning och arbetskraftens färdigheter och kompetens, förbättra arbetsmarknadens funktion och göra den sociala dialogen mer ändamålsenlig, främja lika möjligheter för alla, främja social inkludering och bekämpa fattigdom, inklusive förbättrade offentliga tjänster inom hälso- och sjukvård och andra sektorer, tillsammans med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken vilka antas i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget, utgör en del av de integrerade riktlinjer som stöder Europa 2020-strategin. Rådet [...] antog de reviderade riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, så att de anpassades till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att stimulera sysselsättningsskapande och främja social sammanhållning, och således förbättra EU:s konkurrenskraft och att göra EU till en bättre plats för att investera. För att säkerställa att ESF+ anpassas helt och hållet till målen för riktlinjerna för sysselsättningspolitiken bör medlemsstaterna planera det ESF+-stöd som är relevant för dem med beaktande av dessa riktlinjer, liksom av relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 148.4 och 121.2 i EUF-fördraget samt, på nationell nivå, av sysselsättningsaspekter och sociala aspekter på de nationella reformprogram som underbyggs av nationella strategier. ESF+ bör också bidra till relevanta aspekter av genomförandet av unionens viktigaste initiativ och verksamheter, särskilt kompetensagendan för Europa och det europeiska området för utbildning, ungdomsgarantin och andra relevanta rekommendationer från rådet och andra initiativ, såsom Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid, kompetenshöjningsvägar, långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden, en kvalitetsram för praktikplatser och handlingsplanen för integrering av tredjelandsmedborgare.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
4.  Den 20 juni 2017 godkände rådet EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid. Rådet betonade att det är viktigt att hållbar utveckling uppnås i alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i EU:s alla interna och externa politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta dessa utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument.
4.  Den 20 juni 2017 godkände rådet EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid. Rådet betonade att det är viktigt att hållbar utveckling uppnås i alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i EU:s alla interna och externa politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta dessa utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument. ESF+ bör bidra till förverkligandet av målen för hållbar utveckling genom att bland annat utrota de extrema formerna av fattigdom (mål 1), främja en inkluderande utbildning av god kvalitet (mål 4), främja jämställdhet (mål 5), främja varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning samt anständigt arbete för alla (mål 8), och minska ojämlikheten (mål 10).
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Unionen och medlemsstaterna bör, med beaktande av den europeiska sociala stadgan som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, bland sina mål ha främjandet av sysselsättning, bättre levnads- och arbetsvillkor, i syfte att uppnå varaktiga höga sysselsättningsnivåer och bekämpa utestängning, i enlighet med artikel 151 i EUF-fördraget.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 4b (nytt)
(4b)  Det kvarstår flera sociala utmaningar inom det europeiska samhället. Över 100 miljoner människor riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning, ungdomsarbetslösheten är fortfarande mer än dubbelt så hög som den totala arbetslösheten och integreringen av tredjelandsmedborgare behöver förbättras. Dessa utmaningar hotar inte bara välbefinnandet för de medborgare som direkt påverkas, utan utsätter också hela det europeiska samhället för ekonomiska och sociala påfrestningar.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 5
5.  Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, hanteringen av migrationsströmmar och det ökade säkerhetshotet, omställningen till ren energi, den tekniska utvecklingen och den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, se till att tillväxten gynnar alla och förbättra sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet
5.  Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, social ojämlikhet, hanteringen av migrationsströmmar och därav följande integreringsutmaningar, en rättvis omställning till ren energi, den tekniska utvecklingen, den demografiska tillbakagången, arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten, den stigande genomsnittsåldern i samhället och bland arbetskraften och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, utbildning och livslångt lärande, se till att tillväxten gynnar alla, förbättra färdigheter och kunskaper, sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet för unionsmedborgarnas del, och ta itu med den växande ojämlikheten i fråga om hälsa mellan och inom medlemsstaterna
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 6
6.  I förordning (EU) nr [...] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.
6.  I förordning (EU) nr [...] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och dess samordning med andra fonder, och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 7
7.  I förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier. I syfte att säkerställa enhetlighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla för de åtgärder som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning inom ramen för ESF+.
7.  I förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier samt synergier mellan finansieringsinstrument. I syfte att säkerställa enhetlighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla för de åtgärder som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning inom ramen för ESF+. Denna förordning bör specificera de operativa målen och fastställa särskilda bestämmelser om stödberättigande åtgärder som får finansieras av ESF+ inom ramen för direkt och indirekt förvaltning.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 8
8.  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.
8.  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska inkluderingen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 9
9.  För att rationalisera och förenkla finansieringen och skapa ytterligare möjligheter till synergieffekter med hjälp av integrerade finansieringsstrategier bör de åtgärder som fått stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead), Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation samt programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet integreras i ESF+. Därför bör ESF+ omfatta följande tre delar: ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa. Detta bör bidra till att minska den administrativa bördan i samband med förvaltningen av olika fonder, särskilt för medlemsstaterna, samtidigt som man behåller enklare regler för enklare insatser, såsom utdelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.
9.  För att rationalisera och förenkla finansieringen och skapa ytterligare möjligheter till synergieffekter med hjälp av integrerade finansieringsstrategier bör de åtgärder som fått stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead), Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation samt programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet integreras i ESF+. Därför bör ESF+ omfatta följande tre delar: Delen för social sammanhållning och sociala rättigheter inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa inom ramen för direkt och indirekt förvaltning. Detta bör bidra till att minska den administrativa bördan i samband med förvaltningen av olika fonder, särskilt för medlemsstaterna och förmånstagarna, samtidigt som man behåller enklare regler för enklare insatser, såsom utdelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 10
10.  Mot bakgrund av detta bredare tillämpningsområde för ESF+ är det lämpligt att föreskriva att målen att effektivisera arbetsmarknaderna och främja tillgången till sysselsättning av god kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och att minska fattigdomen inte bara ska genomföras inom ramen för delad förvaltning, utan också genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för sysselsättning och social innovation samt hälsa när det gäller åtgärder på unionsnivå.
(10)  Unionen bör bidra till medlemsstaternas sysselsättningspolitik genom att uppmuntra samarbete och komplettera deras åtgärder. Mot bakgrund av detta bredare tillämpningsområde för ESF+ är det lämpligt att föreskriva att målen att effektivisera öppna och rättvisa arbetsmarknader med plats för alla, oavsett kön, och främja tillgången till sysselsättning av god kvalitet, bistå vid återintegreringen i utbildningsväsendet och främja livslångt lärande, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och att utrota fattigdomen fortsätter att genomföras främst inom ramen för delad förvaltning, och där det är lämpligt kompletteras genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för sysselsättning och social innovation samt hälsa när det gäller åtgärder på unionsnivå.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 11
11.  Integreringen av programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet med ESF+ kommer också att skapa synergieffekter mellan utveckling och testning av de initiativ och politiska åtgärder för att förbättra effektiviteten, motståndskraften och hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen som utvecklats av ESF+-programmets hälsodel och genomförandet av dem i medlemsstaterna med hjälp av de verktyg som tillhandahålls genom andra delar av ESF+-förordning.
(11)  Integreringen av programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet med ESF+ kommer också att skapa synergieffekter mellan utveckling och testning av de initiativ och politiska åtgärder för att förbättra effektiviteten, tillgängligheten, motståndskraften och hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen som utvecklats av ESF+-programmets hälsodel och genomförandet av dem i medlemsstaterna på nationell, regional och lokal nivå med hjälp av de verktyg som tillhandahålls genom andra delar av ESF+-förordning.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för ESF+. Delar av denna finansieringsram bör användas för åtgärder som ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa.
(12)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för ESF+. Den bör specificera anslagen för verksamhet som ska genomföras inom ramen för delad förvaltning och anslagen för åtgärder som ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  ESF+ bör syfta till att främja sysselsättning genom aktiva insatser som möjliggör (åter)inträde på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften, och genom att främja egenföretagande och den sociala ekonomin. ESF+ bör syfta till att förbättra arbetsmarknadernas funktion genom att stödja modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att förbättra deras förmåga att tillhandahålla intensifierad, riktad rådgivning och vägledning under jobbsökandet och övergången till sysselsättning och att öka arbetstagarnas rörlighet. ESF+ bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom åtgärder som syftar till att säkerställa bland annat bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillgång till barnomsorg. ESF+ bör också syfta till att tillhandahålla en hälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera hälsorisker i samband med förändrade anställningsformer och behoven hos den åldrande arbetskraften.
(13)  ESF+ bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, syfta till att främja sysselsättning genom aktiva insatser som möjliggör inträde och återinträde på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa, omsorgsgivare och personer utanför förvärvslivet och grupper med sämre förutsättningar, och genom att främja egenföretagande, företagaranda och den sociala ekonomin. ESF+ bör syfta till att förbättra sysselsättningspolitiken och arbetsmarknadernas funktion genom att stödja modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att förbättra deras förmåga att tillhandahålla intensifierad, riktad och ,när så är lämpligt, individanpassad rådgivning och vägledning under jobbsökandet och övergången till sysselsättning, varvid grupper med sämre förutsättningar särskilt bör uppmärksammas, jämte att underlätta arbetstagarnas rörlighet samt att tillhandahålla sina tjänster utan diskriminering. ESF+ bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom åtgärder som syftar till att säkerställa bland annat bättre balans mellan arbete och privatliv samt okomplicerad tillgång till barnomsorg, äldreomsorg och andra omsorgs- eller stödtjänster av god kvalitet till överkomliga priser eller kostnadsfritt. ESF+ bör också syfta till att tillhandahålla en säker, hälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera dels hälsorisker i samband med arbete och förändrade anställningsformer, dels behoven hos den åldrande arbetskraften. ESF+ bör också stödja åtgärder som har som mål att underlätta ungdomars övergång från utbildning till anställning.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  I syfte att stödja och frigöra den potential till jobbskapande som finns i den sociala ekonomin bör ESF+ bidra till att förbättra den sociala ekonomins företags integration i de nationella planerna för sysselsättning och social innovation, liksom i de nationella reformprogrammen. Definitionen av ett företag inom den sociala ekonomin bör följa definitionerna i de olika medlemsstaternas lagar om den sociala ekonomin, liksom i rådets slutsatser av den 7 december 2015 om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivkraft för ekonomisk och social utveckling i Europa.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  ESF+ bör tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de digitala färdigheter som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete, stödja livslångt lärande och anställbarhet och bidra till konkurrenskraften och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med industrin, aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer.
(14)  Eftersom ESF+ är EU:s främsta instrument med inriktning på sysselsättning, färdigheter och social inkludering måste ESF+ kunna bidra till social, ekonomisk och territoriell sammanhållning överallt inom EU. ESF+ bör därför tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, icke-diskriminerande karaktär, tillgänglighet, deltagandemöjligheter, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de språkkunskaper, företagarkunskaper och digitala färdigheter, inbegripet dataskydd och informationsstyrning, som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om egenmakt till långtidsarbetslösa och personer med missgynnad social bakgrund. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete samt återinträde i arbetslivet, stödja livslångt lärande och anställbarhet för alla och bidra till deltagandemöjligheter, konkurrenskraft, minskad horisontell och vertikal segregering och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom investeringar i yrkesutbildning, lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, med särskild tonvikt på det framgångsrika konceptet varvad utbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med arbetsmarknadens parter, aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, stöd till informellt och icke-formellt lärande, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer. ESF+ bör också uppmuntra och främja minoriteters tillträde till läraryrket och sträva efter en bättre integrering av marginaliserade grupper såsom romer, minoriteter och migranter.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  ESF+ bör stödja åtgärder som ingår i medlemsstaternas nationella planer och har som syfte att utrota energifattigdomen och främja energieffektiviteten i byggnader där det bor utsatta hushåll, också energifattiga hushåll och, när så är lämpligt, i subventionerade boenden, i linje med kommissionens meddelande Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (XX/XX) om styrningen av energiunionen och Europaparlamentets och rådets direktiv (XX/XX) om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 14b (nytt)
(14b)  ESF+-medel till medlemsstaterna bör i framtiden ha som villkor att det bevisas att ett effektivt arbete med projekt för att införa eller stärka varvad utbildning har utförts inom ramen för ungdomsanställningsgarantin.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla, särskilt för grupper med sämre förutsättningar, till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet, från förskola och barnomsorg via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning samt vuxenutbildning, och därigenom främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man förhindrar att elever lämnar skolan i förtid, förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Synergieffekter med Erasmusprogrammet, särskilt för att främja mobilitet i utbildningssyfte för elever med sämre förutsättningar, bör i detta sammanhang stödjas.
(15)  Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla, särskilt för grupper med sämre förutsättningar, till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet, från förskola och barnomsorg, med särskild uppmärksamhet på barn med en missgynnad social bakgrund, såsom barn i institutionsvård och hemlösa barn, via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning och återinträde i utbildningssystemet, samt vuxenutbildning, och därigenom förhindra att fattigdom överförs från generation till generation, främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man minskar och förhindrar skolavhopp och socialt utanförskap, förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Dessa former av informellt lärande bör inte träda i stället för formell utbildning, särskilt på förskole- och primärskolestadiet. I detta sammanhang bör det skapas synergieffekter, komplementaritet och politisk samstämmighet med Erasmusprogrammet, så att man på lämpligt sätt kan nå ut till och förbereda elever med sämre förutsättningar på mobilitetsupplevelser utomlands och förbättra deras mobilitet i utbildningssyfte.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 15a (nytt)
(15a)   Stöd enligt investeringsprioriteringen ”lokalt ledd utveckling” bidrar till de mål som fastställs i denna förordning. Lokalt ledda strategier för utveckling som får stöd från ESF+ bör vara inkluderande med avseende på personer med sämre förutsättningar som finns inom territoriet, både i fråga om ledningen av lokala insatsgrupper och i fråga om strategins innehåll. ESF bör kunna stödja både lokalt ledda utvecklingsstrategier i stads- och landsbygdsområden och integrerade territoriella investeringar.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 15b (nytt)
(15b)  Mervärdet av EU:s sammanhållningspolitik ligger särskilt i den platsbaserade strategin för territoriell dimension, flernivåstyre, den fleråriga planeringen samt gemensamma och mätbara mål, den integrerade strategin för utveckling och konvergensen mot europeiska normer inom administrativ kapacitet.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 15c (nytt)
(15c)  Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att jämställdhet och integrering av jämställdhetsperspektivet är en bindande princip i alla faser i programplaneringen, från utformningen av de operativa programmens prioriteringar till genomförande, övervakning och utvärdering, och att viktiga åtgärder för jämställdhetsanpassning får stöd.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 15d (nytt)
(15d)   ESF bör stödja utbildningsprogram som erbjuder lågutbildade vuxna möjlighet att förvärva en miniminivå av läs-, skriv- och räknekunskaper och digital kompetens i linje med rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna1a.
__________________
1aEUT C 484, 24.12.2016, s. 1.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 16
16.  ESF+ bör främja flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla, särskilt när det gäller digitala färdigheter och viktig möjliggörande teknik, i syfte att förse människor med färdigheter som är anpassade till digitaliseringen, de tekniska förändringarna, innovation samt sociala och ekonomiska förändringar och som underlättar karriärövergångar och rörlighet och stödjer särskilt lågutbildade och/eller lågkvalificerade vuxna i linje med den nya kompetensagendan för Europa.
(16)  ESF+ bör främja flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla, med beaktande av utmaningarna för olika grupper med sämre förutsättningar, särskilt när det gäller företagarkunskaper och digitala färdigheter och viktig möjliggörande teknik, i syfte att förse människor och lokalsamhällen med färdigheter, kompetens och kunskaper som är anpassade till digitaliseringen, de tekniska förändringarna, innovation samt sociala och ekonomiska förändringar, exempelvis de som uppstår till följd av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, och som underlättar övergången från utbildning till anställning och rörlighet och stöder särskilt lågutbildade personer, personer med funktionsnedsättningar och/eller lågkvalificerade vuxna i linje med den nya kompetensagendan för Europa och i samordning med och komplettering av programmet för ett digitalt Europa.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 17
17.  Synergieffekter med programmet Horisont Europa bör se till att ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av Horisont Europa, så att människor får de färdigheter och den kompetens som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen.
(17)  Synergieffekter med programmet Horisont Europa bör se till att ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av Horisont Europa, så att människor får de färdigheter och den kompetens de kommer att behöva för att utvecklas som människor och i yrkeslivet och som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen och för att bemöta nuvarande och framtida samhällsutmaningar. Kommissionen bör säkerställa synergieffekter mellan hälsodelen och programmet Horisont Europa för att främja de resultat som uppnås inom hälsoskydd och förebyggande av sjukdomar.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)   Synergieffekter med programmet för rättigheter och värden bör se till att ESF+ kan integrera och utöka insatserna för att förebygga och bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, islamofobi och andra former av intolerans, samt ägna särskilda åtgärder åt att förhindra hat, segregering och stigmatisering, inklusive mobbning, trakasserier och intolerans.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)
(17b)   De synergieffekter som skapats tack vare europeiskt territoriellt samarbete på regional och gränsöverskridande nivå har även gett upphov till samarbetsprojekt för bättre arbetstillfällen, inkludering av de mest utsatta delarna av befolkningen, demografiska utmaningar, hälso- och sjukvård och utbildning, inte bara inom unionen utan även med länder som befinner sig i ett föranslutningsskede samt i grannländer, där unionssamarbetet innebär ett mervärde. ESF+ bör förbättra finansieringen av detta slags projekt samt säkerställa kunskapsöverföring mellan dem och lagstiftningsarbetet, för att förbättra det europeiska regelverket, och främja utbytet av god praxis mellan unionens olika regioner.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 18
18.  ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att ta itu med fattigdom i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla och ta itu med diskriminering och ojämlikhet när det gäller hälsa. Detta innebär att en rad strategier måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg, särskilt familjeomsorg och närvård. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet.
(18)  ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att på alla förvaltningsnivåer, även på regional och lokal nivå, utrota fattigdom, inbegripet energifattigdom i enlighet med de nyligen antagna reglerna om styrningen av energiunionen [insätt förordningens nummer, efter att den offentliggjorts], i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla, minska hinder, bekämpa diskriminering och åtgärda ojämlikhet när det gäller sociala frågor och hälsa. Detta innebär också men inte uteslutande, att en rad proaktiva och reaktiva strategier och politiska åtgärder måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer, personer med funktionsnedsättning, hemlösa, tredjelandsmedborgare, bland dem också migranter, och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration, även genom riktat stöd till den sociala ekonomin. Medlemsstaterna bör främja ESF+-åtgärder som kompletterar nationella åtgärder, i linje med kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden1a, också med hjälp av åtgärder för ett lämpligt inkomststöd. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom människocentrerad hälso- och sjukvård, relaterad vård och långtidssjukvård, särskilt familjeomsorg och närvård och tjänster som vägleder tillgången till lämpligt subventionerat boende eller bostäder till ett överkomligt pris. Detta innefattar hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar som en del av primärvårdstjänster. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet, inkluderande karaktär och lyhördhet inför att verkligheten inom arbetslivet ständigt förändras. ESF bör också ta itu med fattigdom på landsbygden till följd av landsbygdsområdenas specifika nackdelar, till exempel en ogynnsam demografisk situation, en svag arbetsmarknad, begränsad tillgång till utbildningstjänster, eller till hälso- och sjukvård och sociala tjänster.
______________
1a Kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (EUT L 307, 18.11.2008, s. 11).
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 19
19.  ESF+ bör bidra till att minska fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. För att minst 4 % av medlen från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning på unionsnivå ska stödja dem som har det sämst ställt, bör medlemsstaterna avsätta minst 2 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att komma till rätta med de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklare regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.
(19)  ESF+ bör bidra till att utrota fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. Medlemsstaterna bör avsätta minst 3 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att bekämpa de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom, fattigdom bland äldre och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklast möjliga regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
19a.   ESF+ bör sträva efter att åtgärda fattigdom bland äldre kvinnor i hela unionen, med hänsyn till att pensionsklyftan mellan könen, som för närvarande uppgår till 40 %, utgör en akut risk för högre fattigdomsnivå bland äldre kvinnor och särskilt bland dem som lever utan partner, och således efter att följa upp de åtaganden som gjordes i rådets slutsatser från 2015 om lika inkomstmöjligheter för kvinnor och män och att minska pensionsklyftan mellan könen1a. Fattigdomen bland äldre kvinnor förstärks också av de växande vård- och läkemedelskostnader som de äldre patienterna själva måste stå för, särskilt kvinnor, som lider av nedsatt hälsa under en större andel av sitt liv än män, framför allt på grund av sin längre förväntade livslängd.
_________________
1ahttp://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9302-2015-INIT/sv/pdf.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 19b (nytt)
19b.  För att utrota fattigdom och säkerställa större social inkludering bör ESF+ främja ett aktivt deltagande av specialiserade icke-statliga organisationer, liksom av organisationer som företräder personer som lever i fattigdom, både i utarbetandet och i genomförandet av de särskilda programmen.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare för att komplettera de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden.
(20)  Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, inklusive migranter, vilket kan omfatta initiativ på lokal nivå, för att komplettera de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och de fonder som kan ha en positiv effekt på inkluderingen av tredjelandsmedborgare.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
(20a)   Medlemsstaternas myndigheter med ansvar för planering och genomförande av ESF+ bör samordna med de myndigheter som medlemsstaterna har utsett för att förvalta insatserna inom ramen för Asyl-, integrations- och migrationsfonden för att på alla nivåer främja integrationen av tredjelandsmedborgare på bästa möjliga sätt genom strategier som i första hand genomförs av lokala och regionala myndigheter och icke-statliga organisationer och genom de åtgärder som är lämpligast för tredjelandsmedborgarnas speciella situation. Integrationsåtgärderna bör inriktas på tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat eller som i förekommande fall håller på att bli lagligt bosatta i en medlemsstat, inbegripet personer som beviljats internationellt skydd.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa.
(21)  ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, fattigdomsutrotning, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör involvera regionala och lokala myndigheter i processen för att säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa, med beaktande dels av de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan under den europeiska planeringsterminen och ILO:s agenda för anständigt arbete, dels av regionala särdrag, och således bidra till unionens mål om en starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt artikel 174 i EUF-fördraget.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
(21a)  Med tanke på den skiftande utvecklingsnivån i regionerna och de olika sociala förhållandena runt om i unionen, måste ESF+ vara tillräckligt flexibelt för att kunna ta hänsyn till regionala och territoriella särdrag.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  För att se till att Europas sociala dimension, såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framförs och att en miniminivå av resurser är inriktade på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta minst 25 % av sina nationella ESF+-medel från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att främja social integration.
(22)  För att se till att Europas sociala dimension, såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framförs och att en miniminivå av resurser är inriktade på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta minst 27 % av sina nationella ESF+-medel från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att främja social inkludering och fattigdomsutrotning. Denna procentandel bör komplettera de nationella resurserna mot extrem fattigdom.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
(22a)  Alla medlemsstater har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter, som utgör normen för främjandet och skyddet av barnets rättigheter. Främjandet av barns rättigheter är ett uttryckligt mål i unionens politik (artikel 3 i Lissabonfördraget), och enligt stadgan måste barnets bästa komma i främsta rummet i alla unionsåtgärder. Unionen och medlemsstaterna bör använda ESF+ på lämpligt sätt för att bryta cykeln av utsatthet för barn som lever i fattigdom och socialt utanförskap, enligt kommissionens rekommendation 2013 om investering i barn. ESF+ bör stödja åtgärder som främjar ändamålsenliga insatser som bidrar till att förverkliga barns rättigheter.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 22b (nytt)
(22b)  Mot bakgrund av den ständigt höga nivån av barnfattigdom och social utestängning i unionen (26,4 % under 2017) och den europeiska pelaren för sociala rättigheter där det fastställs att barn har rätt till skydd mot fattigdom och barn från missgynnade miljöer har rätt till särskilda åtgärder för att främja lika möjligheter, bör medlemsstaterna avsätta minst 5 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning till den europeiska barngarantin för att bidra till att barn på lika villkor kan ta del av gratis hälso- och sjukvård, gratis utbildning, drägliga bostadsförhållanden och lämplig kost, så att barnfattigdom och social utestängning utrotas. Att investera tidigt i barn ger en betydande avkastning för dessa barn och samhället som helhet, och är utslagsgivande för att cykeln av utsatthet under den tidiga barndomen ska kunna brytas. Om barn får stöd för att utveckla färdigheter och förmågor kan de utveckla hela sin potential, få bästa resultat i form av utbildning och hälsa, bli aktiva samhällsmedborgare och öka sina chanser på arbetsmarknaden, när de kommit upp i ungdomsåren.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, är det nödvändigt att dessa medlemsstater fortsätter att anslå tillräckliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, inbegripet genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning, utbildnings- och återintegreringsstrategier och uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, inbegripet genom ungdomsarbete. Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. De berörda medlemsstaterna bör därför avsätta minst 10 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja ungdomars anställbarhet.
(23)  Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, en andel som är ännu högre bland ungdomar med missgynnad social bakgrund, är det nödvändigt att medlemsstaterna fortsätter att anslå lämpliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, framför allt genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning av god kvalitet, samt utbildnings- och återintegreringsstrategier och effektiva uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, de ungdomar som är svårast att nå ut till och ungdomar i ett utsatt läge, inbegripet genom ungdomsarbete. Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de utan någon diskriminering tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. Medlemsstaterna bör därför avsätta minst 3 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja politik inom områdena ungdomars anställbarhet, fortbildning, sysselsättning med hög kvalitet, samt lärlings- och praktikmöjligheter. Medlemsstater där andelen av dem som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt, eller överskrider 15 %, bör anslå minst 15 % av sina nationella ESF+-resurser till stöd för politiken inom detta område, och därvid agera på lämplig territoriell nivå.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
(23a)  Skillnaderna på subregional nivå ökar, även i mera välmående regioner där det finns enklaver av fattigdom.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 23b (nytt)
(23b)   Med tanke på utvidgningen av tillämpningsområdet för ESF+ bör de uppgifter som tillagts kombineras med en ökad budget för att målen i programmet ska kunna uppnås. Det behövs mer finansiering för att bekämpa arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslöshet, fattigdom och stöd till yrkesutveckling och utbildning, särskilt på den digitala arbetsplatsen, i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 23c (nytt)
(23c)  Eures bör förstärkas på lång sikt, särskilt genom en omfattande utbyggnad av internetplattformen och en utökning av medlemsstaternas aktiva deltagande. Medlemsstaterna bör effektivare utnyttja den befintliga modellen och offentliggöra alla lediga platser i medlemsstaterna i Euressystemet.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Medlemsstaterna bör säkerställa samordning och komplementaritet mellan de åtgärder som finansieras av dessa fonder.
(24)  Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa samordning och komplementaritet och ta vara på synergier mellan de åtgärder som finansieras av ESF+ och de andra unionsprogrammen och unionsinstrumenten, däribland Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden, Erasmus, asyl-, migrations- och integrationsfonden, Horisont Europa, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, programmet för ett digitalt Europa, InvestEU Kreativa Europa eller Europeiska solidaritetskåren .
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt är de yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade regionerna berättigade till särskilda åtgärder inom ramen för den gemensamma politiken och EU:s olika program. Till följd av de bestående begränsningarna behöver dessa regioner särskilt stöd.
(25)  I enlighet med artiklarna 349 och 174 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt är de yttersta randområdena, de nordliga glesbefolkade regionerna samt öar berättigade till särskilda åtgärder inom ramen för den gemensamma politiken och EU:s olika program. Till följd av allvarliga och permanenta naturbetingade nackdelar behöver dessa regioner särskilt stöd.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)  I enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna och kommissionen säkerställa att ESF+ bidrar till utformningen och genomförandet av särskilda politiska strategier för att ta itu med begränsningar och svårigheter för regioner som lider av allvarliga och permanenta demografiska nackdelar, till exempel avfolkade regioner och glesbygder.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan alla aktörer på relevanta regionala nivåer och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna uppmuntrar deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället i genomförandet av ESF+ inom ramen för delad förvaltning.
(26)  Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan unionens institutioner och lokala, regionala och nationella myndigheter och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna, i partnerskap med regionala och lokala myndigheter, säkerställer ett meningsfullt deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, jämställdhetsorgan och nationella människorättsinstitutioner och andra relevanta eller representativa organisationer i programplaneringen och förverkligandet av ESF+, alltifrån uppställandet av prioriteringar för de operativa programmen till genomförandet, övervakningen och resultatutvärderingen i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, vilken inrättats med stöd av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/20141a. För att slå vakt om icke-diskriminering och lika möjligheter bör jämställdhetsorgan och nationella människorättsinstitutioner också medverka i varje skede.
____________
1a Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
(26a)  God förvaltning och partnerskap mellan förvaltande myndigheter och partner kräver en effektiv och ändamålsenlig användning av kapacitetsuppbyggnad för intressenter, till vilka medlemsstaterna bör avsätta en lämplig andel av ESF+-resurserna. En investering i institutionell kapacitet och i den offentliga förvaltningens och de offentliga tjänsternas effektivitet på nationell, regional och lokal nivå för att uppnå reformer, bättre reglering och god förvaltning ingår inte längre som operativt mål för ESF+ inom ramen för delad förvaltning, men har inkluderats i reformprogrammet för strukturellt stöd, och det är därför nödvändigt att kommissionen och medlemsstaterna säkerställer en ändamålsenlig samordning mellan de två instrumenten.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  För att man bättre ska kunna anpassa åtgärderna till sociala förändringar och främja och stödja innovativa lösningar är stöd till social innovation viktigt. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF+.
(27)  För att man bättre ska kunna anpassa åtgärderna till sociala förändringar och främja och stödja innovativa lösningar, även på lokal nivå, är stöd till social innovation och den sociala ekonomin viktigt. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF+.
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
(27a)  För att man fullständigt ska kunna tillvarata potentialen i sektorsövergripande samarbete och förbättra synergierna och samstämmigheten med andra politikområden, så att de allmänna målen kan uppnås, bör ESF+ stödja innovativa åtgärder som via idrott, fysisk aktivitet och kultur syftar till att främja social inkludering och bekämpa ungdomsarbetslöshet särskilt bland grupper med sämre förutsättningar, förbättra den sociala inkluderingen av marginaliserade grupper samt god hälsa och förebyggande av sjukdomar.
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. De bör också se till att ESF+ främjar lika möjligheter för alla utan diskriminering i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget och främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder. ESF+ bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stöd berättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
(28)  Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. Jämställdhetsperspektivet bör beaktas vid utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av alla program. Dessutom bör ESF+ särskilt följa artikel 21 i stadgan där det fastslås att all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden. Vidare ska all diskriminering på grund av fysiska könsegenskaper eller könsidentitet och på grund av nationalitet också vara förbjuden. Medlemsstaterna och kommissionen bör också se till att ESF+ främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bland annat i frågor som berör utbildning, arbete och allmän tillgänglighet. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsvård till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder och inom flera områden. ESF+ bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stöd berättigande utgifter följa stadgan och fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 28a (nytt)
(28a)  Man bör överväga att använda regionala indikatorer för att det ska gå bättre att ta hänsyn till skillnader på subregional nivå.
Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 28b (nytt)
(28b)   ESF+ bör stödja språkstudier som ett sätt att främja ömsesidig förståelse och bygga ett inkluderande samhälle, bland annat genom att medlemsstaterna i högre grad inför den verktygslåda för språkstöd för flyktingar som Europarådet utvecklat.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  I syfte att minska den administrativa bördan för insamling av uppgifter bör medlemsstaterna, när sådana uppgifter finns tillgängliga i register, ge de förvaltade myndigheterna möjlighet att samla in uppgifter från register.
(29)  I syfte att minska den administrativa bördan för insamling av uppgifter bör medlemsstaterna, när sådana uppgifter, eventuellt uppdelade efter kön, finns tillgängliga i register, ge de förvaltade myndigheterna möjlighet att samla in uppgifter från register, med respekt för skyddet av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/06791a. Det är tillrådligt med incitament till fortsatt elektronisk överföring av uppgifter, eftersom det bidrar till att minska byråkratin.
__________________
1aEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt att följa upp genomförbara idéer i större skala eller i andra sammanhang med ekonomiskt stöd från ESF+ och från andra källor.
(31)  Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt och uppmuntras att testa idéer på lokal nivå och att följa upp de idéer som är genomförbara i större skala eller, om så är lämpligt, föra över dem till andra sammanhang i andra regioner eller medlemsstater med ekonomiskt stöd från ESF+ eller i kombination med andra källor.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas centrala arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden.
(32)  I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas offentliga arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen och arbetsmarknadens parter. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör, tillsammans med arbetsmarknadens parter, främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden. ESF+ omfattar gränsöverskridande partnerskap mellan regionala offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter och deras aktiviteter för att främja rörlighet, samt öppenhet och integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader genom information, råd och utplacering. I många gränsområden spelar de en viktig roll för utvecklingen av en verklig europeisk arbetsmarknad.
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Svårigheter att få tillgång till finansiering för mikroföretag, social ekonomi och sociala företag är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. I ESF+-förordningen fastställs bestämmelser som syftar till att skapa ett marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering för sociala företag och tillgodose efterfrågan från dem som behöver det mest, särskilt arbetslösa, kvinnor och utsatta människor som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag. Detta mål kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för sociala investeringar och kompetensutveckling i InvestEU-fonden.
