Index 
Antagna texter
Torsdagen den 31 januari 2019 - BrysselSlutlig utgåva
Ändringar av parlamentets arbetsordning
 En tullkodex för unionen: inkludering av kommunen Campione d'Italia och de italienska delarna av Luganosjön i unionens tullområde ***I
 Vissa regler för direktstöd och stöd för landsbygdsutveckling under åren 2019 och 2020 ***I
 Dominikanska republikens anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Ecuadors och Ukrainas anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Honduras anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Vitrysslands och Uzbekistans anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan EU, Grönland Danmark *
 Årsrapport 2017 om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Kampen mot bedrägerier
 Genomförande och drift av toppdomännamnet .eu ***I
 Harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) ***I
 Genetiskt modifierad raps av typ Ms8, Rf3 och Ms8 × Rf3
 Genetiskt modifierade majsen 5307 (SYN-Ø53Ø7-1)
 Genetiskt modifierade majsen MON 87403 (MON-874Ø3-1)
 Genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985
 Situationen i Venezuela
 Årsrapporten om konkurrenspolitik

Ändringar av parlamentets arbetsordning
PDF 200kWORD 63k
Europaparlamentets beslut av den 31 januari 2019 om ändringar av arbetsordningen vilka påverkar avdelning I kapitlen 1 och 4, avdelning V kapitel 3, avdelning VII kapitlen 4 och 5, avdelning VIII kapitel 1, avdelning XII, avdelning XIV samt bilaga II (2018/2170(REG))
P8_TA(2019)0046A8-0462/2018

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artiklarna 226 och 227 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0462/2018).

1.  Europaparlamentet beslutar att införa nedanstående ändringar i arbetsordningen.

2.  Europaparlamentet beslutar att ändringarna ska träda i kraft den första dagen av nästa sammanträdesperiod med undantag av de ändringar som innebär införande av punkt 3e andra stycket i artikel 11 och punkterna 6 och 7 i Kod för lämpligt uppträdande för ledamöter av Europaparlamentet i utövandet av deras uppdrag samt ändringarna till artiklarna 196 och 204, som ska träda i kraft vid öppnandet av den första sammanträdesperioden efter nästa val till Europaparlamentet, som ska hållas 2019.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut till rådet och kommissionen.