(33)  Svårigheter att få tillgång till finansiering för mikroföretag, social ekonomi och företag inom den sociala ekonomin är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. I ESF+-förordningen fastställs bestämmelser som syftar till att skapa ett marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering och stödtjänster för företag inom den sociala ekonomin, även inom den kulturella och kreativa sektorn och tillgodose efterfrågan från dem som behöver det mest, särskilt arbetslösa, kvinnor och grupper med sämre förutsättningar som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag. Detta mål kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för sociala investeringar och kompetensutveckling i InvestEU-fonden.
Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 33a (nytt)
(33a)  Kommissionen bör på unionsnivå för sociala och solidaritetsbaserade företag införa en europeisk märkning med anknytning till den sociala ekonomin, baserat på tydliga kriterier avsedda att framhålla de kännetecknande egenskaperna hos dessa företag och deras inverkan på samhället, öka deras synlighet, ge incitament till investeringar och främja tillgången till finansiering och den inre marknaden för dem som vill expandera nationellt eller till andra medlemsstater, samtidigt som de olika rättsliga formerna och ramverken inom sektorn och i medlemsstaterna respekteras.
Ändring 60
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  Marknadsaktörerna i fråga om sociala investeringar, inbegripet filantropiska aktörer, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå flera ESF+-mål, eftersom de erbjuder finansiering samt innovativa och kompletterande strategier för att bekämpa social utestängning och fattigdom, minska arbetslösheten och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Filantropiska aktörer, såsom stiftelser och givare, bör därför involveras på lämpligt sätt i ESF+-åtgärder, särskilt sådana som syftar till att utveckla den sociala investeringsmarknadens ekosystem.
(34)  Marknadsaktörerna i fråga om sociala investeringar, inbegripet filantropiska aktörer, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå flera ESF+-mål, eftersom de erbjuder finansiering samt innovativa och kompletterande strategier för att bekämpa social utestängning och fattigdom, minska arbetslösheten och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Filantropiska aktörer, såsom stiftelser och givare, bör därför involveras på lämpligt sätt i ESF+-åtgärder, särskilt sådana som syftar till att utveckla den sociala investeringsmarknadens ekosystem, så länge som de inte har någon politisk eller social agenda som står i strid med unionens ideal.
Ändring 61
Förslag till förordning
Skäl 34a (nytt)
(34a)  Det gränsöverskridande samarbetet har betydande mervärde och bör därför stödjas av alla medlemsstater förutom i vederbörligen motiverade fall, varvid proportionalitetsprincipen bör beaktas. Kommissionens roll behöver även stärkas när det gäller att underlätta erfarenhetsutbytet och samordna genomförandet av relevanta initiativ.
Ändring 62
Förslag till förordning
Skäl 35a (nytt)
(35a)   Kommissionen bör öka medlemsstaternas och underrepresenterade organisationers deltagande genom att så mycket som möjligt sänka hindren för deltagande, däribland den administrativa bördan när det gäller att ansöka om och få finansiering.
Ändring 63
Förslag till förordning
Skäl 35b (nytt)
(35b)   Ett av unionens främsta mål består i att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom stöd till digitalisering inom hälso- och sjukvården och patientvården via utveckling av ett hållbart informationssystem för vården liksom genom stöd till nationella reformprocesser för att hälso- och sjukvårdssystemen ska bli effektivare, tillgängligare och motståndskraftigare .
Ändring 64
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”17.
(36)  Fortsatta ansträngningar krävs för att uppfylla kraven i artikel 168 i EUF-fördraget. Om alla människor kan förbli friska och aktiva utan att diskrimineras och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktigheten, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Stöd till och erkännande av innovation, däribland social innovation, som påverkar hälsoområdet bidrar till att lösa frågan om hållbarhet inom hälsosektorn i samband med befolkningsförändringarna. Dessutom är åtgärder för att minska ojämlikhet i hälsa viktiga för att uppnå ”tillväxt för alla”. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”17.
_________________
_________________
17 COM(2016) 739 final
17 COM(2016) 739 final
Ändring 65
Förslag till förordning
Skäl 36a (nytt)
(36a)  Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition är hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”. För att förbättra befolkningens hälsa i unionen är det nödvändigt att inte fokusera enbart på fysisk hälsa och socialt välbefinnande. Enligt WHO står psykisk ohälsa för nästan 40 procent av antalet levnadsår med funktionsnedsättning. Problemen med psykisk ohälsa är också omfattande, långvariga och en orsak till diskriminering, och bidrar i hög grad till att skapa ojämlikhet i hälsa. Dessutom påverkar den ekonomiska krisen de faktorer som skapar psykisk ohälsa eftersom de skyddande faktorerna försvagas och riskfaktorerna ökar.
Ändring 66
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  Faktaunderlag och de gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, såsom anges i rådets slutsatser av den 2 juni 2006, bör stödja beslutsprocessen för planering och förvaltning av innovativa, effektiva och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, främja verktyg för att säkerställa allmän tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och det frivilliga genomförandet av bästa praxis i större skala.
(37)  Faktaunderlag och de gemensamma värderingarna och principerna i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, såsom anges i rådets slutsatser av den 2 juni 2006, bör stödja beslutsprocessen för planering och förvaltning av innovativa, effektiva och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, främja verktyg för att säkerställa allmän tillgång till personcentrerad hälso- och sjukvård och relaterad vård av hög kvalitet och det frivilliga genomförandet av bästa praxis i större skala. Detta innefattar hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar som en del av primärvårdstjänster.
Ändring 67
Förslag till förordning
Skäl 37a (nytt)
(37a)  Tidigare program för unionsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) och hälsoområdet (2008–2013 och 2014–2020), som fastställdes genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG1a och 1350/2007/EG1b respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/20141c, (nedan kallade de tidigare hälsoprogrammen) har fått positiva omdömen eftersom de har lett till viktig utveckling och stora förbättringar på ett antal områden. Delen för hälsa i ESF+ bör bygga på erfarenheterna från de tidigare hälsoprogrammen.
____________________
1a Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (EGT L 271, 9.10.2002, s. 1).
1b Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) (EUT L 301, 20.11.2007, s. 3).
1c Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett tredje program för unionens åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1350/2007/EG (EUT L 86, 21.3.2014, s. 1).
Ändring 68
Förslag till förordning
Skäl 37b (nytt)
(37b)   Delen för hälsa i ESF+ bör främja åtgärder på områden där det finns ett mervärde för unionen som kan påvisas på grundval av följande: utbyte av god praxis mellan medlemsstater och mellan regioner, stöd till nätverk för kunskapsdelning eller ömsesidigt lärande, stöd till behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal, hantering av gränsöverskridande hot så att riskerna minskas och följderna begränsas, åtgärder för vissa problem som rör den inre marknaden och där unionen har betydande legitimitet för att garantera högkvalitativa lösningar i alla medlemsstater, tillvaratagande av innovationspotentialen på hälsoområdet, åtgärder som kan leda till ett riktmärkningssystem som underlättar välgrundat beslutsfattande på unionsnivå, samt förbättrad effektivitet genom att resursslöseri på grund av dubbelarbete undviks och de ekonomiska resurserna utnyttjas på bästa sätt.
Ändring 69
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  Delen för hälsa i ESF+ bör bidra till sjukdomsförebyggande åtgärder under hela livet för unionens medborgare och till hälsofrämjande åtgärder genom att den tar itu med hälsoriskfaktorer, såsom tobaksanvändning och passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, konsumtion av olaglig narkotika och minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, ohälsosamma kostvanor och fysisk inaktivitet, och verkar för miljöer som stöder en hälsosam livsstil för att komplettera medlemsstaternas insatser i linje med de relevanta strategierna. Delen för hälsa i ESF + bör integrera effektiva modeller för förebyggande, innovativ teknik samt nya affärsmodeller och lösningar för att bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för unionsmedborgarna.
(38)  Delen för hälsa i ESF+ bör bidra till sjukdomsförebyggande åtgärder, tidig diagnostisering under hela livet för människor som bor i unionen och till hälsofrämjande åtgärder genom att den tar itu med hälsoriskfaktorer, såsom tobaksanvändning, rökning och passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, miljörelaterade hälsoriskfaktorer, konsumtion av olaglig narkotika och minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, fetma och ohälsosamma kostvanor, även med koppling till fattigdom och fysisk inaktivitet, och verkar för miljöer som stöder en hälsosam livsstil, ökad medvetenhet hos allmänheten om riskfaktorer samt väl utformade folkhälsoinsatser för att minska bördan och konsekvenserna av infektioner och infektionssjukdomar som går att förebygga, bland annat genom vaccinationer, för den allmänna hälsan under hela livet för att komplettera medlemsstaternas insatser i linje med de relevanta strategierna. I detta sammanhang bör hälsoutbildning uppmärksammas särskilt, då det hjälper enskilda personer och samhällen att förbättra sin hälsa, öka sina kunskaper och påverka sina attityder. Det enda sättet att verkligen ta itu med dagens hälsoutmaningar är genom samarbete på unionsnivå och fortsatta unionsåtgärder på hälsoområdet. Delen för hälsa i ESF+ bör stödja genomförandet av relevant unionsrätt, integrera effektiva modeller för förebyggande och medvetandehöjande åtgärder som når ut till alla, innovativ teknik samt nya affärsmodeller och lösningar för att bidra till innovativa, tillgängliga, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för människor som bor i unionen, både i städer och på landsbygden.
Ändring 70
Förslag till förordning
Skäl 38a (nytt)
(38a)   För att genomföra åtgärderna i delen för hälsa bör kommissionen stödja inrättandet av en styrgrupp för hälsofrågor. Dessutom bör kommissionen föreslå sätt och metoder för att passa in de hälsorelaterade verksamheterna med processen för den europeiska planeringsterminen, nu med befogenhet att rekommendera reformer av hälsosystem (och faktiskt också andra sociala bestämningsfaktorer för hälsa) i riktning mot tillgängligare och hållbarare bestämmelser för hälso- och sjukvård och socialt skydd i medlemsstaterna.
Ändring 71
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  Icke smittsamma sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i unionen och ett effektivt förebyggande innebär flera gränsöverskridande dimensioner. Europaparlamentet och rådet har samtidigt betonat att man måste minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska, miljörelaterade och okända hot, genom att stödja beredskap och kapacitetsuppbyggnad.
(39)  Icke smittsamma sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i unionen, och ett effektivt förebyggande innebär flera sektorsövergripande åtgärder och gränsöverskridande dimensioner. Europaparlamentet och rådet har samtidigt betonat att man måste minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom plötsliga och ackumulerade utsläpp och föroreningar i miljön, smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska, miljörelaterade och okända hot, genom att stödja beredskap och kapacitetsuppbyggnad.
Ändring 72
Förslag till förordning
Skäl 39a (nytt)
(39a)   Det är mycket viktigt med kontinuerliga investeringar i innovativa, samhällsbaserade tillvägagångssätt för att bekämpa gränsöverskridande sjukdomar såsom epidemier av hiv/aids, tuberkulos och viral hepatit, eftersom sjukdomarnas sociala aspekter är en huvudfaktor som påverkar möjligheten att bekämpa dem som epidemier i unionen och grannländerna. Ett mer ambitiöst politiskt ledarskap och adekvata tekniska och finansiella resurser för en hållbar regional insats mot hiv/aids, tuberkulos och hepatit i Europa kommer att vara av avgörande betydelse för att nå delmålen för dessa sjukdomar inom ramen för målen för hållbar utveckling.
Ändring 73
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Det är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och för medborgarnas hälsa att minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel.
(40)  Det är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och för medborgarnas hälsa att minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel samtidigt som användningen av dem ändå minskas för att bekämpa antimikrobiell resistens.
Ändring 74
Förslag till förordning
Skäl 42
(42)  Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av delen för hälsa i ESF+ och av typen av åtgärder enligt denna del är respektive behöriga myndigheter i medlemsstaterna mest lämpade att genomföra närliggande verksamhet. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till dessa myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.
(42)  Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av delen för hälsa i ESF+ och av typen av åtgärder enligt denna del är respektive behöriga myndigheter i medlemsstaterna mest lämpade att genomföra närliggande verksamhet, med det civila samhällets aktiva stöd. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, tillsammans med det civila samhällets organisationer efter lämplighet, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till dessa myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.
Ändring 75
Förslag till förordning
Skäl 42a (nytt)
(42a)   För att förbättra programmets resultat och övervaka situationer där det fungerar ineffektivt och otillfredsställande bör kommissionen införa och använda program- och åtgärdsspecifika tillsynsindikatorer, så att målen för programmet kan nås.
Ändring 76
Förslag till förordning
Skäl 42b (nytt)
(42b)   ESF+-programmet bör ta itu med faktorer som utgör ett hinder för det civila samhällets deltagande, t.ex. genom förenklade ansökningsförfaranden och enklare finansiella kriterier genom att samfinansieringssatsen frångås i vissa fall, men även genom kapacitetsuppbyggnad i form av utbildning för patienter, deras organisationer och andra berörda parter. Programmet bör även syfta till att möjliggöra fungerande civilsamhällesnätverk och civilsamhällesorganisationer på unionsnivå som bidrar till att uppnå dess mål, däribland organisationer på unionsnivå.
Ändring 77
Förslag till förordning
Skäl 42c (nytt)
(42c)   Delen för hälsa i ESF+ bör genomföras på ett sådant sätt att medlemsstaternas behörighet att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik och organisera och ge hälso- och sjukvård respekteras. Samtidigt som skyldigheterna i fördraget och medlemsstaternas roll som primär samtalspartner i unionens beslutsprocess respekteras, bör behöriga myndigheter på subnationell nivå göras delaktiga för att unionens hälso- och sjukvårdspolitik ska kunna få en ändamålsenlig och bestående inverkan genom att integreras med socialpolitiken ute på fältet.
Ändring 78
Förslag till förordning
Skäl 44
(44)  EU:s lagstiftning har en omedelbar inverkan på det dagliga livet för medborgarna, på effektiviteten och motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen och på en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (medicinska produkter, medicinteknisk produkter och ämnen av mänskligt ursprung) samt tobakslagstiftningen och patienträttigheter vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Förordningen och dess genomförande och tillämpning måste hålla jämna steg med innovation och forskningsframsteg och med förändringarna i samhälletdetta område, samtidigt som resultat måste uppnås när det gäller målen för hälsa. Det är därför nödvändigt att ständigt utveckla den kunskapsbas som krävs för att genomföra lagstiftning av en sådan vetenskaplig karaktär.
(44)  EU:s lagstiftning har en omedelbar inverkan på det dagliga livet för medborgarna, på effektiviteten och motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen och på en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (medicinska produkter, medicintekniska produkter och ämnen av mänskligt ursprung) samt tobakslagstiftningen och patienträttigheter vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Dessutom har många andra unionsrättsakter betydande inverkanhälsan, t.ex. de som gäller livsmedel och livsmedelsmärkning, luftföroreningar, hormonstörande ämnen och bekämpningsmedel. I vissa fall saknas en tydlig insikt i miljöriskfaktorers kumulativa effekter, vilket potentiellt kan leda till oacceptabla risker för medborgarnas hälsa.
Ändring 79
Förslag till förordning
Skäl 44a (nytt)
(44a)   En förordning som har konsekvenser för hälsan, samt dess genomförande och kontrollen av dess efterlevnad, bör hålla jämna steg med utvecklingen inom innovation och forskning och samhällsförändringarna på detta område, samtidigt som den fortsatt underbyggs av den i fördragen inskrivna försiktighetsprincipen. Det är därför nödvändigt att hela tiden utveckla den kunskapsbas som krävs för att genomföra lagstiftning av sådan vetenskaplig karaktär och för att säkra möjligheten till oberoende granskning och därmed återvinna allmänhetens förtroende för unionens olika processer, och eftersom det av naturliga skäl ligger i allmänhetens intresse att sådan kunskap delas bör största möjliga öppenhet garanteras.
Ändring 80
Förslag till förordning
Skäl 44b (nytt)
(44b)   Hälso- och sjukvårdssektorn kan inte hantera hälsoutmaningar ensam, då hälsa avgörs av många olika faktorer utanför den. Som det står i Maastricht- och Amsterdamfördragen är därför principen om hälsofrågor inom alla politikområden viktig för unionens förmåga att möta kommande utmaningar. Att göra andra sektorer medvetna om hur deras beslut påverkar hälsan och se till att hälsa införlivas i deras politik är emellertid en av de största utmaningarna för den europeiska hälso- och sjukvårdssektorn just nu. Viktiga framsteg inom hälsa har hittills dokumenterats genom politiken i sektorer såsom utbildning, trafik, livsmedel, jordbruk, arbetskraft eller planering. Exempelvis har hjärthälsan sett märkbara förbättringar genom förändrad politik och lagstiftning avseende kvaliteten på livsmedel, ökad fysisk aktivitet och minskad rökning.
Ändring 81
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.
(46)  Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.
Ändring 82
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  I enlighet med artikel [94 i rådets beslut 2013/755/EU19] ska personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.
(47)  I enlighet med artikel [94 i rådets beslut 2013/755/EU19] ska personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. I samband med programmet bör man ta hänsyn till de särskilda begränsningar som personer och enheter i dessa territorier står inför, för att de ska få effektiv tillgång till ovannämnda delar.
__________________
__________________
19 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet), EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
19 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet), EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
Ändring 83
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, där det föreskrivs för programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.
(48)  Under förutsättning att de följer alla relevanta regler och föreskrifter får tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, där det föreskrivs för programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.
Ändring 84
Förslag till förordning
Skäl 50a (nytt)
(50a)   Det är viktigt att säkerställa en sund och rättvis ekonomisk förvaltning av fonden så att den kan genomföras på ett sätt som gör att den är tydlig, effektiv och enkel att använda, samtidigt som man säkerställer ett klart rättsläge och sörjer för att den är tillgänglig för alla deltagare. Eftersom verksamheten i ESF+ genomförs inom ramen för delad förvaltning bör medlemsstaterna inte lägga till ytterligare regler eller ändra reglerna allteftersom, eftersom det skulle göra det svårare för mottagarna att använda medlen och kan leda till försenade betalningar av räkningar.
Ändring 85
Förslag till förordning
Skäl 51
(51)  Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra effektiviteten på arbetsmarknaden och främja tillträde till sysselsättning av hög kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och minska fattigdomen samt åtgärderna inom delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.
(51)  Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra effektiviteten och rättvisan på arbetsmarknaden och främja tillträde till sysselsättning av hög kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning och omsorg, främja social inkludering, lika möjligheter och hälsa och utrota fattigdomen samt åtgärderna inom delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 1
Artikel 1
Artikel 1
Syfte
Syfte
Genom denna förordning upprättas Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+).
Genom denna förordning upprättas Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). ESF+ består av tre delar: delen inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa.
I den fastställs målen för ESF+, budgeten för perioden 2021–2027, metoderna för genomförande, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
Förordningen fastställer målen för ESF+, budgeten för perioden 2021–2027, metoderna för genomförande, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering, och kompletterar de allmänna regler som gäller för ESF+ enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser].
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 2
Artikel 2
Artikel 2
Definitioner
Definitioner
1.  I denna förordning gäller följande definitioner:
1.  I denna förordning gäller följande definitioner:
1.  kompletterande åtgärder: verksamhet som tillhandahålls utöver fördelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i syfte att komma till rätta med social utestängning, t.ex. hänvisning till och tillhandahållande av sociala tjänster eller råd om hur man sköter hushållsekonomin.
1.  kompletterande åtgärder: verksamhet som tillhandahålls utöver fördelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i syfte att komma till rätta med social utestängning och utrota fattigdom, t.ex. hänvisning till och tillhandahållande av sociala tjänster och psykologiskt stöd, tillhandahållande av relevant information om allmännyttiga tjänster eller råd om hur man sköter hushållsekonomin.
2.  associerat land: ett land utanför EU (tredjeland) som är part i ett avtal med unionen, vilket gör det möjligt för landet att delta i ESF+-delarna sysselsättning och social innovation samt hälsa i enlighet med artikel 30.
2.  associerat land: ett land utanför EU (tredjeland) som är part i ett avtal med unionen, vilket gör det möjligt för landet att delta i ESF+-delarna sysselsättning och social innovation samt hälsa i enlighet med artikel 30.
3.  grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar och skolmaterial.
3.  grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar, inbegripet hygienprodukter för kvinnor, och skolmaterial.
4.  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.
4.  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.
5.  gemensamma omedelbara resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna inom fyra veckor från och med den dag då deltagaren lämnar insatsen (utträdesdag).
5.  gemensamma omedelbara resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna inom fyra veckor från och med den dag då deltagaren lämnar insatsen (utträdesdag).
6.  gemensamma långsiktiga resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna sex månader efter det att en deltagare har lämnat insatsen.
6.  gemensamma långsiktiga resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna sex och tolv månader efter det att en deltagare har lämnat insatsen.
7.  kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd: de faktiska kostnaderna i samband med bidragsmottagarens inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och som inte är begränsade till priset för livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet.
7.  kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd: de faktiska kostnaderna i samband med bidragsmottagarens inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och som inte är begränsade till priset för livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet.
7a.  gränsöverskridande partnerskap: i delen för sysselsättning och social innovation – permanenta strukturer för samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar, det civila samhället eller arbetsmarknadens parter i minst två medlemsstater.
8.  slutmottagare: den eller de personer som har det sämst ställt som erhåller stöd, såsom fastställs i artikel 4.1 xi.
8.  slutmottagare: den eller de personer som har det sämst ställt som erhåller stöd, såsom fastställs i artikel 4.1 xi.
9.  hälsokris: varje kris som vanligtvis uppfattas som ett hot och som har en hälsodimension och kräver att myndigheterna vidtar omedelbara åtgärder under osäkra förhållanden.
9.  hälsokris: varje kris som vanligtvis uppfattas som ett hot och som har en hälsodimension och kräver att myndigheterna vidtar omedelbara åtgärder under osäkra förhållanden.
10.  rättslig enhet: varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.
10.  rättslig enhet: varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.
11.  mikrofinansiering: garantier, mikrokrediter, eget kapital och kapital likställt med eget kapital, tillsammans med åtföljande företagsutvecklingstjänster, t.ex. i form av individuell rådgivning, utbildning och mentorskap, som ges till personer och mikroföretag som har svårt att få tillgång till krediter för yrkesmässig och/eller inkomstbringande verksamhet.
11.  mikrofinansiering: garantier, mikrokrediter, eget kapital och kapital likställt med eget kapital, tillsammans med åtföljande företagsutvecklingstjänster, t.ex. i form av individuell rådgivning, utbildning och mentorskap, som ges till personer och mikroföretag som har svårt att få tillgång till krediter för yrkesmässig och/eller inkomstbringande verksamhet.
12.  mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 000 000 euro.
12.  mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 000 000 euro.
13.  de personer som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som angetts av behöriga nationella myndigheter i samråd med relevanta aktörer, med undvikande av intressekonflikter, och som godkänts av dessa nationella behöriga myndigheter och som kan innehålla sådana element som gör det möjligt att rikta in sig på de personer som har det sämst ställt i vissa geografiska områden.
13.  de personer som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, inbegripet barn och hemlösa, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som angetts av behöriga nationella myndigheter i samråd med relevanta aktörer, med undvikande av intressekonflikter, och som godkänts av dessa nationella behöriga myndigheter och som kan innehålla sådana element som gör det möjligt att rikta in sig på de personer som har det sämst ställt i vissa geografiska områden.
14.  referensvärde: ett värde för att fastställa mål för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer som bygger på befintliga eller tidigare liknande insatser.
14.  referensvärde: ett värde för att fastställa mål för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer som bygger på befintliga eller tidigare liknande insatser.
15.  socialt företag: ett företag, oavsett juridisk form, eller en fysisk person som
15.  socialt företag: ett företag inom den sociala ekonomin, oavsett juridisk form, eller en fysisk person som
(d)  i enlighet med sin bolagsordning, sina stadgar eller andra juridiska handlingar, som kan leda till ansvarsskyldighet enligt reglerna genom vilka det upprättats i den medlemsstat det är beläget, i första hand strävar efter att uppnå mätbara, positiva sociala effekter snarare än att generera vinst i andra syften, och som tillhandahåller tjänster eller varor som genererar social avkastning, och/eller använder produktionsmetoder för varor eller tjänster som inbegriper sociala mål,
(d)  i enlighet med sin bolagsordning, sina stadgar eller andra juridiska handlingar, som kan leda till ansvarsskyldighet enligt reglerna genom vilka det upprättats i den medlemsstat det är beläget, i första hand strävar efter att uppnå mätbara, positiva sociala, inklusive miljömässiga, effekter snarare än att generera vinst i andra syften, och som tillhandahåller tjänster eller varor som genererar social avkastning, och/eller använder produktionsmetoder för varor eller tjänster som inbegriper sociala mål,
(b)  använder sina vinster för att i första hand uppnå sitt primära sociala mål och har på förhand fastställda förfaranden och regler för utdelning av vinst, med syftet att säkerställa att sådan utdelning inte äventyrar det primära sociala målet och
(b)  återinvesterar huvudandelen av sina vinster för att i första hand uppnå sitt primära sociala mål och har på förhand fastställda förfaranden och regler för utdelning av vinst, med syftet att säkerställa att sådan utdelning inte äventyrar det primära sociala målet och
(c)  drivs på ett affärsmässigt, ansvarigt och transparent sätt, särskilt genom delaktighet av anställda, kunder och/eller berörda aktörer som påverkas av dess affärsverksamhet.
(c)  drivs på ett affärsmässigt, demokratiskt, delaktighetsbaserat, ansvarigt och transparent sätt, särskilt genom delaktighet av anställda, kunder och/eller berörda aktörer som påverkas av dess affärsverksamhet.
15a.  företag inom den sociala ekonomin: olika typer av företag och enheter som ingår i den sociala ekonomin, såsom kooperativ, ömsesidiga bolag, sammanslutningar, stiftelser, sociala företag och andra former av företag som regleras genom lagarna i de olika medlemsstaterna och som har sin grundval i att människan och det sociala målet ges företräde framför kapitalet samt i demokratisk styrning, solidaritet och återinvestering av huvudandelen av vinsten eller överskottet.
16.  social innovation: verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.
16.  social innovation: verksamhet, bland annat kollektiv verksamhet, som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster, metoder och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, inbegripet mellan offentliga organisationer inom den tredje sektorn såsom frivillig- och samhällsorganisationer och företag inom den sociala ekonomin, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.
17.  sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande.
17.  sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra, till exempel geografiska och sektoriella, sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande.
18.  nyckelkompetenser: de kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla individer behöver, i alla skeden av livet, för självförverkligande och personlig utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Nyckelkompetenserna är följande: läs- och skrivkunnighet, flerspråkighet, matematik, vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, digitala färdigheter, personlig kompetens, social kompetens och kompetensen att lära sig att lära, medborgarskap, entreprenörskap samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
18.  nyckelkompetenser: de kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla individer behöver, i alla skeden av livet, för självförverkligande och personlig utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Nyckelkompetenserna är följande: läs- och skrivkunnighet, flerspråkighet, matematik, vetenskap, teknik, konst och ingenjörsvetenskap, digitala färdigheter, medier, personlig kompetens, social kompetens och kompetensen att lära sig att lära, medborgarskap, entreprenörskap samt (inter)kulturell medvetenhet, kulturella uttrycksformer och kritiskt tänkande.
19.  tredjeland: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen.
19.  tredjeland: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen.
19a.  missgynnade grupper: målgrupper med en hög nivå av människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom, diskriminering eller social utestängning, bland annat etniska minoriteter såsom romer, tredjelandsmedborgare, inklusive migranter, äldre, barn, ensamstående föräldrar, personer med funktionsnedsättning eller personer med kroniska sjukdomar.
19b.  livslångt lärande: all utbildning (formellt lärande, icke-formellt lärande och informellt lärande) under hela livet, inbegripet förskola, allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, högre utbildning och vuxenutbildning, som leder till bättre kunskaper, färdigheter och kompetenser och möjligheter att delta i samhället.
2.  De definitioner som fastställs i artikel [2] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska också tillämpas på den del av ESF+ som genomförs inom ramen för delad förvaltning.
2.  De definitioner som fastställs i artikel [2] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] gäller också den del av ESF+ som genomförs inom ramen för delad förvaltning.
2a.  De definitioner som fastställs i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget1a gäller också delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa inom ramen för direkt och indirekt förvaltning.
________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Allmänna mål och metoder för genomförande
Allmänna mål och metoder för genomförande
ESF+ syftar till att stödja medlemsstaterna i arbetet med att uppnå höga sysselsättningsnivåer, rättvist socialt skydd och kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv i enlighet med principerna i den europeiska pelare för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017.
ESF+ ska stödja medlemsstaterna, på nationell, regional och lokal nivå, och unionen med att uppnå inkluderande samhällen, högkvalitativ sysselsättning, jobbskapande, högkvalitativ utbildning för alla, lika möjligheter, utrotning av fattigdom, däribland barnfattigdom, social inkludering och integration, social sammanhållning, socialt skydd och kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv.
ESF+ ska vara i linje med Europeiska unionens fördrag och stadgan, och förverkliga principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017, och därmed bidra till unionens mål att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget och unionens och dess medlemsstaters åtagande att uppnå målen för hållbar utveckling och de åtaganden som gjordes inom ramen för Parisavtalet.
ESF+ ska stödja, komplettera och ge medlemsstaternas politik ett mervärde i syfte att säkerställa lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.
ESF+ ska stödja, komplettera och ge medlemsstaternas politik ett mervärde i syfte att säkerställa lika möjligheter, lika tillgång till arbetsmarknaden, livslångt lärande, högkvalitativa arbetsvillkor, socialt skydd, social integration och inkludering, utrotning av fattigdom, däribland barnfattigdom, investeringar i barn och ungdomar, icke-diskriminering, jämställdhet, tillgång till grundläggande tjänster samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.
Den ska genomföras
Den ska genomföras
a)  inom ramen för delad förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de särskilda mål som anges i artikel 4.1 (ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och
a)  inom ramen för delad förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de särskilda mål som anges i artikel 4.1 (ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och
b)  inom ramen för direkt och indirekt förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 23 (”Delen för sysselsättning och social innovation”) och för den del av stödet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 4.3 och 26 (”Delen för hälsa”).
b)  inom ramen för direkt och indirekt förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 23 (”Delen för sysselsättning och social innovation”) och för den del av stödet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 4.3 och 26 (”Delen för hälsa”).
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Särskilda mål
Särskilda mål
1.  ESF+ ska stödja följande särskilda mål inom politikområdena sysselsättning, utbildning, social inkludering och hälsa och därmed också bidra till det politiska målet för [”En mer socialt Europa – genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter”] som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser]:
1.  ESF+ ska stödja följande särskilda mål inom politikområdena sysselsättning, utbildning, rörlighet, social inkludering, fattigdomsutrotning och hälsa och därmed också bidra till det politiska målet för [”Ett mer socialt Europa – genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter”] som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser]:
i)  Förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt för unga, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften, och främja egenföretagande och den sociala ekonomin.
i)  Förbättra tillgången till högkvalitativ sysselsättning och aktiveringsåtgärder för alla arbetssökande, i synnerhet särskilda åtgärder för ungdomar – särskilt genom genomförandet av ungdomsgarantin, långtidsarbetslösa, ekonomiskt inaktiva personer och missgynnade grupper, med fokus på de personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, och främja sysselsättning, egenföretagande, entreprenörskap och den sociala ekonomin.
ii)  Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.
ii)  Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.
iii)  Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, en bättre balans mellan arbete och privatliv, inbegripet tillgång till barnomsorg, en hälsosam och väl lämpad arbetsmiljö där man tar itu med hälsorisker, arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar samt ett aktivt och hälsosamt åldrande.
iii)  Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och karriärutveckling, främja principen om lika lön för lika arbete, en bättre balans mellan arbete och privatliv, med särskilt fokus på ensamstående föräldrar, inbegripet tillgång till barnomsorg, förskola, äldreomsorg och andra omsorgstjänster och stödtjänster av god kvalitet till överkomliga priser för alla; och främja en hälsosam och väl lämpad arbetsmiljö där man tar itu med hälso- och sjukdomsrisker, arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar, ändrad yrkesinriktning samt ett aktivt och hälsosamt åldrande.
iv)  Förbättra utbildningssystemens kvalitet, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet digitala färdigheter.
iv)  Förbättra utbildningssystemens kvalitet, deltagandemöjligheter, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet entreprenörsfärdigheter och digitala färdigheter, och erkänna icke-formellt och informellt lärande, främja e-integration och underlätta övergången från utbildning till arbete, i syfte att svara mot sociala och ekonomiska krav.
v)  Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, inbegripet underlätta rörlighet för alla i utbildningssyfte.
v)  Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet till överkomliga priser för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper och omsorgsgivare, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, ta itu med avhopp från skolan, främja införande av varvad utbildning, lärlingsutbildning, rörlighet för alla i utbildningssyfte samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
vi)  Främja livslångt lärande, särskilt flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla när det gäller digitala färdigheter, bättre förutse förändringar och nya krav på kompetens utifrån arbetsmarknadens behov, underlätta karriärövergångar och främja yrkesmässig rörlighet.
vi)  Främja livslångt lärande, särskilt flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla när det gäller entreprenörsfärdigheter och digitala färdigheter, bättre förutse förändringar och nya krav på kompetens utifrån arbetsmarknadens behov, underlätta karriärövergångar och främja yrkesmässig rörlighet och fullvärdigt samhällsdeltagande.
vii)  Uppmuntra aktiv inkludering i syfte att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten.
vii)  Uppmuntra aktiv inkludering i syfte att främja lika möjligheter, icke-diskriminering och aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten, i synnerhet för missgynnade grupper.
viii)  Främja socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare och av marginaliserade grupper, exempelvis romer.
viii)  Främja långsiktig socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare, inklusive migranter.
viiia) Bekämpa diskriminering mot och främja socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper, exempelvis romer.
ix)  Förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara och överkomliga tjänster. Modernisera systemen för socialt skydd, bland annat genom att främja tillgången till socialt skydd. Förbättra tillgänglighet, ändamålsenlighet och anpassningsförmåga när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen samt långvarig vård och omsorg.
ix)  Förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara, tillgängliga och överkomliga tjänster, inbegripet tjänster för tillgång till bostäder och personcentrerad hälso- och sjukvård och relaterad vård; modernisera socialförsäkringsmyndigheterna, de offentliga arbetsförmedlingarna, systemen för socialt skydd och social inkludering, bland annat genom att främja tillgången till likvärdigt socialt skydd, med särskild inriktning på barn och missgynnade grupper och de personer som har det sämst ställt; förbättra tillgänglighet, inklusive för personer med funktionsnedsättning, ändamålsenlighet och anpassningsförmåga när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen samt långvarig vård och omsorg.
ixa)  Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i syfte att förbättra deras deltagande i sysselsättning och utbildning.
x)  Främja social integrering av människor som befinner sig i riskzonen för fattigdom eller social utestängning, inbegripet de som har det sämst ställt och barn.
x)  Främja social integrering av människor som upplever eller befinner sig i riskzonen för fattigdom och/eller social utestängning, inbegripet de som har det sämst ställt och barn.
xi)  Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder.
xi)  Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder, i syfte att säkerställa deras sociala inkludering, med tonvikt på barn i utsatta situationer.
2.  ESF+ ska med hjälp av de åtgärder som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att uppnå de särskilda mål som avses i punkt 1 också bidra till de andra politiska mål som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], särskilt när det gäller följande:
2.  Med hjälp av de åtgärder som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att uppnå de särskilda mål som avses i punkt 1 strävar ESF+ efter att bidra till de andra politiska mål som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], särskilt när det gäller följande:
1.  Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin.
1.  Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum, vårdinrättningar samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin, med beaktande av den sociala ekonomins lagar och ramar som fastställts i medlemsstaterna.
2.  Ett grönare, koldioxidsnålt Europa genom förbättring av utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, kompetenslyft för alla, inklusive arbetskraften och skapande av nya arbetstillfällen i sektorer som rör miljö, klimat och energi samt bioekonomi.
2.  Ett grönare, koldioxidsnålt Europa genom förbättring av utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, ökad medvetenhet hos befolkningen om hållbar utveckling och livsstilar, kompetenslyft för alla, inklusive arbetskraften och skapande av nya arbetstillfällen av hög kvalitet i sektorer som rör miljö, klimat och energi samt den cirkulära ekonomin och bioekonomin.