Nuvarande lydelse   Ändring
Ändring 1
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – rubriken
Ledamöternas ekonomiska intressen och uppföranderegler
Uppföranderegler
Ändring 2
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 1
1.  Parlamentet ska fastställa regler om öppenhet i fråga om ledamöternas ekonomiska intressen i form av en uppförandekod som ska antas av en majoritet av dess ledamöter och fogas som bilaga till arbetsordningen4.
utgår
Dessa regler får inte på annat sätt hindra eller begränsa en ledamots utövande av sitt mandat, politisk verksamhet eller annan verksamhet i förbindelse härmed.
______________
4 Se bilaga I.
Ändring 3
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Ledamöterna bör systematiskt tillämpa en praxis som innebär att de endast träffar företrädare för intressegrupper som är registrerade i det öppenhetsregister som inrättats genom avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om öppenhetsregistret5.
utgår
______________
5 Avtal av den 16 april 2014 mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om öppenhetsregistret för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformning och genomförande av EU:s politik (EUT L 277, 19.9.2014, s. 11)
Ändring 4
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 1
Ledamöternas uppträdande ska präglas av ömsesidig respekt baserad på de värderingar och principer som fastställs i fördragen, och särskilt i stadgan om de grundläggande rättigheterna, och ledamöterna ska slå vakt om parlamentets värdighet. Dessutom ska de uppträda på ett sätt som inte stör parlamentets arbete, undergräver säkerheten och ordningen i någon av parlamentets byggnader eller hindrar parlamentets utrustning från att fungera.
Ledamöternas uppträdande ska präglas av ömsesidig respekt och baseras på de värderingar och principer som fastställs i fördragen, och särskilt i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Ledamöterna ska slå vakt om parlamentets värdighet och får inte skada dess anseende.
Ändring 5
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 2
Ledamöterna får inte i parlamentets debatter använda sådant språkbruk eller uppträda på sådant sätt som är ärekränkande, rasistiskt eller främlingsfientligt och får inte heller använda sig av banderoller.
utgår
Ändring 6
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 3
Ledamöterna ska följa parlamentets regler om behandling av konfidentiell information.
utgår
Ändring 7
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 4
Om dessa föreskrifter och regler inte respekteras får åtgärder i enlighet med artiklarna 165, 166 och 167 tillämpas.
utgår
Ändring 8
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3a (ny)
3a.  Ledamöterna ska uppträda på ett sätt som inte stör parlamentets arbete, undergräver säkerheten och ordningen i någon av parlamentets byggnader eller hindrar parlamentets utrustning från att fungera.
Ändring 9
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3b (ny)
3b.  Ledamöterna ska uppträda på ett sätt som inte stör ordningen i kammaren och även i övrigt avhålla sig från att uppträda på ett olämpligt sätt. De får inte använda sig av banderoller.
Ändring 10
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3c (ny)
3c.  Ledamöterna får i parlamentets debatter i kammaren inte använda ett språk som innehåller stötande formuleringar.
Ändring 11
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3c (ny) – tolkningen
Vid bedömningen av huruvida det språk som en ledamot använder i parlamentets debatter innehåller stötande formuleringar bör man beakta bland annat talarens identifierbara avsikter, hur allmänheten uppfattat uttalandet, i vilken utsträckning det skadar parlamentets värdighet och anseende samt den berörda ledamotens yttrandefrihet. Exempelvis skulle ärekränkande språkbruk, hatpropaganda och uppvigling till diskriminering – särskilt på någon av de grunder som avses i artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna – normalt utgöra fall av stötande formuleringar i den mening som avses i denna artikel.
Ändring 12
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3d (ny)
3d.  Ledamöterna ska följa parlamentets regler om behandling av konfidentiell information.
Ändring 13
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 3e (ny)
3e.  Ledamöterna ska avhålla sig från varje form av mobbning och sexuella trakasserier och ska respektera uppförandekoden The Code of Appropriate Behaviour for Members of the European Parliament in Exercising Their Duties (ej översatt till svenska), som fogats till denna arbetsordning som en bilaga1a.
En ledamot får inte väljas till en befattning inom Europaparlamentet eller dess organ, utses till föredragande eller delta i en officiell delegation eller i interinstitutionella förhandlingar om han eller hon inte har undertecknat förklaringen avseende den uppförandekoden.
____________________
1a Uppförandekoden The Code of Appropriate Behaviour for Members of the European Parliament in Exercising Their Duties (ej översatt till svenska), som antogs av presidiet den 2 juli 2018, ska fogas till denna arbetsordning som en bilaga.
Ändring 14
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 4
4.  Tillämpningen av denna artikel får inte på annat sätt vara till hinder för en livlig debatt i parlamentet eller begränsa ledamöternas yttrandefrihet.
utgår
Artikeln ska tillämpas med fullt iakttagande av ledamöternas befogenheter, i enlighet med vad som fastställs i unionens primärrätt och i ledamotsstadgan.
Artikeln ska tillämpas med iakttagande av öppenhetsprincipen och på ett sätt som klargör de gällande bestämmelserna för ledamöterna, och de ska informeras personligen om sina rättigheter och skyldigheter.
Ändring 15
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 5
5.  Om en person som är anställd av en ledamot, eller en annan person som har getts tillträde till parlamentets lokaler eller utrustning genom en ledamots försorg, inte följer uppförandereglerna i punkt 3, kan den berörda ledamoten vid behov bli föremål för de påföljder som föreskrivs i artikel 166.
5.  Om en person som arbetar för en ledamot, eller en annan person som har getts tillträde till parlamentets lokaler eller utrustning genom en ledamots försorg, inte följer uppförandereglerna i denna artikel, kan uppförandet i fråga vid behov läggas den berörda ledamoten till last.
Ändring 16
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 5a (ny)
5a.  Tillämpningen av denna artikel får inte på annat sätt vara till hinder för en livlig debatt i parlamentet eller begränsa ledamöternas yttrandefrihet.
Ändring 17
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 5b (ny)
5b.  Denna artikel ska i tillämpliga delar tillämpas på parlamentets organ, utskott och delegationer.
Ändring 18
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 6
6.  Kvestorerna ska besluta om det högsta antal assistenter som får registreras av varje ledamot.
utgår
Ändring 19
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11 – punkt 7
7.  Uppförandekod, rättigheter och privilegier för före detta ledamöter ska fastställas genom ett beslut av presidiet. Alla före detta ledamöter ska behandlas lika.
utgår
Ändring ar 20 och 75
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Ledamöternas ekonomiska intressen och öppenhetsregistret
1.  Parlamentet ska fastställa regler om öppenhet i fråga om ledamöternas ekonomiska intressen i form av en uppförandekod som ska antas av en majoritet av dess ledamöter och fogas som bilaga till arbetsordningen1a.
Dessa regler får inte på annat sätt hindra eller begränsa en ledamots utövande av sitt mandat, politisk verksamhet eller annan verksamhet i förbindelse härmed.
2.  Ledamöterna bör systematiskt tillämpa en praxis som innebär att de endast träffar företrädare för intressegrupper som är registrerade i det öppenhetsregister som inrättats genom avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om öppenhetsregistret1b.
3.  Ledamöterna bör på internet offentliggöra alla planerade möten med företrädare för intressegrupper som omfattas av öppenhetsregistret. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.6 i bilaga I ska föredragande, skuggföredragande och utskottsordförande för varje betänkande på internet offentliggöra alla planerade möten med företrädare för intressegrupper som omfattas av öppenhetsregistret. Presidiet ska erbjuda nödvändig infrastruktur på parlamentets webbplats.
4.  Presidiet ska erbjuda nödvändig infrastruktur på ledamöternas onlinesidor på parlamentets webbplats för de ledamöter som vill offentliggöra en frivillig revision eller bekräftelse – i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i ledamotsstadgan och dess tillämpningsföreskrifter – av att deras användning av ersättningen för allmänna utgifter överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna i ledamotsstadgan och dess tillämpningsföreskrifter.
5.  Dessa regler får inte på annat sätt hindra eller begränsa en ledamots utövande av sitt mandat, politisk verksamhet eller annan verksamhet i förbindelse härmed.
6.  Uppförandekod, rättigheter och privilegier för före detta ledamöter ska fastställas genom ett beslut av presidiet. Alla före detta ledamöter ska behandlas lika.
__________________
1a Se bilaga I.
1b Avtal av den 16 april 2014 mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om öppenhetsregistret för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformning och genomförande av EU:s politik (EUT L 277, 19.9.2014, s. 11)
Ändring 88
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 32 – punkt 5
5.   Bildandet av en politisk grupp ska anmälas till talmannen. Anmälan ska omfatta gruppens namn och namnen på dess medlemmar och dess ledning. Anmälan ska undertecknas av gruppens samtliga medlemmar.
5.   Bildandet av en politisk grupp ska anmälas till talmannen. Anmälan ska omfatta
–  gruppens namn,
–  en politisk förklaring med gruppens syfte,
–  namnen på dess medlemmar och dess ledning.
Gruppens samtliga medlemmar ska i en bilaga till anmälan skriftligen förklara att de är politiskt samhöriga.
Ändring 21
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 34 – punkt 1a (ny)
1a.  Full insyn ska medges i tvärpolitiska och andra inofficiella gruppers verksamhet, och dessa grupper får inte delta i verksamhet som skulle kunna leda till att förväxlingar sker med parlamentets eller dess organs officiella verksamhet. De får inte anordna evenemang i tredjeländer som sammanfaller med en tjänsteresa för ett officiellt parlamentsorgan, inklusive en officiell valövervakningsdelegation.
Ändring 22
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 34 – punkt 2
2.  Full insyn ska medges i sådana gruppers verksamhet, och dessa grupper får inte delta i verksamhet som skulle kunna leda till att förväxlingar sker med parlamentets eller dess organs officiella verksamhet. De politiska grupperna får, under förutsättning att villkoren i de bestämmelser som presidiet har antagit om inrättande av tvärpolitiska grupper eller andra inofficiella grupper är uppfyllda, underlätta dessa gruppers verksamhet genom att förse dem med logistiskt stöd.
2.  En politisk grupp får, under förutsättning att villkoren i parlamentets interna bestämmelser om inrättande av sådana grupper är uppfyllda, underlätta dessa gruppers verksamhet genom att förse dem med logistiskt stöd.
Ändring 23
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 34 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Andra inofficiella grupper ska också, senast vid utgången av efterföljande månad, redogöra för alla bidrag, både ekonomiska och andra, som ledamöterna inte har uppgett individuellt i enlighet med sina skyldigheter enligt bilaga I.
Ändring 24
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 34 – punkt 3a (ny)
3a.  Endast företrädare för intressegrupper som är registrerade i öppenhetsregistret får delta i tvärpolitiska och andra inofficiella gruppers verksamhet i parlamentets lokaler, till exempel genom att närvara vid en tvärpolitisk eller någon annan inofficiell grupps sammanträden eller evenemang, genom att erbjuda gruppen stöd eller genom att delta i anordnandet av gruppens evenemang.
Ändring 25
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 34 – punkt 4
4.  Kvestorerna ska ansvara för att ett register förs över de redogörelser som avses i punkt 3. Registret ska offentliggöras på Europaparlamentets webbplats. Kvestorerna ska anta närmare bestämmelser och villkor för redogörelserna och säkerställa att denna artikel verkligen efterlevs.
4.  Kvestorerna ska ansvara för att ett register förs över de redogörelser som avses i punkt 3. Kvestorerna ska anta närmare bestämmelser och villkor för redogörelserna och för deras offentliggörande på parlamentets webbplats.
Ändring 26
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 34 – punkt 4a (ny)
4a.  Kvestorerna ska säkerställa att denna artikel efterlevs i praktiken.
Ändring 27
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 128 – punkt 4
4.  En av frågeställarna får utveckla frågan i kammaren. Adressaten ska besvara frågan.
4.  En ledamot som utsetts i förväg av frågeställarna ska utveckla frågan i kammaren. Om den ledamoten inte är närvarande ska frågan utgå. Adressaten ska besvara frågan.
Ändring 28
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130 – punkt 1
1.  Alla ledamöter får ställa frågor för skriftligt besvarande till ordföranden för Europeiska rådet, rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med de kriterier som fastställs i en bilaga till arbetsordningen27. Frågeställaren får själv avgöra vad frågorna ska handla om.
1.  Alla ledamöter, en politisk grupp eller ett utskott får ställa frågor för skriftligt besvarande till ordföranden för Europeiska rådet, rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med de kriterier som fastställs i en bilaga till arbetsordningen27. Frågeställaren får själv avgöra vad frågorna ska handla om.
________________________
____________________
27 Se bilaga II.
27 Se bilaga II.
Ändring 29
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130 – punkt 2
2.  Frågorna ska inges till talmannen. I tveksamma fall ska talmannen avgöra om en fråga är tillåtlig eller inte. Talmannens beslut ska inte uteslutande grundas på bestämmelserna i den bilaga som avses i punkt 1 utan på bestämmelserna i denna arbetsordning i allmänhet. Talmannens motiverade beslut ska meddelas frågeställaren.
2.  Frågorna ska inges i elektroniskt format till talmannen. I tveksamma fall ska talmannen avgöra om en fråga är tillåtlig eller inte. Talmannens beslut ska inte uteslutande grundas på bestämmelserna i den bilaga som avses i punkt 1 utan på bestämmelserna i denna arbetsordning i allmänhet. Talmannens motiverade beslut ska meddelas frågeställaren.
Ändring 30
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130 – punkt 3
3.  Frågorna ska inges i elektroniskt format. Varje ledamot får inge högst tjugo frågor under en löpande tremånadersperiod.
3.  Varje ledamot, politisk grupp eller utskott får inge högst tjugo frågor under en löpande tremånadersperiod. I regel ska frågorna besvaras av adressaten inom sex veckor efter översändandet till adressaten. Varje ledamot, politisk grupp eller utskott får emellertid varje månad beteckna en av sina frågor som ”prioriterad fråga”, och denna fråga ska besvaras av adressaten inom tre veckor efter översändandet till adressaten.
Ändring 31
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130 – punkt 5
5.  Om en fråga inte kan besvaras av adressaten inom tre veckor (prioriterad fråga) eller sex veckor (icke-prioriterad fråga) efter översändandet till adressaten, får den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan till nästa sammanträde i det ansvariga utskottet.
5.  Om en fråga inte besvarats av adressaten inom den tidsfrist som anges i punkt 3 får det ansvariga utskottet besluta att föra upp den på föredragningslistan till sitt nästa sammanträde.
Ändring 32
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130 – punkt 6
6.  Varje ledamot får ställa en prioriterad fråga per månad.
utgår
Ändring 33
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130 – punkt 7
7.  Frågor, samt svar på dessa, inbegripet eventuella tillhörande bilagor, ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 34
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130a
Artikel 130a
utgår
Mindre interpellationer för skriftligt besvarande
1.   Beträffande mindre interpellationer, som består av frågor för skriftligt besvarande, får rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik uppmanas av ett utskott, en politisk grupp eller minst fem procent av parlamentets ledamöter att tillhandahålla parlamentet information om särskilda frågor.
Sådana frågor ska överlämnas till talmannen, som – under förutsättning att frågorna är förenliga med arbetsordningen i allmänhet och uppfyller de kriterier som fastställs i en bilaga till denna arbetsordning28 – ska be adressaten att svara inom två veckor. Talmannen får förlänga denna tidsfrist i samråd med frågeställarna.
2.  Frågor och svar ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
_____________________
28 Se bilaga II.
Ändring 35
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – rubriken
Större interpellationer för skriftligt besvarande med debatt
Större interpellationer för skriftligt besvarande
Ändring 36
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – punkt 1
1.  Vid större interpellationer, bestående av frågor för skriftlig besvarande med debatt, får frågorna ställas till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av ett utskott, en politisk grupp eller minst fem procent av parlamentets ledamöter. Frågorna får inkludera en kortfattad motivering.
1.  Större interpellationer ska bestå av frågor för skriftlig besvarande ställda till rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av en politisk grupp.
Sådana frågor ska överlämnas skriftligen till talmannen, som – under förutsättning att frågorna är förenliga med arbetsordningen i allmänhet och uppfyller de kriterier som fastställs i en bilaga till denna arbetsordning29 – omedelbart ska meddela frågans adressat och be denne ange huruvida frågan kommer att besvaras, och när detta i så fall kommer att ske.
_____________________
29 Se bilaga II.
Ändring 37
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – punkt 1a (ny)
1a.   Den större interpellationen ska vara av allmänt intresse och ska överlämnas skriftligen till talmannen. Den får omfatta högst 500 ord. Under förutsättning att den större interpellationen är förenlig med bestämmelserna i denna arbetsordning i allmänhet, ska talmannen omedelbart skicka den till adressaten för skriftligt besvarande.
Ändring 38
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – punkt 1b (ny)
1b.   Det får inte förekomma fler än 30 större interpellationer per år. Talmanskonferensen ska säkerställa en rättvis fördelning av sådana interpellationer mellan de politiska grupperna, och ingen politisk grupp får inge fler än en per månad.
Ändring 39
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – punkt 1c (ny)
1c.  Om adressaten underlåter att besvara den större interpellationen inom sex veckor efter översändandet till adressaten, ska interpellationen på begäran av författaren föras upp på parlamentets slutgiltiga förslag till föredragningslista i enlighet med förfarandet i artikel 149, om inte annat följer av punkt 3a.
Ändring 40
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – punkt 2
2.  Vid mottagande av det skriftliga svaret ska den större interpellationen föras upp på parlamentets förslag till föredragningslista i enlighet med förfarandet i artikel 149. En debatt måste hållas om ett utskott, en politisk grupp eller minst fem procent av parlamentets ledamöter så begär.
2.  Vid mottagande av det skriftliga svaret ska den större interpellationen, på begäran av ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet, föras upp på parlamentets slutgiltiga förslag till föredragningslista i enlighet med förfarandet i artikel 149, om inte annat följer av punkt 3a.
Ändring 41
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – punkt 3
3.  Om frågans adressat nekar att besvara frågan eller underlåter att göra det inom de kommande tre veckorna ska frågan föras upp på förslaget till föredragningslista. En debatt måste hållas om ett utskott, en politisk grupp eller minst fem procent av parlamentets ledamöter så begär. Före debatten får en av frågeställarna ges tillåtelse att ange ytterligare motiveringar för frågan.
utgår
Ändring 42
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – punkt 3a
3a.  De större interpellationer som debatteras under en och samma sammanträdesperiod får inte överskrida tre till antalet. Om debatter begärs för fler än tre större interpellationer under en och samma sammanträdesperiod ska talmanskonferensen inkludera dem i det slutgiltiga förslaget till föredragningslista i den ordning den mottagit dessa begäranden om debatt.
Ändring 43
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – punkt 4
4.   En av frågeställarna får utveckla frågan i kammaren. En ledamot av den berörda institutionen ska besvara frågan.
4.  En ledamot som utsetts i förväg av författaren, eller av dem som begär debatten i enlighet med punkt 2, ska utveckla den större interpellationen i kammaren. Om den ledamoten inte är närvarande ska den större interpellationen utgå. Adressaten ska besvara frågan.
Artikel 123.2-123.5, som avser ingivande av och omröstning om resolutionsförslag, ska tillämpas i tillämpliga delar.
Artikel 123.2–123.8, som avser ingivande av och omröstning om resolutionsförslag, ska tillämpas i tillämpliga delar.
Ändring 44
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 130b – punkt 5
5.  Dessa frågor, samt svaren på dem, ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
5.  Dessa interpellationer, samt svaren på dem, ska offentliggöras på parlamentets webbplats.
Ändring 45
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 165 – punkt 1
1.  Varje ledamot som uppträder störande under ett sammanträde eller uppträder på ett sätt som strider mot tillämpliga bestämmelser i artikel 11 ska kallas till ordningen av talmannen.
1.  Varje ledamot som överträder de uppföranderegler som fastställs i artikel 11.3b eller 11.3c ska kallas till ordningen av talmannen.
Ändring 46
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 165 – punkt 2
2.  Om förseelsen upprepas ska talmannen en andra gång kalla ledamoten till ordningen, och saken ska föras till sammanträdesprotokollet.
2.  Om överträdelsen upprepas ska talmannen en andra gång kalla ledamoten till ordningen, och saken ska föras till sammanträdesprotokollet.
Ändring 47
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 165 – punkt 3
3.  Vid fortsatt störande uppträdande eller om ytterligare förseelser begås får talmannen förbjuda ledamoten att ta till orda eller uppmana ledamoten att lämna plenisalen för återstoden av sammanträdet. Vid synnerligen grova ordningsförseelser får talmannen omedelbart uppmana ledamoten att lämna plenisalen för återstoden av sammanträdet utan att dessförinnan än en gång ha återkallat till ordningen. Generalsekreteraren ska utan dröjsmål se till att denna disciplinära åtgärd verkställs med hjälp av vaktmästarna och vid behov med hjälp av parlamentets säkerhetstjänst.
3.  Vid fortsatt överträdelse eller om ytterligare överträdelser begås får talmannen förbjuda ledamoten att ta till orda eller uppmana ledamoten att lämna plenisalen för återstoden av sammanträdet. Vid synnerligen grova ordningsförseelser får talmannen omedelbart uppmana ledamoten att lämna plenisalen för återstoden av sammanträdet utan att dessförinnan än en gång ha återkallat till ordningen. Generalsekreteraren ska utan dröjsmål se till att denna disciplinära åtgärd verkställs med hjälp av vaktmästarna och vid behov med hjälp av parlamentets säkerhetstjänst.
Ändring 48
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 165 – punkt 5
5.  Talmannen får besluta att avbryta direktsändningen av sammanträdet om en ledamot uttrycker sig eller beter sig på ett förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt sätt.
5.  Talmannen får besluta att avbryta direktsändningen av sammanträdet om en ledamot överträder artikel 11.3b eller 11.3c.
Ändring 49
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 165 – punkt 6 – stycke 1
Talmannen får besluta att från den audiovisuella upptagningen av förhandlingarna stryka de delar av en ledamots anförande som innehåller ett förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt språkbruk.
Talmannen får besluta att från den audiovisuella upptagningen av förhandlingarna stryka de delar av en ledamots anförande som utgör en överträdelse av artikel 11.3b eller 11.3c.
Ändring 50
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 166 – punkt 1
1.  Vid grova fall av störande uppträdande eller försök att störa parlamentets överläggningar som står i strid med de principer som fastställs i artikel 11 ska talmannen fatta ett motiverat beslut om lämpliga påföljder.
1.  Vid grova fall av överträdelse av artikel 11.3a–11.5b ska talmannen fatta ett motiverat beslut om lämpliga påföljder för den berörda ledamoten i enlighet med denna artikel.
När det gäller artikel 11.3b eller 11.3c får talmannen fatta ett motiverat beslut enligt denna artikel oberoende av om omedelbara åtgärder i den mening som avses i artikel 165 tidigare vidtagits mot den berörda ledamoten.
När det gäller artikel 11.3e får talmannen fatta ett motiverat beslut enligt denna artikel endast efter det att trakasserier fastställts ha förekommit, i enlighet med det tillämpliga interna administrativa förfarandet avseende trakasserier och förebyggande och förhindrande av trakasserier.
Talmannen får ålägga en ledamot påföljder i fall där denna arbetsordning eller ett beslut av presidiet enligt artikel 25 föreskriver tillämpning av denna artikel.
Den berörda ledamoten ska av talmannen uppmanas att inkomma med skriftliga synpunkter innan beslutet antas. I undantagsfall får talmannen kalla till en muntlig utfrågning av den berörda ledamoten.
Den berörda ledamoten ska meddelas beslutet per rekommenderat brev eller, i brådskande fall, via vaktmästarna.
Varje påföljd för en ledamot ska tillkännages av talmannen i parlamentet efter att beslutet har meddelats den berörda ledamoten. Ordförandena för de organ, utskott och delegationer som ledamoten tillhör ska informeras.
När påföljden slutgiltigt fastställts ska den offentliggöras på ett synligt ställe på Europaparlamentets webbplats och förbli där under återstoden av valperioden.
Ändring 51
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 166 – punkt 1a (ny)
1a.  Den berörda ledamoten ska av talmannen uppmanas att inkomma med skriftliga synpunkter innan beslutet antas. Talmannen får kalla till en muntlig utfrågning i stället om det är lämpligare.
Den berörda ledamoten ska meddelas beslutet om påföljder per rekommenderat brev eller, i brådskande fall, via vaktmästarna.
Varje påföljd för en ledamot ska tillkännages av talmannen i kammaren efter att beslutet har meddelats den berörda ledamoten. Ordförandena för de organ, utskott och delegationer som ledamoten tillhör ska informeras.
När påföljden slutgiltigt fastställts ska den offentliggöras på ett synligt ställe på Europaparlamentets webbplats och förbli där under återstoden av valperioden.
Ändring 52
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 166 – punkt 2
2.  Hänsyn bör tas till om sådant uppträdande manifesterats vid enstaka eller upprepade tillfällen eller ständigt upprepas och hur allvarlig överträdelsen är.
2.  Hänsyn bör tas till om sådant uppträdande manifesterats vid enstaka eller upprepade tillfällen eller ständigt upprepas och hur allvarlig överträdelsen är. I tillämpliga fall ska hänsyn också tas till eventuell skada som parlamentets värdighet och anseende lidit.
Åtskillnad bör göras mellan å ena sidan synliga former av uppträdande, som kan tolereras under förutsättning att uppträdandet inte är kränkande, förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt och håller sig inom rimliga gränser, och å andra sidan sådant som direkt stör den parlamentariska verksamheten.
Ändring 53
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 166 – punkt 4
4.  De åtgärder som anges i punkt 3 b–e får fördubblas vid upprepade överträdelser, eller om ledamoten vägrar att rätta sig efter en åtgärd som vidtagits enligt artikel 165.3.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 54
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 174 – punkt 7
7.  Talmannen får låta andra ändringsförslag gå till gemensam omröstning om de kompletterar varandra, såvida inte en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet begärt särskild eller delad omröstning. Författarna till ändringsförslag som kompletterar varandra har även rätt att föreslå en gemensam omröstning.
7.  Talmannen får låta andra ändringsförslag gå till gemensam omröstning om de kompletterar varandra, såvida inte en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet begärt särskild eller delad omröstning. Författarna till ändringsförslag har även rätt att föreslå en gemensam omröstning om sina ändringsförslag.
Ändring 55
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 174 – punkt 10
10.  Omröstning om ändringsförslag för vilka namnupprop har begärts ska förrättas separat.
10.  Omröstning om ändringsförslag för vilka namnupprop har begärts ska förrättas separat från andra ändringsförslag.
Ändring 56
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 177 – tolkningen
Alla överträdelser av denna artikel ska anses vara ett sådant grovt fall av störande uppträdande som avses i artikel 166.1 och ska få de rättsliga följder som anges i den artikeln.
Alla överträdelser av denna artikel ska anses vara en grov överträdelse av artikel 11.3b.
Ändring 57
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 196
Artikel 196
Artikel 196
Inrättande av ständiga utskott
Inrättande av ständiga utskott
Parlamentet ska på förslag från talmanskonferensen inrätta ständiga utskott. Utskottens ansvarsområden fastställs i en bilaga till denna arbetsordning52. Den bilagan ska antas med en majoritet av de avgivna rösterna. Utskottsledamöterna ska utses vid den första sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet och på nytt två och ett halvt år därefter.
Parlamentet ska på förslag från talmanskonferensen inrätta ständiga utskott. Utskottens ansvarsområden fastställs i en bilaga till denna arbetsordning52. Den bilagan ska antas med en majoritet av de avgivna rösterna. Utskottsledamöterna ska utses vid den första sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet.
Ständiga utskotts ansvarsområden kan fastställas vid en annan tidpunkt än när dessa utskott tillsätts.
Ständiga utskotts ansvarsområden kan också fastställas på nytt vid en annan tidpunkt än när dessa utskott tillsätts.
_________________
_________________
52 Se bilaga V.
52 Se bilaga V.
Ändring 58
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 204 – punkt 1
1.  Vid det första utskottssammanträdet efter det att utnämningen av utskottsledamöter har ägt rum enligt artikel 199 ska utskottet i separata omröstningar välja ett presidium bestående av en ordförande och flera vice ordförande från utskottets ordinarie ledamöter. Det antal vice ordförande som ska väljas ska fastställas av parlamentet på förslag från talmanskonferensen. Mångfalden i parlamentet ska återspeglas i varje utskotts presidiesammansättning; presidier som består endast av män eller endast av kvinnor ska inte vara tillåtna, och det ska inte heller vara tillåtet att alla vice ordförande kommer från en och samma medlemsstat.
1.  Vid det första utskottssammanträdet efter det att utnämningen av utskottsledamöter har ägt rum enligt artikel 199, och på nytt två och ett halvt år därefter, ska utskottet i separata omröstningar välja ett presidium bestående av en ordförande och flera vice ordförande från utskottets ordinarie ledamöter. Det antal vice ordförande som ska väljas ska fastställas av parlamentet på förslag från talmanskonferensen. Mångfalden i parlamentet ska återspeglas i varje utskotts presidiesammansättning; presidier som består endast av män eller endast av kvinnor ska inte vara tillåtna, och det ska inte heller vara tillåtet att alla vice ordförande kommer från en och samma medlemsstat.
Ändring 59
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 210a – rubriken
Förfarande för ett utskotts behandling av konfidentiella uppgifter som mottagits av Europaparlamentet
Förfarande för ett utskotts behandling av konfidentiella uppgifter under ett utskottssammanträde inom stängda dörrar
Ändring 60
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 210a – punkt 3 – stycke 1
Har utskottets ordförande väl förklarat att sekretessförfarandet ska tillämpas har endast utskottets ledamöter samt tjänstemän och sakkunniga som på förhand utsetts av ordföranden och vars närvaro är absolut nödvändig rätt att närvara vid sammanträdet.
Har utskottets ordförande väl förklarat att sekretessförfarandet ska tillämpas ska sammanträdet hållas inom stängda dörrar, varvid endast utskottets ledamöter, inbegripet suppleanterna, har rätt att närvara. Utskottet får, i överensstämmelse med den gällande, rättsligt bindande interinstitutionella ramen, besluta att andra ledamöter får närvara vid sammanträdet i enlighet med artikel 206(3). Även de personer som på förhand utsetts av ordföranden – på grund av att de för sin tjänsteutövning behöver känna till innehållet – har rätt att närvara vid sammanträdet, med vederbörlig respekt för eventuella inskränkningar till följd av gällande bestämmelser för parlamentets behandling av konfidentiella uppgifter. När det gäller behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på nivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL och högre, eller i fall av specifika åtkomstbegränsningar som härrör från den rättsligt bindande interinstitutionella ramen, kan ytterligare inskränkningar vara tillämpliga.
Ändring 61
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 210a – punkt 4
4.  Ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet i det utskott som tillämpat sekretessförfarandet får begära en prövning av en överträdelse av tystnadsplikten. Denna begäran får föras upp på föredragningslistan för nästa utskottssammanträde. Med en majoritet av ledamöterna får utskottet besluta att förelägga talmannen frågan för ytterligare behandling enligt artiklarna 11 och 166.
4.  Utan att det påverkar gällande bestämmelser om överträdelser av tystnadsplikten i allmänhet får ledamöter eller en eller flera politiska grupper som uppnår minst det medelhöga tröskelvärdet i det utskott som tillämpat sekretessförfarandet begära en prövning av en överträdelse av tystnadsplikten. Denna begäran får föras upp på föredragningslistan för nästa utskottssammanträde. Med en majoritet av ledamöterna får utskottet besluta att förelägga talmannen frågan för ytterligare behandling enligt artiklarna 11 och 166.
Ändring 62
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 211 – rubriken
Offentliga utfrågningar om medborgarinitiativ
Offentliga utfrågningar och debatter om medborgarinitiativ
Ändring 63
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 211 – punkt 7a (ny)
7a.  Parlamentet ska under en sammanträdesperiod efter den offentliga utfrågningen hålla en debatt om medborgarinitiativ som offentliggjorts i det för detta ändamål avsedda registret enligt artikel 10.1 a i förordning (EU) nr 211/2011, och ska när det för upp debatten på sin föredragningslista besluta huruvida debatten ska avslutas med att en resolution antas. Om inte talmannen på grund av särskilda omständigheter beslutar annorlunda, ska debatten inte avslutas med att en resolution antas när ett betänkande om samma eller ett liknande ämne ska tas upp under samma eller nästkommande sammanträdesperiod. Om kammaren beslutar att en debatt ska avslutas med antagandet av en resolution får det utskott som är ansvarigt för ärendet, en politisk grupp eller ledamöter som uppnår minst det låga tröskelvärdet lägga fram ett resolutionsförslag. Artikel 123.3–123.8 om framläggande av och omröstning om resolutionsförslag ska tillämpas i tillämpliga delar.
Ändring 76
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 211 – punkt 8
8.  Om kommissionen, i fall där ett framgångsrikt medborgarinitiativ ingetts till den i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 211/2011, underlåter att lägga fram ett lagstiftningsförslag om medborgarinitiativet inom tolv månader efter utfärdandet av ett positivt yttrande över det och efter att i ett meddelande ha angett de åtgärder som den avser att vidta, får det utskott som är ansvarigt för ämnet i samråd med organisatörerna av medborgarinitiativet anordna en utfrågning och vid behov inleda det förfarande som fastställs i artikel 46 i arbetsordningen i syfte att utöva parlamentets rätt att anmoda kommissionen att lägga fram ett lämpligt förslag
8.  Till följd av ett kommissionsmeddelande med rättsliga och politiska slutsatser avseende ett specifikt medborgarinitiativ ska parlamentet bedöma de åtgärder som kommissionen har vidtagit med anledning av meddelandet i fråga. Om kommissionen underlåter att lägga fram ett lämpligt förslag om medborgarinitiativet får det utskott som är ansvarigt för ämnet i samråd med organisatörerna av medborgarinitiativet anordna en utfrågning. Parlamentet får också fatta beslut om huruvida det ska hållas en debatt i kammaren och huruvida debatten ska avslutas med att en resolution antas. Det förfarande som anges i artikel 211.7a ska tillämpas i tillämpliga delar. Parlamentet får också besluta att utöva sin rätt enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och därmed aktivera det förfarande som fastställs i artikel 46.
Ändring 64
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 223a – rubriken – fotnot
61 Artikel 223a ska enbart vara tillämplig på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser i den mening som avses i artikel 2.3 och 2.4 i förordning (EU, Euratom) No 1141/2014. Se även fotnoterna till artiklarna 224 och 225..
61 Artikel 223a ska enbart vara tillämplig på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser i den mening som avses i artikel 2.3 och 2.4 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.
Ändring 65
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 223a – punkt 2a (ny)
2a.   På grundval av artikel 10.3 första stycket i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 får en grupp bestående av minst 50 medborgare inge en motiverad begäran genom vilken parlamentet uppmanas att begära den kontroll som nämns i punkt 2. Denna motiverade begäran får inte initieras eller undertecknas av ledamöter. Den ska innehålla konkreta belägg för att det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen i fråga inte uppfyller de villkor som avses i punkt 2.
Talmannen ska översända tillåtliga begäranden från grupper av medborgare till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling.
Efter denna behandling, som bör äga rum inom fyra månader från det att talmannen hänskjutit ärendet, får det ansvariga utskottet med en majoritet av sina ledamöter, vilken ska företräda minst tre politiska grupper, lägga fram ett förslag om uppföljning av begäran samt underrätta talmannen om detta.
Gruppen av medborgare ska informeras om resultatet av utskottets behandling.
Så snart talmannen mottagit utskottets förslag ska han eller hon meddela parlamentet om begäran.
Efter ett sådant meddelande ska parlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna avgöra huruvida en sådan begäran ska inges till myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.
Utskottet ska anta riktlinjer för hantering av sådana begäranden från grupper av medborgare.
Ändring 89/rev
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 228a (ny)
Artikel 228a
Jämställdhetsintegrering
Presidiet ska anta en jämställdhetshandlingsplan för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i parlamentets alla verksamheter på alla nivåer och i alla stadier. Jämställdhetshandlingsplanen ska följas upp två gånger per år och ses över åtminstone vart femte år.
Ändring 66
Europaparlamentets arbetsordning
Artikel 229 – punkt 3
Dessa bestämmelser gäller inte framställningar och texter för vilka det inte är nödvändigt att fatta beslut.
Dessa bestämmelser gäller inte framställningar, medborgarinitiativ och texter för vilka det inte är nödvändigt att fatta beslut.
Ändring 67
Europaparlamentets arbetsordning
Bilaga II – rubriken
KRITERIER FÖR FRÅGOR OCH INTERPELLATIONER FÖR SKRIFTLIGT BESVARANDE ENLIGT ARTIKLARNA 130, 130A, 130B, 131 OCH 131A
KRITERIER FÖR FRÅGOR OCH INTERPELLATIONER FÖR SKRIFTLIGT BESVARANDE ENLIGT ARTIKLARNA 130, 131 OCH 131A