2a.  En union som är närmare medborgarna, genom åtgärder för minskad fattigdom och ökad social inkludering, med beaktande av särdragen i stads-, landsbygds- och kustregioner, för att råda bot på socioekonomisk ojämlikhet i städer och regioner.
2b.  Inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation ska ESF+ stödja utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av unionens instrument, politik och relevanta lagstiftning samt främja evidensbaserat beslutsfattande, social innovation och sociala framsteg i partnerskap med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och offentliga och privata organ (särskilt mål 1); den ska främja arbetstagarnas frivilliga geografiska rörlighet på ett rättvist sätt och öka sysselsättningsmöjligheterna (särskilt mål 2); den ska främja sysselsättning och social inkludering genom att öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för mikroföretag och företag inom den sociala ekonomin, särskilt för utsatta personer (särskilt mål 3).
3.  Inom ramen för delen för hälsa ska ESF+ stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, bidra till effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, göra hälso- och sjukvården säkrare, minska ojämlikhet i hälsa, skydda medborgarna från gränsöverskridande hot mot människors hälsa och stödja EU:s hälsoskyddslagstiftning.
3.  Inom ramen för delen för hälsa ska ESF+ bidra till en hög nivå på skyddet för människors hälsa och sjukdomsförebyggande åtgärder, bland annat genom främjande av fysisk aktivitet och av hälsoutbildning, bidra till effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, göra hälso- och sjukvården säkrare, minska ojämlikhet i hälsa, höja den förväntade livslängden hos nyfödda, skydda medborgarna från gränsöverskridande hot mot människors hälsa, främja sjukdomsförebyggande och tidig diagnostisering, och hälsofrämjande under hela livet samt skärpa och stödja EU:s hälsoskyddsrelaterade lagstiftning, däribland på området miljöhälsa, och främja hälsa i all unionspolitik. Unionens hälsopolitik ska vägledas av målen för hållbar utveckling för att säkerställa att unionen och medlemsstaterna når delmålen i mål nr 3 för hållbar utveckling: ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Budget
Budget
1.  Den totala finansieringsramen för ESF+ för perioden 2021–2027 ska vara 101 174 000 000 euro i löpande priser.
1.  Den totala finansieringsramen för ESF+ för perioden 2021–2027 ska vara 106 781 000 000 EUR i 2018 års priser (120 457 000 000 EUR i löpande priser).
2.  Den del av finansieringsramen som avser ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 100 000 000 000 euro i löpande priser eller 88 646 194 590 euro i 2018 års priser, varav 200 000 000 euro i löpande priser, eller 175 000 000 euro i 2018 års priser, ska avsättas för transnationellt samarbete till stöd för de innovativa lösningar som avses i artikel 23 i och 400 000 000 euro i löpande priser, eller 376 928 934 euro i 2018 års priser, som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
2.  Den del av finansieringsramen som avser ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 105 686 000 000 EUR i 2018 års priser (119 222 000 000 EUR i löpande priser), varav 200 000 000 euro i löpande priser, eller 175 000 000 euro i 2018 års priser, ska avsättas för transnationellt samarbete till stöd för de innovativa lösningar som avses i artikel 23 i, 5 900 000 000 EUR ska avsättas för åtgärder inom ramen för den europeiska barngarantin som avses i artikel 10a, och 400 000 000 euro i löpande priser, eller 376 928 934 euro i 2018 års priser, som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
3.  Finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa för perioden 2021–2027 ska vara 1 174 000 000 euro i löpande priser.
3.  Finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa för perioden 2021–2027 ska vara 1 095 000 000 EUR i 2018 års priser (1 234 000 000 EUR i löpande priser).
4.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 3 ska vara följande:
4.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 3 ska vara följande:
(d)  761 000 000 euro för genomförandet av delen för sysselsättning och social innovation.
(d)  675 000 000 EUR i 2018 års priser (761 000 000 euro i löpande priser) för genomförandet av delen för sysselsättning och social innovation.
(e)  413 000 000 euro för genomförandet av delen för hälsa.
(e)  420 000 000 EUR i 2018 års priser (473 000 000 euro i löpande priser eller 0,36 % av den fleråriga budgetramen 2021–2027) för genomförandet av delen för hälsa.
5.  De belopp som avses i punkterna 3 och 4 får också användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmen, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet centrala informationstekniska system.
5.  De belopp som avses i punkterna 3 och 4 får också användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmen, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet centrala informationstekniska system.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
1.  Alla program som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning samt insatser som stöds av delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa ska säkerställa jämställdhet under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dem. De ska också främja lika möjligheter för alla utan diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen.
1.  Alla program som genomförs genom ESF+ ska säkerställa jämställdhet under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dem. De ska också stödja särskilda åtgärder som syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetslivet och deras yrkesutveckling samt möjligheter att förena arbete och privatliv, samt främja lika möjligheter för alla, utan diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning eller hälsotillstånd, ålder eller sexuell läggning, inbegripet tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning även när det gäller IKT, under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen, för att på så sätt öka den sociala inkluderingen och minska ojämlikheten.
2.  Medlemsstaterna och kommissionen ska också stödja särskilda riktade åtgärder för att främja de principer som avses i punkt 1 inom något av målen för ESF+, inbegripet övergången från vård- och omsorgsboenden/institutionsvård till familjehem eller närvård.
2.  Medlemsstaterna och kommissionen ska också stödja särskilda riktade åtgärder för att främja de principer som avses i punkt 1 inom något av målen för ESF+, inbegripet övergången från institutionsvård till familjehem eller närvård och förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Samstämmighet och inriktning på tematiska mål
Samstämdhet och inriktning på tematiska mål
1.  Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning på de åtgärder som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
1.  Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning på åtgärder som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan i den europeiska planeringsterminen och regionala särdrag, och därigenom bidra till unionens mål i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget när det gäller att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, och som är helt i linje med Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling.
Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska främja synergieffekter och säkerställa samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan ESF+ och unionens övriga fonder, program och instrument, såsom Erasmus, asyl- och migrationsfonden och stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd, både vid planeringen och under genomförandet. Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska optimera användningen av samordningssystem för att undvika dubbelarbete och säkerställa ett nära samarbete mellan dem som ansvarar för genomförandet, så att stödinsatserna blir samstämmiga och enhetliga.
Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska främja synergieffekter och säkerställa samordning, komplementaritet och samstämdhet mellan ESF+ och unionens övriga fonder, program och instrument, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska havs- och fiskerifonden, InvestEU, Kreativa Europa, fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värderingar, Erasmus, asyl- och migrationsfonden, den europeiska ramen för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd, både vid planeringen och under genomförandet. Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska optimera användningen av samordningssystem för att undvika dubbelarbete och säkerställa ett nära samarbete mellan de förvaltningsmyndigheter som ansvarar för genomförandet av integrerade strategier och stödinsatser som är samstämda och enhetliga.
2.  Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de utmaningar som fastställs i de landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget och i den europeiska planeringsterminen och som ligger inom tillämpningsområdet för ESF+ såsom fastställs i artikel 4.
2.  Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de utmaningar som fastställs i de landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget och i den europeiska planeringsterminen och som ligger inom tillämpningsområdet för ESF+ såsom fastställs i artikel 4.
3.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 25 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–xi, inbegripet främjande av den socioekonomiska integreringen av tredjelandsmedborgare.
3.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 27 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–x, inbegripet främjande av den socioekonomiska integreringen av tredjelandsmedborgare.
3a.  Inom de särskilda målen för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–x ska medlemsstaterna avsätta minst 5 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till riktade åtgärder som syftar till att genomföra den europeiska barngarantin för att säkerställa barns lika tillgång till gratis hälso- och sjukvård, gratis utbildning, gratis barnomsorg, anständigt boende och tillräckligt med mat.
4.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 2 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till det särskilda mål om att motverka materiell fattigdom som anges i artikel 4.1 xi.
4.  Utöver den lägsta avsättningen om minst 27 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål som anges i artikel 4.1 vii–x ska medlemsstaterna avsätta minst 3 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till det särskilda mål om att hantera social inkludering av dem som har det sämst ställt och/eller motverka materiell fattigdom som anges i artikel 4.1 x och xi.
I vederbörligen motiverade fall får de medel som avsätts till de särskilda mål som anges i artikel 4.1 x och riktar sig till dem som har det sämst ställt beaktas för att kontrollera överensstämmelse med den minimitilldelning på minst 2 % som fastställs i första stycket i denna punkt.
5.  Medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2019 ska avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2021–2025 till riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättningen och övergången från skola till arbetsliv samt möjligheter att återintegreras i utbildning och få en andra chans till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin.
5.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 3 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättningen och övergången från skola till arbetsliv samt möjligheter att återintegreras i utbildning och få en andra chans till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin.
Medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt 2019 eller där denna andel ligger över 15 % enligt uppgifter från Eurostat, ska avsätta minst 15 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2021–2025 under programplaneringsperioden till ovan nämnda åtgärder och åtgärder för strukturreformer, med särskild uppmärksamhet på de regioner som berörs mer med hänsyn till skillnaderna mellan dem.
Vid programplaneringen efter halva tiden av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning för 2026–2027 i enlighet med artikel [14] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], ska de medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2024 avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2026–2027 för dessa åtgärder.
Vid programplaneringen efter halva tiden av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning för 2026–2027 i enlighet med artikel [14] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], ska de medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt under 2024 eller där denna andel ligger över 15 % enligt uppgifter från Eurostat, avsätta minst 15 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2026–2027 till dessa åtgärder eller åtgärder för strukturreformer.
De yttersta randområden som uppfyller de villkor som fastställs i första och andra stycket ska avsätta minst 15 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i sina program till de riktade åtgärder som fastställs i första stycket. Denna tilldelning ska beaktas för att kontrollera efterlevnaden av den lägsta procentandel på nationell nivå som fastställs i första och andra stycket.
De yttersta randområden som uppfyller de villkor som fastställs i andra och tredje stycket ska avsätta minst 15 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i sina program till de riktade åtgärder som fastställs i första stycket. Denna tilldelning ska beaktas för att kontrollera efterlevnaden av den lägsta procentandel på nationell nivå som fastställs i första och andra stycket. Tilldelningen ska inte ersätta den finansiering som är nödvändig för infrastruktur och utveckling i de yttersta randområdena.
Vid genomförandet av sådana åtgärder ska medlemsstaterna prioritera de ungdomar som står utanför arbetskraften eller är långtidsarbetslösa och införa riktade uppsökande åtgärder.
Vid genomförandet av sådana åtgärder ska medlemsstaterna prioritera de ungdomar som står utanför arbetskraften eller är långtidsarbetslösa och införa riktade uppsökande åtgärder.
6.  Punkterna 2–5 ska inte tillämpas på de särskilda tilläggsanslagen till de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
6.  Punkterna 2–5 ska inte tillämpas på de särskilda tilläggsanslagen till de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
7.  Punkterna 1–5 ska inte gälla tekniskt stöd.
7.  Punkterna 1–5 ska inte gälla tekniskt stöd.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 7a (ny)
Artikel 7a
Respekt för de grundläggande rättigheterna
Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av stadgan vid genomförandet av medlen.
Kostnader för åtgärder som inte stämmer överens med stadgan ska inte vara stödberättigande i enlighet med artikel 58.2 i förordning xx/xx om gemensamma bestämmelser och delegerad förordning (EU) nr 240/2014.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 8
Artikel 8
Artikel 8
Partnerskap
Partnerskap
1.  Varje medlemsstat ska säkerställa ett lämpligt deltagande från arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället när det gäller politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering som stöds av ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
1.  I enlighet med artikel 6 i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] och delegerad förordning (EU) nr 240/2014 ska varje medlemsstat i partnerskap med lokala och regionala myndigheter säkerställa ett meningsfullt deltagande från arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, jämställdhetsorgan, nationella människorättsinstitutioner och andra relevanta eller representativa organisationer i planeringen och genomförandet av politik och initiativ för sysselsättning, utbildning, icke-diskriminering och social inkludering som stöds av ESF+ under delad förvaltning. Sådant meningsfullt deltagande ska vara inkluderande och tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.
2.  Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i varje program för kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället.
2.  Medlemsstaterna ska avsätta minst 2 % av ESF+-medlen till kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället på unionsnivå och nationell nivå i form av utbildning, nätverksåtgärder och stärkande av den sociala dialogen, och till verksamhet som genomförs gemensamt av arbetsmarknadens parter.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 9
Artikel 9
Artikel 9
Motverka materiell fattigdom
Motverka materiell fattigdom
De medel som avses i artikel 7.4 ska planeras inom ramen för en särskilt prioritering eller ett särskilt program.
De medel som avses i artikel 7.4 avseende social inkludering av dem som har det sämst ställt och/eller motverkande av materiell fattigdom ska planeras inom ramen för en särskild prioritering eller ett särskilt program. Samfinansieringssatsen för denna prioritering eller detta program ska vara 85 %.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 10
Artikel 10
Artikel 10
Stöd till ungdomssysselsättningen
Stöd till ungdomssysselsättningen
Stöd i enlighet med artikel 7.5 ska planeras inom ramen för en särskild prioritering och det ska stödja det särskilda mål som anges i artikel 4.1 i.
Stöd i enlighet med artikel 7.5 ska planeras inom ramen för en särskild prioritering eller ett särskilt program, och det ska stödja det särskilda mål som anges i artikel 4.1 i.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Stöd till den europeiska barngarantin
Stöd i enlighet med artikel 7.3a ska planeras inom ramen för en särskild prioritering eller ett särskilt program som avspeglar kommissionens rekommendation från 2013 om att investera i barnens framtid. Det ska stödja kampen mot barnfattigdom och social utestängning inom de särskilda mål som anges i artikel 4.1 vii–x.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 11
Artikel 11
Artikel 11
Stöd till relevanta landsspecifika rekommendationer
Stöd till relevanta landsspecifika rekommendationer
De åtgärder som vidtas för att hantera de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer och i den europeiska planeringsterminen som avses i artikel 7.2 ska planeras inom ramen för en eller flera särskilda prioriteringar.
De åtgärder som vidtas för att hantera de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer och i den europeiska planeringsterminen som avses i artikel 7.2 ska planeras inom ramen för något av de särskilda målen i artikel 4.1. Medlemsstaterna ska säkerställa komplementaritet, samstämdhet, samordning och synergier med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Tillräcklig flexibilitet ska säkerställas på förvaltningsmyndighetsnivå för att fastställa prioriteringar och områden för ESF+-investeringar i linje med de särskilda lokala eller regionala utmaningarna.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Integrerad territoriell utveckling
1.  ESF+ får stödja integrerad territoriell utveckling som ingår i program inom båda de mål som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/xxxx [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] i enlighet med avdelning III kapitel II i den förordningen.
2.  Medlemsstaterna ska genomföra integrerad territoriell utveckling med stöd av ESF+ endast i någon av de former som avses i artikel [22] i förordning (EU) 2018/xxxx [den nya förordningen om gemensamma bestämmelser].
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 11b (ny)
Artikel 11b
Transnationellt samarbete
1.  Medlemsstaterna får ge stöd till åtgärder för transnationellt samarbete inom en särskild prioritering.
2.  Åtgärder för transnationellt samarbete får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1 i–x.
3.  Den maximala samfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning till sådana prioriteringar.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 12
Artikel 12
Artikel 12
Tillämpningsområde
Tillämpningsområde
Detta kapitel gäller för ESF+-stöd enligt artikel 4.1 i–x när det genomförs inom ramen för delad förvaltning (”allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning”).
Detta kapitel gäller för ESF+-stöd enligt artikel 4.1 i–x när det genomförs inom ramen för delad förvaltning (”allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning”). Dessutom gäller artikel 13 även ESF+-stöd i enlighet med artikel 4.1 xi.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 13
Artikel 13
Artikel 13
Innovativa åtgärder
Sociala innovativa åtgärder
1.  Medlemsstaterna ska stödja åtgärder för social innovation och sociala experiment eller stärka bottom-up-strategier som bygger på partnerskap som inbegriper myndigheter, den privata sektorn och det civila samhället, t.ex. lokala aktionsgrupper som utformar och genomför lokalt ledda utvecklingsstrategier.
1.  Medlemsstaterna ska stödja åtgärder för social innovation och/eller sociala experiment, inklusive sådana med en sociokulturell del, med användning av bottom-up-strategier som bygger på partnerskap som inbegriper myndigheter, arbetsmarknadens parter, företag inom den sociala ekonomin, den privata sektorn och det civila samhället.
1a.  Medlemsstaterna ska, antingen i sina operativa program eller senare under genomförandet, identifiera områden för social innovation och sociala experiment som motsvarar medlemsstaternas särskilda behov.
2.  Medlemsstaterna får stödja utvecklingen av innovativa strategier som testats i liten skala (sociala experiment) och som utvecklats inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation och andra EU-program.
2.  Medlemsstaterna får stödja utvecklingen av innovativa strategier som testats i liten skala (social innovation och sociala experiment, inklusive sådana med en sociokulturell del) och som utvecklats inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation och andra EU-program.
3.  Innovativa åtgärder och strategier får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1 i–x.
3.  Innovativa åtgärder och strategier får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1.
4.  Varje medlemsstat ska ägna minst en prioritering åt genomförandet av punkterna 1 eller 2 eller båda. Den maximala medfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning till sådana prioriteringar.
4.  Varje medlemsstat ska ägna minst en prioritering åt genomförandet av punkterna 1 eller 2 eller båda. Den maximala medfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 14
Artikel 14
Artikel 14
Stödberättigande
Stödberättigande
1.  Utöver de kostnader som avses i artikel [58] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] är följande kostnader inte stödberättigande i enlighet med det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning:
1.  Utöver de kostnader som avses i artikel [58] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] är följande kostnader inte stödberättigande i enlighet med det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning:
(d)  Förvärv av mark och fastigheter samt tillhandahållande av infrastruktur och
(d)  Förvärv av mark och fastigheter samt förvärv av infrastruktur och
(e)  inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.
(e)  inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är absolut nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.
2.  Naturabidrag i form av anslag eller löner som betalas av en tredje part till förmån för deltagarna i en insats kan berättiga till stöd från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning förutsatt att naturabidrag uppkommer i enlighet med nationella regler, inklusive redovisningsregler, och inte överstiger den kostnad som bärs av tredje part.
2.  Naturabidrag i form av anslag eller löner som betalas av en tredje part till förmån för deltagarna i en insats kan berättiga till stöd från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning förutsatt att naturabidrag uppkommer i enlighet med nationella regler, inklusive redovisningsregler, och inte överstiger den kostnad som bärs av tredje part.
3.  De särskilda tilläggsanslag som tilldelas de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt ska användas så att de särskilda mål som anges i artikel 4.1 uppnås.
3.  De särskilda tilläggsanslag som tilldelas de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt ska användas så att de särskilda mål som anges i artikel 4.1 uppnås.
4.  Direkta personalkostnader ska berättiga till bidrag från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att de inte överstiger 100 % av sedvanlig ersättning för den berörda verksamheten i medlemsstaten, vilket framgår av Eurostats uppgifter.
4.  Direkta personalkostnader ska berättiga till bidrag från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning. Om det finns ett tillämpligt kollektivavtal ska de fastställas i enlighet med det avtalet. Om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal får de inte överstiga 100 % av sedvanlig ersättning för den berörda verksamheten eller den särskilda expertisen i medlemsstaten eller regionen, vilket framgår av relevant dokumentation från respektive förvaltningsmyndighet och/eller Eurostats uppgifter.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 15
Artikel 15
Artikel 15
Indikatorer och rapportering
Indikatorer och rapportering
1.  Program som får allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga 1 till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Programmen får också använda programspecifika indikatorer.
1.  Program som får allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga I, eller bilaga IIa för åtgärder som är inriktade på social inkludering av dem som har det sämst ställt enligt artikel 4.1 x, till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Programmen får också använda programspecifika indikatorer och åtgärdsspecifika indikatorer.
2.  Utgångsvärdena för de gemensamma och programspecifika outputindikatorerna ska fastställas till noll. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska kumulativa kvantifierade delmål och målvärden för dessa indikatorer fastställas i absoluta tal. De rapporterade värdena för outputindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
2.  Utgångsvärdena för de gemensamma och programspecifika outputindikatorerna ska fastställas till noll. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska kumulativa kvantifierade delmål och målvärden för dessa indikatorer fastställas i absoluta tal. De rapporterade värdena för outputindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
3.  För de gemensamma och programspecifika resultatindikatorerna för vilka ett kumulativt kvantifierat delmål för 2024 och ett målvärde för 2029 har fastställts, ska referensvärdet fastställas med användning av de senast tillgängliga uppgifterna eller andra relevanta informationskällor. Mål för gemensamma resultatindikatorer ska fastställas i absoluta tal eller som en procentandel. Programspecifika resultatindikatorer och tillhörande mål får uttryckas i kvantitativa eller kvalitativa termer. De rapporterade värdena för de gemensamma resultatindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
3.  För de gemensamma och programspecifika resultatindikatorerna för vilka ett kumulativt kvantifierat delmål för 2024 och ett målvärde för 2029 har fastställts, ska referensvärdet fastställas med användning av de senast tillgängliga uppgifterna eller andra relevanta informationskällor. Mål för gemensamma resultatindikatorer ska fastställas i absoluta tal eller som en procentandel. Programspecifika resultatindikatorer och tillhörande mål får uttryckas i kvantitativa eller kvalitativa termer. De rapporterade värdena för de gemensamma resultatindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
4.  Uppgifter om indikatorerna för deltagare får endast överföras när alla uppgifter som krävs enligt punkt 1a i bilaga 1 som rör den deltagaren finns tillgängliga.
4.  Uppgifter om indikatorerna för deltagare får endast överföras när alla uppgifter som krävs enligt punkt 1a i bilaga 1 som rör den deltagaren finns tillgängliga.
4a.  De uppgifter som avses i punkt 3 ska omfatta en konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv för att övervaka genomförandet av ESF+-programmen med avseende på jämställdhet och delas upp efter kön.
5.  När uppgifter finns tillgängliga i register eller likvärdiga källor, ska medlemsstaterna göra det möjligt för de förvaltande myndigheterna och andra organ som ansvarar för insamlingen av de uppgifter som behövs för övervakning och utvärdering av det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning att inhämta dessa uppgifter från dataregister eller likvärdiga källor i enlighet med artikel 6.1 c och e i förordning (EU) 2016/679.
5.  När uppgifter finns tillgängliga i register eller likvärdiga källor får medlemsstaterna göra det möjligt för de förvaltande myndigheterna och andra organ som ansvarar för insamlingen av de uppgifter som behövs för övervakning och utvärdering av det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning att inhämta dessa uppgifter från dataregister eller likvärdiga källor i enlighet med artikel 6.1 c och e i förordning (EU) 2016/679.
6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att ändra de indikatorer som anges i bilaga I om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
6.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att ändra de indikatorer som anges i bilaga I och bilaga IIa om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 17
Artikel 17
Artikel 17
Principer
Principer
1.  ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom får endast användas för att stödja utdelning av livsmedel och varor som överensstämmer med unionsrätten om konsumentprodukters säkerhet.
1.  ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom får endast användas för att stödja utdelning av livsmedel och varor som överensstämmer med unionsrätten om konsumentprodukters säkerhet.
2.  Medlemsstaterna och stödmottagarna ska välja ut livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet på grundval av objektiva kriterier som är knutna till behoven hos de personer som har det sämst ställt. I urvalskriterierna för livsmedelsprodukter, och i förekommande fall varor, ska hänsyn också tas till klimat- och miljöaspekter, i synnerhet för att minska slöseri med livsmedel. Där så är lämpligt ska valet av livsmedel som ska delas ut ske med beaktande av hur dessa livsmedel bidrar till att de personer som har det sämst ställt får en balanserad kost.
2.  Medlemsstaterna och stödmottagarna ska välja ut livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet på grundval av objektiva kriterier som är knutna till behoven hos de personer som har det sämst ställt. I urvalskriterierna för livsmedelsprodukter, och i förekommande fall varor, ska hänsyn också tas till klimat- och miljöaspekter, i synnerhet för att minska slöseri med livsmedel samt plast för engångsbruk. Där så är lämpligt ska valet av livsmedel som ska delas ut ske med beaktande av hur dessa livsmedel bidrar till att de personer som har det sämst ställt får en balanserad kost.
Livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet får lämnas direkt till de personer som har det sämst ställt eller indirekt via elektroniska kuponger eller kort, förutsatt att de bara kan lösas in mot det livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiella bistånd som avses i artikel 2.3.
Livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet får lämnas direkt till de personer som har det sämst ställt eller indirekt via elektroniska kuponger eller kort, förutsatt att de bara kan lösas in mot det livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiella bistånd som avses i artikel 2.3 och att de inte ersätter befintliga sociala förmåner.
Livsmedel som tillhandahålls till de personer som har det sämst ställt får införskaffas genom användning, beredning eller försäljning av produkter som avyttrats i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, förutsatt att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och inte på ett omotiverat sätt fördröjer leveranserna av livsmedel till de personer som har det sämst ställt.
Livsmedel som tillhandahålls till de personer som har det sämst ställt får införskaffas genom användning, beredning eller försäljning av produkter som avyttrats i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, förutsatt att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och inte på ett omotiverat sätt fördröjer leveranserna av livsmedel till de personer som har det sämst ställt.
Alla belopp som härrör från en sådan transaktion ska användas för de personer som har det sämst ställt, utöver de belopp som redan finns tillgängliga för programmet.
Alla belopp som härrör från en sådan transaktion ska användas för de personer som har det sämst ställt, utöver de belopp som redan finns tillgängliga för programmet.
3.  Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att bistånd som ges inom ramen för ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom respekterar värdigheten hos de personer som har det sämst ställt och förhindrar att de stigmatiseras.
3.  Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att bistånd som ges inom ramen för ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom respekterar värdigheten hos de personer som har det sämst ställt och förhindrar att de stigmatiseras.
4.  Tillhandahållandet av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd kan kompletteras med en omläggning till behöriga enheter och andra kompletterande åtgärder som syftar till social inkludering av de personer som har det sämst ställt.
4.  Tillhandahållandet av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd ska kompletteras med en omläggning till behöriga enheter och andra kompletterande åtgärder som syftar till social inkludering av de personer som har det sämst ställt.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 20
Stödberättigande för utgifter
Stödberättigande för utgifter
1.  De stödberättigande kostnaderna för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom ska vara följande:
1.  De stödberättigande kostnaderna för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom ska vara följande:
a)  Kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd, inklusive kostnader för transport av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till slutmottagarna.
a)  Kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd, inklusive kostnader för transport av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till slutmottagarna.
b)  Om transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de stödmottagare som delar ut dem till slutmottagarna inte omfattas av punkt a, de kostnader som bärs av det inköpsorgan som är kopplat till transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till lagren och/eller stödmottagarna och lagringskostnader med en schablonsats på 1 % av de kostnader som avses i led a eller, i vederbörligen motiverade fall, kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.
b)  Om transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de stödmottagare som delar ut dem till slutmottagarna inte omfattas av punkt a, de kostnader som bärs av det inköpsorgan som är kopplat till transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till lagren och/eller stödmottagarna och lagringskostnader med en schablonsats på 1 % av de kostnader som avses i led a eller, i vederbörligen motiverade fall, kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.
c)  De kostnader för administration, frakt och lagring som de stödmottagare har som är inblandade i utdelningen av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.
c)  De kostnader för administration, frakt och lagring som de stödmottagare har som är inblandade i utdelningen av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.
d)  Kostnaden för insamling, transport, lagring och utdelning av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.
d)  Kostnaden för insamling, transport, lagring och utdelning av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.
e)  Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits av stödmottagarna eller på deras vägnar och deklarerats av de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a.
e)  Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits av stödmottagarna eller på deras vägnar och deklarerats av de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5,5 % av de kostnader som avses i led a.
2.  En minskning av de stödberättigande kostnader som avses i punkt 1 a på grund av att det organ som ansvarar för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd inte följt tillämplig lagstiftning, ska inte leda till en minskning av de stödberättigande kostnader som anges i punkt 1 c och e.
2.  En minskning av de stödberättigande kostnader som avses i punkt 1 a på grund av att det organ som ansvarar för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd inte följt tillämplig lagstiftning, ska inte leda till en minskning av de stödberättigande kostnader som anges i punkt 1 c och e.
3.  Följande kostnader ska inte vara stödberättigande:
3.  Följande kostnader ska inte vara stödberättigande:
a)  Låneräntor.
a)  Låneräntor.
b)  Tillhandahållande av infrastruktur.
b)  Förvärv av infrastruktur.
c)  Kostnader för begagnade varor.
c)  Kostnader för begagnade varor av lägre kvalitet.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 21
Artikel 21
Artikel 21
Indikatorer och rapportering
Indikatorer och rapportering
1.  Prioriteringar som avser hantering av materiell fattigdom ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga II till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Dessa program får också använda programspecifika indikatorer.
1.  Prioriteringar som avser hantering av materiell fattigdom ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga II till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Dessa program får också använda programspecifika indikatorer.
2.  Referensvärdena för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer ska fastställas.
2.  Referensvärdena för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer ska fastställas. Rapporteringskraven ska hållas så enkla som möjligt.
3.  Senast den 30 juni 2025 och den 30 juni 2028 ska de förvaltande myndigheterna rapportera resultaten till kommissionen när det gäller den strukturerade undersökning av slutmottagare som utförts under det föregående året. Denna undersökning ska grundas på den mall som ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt.
3.  Senast den 30 juni 2025 och den 30 juni 2028 ska de förvaltande myndigheterna rapportera resultaten till kommissionen när det gäller den strukturerade anonyma undersökning av slutmottagare som utförts under det föregående året, med fokus även på deras levnadsvillkor och arten av deras materiella fattigdom. Denna undersökning ska grundas på den mall som ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt.
4.  Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer den mall som ska användas för den strukturerade undersökningen av slutmottagare i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.
4.  Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer den mall som ska användas för den strukturerade undersökningen av slutmottagare i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.
5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att ändra de indikatorer som anges i bilaga II om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
5.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att ändra de indikatorer som anges i bilaga II om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 22
Revisionen av insatser får omfatta alla etapper i genomförandet och alla nivåer i distributionskedjan, med undantag för slutmottagarna, om inte en riskbedömning visar att det finns en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier.
Revisionen av insatser får omfatta alla etapper i genomförandet och alla nivåer i distributionskedjan, med undantag för slutmottagarna, om inte en riskbedömning visar att det finns en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier. Revisionen av insatser ska omfatta fler kontroller i ett tidigt skede av genomförandet så att medlen kan omdirigeras till andra projekt om det finns risk för bedrägerier.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 23
Artikel 23
Artikel 23
Operativa mål
Operativa mål
Delen för sysselsättning och social innovation har följande operativa mål:
Delen för sysselsättning och social innovation har följande operativa mål:
a)  Utveckla jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet i syfte att säkerställa att den politik för att uppnå de särskilda mål som avses i artikel 4 bygger på välgrundade fakta och är relevant för behoven, problemen och förutsättningarna i de associerade länderna.
a)  Utveckla jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet i syfte att säkerställa att den politik för att uppnå de särskilda mål som avses i artikel 4 bygger på välgrundade fakta och är relevant för behoven, problemen och förutsättningarna i de associerade länderna.
b)  Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande, inbördes utvärderingar och den politiska dialogen inom de områden som avses i artikel 4 för att bistå de associerade länderna när det gäller att vidta lämpliga politiska åtgärder.
b)  Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande, inbördes utvärderingar och den politiska dialogen inom de områden som avses i artikel 4 för att bistå de associerade länderna när det gäller att vidta lämpliga politiska åtgärder.
c)  Stödja sociala experiment inom de områden som avses i artikel 4 och bygga upp de berörda parternas kapacitet att genomföra, överföra eller utöka beprövade socialpolitiska innovationer.
c)  Stödja sociala experiment inom de områden som avses i artikel 4 och bygga upp de berörda parternas kapacitet att förbereda, utforma, genomföra, överföra eller utöka beprövade socialpolitiska innovationer, med särskilt fokus på att främja en utökning av lokala projekt som tagits fram av städer, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och socioekonomiska aktörer på området mottagande samt social inkludering och integration av tredjelandsmedborgare.
d)  Tillhandahålla särskilda stödtjänster för arbetsgivare och arbetssökande när det gäller att utveckla integrerade europeiska arbetsmarknader, som omfattar allt från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning för att tillsätta lediga platser i vissa branscher, yrken, länder, gränsområden eller för särskilda grupper (t.ex. utsatta personer).
d)  Utveckla och tillhandahålla särskilda stödtjänster för arbetsgivare och arbetssökande när det gäller att utveckla integrerade europeiska arbetsmarknader, som omfattar allt från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning för att tillsätta lediga platser i vissa branscher, yrken, länder, gränsområden eller för särskilda grupper (t.ex. personer i utsatta situationer).
da)  Stödja gränsöverskridande partnerskap mellan offentliga arbetsförmedlingar, det civila samhället och arbetsmarknadens parter för att främja en gränsöverskridande arbetsmarknad och gränsöverskridande rörlighet på lämpliga villkor.
db)  Stödja tillhandahållandet av Eures-tjänster för rekrytering och anställning av arbetstagare i sysselsättning som är hållbar och av god kvalitet, genom förmedling av lediga platser och platsansökningar, bland annat genom gränsöverskridande partnerskap.
dc)  Underlätta frivillig geografisk rörlighet för arbetstagare under lämpliga sociala villkor och öka sysselsättningsmöjligheterna genom utveckling av högkvalitativa och inkluderande arbetsmarknader i unionen som är öppna och tillgängliga för alla, samtidigt som arbetstagarnas rättigheter respekteras i hela unionen.
e)  Stödja utvecklingen av marknadsekosystem som är knutna till tillhandahållandet av mikrofinansiering för mikroföretag i inlednings- och utvecklingsfasen, särskilt sådana som anställer utsatta personer.
e)  Stödja utvecklingen av marknadsekosystem som är knutna till tillhandahållandet av mikrofinansiering, samt tillgång och tillgänglighet till denna för mikroföretag, företag inom den sociala ekonomin och utsatta människor i inlednings- och utvecklingsfasen, särskilt dem som anställer personer i utsatta situationer, inklusive missgynnade grupper.
f)  Stödja nätverksarbete på unionsnivå och dialog med och mellan berörda parter på de områden som avses i artikel 4 och bidra till att bygga upp den institutionella kapaciteten för dessa berörda parter, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, socialförsäkringsmyndigheter, mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till sociala företag och företag inom den sociala ekonomin.