En tullkodex för unionen: inkludering av kommunen Campione d'Italia och de italienska delarna av Luganosjön i unionens tullområde ***I
PDF 117kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 31 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (COM(2018)0259 – C8-0180/2018 – 2018/0123(COD))
P8_TA(2019)0047A8-0368/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0259),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 33, 114 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0180/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet av den 12 juli 2018 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 12 december 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0368/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 31 januari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/474.)

(1) EUT C 367, 10.10.2018, s. 39.


Vissa regler för direktstöd och stöd för landsbygdsutveckling under åren 2019 och 2020 ***I
PDF 117kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 31 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller vissa regler för direktstöd och stöd för landsbygdsutveckling under åren 2019 och 2020 (COM(2018)0817 – C8-0506/2018 – 2018/0414(COD))
P8_TA(2019)0048A8-0018/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0817),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 42 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0506/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 14 januari 2019 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0018/2019), och av följande skäl:

A.  Ärendets brådska gör det befogat att gå vidare till omröstning före utgången av den tidsfrist på åtta veckor som fastställs i artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 31 januari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller vissa regler för direktstöd och stöd för landsbygdsutveckling under åren 2019 och 2020

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/288.)


Dominikanska republikens anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 118kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 31 januari 2019 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Österrike, Cypern, Kroatien, Luxemburg, Portugal, Rumänien och Förenade kungariket att i Europeiska unionens intresse godta Dominikanska republikens anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2018)0526 – C8-0376/2018 – 2018/0276(NLE))
P8_TA(2019)0049A8-0451/2018

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2018)0526),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0376/2018),

–  med beaktande av domstolens yttrande över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn(1),

–  med beaktande av artiklarna 78c och 108.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0451/2018),

1.  Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för Österrike, Cypern, Kroatien, Luxemburg, Portugal, Rumänien och Förenade kungariket att i Europeiska unionens intresse godta Dominikanska republikens anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå.

(1) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.


Ecuadors och Ukrainas anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 113kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 31 januari 2019 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Österrike att i Europeiska unionens intresse godta Ecuadors och Ukrainas anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2018)0527 – C8-0375/2018 – 2018/0277(NLE))
P8_TA(2019)0050A8-0452/2018

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2018)0527),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0375/2018),

–  med beaktande av domstolens yttrande över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn(1),

–  med beaktande av artiklarna 78c och 108.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0452/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för Österrike att i Europeiska unionens intresse godta Ecuadors och Ukrainas anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå.

(1) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.


Honduras anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 114kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 31 januari 2019 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Österrike och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Honduras anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2018)0528 – C8-0377/2018 – 2018/0278(NLE))
P8_TA(2019)0051A8-0457/2018

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2018)0528),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8‑0377/2018),

–  med beaktande av domstolens yttrande(1) över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artiklarna 78c och 108.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0457/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för Republiken Österrike och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Honduras anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå.

(1) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.


Vitrysslands och Uzbekistans anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 117kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 31 januari 2019 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Österrike, Luxemburg och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Vitrysslands och Uzbekistans anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2018)0530 – C8-0378/2018 – 2018/0279(NLE))
P8_TA(2019)0052A8-0458/2018

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2018)0530),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0378/2018),

–  med beaktande av domstolens yttrande(1) över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artiklarna 78c och 108.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0458/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för Österrike, Luxemburg och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Vitrysslands och Uzbekistans anslutning till 1980 års konvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå.

(1) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.


Associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan EU, Grönland Danmark *
PDF 239kWORD 73k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 31 januari 2019 om förslaget till rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (ULT-beslutet) (COM(2018)0461 – C8-0379/2018 – 2018/0244(CNS))
P8_TA(2019)0053A8-0480/2018

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2018)0461),

–  med beaktande av artikel 203 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0379/2018),

—  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A8-0480/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till beslut
Skäl 6
(6)  Detta nya beslut bör framhålla särdragen i samarbetet med Grönland, såsom målet att upprätthålla de nära och varaktiga förbindelser mellan unionen, Grönland och Danmark, erkännandet av om Grönlands geostrategiska läge, vikten av politisk dialog mellan Grönland och unionen, förekomsten av ett partnerskapsavtal om fiske och det potentiella samarbetet om arktiska frågor. Det bör svara på de globala utmaningarna genom att utforma en proaktiv agenda och verka för de ömsesidiga intressena, särskilt klimatförändringarnas allt större återverkningar för mänsklig verksamhet och på miljön, frågor som sjöfart, naturresurser (inbegripet råvaror och fiskebestånd) och forskning och innovation.
(6)  Detta nya beslut bör framhålla särdragen i samarbetet med Grönland. Rådet beslutade 2003 att unionens framtida förbindelser med Grönland efter 2006 skulle grundas på ett omfattande partnerskap för hållbar utveckling som skulle inbegripa ett särskilt fiskeavtal, vilket skulle förhandlas fram i enlighet med allmänna regler och principer för sådana avtal. I den gemensamma förklaringen mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands lokala regering och Danmarks regering, å andra sidan, om ett partnerskap mellan Europeiska unionen och Grönland, som undertecknades i Bryssel den 19 mars 2015, framhävs de historiska, politiska, ekonomiska och kulturella banden mellan unionen och Grönland och betonas vikten av att stärka förbindelserna och samarbetet på grundval av gemensamma intressen. Partnerskapet inom ramen för detta nya beslut bör alltså syfta till att upprätthålla de nära och varaktiga förbindelserna mellan unionen, Grönland och Danmark, och bör göra det möjligt att möta de globala utmaningarna genom att utveckla en dynamisk agenda och eftersträva gemensamma intressen. Beslutet bör understryka särdragen i samarbetet med Grönland genom erkännandet av Grönlands geostrategiska läge, vikten av politisk dialog mellan Grönland och unionen, förekomsten av ett partnerskapsavtal för fiskerisektorn mellan unionen och Grönland och det potentiella samarbetet om arktiska frågor. Det bör särskilt ta hänsyn till klimatförändringarnas allt större återverkningar för mänsklig verksamhet och på miljön, frågor som sjöfart, naturresurser, inbegripet råvaror och fiskebestånd, samt och forskning och innovation.
Ändring 2
Förslag till beslut
Skäl 16
(16)  Med hänsyn till vikten av att hantera klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politikområden och till uppnåendet av målet att totalt 25 % av unionens budgetutgifter ska gå till att stödja klimatmål. Åtgärderna inom ramen för detta program förväntas leda till att 20 % av den totala finansieringsramen för programmet kommer att bidra till klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under genomförandet av programmet och bedömas på nytt i samband med halvtidsutvärderingen och översynsprocesser.
(16)  Med hänsyn till vikten av att hantera klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politikområden och till uppnåendet av målet att totalt 25 % av unionens budgetutgifter ska gå till att stödja klimatmål. Åtgärderna inom ramen för detta program förväntas leda till att 30 % av den totala finansieringsramen för programmet kommer att bidra till klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under genomförandet av programmet och bedömas på nytt i samband med halvtidsutvärderingen och översynsprocesser.
Ändring 3
Förslag till beslut
Skäl 18
(18)  Unionen och ULT erkänner den särskilda vikten av utbildning och yrkesutbildning som en pådrivande faktor för en hållbar utveckling i ULT.
(18)  Unionen och ULT erkänner den särskilda vikten av utbildning och yrkesutbildning som en pådrivande faktor för en hållbar utveckling i ULT, särskilt i områden där den övergripande utbildningsnivån är relativt låg.
Ändring 4
Förslag till beslut
Skäl 19
(19)  Associeringen mellan EU och ULT bör ta hänsyn till och bidra till bevarandet av den kulturella mångfalden och de kulturella identiteterna i ULT.
(19)  Associeringen mellan EU och ULT bör ta hänsyn till och bidra till bevarandet av den kulturella mångfalden och de kulturella identiteterna i ULT. Den bör också särskilt beakta och bidra till att ursprungsbefolkningarnas rättigheter i ULT främjas och respekteras.
Ändring 5
Förslag till beslut
Skäl 20
(20)  Handel och handelsrelaterat samarbete mellan unionen och ULT bör bidra till målet om hållbar utveckling på det ekonomiska, sociala och miljömässiga planet.
(20)  Handel och handelsrelaterat samarbete mellan unionen och ULT bör bidra till målet om hållbar utveckling på det ekonomiska, sociala och miljömässiga planet, enligt modellen med mål för hållbar utveckling.
Ändring 6
Förslag till beslut
Skäl 21
(21)  Detta beslut bör ge flexiblare ursprungsregler, bl.a. nya möjligheter till ursprungskumulation. Kumulation bör inte vara möjligt bara för ULT och länder med vilka det har ingåtts avtal om ekonomiskt partnerskap (EPA), utan under vissa förhållanden även för varor med ursprung i länder med vilka unionen har ingått frihandelsavtal samt för varor som införs till unionen tull- och kvotfritt inom ramen för unionens allmänna preferenssystem, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Dessa villkor är nödvändiga för att förhindra kringgående av handelsbestämmelserna och säkerställa att kumulationsordningarna fungerar väl.
(21)  Detta beslut bör ge flexiblare ursprungsregler, bl.a. nya möjligheter till ursprungskumulation. Kumulation bör inte vara möjligt bara för ULT och länder med vilka det har ingåtts avtal om ekonomiskt partnerskap (EPA), utan under vissa förhållanden även för varor med ursprung i länder med vilka unionen har ingått frihandelsavtal samt för varor som införs till unionen tull- och kvotfritt inom ramen för unionens allmänna preferenssystem, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Dessa villkor är nödvändiga för att skapa en robustare handelsunion som har kapacitet att förhindra kringgående av handelsbestämmelserna och säkerställa att kumulationsordningarna fungerar väl.
Ändring 7
Förslag till beslut
Skäl 25
(25)  Samarbetet mellan unionen och ULT på området finansiella tjänster bör bidra till att bygga upp ett säkrare, sundare och transparentare finanssystem, vilket är en viktig förutsättning för att man ska kunna förbättra den finansiella stabiliteten i världen och skapa hållbar tillväxt. Insatserna på detta område bör inriktas på att skapa konvergens med internationellt överenskomna normer och tillnärmning av lagstiftningarna i ULT till unionens regelverk om finansiella tjänster. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stärka den administrativa förmågan hos ULT-myndigheterna, inbegripet på tillsynsområdet.
(25)  Samarbetet mellan unionen och ULT på området finansiella tjänster bör sträva efter att bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt för att bidra till att bygga upp ett säkrare, sundare och transparentare finanssystem, vilket är en viktig förutsättning för att man ska kunna förbättra den finansiella stabiliteten i världen och skapa hållbar tillväxt. Insatserna på detta område bör inriktas på att skapa konvergens med internationellt överenskomna normer och tillnärmning av lagstiftningarna i ULT till unionens regelverk om finansiella tjänster. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stärka den administrativa förmågan hos ULT-myndigheterna, inbegripet på tillsynsområdet.
Ändring 8
Förslag till beslut
Skäl 32
(32)  Det bör i detta beslut när så är nödvändigt hänvisas till [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] (instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete) när det gäller genomförandet av samarbetet för att på så sätt garantera samstämmighet i förvaltningen av samtliga instrument.
utgår
Ändring 9
Förslag till beslut
Artikel 1 – punkt 1
1.  Detta beslut inrättar en associering av utomeuropeiska ländernas och territoriernas (nedan kallade ULT) med unionen (nedan kallad associeringen) som är ett partnerskap grundat på artikel 198 i EUF-fördraget och har till syfte att stödja en hållbar utveckling i ULT samt att främja unionens värden och normer världen över.
1.  Detta beslut inrättar en associering av utomeuropeiska ländernas och territoriernas (nedan kallade ULT) med unionen (nedan kallad associeringen) som är ett partnerskap grundat på artikel 198 i EUF-fördraget och har till syfte att stödja en hållbar utveckling i ULT samt att främja unionens värden, principer och normer världen över.
Ändring 10
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 1
1.  Associeringen mellan unionen och ULT ska grundas på mål, principer och värden som delas av ULT och de medlemsstater till vilka de är knutna samt unionen.
1.  Associeringen mellan unionen och ULT ska grundas på mål, principer och värden som delas av ULT och de medlemsstater till vilka de är knutna samt unionen. Den ska bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och till att genomföra klimatavtalet från Paris.
Ändring 11
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 3
3.  Vid genomförandet av detta beslut ska parterna vägledas av principerna om transparens, subsidiaritet och behovet av effektivitet och fästa lika vikt vid de tre grundläggande förutsättningarna för en hållbar utveckling i ULT, nämligen ekonomisk utveckling, social utveckling och miljöskydd.
3.  Vid genomförandet av detta beslut ska parterna vägledas av principerna om transparens, subsidiaritet och behovet av effektivitet och fästa lika vikt vid de tre grundläggande förutsättningarna för en hållbar utveckling i ULT, nämligen ekonomisk utveckling, social och kulturell utveckling och miljöskydd.
Ändring 12
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 4
4.  Detta beslut har som allmänt mål att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i ULT samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och unionen som helhet. Associeringen ska främja detta allmänna mål genom att stärka ULT:s konkurrenskraft och resiliens, minska deras ekonomiska och miljömässiga sårbarhet samt genom att främja samarbetet mellan dem och andra partner.
4.  I enlighet med artiklarna 3.5 och 21 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 198 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har detta beslut som allmänt mål att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i ULT samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och unionen som helhet.
Ändring 13
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 5 – led a
(a)  Främja och stödja samarbete med ULT.
utgår
Ändring 14
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 5 – led b
(b)  Stödja och samarbeta med Grönland när det gäller att möta dess stora utmaningar, såsom en höjning av utbildningsnivån, och bidra till den grönländska förvaltningens kapacitet att utforma och genomföra nationella policyer.
(b)  Stödja ULT när det gäller att möta deras stora utmaningar, inbegripet utbildningsnivå när det gäller Grönland.
Ändring 15
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 5 – led ba (nytt)
(ba)  Stärka resiliensen i ULT genom att minska deras ekonomiska och miljömässiga sårbarhet.
Ändring 16
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 5 – led bb (nytt)
(bb)  Stärka ULT:s konkurrenskraft och sociala standard.
Ändring 17
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 5 – led bc (nytt)
(bc)  Främja samarbetet mellan ULT och andra partner.
Ändring 18
Förslag till beslut
Artikel 3 – punkt 6
6.  Associeringen ska när den verkar för att uppnå dessa mål respektera de grundläggande principerna om frihet, demokrati, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och hållbar utveckling, vilka alla är gemensamma för ULT och de medlemsstater till vilka de är knutna.
6.  Associeringen ska när den verkar för att uppnå dessa mål respektera de grundläggande principerna om demokrati, ett rättighetsbaserat synsätt som bygger på alla de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och hållbar utveckling, vilka alla är gemensamma för ULT och de medlemsstater till vilka de är knutna. Detsamma ska gälla för principen om icke-diskriminering på grundval av kön, ras, etniskt ursprung, religion, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning samt jämställdhet.
Ändring 19
Förslag till beslut
Artikel 4 – stycke 1a (nytt)
I samband med planering och genomförande, särskilt när riktlinjerna antas, ska kommissionen ta vederbörlig hänsyn till att ULT:s administrativa kapacitet och mänskliga resurser är begränsade.
Ändring 20
Förslag till beslut
Artikel 5 – punkt 2 – led a
(a)  ekonomisk diversifiering av ekonomierna i ULT, inbegripet en fortsatt integration av dessa ekonomier i världsekonomin och de regionala ekonomierna, och vad gäller Grönland en höjning av arbetskraftens kompetens,
(a)  hållbar ekonomisk diversifiering av ekonomierna i ULT, inbegripet en fortsatt integration av dessa ekonomier i världsekonomin och de regionala ekonomierna, och vad gäller Grönland en höjning av arbetskraftens kompetens,
Ändring 21
Förslag till beslut
Artikel 5 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)   främjande av en social modell av god kvalitet,
Ändring 22
Förslag till beslut
Artikel 5 – punkt 2 – led e
(e)  främjande av katastrofriskreducering,
(e)  främjande av katastrofriskreducering, med beaktande av prioriteringarna i Sendai-ramverket för 2015–2030,
Ändring 23
Förslag till beslut
Artikel 5 – punkt 2 – led ha (nytt)
(ha)  frågor rörande Västindien och Stillahavsområdet,
Ändring 24
Förslag till beslut
Artikel 7 – punkt 2
2.  I detta syfte får unionen och ULT utbyta information och bästa praxis eller fastställa andra former av nära samarbete och samordning med andra partner inom ramen för ULT:s deltagande i regionala och internationella organisationer, vilket i lämpliga fall kan ske genom internationella avtal.
2.  I detta syfte får unionen och ULT utbyta information och bästa praxis eller fastställa andra former av nära samarbete och samordning med andra partner inom ramen för ULT:s deltagande i regionala och internationella organisationer, vilket i lämpliga fall kan ske genom internationella avtal, i syfte att bidra till harmonisk integration av ULT i respektive geografiska närområde.
Ändring 25
Förslag till beslut
Artikel 7 – punkt 3
3.  Associeringen har till syfte att stödja samarbete mellan ULT och andra partner inom de samarbetsområden som anges i delarna II och III i detta beslut. I detta avseende är målet för associeringen att främja samarbetet mellan ULT och de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget, och mellan ULT och deras grannstater och territorier både i och utanför AVS. För att uppnå detta mål ska unionen förbättra samordningen och stärka synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram. Unionen ska om lämpligt också sträva efter att associera ULT i de olika formerna av dialog med grannländerna, vare sig de är AVS-stater eller territorier eller inte, och med de yttre randområdena.
3.  Associeringen har till syfte att stödja samarbete mellan ULT och andra partner inom de samarbetsområden som anges i delarna II och III i detta beslut. I detta avseende är målet för associeringen att främja samarbetet mellan ULT och de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget, och mellan ULT och deras grannstater och territorier både i och utanför AVS. För att uppnå detta mål ska unionen förbättra samordningen och stärka synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram. Unionen ska också associera ULT i de olika formerna av dialog med grannländerna, vare sig de är AVS-stater eller territorier eller inte, och med de yttre randområdena genom att där så är lämpligt föreslå att de ska ges observatörsstatus.