f)  Stödja nätverksarbete på unionsnivå och dialog med och mellan berörda parter på de områden som avses i artikel 4 och bidra till att bygga upp den institutionella kapaciteten för berörda parter, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, socialförsäkringsmyndigheter, det civila samhället, mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till företag inom den sociala ekonomin samt till den sociala ekonomin.
g)  Stödja utvecklingen av sociala företag och framväxten av den sociala investeringsmarknaden och underlätta offentligt och privat samarbete samt stiftelsers och filantropiska aktörers deltagande på denna marknad.
g)  Stödja utvecklingen av företag inom den sociala ekonomin och framväxten av den sociala investeringsmarknaden och underlätta offentligt och privat samarbete samt stiftelsers och filantropiska aktörers deltagande på denna marknad.
h)  Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
h)  Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, förskola och småbarnsomsorg, äldreomsorg, tillgänglighetskrav och övergång från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och samhällsbaserad vård med inkluderande av tillgänglighetskrav från personer med funktionsnedsättning, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
i)  Stödja transnationellt samarbete för att påskynda överföringen av och underlätta utökningen av innovativa lösningar, särskilt på områdena för sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela Europa.
i)  Stödja transnationellt samarbete för att påskynda överföringen av och underlätta utökningen av innovativa lösningar, särskilt på områdena fattigdomsbekämpning, sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela Europa.
j)  Stödja genomförandet av relevanta internationella sociala och arbetsrättsliga normer när det gäller att bemöta globaliseringen och EU-politikens yttre dimension inom de områden som avses i artikel 4.
j)  Stödja genomförandet av relevanta internationella sociala och arbetsrättsliga normer när det gäller att bemöta globaliseringen och EU-politikens yttre dimension inom de områden som avses i artikel 4.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 23a (ny)
Artikel 23a
Tematisk koncentration och finansiering
Den del av ESF+-finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation som avses i artikel 5.4 a ska under hela perioden fördelas till de särskilda mål som anges i artikel 4.2b enligt följande vägledande procentsatser:
a)  55 % till särskilt mål 1,
b)  18 % till särskilt mål 2,
c)  18 % till särskilt mål 3.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 24
Artikel 24
Artikel 24
Stödberättigande åtgärder
Stödberättigande åtgärder
1.  Endast åtgärder som fullföljer de mål som avses i artikel 3 och 4 ska berättiga till finansiering.
1.  Endast åtgärder som fullföljer de mål som avses i artikel 3 och 4 ska berättiga till finansiering.
2.  Delen sysselsättning och social innovation får stödja följande åtgärder:
2.  Delen sysselsättning och social innovation får stödja följande åtgärder:
(d)   Analytisk verksamhet, även i förhållande till tredjeländer, särskilt följande verksamhet:
a)   Analytisk verksamhet, även i förhållande till tredjeländer, särskilt följande verksamhet:
i)  Undersökningar, studier, statistiska uppgifter, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer, stöd till olika observationscentrum på europeisk nivå och riktmärken.
i)  Undersökningar, studier, statistiska uppgifter, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer, stöd till olika observationscentrum på europeisk nivå och riktmärken.
ii)  Sociala experiment som utvärderar sociala innovationer.
ii)  Sociala experiment som utvärderar sociala innovationer.
iii)  Övervakning och bedömning av införlivande och tillämpning av unionsrätten.
iii)  Övervakning och bedömning av införlivande och tillämpning av unionsrätten.
(e)   Genomförandet av politiken, särskilt följande:
b)   Genomförandet av politiken, särskilt följande:
i)  Gränsöverskridande partnerskap och stödtjänster i gränsöverskridande regioner.
i)  Gränsöverskridande partnerskap och stödtjänster i gränsöverskridande regioner.
ii)  Ett EU-omfattande rörlighetssystem för arbetskraften på unionsnivå för att tillsätta lediga platser där brister på arbetsmarknaden har konstaterats.
ii)  Ett EU-omfattande rörlighetssystem för arbetskraften på unionsnivå för att tillsätta lediga platser där brister på arbetsmarknaden har konstaterats.
iii)  Stöd till mikrofinansiering och sociala företag, inbegripet genom kombinerade insatser såsom asymmetrisk riskdelning eller minskade transaktionskostnader samt stöd till utvecklingen av social infrastruktur och sociala färdigheter.
iii)  Stöd till mikrofinansiering och företag inom den sociala ekonomin, inbegripet genom kombinerade insatser såsom asymmetrisk riskdelning eller minskade transaktionskostnader samt stöd till utvecklingen av social infrastruktur och sociala färdigheter.
iv)  Stöd till transnationellt samarbete och partnerskap i syfte att överföra och vidareutveckla innovativa lösningar.
iv)  Stöd till transnationellt samarbete och partnerskap i syfte att överföra och vidareutveckla innovativa lösningar.
c)  Kapacitetsuppbyggnad, särskilt enligt följande:
c)  Kapacitetsuppbyggnad, särskilt enligt följande:
i)  av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 4.1,
i)  av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 4.1,
ii)  av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av delen,
ii)  av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av delen,
iii)  av de deltagande ländernas förvaltningar, socialförsäkringsmyndigheter och arbetsförmedlingar som ansvarar för att främja arbetskraftens rörlighet samt av mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till sociala företag och andra sociala investeringsaktörer samt arbete i nätverk och
iii)  av de deltagande ländernas förvaltningar, socialförsäkringsmyndigheter och arbetsförmedlingar som ansvarar för att främja arbetskraftens rörlighet samt av mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till företag inom den sociala ekonomin och andra sociala investeringsaktörer samt arbete i nätverk och
iv)  av berörda parter när det gäller transnationellt samarbete.
iv)  av arbetsmarknadens parter och berörda parter när det gäller transnationellt samarbete.
d)  Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande:
d)  Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande:
i)  Ömsesidigt lärande genom utbyte av bästa praxis, innovativa strategier, resultat av analytisk verksamhet, inbördes utvärdering och riktmärkning.
i)  Ömsesidigt lärande genom utbyte av bästa praxis, innovativa strategier, resultat av analytisk verksamhet, inbördes utvärdering och riktmärkning.
ii)  Vägledningar, rapporter, informationsmaterial och mediebevakning av initiativ som rör de områden som avses i artikel 4.1.
ii)  Vägledningar, rapporter, informationsmaterial och mediebevakning av initiativ som rör de områden som avses i artikel 4.1.
iii)  Informationssystem för spridning av evidens som avser de områden som fastställs i artikel 4.1.
iii)  Informationssystem för spridning av evidens som avser de områden som fastställs i artikel 4.1.
iv)  Evenemang, konferenser och seminarier som anordnas inom ramen för rådsordförandeskapen.
iv)  Tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av arbetsprogrammet, såsom åtgärder för förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive informationstekniska system.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led b
(g)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.
(g)  Varje relevant rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller relevant internationell organisation.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 25a (ny)
Artikel 25a
Styrning
1.  Kommissionen ska samråda med berörda parter inom unionen, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, om arbetsprogrammen för sysselsättning och social innovation, deras prioriteringar och strategiska inriktning samt deras genomförande.
2.  Kommissionen ska upprätta de förbindelser som krävs med sysselsättningskommittén, kommittén för socialt skydd, rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, gruppen med generaldirektörer med ansvar för arbetsmarknadsfrågor och rådgivande kommittén för fri rörlighet för arbetskraft, för att säkerställa att de regelbundet och på lämpligt sätt informeras om framstegen med genomförandet av dessa program. Kommissionen ska också informera andra kommittéer som hanterar politikområden, instrument och åtgärder av betydelse för delen för sysselsättning och social innovation.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led -a (nytt)
-a)   Stödja en folkhälsostrategi för unionen som syftar till att
i)  stödja medlemsstaterna i deras insatser för att skydda och förbättra folkhälsan, och
ii)  främja unionens uppdrag på hälsoområdet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget, där det föreskrivs att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led a – inledningen
a)  Stärka krisberedskapen, krishanteringen och krisåtgärderna i EU för att skydda medborgarna mot gränsöverskridande hälsohot.
a)  Stärka krisberedskapen, krishanteringen och krisåtgärderna i EU för att bemöta gränsöverskridande hälsohot.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led a – led iva (nytt)
iva)   Göra väl utformade folkhälsoinsatser för att minska belastningen och effekten av infektioner och av infektionssjukdomar som kan förebyggas.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led a – led ivb (nytt)
ivb)   Stödja utvecklingen av färdigheter och verktyg för effektiv riskkommunikation.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led i
i)  Investera i hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.
i)  Investera i hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, bland annat genom kunskaps- och utbildningsprogram om hälsa och genom främjande av fysisk aktivitet.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ia (nytt)
ia)  Investera i tidig diagnostisering och screening.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ii
ii)  Stödja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården.
ii)  Stödja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården på ett sätt som bemöter patienters och andra människors behov och bekymmer, särskilt genom att upprätta kopplingar till program som stöder mediekompetens och digitala färdigheter.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iia (nytt)
iia)   Främja digitala offentliga tjänster på områden såsom hälso- och sjukvård.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iib (nytt)
iib)   Förbättra hälsoinformationens säkerhet och kvalitet.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ii
ii)  Stödja utvecklingen av ett hållbart EU-system för hälsoinformation.
ii)  Stödja utvecklingen av ett hållbart, öppet och tillgängligt EU-system för hälsoinformation, samtidigt som skyddet av privata uppgifter säkerställs.
(I kommissionens förslag är numreringen av leden i artikel 26 b felaktig: det finns två led ii.)
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iii
iii)  Stödja medlemsstaterna när det gäller kunskapsöverföring som är till nytta för de nationella reformerna för mer ändamålsenliga, mer tillgängliga och mer motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem samt bättre hälsofrämjande och förebyggande åtgärder som särskilt hanterar de utmaningar som fastställts i den europeiska planeringsterminen.
iii)  Stödja medlemsstaterna med kunskapsöverföring och genomförandestöd som är till nytta för de nationella reformerna för mer ändamålsenliga, tillgängliga, motståndskraftiga, icke-diskriminerande, inkluderande och rättvisa hälso- och sjukvårdssystem som motverkar social ojämlikhet, samt bättre hälsofrämjande och förebyggande åtgärder som särskilt hanterar de utmaningar som fastställts i den europeiska planeringsterminen. Detta innefattar även stöd till nationella register av hög kvalitet som också ska tillhandahålla jämförbara uppgifter.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iva (nytt)
iva)   Stödja övergången till personcentrerad vård, närtjänster för hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt samhällsbaserad integrerad vård, särskilt genom att främja organisationsmodeller som bygger på interprofessionellt lagarbete och nätverksarbete mellan flera berörda parter.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ivb (nytt)
ivb)   Säkerställa att alla relevanta berörda parter deltar i åtgärderna ovan, på unionsnivå och/eller nationell nivå beroende på vad som är lämpligt.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ivc (nytt)
ivc)   Utveckla och införa verktyg och strategier för att kunna förebygga och bekämpa ojämlikhet i hälsa och för att främja social inkludering, medborgarinflytande och samhällsdeltagande.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led c – led i
i)  Stödja genomförandet av lagstiftningen om läkemedel och medicintekniska produkter.
i)  Stödja genomförandet av lagstiftningen om läkemedel och medicintekniska produkter samt stödja tillgången till läkemedel inom hela unionen.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led c – led vi
vi)  Stödja kommissionens vetenskapliga kommittéer för konsumentsäkerhet och för hälso- och miljörisker och nya risker.
vi)  Stödja utvecklingen av principen om ”hälsa inom alla politikområden” och inrätta processer genom vilka hälsokonsekvenser kan övervägas och beaktas inom all politik.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca)   Stödja övervakning och genomförande av övrig unionsrätten och unionspolitik med hälsokonsekvenser, samt stärka denna, för att kunna säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor, bland annat när det gäller
i)  luftföroreningar,
ii)  hormonstörande ämnen och andra kemikalier med farliga egenskaper,
iii)  rester av bekämpningsmedel i livsmedel, vatten och luft,
iv)  livsmedel och livsmedelsmärkning, bland annat beträffande transfettsyror, alkoholmärkning, tillsatsämnen och material i kontakt med livsmedel.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led d – led ii
ii)  Stödja utvecklingen av samarbete om utvärdering av medicinska metoder (HTA) i utarbetandet av nya harmoniserade regler.
ii)  Stödja utvecklingen av samarbete om och kapacitetsutbyggnad för utvärdering av medicinska metoder (HTA) i utarbetandet av nya harmoniserade regler.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led d – led iiia (nytt)
iiia)   Stödja genomförandet av program och bästa praxis beträffande utbildning och kampanjer för unga inom sexuell och reproduktiv hälsa.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led d – led iiib (nytt)
iiib)   Stödja civilsamhällesorganisationer på unionsnivå som arbetar med hälsa och hälsorelaterade frågor.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led d – led iiic (nytt)
iiic)  Stödja inrättandet av en styrgrupp för hälsofrågor för att genomföra åtgärderna i hälsodelen.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1
1.  Endast de åtgärder som fullföljer de mål som avses i artiklarna 3 och 26 är berättigade till finansiering.
1.  Endast hälsorelaterade åtgärder som fullföljer de mål som avses i artiklarna 3, 4 och 26 är berättigade till finansiering.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led a – led ia (nytt)
ia)   Verksamheter utformade för att övervaka de kumulativa hälsokonsekvenserna av miljöriskfaktorer, däribland sådana som uppkommer genom föroreningar i livsmedel, vatten, luft och andra källor.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led a – led ib (nytt)
ib)   Verksamheter för övervakning av unionsrättens hälsokonsekvenser, såsom säkerhetsövervakning av läkemedel och liknande.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led a – stycke 1a (nytt)
När resultaten av den analytiska verksamheten är klara ska de göras allmänt tillgängliga.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led b – led i
i)  Gränsöverskridande samarbete och partnerskap, inbegripet gränsöverskridande regioner.
i)  Gränsöverskridande samarbete och partnerskap, inbegripet gränsöverskridande regioner, även i samband med luftföroreningar och andra gränsöverskridande miljöföroreningar.
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led c – led i
i)  Genom överföring, anpassning och spridning av bästa praxis med mervärde som fastställts på unionsnivå mellan medlemsstaterna.
i)  Genom utbyte, överföring, anpassning och spridning av bästa praxis med mervärde som fastställts på unionsnivå mellan medlemsstaterna.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led c – led ii
ii)  Av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 26.
ii)  Av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 26, på ett kontinuerligt och hållbart sätt, så att det säkerställs att ett aktivt civilsamhälle finns närvarande på unionsnivå.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2 – led c – led iv
iv)  Av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av programmet.
iv)  Av de regionala, subnationella och nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av programmet.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 29
Kommissionen ska samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för hälsofrämjande, förebyggande och hantering av icke-smittsamma sjukdomar eller i kommissionens andra berörda expertgrupper eller liknande organ om den arbetsplan som fastställts för delen för hälsa, och om sina prioriteringar och strategiska riktlinjer, och dess genomförande, även om hälsoperspektivet i annan politik och andra stödsystem, och därmed öka deras övergripande samordning och mervärde.
Kommissionen ska samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för hälsofrämjande, förebyggande och hantering av icke-smittsamma sjukdomar eller i kommissionens andra berörda expertgrupper eller liknande organ, såsom yrkessammanslutningar på hälso- och sjukvårdsområdet, om de årliga arbetsplaner som fastställts för delen för hälsa, och om sina prioriteringar och strategiska riktlinjer, och dess genomförande, även om hälsoperspektivet i annan politik och andra stödsystem, och därmed öka deras övergripande samordning och mervärde. Starkt politiskt ledarskap och en lämplig ledningsstruktur ägnad åt hälsa kommer att säkerställa att skydd och främjande av hälsa garanteras i alla kommissionens portföljer, enligt artikel 168.1 i EUF-fördraget.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 29a (ny)
Artikel 29a
Styrgrupp för hälsofrågor
1.  Kommissionen ska inrätta en styrgrupp för hälsofrågor (nedan kallad styrgruppen) för att genomföra åtgärderna i hälsodelen.
2.  Styrgruppen ska fokusera på att skapa synergier mellan hälsodelen och andra program där en hälsodimension är integrerad, genom samordning och samarbete, samtidigt som patienternas och samhällets deltagande främjas, och ge vetenskapliga råd och rekommendationer. Detta ska ge värdeinriktade hälsoåtgärder, hållbarhet och bättre lösningar på hälsoområdet, främja tillgången och minska ojämlikheten i fråga om hälsa. 
3.  Styrgruppen ska tillhandahålla en heltäckande strategi och styrning i utvecklingen av arbetsprogrammen i hälsodelen. 
4.  Styrgruppen ska vara en oberoende intressentgrupp sammansatt av aktörer från relevanta sektorer inom folkhälsa, friskvård och socialt skydd, med deltagande av representanter för regioner och lokala hälsomyndigheter, patientföreträdare och medborgare. 
5.  Styrgruppen ska vara sammansatt av 15–20 personer på hög nivå med bakgrund inom de olika områden och verksamheter som avses i punkt 4. Styrgruppens medlemmar ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar, anmäla intresse eller bådadera. 
6.  Styrgruppens ordförande ska utses av kommissionen bland styrgruppens medlemmar. 
7.  Styrgruppen ska 
i)  bidra till årliga arbetsplaner för hälsodelen efter ett förslag från kommissionen,
ii)  utarbeta en modell för att styra samordningen och samarbetet mellan hälsodelen och andra program där en hälsodimension är integrerad.
Modellen ska underlätta synliggörande och samordning av alla befintliga finansieringsmekanismer med relevans för hälsofrågor och hjälpa till att styra samordningen och samarbetet. 
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 29b (ny)
Artikel 29b
Internationellt samarbete
Kommissionen ska utveckla samarbete med relevanta internationella organisationer, såsom Förenta nationerna och dess fackorgan, i synnerhet Världshälsoorganisationen (WHO), samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), för att genomföra hälsodelen, så att åtgärder på unionsnivå och internationell nivå kan bli så ändamålsenliga och effektiva som möjligt.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 31
Artikel 31
Artikel 31
Former av EU-finansiering och metoder för genomförande
Former av EU-finansiering och metoder för genomförande
1.  Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, upphandling och frivilliga bidrag till internationella organisationer i vilka unionen är medlem eller i vars verksamhet unionen deltar.
1.  Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, upphandling, stöd och frivilliga bidrag till internationella organisationer i vilka unionen är medlem eller i vars verksamhet unionen deltar.
2.  Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska genomföras direkt såsom föreskrivs i budgetförordningen eller indirekt med organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.
2.  Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska genomföras direkt såsom föreskrivs i budgetförordningen eller indirekt med organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.
När bidrag beviljas får den utvärderingskommitté som avses i artikel [150] i budgetförordningen bestå av externa experter.
När bidrag beviljas får den utvärderingskommitté som avses i artikel [150] i budgetförordningen bestå av externa experter.
3.  Blandfinansieringsinsatser inom ramen för programdelen för sysselsättning och social innovation ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.
3.  Blandfinansieringsinsatser inom ramen för programdelen för sysselsättning och social innovation ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.
4.  Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder som har ett påtagligt mervärde för unionen och som samfinansieras av de behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, eller av organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
4.  Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder som har ett påtagligt mervärde för unionen och som samfinansieras av de behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, eller av organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
5.  Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk som godkänts som nätverk av medlemsstaternas styrelse för europeiska referensnätverk efter det godkännandeförfarande som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/287/EU av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta utbyte av information och sakkunskap om etablering och utvärdering av sådana nätverk.
5.  Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk som godkänts som nätverk av medlemsstaternas styrelse för europeiska referensnätverk efter det godkännandeförfarande som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/287/EU av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta utbyte av information och sakkunskap om etablering och utvärdering av sådana nätverk.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 32
Artikel 32
Artikel 32
Arbetsprogram och samordning
Arbetsprogram och samordning
Delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel [108] i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen.
Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att komplettera delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa genom att inrätta sådana arbetsprogram som avses i artikel [108] i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i dessa arbetsprogram.
Kommissionen ska främja synergieffekter och säkerställa ändamålsenlig samordning mellan delen för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd.
Kommissionen ska främja synergieffekter och säkerställa ändamålsenlig samordning mellan delen för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 33
Artikel 33
Artikel 33
Övervakning och rapportering
Övervakning och rapportering
1.  Indikatorer för att övervaka genomförandet av delarna och framstegen när det gäller att nå de särskilda mål som anges i artikel 4 och de operativa mål som anges i artiklarna 23 och 26 ska fastställas.
1.  Indikatorer för att övervaka genomförandet av delarna och framstegen när det gäller att nå de särskilda mål som anges i artikel 4 och de operativa mål som anges i artiklarna 23 och 26 ska fastställas.
2.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter om övervakningen av genomförandet av programdelarna och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
2.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter om övervakningen av genomförandet av programdelarna och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att komplettera eller ändra de indikatorer som anges i bilaga III om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av delarna.
3.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att komplettera eller ändra de indikatorer som anges i bilagorna II b och III om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av delarna.
3a.  I syfte att utföra en regelbunden övervakning av delarna, och för att göra de eventuella anpassningar som krävs för delarnas politiska och finansieringsrelaterade prioriteringar, ska kommissionen utarbeta en inledande kvalitativ och kvantitativ övervakningsrapport som omfattar det första året, följd av tre rapporter som omfattar följande tvåårsperioder, och överlämna dessa rapporter till Europaparlamentet och rådet. Dessa rapporter ska även överlämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén för kännedom. Rapporterna ska inkludera delarnas resultat samt ange i vilken omfattning principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsintegrering har tillämpats och hur diskrimineringsfrågor, inbegripet tillgänglighetsfrågor, har beaktats i verksamheten. Rapporterna ska göras tillgängliga för allmänheten i syfte att öka insynen i delarna.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 35
Artikel 35
Artikel 35
Utvärdering
Utvärdering
1.  Utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen.
1.  Utvärderingar ska göras i tillräckligt god tid för att kunna beaktas i beslutsprocessen.
2.  En halvtidsutvärdering av delarna får göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av dem, dock senast fyra år efter det att delarna började genomföras.
2.  Senast den 31 december 2024 ska kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av delarna för att
a)  mäta, på kvalitativ och kvantitativ basis, framsteg som gjorts med att uppfylla målen för delen,
b)  hantera de sociala förhållandena inom unionen samt eventuella viktiga förändringar som införts genom unionsrätten,
c)  avgöra huruvida resurserna för delarna har använts effektivt och bedöma unionsmervärdet av detta.
Resultaten från halvtidsutvärderingen ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet.
3.  Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 5, ska en slututvärdering av delarna genomföras av kommissionen.
3.  Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 5, ska en slututvärdering av delarna genomföras av kommissionen.
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 37
Artikel 37
(Berör inte den svenska versionen.)
Information, kommunikation och publicitet
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och deras åtgärder och resultat. Medel som tilldelats delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska också bidra till kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artiklarna 4, 23 och 26.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 38
Artikel 38
Artikel 38
Utövande av delegeringen
Utövande av delegeringen
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 15.6, 21.5, 32 och 33.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 15.6, 21.5, 32 och 33.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning28.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning28.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 15.6, 21.5, 32 och 33.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
__________
__________
28 EUT L 123, 12.5.2016, s. 13.
28 EUT L 123, 12.5.2016, s. 13.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 40
Artikel 40
Artikel 40
Kommitté i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget
Kommitté i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget
1.  Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget (nedan kallad ESF+-kommittén).
1.  Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget (nedan kallad ESF+-kommittén).
2.  Varje medlemsstat ska utse en företrädare för regeringen, en företrädare för arbetstagarorganisationerna, en företrädare för arbetsgivarorganisationerna och en suppleant för varje ledamot för en tid av högst sju år. Om en ledamot är frånvarande ska suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.
2.  Varje medlemsstat ska utse en företrädare för regeringen, en företrädare för arbetstagarorganisationerna, en företrädare för arbetsgivarorganisationerna, en företrädare för det civila samhället, en företrädare för jämställdhetsorgan eller andra oberoende människorättsinstitutioner i enlighet med artikel 6.1 c i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] och en suppleant för varje ledamot för en tid av högst sju år. Om en ledamot är frånvarande ska suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.
3.  ESF+-kommittén ska ha en företrädare från var och en av de organisationer som företräder arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer på unionsnivå.
3.  ESF+-kommittén ska ha en företrädare från var och en av de organisationer som företräder arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och civilsamhällets organisationer på unionsnivå.
3a.  ESF+-kommittén får bjuda in företrädare för Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.
3b.  En jämn könsfördelning och en lämplig representation av minoriteter och andra utestängda grupper inom ESF+-kommittén ska säkras.
4.  ESF+-kommittén ska höras om den planerade användningen av tekniskt stöd, om det ges stöd från ESF+ inom ramen för delad förvaltning, och andra frågor som påverkar genomförandet av strategier på unionsnivå, och som berör ESF+.
4.  ESF+-kommittén ska höras om den planerade användningen av tekniskt stöd, om det ges stöd från ESF+ inom ramen för delad förvaltning, och andra frågor som påverkar genomförandet av strategier på unionsnivå, och som berör ESF+.
5.  ESF+-kommittén får avge yttranden i
5.  ESF+-kommittén får avge yttranden i
a)  frågor som rör ESF+-bidraget till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet landsspecifika rekommendationer och prioriteringar med anknytning till planeringsterminen (nationella reformprogram osv.),
a)  frågor som rör ESF+-bidraget till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet landsspecifika rekommendationer och prioriteringar med anknytning till planeringsterminen (nationella reformprogram osv.),
b)  frågor om [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] som är relevanta för ESF+,
b)  frågor om [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] som är relevanta för ESF+,
c)  andra frågor som rör ESF+ och som kommissionen hänskjutit till kommittén än dem som avses i punkt 4.
c)  andra frågor som rör ESF+ och som kommissionen hänskjutit till kommittén än dem som avses i punkt 4.
Yttrandena från ESF+-kommittén ska antas med en absolut majoritet av de avlagda giltiga rösterna, och yttrandena ska delges Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén för kännedom. Kommissionen ska informera ESF+-kommittén om hur den har beaktat dess yttranden.
Yttrandena från ESF+-kommittén ska antas med en absolut majoritet av de avlagda giltiga rösterna, och yttrandena ska delges Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén för kännedom. Kommissionen ska informera ESF+-kommittén skriftligen om hur den har beaktat dess yttranden.
6.  ESF+-kommittén får inrätta arbetsgrupper för var och en av delarna i ESF+.
6.  ESF+-kommittén får inrätta arbetsgrupper för var och en av delarna i ESF+.
Ändring 153
Förslag till förordning
Bilaga I
BILAGA I1
BILAGA I1
Gemensamma indikatorer för allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning
Gemensamma indikatorer för allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning
Alla personuppgifter ska delas upp efter kön (kvinna, man, ickebinär person). Om det inte går att få fram resultat för en viss indikator behöver data för denna inte samlas in och rapporteras.
Alla personuppgifter ska delas upp efter kön (kvinna, man, ickebinär person). Om det inte går att få tillgång till resultat för en viss indikator behöver data för denna inte samlas in och rapporteras. Känsliga personuppgifter får undersökas anonymt.
1.  Gemensamma outputindikatorer som rör insatser för enskilda personer:
1.  Gemensamma outputindikatorer som rör insatser för enskilda personer:
1a)  Gemensamma outputindikatorer för deltagare
1a)  Gemensamma outputindikatorer för deltagare
–  De gemensamma outputindikatorerna för deltagare är följande:
–  De gemensamma outputindikatorerna för deltagare är följande:
–  Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa*.
–  Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa*.
–  Långtidsarbetslösa*.
–  Långtidsarbetslösa*.
–  Utanför arbetskraften*.
–  Utanför arbetskraften*.
–  Anställda, inklusive egenföretagare*.
–  Anställda, inklusive egenföretagare*.
–   Unga som varken arbetar eller studerar (NEET)*.
–  Under 30 år*.
–  Barn som är under 18 år*.
–   Unga som är 18–29 år*,
–  Över 54 år*.
–  Över 54 år*.
–  Med högst grundskoleutbildning (ISCED 0-2)*.
–  Med högst grundskoleutbildning (ISCED 0-2)*.
–  Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)*.
–  Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)*.
–  Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)*.
–  Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)*.
Det totala antalet deltagare kommer att beräknas automatiskt på grundval av de gemensamma outputindikatorer som rör sysselsättningsstatus.
Det totala antalet deltagare kommer att beräknas automatiskt på grundval av de gemensamma outputindikatorer som rör sysselsättningsstatus.
1b)  Andra gemensamma outputindikatorer
1b)  Andra gemensamma outputindikatorer
Om uppgifter för dessa indikatorer inte samlas in från dataregister kan värdena för dessa indikatorer fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagaren.
Om uppgifter för dessa indikatorer inte samlas in från dataregister kan värdena för dessa indikatorer fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagaren. Deltagarnas uppgiftslämnande ska alltid ske på frivillig basis.
–  Deltagare med funktionsnedsättning**.
–  Deltagare med funktionsnedsättning**.
–  Deltagare som är under 18 år*.
–  Tredjelandsmedborgare*.
–  Tredjelandsmedborgare*.
–  Deltagare med utländsk bakgrund*.
–  Deltagare med utländsk bakgrund*.
–  Minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer)**.
–  Minoriteter (utöver befolkningsgruppen romer)**.
–   Deltagare från befolkningsgruppen romer**.
–  Hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden*.
–  Hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden*.
–  Deltagare från landsbygdsområden*.
–  Deltagare från landsbygdsområden*.
–  Deltagare från geografiska områden där det är vanligt med fattigdom och social utestängning*.
–  Deltagare som flyttar från institutionsvård till anhörigvård och samhällsbaserad vård**.
2.  Gemensamma outputindikatorer för enheter:
2.  Gemensamma outputindikatorer för enheter:
–  Antalet offentliga förvaltningar eller offentliga tjänster på nationell, regional eller lokal nivå som får stöd.
–  Antalet offentliga förvaltningar eller offentliga tjänster på nationell, regional eller lokal nivå som får stöd.
–  Antalet mikroföretag, små och medelstora företag (inbegripet kooperativa företag och sociala företag) som får stöd.
–  Antalet mikroföretag, små och medelstora företag (inbegripet kooperativa företag och sociala företag) som får stöd.
3.  Gemensamma omedelbara resultatindikatorer för deltagare:
3.  Gemensamma omedelbara resultatindikatorer för deltagare:
–  Deltagare som söker arbete efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som söker arbete efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
4.  Gemensamma långsiktigare resultatindikatorer för deltagare:
4.  Gemensamma långsiktigare resultatindikatorer för deltagare:
–  Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, sex månader efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, sex och tolv månader efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation sex månader efter avslutad åtgärd*.
–  Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation sex och tolv månader efter avslutad åtgärd*.
Dessa uppgifter ska minst samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje särskilt mål. Urvalets interna validitet ska säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje särskilt mål.
Dessa uppgifter ska minst samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje särskilt mål. Urvalets interna validitet ska säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje särskilt mål.
__________
__________
1 Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med * är personuppgifter enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.
1 Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med * är personuppgifter enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.
Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med ** är en särskild uppgiftskategori enligt artikel 9 i förordning (EU) 2016/679.
Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med ** är en särskild uppgiftskategori enligt artikel 9 i förordning (EU) 2016/679.
Ändring 154
Förslag till förordning
Bilaga II
BILAGA II
BILAGA II
Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom
Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom
1)  Outputindikatorer
1)  Outputindikatorer
a)  Sammanlagt värde på utdelade livsmedel och varor.
a)  Sammanlagt värde på utdelade livsmedel och varor.
i)  Sammanlagt värde på livsmedelsbiståndet.
i)  Sammanlagt värde på livsmedelsbiståndet.
ia)  Sammanlagt värde på livsmedel till barn.
ia)  Sammanlagt värde på livsmedel till barn.
ib)  Sammanlagt värde på livsmedel till hemlösa personer.
ib)  Sammanlagt värde på livsmedel till hemlösa personer.
ic)  Sammanlagt värde på livsmedel till andra målgrupper.
ic)  Sammanlagt värde på livsmedel till andra målgrupper.
ii)  Sammanlagt värde på utdelade varor.
ii)  Sammanlagt värde på utdelade varor.
iia)  Sammanlagt värde på varor till barn.
iia)  Sammanlagt värde på varor till barn.
iib)  Sammanlagt värde på varor till hemlösa personer.
iib)  Sammanlagt värde på varor till hemlösa personer.
iic)  Sammanlagt värde på varor till andra målgrupper.
iic)  Sammanlagt värde på varor till andra målgrupper.
b)  Den sammanlagda mängden utdelat livsmedelsbistånd (i ton),
b)  Den sammanlagda mängden utdelat livsmedelsbistånd (i ton),
varav2:
varav2:
(a)  andel (%) livsmedel för vilka endast transport, distribution och lagring har betalats av programmet,
(a)  andel (%) livsmedel för vilka endast transport, distribution och lagring har betalats av programmet,
(b)  del (%) av livsmedelsprodukter som medfinansierats av ESF+ av den totala mängden livsmedel som delats ut till stödmottagare.
(b)  del (%) av livsmedelsprodukter som medfinansierats av ESF+ av den totala mängden livsmedel som delats ut till stödmottagare.
(3)  Gemensamma resultatindikatorer3
(3)  Gemensamma resultatindikatorer3
Antal slutmottagare som får livsmedelsbistånd
Antal slutmottagare som får livsmedelsbistånd
–  Antal barn under 18 år.
–  Antal barn under 18 år.
–  Antal unga i åldern 18–29 år.
–  Antal unga i åldern 18–29 år.
–  Antal slutmottagare över 54 år.
–  Antal slutmottagare över 54 år.
–  Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
–  Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
–  Antal tredjelandsmedborgare.
–  Antal tredjelandsmedborgare.
–  Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (inklusive marginaliserade grupper som romer).
–  Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (utöver personer från befolkningsgruppen romer).
–   Deltagare från befolkningsgruppen romer.
–  Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
–  Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
Antal slutmottagare som får materiellt bistånd
Antal slutmottagare som får materiellt bistånd
–  Antal barn under 18 år.
–  Antal barn under 18 år.
–  Antal unga i åldern 18–29 år.
–  Antal unga i åldern 18–29 år.
–  Antal slutmottagare över 54 år.
–  Antal slutmottagare över 54 år.
–  Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
–  Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
–  Antal tredjelandsmedborgare.
–  Antal tredjelandsmedborgare.
–  Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (inklusive marginaliserade grupper som romer).
–  Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (utöver personer från befolkningsgruppen romer).
–   Deltagare från befolkningsgruppen romer.
–  Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
–  Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
__________
__________
2Värdena för dessa indikatorer ska fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagarna.
2Värdena för dessa indikatorer ska fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagarna.
3 Se ovan.
3 Se ovan.
Ändring 155
Förslag till förordning
Bilaga IIa (ny)
BILAGA IIa
Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att främja social inkludering av de sämst ställda
Outputindikatorer
1.  Totalt antal personer som får stöd för social inkludering.
Varav:
a)  antal barn i åldersgruppen 0–15 år,
b)  antal personer i åldersgruppen 65 år och äldre,
c)  antal kvinnor,
d)  antal personer med utländsk bakgrund och personer som tillhör en minoritet (utöver personer från befolkningsgruppen romer),
e)  deltagare från befolkningsgruppen romer,
f)  antal hemlösa.
Ändring 156
Förslag till förordning
Bilaga IIb (ny)
BILAGA IIb
Indikatorer för delen för sysselsättning och social innovation
1.  Grad av redovisad ökad förståelse för unionens politik och lagstiftning.
(1)  Antal analytiska åtgärder.
(2)  Antal åtgärder som avser ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning.
(3)  Stöd till centrala aktörer.
2.  Nivå på aktivt samarbete och partnerskap mellan unionens, medlemsstaternas och de associerade ländernas offentliga institutioner.
(1)  Antal analytiska åtgärder.
(2)  Antal åtgärder som avser ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning.
(3)  Stöd till centrala aktörer.
3.  Redovisad användning av socialpolitiska innovationer i genomförandet av landsspecifika socialpolitiska rekommendationer och resultaten av socialpolitiska experiment för att utforma politiken.
(1)  Antal analytiska åtgärder.
(2)  Antal åtgärder som avser ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning.
(3)  Stöd till centrala aktörer.
4.  Antal besök på Eures-plattformen.
5.  Antal praktikplatser för unga som förverkligats eller fått stöd inom den förberedande åtgärden ”Ditt första Eures-jobb” och inom ramen för riktade program för rörlighet.
6.  Antal enskilda personliga kontakter med Eures-rådgivare för arbetssökande, personer som byter arbete och arbetsgivare.
7.  Antal företag som bildats eller slagits samman och som fått stöd från unionen.
8.  Andel arbetslösa eller missgynnade stödmottagare som har startat eller vidareutvecklat ett företag med hjälp av mikrofinansiering från unionen.
Ändring 157
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 2
2.  Antal gemensamma kliniska granskningar av medicinsk teknik.
2.  Antal förmånstagare (yrkesverksamma, medborgare, patienter) som påverkas av programmets resultat.
Ändring 158
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 3
3.  Antal exempel på bästa metoder som överförts.
3.  Antal gemensamma kliniska granskningar av medicinsk teknik.
Ändring 159
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 4
4.  Användningsgraden av programmets resultat i nationell hälso- och sjukvårdspolitik, uppmätt med hjälp av undersökningar ”före” och ”efter”.
4.  Antal exempel på bästa metoder som överförts.
Ändring 160
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 4a (ny)
4a.   Användningsgraden av programmets resultat inom politik eller verktyg för regional och nationell hälso- och sjukvård, uppmätt med validerade metoder.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0461/2018).


Särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ***I
PDF 726kWORD 93k
Europaparlamentets ändringar antagna den 16 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder (COM(2018)0374 – C8-0229/2018 – 2018/0199(COD))(1)
P8_TA-PROV(2019)0021A8-0470/2018
Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje stycket i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner och minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, där särskild hänsyn ska tas till vissa kategorier av regioner, bland vilka gränsregioner uttryckligen anges.
(1)  Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje stycket i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner och minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, landsbygdsområden, områden som påverkats av strukturomvandling, områden med låg befolkningstäthet samt öregioner.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new CPR]21 fastställs gemensamma bestämmelser för Eruf och vissa andra fonder och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new ERDF]22 fastställs bestämmelser om Eruf-stödets särskilda mål och tillämpningsområde. Det är nu nödvändigt att anta särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) när en eller flera medlemsstater samarbetar över gränserna med avseende på effektiv programplanering, inklusive bestämmelser om tekniskt stöd, övervakning, utvärdering, kommunikation, stödberättigande, förvaltning och kontroll samt ekonomisk förvaltning.
(2)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new CPR]21 fastställs gemensamma bestämmelser för Eruf och vissa andra fonder och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new ERDF]22 fastställs bestämmelser om Eruf-stödets särskilda mål och tillämpningsområde. Det är nu nödvändigt att anta särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) när en eller flera medlemsstater och deras regioner samarbetar över gränserna med avseende på effektiv programplanering, inklusive bestämmelser om tekniskt stöd, övervakning, utvärdering, kommunikation, stödberättigande, förvaltning och kontroll samt ekonomisk förvaltning.
_________________
_________________
21 [Referens]
21 [Referens]
22 [Referens]
22 [Referens]
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  För att stödja en harmonisk utveckling inom unionens territorium på olika nivåer bör Eruf stödja gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).
(3)  För att stödja en harmonisk utveckling präglad av samarbete inom unionens territorium på olika nivåer och minska de skillnader som finns bör Eruf stödja gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). I denna process bör principerna om flernivåstyrning och partnerskap beaktas, och platsbaserade strategier bör stärkas.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)  De olika komponenterna i Interreg bör bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs i september 2015.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör syfta till att angripa gemensamma utmaningar som fastställs gemensamt i gränsregioner och att ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som beskrivs i kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden23 (nedan kallat meddelandet om gränsområden). Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör därför begränsas till samarbete vid landgränser och det gränsöverskridande samarbetet vid sjögränser bör integreras i den transnationella komponenten.
(4)  Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör syfta till att angripa gemensamma utmaningar som fastställs gemensamt i gränsregioner och att ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som beskrivs i kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden23 (nedan kallat meddelandet om gränsområden). Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör därför inbegripa samarbete vid såväl landgränser som sjögränser, utan att det påverkar den nya komponenten för de yttersta randområdenas samarbete.
__________________
__________________
23 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Främja tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsregioner, COM(2017) 534 final, 20.9.2017.
23 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Främja tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsregioner, COM(2017) 534 final, 20.9.2017.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör också omfatta samarbete mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera länder eller andra territorier utanför unionen. Det faktum att internt och externt gränsöverskridande samarbete ingår i denna förordning bör leda till en betydande förenkling och rationalisering av tillämpliga bestämmelser för programmyndigheterna i medlemsstaterna och för partnermyndigheterna och stödmottagarna utanför unionen i förhållande till programperioden 2014–2020.
(5)  Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör också omfatta samarbete mellan en eller flera medlemsstater eller deras regioner, och ett eller flera länder eller regioner, eller andra territorier utanför unionen. Det faktum att internt och externt gränsöverskridande samarbete ingår i denna förordning bör leda till en betydande förenkling och rationalisering av tillämpliga bestämmelser för programmyndigheterna i medlemsstaterna och för partnermyndigheterna och stödmottagarna utanför unionen i förhållande till programperioden 2014–2020.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Komponenten för transnationellt samarbetet och havssamarbete bör syfta till att stärka samarbetet genom åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling med koppling till unionens prioriteringar inom sammanhållningspolitiken och bör även inbegripa gränsöverskridande havssamarbete. Det transnationella samarbetet bör omfatta större territorier på unionens fastland, medan havssamarbete bör omfatta territorier kring havsområden och inbegripa det gränsöverskridande samarbetet vid sjögränser under programperioden 2014–2020. En så stor flexibilitet som möjligt bör gälla för att fortsätta att genomföra tidigare gränsöverskridande samarbete vid sjögränser inom ramen för ett bredare havssamarbete, särskilt genom att man definierar det territorium som omfattas, de särskilda målen för detta samarbete, kraven för ett projektpartnerskap och inrättandet av delprogram och särskilda styrkommittéer.
(6)  Komponenten för transnationellt samarbete och havssamarbete bör syfta till att stärka samarbetet genom åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling med koppling till unionens prioriteringar inom sammanhållningspolitiken, med full respekt för subsidiariteten. Det transnationella samarbetet bör omfatta större transnationella territorier och, där så är lämpligt, territorier kring havsområden som har en större geografisk omfattning än de gränsöverskridande programmen.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  På grundval av erfarenheten med gränsöverskridande och transnationellt samarbete under programperioden 2014–2020 i de yttersta randområdena, där en kombination av de båda komponenterna inom ett enda program per samarbetsområde inte har utmynnat i tillräcklig förenkling för programmyndigheterna och stödmottagarna, bör en särskild komponent för de yttersta randområdena införas så att de så effektivt och enkelt som möjligt kan samarbeta med sina angränsande länder och territorier.
(7)  På grundval av erfarenheten med gränsöverskridande och transnationellt samarbete under programperioden 2014–2020 i de yttersta randområdena, där en kombination av de båda komponenterna inom ett enda program per samarbetsområde inte har utmynnat i tillräcklig förenkling för programmyndigheterna och stödmottagarna, bör en särskild ytterligare komponent för de yttersta randområdena införas så att de, med hänsyn till sina särskilda förhållanden, så effektivt och enkelt som möjligt kan samarbeta med tredjeländer, utomeuropeiska länder och territorier (ULT) eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  På grundval av erfarenheten med programmen för interregionalt samarbete inom Interreg och bristen på sådant samarbete i programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” under programperioden 2014–2020 bör komponenten för interregionalt samarbete mer specifikt inriktas på att effektivisera sammanhållningspolitiken. Den komponenten bör därför begränsas till två program, ett program med syftet att möjliggöra alla typer av verksamhet, innovativa tillvägagångssätt och kapacitetsuppbyggnad för program inom båda målen och att främja europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som har inrättats eller ska inrättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006l24 och ett annat program med syftet att förbättra analysen av utvecklingstendenser. Det projektbaserade samarbetet inom unionen bör integreras i den nya komponenten för interregionala innovationsinvesteringar och kopplas nära till genomförandet av kommissionens meddelande Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt25, särskilt för att stödja tematiska plattformar för smart specialisering på sådana områden som energi, industriell modernisering eller jordbruk och livsmedel. Den integrerade territoriella utveckling som inriktas på funktionella stadsområden eller stadsområden bör slutligen koncentreras till programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” i ett kompletterande instrument, Europeiska stadsinitiativet. De två programmen inom komponenten för interregionalt samarbete bör omfatta hela unionen och bör också vara öppna för deltagande av tredjeländer.
(8)  På grundval av å ena sidan den positiva erfarenheten med programmen för interregionalt samarbete inom Interreg och å andra sidan bristen på sådant samarbete i programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” under programperioden 2014–2020 är interregionalt samarbete i form av utbyte av erfarenheter och utveckling av kapacitet för program inom båda målen (Europeiskt territoriellt samarbete och Investering för tillväxt och sysselsättning) mellan städer och regioner en viktig komponent för att finna gemensamma lösningar inom sammanhållningspolitiken och skapa bestående partnerskap. Därför bör befintliga program fortsätta, särskilt främjandet av projektbaserat samarbete, inbegripet främjandet av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete liksom makroregionala strategier.
__________________
24 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), EUT L 210, 31.7.2006, s. 19.
25 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt, COM(2017) 376 final, 18.7.2017.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)   Det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar bör baseras på smart specialisering och användas för att stödja tematiska plattformar för smart specialisering på områden som energi, industriell modernisering, cirkulär ekonomi, social innovation, miljö eller jordbruk och livsmedel, och hjälpa dem som deltar i strategier för smart specialisering att slå sig samman för att öka innovationen och få ut innovativa produkter, processer och ekosystem på den europeiska marknaden. Erfarenheterna visar att det fortfarande finns ett ihållande systemfel inom provnings- och valideringsskedet vid demonstration av ny teknik (t.ex. viktig möjliggörande teknik), särskilt när innovation är resultatet av integrering av kompletterande regionala specialiseringar som skapar innovativa värdekedjor. Det felet är särskilt kritiskt i fasen mellan försöksskedet och full spridning på marknaden. Inom vissa strategiska teknik- och industriområden kan små och medelstora företag för närvarande inte räkna med en högkvalitativ, öppen och sammankopplad transeuropeisk infrastruktur för demonstration. Programmen inom initiativet för interregionalt samarbete bör omfatta hela EU och bör också vara öppna för deltagande av ULT, tredjeländer och deras regioner samt regionala integrations- och samarbetsorganisationer, inbegripet i de angränsande yttersta randområdena. Synergier mellan interregionala innovationsinvesteringar och andra relevanta EU-program som de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020, den digitala inre marknaden och programmet för den inre marknaden bör uppmuntras, eftersom de kommer att öka investeringarnas effekt och ge medborgarna ett bättre värde.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Det bör fastställas objektiva kriterier för att bestämma stödberättigade regioner och områden. För detta ändamål bör fastställandet av stödberättigade regioner på unionsnivå grundas på det gemensamma system för klassificering av regioner som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200326.
(9)  Det bör fastställas gemensamma objektiva kriterier för att bestämma stödberättigade regioner och områden. För detta ändamål bör fastställandet av stödberättigade regioner på unionsnivå grundas på det gemensamma system för klassificering av regioner som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200326.
__________________
__________________
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Det är nödvändigt att fortsätta att stödja eller, beroende på vad som är lämpligt, upprätta samarbete i alla dess aspekter med tredjeländer som gränsar till unionen, eftersom sådant samarbete är ett viktigt politiskt verktyg för regional utveckling och bör gynna de regioner i medlemsstaterna som gränsar till tredjeländer. För detta ändamål bör Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder – instrumentet för stöd inför anslutningen (nedan kallat IPA)27, instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (nedan kallat NDICI)28 samt programmet för de utomeuropeiska länderna och territorierna (nedan kallat ULT-programmet)29 – stödja program för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete och havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete. Stödet från Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder bör grundas på ömsesidighet och proportionalitet. När det gäller gränsöverskridande samarbete med stöd av IPA III och NDICI bör dock stödet från Eruf kompletteras med minst motsvarande belopp från anslagen till gränsöverskridande samarbete inom IPA III och NDICI, med förbehåll för de högsta belopp som anges i respektive rättsakt, dvs. högst 3 % av finansieringsramen inom IPA III och högst 4 % av finansieringsramen för det geografiska område som omfattas av grannskapspolitiken enligt artikel 4.2 a i NDICI.
(10)  Det är nödvändigt att fortsätta att stödja eller, beroende på vad som är lämpligt, upprätta samarbete i alla dess aspekter med tredjeländer som gränsar till unionen, eftersom sådant samarbete är ett viktigt politiskt verktyg för regional utveckling och bör gynna de regioner i medlemsstaterna som gränsar till tredjeländer. För detta ändamål bör Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder – instrumentet för stöd inför anslutningen (nedan kallat IPA)27, instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (nedan kallat NDICI)28 samt programmet för de utomeuropeiska länderna och territorierna (nedan kallat ULT-programmet)29 – stödja program för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete. Stödet från Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder bör grundas på ömsesidighet och proportionalitet. När det gäller gränsöverskridande samarbete med stöd av IPA III och NDICI bör dock stödet från Eruf kompletteras med minst motsvarande belopp från anslagen till gränsöverskridande samarbete inom IPA III och NDICI, med förbehåll för de högsta belopp som anges i respektive rättsakt.
__________________
__________________
27 Förordning (EU) XXX om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (EUT L xx, s. y).
27 Förordning (EU) XXX om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (EUT L xx, s. y).
28 Förordning (EU) XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (EUT L xx, s. y).
28 Förordning (EU) XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (EUT L xx, s. y).
29 Rådets beslut (EU) XXX om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen samt förbindelser mellan Europeiska unionen å ena sidan och Grönland och Konungariket Danmark å andra sidan (EUT L xx, s. y).
29 Rådets beslut (EU) XXX om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen samt förbindelser mellan Europeiska unionen å ena sidan och Grönland och Konungariket Danmark å andra sidan (EUT L xx, s. y).
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)   Särskild uppmärksamhet bör riktas mot regioner som blir nya yttre EU-gränser, för att säkerställa att de pågående samarbetsprogrammen fortsätter på lämpligt sätt.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Stödet från IPA III bör i huvudsak inriktas på att hjälpa IPA-stödmottagarna att stärka de demokratiska institutionerna och rättstaten, reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna och främja jämställdhet, tolerans, social inkludering och icke-diskriminering. Stödet från IPA bör fortsätta att stödja IPA-stödmottagarnas ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, inklusive genom genomförande av unionens makroregionala strategier. Stödet från IPA bör dessutom inriktas på frågor som rör säkerhet, migration och gränsförvaltning, säkerställande av tillgång till internationellt skydd, utbyte av relevant information, förbättring av gränskontroller samt fortsatta gemensamma ansträngningar att bekämpa irreguljär migration och smuggling av migranter.
(11)  Stödet från IPA III bör i huvudsak inriktas på att hjälpa IPA-stödmottagarna att stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten, reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna och främja jämställdhet, tolerans, social inkludering och icke-diskriminering samt regional och lokal utveckling. Stödet från IPA bör fortsätta att stödja IPA-stödmottagarnas ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, inklusive genom genomförande av unionens makroregionala strategier. Stödet från IPA bör dessutom inriktas på frågor som rör säkerhet, migration och gränsförvaltning, säkerställande av tillgång till internationellt skydd, utbyte av relevant information, förbättring av gränskontroller samt fortsatta gemensamma ansträngningar att bekämpa irreguljär migration och smuggling av migranter.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  Utvecklingen av synergier med unionens program för yttre åtgärder och utveckling bör också bidra till att säkerställa maximal inverkan och samtidigt uppfylla principen om konsekvent politik för utveckling i enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). För att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås är det mycket viktigt att uppnå samstämmighet inom alla EU:s politikområden.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Med hänsyn till den särskilda situationen i unionens yttersta randområden måste det antas bestämmelser om på vilka villkor dessa områden kan få tillgång till strukturfonderna. Vissa bestämmelser i denna förordning bör därför anpassas till de särskilda förhållanden som råder i de yttersta randområdena i syfte att förenkla och främja samarbetet med deras grannar, med beaktande av kommissionens meddelande – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden31.
(14)  Med hänsyn till den särskilda situationen i unionens yttersta randområden måste det antas bestämmelser om förbättring av de villkor enligt vilka dessa områden kan få tillgång till strukturfonderna. Vissa bestämmelser i denna förordning bör därför anpassas till de särskilda förhållanden som råder i de yttersta randområdena i syfte att förenkla och främja deras samarbete med tredjeländer och ULT, med beaktande av kommissionens meddelande – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden31.
_________________
_________________
31 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden, COM(2017) 623 final, 24.10.2017.
31 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden, COM(2017) 623 final, 24.10.2017.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  I den här förordningen fastställs möjligheten för ULT att delta i Interreg-programmen. De särskilda förhållandena och utmaningarna för ULT bör beaktas för att underlätta deras faktiska tillträde och deltagande.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Det är nödvändigt att fastställa de medel som ska tilldelas var och en av de olika komponenterna inom Interreg, inbegripet varje medlemsstats andel av de totala beloppen för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete och havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete samt medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet mellan dessa komponenter. I förhållande till programperioden 2014–2020 bör andelen för gränsöverskridande samarbete sänkas, medan andelen för transnationellt samarbete och havssamarbete bör höjas till följd av att havssamarbete integreras, och en ny komponent för de yttersta randområdenas samarbete bör införas.
(15)  Det är nödvändigt att fastställa de medel som ska tilldelas var och en av de olika komponenterna inom Interreg, inbegripet varje medlemsstats andel av de totala beloppen för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete samt medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet mellan dessa komponenter. Med tanke på globaliseringen bör beslut om samarbete som syftar till att stimulera investeringar i fler arbetstillfällen och ökad tillväxt och investeringar som görs gemensamt med andra regioner dock även fattas med beaktande av regionernas gemensamma särdrag och ambitioner och inte nödvändigtvis av nationsgränser, och därför bör tillräckliga ytterligare medel för det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar göras tillgängliga för att möta de globala marknadsförhållandena.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på Irland och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet bör ett nytt Peace-plus-program för gränsöverskridande samarbete fortsätta att genomföras på grundval av tidigare samarbetsprogram mellan de irländska grevskap som gränsar till Nordirland och Nordirland. Med tanke på programmets praktiska betydelse är det nödvändigt att se till att, när programmet verkar för att stödja fred och försoning, Eruf även bidrar till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder som främjar sammanhållning mellan lokalsamhällen. Med hänsyn till programmets särdrag bör det förvaltas på ett integrerat sätt där Förenade kungarikets bidrag integreras i programmet som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Vidare bör vissa regler för urval av insatser i denna förordning inte tillämpas på det programmet när det gäller insatser till stöd för fred och försoning.
(18)  Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på Irland och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet bör ett nytt Peace-plus-program för gränsöverskridande samarbete fortsätta att genomföras på grundval av tidigare samarbetsprogram mellan de irländska grevskap som gränsar till Nordirland och Nordirland. Med tanke på programmets praktiska betydelse är det nödvändigt att se till att, när programmet verkar för att stödja fred och försoning, Eruf även bidrar till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet och samarbete i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder som främjar sammanhållning mellan lokalsamhällen. Med hänsyn till programmets särdrag bör det förvaltas på ett integrerat sätt där Förenade kungarikets bidrag integreras i programmet som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Vidare bör vissa regler för urval av insatser i denna förordning inte tillämpas på det programmet när det gäller insatser till stöd för fred och försoning.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Den största delen av unionens stöd bör koncentreras till ett begränsat antal politiska mål i syfte att maximera genomslaget för Interreg.
(20)  Den största delen av unionens stöd bör koncentreras till ett begränsat antal politiska mål i syfte att maximera genomslaget för Interreg. Synergieffekter och komplementaritet mellan Interregkomponenterna bör förstärkas.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  Bestämmelserna om utarbetande, godkännande och ändring av Interregprogrammen samt bestämmelserna om territoriell utveckling, urval av insatser, övervakning och utvärdering, programmyndigheter, insatsrevision och öppenhet och kommunikation bör anpassas till Interregprogrammens särdrag i förhållande till bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR].
(21)  Bestämmelserna om utarbetande, godkännande och ändring av Interregprogrammen samt bestämmelserna om territoriell utveckling, urval av insatser, övervakning och utvärdering, programmyndigheter, insatsrevision och öppenhet och kommunikation bör anpassas till Interregprogrammens särdrag i förhållande till bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR]. Dessa särskilda bestämmelser bör vara enkla och tydliga för att undvika överreglering och ytterligare administrativa bördor för medlemsstater och stödmottagare.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  De bestämmelser om kriterier för att insatser ska anses vara genuint gemensamma och kooperativa, om partnerskap inom en Interreginsats och om den samordnande partnerns skyldigheter som fastställts under programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla. Interregpartnerna bör dock samarbeta när det gäller alla de fyra aspekterna (utveckling, genomförande, bemanning och finansiering) och, när det gäller de yttersta randområdenas samarbete, tre av de fyra aspekterna, eftersom det bör vara enklare att kombinera stöd från Eruf med stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, både på program- och på insatsnivå.
(22)  De bestämmelser om kriterier för att insatser ska anses vara genuint gemensamma och kooperativa, om partnerskap inom en Interreginsats och om den samordnande partnerns skyldigheter som fastställts under programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla. Interregpartnerna bör samarbeta när det gäller såväl utveckling och genomförande som bemanning eller finansiering, eller både och, när det gäller de yttersta randområdenas samarbete, tre av de fyra aspekterna, eftersom det bör vara enklare att kombinera stöd från Eruf med stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, både på program- och på insatsnivå.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
(22a)  Ett viktigt och framgångsrikt verktyg inom gränsöverskridande samarbetsprogram är projekt för kontakter mellan människor (”people-to-people” – P2P) och småskaliga projekt, som syftar till att övervinna gränsrelaterade hinder och främja kontakter mellan lokalbefolkningen och på så sätt föra gränsområden och deras invånare närmare varandra. P2P-projekt och småskaliga projekt genomförs inom ett stort antal områden, exempelvis kultur, idrott, turism, allmän och yrkesinriktad utbildning, ekonomi, forskning, miljöskydd och ekologi, hälso- och sjukvård, transporter och mindre infrastruktur, administrativt samarbete och pr-verksamhet. I enlighet med vad som också anges i Europeiska regionkommitténs yttrande Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram32 har P2P-projekt och småskaliga projekt stort europeiskt mervärde och bidrar i hög grad till det övergripande målet i programmen för gränsöverskridande samarbete.
__________________
32 Yttrande från Europeiska regionkommittén, Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram, av den 12 juli 2017 (EUT C 342, 12.10.2017, s. 38).
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Det är nödvändigt att förtydliga reglerna för de småprojektfonder som genomförts sedan Interreg inleddes, men som aldrig har omfattats av några särskilda bestämmelser. I enlighet med vad som också anges i Regionskommitténs yttrande Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram32 fyller sådana småprojektfonder en viktig funktion för att bygga upp förtroende mellan människor och institutioner samtidigt som de ger ett stort europeiskt mervärde och i hög grad bidrar till det övergripande målet i programmen för gränsöverskridande samarbete genom att de övervinner gränshinder och integrerar gränsområden och deras invånare. I syfte att förenkla den ekonomiska förvaltningen av småskaliga projekt för slutmottagarna, som ofta inte är vana vid att ansöka om EU-medel, bör det bli obligatoriskt att använda förenklade kostnadsalternativ och enhetsbelopp under en viss gräns.
(23)  Sedan Interreg inleddes stöds P2P-projekt och småskaliga projekt främst genom småprojektfonder eller liknande instrument, som emellertid aldrig har omfattats av några särskilda bestämmelser, varför det är nödvändigt att förtydliga reglerna för småprojektfonder. I syfte att bevara det mervärde och de fördelar som P2P-projekt och småskaliga projekt har, även avseende lokal och regional utveckling, och förenkla den ekonomiska förvaltningen av småskaliga projekt för slutmottagarna, som ofta inte är vana vid att ansöka om EU-medel, bör det bli obligatoriskt att använda förenklade kostnadsalternativ och enhetsbelopp under en viss gräns.
__________________
32 Yttrande från Europeiska regionkommittén – Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram, 12.7.2017 (EUT C 342, 12.10.2017, s. 38).
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Eftersom flera medlemsstater deltar och de administrativa kostnaderna därför är högre, särskilt för kontroller och översättning, bör utgiftstaket för tekniskt stöd vara högre än det för målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”. För att kompensera för de högre administrativa kostnaderna bör medlemsstaterna när så är möjligt uppmuntras att minska den administrativa bördan för genomförandet av gemensamma projekt. Dessutom bör Interregprogram med begränsat stöd från unionen eller program för externt gränsöverskridande samarbete få ett visst minimibelopp för tekniskt stöd i syfte att säkerställa tillräcklig finansiering för ett effektivt tekniskt stöd.
(24)  Eftersom flera medlemsstater deltar och de administrativa kostnaderna därför är högre, bland annat för regionala kontaktpunkter (även kallade antenner), som är viktiga kontaktpunkter för dem som ansöker om och genomför projekt och i och med detta fungerar som direktkanaler till det gemensamma sekretariatet och respektive behörig myndighet, men särskilt även för kontroller och översättning, bör utgiftstaket för tekniskt stöd vara högre än det för målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”. För att kompensera för de högre administrativa kostnaderna bör medlemsstaterna när så är möjligt uppmuntras att minska den administrativa bördan för genomförandet av gemensamma projekt. Dessutom bör Interregprogram med begränsat stöd från unionen eller program för externt gränsöverskridande samarbete få ett visst minimibelopp för tekniskt stöd i syfte att säkerställa tillräcklig finansiering för ett effektivt tekniskt stöd.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)  I samband med minskningen av de administrativa bördorna bör kommissionen, medlemsstaterna och regionerna samarbeta nära för att kunna använda de utökade proportionella arrangemang för ett Interregprograms förvaltnings- och kontrollsystem som anges i artikel 77 i förordning (EU) .../... [new CPR].
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Medlemsstaterna bör uppmuntras att överlåta den förvaltande myndighetens uppgifter till en europeisk gruppering för territoriellt samarbete eller inrätta en sådan gruppering, liksom andra gränsöverskridande rättssubjekt som ansvarar för förvaltningen av ett delprogram, en integrerad territoriell investering eller en eller flera småprojektfonder, eller att agera som en enda partner.
(27)  Medlemsstaterna bör där så är lämpligt delegera den förvaltande myndighetens uppgifter till en ny eller, i förekommande fall, existerande europeisk gruppering för territoriellt samarbete eller inrätta en sådan gruppering, liksom andra gränsöverskridande rättssubjekt som ansvarar för förvaltningen av ett delprogram eller en integrerad territoriell investering, eller att agera som en enda partner. Medlemsstaterna bör göra det möjligt för regionala och lokala myndigheter liksom andra offentliga organ från olika medlemsstaterna att inrätta sådana samarbetsgrupperingar med ställning som juridisk person, och bör involvera lokala och regionala myndigheter i sin verksamhet.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  För att fortsätta med den betalningskedja som fastställdes för programperioden 2014–2020, dvs. från kommissionen till den samordnande partnern via den attesterande myndigheten, bör den betalningskedjan fortsätta att tillämpas inom ramen för redovisningsfunktionen. Stödet från unionen bör utbetalas till den samordnande partnern, förutsatt att detta inte leder till dubbla avgifter vid omräkning till euro och tillbaka till en annan valuta eller vice versa mellan den samordnande partnern och övriga partner.
(28)  För att fortsätta med den betalningskedja som fastställdes för programperioden 2014–2020, dvs. från kommissionen till den samordnande partnern via den attesterande myndigheten, bör den betalningskedjan fortsätta att tillämpas inom ramen för redovisningsfunktionen. Stödet från unionen bör utbetalas till den samordnande partnern, förutsatt att detta inte leder till dubbla avgifter vid omräkning till euro och tillbaka till en annan valuta eller vice versa mellan den samordnande partnern och övriga partner. Om inget annat anges bör den samordnande partnern säkerställa att de övriga partnerna får det totala stödbeloppet från respektive unionsfond i sin helhet och inom den tidsfrist som alla partner kommit överens om, enligt samma förfarande som tillämpats för den samordnande partnern.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  I enlighet med artikel [63.9] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus] ska sektorspecifika regler beakta behoven inom programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), särskilt när det gäller revisionsfunktionen. Bestämmelserna om det årliga revisionsuttalandet, den årliga kontrollrapporten och insatsrevision bör därför förenklas och anpassas till dessa program som inbegriper flera medlemsstater.
(29)  I enlighet med artikel [63.9] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus] ska sektorspecifika regler beakta behoven inom programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), särskilt när det gäller revisionsfunktionen. Bestämmelserna om det årliga revisionsuttalandet, den årliga kontrollrapporten och insatsrevision bör därför förenklas och anpassas till dessa program som inbegriper fler än en medlemsstat.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  Det bör fastställas en tydlig kedja för det ekonomiska ansvaret för återkrav vid oriktigheter från en enda partner eller andra partner via den samordnande partnern och den förvaltande myndigheten till kommissionen. Det bör fastställas bestämmelser om medlemsstaternas, tredjeländernas, partnerländernas eller de utomeuropiska ländernas och territoriernas ansvar för de fall då återbetalning inte kan utverkas från den enda partnern, andra partner eller den samordnande partnern som innebär att medlemsstaten ansvarar för återbetalningen till den förvaltande myndigheten. Till följd av detta finns det inom Interregprogrammen inget utrymme för belopp som inte kan återkrävas på stödmottagarnivå. Det dock är nödvändigt att förtydliga reglerna för de fall då en medlemsstat eller ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium inte gör en återbetalning till den förvaltande myndigheten. Den samordnande partnerns skyldigheter för återkrav bör också förtydligas. Den förvaltande myndigheten bör närmare bestämt inte tillåtas att ålägga den samordnande partnern att inleda ett rättsligt förfarande i en annan medlemsstat.
(30)  Det bör fastställas en tydlig kedja för det ekonomiska ansvaret för återkrav vid oriktigheter från en enda partner eller andra partner via den samordnande partnern och den förvaltande myndigheten till kommissionen. Det bör fastställas bestämmelser om medlemsstaternas, tredjeländernas, partnerländernas eller de utomeuropiska ländernas och territoriernas ansvar för de fall då återbetalning inte kan utverkas från den enda partnern, andra partner eller den samordnande partnern som innebär att medlemsstaten ansvarar för återbetalningen till den förvaltande myndigheten. Till följd av detta finns det inom Interregprogrammen inget utrymme för belopp som inte kan återkrävas på stödmottagarnivå. Det är dock nödvändigt att förtydliga reglerna för de fall då en medlemsstat eller ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium inte gör en återbetalning till den förvaltande myndigheten. Den samordnande partnerns skyldigheter för återkrav bör också förtydligas. Dessutom bör förfarandena för återkrav fastställas och godkännas av övervakningskommittén. Den förvaltande myndigheten bör dock inte tillåtas att ålägga den samordnande partnern att inleda ett rättsligt förfarande i en annan medlemsstat.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 30a (nytt)
(30a)   Finansiell disciplin bör uppmuntras. Samtidigt bör arrangemang för tillbakadragande av budgetåtaganden ta hänsyn till Interregprogrammens komplexitet och genomförande.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  Trots att Interregprogram med deltagande av tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier bör genomföras genom delad förvaltning bör de yttersta randområdenas samarbete får genomföras genom indirekt förvaltning. Det bör fastställas särskilda regler om hur dessa program helt eller delvis ska genomföras genom indirekt förvaltning.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 35
(35)  För att säkerställa enhetliga villkor för antagande eller ändring av Interregprogrammen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Programmen för externt gränsöverskridande samarbete bör dock i tillämpliga fall följa de kommittéförfaranden som fastställs genom förordning (EU) [IPA III] och förordning (EU) [NDICI] när det gäller det första beslutet om godkännande av dessa program.
(35)  För att säkerställa enhetliga villkor för antagande eller ändring av Interregprogrammen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dock bör, i tillämpliga fall, programmen för externt gränsöverskridande samarbete följa de kommittéförfaranden som fastställs genom förordning (EU) [IPA III] och förordning (EU) [NDICI] när det gäller det första beslutet om godkännande av dessa program.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 36a (nytt)
(36a)  Främjandet av europeiskt territoriellt samarbete (ETS) är en viktig prioritering inom EU:s sammanhållningspolitik. Stöd till små och medelstora företag för kostnader som uppstår i samband med ETS-projekt är enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/20141a (den allmänna gruppundantagsförordningen) redan undantaget från anmälningsskyldigheten. Särskilda bestämmelser om regionalstöd för investeringar som görs av företag av alla storlekar finns också i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–20202a och i avsnittet om regionalstöd i den allmänna gruppundantagsförordningen. Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts bör stöd till ETS-projekt endast få begränsade effekter på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna, och kommissionen bör därför kunna förklara att sådant stöd är förenligt med den inre marknaden och att finansiering som tillhandahålls till stöd för ETS-projekt kan omfattas av gruppundantag.
_____________________
1a Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).
2a Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020 (EUT C 209, 23.07.2013, s. 1).
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1
1.  I denna förordning fastställs bestämmelser om målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i syfte att främja samarbete mellan medlemsstaterna inom unionen och mellan medlemsstaterna och angränsande tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller utomeuropeiska länder och territorier.
1.  I denna förordning fastställs bestämmelser om målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i syfte att främja samarbete mellan medlemsstaterna och deras regioner inom unionen och mellan medlemsstaterna, deras regioner och tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller utomeuropeiska länder och territorier (ULT), eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer respektive en grupp av tredjeländer som ingår i en regional organisation.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 4
4)  gränsöverskridande rättssubjekt: ett rättssubjekt som inrättats enligt lagarna i något av de länder som deltar i ett Interregprogram, under förutsättning att det har inrättats av territoriella myndigheter eller andra organ från minst två deltagarländer.
4)  gränsöverskridande rättssubjekt: ett rättssubjekt, inbegripet en EU-region, som inrättats enligt lagarna i något av de länder som deltar i ett Interregprogram, under förutsättning att det har inrättats av territoriella myndigheter eller andra organ från minst två deltagarländer.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 4a (nytt)
4a)  regional integrations- och samarbetsorganisation: sammanslutning av medlemsländer eller regioner i samma geografiska område vars syfte är att bedriva ett närmare samarbete i frågor av gemensamt intresse.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 1 – inledningen
1.  Gränsöverskridande samarbete mellan angränsande regioner i syfte att främja integrerad regional utveckling (komponent 1) i form av
1.  Gränsöverskridande samarbete mellan angränsande regioner i syfte att främja integrerad och harmonisk regional utveckling (komponent 1) i form av
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 1 – led a
a)  internt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande landgränsregioner som tillhör två eller flera medlemsstater eller mellan angränsande landgränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och ett eller flera tredjeländer som anges i artikel 4.3, eller
a)  internt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande land- eller sjögränsregioner som tillhör två eller flera medlemsstater eller mellan angränsande land- eller sjögränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och ett eller flera tredjeländer som anges i artikel 4.3, eller
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 1 – led b – inledningen
b)  externt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande landgränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och en eller flera av följande:
b)  externt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande land- eller sjögränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och en eller flera av följande:
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
2.  Transnationellt samarbete och havssamarbete över större transnationella territorier och kring havsområden som involverar nationella, regionala och lokala programpartner i medlemsstaterna, tredjeländer och partnerländer samt Grönland, i syfte att uppnå ökad territoriell integration (”komponent 2”: vid hänvisning enbart till transnationellt samarbete – ”komponent 2A”, vid hänvisning enbart till havssamarbete – ”komponent 2B”).
2.  Transnationellt samarbete över större transnationella territorier och kring havsområden som involverar nationella, regionala och lokala programpartner i medlemsstaterna, tredjeländer och partnerländer samt ULT, i syfte att uppnå ökad territoriell integration (”komponent 2”).
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 3
3.  De yttersta randområdenas samarbete sinsemellan och med deras angränsande tredjeländer eller partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier eller flera av dessa, i syfte att underlätta deras regionala integration i grannskapet (”komponent 3”).
3.  De yttersta randområdenas samarbete sinsemellan och med deras angränsande tredjeländer eller partnerländer eller ULT, eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer, eller flera av dessa, i syfte att underlätta deras regionala integration och harmoniska utveckling i grannskapet (”komponent 3”).
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 4 – led a – led ia (nytt)
ia)  genomförandet av gemensamma interregionala utvecklingsprojekt,
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 4 – led a – led ib (nytt)
ib)  kapacitetsutveckling mellan partner i hela unionen i samband med
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 4 – led a – led iia (nytt)
iia)  kartläggning och spridning av god praxis i syfte att överföra dessa, huvudsakligen till operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning,
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 4 – led a – led iib (nytt)
iib)  utbyte av erfarenheter när det gäller att kartlägga, överföra och sprida bästa praxis rörande hållbar stadsutveckling, däribland kopplingar mellan stads- och landsbygdsområden,
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 4 – led a – led iiia (nytt)
iiia) inrättandet och användningen av den europeiska gränsöverskridande mekanismen och dess funktionssätt i enlighet med förordning (EU) .../... [ny europeisk gränsöverskridande mekanism],
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 5
5.  Interregionala innovationsinvesteringar genom kommersialisering och utökning av interregionala innovationsprojekt som kan stimulera utveckling av europeiska värdekedjor (”komponent 5”).
utgår
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
1.  När det gäller gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd från Eruf vara regioner på Nuts 3-nivå i unionen, längs alla inre och yttre landgränser med tredjeländer eller partnerländer.
1.  När det gäller gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd från Eruf vara regioner på Nuts 3-nivå i unionen, längs alla inre och yttre land- och sjögränser med tredjeländer eller partnerländer, utan att det påverkar eventuella anpassningar för att säkerställa samstämmighet och kontinuitet på de programsamarbetsområde som fastställts för programperioden 2014–2020.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2
2.  Regioner som ligger vid sjögränser och som mellan sig har en fast förbindelse över sjögränsen ska också få stöd inom det gränsöverskridande samarbetet.
utgår
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
3.  Interregprogrammen för internt gränsöverskridande samarbete får omfatta regioner i Norge, Schweiz och Förenade kungariket som motsvarar regioner på Nuts 3-nivå samt Liechtenstein, Andorra och Monaco.
3.  Interregprogrammen för internt gränsöverskridande samarbete får omfatta regioner i Norge, Schweiz och Förenade kungariket som motsvarar regioner på Nuts 3-nivå samt Liechtenstein, Andorra, Monaco och San Marino.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
4.  När det gäller externt gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd genom IPA III eller NDICI vara regioner på Nuts 3-nivå i respektive partnerland eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden längs alla landgränser mellan medlemsstaterna och de partnerländer som kan få stöd genom IPA III eller NDICI.
4.  När det gäller externt gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd genom IPA III eller NDICI vara regioner på Nuts 3-nivå i respektive partnerland eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden längs alla land- eller sjögränser mellan medlemsstaterna och de partnerländer som kan få stöd genom IPA III eller NDICI.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 5 – rubriken
5 Geografiskt tillämpningsområde för det transnationella samarbetet och havssamarbetet
Geografiskt tillämpningsområde för det transnationella samarbetet
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  När det gäller transnationellt samarbete och havssamarbete ska de regioner som får stöd genom Eruf vara regioner på Nuts 2-nivå i unionen med funktionella områden som gränsar till varandra, i tillämpliga fall med beaktande av makroregionala strategier eller havsområdesstrategier.
1.  När det gäller transnationellt samarbete ska de regioner som får stöd genom Eruf vara regioner på Nuts 2-nivå i unionen med funktionella områden som gränsar till varandra, utan att det påverkar potentiella anpassningar för att säkerställa samstämmighet och kontinuitet i sådant samarbete i större sammanhängande områden på grundval av programplaneringsperioden 2014–2020, och i tillämpliga fall med beaktande av makroregionala strategier eller havsområdesstrategier.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – inledningen
Interregprogrammen för transnationellt samarbetet och havssamarbete får omfatta
Interregprogrammen för transnationellt samarbete får omfatta
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led b
b)  Grönland,
b)  ULT som får stöd genom ULT-programmet,
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
3.  De regioner, tredjeländer eller partnerländer som anges i punkt 2 ska vara regioner på Nuts 2-nivå eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden.
3.  De regioner, tredjeländer, partnerländer eller ULT som anges i punkt 2 ska vara regioner på Nuts 2-nivå eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
2.  Interregprogrammen för de yttersta randområdena får omfatta angränsande partnerländer som får stöd genom NDICI eller utomeuropeiska länderna och territorier som får stöd genom ULT-programmet, eller bådadera.
2.  Interregprogrammen för de yttersta randområdena får omfatta partnerländer som får stöd genom NDICI, ULT som får stöd genom ULT-programmet, regionala samarbetsorganisationer eller en kombination av två eller tre av dessa.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 7 – rubriken
Geografiskt tillämpningsområde för det interregionala samarbetet
och de interregionala innovationsinvesteringarna
Geografiskt tillämpningsområde för det interregionala samarbetet
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1
1.  När det gäller alla Interregprogram inom komponent 4 eller interregionala innovationsinvesteringar inom komponent 5 ska hela unionens territorium få stöd genom Eruf.
1.  När det gäller alla Interregprogram inom komponent 4 ska hela unionens territorium få stöd genom Eruf, inklusive de yttersta randområdena.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
2.  Interregprogrammen inom komponent 4 får omfatta hela eller delar av tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller de utomeuropeiska länder och territorier som avses i artiklarna 4, 5 och 6, oberoende av om de får eller inte får stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
2.  Interregprogrammen inom komponent 4 får omfatta hela eller delar av tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller de utomeuropeiska länder och territorier som avses i artiklarna 4, 5 och 6, oberoende av om de får eller inte får stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder. Tredjeländer får delta i de programmen, under förutsättning att de bidrar till finansieringen i form av inkomster som avsatts externt.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  Den genomförandeakt som avses i punkt 1 ska också innehålla en förteckning med uppgift om de regioner på Nuts 3-nivå i unionen som tas i beaktande vid tilldelningen av medel från Eruf för gränsöverskridande samarbete vid alla inre gränser och de yttre gränser som omfattas av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, samt en förteckning med uppgift om de regioner på Nuts 3-nivå som tas i beaktande vid tilldelning av medel inom den komponent 2B som avses i artikel 9.3 a.
2.  Den genomförandeakt som avses i punkt 1 ska också innehålla en förteckning med uppgift om de regioner på Nuts 3-nivå i unionen som tas i beaktande vid tilldelningen av medel från Eruf för gränsöverskridande samarbete vid alla inre gränser och de yttre gränser som omfattas av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
3.  De regioner i tredjeländer, partnerländer eller territorier utanför unionen som inte får stöd genom Eruf eller något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska också tas upp i den förteckning som avses i punkt 1.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  Eruf-medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 8 430 000 000 euro av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden för programperioden 2021–2027 enligt artikel [102.1] i förordning (EU) [new CPR].
1.  Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 11 165 910 000 euro (2018 års priser) av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden för programperioden 2021–2027 enligt artikel [103.1] i förordning (EU) [new CPR].
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – inledningen
2.  De medel som avses i punkt 1 ska fördelas på följande sätt:
2.  10 195 910 000 euro (91,31 %) av de medel som avses i punkt 1 ska fördelas på följande sätt:
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led a
a)  52,7 % (dvs. totalt 4 440 000 000 euro) för gränsöverskridande samarbete (komponent 1).
a)  7 500 000 000 euro (67,16 %) för gränsöverskridande samarbete (komponent 1).
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led b
b)  31,4 % (dvs. totalt 2 649 900 000 euro) för transnationellt samarbete och havssamarbete (komponent 2).
b)  1 973 600 880 euro (17,68 %) för transnationellt samarbete (komponent 2).
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led c
c)  3,2 % (dvs. totalt 270 100 000 euro) för de yttersta randområdenas samarbete (komponent 3).
c)  357 309 120 euro (3,2 %) för de yttersta randområdenas samarbete (komponent 3).
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led d
d)  1,2 % (dvs. totalt 100 000 000 euro) för interregionalt samarbete (komponent 4).
d)  365 000 000 euro (3,27 %) för interregionalt samarbete (komponent 4).
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led e
e)  11,5 % (dvs. totalt 970 000 000 euro) för interregionala innovationsinvesteringar (komponent 5).
utgår
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2 – led a
a)  Regioner på Nuts 3-nivå för komponent 1 och de regioner på Nuts 3-nivå för komponent 2B som anges i den genomförandeakt som avses i artikel 8.2.
a)  Regioner på Nuts 3-nivå för komponent 1 som anges i den genomförandeakt som avses i artikel 8.2.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2 – led b
b)  Regioner på Nuts 2-nivå för komponenterna 2A och 3.
b)  Regioner på Nuts 2-nivå för komponent 2.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2 – led ba (nytt)
ba)  Regioner på Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå för komponent 3.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5a (ny)
5a.  970 000 000 EUR (8,69 %) av de medel som avses i punkt 1 ska avsättas för det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar som avses i artikel 15a (ny).
Om kommissionen senast den 31 december 2026 inte har gjort något åtagande för alla de tillgängliga medel som avses i punkt 1 för projekt som valts ut för detta initiativ, ska de återstående outnyttjade medlen fördelas proportionellt mellan komponenterna 1–4.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1
Stöd från Eruf ska beviljas enskilda Interregprogram för externt gränsöverskridande samarbete under förutsättning att motsvarande belopp tillhandahålls genom IPA III-anslag för gränsöverskridande samarbete och NDICI-anslag för gränsöverskridande samarbete enligt det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet. Denna motsvarighet ska omfattas av ett maximibelopp som fastställs i den lagstiftningsakt som gäller IPA III eller NDICI.
Stöd från Eruf ska beviljas enskilda Interregprogram för externt gränsöverskridande samarbete under förutsättning att minst motsvarande belopp tillhandahålls genom IPA III-anslag för gränsöverskridande samarbete och NDICI-anslag för gränsöverskridande samarbete enligt det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet. Detta bidrag ska omfattas av ett maximibelopp som fastställs i den lagstiftningsakt som gäller IPA III eller NDICI.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3 – stycke 1 – led b
b)  Interregprogrammet inte kan genomföras som planerat på grund av problem i relationerna mellan de deltagande länderna.
b)  Interregprogrammet, i vederbörligen motiverade fall, inte kan genomföras som planerat på grund av problem i relationerna mellan de deltagande länderna.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – stycke 1
När det gäller Interregprogram inom komponent 2 som redan har godkänts av kommissionen, ska ett partnerlands eller Grönlands deltagande avbrytas om någon av de situationer som anges i punkt 3 första stycket leden a och b föreligger.
När det gäller Interregprogram inom komponent 2 som redan har godkänts av kommissionen, ska ett partnerlands eller ett ULT:s deltagande avbrytas om någon av de situationer som anges i punkt 3 första stycket leden a och b föreligger.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – stycke 2 – led a
a)  Att Interregprogrammet helt avbryts, särskilt om de viktigaste gemensamma utvecklingsmålen i programmet inte kan uppnås utan deltagande av det partnerlandet eller Grönland.
a)  Att Interregprogrammet helt avbryts, särskilt om de viktigaste gemensamma utvecklingsmålen i programmet inte kan uppnås utan deltagande av det partnerlandet eller ULT.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – stycke 2 – led c
c)  Att Interregprogrammet fortsätter att genomföras utan deltagande av det partnerlandet eller Grönland.
c)  Att Interregprogrammet fortsätter att genomföras utan deltagande av det partnerlandet eller ett ULT.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 6
6.  Om ett tredjeland eller partnerland som bidrar till ett Interregprogram med nationella medel som inte utgörs av nationell medfinansiering av stödet från Eruf eller från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder sänker det bidraget under den tid Interregprogrammet genomförs, antingen övergripande eller med avseende på gemensamma insatser som redan har valts ut, och har fått det dokument som föreskrivs i artikel 22.6, ska den eller de deltagande medlemsstaterna begära att något av de alternativ som anges i punkt 4 andra stycket ska tillämpas.
6.  Om ett tredjeland, ett partnerland eller ULT som bidrar till ett Interregprogram med nationella medel som inte utgörs av nationell medfinansiering av stödet från Eruf eller från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder sänker det bidraget under den tid Interregprogrammet genomförs, antingen övergripande eller med avseende på gemensamma insatser som redan har valts ut, och har fått det dokument som föreskrivs i artikel 22.6, ska den eller de deltagande medlemsstaterna begära att något av de alternativ som anges i punkt 4 andra stycket i denna artikel ska tillämpas.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 13
Medfinansieringsgraden för varje Interregprogram får inte överstiga 70 %, såvida det inte fastställs en högre procentsats för Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete eller Interregprogram inom komponent 3 i förordning (EU) [IPA III], förordning (EU) [NDICI] eller rådets beslut (EU) [ULT-programmet] eller i någon akt som antas i med stöd av dessa.
Medfinansieringsgraden för varje Interregprogram får inte överstiga 80 %, såvida det inte fastställs en högre procentsats för Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete eller Interregprogram inom komponent 3 i förordning (EU) [IPA III], förordning (EU) [NDICI] eller rådets beslut (EU) [ULT-programmet] eller i någon akt som antas i med stöd av dessa.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3 – inledningen