Ändring 26
Förslag till beslut
Artikel 7 – punkt 4 – led aa (nytt)
(aa)  Förstärkning av ULT:s kapacitet att påverka antagande av regionala strategier så att de tar hänsyn till ULT:s särdrag, potential och europeiska dimension.
Ändring 27
Förslag till beslut
Artikel 9 – rubriken
Särskild behandling
Särskild behandling för isolerade ULT
Ändring 28
Förslag till beslut
Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Särskild behandling för de minst utvecklade ULT
1.  Associeringen ska ta hänsyn till olikheterna mellan ULT vad gäller utvecklingsnivå och strukturella begränsningar.
2.  Särskild behandling ska fastställas för de minst utvecklade ULT.
3.  För att ge de minst utvecklade ULT möjlighet att komma ikapp med utvecklingen och kunna hantera sina permanenta strukturella begränsningar, ska deras särdrag vederbörligen beaktas när man fastställer storleken på det ekonomiska stödet och formulerar villkoren för detta stöd.
4.  Det minst utvecklade ULT är Wallis och Futunaöarna.
Ändring 29
Förslag till beslut
Artikel 10 – punkt 1
1.  Associeringen ska grunda sig på en bred dialog och samråd om frågor av ömsesidigt intresse mellan ULT, de medlemsstater till vilka de är knutna och kommissionen, samt, i förekommande fall, även Europeiska investeringsbanken (EIB).
1.  Associeringen ska grunda sig på en bred dialog och samråd om frågor av ömsesidigt intresse mellan ULT, de medlemsstater till vilka de är knutna, kommissionen och Europaparlamentet samt, i förekommande fall, även Europeiska investeringsbanken (EIB).
Ändring 30
Förslag till beslut
Artikel 12 – rubriken
De icke-statliga aktörernas uppgifter
De icke-statliga aktörernas och civilsamhällets uppgifter
Ändring 31
Förslag till beslut
Artikel 12 – punkt 1
1.  Icke-statliga aktörer kan spela en roll när det gäller utbyte av information och samråd rörande samarbetet, särskilt i samband med utarbetandet och genomförandet av stöd, projekt och program inom ramen för samarbetet. De kan få delegering av befogenheter när det gäller den ekonomiska förvaltningen i samband med genomförandet av sådana projekt eller program för att stödja lokala utvecklingsinitiativ.
1.  Civilsamhället, den privata sektorn och icke-statliga aktörer kan spela en roll när det gäller utbyte av information och samråd rörande samarbetet, särskilt i samband med utarbetandet och genomförandet av stöd, projekt och program inom ramen för samarbetet. De kan få delegering av befogenheter när det gäller den ekonomiska förvaltningen i samband med genomförandet av sådana projekt eller program för att stödja lokala utvecklingsinitiativ.
Ändring 32
Förslag till beslut
Artikel 13 – punkt 3
3.  Dialogen ska göra det möjligt för ULT att delta fullt ut i genomförandet av associeringen.
3.  Dialogen ska göra det möjligt för ULT att delta fullt ut i genomförandet av associeringen men också i fastställandet och genomförandet av EU:s regionala strategier i de områden där ULT befinner sig.
Ändring 33
Förslag till beslut
Artikel 13 – punkt 4
4.  Dialogen ska bland annat inriktas på specifika politiska frågor av ömsesidigt intresse eller av allmän betydelse för förverkligandet av associeringens mål.
4.  Dialogen ska bland annat inriktas på specifika politiska frågor av ömsesidigt intresse eller av allmän betydelse för förverkligandet av dels associeringens mål, dels målen för hållbar utveckling.
Ändring 34
Förslag till beslut
Artikel 13 – punkt 5
5.  Dialogen med Grönland ska bland annat utgöra grunden för ett brett samarbete och dialog om frågor såsom bland annat energi, klimatförändringar, miljö, naturresurser, inbegripet råvaror och fiskebestånd, sjöfart, forskning och innovation samt den arktiska aspekten av dessa frågor.
5.  Dialogen med Grönland ska bland annat utgöra grunden för ett brett samarbete och dialog om frågor såsom bland annat utbildning, energi, klimatförändringar, miljö, natur, naturresurser, inbegripet råvaror och fiskebestånd, sjöfart, forskning och innovation samt den arktiska aspekten av dessa frågor.
Ändring 35
Förslag till beslut
Artikel 13 – punkt 5a (ny)
5a.  Dialogen med ULT i Västindien ska framför allt syfta till att förstärka den europeiska strategin i Västindien och samarbeta i frågor om biologisk mångfald, klimatförändring, hållbar resursförvaltning, förebyggande och hantering av katastrofrisker, sociala aspekter samt främjande av goda styrelseformer, bland annat på skatteområdet, och kampen mot den organiserade brottsligheten.
Ändring 36
Förslag till beslut
Artikel 13 – punkt 5b (ny)
5b.  Dialogen med ULT i Stillahavsområdet ska framför allt syfta till att fastställa och genomföra en ambitiös europeisk strategi i Stillahavsområdet genom att stärka den europeiska närvaron och samarbeta bland annat om sociala frågor, hållbar förvaltning av havs- och markresurser, klimatförändring, energi, miljö och den blå ekonomin.
Ändring 37
Förslag till beslut
Artikel 14 – punkt 1 – led a
(a)  Det ska hållas ett årligt forum för dialog mellan ULT och EU (nedan kallat ULT–EU-forumet) i vilket företrädare för ULT-myndigheterna, för medlemsstaterna och för kommissionen ska delta. Ledamöter av Europaparlamentet, företrädare för EIB och företrädare för de yttersta randområdena ska, när så är lämpligt, associeras till ULT–EU-forumet.
(a)  Det ska hållas ett årligt forum för politisk dialog mellan ULT och EU (nedan kallat ULT–EU-forumet) i vilket företrädare för ULT-myndigheterna, för medlemsstaterna, för kommissionen, för rådets ordförandeskap och för Europaparlamentet ska delta. Organisationen för de utomeuropeiska länderna och territorierna (Octa), företrädare för EIB, företrädare för de yttersta randområdena och företrädare för till ULT angränsande tredjeländer eller territorier ska, när så är lämpligt, associeras till ULT–EU-forumet.
Ändring 38
Förslag till beslut
Artikel 14 – punkt 1 – led b
(b)  Kommissionen, ULT och de medlemsstater till vilka dessa är knutna ska regelbundet hålla trilaterala samråd. Dessa samråd ska organiseras minst fyra gånger om året på initiativ av kommissionen eller på begäran av ULT och de medlemsstater till vilka dessa är knutna.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 39
Förslag till beslut
Del II – Kapitel 1 – rubriken
Miljöfrågor, klimatförändringar, havsfrågor och katastrofriskreducering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 40
Förslag till beslut
Artikel 15 – inledningen
Det samarbete i fråga om miljö, klimatförändringar och katastrofriskreducering som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:
Det samarbete i fråga om miljö, klimatförändringar, katastrofriskreducering och resiliensförbättring som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:
Ändring 41
Förslag till beslut
Artikel 15 – led c
(c)  Främjande av hållbar resursanvändning och resurseffektivitet och uppmuntran till frikoppling av ekonomisk tillväxt från miljöförstöring.
(c)  Främjande av hållbar resursanvändning och resurseffektivitet, i syfte att bygga upp en utsläppssnål ekonomi på grundval av strategier för en rättvis omställning.
Ändring 42
Förslag till beslut
Artikel 16 – led ea (nytt)
(ea)   Kampen mot problem som hänger samman med markförstöring, bland annat höjning av havsnivån och markförorening.
Ändring 43
Förslag till beslut
Artikel 17
Det samarbete på området hållbar skogsförvaltning som sker inom ramen för associeringen kan omfatta främjande av bevarande och hållbar förvaltning av skogar, inklusive deras roll i skyddet av miljön genom motverkande av erosion och ökenspridning, beskogning och förvaltning av export av trä.
Det samarbete på området hållbar skogsförvaltning som sker inom ramen för associeringen kan omfatta främjande av bevarande och hållbar förvaltning av skogar, inklusive deras roll i skyddet av miljön genom motverkande av erosion och ökenspridning, beskogning och förvaltning av export av trä, och kampen mot illegal skogsexploatering.
Ändring 44
Förslag till beslut
Artikel 18 – led b
(b)  Samordning av ekonomiska och sociala verksamheter, såsom fiske och vattenbruk, turism, sjötransport och jordbruk, med de möjligheter som havs- och kustområdena medför i form av förnybar energi och råmaterial, samtidigt som hänsyn tas till effekterna av klimatförändringarna och av mänsklig verksamhet.
(b)  Samordning av ekonomiska och sociala verksamheter, såsom fiske och vattenbruk, turism, sjötransport och hållbart jordbruk, med de möjligheter som havs- och kustområdena medför i form av förnybar energi och råmaterial, samtidigt som hänsyn tas till effekterna av klimatförändringarna och av mänsklig verksamhet.
Ändring 45
Förslag till beslut
Artikel 23 – led c
(c)  utveckla och stärka miljöskyddet,
(c)  utveckla och stärka de mänskliga rättigheterna samt det sociala skyddet och miljöskyddet,
Ändring 46
Förslag till beslut
Artikel 24 – led b
(b)  Bidrag till partnerländernas insatser för att fullgöra sina klimatåtaganden i linje med Parisavtalet om klimatförändringar.
(b)  Bidrag till partnerländernas insatser för att fullgöra sina klimatåtaganden i linje med Parisavtalet om klimatförändringar och målen för hållbar utveckling.
Ändring 47
Förslag till beslut
Del II – Kapitel 4 – rubriken
UNGDOMSFRÅGOR, UTBILDNING, YRKESUTBILDNING, HÄLSA, SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
UNGDOMSFRÅGOR, KVINNOFRÅGOR, UTBILDNING, YRKESUTBILDNING, HÄLSA, SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
Ändring 48
Förslag till beslut
Artikel 32 – punkt 2a (ny)
2a.  Unionen och ULT ska samarbeta för att se till att ungdomar är aktiva på arbetsmarknaden så att ungdomsarbetslöshet kan motverkas.
Ändring 49
Förslag till beslut
Artikel 32a (ny)
Artikel 32a
Jämställdhet
1.  Unionen ska säkerställa främjande av jämställdhet och rättvisa för kvinnor och män i ULT samt kvinnors egenmakt och lika möjligheter för kvinnor inom politiken och ekonomin.
2.  Associeringen ska ha till syfte att skydda kvinnors och flickors rättigheter, särskilt mot all form av våld.
3.  Associeringen ska också ha till syfte att främja kvinnors egenmakt, särskilt i egenskap av drivkraft för hållbar utveckling och inom ekonomin och finansvärlden.
Alla initiativ måste inkludera ett jämställdhetsperspektiv.
Ändring 50
Förslag till beslut
Artikel 33 – punkt 1 – led b
(b)  Stöd till ULT för att utforma och genomföra politik för utbildning och yrkesutbildning.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 51
Förslag till beslut
Artikel 33 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba)   Stöd till ULT:s deltagande i och tillträde till Erasmus+-programmet, genom att uppmuntra och öka rörligheten för potentiella stödmottagare från och till ULT.
Ändring 52
Förslag till beslut
Artikel 38 – rubriken
Scenkonst
Konst och kultur
Ändring 53
Förslag till beslut
Artikel 38 – inledningen
Det samarbete på området scenkonst som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:
Det samarbete på området för konst och kultur som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:
Ändring 54
Förslag till beslut
Artikel 38 – led a
(a)  Underlättande av ökade kontakter mellan utövare av scenkonst på områden som yrkesutbyten och yrkesutbildning, inbegripet deltagande i prov inför engagemang, utveckling av nätverk och främjande av nätverksverksamhet.
(a)  Underlättande av ökade kontakter mellan konstnärer och kulturarbetare på områden som yrkesutbyten och yrkesutbildning, inbegripet deltagande i prov inför engagemang, utveckling av nätverk och främjande av nätverksverksamhet genom adekvat ekonomiskt stöd.
Ändring 55
Förslag till beslut
Artikel 38 – led aa (nytt)
(aa)  Främjande av konst och kulturproduktioner från ULT i unionen.
Ändring 56
Förslag till beslut
Artikel 39 – inledningen
Det samarbete på området det materiella och det immateriella kulturarvet och historiska monument som sker inom ramen för associeringen har till syfte att göra det möjligt att främja utbyte av sakkunskap och bästa praxis genom följande:
Det samarbete på området det materiella och det immateriella kulturarvet och historiska monument som sker inom ramen för associeringen har till syfte att göra det möjligt att främja utbyte av sakkunskap och bästa praxis och på att hållbart exploatera platser genom följande:
Ändring 57
Förslag till beslut
Artikel 39 – led da (nytt)
(da)  Förbättring av kunskaperna om ULT:s materiella och immateriella kulturarv och bevarande och exploatering av detta.
Ändring 58
Förslag till beslut
Del II – Kapitel 6 – rubriken
BEKÄMPNING AV DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN
FRÄMJANDE AV RÄTTSSTATEN
Ändring 59
Förslag till beslut
Artikel 40a (ny)
Artikel 40a
Främjande av rättsstaten
1.  Associeringen har till syfte att främja de principer om demokrati, rättsstatlighet och respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna som ligger till grund för associeringen, genom dialog och samarbete mellan unionen och ULT.
2.  ULT är unionens utposter och är därmed viktiga aktörer i arbetet för att sprida EU:s värderingar och principer i respektive region.
Ändring 60
Förslag till beslut
Artikel 41 – rubriken
Bekämpning av den organiserade brottsligheten, människohandel, sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering, terrorism och korruption
Bekämpning och förebyggande av den organiserade brottsligheten, människohandel, sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering, terrorism och korruption
Ändring 61
Förslag till beslut
Artikel 41 – punkt 1 – inledningen
1.  Det samarbete på området organiserad brottslighet som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:
1.  Det samarbete på området för bekämpning och förebyggande av organiserad brottslighet som sker inom ramen för associeringen kan omfatta följande:
Ändring 62
Förslag till beslut
Artikel 42a (ny)
Artikel 42a
Förhandlingar om handelsavtal med tredje länder
När förhandlingar om handelsavtal eller fiskeavtal med tredjeländer hotar att allvarligt skada den regionala integrationen eller känsliga sektorer i ULT ska kommissionen genomföra en konsekvensanalys, och därvid beakta avtalens sammanlagda påverkan på ULT:s ekonomier. När analysen är färdig ska kommissionen överlämna resultaten till Europaparlamentet, rådet och statliga och lokala myndigheter i ULT innan dessa internationella avtal ingås.
Ändring 63
Förslag till beslut
Artikel 53 – punkt 2
2.  Det handelsrelaterade samarbetet ska ha till syfte att stödja det slutgiltiga målet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och genomförandet av Parisavtalet. Det kan även utvidgas till att omfatta samarbete om andar handelsrelaterade multilaterala miljöavtal.
2.  Det handelsrelaterade samarbetet ska ha till syfte att stödja det slutgiltiga målet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), genomförandet av Parisavtalet och målen för hållbar utveckling. Det kan även utvidgas till att omfatta samarbete om andar handelsrelaterade multilaterala miljöavtal, till exempel konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.
Ändring 64
Förslag till beslut
Artikel 59 – led 4
4.  Stöd som ges av ett ULT med hjälp av statliga medel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag, i den utsträckning detta har en negativ påverkan på handeln eller investeringarna.
utgår
Ändring 65
Förslag till beslut
Artikel 70
Unionen och ULT ska göra sitt bästa för att se till att internationellt överenskomna standarder för reglering och tillsyn inom sektorn för finansiella tjänster och för bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt genomförs och tillämpas på dess territorium. Sådana internationellt överenskomna standarder är bl.a. Baselkommitténs grundläggande principer för en effektiv banktillsyn, Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter grundläggande principer för försäkring, Internationella organisationen för värdepapperstillsyns mål och principer för värdepapperstillsyn, OECD:s avtal om utbyte av information i skattefrågor, G20-gruppens uttalande om transparens och informationsutbyte på skatteområdet samt FSB:s (rådet för finansiell stabilitet) utmärkande drag för effektiva resolutionssystem för finansinstitut.
Unionen och ULT ska göra sitt bästa för att se till att internationellt överenskomna standarder för reglering och tillsyn inom sektorn för finansiella tjänster och för bekämpning av skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt genomförs och tillämpas på dess territorium. Sådana internationellt överenskomna standarder är bl.a. Baselkommitténs grundläggande principer för en effektiv banktillsyn, Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter grundläggande principer för försäkring, Internationella organisationen för värdepapperstillsyns mål och principer för värdepapperstillsyn, OECD:s avtal om utbyte av information i skattefrågor, G20-gruppens uttalande om transparens och informationsutbyte på skatteområdet samt FSB:s (rådet för finansiell stabilitet) utmärkande drag för effektiva resolutionssystem för finansinstitut eller FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess tilläggsprotokoll.
Ändring 66
Förslag till beslut
Artikel 72 – led a
(a)  Tillräckliga ekonomiska resurser och lämpligt tekniskt bistånd för att stärka ULT:s kapacitet att utarbeta och genomföra strategiska och rättsliga ramar.
(a)  Tillräckliga ekonomiska resurser och lämpligt tekniskt bistånd inom ramen för detta beslut för att stärka ULT:s kapacitet att utarbeta och genomföra strategiska och rättsliga ramar.
Ändring 67
Förslag till beslut
Artikel 72 – led b
(b)  Långsiktig finansiering för att främja tillväxten i den privata sektorn.
(b)  Långsiktig finansiering inom ramen för detta beslut för att främja tillväxten i den privata sektorn.
Ändring 68
Förslag till beslut
Artikel 72 – led c
(c)  Om så är lämpligt får andra unionsprogram bidra till åtgärder som fastställs inom ramen för detta beslut, förutsatt att dessa bidrag inte täcker samma kostnader. Detta beslut får också bidra till åtgärder som fastställts inom ramen för andra unionsprogram, förutsatt att dessa bidrag inte täcker samma kostnader. I sådana fall ska det i det arbetsprogram där dessa åtgärder ingår fastställas vilken uppsättning bestämmelser som är tillämplig.
(c)  Ytterligare finansiering via andra unionsprogram som gör det möjligt att bidra till åtgärder som fastställs inom ramen för detta beslut, förutsatt att dessa bidrag inte täcker samma kostnader. I sådana fall ska det i det arbetsprogram där dessa åtgärder ingår fastställas vilken uppsättning bestämmelser som är tillämplig.
Ändring 69
Förslag till beslut
Artikel 72 – stycke 1a (nytt)
Detta beslut får också bidra till åtgärder som fastställts inom ramen för andra unionsprogram, förutsatt att dessa bidrag inte täcker samma kostnader. I sådana fall ska det i det arbetsprogram där dessa åtgärder ingår fastställas vilket regelverk som är tillämpligt.
Ändring 70
Förslag till beslut
Artikel 73 – punkt 1
1.  Den totala finansieringsramen för programmet för perioden 2021–2027 ska vara 500 000 000 EUR i löpande priser.
1.  Den totala finansieringsramen för programmet för perioden 2021–2027 ska vara 669 000 000 EUR i löpande priser.
Ändring 71
Förslag till beslut
Artikel 74 – led a
(a)  programplanerat bistånd: icke återbetalningspliktigt stöd som anslagits till ULT i syfte att finansiera territoriella, regionala eller intraregionala strategier och prioriteringar som anges i programplaneringsdokumenten.
(a)  programplanerat bistånd: icke återbetalningspliktigt stöd som anslagits till ULT i syfte att finansiera territoriella, regionala eller intraregionala strategier och prioriteringar som i förekommande fall anges i programplaneringsdokumenten.
Ändring 72
Förslag till beslut
Artikel 74 – led g
(g)  intraregionala anslag: det belopp – inom det regionala anslaget – som anslagits i programplanerat bistånd i syfte att finansiera intraregionala samarbetsstrategier och prioriteringar som är gemensamma för ett eller flera ULT och ett eller flera sådana yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget och/eller en eller flera AVS-stater och/eller en eller flera icke-AVS-stater eller territorier.
(g)  intraregionala anslag: det belopp – inom det regionala anslaget – som anslagits i programplanerat bistånd i syfte att finansiera intraregionala samarbetsstrategier och prioriteringar för de enheter som anges i artikel 82 i detta beslut.
Ändring 73
Förslag till beslut
Artikel 74a (ny)
Artikel 74a
Allmän princip
Om inga särskilda bestämmelser anges i detta beslut ska unionens ekonomiska stöd genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/10461a (budgetförordningen) och med målen och principerna i det här beslutet.
___________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Ändring 74
Förslag till beslut
Artikel 75 – punkt 3 – led a
(a)  genomföras med vederbörlig hänsyn till varje enskilt ULT:s geografiska, sociala och kulturella särdrag, såväl som deras specifika förutsättningar,
(a)  genomföras med vederbörlig hänsyn till varje enskilt ULT:s demografiska, geografiska, ekonomiska och finansiella, miljömässiga, sociala och kulturella särdrag, såväl som deras specifika förutsättningar,
Ändring 75
Förslag till beslut
Artikel 75 – punkt 4a (ny)
4a.  Unionens finansiering får tillhandahållas genom de finansieringstyper som tas upp i budgetförordningen, och i synnerhet genom
(a)  bidrag,
(b)  offentlig upphandling avseende tjänster, varor eller byggentreprenader,
(c)  budgetstöd,
(d)  bidrag till förvaltningsfonder som inrättas av kommissionen, i enlighet med artikel 234 i budgetförordningen,
(e)  finansieringsinstrument,
(f)  budgetgarantier,
(g)  blandfinansiering,
h)  ekonomiskt bistånd,
i)  avlönade externa experter.
Inom ramen för det programplanerade biståndet ska unionens ekonomiska stöd främst ta formen av budgetstöd till ULT.
Unionens finansiella stöd får även tillhandahållas, i enlighet med budgetförordningen, genom bidrag till internationella, regionala eller nationella fonder, till exempel de som EIB, medlemsstater, partnerländer och partnerregioner eller internationella organisationer inrättat eller förvaltar, i syfte att dra till sig gemensam finansiering från flera givare, eller till fonder som en eller flera givare inrättat för gemensamt genomförande av projekt.
Kommissionen ska genomföra det ekonomiska biståndet från unionen i enlighet med budgetförordningen, direkt genom sina egna avdelningar, via unionens delegationer eller via genomförandeorgan, genom delad förvaltning med medlemsstaterna eller indirekt, eller genom att genomförandeuppgifter anförtros de enheter som anges i budgetförordningen. Dessa enheter ska sörja för överensstämmelse med unionens utrikespolitik och får anförtro andra enheter budgetgenomförandeuppgifter på villkor som är likvärdiga med dem som gäller för kommissionen.
Finansierade åtgärder får genomföras med parallell eller gemensam samfinansiering. Vid parallell samfinansiering delas en åtgärd upp i ett flertal klart identifierbara komponenter, där var och en finansieras av någon av de partner som svarar för finansieringen, så att det alltid går att fastställa för vilket ändamål medlen har använts. Vid gemensam samfinansiering fördelas den totala kostnaden för en åtgärd mellan de partner som svarar för finansieringen, och medlen läggs samman på ett sådant sätt att det inte längre går att fastställa ursprunget för medlen för en viss verksamhet inom ramen för åtgärden. I sådana fall ska offentliggörande i efterhand av bidrag och upphandlingskontrakt i enlighet med artikel 38 i budgetförordningen i tillämpliga fall följa de regler som gäller för den enhet som anförtrotts uppgiften.
Finansieringen från unionen ska inte generera eller utlösa uttag av särskilda skatter, tullar eller avgifter.
Ändring 76
Förslag till beslut
Artikel 75a (ny)
Artikel 75a
Överföringar, årliga betalningar, åtagandebemyndiganden, återbetalningar och inkomster som härrör från finansieringsinstrument
1.  Förutom vad som anges i artikel 12.2 i budgetförordningen ska outnyttjade åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden enligt detta beslut automatiskt överföras och bli föremål för åtaganden fram till den 31 december påföljande budgetår. Det överförda beloppet ska användas först under det följande budgetåret. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om de åtagandebemyndiganden som överförts i enlighet med artikel 12.6 i budgetförordningen.
2.  Utöver de regler om att göra anslag disponibla igen som fastställs i artikel 15 i budgetförordningen ska åtagandebemyndiganden motsvarande det belopp som dragits tillbaka till följd av att åtgärder enligt detta beslut helt eller delvis inte genomförts göras tillgängliga på nytt i den ursprungliga budgetposten. Hänvisningar till artikel 15 i budgetförordningen i artikel 12.1 b i förordningen om den fleråriga budgetramen ska förstås som en hänvisning till denna punkt vid tillämpningen av detta beslut.
3.  Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden, i enlighet med artikel 112.2 i budgetförordningen.
Artikel 114.2 tredje stycket i budgetförordningen ska inte gälla för dessa fleråriga åtgärder. Kommissionen ska automatiskt dra tillbaka alla delar av ett budgetåtagande för en åtgärd som, senast den 31 december det femte året efter året för budgetåtagandet, inte har använts till förfinansiering eller mellanliggande betalningar eller för vilka ingen attesterad utgiftsdeklaration eller betalningsansökan har lämnats in.
Punkt 2 i denna artikel ska även gälla årliga delåtaganden.
Ändring 77
Förslag till beslut
Artikel 76 – led b
(b)  Institutionell uppbyggnad, kapacitetsuppbyggnad och integration av miljöhänsyn.
(b)  Institutionell uppbyggnad, kapacitetsuppbyggnad och integration av aspekter som rör miljö, jämställdhet och goda styrelseformer.
Ändring 78
Förslag till beslut
Artikel 77 – punkt 2
2.  Unionen ska stödja ULT:s ansträngningar för att ta fram tillförlitliga statistiska uppgifter om dessa områden.
2.  Unionen ska stödja ULT:s ansträngningar för att ta fram tillförlitliga offentligt tillgängliga statistiska uppgifter om dessa områden.
Ändring 79
Förslag till beslut
Artikel 77 – punkt 3
3.  Unionen får stödja ULT i deras ansträngningar för att förbättra de makroekonomiska indikatorernas jämförbarhet.
3.  Unionen får stödja ULT i deras ansträngningar för att förbättra de makroekonomiska indikatorernas jämförbarhet till exempel genom att möjliggöra analys av ULT:s BNP med köpkraftsparitet där sådan är tillgänglig.
Ändring 80
Förslag till beslut
Artikel 78 – punkt 1
1.  På kommissionens initiativ får unionsfinansieringen täcka stödutgifter för genomförandet av beslutet och för att uppnå dess mål, inklusive administrativt stöd i samband med förberedelser, uppföljning, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändiga för detta genomförande, inbegripet utgifter vid huvudkontoren och unionens delegationer för sådant administrativt stöd som behövs för programmet, och för att förvalta åtgärder som finansieras inom ramen för detta beslut, inbegripet informations- och kommunikationsåtgärder samt interna it-system.
1.  På kommissionens initiativ får unionsfinansieringen täcka stödutgifter för genomförandet av beslutet och för att uppnå dess mål, inklusive administrativt stöd i samband med förberedelser, uppföljning, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändiga för detta genomförande.
Ändring 81
Förslag till beslut
Artikel 79
Artikel 79
utgår
Allmän princip
Om inte annat anges i detta beslut ska unionens ekonomiska bistånd genomföras i enlighet med målen och principerna för detta beslut, budgetförordningen och [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], särskilt avdelning II kapitel I, med undantag för artiklarna 13, 14.1, 14.4 och 15, kapitel III, med undantag för artiklarna 21.1, 21.2 a och b och 21.3, och kapitel V, med undantag för artiklarna 31.1, 31.4, 31.6, 31.9 och 32.3. Det förfarande som fastställs i artikel 80 i detta beslut är inte tillämpligt på de fall som avses i artikel 21.2 c i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete].
Ändring 82
Förslag till beslut
Artikel 79a (ny)
Artikel 79a
Antagande av programplaneringsdokument
1.  Inom ramen för partnerskapet mellan EU och ULT ska ULT-myndigheterna ansvara för utformning och antagande av sektorspolitik inom de huvudområden för samarbete som avses i del II i detta beslut och ska säkerställa lämplig uppföljning.
På grundval av detta ska varje ULT utarbeta och lägga fram ett programplaneringsdokument för en hållbar utveckling av det egna territoriet. Programplaneringsdokumentet ska syfta till att tillhandahålla en enhetlig ram för samarbetet mellan unionen och det berörda ULT som är förenlig med det allmänna syftet och tillämpningsområdet, med målen och principerna och med unionens policy.
Varje programplaneringsdokument ska innehålla
–  en kort presentation av ULT:s politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga situation,
–  en kort beskrivning av ULT:s strategi för hållbar utveckling (Agenda 2030), med angivande av ULT:s prioriteringar och hur det avser att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling,
–  de prioriterade områden som valts ut för unionsfinansiering,
–  de särskilda målen,
–  de förväntade resultaten,
–  tydliga och specifika resultatindikatorer,
–  vägledande anslag, totalt och per prioriterat område,
–  vägledande tidsplan.
2.  Programplaneringsdokumentet ska bygga på erfarenheter och bästa praxis och ska grundas på samråd med och dialog med det civila samhället, lokala myndigheter och andra aktörer för att säkerställa att de på lämpligt sätt involveras i och senare tar ansvar för det vägledande programplaneringsdokumentet.
3.  Myndigheterna i varje ULT, den EU-stat de är beroende av och kommissionen ska utbyta synpunkter om ett utkast till programplaneringsdokument. ULT-myndigheterna ansvarar för slutförandet av programplaneringsdokumentet. Kommissionen ska i sina riktlinjer ange programplaneringsvillkoren för ULT på ett sådant sätt att programplaneringsdokumenten snabbt kan godkännas.
4.  När programplaneringsdokumentet fått sin slutliga utformning ska det utvärderas av kommissionen, som ska fastställa om det är förenligt med syftena med detta beslut och med unionens relevanta politik och om det innehåller allt som krävs för antagande av det årliga finansieringsbeslutet. ULT:s myndigheter ska tillhandahålla all nödvändig information, bland annat resultaten av eventuella genomförbarhetsstudier för utredningen.
5.  Programplaneringsdokumentet ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.5 i detta beslut.
Det förfarandet ska tillämpas även för ändringar i sak av programplaneringsdokumentet, vilka får till följd att strategin eller programplaneringen för denna ändras på ett avgörande sätt.
Granskningsförfarandet ska inte tillämpas för mindre ändringar av det vägledande programplaneringsdokumentet av typ tekniska justeringar, omfördelningar av medel inom de vägledande anslagen per prioritetsområde eller ökningar eller minskningar av de ursprungliga vägledande anslagen med mindre än 20 %, under förutsättning att dessa ändringar inte påverkar de prioritetsområden och mål som anges i det vägledande programplaneringsdokumentet. Kommissionen ska meddela Europaparlamentet och rådet sådana mindre ändringar inom en månad efter antagandet av beslutet i fråga.