3.  Utöver de särskilda mål för Eruf som anges i artikel [2] i förordning (EU) [new ERDF] får Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, även bidra till de särskilda målen inom det fjärde politiska målet på följande sätt:
3.  Utöver de särskilda mål för Eruf som anges i artikel [2] i förordning (EU) [new ERDF] ska Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, även bidra till de särskilda målen inom det fjärde politiska målet på följande sätt:
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4 – led a – inledningen
a)  Interregprogram inom komponenterna 1 och 2B:
a)  Interregprogram inom komponenterna 1 och 2:
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4 – led a – led ii
ii)  Effektivisera den offentliga förvaltningen genom att främja rättsligt och administrativt samarbete och samarbete mellan enskilda och institutioner, särskilt i syfte att undanröja rättsliga hinder och andra hinder i gränsregioner.
ii)  Effektivisera den offentliga förvaltningen genom att främja rättsligt och administrativt samarbete och samarbete mellan enskilda, inbegripet projekt för kontakter mellan människor (”people-to-people”, P2P), aktörer i civilsamhället och institutioner, särskilt i syfte att undanröja rättsliga hinder och andra hinder i gränsregioner.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 5
5.  Inom Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete och komponenterna 2 och 3 ska Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder även bidra till det särskilda Interregmålet för externa åtgärder ”Ett tryggare och säkrare Europa”, i synnerhet genom åtgärder som rör gränspassage, rörlighet över gränser och migrationshantering, inklusive skydd av migranter.
5.  Inom Interregprogrammen för komponenterna 1, 2 och 3 får Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder även bidra till det särskilda Interregmålet ”Ett tryggare och säkrare Europa”, i synnerhet genom åtgärder som rör gränspassage, rörlighet över gränser och migrationshantering, inklusive skydd och ekonomisk och social integration av migranter och flyktingar som åtnjuter internationellt skydd.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2
2.  Ytterligare 15 % av anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd till varje Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3 ska tilldelas det särskilda Interregmålet ”Bättre Interregstyrning” eller det särskilda Interregmålet för externa åtgärder ”Ett tryggare och säkrare Europa”.
2.  Av anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd till varje Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3 ska upp till 15 % tilldelas det särskilda Interregmålet ”Bättre Interregstyrning” och upp till 10 % får tilldelas det särskilda Interregmålet för externa åtgärder ”Ett tryggare och säkrare Europa”.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3
3.  Om ett Interregprogram inom komponent 2A stöder en makroregional strategi ska de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas målen för den strategin.
3.  Om ett Interregprogram inom komponent 1 eller 2 stöder en makroregional strategi eller en havsområdesstrategi ska minst 80 % av anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, en del av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd bidra till målen för den strategin.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4
4.  Om ett Interregprogram inom komponent 2B stöder en makroregional strategi eller havsområdesstrategi ska minst 70 % av de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas målen för den strategin.
utgår
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 15a (ny)
Artikel 15a
Interregionala innovationsinvesteringar
1.  De medel som avses i artikel 9.5a (ny) ska avsättas för det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar som avser
a)  kommersialisering och utökning av gemensamma innovationsprojekt som kan stimulera utveckling av europeiska värdekedjor,
b)  sammanförande av forskare, företag, organisationer i civilsamhället och offentliga förvaltningar som är involverade i strategier för smart specialisering och social innovation på nationell eller regional nivå,
c)  pilotprojekt för att hitta eller testa nya utvecklingslösningar på regional och lokal nivå som bygger på strategier för smart specialisering eller
d)  utbyte av erfarenheter på innovationsområdet i syfte att dra lärdomar därav på området regional eller lokal utveckling.
2.  För att bibehålla principen om europeisk territoriell sammanhållning, med en ungefär lika stor andel av de finansiella resurserna, ska dessa investeringar inriktas på att skapa kopplingar mellan mindre utvecklade regioner och ledande regioner genom att öka kapaciteten hos de regionala innovationsekosystemen i mindre utvecklade regioner att integrera sig i och öka det befintliga eller framväxande EU-värdet och förmågan att delta i partnerskap med andra regioner.
3.  Kommissionen ska genomföra dessa investeringar med direkt eller indirekt förvaltning. Den ska stödjas av en expertgrupp för att fastställa ett långsiktigt arbetsprogram och tillhörande ansökningsomgångar.
4.  När det gäller interregionala innovationsinvesteringar ska hela unionens territorium få stöd genom Eruf. Tredjeländer får delta i de investeringarna, under förutsättning att de bidrar till finansieringen i form av inkomster som avsatts externt.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1
1.  Verksamheten inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska genomföras via Interregprogram genom delad förvaltning, med undantag av komponent 3, som helt eller delvis får genomföras genom indirekt förvaltning, och av komponent 5, som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning.
1.  Verksamheten inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska genomföras via Interregprogram genom delad förvaltning, med undantag av komponent 3, som helt eller delvis får genomföras genom indirekt förvaltning efter samråd med berörda parter.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2
2.  De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska utarbeta ett Interregprogram för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 i enlighet med den mall som fastställs i bilagan.
2.  De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna, ULT eller de regionala integrations- och samarbetsorganisationerna ska utarbeta ett Interregprogram för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 i enlighet med den mall som fastställs i bilagan.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 3 – stycke 1
De deltagande medlemsstaterna ska utarbeta ett Interregprogram i samarbete med de programpartner som avses i artikel [6] i förordning (EU) [the new CPR].
De deltagande medlemsstaterna ska utarbeta ett Interregprogram i samarbete med de programpartner som avses i artikel [6] i förordning (EU) [the new CPR]. I samband med utformningen av Interregprogrammen, som omfattar makroregionala strategier eller havsområdesstrategier, bör medlemsstater och programpartner beakta de tematiska prioriteringarna för de relevanta makroregionala strategierna eller havsområdesstrategierna och samråda med berörda aktörer. En mekanism för förhandskontroll ska inrättas av medlemsstaterna och programpartnerna för att säkerställa att alla aktörer på makroregions- och havsområdesnivå, ETS-programmyndigheter, regioner och länder sammanförs i början av programperioden för att gemensamt besluta om prioriteringarna för varje program. Prioriteringarna ska där så är relevant anpassas till handlingsplanerna för de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 4 – stycke 1
Den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten ska lämna in ett Interregprogram till kommissionen senast den [date of entry into force plus nine months] på alla deltagande medlemsstaters och, i tillämpliga fall, tredjeländers, partnerländers eller utomeuropeiska länders och territoriers vägnar.
Den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten ska lämna in ett eller flera Interregprogram till kommissionen senast den [date of entry into force plus twelve months] på alla deltagande medlemsstaters och, i tillämpliga fall, tredjeländers, partnerländers, ULT:s eller regionala integrations- och samarbetsorganisationers vägnar.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 4 – stycke 2
Ett Interregprogram som omfattar stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska dock lämnas in av den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten senast sex månader efter att kommissionen antagit det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet enligt artikel 10.1 eller när det krävs enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
Ett Interregprogram som omfattar stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska dock lämnas in av den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten senast tolv månader efter att kommissionen antagit det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet enligt artikel 10.1 eller när det krävs enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3
3.  I vederbörligen motiverade fall får de berörda medlemsstaterna efter överenskommelse med kommissionen, i syfte att effektivisera genomförandet av programmet och att åstadkomma storskaliga insatser, besluta att till Interregprogrammen överföra högst [x] % av det belopp från Eruf som tilldelats motsvarande program inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” för samma region. Det överförda beloppet ska utgöra en eller flera separata prioriteringar.
3.  De berörda medlemsstaterna får, i syfte att effektivisera genomförandet av programmet och att åstadkomma storskaliga insatser, besluta att till Interregprogrammen överföra högst 20 % av det belopp från Eruf som tilldelats motsvarande program inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” för samma region. Varje medlemsstat ska i förväg informera kommissionen om att den avser utnyttja denna överföringsmöjlighet och ange skälen för sitt beslut. Det överförda beloppet ska utgöra en eller flera separata prioriteringar.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4 – led b – inledningen
b)  En sammanfattning av de viktigaste gemensamma utmaningarna med beaktande av
b)  En sammanfattning av de viktigaste gemensamma utmaningarna med beaktande av i synnerhet
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4 – led b – led ii
ii)  gemensamma investeringsbehov och komplementaritet med andra former av stöd,
ii)  gemensamma investeringsbehov och komplementaritet med andra former av stöd och potentiella synergier som kan uppnås,
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4 – led b – led iii
iii)  lärdomar av tidigare erfarenhet,
iii)  lärdomar av tidigare erfarenhet och hur de har beaktats i programmet,
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4 – led c
c)  En motivering till de utvalda politiska målen och de särskilda Interregmålen, motsvarande prioriteringar, särskilda mål och former av stöd, i tillämpliga fall, med uppgift om förbindelser som saknas i gränsöverskridande infrastruktur.
c)  En motivering till de utvalda politiska målen och de särskilda Interregmålen, motsvarande prioriteringar och, i tillämpliga fall, uppgift om förbindelser som saknas i gränsöverskridande infrastruktur.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4 – led e – led i
i)  De typer av åtgärder som hänför sig till detta, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall.
i)  De typer av åtgärder som hänför sig till detta, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall, respektive kriterier och motsvarande transparenta urvalskriterier för sådana insatser.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4 – led e – led iii
iii)  De huvudsakliga målgrupperna.
utgår
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4 – led e – led v
v)  Planerad användning av finansieringsinstrument.
utgår
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 5 – led a – led iii
iii)  För Interregprogram inom komponent 2 som får stöd genom ULT-programmet, genom uppdelning per finansieringsinstrument (Eruf och ULT-programmet – Grönland).
iii)  För Interregprogram inom komponent 2 som får stöd genom ULT-programmet, genom uppdelning per finansieringsinstrument (Eruf och ULT-programmet).
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 5 – led b
b)  Den tabell som avses i punkt 4 g ii ska bara innehålla beloppen för åren 2021–2025.
utgår
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 7 – led b
b)  Förfarandet för inrättande av det gemensamma sekretariatet.
b)  Förfarandet för inrättande av det gemensamma sekretariatet och, i tillämpliga fall, förfarandet för stöd till förvaltningsstrukturer i medlemsstaterna eller tredjeländer.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1
1.  Kommissionen ska bedöma varje Interregprogram och om de följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och, i relevanta fall vid stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, om de är förenliga med det fleråriga strategidokumentet enligt artikel 10.1 eller relevanta ramar för den strategiska programplaneringen enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av dessa instrument.
1.  Kommissionen ska med fullständig öppenhet bedöma varje Interregprogram och om de följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och, i relevanta fall vid stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, om de är förenliga med det fleråriga strategidokumentet enligt artikel 10.1 i denna förordning eller relevanta ramar för den strategiska programplaneringen enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av dessa instrument.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3
3.  De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska se över Interregprogrammet med beaktande av kommissionens synpunkter.
3.  De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna, ULT eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer ska se över Interregprogrammet med beaktande av kommissionens synpunkter.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4
4.  Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av varje Interregprogram senast sex månader efter den dag då den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten lämnade in det programmet.
4.  Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av varje Interregprogram senast tre månader efter den dag då den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten lämnade in den omarbetade versionen av det programmet.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1
1.  Den medlemsstat som fungerar som värd för den förvaltande myndigheten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett Interregprogram tillsammans med det ändrade programmet, med uppgift om hur den ändringen förväntas påverka förverkligandet av målen.
1.  Efter samråd med de lokala och regionala myndigheterna och i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) .../... [new CPR] får den medlemsstat som fungerar som värd för den förvaltande myndigheten lämna in en motiverad begäran om ändring av ett Interregprogram tillsammans med det ändrade programmet, med uppgift om hur den ändringen förväntas påverka förverkligandet av målen.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2
2.  Kommissionen ska bedöma om ändringen följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av det ändrade programmet.
2.  Kommissionen ska bedöma om ändringen följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och får lämna synpunkter inom en månad från inlämningen av det ändrade programmet.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3
3.  De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska se över det ändrade programmet och beakta kommissionens synpunkter.
3.  De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna, ULT, eller de regionala integrations- och samarbetsorganisationerna ska se över det ändrade programmet och beakta kommissionens synpunkter.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 4
4.  Kommissionen ska godkänna en ändring av ett Interregprogram senast sex månader efter den dag då medlemsstaten lämnade in ändringen.
4.  Kommissionen ska godkänna en ändring av ett Interregprogram senast tre månader efter den dag då medlemsstaten lämnade in ändringen.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 5 – stycke 1
Medlemsstaten får under programperioden överföra högst % av det ursprungliga anslaget för en prioritering, men motsvarande högst % av programbudgeten, till en annan prioritering inom samma Interregprogram.
Efter samråd med de lokala och regionala myndigheterna och i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) .../... [new CPR] får medlemsstaten under programperioden överföra högst 10 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering, men motsvarande högst 5 % av programbudgeten, till en annan prioritering inom samma Interregprogram.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2
Den övervakningskommittén får för urval av insatser inrätta en eller, särskilt för delprogram, flera styrkommittéer som agerar under övervakningskommitténs ansvar.
Den övervakningskommittén får för urval av insatser inrätta en eller, särskilt för delprogram, flera styrkommittéer som agerar under övervakningskommitténs ansvar. Styrkommittéerna ska tillämpa partnerskapsprincipen enligt artikel 6 i förordning (EU) .../... [new CPR] och ska involvera partner från alla deltagande medlemsstater.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 3
3.  Den förvaltande myndigheten ska samråda med kommissionen och beakta kommissionens synpunkter före den första inlämningen av urvalskriterier till övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén. Detsamma ska gälla för alla påföljande ändringar av dessa kriterier.
3.  Den förvaltande myndigheten ska underrätta kommissionen före den första inlämningen av urvalskriterierna till övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén. Detsamma ska gälla för alla påföljande ändringar av dessa kriterier.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 4 – inledningen
4.  Vid urvalet av insatser ska övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén
4.  Innan övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén gör urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 6 – stycke 2
I det dokumentet ska också den samordnande partnerns skyldigheter när det gäller återkrav i enlighet med artikel 50 anges. Dessa skyldigheter ska fastställas av övervakningskommittén. En samordnande partner som finns i en annan medlemsstat eller ett annat tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium än partnern ska inte vara skyldig att återkräva medel genom ett rättsligt förfarande.
I det dokumentet ska också den samordnande partnerns skyldigheter när det gäller återkrav i enlighet med artikel 50 anges. Dessutom ska förfaranden för återkrav fastställas och godkännas av övervakningskommittén. En samordnande partner som finns i en annan medlemsstat eller ett annat tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium än partnern ska inte vara skyldig att återkräva medel genom ett rättsligt förfarande.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1
De insatser som väljs ut inom komponenterna 1, 2 och 3 ska inbegripa aktörer från minst två deltagande länder, varav minst en ska vara en stödmottagare från en medlemsstat.
De insatser som väljs ut inom komponenterna 1, 2 och 3 ska inbegripa aktörer från minst två deltagande länder eller ULT, varav minst en ska vara en stödmottagare från en medlemsstat.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 2
2.  En Interreginsats får genomföras i ett enda land, under förutsättning effekterna och fördelarna för programområdet anges i ansökan om insatsen.
2.  En Interreginsats får genomföras i ett enda land eller ULT, under förutsättning effekterna och fördelarna för programområdet anges i ansökan om insatsen.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 4 – stycke 1
Partnerna ska samarbeta när det gäller utveckling, genomförande, bemanning och finansiering av Interreginsatsen.
Partnerna ska samarbeta när det gäller utveckling och genomförande samt bemanning och/eller finansiering av Interreginsatsen. En begränsning på högst tio partner per Interreginsats ska eftersträvas.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 4 – stycke 2
När det gäller insatser inom komponent 3 i Interregprogrammen ska partner från de yttersta randområdena och från tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier endast vara skyldiga att samarbeta inom tre av de fyra områden som anges i första stycket.
När det gäller insatser inom komponent 3 i Interregprogrammen ska partner från de yttersta randområdena och från tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier endast vara skyldiga att samarbeta inom två av de fyra områden som anges i första stycket.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 6 – stycke 1
Ett gränsöverskridande rättssubjekt eller en europeisk gruppering för territoriellt samarbete får vara den enda partnern i en Interreginsats inom komponenterna 1, 2 och 3 i Interregprogrammen, under förutsättning att den är sammansatt av partner från minst två deltagande länder.
Ett gränsöverskridande rättssubjekt eller en europeisk gruppering för territoriellt samarbete får vara den enda partnern i en Interreginsats inom komponenterna 1, 2 och 3 i Interregprogrammen, under förutsättning att den är sammansatt av partner från minst två deltagande länder eller ULT.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 7 – stycke 2
Om villkoren i artikel 23 uppfylls får dock en sådan enda partner vara registrerade i en medlemsstat som inte deltar i det programmet.
utgår
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1 – stycke 1
Bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder till en småprojektfond inom ett Interregprogram får inte överstiga 20 000 000 euro eller 15 % av det totala anslaget till Interregprogrammet, beroende på vilket som är lägst.
Det sammanlagda bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder till en eller flera småprojektfonder inom ett Interregprogram får inte överstiga 20 % av det totala anslaget till Interregprogrammet och måste inom ett Interregprogram för gränsöverskridande samarbete uppgå till minst 3 % av det totala anslaget.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2
2.  Stödmottagaren i en småprojektfond ska vara ett gränsöverskridande rättssubjekt eller en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.
2.  Stödmottagaren i en småprojektfond ska vara ett offentlig- eller privaträttsligt organ, en enhet med eller utan status som juridisk person eller en fysisk person, som ansvarar för att inleda eller både inleda eller genomföra insatser.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 5
5.  De personalkostnader och indirekta kostnader som uppkommer hos stödmottagaren för förvaltningen av småprojektfonden får inte överstiga 20 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för respektive småprojektfond.
5.  De personalkostnader och övriga direkta kostnader i enlighet med kostnadskategorierna i artiklarna 39–42 samt indirekta kostnader som uppkommer hos stödmottagaren för förvaltningen av småprojektfonden eller småprojektfonderna får inte överstiga 20 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för respektive småprojektfond eller småprojektfonder.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 6 – stycke 1
Om det offentliga bidraget till ett småskaligt projekt inte överstiger 100 000 euro ska bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder lämnas i form av enhetskostnader eller enhetsbelopp eller inbegripa schablonbelopp, utom för projekt för vilka stödet utgör statligt stöd.
Om det offentliga bidraget till ett småskaligt projekt inte överstiger 100 000 euro ska bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder lämnas i form av enhetskostnader eller enhetsbelopp eller inbegripa schablonbelopp.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 6 – stycke 1a (nytt)
Om de totala kostnaderna för varje insats inte överstiger 100 000 euro får stödbeloppet för ett eller flera småprojekt fastställas på grundval av ett budgetförslag som fastställs från fall till fall och godkänns på förhand av det organ som ansvarar för urval av insatsen.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2
2.  Den samordnande partnern ska, om inget annat anges i de arrangemang som fastställts i enlighet med punkt 1 a, säkerställa att de övriga partnerna får det totala bidragsbeloppet från respektive unionsfond så snabbt som möjligt och i sin helhet. Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska det beloppet till andra partner får tas ut.
2.  Den samordnande partnern ska, om inget annat anges i de arrangemang som fastställts i enlighet med punkt 1 a, säkerställa att de övriga partnerna får det totala bidragsbeloppet från respektive unionsfond i sin helhet inom den tidsfrist som alla partner kommit överens om, enligt samma förfarande som tillämpas för den samordnande partnern. Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska det beloppet till andra partner får tas ut.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1
Vilken stödmottagare som helst i en medlemsstat eller ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium som deltar i ett Interregprogram får utses till samordnande partner.
Vilken stödmottagare som helst i en medlemsstat som deltar i ett Interregprogram får utses till samordnande partner.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 2
De medlemsstater, tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier som deltar i ett Interregprogram får dock komma överens om att en partner som inte får stöd från Eruf eller något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder får utses till samordnande partner.
utgår
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1
1.  Tekniskt stöd till varje Interregprogram ska ersättas med schablonbelopp genom att man tillämpar de procentsatser som anges i punkt 2 på de stödberättigande utgifter som ingår i varje betalningsansökan i enlighet med [artikel 85.3 a eller c] i förordning (EU) [new CPR].
1.  Tekniskt stöd till varje Interregprogram ska ersättas med schablonbelopp genom att man tillämpar de procentsatser som anges i punkt 2 för 2021 och 2022 på de årliga delbetalningarna av förfinansieringen enligt artikel 49.2 a och b i denna förordning, och för de följande åren på de stödberättigande utgifter som ingår i varje betalningsansökan i enlighet med [artikel 85.3 a eller c] i förordning (EU) [new CPR].
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led a
a)  Interregprogram för internt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom Eruf: 6 %.
a)  Interregprogram för internt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom Eruf: 7 %.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 2 – led c
c)  Interregprogram inom komponenterna 2, 3 och 4, både för Eruf och, i tillämpliga fall, för unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder: 7 %.
c)  Interregprogram inom komponenterna 2, 3 och 4, både för Eruf och, i tillämpliga fall, för unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder: 8 %.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i det programmet ska enligt överenskommelse med den förvaltande myndigheten inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av respektive Interregprogram (nedan kallad övervakningskommitté) inom tre månader från den dag då kommissionens beslut om antagande av ett Interregprogram anmäldes till medlemsstaten.
1.  Medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer, ULT eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer som deltar i det programmet ska enligt överenskommelse med den förvaltande myndigheten inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av respektive Interregprogram (nedan kallad övervakningskommitté) inom tre månader från den dag då kommissionens beslut om antagande av ett Interregprogram anmäldes till medlemsstaten.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2
2.  Övervakningskommitténs ordförande ska vara en företrädare för den medlemsstat som fungerar som värd för den förvaltande myndigheten eller i vilken den förvaltande myndigheten finns.
utgår
Om det i övervakningskommitténs arbetsordning fastställs att ordförandeskapet ska rotera får övervakningskommitténs ordförande vara en företrädare för ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium tillsammans med en företrädare för medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten och vice versa.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 6
6.  Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra övervakningskommitténs arbetsordning samt alla uppgifter och all information som delas med övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 35.2.
6.  Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra övervakningskommitténs arbetsordning, en sammanfattning av uppgifter och information samt alla beslut som delas med övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 35.2.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1
Övervakningskommitténs sammansättning i varje Interregprogram ska fastställas gemensamt av de medlemsstater och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i det berörda programmet och ska säkerställa en balanserad representation av relevanta myndigheter, förmedlande organ och företrädare för de programpartner som avses i artikel [6] i förordning (EU) [new CPR] från medlemsstaterna, tredjeländerna, partnerländerna och de utomeuropeiska länderna och territorierna.
Övervakningskommitténs sammansättning i varje Interregprogram får fastställas gemensamt av de medlemsstater och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och ULT som deltar i det berörda programmet och ska sträva efter en balanserad representation av relevanta myndigheter, förmedlande organ och företrädare för de programpartner som avses i artikel [6] i förordning (EU) [new CPR] från medlemsstaterna, tredjeländerna, partnerländerna och ULT.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1 – stycke 2
Vid sammansättningen av övervakningskommittén ska hänsyn tas till antalet medlemsstater, tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder och territorier som deltar i det berörda Interregprogrammet.
utgår
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1 – stycke 3
Övervakningskommittén ska också bestå av företrädare för gemensamt inrättade organ för hela programområdet eller en del av programområdet, inklusive europeiska grupperingar för territoriellt samarbete.
Övervakningskommittén ska också bestå av företrädare för regioner och lokala regeringar samt andra gemensamt inrättade organ för hela programområdet eller en del av programområdet, inklusive europeiska grupperingar för territoriellt samarbete.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2
2.  Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra en förteckning över medlemmarna i övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 35.2.
2.  Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra en förteckning över de myndigheter/organ som har utsetts till medlemmar i övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 35.2.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3
3.  Kommissionens företrädare ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
3.  Kommissionens företrädare får delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3a (ny)
3a.  Företrädare för sammanslutningar som bildats inom programmets hela område eller som omfattar en del av det, däribland europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, ska kunna delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1 – led g
g)  framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner och stödmottagare, om det är relevant.
g)  framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner och stödmottagare, om det är relevant, och vid behov föreslå ytterligare stödåtgärder.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 2 – led a
a)  de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive alla ändringar av dessa, efter samråd med kommissionen i enlighet med artikel 22.2, utan att det påverkar tillämpningen av [artikel 27.3 b, c och d] i förordning (EU) [new CPR],
a)  de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive alla ändringar av dessa, efter att ha underrättat kommissionen i enlighet med artikel 22.2, utan att det påverkar tillämpningen av [artikel 27.3 b, c och d] i förordning (EU) [new CPR],
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – inledningen
2.  Den förvaltande myndigheten ska på kommissionens begäran inom en månad förse kommissionen med information om följande aspekter som anges i artikel 29.1:
2.  Den förvaltande myndigheten ska på kommissionens begäran inom tre månader förse kommissionen med information om följande aspekter som anges i artikel 29.1:
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – stycke 1
Varje förvaltande myndighet ska senast den 31 januari, den 31 mars, den 31 maj, den 31 juli, den 30 september och den 30 november varje år på elektronisk väg överföra kumulativa uppgifter för respektive Interregprogram till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga [VII] till förordning (EU) [new CPR].
Varje förvaltande myndighet ska på elektronisk väg senast den 31 januari, den 31 maj och den 30 september varje år överföra uppgifter enligt artikel 31.2 a i denna förordning och en gång per år uppgifter enligt artikel 31.2 b i denna förordning för respektive Interregprogram till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga [VII] till förordning (EU) [new CPR].
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Överföringen av uppgifter ska ske med hjälp av befintliga system för rapportering av uppgifter, i den mån de har visat sig vara tillförlitliga under den föregående programperioden.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2 – led b
b)  värden för output- och resultatindikatorer för de utvalda Interreginsatserna och värden som uppnåtts genom Interreginsatserna.
b)  värden för output- och resultatindikatorer för de utvalda Interreginsatserna och värden som uppnåtts genom de slutförda Interreginsatserna.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 1
1.  Gemensamma output- och resultatindikatorer enligt bilaga [I] till förordning (EU) [new ERDF] och, om nödvändigt, programspecifika output- och resultatindikatorer, ska användas i enlighet med artikel [12.1] i förordning (EU) [new CPR] och artiklarna 17.3 d ii och 31.2 b i denna förordning.
1.  Gemensamma output- och resultatindikatorer enligt bilaga [I] till förordning (EU) [new ERDF] som anses vara mest lämpade för att mäta framstegen mot målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), ska användas i enlighet med artikel [12.1] i förordning (EU) [new CPR] och artiklarna 17.4 e ii och 31.2 b i denna förordning.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 1a (ny)
1a.  Vid behov och i fall som den förvaltande myndigheten anser vara vederbörligt motiverade ska programspecifika output- och resultatindikatorer användas utöver de indikatorer som valts enligt punkt 1.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1
1.  Den förvaltande myndigheten ska utvärdera varje Interregprogram. Varje utvärdering ska innehålla en bedömning av programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde i syfte att förbättra kvaliteten när det gäller utformning och genomförande av respektive Interregprogram.
1.  Den förvaltande myndigheten ska högst en gång per år utvärdera varje Interregprogram. Varje utvärdering ska innehålla en bedömning av programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde i syfte att förbättra kvaliteten när det gäller utformning och genomförande av respektive Interregprogram.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 4
4.  Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att det finns förfaranden som gör det möjligt att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.
4.  Den förvaltande myndigheten ska sträva efter att det finns förfaranden som gör det möjligt att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 3
3.  Artikel [44.2–44.7] i förordning (EU) [new CPR] om den förvaltande myndighetens skyldigheter ska tillämpas.
3.  Artikel [44.2–44.6] i förordning (EU) [new CPR] om den förvaltande myndighetens skyldigheter ska tillämpas.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 4 – stycke 1 – led c
c)  sätta upp skyltar eller anslagstavlor på offentliga platser så snart det praktiska genomförandet av en Interreginsats som innebär fysiska investeringar eller inköp av utrustning inleds, om den totala kostnaden för insatsen överstiger 100 000 euro,
c)  sätta upp skyltar eller anslagstavlor på offentliga platser så snart det praktiska genomförandet av en Interreginsats som innebär fysiska investeringar eller inköp av utrustning inleds, om den totala kostnaden för insatsen överstiger 50 000 euro,
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 4 – stycke 1 – led d
d)  att för Interreginsatser som inte omfattas av led c, offentligt anslå minst en tryckt affisch eller elektronisk bildskärm (minsta format: A3) med information om Interreginsatsen som framhäver att insatsen stöds genom en Interregfond,
d)  att för Interreginsatser som inte omfattas av led c, offentligt anslå minst en tryckt affisch och där så är lämpligt en elektronisk bildskärm (minsta format: A2) med information om Interreginsatsen som framhäver att insatsen stöds genom en Interregfond,
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 4 – stycke 1 – led e
e)  att för insatser av strategisk betydelse och insatser vars totala kostnad överstiger 10 000 000 euro, anordna ett informationsevenemang som i god tid involverar kommissionen och ansvarig förvaltande myndighet.
e)  att för insatser av strategisk betydelse och insatser vars totala kostnad överstiger 5 000 000 euro, anordna ett informationsevenemang som i god tid involverar kommissionen och ansvarig förvaltande myndighet.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 6
6.  Om stödmottagaren inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel [42] i förordning (EU) [new CPR] eller enligt punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska medlemsstaten göra en finansiell korrigering genom att dra tillbaka högst 5 % av stödet från fonderna till den berörda insatsen.
6.  Om stödmottagaren inte fullgör sina skyldigheter eller rättar till sina brister i tid, enligt artikel [42] i förordning (EU) [new CPR] eller enligt punkterna 1 och 2 i den här artikeln, ska den förvaltande myndigheten göra en finansiell korrigering genom att dra tillbaka högst 5 % av stödet från fonderna till den berörda insatsen.
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 3 – led c
c)  som ett schablonbelopp i enlighet med artikel [50.1] i förordning (EU) [new CPR].
c)  de direkta personalkostnaderna för en insats får beräknas som ett schablonbelopp upp till 20 % av insatsens andra direkta kostnader än direkta personalkostnader utan något krav på att medlemsstaten ska fastställa den tillämpliga satsen på grundval av en beräkning.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 5 – led a
a)  genom att bruttopersonalkostnaden per månad divideras med det antal arbetstimmar per månad som anges i anställningsbeviset, eller
a)  genom att de senast dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad divideras med antalet arbetstimmar per månad för den berörda personen i enlighet med tillämplig lag som anges i anställningsavtalet och artikel 50.2 b i förordning .../... [New CPR], eller
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 6
6.  När det gäller personalkostnader för personer som enligt anställningsbeviset är timanställda ska dessa kostnader vara stödberättigande och det faktiska antalet timmar som personerna enligt ett tidsregistreringssystem har arbetat med insatsen ska multipliceras med den timlön som anges i anställningsbeviset.
6.  När det gäller personalkostnader för personer som enligt anställningsbeviset är timanställda ska dessa kostnader vara stödberättigande och det faktiska antalet timmar som personerna enligt ett tidsregistreringssystem har arbetat med insatsen ska multipliceras med den timlön som anges i anställningsbeviset. Om de lönekostnader som avses i artikel 38.2 b inte har inbegripits i den angivna timlönen kan de läggas till den timlönen enligt tillämplig nationell lag.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 39 – inledningen
Kontorskostnader och administrativa kostnader ska endast omfatta följande:
Kontorskostnader och administrativa kostnader ska begränsas till 15 % av de sammanlagda direkta kostnaderna för en insats och endast omfatta följande:
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 4
4.  Utgifter för kostnader enligt denna artikel som betalats direkt av en av stödmottagarens anställda ska styrkas med ett kvitto på att stödmottagaren återbetalat utgifterna till den anställde.
4.  Utgifter för kostnader enligt denna artikel som betalats direkt av en av stödmottagarens anställda ska styrkas med ett kvitto på att stödmottagaren återbetalat utgifterna till den anställde. Den kostnadskategorin får användas för resekostnaderna för personal som deltar i insatsen och andra intressenter i syfte att genomföra och främja Interreginsatsen och programmet i sig.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 5
5.  Kostnaderna för resor och logi för en insats får beräknas som ett schablonbelopp upp till 15 % av insatsens andra direkta kostnader än direkta personalkostnader.
5.  Kostnaderna för resor och logi för en insats får beräknas som ett schablonbelopp upp till 15 % av insatsens direkta kostnader.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 41 – inledningen
När det gäller kostnader för extern sakkunskap och externa tjänster ska utgifterna endast omfatta följande tjänster och sakkunskap som tillhandahålls av ett offentligt eller privat organ eller en annan fysisk person än stödmottagaren för insatsen:
När det gäller kostnader för extern sakkunskap och externa tjänster ska utgifterna bestå av men inte begränsas till följande tjänster och sakkunskap som tillhandahålls av ett offentligt eller privat organ eller en annan fysisk person än stödmottagaren (inklusive alla partner) för insatsen:
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 41 – led o
o)  Resor och logi för externa experter, talare, mötesordförande samt tjänsteleverantörer.
o)  Resor och logi för externa experter.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 1 – inledningen
1.  Kostnader för utrustning som köps, hyrs eller leasas av stödmottagaren för insatsen och som inte omfattas av artikel 39 ska endast omfatta följande:
1.  Kostnader för utrustning som köps, hyrs eller leasas av stödmottagaren för insatsen och som inte omfattas av artikel 39 ska bestå av men inte begränsas till följande:
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 43 – led a
a)  Förvärv av mark i enlighet med [artikel 58.1 c] i förordning (EU) [new CPR].
a)  Förvärv av mark i enlighet med [artikel 58.1 b] i förordning (EU) [new CPR].
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i ett Interregprogram ska för tillämpningen av artikel [65] i förordning (EU) [new CPR] ange en enda förvaltande myndighet och en enda revisionsmyndighet.
1.  Medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer, ULT och regionala integrations- och samarbetsorganisationer som deltar i ett Interregprogram ska för tillämpningen av artikel [65] i förordning (EU) [new CPR] ange en enda förvaltande myndighet och en enda revisionsmyndighet.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 2
2.  Den förvaltande myndigheten och revisionsmyndigheten ska vara belägna i samma medlemsstat.
2.  Den förvaltande myndigheten och revisionsmyndigheten får vara belägna i samma medlemsstat.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 5
5.  När det gäller ett Interregprogram inom komponent 2B eller komponent 1 och där den senare omfattar långa gränsar med olika typer av utvecklingsutmaningar och behov får medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i ett Interregprogram fastställa delprogramområden.
5.  När det gäller ett Interregprogram inom komponent 1 som omfattar långa gränser med olika typer av utvecklingsutmaningar och behov får medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i ett Interregprogram fastställa delprogramområden.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 6
6.  Om den förvaltande myndigheten anger ett förmedlande organ inom ett Interregprogram i enlighet med artikel [65.3] i förordning (EU) [new CPR] ska det förmedlande organet utföra dessa uppgifter i fler än en deltagande medlemsstat eller, i tillämpliga fall, ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium.
6.  Om den förvaltande myndigheten anger ett eller flera förmedlande organ inom ett Interregprogram i enlighet med artikel [65.3] i förordning (EU) [new CPR] ska det eller de berörda förmedlande organen utföra dessa uppgifter i fler än en deltagande medlemsstat eller i den eller de egna medlemsstaterna, eller, i tillämpliga fall, i fler än ett tredjeland, partnerland eller ULT.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1a (ny)
1a.   Genom undantag från artikel 87.2 i förordning .../... [new CPR] ska kommissionen i form av mellanliggande betalningar ersätta 100 % av de belopp som anges i betalningsansökan, genom att man tillämpar programmets medfinansieringsgrad på de sammanlagda stödberättigande utgifterna eller det statliga bidraget.
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1b (ny)
1b.   Om den förvaltande myndigheten inte utför granskning enligt artikel 68.1 a i förordning (EU) .../... [new CPR] i hela programområdet ska varje medlemsstat utse det organ eller den person som ska ansvara för att utföra sådan granskning vad gäller stödmottagare på medlemsstatens territorium.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1c (ny)
1c.   Genom undantag från artikel 92 i förordning .../... [new CPR] omfattas Interregprogram inte av årlig räkenskapsavslutning. Räkenskaperna avslutas i slutet av perioden, på grundval av den slutliga prestationsrapporten.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 7
7.  Om den totala extrapolerade felprocent som avses i punkt 6 är högre än 2 % av de totala utgifter som redovisats för de Interregprogram som ingår i den population från vilken det gemensamma stickprovet valdes ut ska kommissionen beräkna en total kvarstående felprocent, med beaktande av de finansiella korrigeringar som gjorts av Interregprogrammens respektive myndigheter när det gäller enskilda oriktigheter som upptäckts genom de insatsrevisioner som valts ut i enlighet med punkt 1.
7.  Om den totala extrapolerade felprocent som avses i punkt 6 är högre än 3,5 % av de totala utgifter som redovisats för de Interregprogram som ingår i den population från vilken det gemensamma stickprovet valdes ut ska kommissionen beräkna en total kvarstående felprocent, med beaktande av de finansiella korrigeringar som gjorts av Interregprogrammens respektive myndigheter när det gäller enskilda oriktigheter som upptäckts genom de insatsrevisioner som valts ut i enlighet med punkt 1.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 8
8.  Om den totala kvarstående felprocent som avses i punkt 7 är högre än 2 % av de totala utgifter som redovisats för de Interregprogram som ingår i den population från vilken det gemensamma stickprovet valdes ut ska kommissionen avgöra om det är nödvändigt att begära att revisionsmyndigheten för ett specifikt Interregprogram eller en grupp av Interregprogram som är mest berörda utför kompletterande revisionsarbete i syfte att göra en ytterligare utvärdering av felprocenten samt bedöma de korrigerande åtgärder som krävs för de Interregprogram som berörs av de oriktigheter som upptäckts.
8.  Om den totala kvarstående felprocent som avses i punkt 7 är högre än 3,5 % av de totala utgifter som redovisats för de Interregprogram som ingår i den population från vilken det gemensamma stickprovet valdes ut ska kommissionen avgöra om det är nödvändigt att begära att revisionsmyndigheten för ett specifikt Interregprogram eller en grupp av Interregprogram som är mest berörda utför kompletterande revisionsarbete i syfte att göra en ytterligare utvärdering av felprocenten samt bedöma de korrigerande åtgärder som krävs för de Interregprogram som berörs av de oriktigheter som upptäckts.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – led a
a)  2021: 1 %.
a)  2021: 3 %.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – led b
b)  2022: 1 %.
b)  2022: 2,25 %.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – led c
c)  2023: 1 %.
c)  2023: 2,25 %.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – led d
d)  2024: 1 %.
d)  2024: 2,25 %.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – led e
e)  2025: 1 %.
e)  2025: 2,25 %.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – led f
f)  2026: 1 %.
f)  2026: 2,25 %.
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 3 – stycke 1
Om Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete får stöd genom Eruf och IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete ska förfinansieringen för alla fonder som stöder ett sådant Interregprogram betalas ut i enlighet med förordning (EU) [IPA III] eller förordning (EU) [NDICI] eller i enlighet med någon akt som antas med stöd av dessa.
Om Interregprogrammen för externt samarbete får stöd genom Eruf och IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete ska förfinansieringen för alla fonder som stöder ett sådant Interregprogram betalas ut i enlighet med förordning (EU) [IPA III] eller förordning (EU) [NDICI] eller i enlighet med någon akt som antas med stöd av dessa.
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 3 – stycke 3
Hela det belopp som utbetalas som förfinansiering ska återbetalas till kommissionen om ingen betalningsansökan inom Interregprogrammen för gränsöverskridande samarbete inkommit inom 24 månader från dagen för kommissionens första delbetalning av förfinansieringsbeloppet. En sådan återbetalning ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål och ska inte medföra någon sänkning av stödet från Eruf, IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete till programmet.
Hela det belopp som utbetalas som förfinansiering ska återbetalas till kommissionen om ingen betalningsansökan inom Interregprogrammen för gränsöverskridande samarbete inkommit inom 36 månader från dagen för kommissionens första delbetalning av förfinansieringsbeloppet. En sådan återbetalning ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål och ska inte medföra någon sänkning av stödet från Eruf, IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete till programmet.
Ändring 186
Förslag till förordning
Kapitel VIII – rubriken
Tredjeländers, partnerländers eller utomeuropeiska länders och territoriers deltagande i Interregprogram med delad förvaltning
Tredjeländers, partnerländers, ULT:s eller regionala integrations- och samarbetsorganisationers deltagande i Interregprogram med delad förvaltning
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 51
Kapitlen I–VII och kapitel X ska tillämpas på tredjeländers, partnerländers och utomeuropeiska länders eller territoriers deltagande i Interregprogram i enlighet med de särskilda bestämmelser som fastställs i detta kapitel.
Kapitlen I–VII och kapitel X ska tillämpas på tredjeländers, partnerländers, ULT:s eller regionala integrations- och samarbetsorganisationers deltagande i Interregprogram i enlighet med de särskilda bestämmelser som fastställs i detta kapitel.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 3
3.  De tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i ett Interregprogram ska avdela personal till det gemensamma sekretariatet för det programmet eller inrätta en filial inom sina respektive territorier, eller bådadera.
3.  De tredjeländer, partnerländer och ULT som deltar i ett Interregprogram får avdela personal till det gemensamma sekretariatet för det programmet eller, i överenskommelse med den förvaltande myndigheten, inrätta en filial för det gemensamma sekretariatet inom sina respektive territorier, eller bådadera.
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 4
4.  Den nationella myndighet eller det nationella organ som motsvarar den person med ansvar för kommunikation som föreskrivs i artikel 35.1 ska stödja den förvaltande myndigheten och partnerna i respektive tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium när det gäller de uppgifter som föreskrivs i artikel 35.2–35.7.
4.  Den nationella myndighet eller det nationella organ som motsvarar den person med ansvar för kommunikation som föreskrivs i artikel 35.1 får stödja den förvaltande myndigheten och partnerna i respektive tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium när det gäller de uppgifter som föreskrivs i artikel 35.2–35.7.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 2
2.  De Interregprogram inom komponenterna 2 och 4 i vilka bidrag från Eruf kombineras med bidrag från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska genomföras genom delad förvaltning, både i medlemsstaterna och i de deltagande tredjeländerna eller partnerländerna eller, när det gäller komponent 3, i det eventuella utomeuropeiska landet eller territoriet, oberoende av om landet eller territoriet får stöd genom ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
2.  De Interregprogram inom komponenterna 2 och 4 i vilka bidrag från Eruf kombineras med bidrag från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska genomföras genom delad förvaltning, både i medlemsstaterna och i de deltagande tredjeländerna, partnerländerna eller ett deltagande ULT eller, när det gäller komponent 3, i vilket ULT som helst oberoende av om det får stöd genom ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 3 – stycke 1 – led a
a)  Genom delad förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier.
a)  Genom delad förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller ULT eller grupper av tredjeländer som ingår i en regional organisation.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 3 – stycke 1 – led b
b)  Genom delad förvaltning bara i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier när det gäller Eruf-utgifter utanför unionen för en eller flera insatser, medan bidragen från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska förvaltas genom indirekt förvaltning.
b)  Genom delad förvaltning bara i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller ULT, eller grupper av tredjeländer som ingår i en regional organisation, när det gäller Eruf-utgifter utanför unionen för en eller flera insatser, medan bidragen från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska förvaltas genom indirekt förvaltning.
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 3 – stycke 1 – led c
c)  Genom indirekt förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier.
c)  Genom indirekt förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller ULT eller grupper av tredjeländer som ingår i en regional organisation.
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 3 – stycke 2
Om ett Interregprogram inom komponent 3 helt eller delvis genomförs genom indirekt förvaltning ska artikel 60 tillämpas.
Om ett Interregprogram inom komponent 3 helt eller delvis genomförs genom indirekt förvaltning krävs en överenskommelse på förhand mellan de berörda medlemsstaterna och regionerna, och artikel 60 ska tillämpas.
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 3a (ny)
3a.   Gemensamma ansökningsomgångar för att mobilisera finansiering från NDICI-program och ETS-program som är bilaterala eller omfattar flera länder får inledas enligt överenskommelse mellan respektive förvaltande myndigheter. Ansökningsomgången ska ange geografisk täckning och förväntat bidrag till målen för respektive program. De förvaltande myndigheterna ska besluta om det är NDICI-reglerna eller ETS-reglerna som gäller för ansökningsomgången. De kan besluta att utse en samordnande förvaltande myndighet, som ansvarar för förvaltning och kontroll i samband med ansökningsomgången.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 3
3.  Om urval av ett eller flera storskaliga projekt står på dagordningen för ett möte i övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén ska den förvaltande myndigheten överlämna en projektbeskrivning för varje sådant projekt till kommissionen senast två månader före mötesdagen. Projektbeskrivningen ska vara högst tre sidor lång och ska innehålla uppgift om namn, plats, budget, samordnande partner och övriga partner samt om de huvudsakliga projektmålen och projektresultaten. Om en projektbeskrivning för ett eller flera storskaliga projekt inte överlämnas till kommissionen inom den tidsfristen får kommissionen begära att övervakningskommitténs eller styrkommitténs ordförande tar bort de berörda projekten från dagordningen för mötet.
3.  Om urval av ett eller flera storskaliga projekt står på dagordningen för ett möte i övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén ska den förvaltande myndigheten överlämna en projektbeskrivning för varje sådant projekt till kommissionen senast två månader före mötesdagen. Projektbeskrivningen ska vara högst fem sidor lång och ska innehålla dels uppgift om namn, plats, budget, samordnande partner och övriga partner samt om de huvudsakliga projektmålen och projektresultaten, dels en trovärdig affärsplan av vilken det framgår att en fortsättning på detta eller dessa projekt i förekommande fall är tryggad även utan Interregstöd. Om en projektbeskrivning för ett eller flera storskaliga projekt inte överlämnas till kommissionen inom den tidsfristen får kommissionen begära att övervakningskommitténs eller styrkommitténs ordförande tar bort de berörda projekten från dagordningen för mötet.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1
1.  Om ett Interregprogram inom komponent 3 helt eller delvis genomförs genom indirekt förvaltning i enlighet med artikel 53.3 b eller c ska genomförandeuppgifterna anförtros ett eller flera av de organ som anges i [artikel 62.1 första stycket led c] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus], särskilt ett organ som finns i den deltagande medlemsstaten, inklusive den förvaltande myndigheten för det berörda Interregprogrammet.
1.  Om ett Interregprogram inom komponent 3 efter samråd med berörda parter helt eller delvis genomförs genom indirekt förvaltning i enlighet med artikel 53.3 b eller c i denna förordning ska genomförandeuppgifterna anförtros ett eller flera av de organ som anges i [artikel 62.1 första stycket led c] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus], särskilt ett organ som finns i den deltagande medlemsstaten, inklusive den förvaltande myndigheten för det berörda Interregprogrammet.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 61
Artikel 61
utgår
Interregionala innovationsinvesteringar
Eruf får på kommissionens initiativ stödja interregionala innovationsinvesteringar enligt artikel 3.5 som sammanför forskare, företag, civilsamhället och offentliga förvaltningar som medverkar i strategier för smart specialisering som upprättats på nationell eller regional nivå.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel -61a (ny)
Artikel -61a
Undantag från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget
Kommissionen får förklara att stöd till förmån för projekt som stöds av EU:s europeiska territoriella samarbete är förenligt med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0470/2018).


Fördelningen av tullkvoterna på unionens WTO-lista efter Förenade kungarikets utträde ur unionen ***I
PDF 270kWORD 89k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fördelningen av tullkvoterna på unionens WTO-lista efter Förenade kungarikets utträde ur unionen och om ändring av rådets förordning (EG) nr 32/2000 (COM(2018)0312 – C8-0202/2018– 2018/0158(COD))
P8_TA-PROV(2019)0022A8-0361/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0312),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0202/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 december 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0361/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner sitt uttalande, som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens offentliga tidning, L-serien, tillsammans med den slutliga lagstiftningsakten.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens offentliga tidning, L-serien, tillsammans med den slutliga lagstiftningsakten.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 januari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om fördelningen av tullkvoterna på unionens WTO-lista efter Förenade kungarikets utträde ur unionen och om ändring av rådets förordning (EG) nr 32/2000

P8_TC1-COD(2018)0158


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(1), och

av följande skäl:

(1)  Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket sin avsikt att utträda ur unionen enligt artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen ▌(EU-fördraget). EU-fördraget och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (tillsammans nedan kallade fördragen) kommer att upphöra att tillämpas på Förenade kungariket från och med den dag då utträdesavtalet träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter denna anmälan, dvs. från och med den 30 mars 2019, såvida inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket med enhällighet beslutar att förlänga denna tidsfrist.

(2)  Utträdesavtalet såsom det överenskommits mellan förhandlarna innehåller arrangemang som gör det möjligt att tillämpa bestämmelser i unionsrätten på och i Förenade kungariket efter den dag då fördragen upphör att gälla för och i Förenade kungariket. Om det avtalet träder i kraft kommer rådets förordning (EG) nr 32/2000(2) att tillämpas på och i Förenade kungariket under övergångsperioden i enlighet med det avtalet och kommer att upphöra att tillämpas vid utgången av denna period.

(3)  Förenade kungarikets utträde ur unionen kommer att påverka Förenade kungarikets och unionens förbindelser med tredje parter, särskilt inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) där bägge är medlemmar sedan starten. Eftersom förhandlingar om det utträdet har pågått samtidigt som förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, och med hänsyn till den andel som avsatts för jordbrukssektorn i den fleråriga budgetramen, skulle detta kunna få stora återverkningar på denna sektor.

(4)  I skrivelsen av den 11 oktober 2017 meddelade unionen och Förenade kungariket de andra WTO-medlemmarna att deras avsikt är att Förenade kungariket, när landet lämnar unionen, i möjligaste mån ska överta sina nuvarande åtaganden i egenskap av medlemsstat i unionen i sin nya, separata lista över medgivanden och åtaganden om handel med varor. När det gäller kvantitativa åtaganden är dock överföring inte en lämplig metod, så unionen och Förenade kungariket meddelade de andra WTO-medlemmarna att de har för avsikt att se till att de andra WTO-medlemmarnas nuvarande marknadstillträde bibehålls genom fördelning av unionens tullkvoter mellan unionen och Förenade kungariket.

(5)  I linje med WTO-reglerna måste en sådan fördelning av de tullkvoter som finns på unionens lista över medgivanden och åtaganden göras i enlighet med artikel XXVIII i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (nedan kallat Gatt 1994). Unionen kommer därför, efter att ha fullföljt preliminära kontakter, att inleda förhandlingar med de WTO-medlemmar som har ett intresse i egenskap av huvudleverantör eller väsentlig leverantör eller som har en ursprunglig förhandlingsrättighet med hänsyn till varje tullkvot. Dessa förhandlingar bör ha en begränsad räckvidd och får inte på något sätt leda till en omförhandling av de allmänna villkoren för produkters tillträde till unionsmarknaden och inte heller av graden för detta tillträde.

(6)  Förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur unionen innebär emellertid tidsfrister som gör att det finns en risk för att överenskommelser med alla berörda WTO-medlemmar om alla tullkvoter kanske inte är slutna den dag då unionens WTO-lista över medgivanden och åtaganden om handel med varor upphör att gälla för Förenade kungariket. Eftersom det är viktigt att säkerställa rättssäkerhet och löpande smidig import inom unionens och Förenade kungarikets tullkvoter måste unionen ensidigt kunna ta itu med att fördela tullkvoterna. Den metod som används bör vara i linje med bestämmelserna i artikel XXVIII i Gatt 1994.

(7)  Följande metod bör därför användas: Som ett första steg bör Förenade kungarikets nyttjandedel av varje enskild tullkvot fastställas. Den delen, uttryckt i procent, är Förenade kungarikets andel av unionens totala import inom tullkvoten under en näraliggande representativ period på tre år. Sedan bör den delen beräknas på hela den planerade volymen för tullkvoten, med beaktande av ett eventuellt underutnyttjande, för att erhålla Förenade kungarikets andel av en viss tullkvot. Unionens andel blir då återstoden av tullkvoten. Detta betyder att tullkvotens totala volym inte ändras (dvs. volymen för EU27 är lika med nuvarande volym för EU28 minus Förenade kungarikets volym). Uppgiftsunderlaget bör hämtas från kommissionens relevanta databaser.

(8)   Metoden för att beräkna användningen av varje enskild tullkvot har fastställts och godkänts av unionen och Förenade kungariket, i enlighet med kraven i artikel XXVIII i Gatt 1994, och därför bör den fastställda och överenskomna metoden bibehållas helt och hållet för att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna.

(9)  Om ingen handel iakttas i en särskild tullkvot under den representativa perioden bör två alternativa tillvägagångssätt användas för att fastställa Förenade kungarikets nyttjandedel. Om det finns en annan tullkvot med identisk produktdefinition bör den identiska tullkvotens nyttjandedel användas för att fastställa tullkvoten utan iakttagen handel under den representativa perioden. Om det inte finns någon tullkvot med identisk produktdefinition bör nyttjandedelen beräknas på unionsimporten i motsvarande tullpositioner utanför tullkvoten.

(10)  När de berörda tullkvoterna för jordbruksprodukter väl har fördelats genom denna förordning ges den nödvändiga legala grunden för hur de ska förvaltas i artiklarna 184–188 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013(3). I detta avseende anges de berörda tullkvoterna i del A i bilagan till denna förordning. Denna förvaltning bör därför genomföras med beaktande av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med EUF-fördraget och av jordbruksverksamhetens multifunktionalitet. Tullkvoter gällande de flesta fiskeriprodukter, industriprodukter och vissa bearbetade jordbruksprodukter ska förvaltas enligt förordning (EG) nr 32/2000. De berörda kvotmängderna anges i bilaga I till den förordningen, vilka därför bör ersättas med de kvantiteter som anges i del B i bilagan till denna förordning. Fyra fiskeritullkvoter förvaltas inte enligt förordning (EG) nr 32/2000 utan enligt kommissionens förordning (EG) nr 847/2006(4), som genomför rådets beslut 2006/324/EG(5). De berörda kvotmängderna anges i del C i bilagan till denna förordning. Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter för att anpassa bestämmelserna i förordning (EG) nr 847/2006 avseende dessa fyra fiskeritullkvoter i enlighet med de tilldelade kvantiteterna enligt den här förordningen. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(6).

(11)  För att ta hänsyn till att förhandlingarna med berörda WTO-medlemmar har ägt rum parallellt med det ordinarie lagstiftningsförfarandet för antagandet av den här förordningen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att ändra delarna A och C i bilagan till den här förordningen ▌vad gäller kvantiteterna av de tilldelade tullkvoter som förtecknas i de bilagorna, för att ta hänsyn till eventuella överenskommelser eller till relevanta uppgifter som kommissionen eventuellt får under förhandlingarna och som eventuellt tyder på att vissa tidigare okända omständigheter kräver en justering av fördelningen av tullkvoterna mellan unionen och Förenade kungariket, samtidigt som förenlighet med den gemensamma metod som gemensamt enats om med Förenade kungariket säkerställs. Befogenheten att anta akter bör också delegeras till kommissionen när sådana viktiga uppgifter blir kända från andra källor med intresse av en särskild tullkvot. Dessutom bör förordning (EG) nr 32/2000 ändras för att till kommissionen delegera befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget för att ändra bilaga I till den förordningen.

(12)  I enlighet med proportionalitetsprincipen och mot bakgrund av Förenade kungarikets utträde ur unionen är det nödvändigt och lämpligt att fastställa bestämmelser om fördelningen av tullkvoterna på unionens WTO-lista. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen, i enlighet med artikel 5.4 i EU-fördraget.

(13)  I enlighet med artikel 4.3 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71(7) ska de akter som fastställts vid en given tidpunkt upphöra att tillämpas vid utgången av den sista timmen av den dag som infaller på det datumet. Den här förordningen bör därför tillämpas från och med den dag då förordning (EG) nr 32/2000 upphör att tillämpas på Förenade kungariket, eftersom både unionen och Förenade kungariket från och med den dagen behöver veta vilka skyldigheter de har inom WTO. Bestämmelserna i den här förordningen om delegering av befogenheter och tilldelning av genomförandebefogenheter bör dock tillämpas från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

(14)  Med beaktande av å ena sidan de förfarandemässiga kraven i det ordinarie lagstiftningsförfarandet och behovet av att anta genomförandeakter för tillämpningen av denna förordning, och å andra sidan behovet av att ha de tilldelade tullkvoterna på plats så att de är färdiga att tillämpas vid den tidpunkt då Förenade kungariket upphör att omfattas av unionens förteckning över medgivanden och åtaganden, vilket kan vara så tidigt som den 30 mars 2019, är det nödvändigt att denna förordning träder i kraft så snart som möjligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.  Tullkvoter i den lista över unionens medgivanden och åtaganden som är fogad till allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (nedan kallat Gatt 1994) ska fördelas mellan unionen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (nedan kallat Förenade kungariket) i enlighet med följande metod:

a)  Unionens nyttjandeandel av importen (i procent) inom varje enskild tullkvot ska fastställas på grundval av en näraliggande representativ treårsperiod.

b)  Unionens nyttjandeandel av importen (i procent) ska beräknas på hela den planerade volymen för tullkvoten för att erhålla dess andel av en viss tullkvot.

c)  För enskilda tullkvoter för vilka ingen handel kan iakttas under den representativa period som fastställs i led a ska unionens andel i stället, i enlighet med förfarandet i led b, fastställas på grundval av unionens andel av importen (i procent) inom en annan tullkvot med exakt samma produktdefinition eller inom motsvarande tullpositioner utanför tullkvoten.

2.  Unionens andel av de tullkvoter som avses i punkt 1 och som följer av tillämpningen av den metod som avses i den punkten ska vara följande:

a)  När det gäller tullkvoter för jordbruksprodukter som fastställda enligt del A i bilagan.

b)  När det gäller fiskeriprodukter, industriprodukter och vissa bearbetade jordbruksprodukter som fastställda enligt delarna B och C i bilagan.

Artikel 2

Samtidigt som förenlighet med den metod som avses i artikel 1.1 säkerställs, och i synnerhet att tillträdet till marknaderna i unionen i dess sammansättning efter Förenade kungarikets utträde inte överstiger det som avspeglas i andelen av handelsflödena under en representativ period ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 3 för att ändra delarna A och C i bilagan ▌för att ta hänsyn till följande:

a)  Eventuella internationella överenskommelser slutna av unionen enligt artikel XXVIII i Gatt 1994 om de tullkvoter som avses i de delarna av bilagan, och

b)  relevanta uppgifter som den eventuellt får antingen under förhandlingarna enligt artikel XXVIII i Gatt 1994 eller från andra källor med ett intresse i en viss tullkvot.

Artikel 3

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 2 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den … [den dag då denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ▌(8).

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna tidsperiod ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 4

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att i enlighet med del C i bilagan till den här förordningen anpassa volymerna för de tullkvoter som öppnats och förvaltas genom förordning (EG) nr 847/2006. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5.2.

Artikel 5

1.  Kommissionen ska biträdas av den tullkodexkommitté som inrättas genom artikel 285.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013(9). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 6

Förordning (EG) 32/2000 ska ändras på följande sätt:

1.  Följande artiklar ska införas:"

”Artikel 10a

I syfte att tilldela de tullkvoter som ingår i unionens lista över medgivanden och åtaganden till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen, samtidigt som förenlighet med den metod som avses i artikel 1.1 i förordning (EU) nr xxx/xxx*(10) säkerställs och, i synnerhet att tillträdet till marknaderna i unionen i dess sammansättning efter Förenade kungarikets utträde inte överstiger det som avspeglas i andelen av handelsflödena under en representativ period ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10b för att ändra bilaga I till den här förordningen för att ta hänsyn till följande:

   a) Eventuella internationella överenskommelser slutna av unionen enligt artikel XXVIII i Gatt 1994 om de tullkvoter som avses i bilaga 1.
   b) Relevanta uppgifter som den eventuellt får antingen under förhandlingarna i enlighet med artikel XXVIII i Gatt 1994 eller från andra källor med ett intresse i en viss tullkvot.

Artikel 10b

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 10a ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den … [den dag då denna ändringsförordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 10a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning**.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 10a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två] månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

__________________

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/.. av den … om fördelningen av tullkvoterna på unionens WTO-lista efter Förenade kungarikets utträde ur unionen och om ändring av rådets förordning (EG) nr 32/2000 (EUT …).

** EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

"

2.  Bilaga I ska ersättas med texten i del B i bilagan till denna förordning.

Artikel 7

1.  Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.  Artiklarna 1.2 och 6.2 ska tillämpas från och med dagen efter det att förordning (EG) nr 32/2000 upphör att tillämpas på Förenade kungariket.

3.  Andra artiklar än de som avses i punkt 2 ska tillämpas från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i …

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Del A

Produktbeskrivning

Enhet

Kvantiteter för EU28

Land(11)

Löpnummer

Nyttjandedel av kvoten för EU27(12)

Andel av kvoten för EU27

Levande nötkreatur och andra oxdjur

styck

710

EO(13)

090114

100 %

710

Levande nötkreatur och andra oxdjur

styck

711

EO

090115

100 %

711

Levande nötkreatur och andra oxdjur

styck

24 070

EO

090113

100 %

24 070

Kött av nötkreatur och andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst

ton (produktvikt)

7 150

AUS

094451

34,7 %

2 481

Kött av hög kvalitet med eller utan ben

ton (produktvikt)

17 000

ARG

094450

99,6 %

16 936

Benfritt kött av hög kvalitet av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt

ton (produktvikt)

12 500

99,6 %

12 453

Kött av hög kvalitet med eller utan ben

ton (produktvikt)

2 300

URY

094452

87,9 %

2 022

Benfritt kött av hög kvalitet av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt

ton (produktvikt)

4 076

87,9 %

3 584

Kött av nötkreatur och andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst

ton (produktvikt)

11 500

USA / CAN

094002

99,8 %

11 481

Kött av hög kvalitet av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst

ton

 

PAR

094455

71,1 %

711

Kött av hög kvalitet av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst

ton

1 300

NZL

094454

65,1 %

846

Benfritt kött av nötkreatur och andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur och andra oxdjur, färskt, kylt eller fryst

ton

10 000

BRA

094453

89,5 %

8 951

Kött av nötkreatur och andra oxdjur, fryst

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

ton (benfri vikt)

54 875

EO

094003

79,7 %

43 732

Benfritt buffelkött, fryst

ton (benfri vikt)

2 250

AUS

094001

62,4 %

1 405

Benfritt buffelkött, fryst

Benfritt buffelkött, färskt, kylt eller fryst

ton (benfri vikt)

200

ARG

094004

100 %

200

Kött av nötkreatur och andra oxdjur, fryst

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

ton (vikt med ben)

63 703

EO

094057

30,9 %

19 676

Kött av nötkreatur och andra oxdjur, fryst

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

ton (vikt med ben)

EO

094058

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

ton

800

ÖVR(14)

094020

100 %

800

Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst

ton

700

ARG

094460

100 %

700

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

- Hela eller halva slaktkroppar från tamsvin, färska, kylda eller frysta

ton

15 067

EO

090122

100 %

15 067

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

- Styckningsdelar av tamsvin, färska, kylda eller frysta, med eller utan ben, med undantag av filé, föreliggande separat

ton

4 624

CAN

094204

100 %

4 623

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

- Styckningsdelar av tamsvin, färska, kylda eller frysta, med eller utan ben, med undantag av filé, föreliggande separat

ton

6 135

EO

090123

100 %

6 133

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

- Rygg och delar av tamsvin, med ben, färska eller kylda

- Sidor (randiga) av tamsvin och delar därav, frysta

ton

7 000

EO

090119

100 %

7 000

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

- Benfri rygg och skinka av tamsvin, färska, kylda eller frysta

ton

35 265

EO

094038

36 %

12 680

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

- Benfri rygg och skinka av tamsvin, färska, kylda eller frysta

ton

4 922

US

094170

36 %

1 770

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

- Filé av tamsvin, färsk, kyld eller fryst

ton

5 000

EO

090118

75,6 %

3 780

Berett eller konserverat kött av tamsvin

ton

6 161

EO

090121

100 %

6 161

Rå korv, torr eller bredbar

Annan korv

ton

3 002

EO

090120

5,5 %

164

Levande får och getter utom renrasiga avelsdjur

ton (slaktkroppsvikt)

105

ÖVR

092019

100 %

105

Levande får och getter utom renrasiga avelsdjur

ton (slaktkroppsvikt)

215

MKD

 

100 %

215

Levande får och getter utom renrasiga avelsdjur

ton (slaktkroppsvikt)

91

EO

092019

100 %

91

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

23 000

ARG

092011

73,9 %

17 006

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

600

ISL

090790

58,2 %

349

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

850

BIH

 

48,3 %

410

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

19 186

AUS

092012

20 %

3 837

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

3 000

CHL

091922

87,6 %

2 628

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

100

GRL

090693

48,3 %

48

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

228 389

NZL

092013

50 %

114 184

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

5 800

URY

092014

82,1 %

4 759

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

200

ÖVR

092015

100 %

200

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst

ton (slaktkroppsvikt)

200

EO

092016

89,2 %

178

Slaktkroppar från kyckling, färska, kylda eller frysta

ton

6 249

EO

094067

64,9 %

4 054

Styckningsdelar av kyckling, färska, kylda eller frysta

ton

8 570

EO

094068

96,3 %

8 253

Benfria styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, frysta

ton

2 705

EO

094069

89,7 %

2 427

Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, frysta

ton

9 598

BRA

094410

86,6 %

8 308

Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, frysta

ton

15 500

EO

094411

86,9 %

13 471

Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, frysta

ton

094412

Kött av kalkon, färskt, kylt eller fryst

ton

1 781

EO

094070

100 %

1 781

Styckningsdelar av kalkoner, frysta

ton

3 110

BRA

094420

86,5 %

2 692

Styckningsdelar av kalkoner, frysta

ton

4 985

EO

094421

85,3 %

4 253

Styckningsdelar av kalkoner, frysta

ton

094422

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä, färska, kylda eller frysta

ton

21 345

USA

094169

100 %

21 345

Saltat fjäderfäkött

ton

170 807

BRA

094211

76,1 %

129 930

Saltat fjäderfäkött

ton

92 610

THA

094212

73,8 %

68 385

Saltat fjäderfäkött

ton

828

ÖVR

094213

99,5 %

824

Beredningar av kalkonkött

ton

92 300

BRA

094217

97,5 %

89 950

Beredningar av kalkonkött

ton

11 596

ÖVR

094218

97,5 %

11 301

Kokt kycklingkött av arten Gallus domesticus

ton

79 477

BRA

094214

66,3 %

52 665

Kokt kycklingkött av arten Gallus domesticus

ton

160 033

THA

094215

68,4 %

109 441

Kokt kycklingkött av arten Gallus domesticus

ton

11 443

ÖVR

094216

74 %

8 471

Beredningar av höns, inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade, innehållande 57 viktprocent eller mer av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

15 800

BRA

094251

69,4 %

10 969

Beredningar av höns, inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade, innehållande 57 viktprocent eller mer av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

340

ÖVR

094261

69,4 %

236

Beredningar av höns, innehållande 25 viktprocent eller mer, men mindre än 57 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

62 905

BRA

094252

94,9 %

59 699

Beredningar av höns, innehållande 25 viktprocent eller mer, men mindre än 57 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

14 000

THA

094254

57,3 %

8 019

Beredningar av höns, innehållande 25 viktprocent eller mer, men mindre än 57 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

2 800

ÖVR

094260

59,6 %

1 669

Beredningar av höns, innehållande mindre än 25 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

295

BRA

094253

55,3 %

163

Beredningar av höns, innehållande mindre än 25 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

2 100

THA

094255

55,3 %

1 162

Beredningar av höns, innehållande mindre än 25 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

470

ÖVR

094262

55,3 %

260

Beredningar av kött av anka, gås, pärlhöns, inte kokta eller på annat sätt värmebehandlade, innehållande 57 viktprocent eller mer av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

10

THA

094257

0 %

0

Beredningar av kött av anka, gås, pärlhöns, kokta eller på annat sätt värmebehandlade, innehållande 57 viktprocent eller mer av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

13 500

THA

094256

63,5 %

8 572

Beredningar av kött av anka, gås, pärlhöns, kokta eller på annat sätt värmebehandlade, innehållande 57 viktprocent eller mer av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

220

ÖVR

094263

72,1 %

159

Beredningar av kött av anka, gås, pärlhöns, kokta eller på annat sätt värmebehandlade, innehållande 25 viktprocent eller mer, men mindre än 57 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

600

THA

094258

50 %

300

Beredningar av kött av anka, gås, pärlhöns, kokta eller på annat sätt värmebehandlade, innehållande 25 viktprocent eller mer, men mindre än 57 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

148

ÖVR

094264

0 %

0

Beredningar av kött av anka, gås, pärlhöns, kokta eller på annat sätt värmebehandlade, innehållande mindre än 25 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

600

THA

094259

46,4 %

278

Beredningar av kött av anka, gås, pärlhöns, kokta eller på annat sätt värmebehandlade, innehållande mindre än 25 viktprocent av kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä

ton

125

ÖVR

094265

46,4 %

58

Ägg av fjäderfä med skal, ätbara

ton

135 000

EO

094015

84,9 %

114 669

Äggulor

Fågelägg utan skal

ton (ägg med skal)

7 000

EO

094401

100 %

7 000

Äggalbumin

ton (ägg med skal)

15 500

EO

094402

100 %

15 500

Skummjölkspulver

ton

68 537

EO

094590

99,998 %

68 536

Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk

ton (varor likvärdiga med smör)

11 360

EO

094599

100 %

11 360

Minst 6 veckor gammalt smör med en fetthalt av lägst 80 men mindre än 85 viktprocent, framställt direkt av mjölk eller grädde, utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process

Minst 6 veckor gammalt smör med en fetthalt av lägst 80 viktprocent men mindre än 85 viktprocent, framställt direkt av mjölk eller grädde, utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process som kan innebära att grädden genomgår ett stadium som koncentrerat mjölkfett och/eller att sådant mjölkfett fraktioneras (bearbetning som kallas ”Ammix” och ”Spreadable”)

ton

74 693

NZL

094182

63,2 %

47 177

Minst 6 veckor gammalt smör med en fetthalt av lägst 80 men mindre än 85 viktprocent, framställt direkt av mjölk eller grädde, utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process

Minst 6 veckor gammalt smör med en fetthalt av lägst 80 viktprocent men mindre än 85 viktprocent, framställt direkt av mjölk eller grädde, utan användning av lagrade råvaror, i en enda, sluten och oavbruten process som kan innebära att grädden genomgår ett stadium som koncentrerat mjölkfett och/eller att sådant mjölkfett fraktioneras (bearbetning som kallas ”Ammix” och ”Spreadable”)

ton

NZL

094195

Ost och ostmassa:

- Pizzaost, fryst, skuren i bitar, vardera med en vikt som inte överstiger 1 g, i behållare med en nettovikt av 5 kg eller mera, med en vattenhalt av 52 viktprocent eller mera och en fetthalt av 38 viktprocent eller mera beräknat på torrsubstansen

ton

5 360

EO

094591

100 %

5 360

Ost och ostmassa:

- Emmentaler, inbegripet bearbetad Emmentaler

ton

18 438

EO

094592

100 %

18 438

Ost och ostmassa:

- Gruyère, Sbrinz, inbegripet bearbetad Gruyère

ton

5 413

EO

094593

100 %

5 413

Ost och ostmassa:

- Ost för bearbetning

ton

20 007

EO

094594

58,7 %

11 741

Ost för bearbetning

ton

4 000

NZL

094515

41,7 %

1 670

Ost för bearbetning

ton

500

AUS

094522

100 %

500

Ost och ostmassa:

- Cheddar

ton

15 005

EO

094595

99,6 %

14 941

Cheddar

ton

7 000

NZL

094514

62,3 %

4 361

Cheddar

ton

3 711

AUS

094521

100 %

3 711

Cheddar

ton

4 000

CAN

094513

0 %

0

Annan ost

ton

19 525

EO

094596

100 %

19 525

Potatis, färsk eller kyld, under tiden 1 januari–15 maj

ton

4 295

EO

090055

99,9 %

4 292

Tomater

ton

472

EO

090094

98,2 %

464

Vitlök

ton

19 147

ARG

094104

100 %

19 147

Vitlök

ton

ARG

094099

Vitlök

ton

48 225

CHN

094105

84,1 %

40 556

Vitlök

ton

CHN

094100

Vitlök

ton

6 023

ÖVR

094106

61,6 %

3 711

Vitlök

ton

ÖVR

094102

Morötter och rovor, färska eller kylda

ton

1 244

EO

090056

95,8 %

1 192

Gurkor, färska eller kylda, under tiden 1 november–15 maj

ton

1 134

EO

090059

44,1 %

500

Andra grönsaker, färska eller kylda (paprika)

ton

500

EO

090057

100 %

500

Torkad lök

ton

12 000

EO

090035

80,8 %

9 696

Maniokrot (kassava)

ton

5 750 000

THA

090708

53,8 %

3 096 027

Maniokrot (kassava), annan än pelletar av mjöl

Arrow-, salepsrot och liknande rötter med hög halt av stärkelse

ton

825 000

IDN

090126

0 %

0

Maniokrot (kassava), annan än pelletar av mjöl

Arrow-, salepsrot och liknande rötter med hög halt av stärkelse

ton

350 000

CHN

090127

78,8 %

275 805

Maniokrot (kassava), annan än pelletar av mjöl

Arrow-, salepsrot och liknande rötter med hög halt av stärkelse

ton

145 590

ÖVR

090128

85,5 %

124 552

Maniokrot (kassava), annan än pelletar av mjöl

Arrow-, salepsrot och liknande rötter med hög halt av stärkelse

ton

30 000

NW

090129

100 %

30 000

Maniokrot (kassava), annan än pelletar av mjöl

Arrow-, salepsrot och liknande rötter med hög halt av stärkelse

ton

2 000

NW

090130

84,6 %

1 691

Sötpotatis, av andra slag än sådana som används som livsmedel

ton

600 000

CHN

090124

42,1 %

252 641

Sötpotatis, av andra slag än sådana som används som livsmedel

ton

5 000

ÖVR

090131

99,7 %

4 985

Svampar av släktet Agaricus, beredda, konserverade eller tillfälligt konserverade

ton

33 980

EO

 

100 %

33 980

Svampar av släktet Agaricus, beredda, konserverade eller tillfälligt konserverade

ton

1 450

CHN

 

100 %

1 450

Mandlar, andra än bittermandlar

ton

90 000

EO

090041

95,5 %

85 958

Apelsiner, färska

ton

20 000

EO

090025

100 %

20 000

Andra citrushybrider

ton

15 000

EO

090027

99,5 %

14 931

Citroner, under tiden 15 januari–14 juni

ton

10 000

EO

090039

81,6 %

8 156

Bordsdruvor, färska, under tiden 21 juli–31 oktober

ton

1 500

EO

090060

59 %

885

Äpplen, färska, under tiden 1 april–31 juli

ton

696

EO

090061

95,7 %

666

Päron, färska, andra än päron i lös vikt, för framställning av cider eller saft, under tiden 1 augusti–31 december

ton

1 000

EO

090062

81 %

810

Aprikoser, färska, under tiden 1 augusti–31 maj

ton

500

EO

090058

14,9 %

74

Aprikoser, färska, under tiden 1 juni–31 juli

ton

2 500

EO

090063

55,5 %

1 387

Körsbär, färska, andra än surkörsbär, under tiden 21 maj–15 juli

ton

800

EO

090040

13,1 %

105

Ananas, citrusfrukter, päron, aprikoser, körsbär, persikor och jordgubbar, konserverade

ton

2 838

EO

090092

99,4 %

2 820

Fryst apelsinsaft, med en densitet av högst 1,33 g/cm³ vid 20 °C

ton

1 500

EO

090033

100 %

1 500

Frukt- och bärsaft

ton

7 044

EO

090093

91,4 %

6 436

Druvsaft (inbegripet druvmust)

ton

14 029

EO

090067

0 %

0

Durumvete

ton

50 000

EO

090074

100 %

50 000

Kvalitetsvete

ton

300 000

EO

090075

100 %

300 000

Vanligt vete (medelhög och låg kvalitet)

ton

572 000

USA

094123

99,99 %

571 943

Vanligt vete (medelhög och låg kvalitet)

ton

38 853

CAN

094124

3,8 %

1 463

Vanligt vete (medelhög och låg kvalitet)

ton

2 371 600

ÖVR

094125

96,4 %

2 285 665

Vanligt vete (medelhög och låg kvalitet)

ton

129 577

EO

094133

100 %

129 577

Korn

ton

307 105

EO

094126

99,9 %

306 812

Maltkorn

ton

50 890

EO

090076

40,9 %

20 789

Beredningar innehållande en blandning av maltodextrin och återstoder av korn före maltprocessen (eventuellt även innehållande annan säd) med återstoder av korn efter maltprocessen och innehållande lägst 12,5 viktprocent protein

Beredningar innehållande en blandning av maltodextrin och återstoder av korn före maltprocessen (eventuellt även innehållande annan säd) med återstoder av korn efter maltprocessen och innehållande lägst 12,5 viktprocent protein och högst 28 viktprocent stärkelse

ton

20 000

EO

092905

100 %

20 000

Beredningar innehållande en blandning av maltodextrin och återstoder av korn före maltprocessen (eventuellt även innehållande annan säd) med återstoder av korn efter maltprocessen och innehållande lägst 15,5 viktprocent protein

Beredningar innehållande en blandning av maltodextrin och återstoder av korn före maltprocessen (eventuellt även innehållande annan säd) med återstoder av korn efter maltprocessen och innehållande lägst 15,5 viktprocent protein och högst 23 viktprocent stärkelse

ton

100 000

EO

092903

100 %

100 000

Majs

ton

277 988

EO

094131

96,8 %

269 214

Majs

ton

500 000

EO

Löpnummer

100 %

500 000

Majs

ton

2 000 000

EO

Löpnummer

100 %

2 000 000

Majsgluten

ton

10 000

USA

090090

100 %

10 000

Sorghum

ton

300 000

EO

Löpnummer

100 %

300 000

Hirs

ton

1 300

EO

090071

68,3 %

888

Bearbetad havre, annan än gröpad

ton

10 000

EO

090043

2,3 %

231

Maniokstärkelse

ton

8 000

EO

090132

82,9 %

6 632

Maniokstärkelse

ton

2 000

EO

090132

82,9 %

1 658

Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål

ton

475 000

EO

090072

96,4 %

458 068

Paddyris

ton

7

EO

090083

66,7 %

5

Råris

ton

1 634

EO

094148

86,6 %

1 416

Helt eller delvis slipat ris

ton

63 000

EO

 

58,3 %

36 731

Helt eller delvis slipat ris

ton

4 313

THA

094112

84,9 %

3 663

Helt eller delvis slipat ris

ton

9 187

ÖVR

 

74,7 %

6 859

Helt eller delvis slipat ris

ton

1 200

THA

094112

84,9 %

1 019

Helt eller delvis slipat ris

ton

25 516

OT

094166

88 %

22 442

Brutet ris, avsett för framställning av livsmedel enligt nr 1901 10 00

ton

1 000

EO

094079

100 %

1 000

Brutet ris

ton

31 788

EO

094168

83,6 %

26 581

Brutet ris

ton

100 000

EO

 

93,7 %

93 709

Råsocker, för raffinering

ton

9 925

AUS

094317

50 %

4 961

Råsocker, för raffinering

ton

388 124

BRA

094318

92,4 %

358 454

Råsocker, för raffinering

ton

10 000

CUB

094319

100 %

10 000

Råsocker, för raffinering

ton

372 876

EO

094320

91,6 %

341 460

Socker från sockerrör eller sockerbetor

ton (varor likvärdiga med vitsocker)

10 000

IDN

094321

58,4 %

5 841

Socker från sockerrör eller sockerbetor

ton (varor likvärdiga med vitsocker)

1 294 700

ACP

Ej tillämpligt

71,2 %

921 707

Andra beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

Inte innehållande mjölkprodukter eller innehållande mindre än 10 viktprocent mjölkprodukter

ton

2 800

EO

090073

98,1 %

2 746

Andra beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur:

Inte innehållande mjölkprodukter eller innehållande mindre än 10 viktprocent mjölkprodukter

ton

2 700

EO

090070

98,9 %

2 670

Hund- och kattfoder

ton

2 058

EO

090089

67,7 %

1 393

Vin av färska druvor (annat än mousserande vin och kvalitetsvin framställt i vissa regioner) på kärl rymmande högst 2 l och med en alkoholhalt på högst 13 volymprocent

hl

40 000

EO

090097

11,7 %

4 689

Vin av färska druvor (annat än mousserande vin och kvalitetsvin framställt i vissa regioner) på kärl rymmande över 2 l och med en alkoholhalt på högst 13 volymprocent

hl

20 000

EO

090095

78,2 %

15 647

Vermout och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen, på kärl rymmande över 2 l och med en alkoholhalt på högst 18 volymprocent

hl

13 810

EO

090098

99,99 %

13 808

Del B

FÖRTECKNING ÖVER GEMENSKAPENS INOM GATT KONSOLIDERADE TULLKVOTER

Utan hinder av bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen ska lydelsen av beskrivningen av produkterna (i kolumnen ”Varuslag”) endast anses vara vägledande, eftersom förmånsordningen inom ramen för denna bilaga bestäms av KN-numrens omfattning. Där ex KN-nummer anges ska förmånssystemet bestämmas genom att KN-numret och motsvarande varubeskrivning tillämpas tillsammans.

Löp-nummer

KN-nummer

Taric-nummer

Varubeskrivning

Kvotperiod

Kvotmängd

Tull-sats (%)

09.0006

0302 41 00