Ändring 83
Förslag till beslut
Artikel 79b (ny)
Artikel 79b
Handlingsplaner och åtgärder
1.  Kommissionen ska anta ettåriga eller fleråriga handlingsplaner eller åtgärder. Åtgärderna kan utgöras av enskilda åtgärder, särskilda åtgärder, stödåtgärder eller exceptionella stödåtgärder. I handlingsplanerna och åtgärderna ska för varje insats anges de eftersträvade målen, de förväntade resultaten och de huvudsakliga verksamheterna, genomförandemetoderna, budgeten och eventuella tillhörande stödutgifter.
2.  Handlingsplanerna ska bygga på programplaneringsdokument.
3.  Handlingsplanerna och åtgärderna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.5 i detta beslut. Det förfarande som avses i punkt 1 ska inte krävas för
(a)  handlingsplaner, enskilda åtgärder och stödåtgärder för vilka unionens finansiering inte överstiger 10 miljoner EUR,
(b)  tekniska ändringar, under förutsättning att ändringarna inte väsentligt berör målen för den berörda handlingsplanen eller den berörda åtgärden, till exempel
i)  ändring av genomförandemetoden,
ii)  omfördelningar av medel mellan åtgärder som ingår i en och samma handlingsplan,
iii)  ökning eller minskning av handlingsplaners och åtgärders budget med högst 20 % av den ursprungliga budgeten, dock maximalt 10 miljoner EUR.
För fleråriga handlingsplaner och åtgärder ska de tröskelvärden som anges i punkt 3 a respektive punkt 3 b iii tillämpas årsvis. Handlingsplaner och åtgärder som antas enligt denna punkt, med undantag av exceptionella stödåtgärder, och tekniska ändringar ska meddelas Europaparlamentet och medlemsstaterna inom en månad från antagandet.
4.  Innan kommissionen antar eller förnyar exceptionella stödåtgärder som kostar upp till 20 miljoner EUR, ska den informera rådet om åtgärdernas art, mål och beräknade totalbelopp. Kommissionen ska informera rådet innan den gör väsentliga förändringar av de exceptionella stödåtgärder som redan har antagits. Kommissionen ska ta hänsyn till rådets relevanta politiska strategi vid planeringen av åtgärderna och vid deras genomförande, så att konsekvensen i unionens yttre åtgärder bevaras. Kommissionen ska i vederbörlig ordning och utan onödigt dröjsmål informera Europaparlamentet om sin planering och sitt genomförande av exceptionella stödåtgärder enligt denna artikel, inklusive de beräknade beloppen, och även informera Europaparlamentet om väsentliga ändringar och förlängningar till det stödet.
5.  Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet, till exempel nödsituationer efter naturkatastrofer eller katastrofer som orsakats av människor respektive omedelbara hot mot demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna får kommissionen anta handlingsplaner och åtgärder eller ändringar av befintliga handlingsplaner och åtgärder i enlighet med det förfarande som anges i artikel 88.5.
Ändring 84
Förslag till beslut
Artikel 80
Artikel 80
utgår
Antagande av fleråriga vägledande program, handlingsplaner och åtgärder
Kommissionen ska anta, inom ramen för detta beslut, i form av ett samlat programdokument, fleråriga vägledande program enligt artikel 12 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] jämte motsvarande handlingsplaner och åtgärder enligt artikel 19 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 88.5 i detta beslut. Detta förfarande är även tillämpligt på de översyner som avses i artikel 14.3 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] och som leder till betydande ändringar av innehållet i de fleråriga vägledande programmen.
När det gäller Grönland kan de handlingsplaner och åtgärder som avses i artikel 19 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] antas separat från de fleråriga vägledande programmen.
Ändring 85
Förslag till beslut
Artikel 81 – punkt 1
1.  Myndigheterna i ULT ska vara berättigade till ekonomiskt stöd enligt detta beslut.
1.  Myndigheterna i alla ULT ska vara berättigade till ekonomiskt stöd enligt detta beslut.
Ändring 86
Förslag till beslut
Artikel 81 – punkt 2 – led e
(e)  Aktörer inom decentraliserat samarbete samt andra icke-statliga aktörer från ULT och unionen för att dessa ska få möjlighet att genomföra projekt och program på de ekonomiska, kulturella och sociala områdena och på utbildningsområdet i ULT inom ramen för det decentraliserade samarbete som avses i artikel 12 i detta beslut.
(e)  Aktörer inom decentraliserat samarbete samt andra icke-statliga aktörer från ULT och unionen för att dessa ska få möjlighet att genomföra projekt och program på de ekonomiska, kulturella och sociala områdena, miljöområdet eller utbildningsområdet i ULT inom ramen för det decentraliserade samarbete som avses i artikel 12 i detta beslut.
Ändring 87
Förslag till beslut
Artikel 82 – punkt 1 – led c – led iii
iii)  Ett eller flera regionala organ i vilka ULT är medlemmar.
iii)  Ett eller flera regionala organ eller sammanslutningar i vilka ULT är medlemmar.
Ändring 88
Förslag till beslut
Artikel 83 – punkt 1
1.  Fysiska personer från ULT, enligt definitionen i artikel 50, samt i tillämpliga fall relevanta offentliga och/eller privata organ och institutioner i ett ULT, ska vara berättigade till deltagande i och finansiering från unionsprogram i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmen och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.
1.  Fysiska personer från ULT, enligt definitionen i artikel 50, samt i tillämpliga fall relevanta offentliga och/eller privata organ och institutioner i ett ULT, ska vara berättigade till deltagande i och finansiering från alla unionsprogram, inklusive Europeiska unionens solidaritetsfond, i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmen och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.
Ändring 89
Förslag till beslut
Artikel 83 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska säkerställa att ULT verkligen får tillträde i praktiken till alla unionsprogram och samarbetsinstrument med andra länder, vid behov med hjälp av särskilda åtgärder.
Dessutom ska kommissionen säkerställa att informationen om ansökningsomgångarna inom de olika unionsprogrammen verkligen går fram och kan hittas via en särskild ULT-portal som hålls uppdaterad.
Ändring 90
Förslag till beslut
Artikel 83 – punkt 3
3.  ULT ska från och med 2022 årligen rapportera till kommissionen om detta deltagande i unionsprogrammen.
3.  På grundval av ULT:s översända uppgifter ska kommissionen utarbeta en årsrapport om ULT:s deltagande i unionsprogrammen.
Ändring 91
Förslag till beslut
Artikel 86
För att säkerställa en effektiv bedömning av de framsteg som gjorts med avseende på uppnåendet av målen för detta beslut ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 i syfte att ändra artikel 3 i bilaga I för att se över eller komplettera indikatorerna om det anses nödvändigt och att komplettera detta beslut med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.
För att säkerställa en effektiv bedömning av de framsteg som gjorts med avseende på uppnåendet av målen för detta beslut ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 87 i syfte att fastställa resultatindikatorerna enligt artikel 3 i bilaga I eller se över eller komplettera dem om det anses nödvändigt och att komplettera detta beslut med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.
Ändring 92
Förslag till beslut
Artikel 87 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 86 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 1 januari 2021. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd om inte rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av varje period.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 86 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 1 januari 2021. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd om inte rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av varje period. Rådet ska underrätta Europaparlamentet om sitt beslut.
Ändring 93
Förslag till beslut
Artikel 87 – punkt 4
4.  Så snart kommissionen har antagit en delegerad akt ska den underrätta rådet om detta.
4.  Så snart kommissionen har antagit en delegerad akt ska den underrätta rådet och Europaparlamentet om detta.
Ändring 94
Förslag till beslut
Artikel 87 – punkt 5
5.  En delegerad akt som antas enligt artikel 86 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period kan på rådets initiativ förlängas med två månader.
5.  En delegerad akt som antas enligt artikel 86 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period kan på rådets initiativ förlängas med två månader. Om rådet avser att invända ska det informera Europaparlamentet i rimlig tid innan det fattar det slutliga beslutet, och ange vilken delegerad akt som det avser att invända mot samt skälen för invändningarna.
Ändring 95
Förslag till beslut
Artikel 90
Detta beslut ska tillämpas i överensstämmelse med rådets beslut 2010/427/EU46.
Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska säkerställa den övergripande politiska samordningen av unionens yttre åtgärder och säkerställa enhetlighet, konsekvens och effektivitet i unionens yttre åtgärder.
__________________
46 Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).
Ändring 96
Förslag till beslut
Artikel 92 – stycke 2
Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.
Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2021 och upphöra att gälla den 31 december 2027.
Ändring 97
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 1 – punkt 1 – inledningen
1.  För de ändamål som anges i detta beslut och för sjuårsperioden 1 januari 2021–31 december 2027 ska det belopp om totalt 500 000 000 EUR i löpande priser som unionen tillhandahåller i ekonomiskt bistånd fördelas på följande sätt:
1.  För de ändamål som anges i detta beslut och för sjuårsperioden 1 januari 2021–31 december 2027 ska det belopp om totalt 669 000 000 EUR i löpande priser som unionen tillhandahåller i ekonomiskt bistånd fördelas på följande sätt:
Ändring 98
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 1 – punkt 1 – led a
(a)  159 000 000 EUR ska avsättas till icke återbetalningspliktigt bilateralt programplanerat stöd till långsiktig utveckling av ULT, med undantag av Grönland, i synnerhet för att finansiera de initiativ som det hänvisas i programplaneringsdokumentet. Detta belopp ska fördelas efter ULT:s behov och resultat enligt följande kriterier: Programplaneringsdokumenten ska när så är lämpligt ägna särskild uppmärksamhet åt åtgärder som syftar till att stärka de mottagande ULT:s samhällsstyrning och institutionella kapacitet samt i förekommande fall ange en sannolik tidsplan för de planerade åtgärderna. Vid fördelningen av detta belopp ska hänsyn tas till befolkningsstorleken, BNP-nivån, nivån på tidigare anslag och begränsningar på grund av det isolerade geografiska läget för de ULT som nämns i artikel 9 i detta beslut.
(a)  81 % ska avsättas till icke återbetalningspliktigt bilateralt programplanerat stöd till långsiktig utveckling av alla ULT i synnerhet för att finansiera de initiativ som det hänvisas i programplaneringsdokumentet.
Detta belopp ska fördelas efter ULT:s behov och resultat enligt följande kriterier: befolkningsstorleken, BNP-nivån genom BNP i köpkraftspariteter om sådan finns tillgänglig, nivån på tidigare anslag, begränsningar på grund av det isolerade geografiska läget för de ULT som nämns i artikel 9 i detta beslut, den låga utvecklingsnivån i de ULT som avses i artikel 9a i detta beslut, territoriernas storlek och utmaningar på klimat- och miljöområdet.
4 % för Aruba
1,5% för Bonaire
5 % för Curaçao
48% för Grönland
10,75 % för Nya Kaledonien
10,85 % för Franska Polynesien
1,2% för Saba
2 % för Saint-Barthélémy
0,8% för Sint Eustatius
7,5 % för Saint-Pierre-et-Miquelon
2,5% för Sint-Maarten
0,4% för de franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis
5,5% för Wallis och Futuna
Ändring 99
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 1 – punkt 1 – led b
(b)  225 000 000 EUR ska avsättas till icke återbetalningspliktigt bilateralt programplanerat stöd till långsiktig utveckling av Grönland, i synnerhet för att finansiera de initiativ som det hänvisas i programplaneringsdokumentet.
utgår
Ändring 100
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 1 – punkt 1 – led c
(c)  81 000 000 EUR ska avsättas för stöd till regionala program för ULT, varav 15 000 000 EUR kan användas till stöd till intraregionala åtgärder, varvid Grönland endast kan komma i fråga för intraregionala åtgärder. Detta samarbete ska genomföras i samordning med artikel 7 i detta beslut, i synnerhet med avseende på de områden av ömsesidigt intresse som avses i artikel 5 i detta beslut samt genom samråd i de former för partnerskapet mellan EU och ULT som avses i artikel 14 i detta beslut. Samordning ska eftersträvas med andra av unionens relevanta finansieringsprogram och finansieringsinstrument och särskilt de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget.
(c)  12 % ska avsättas för stöd till regionala program för ULT, varav 30 000 000 EUR kan användas till stöd till intraregionala åtgärder, varvid Grönland endast kan komma i fråga för intraregionala åtgärder. Detta samarbete ska genomföras i samordning med artikel 7 i detta beslut, i synnerhet med avseende på de områden av ömsesidigt intresse som avses i artikel 5 i detta beslut samt genom samråd i de former för partnerskapet mellan EU och ULT som avses i artikel 14 i detta beslut. Samordning ska eftersträvas med andra av unionens relevanta finansieringsprogram och finansieringsinstrument och särskilt de yttersta randområden som avses i artikel 349 i EUF-fördraget.
Ändring 101
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 1 – punkt 1 – led d
(d)  22 000 000 EUR ska avsättas till undersökningar och tekniskt bistånd för alla ULT, inbegripet Grönland, i enlighet med artikel 78 i detta beslut1.
(d)  3,5 % ska avsättas till undersökningar och tekniskt bistånd för alla ULT, inbegripet Grönland, i enlighet med artikel 78 i detta beslut.
__________________
1 Av detta belopp är 9 725 000 EUR reserverat för kommissionen för att täcka tekniskt och/eller administrativt bistånd till stöd för genomförandet av EU:s program och/eller åtgärder samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
Ändring 102
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 1 – punkt 1 – led e – inledningen
(e)  13 000 000 EUR ska avsättas till en icke-fördelad fond för alla ULT, inbegripet Grönland, bland annat för att
(e)  3,5 % ska avsättas till en icke-fördelad fond för alla ULT, inbegripet Grönland, bland annat för att
Ändring 103
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 1 – punkt 2
2.  Kommissionen får efter en översyn fatta beslut om fördelningen av icke fördelade medel som avses i denna artikel.
2.  Kommissionen får efter en översyn genomförd före 2025 och efter samråd med medlemsstaterna och Europaparlamentet fatta beslut om fördelningen av icke fördelade medel som avses i denna artikel.
Ändring 104
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 3 – punkt 1 – inledningen
Följande indikatorer ska användas för att mäta uppnåendet av de mål som anges i artikel 3.5 i beslutet:
I linje med målen för hållbar utveckling kommer en förteckning över centrala resultatindikatorer att utarbetas i enlighet med förfarandet i artikel 86 och användas för att bedöma i vilken utsträckning unionen har bidragit till uppnåendet av de mål som anges i artikel 3.5 i detta beslut.
Ändring 105
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 3 – punkt 1
1.  För ULT, med undantag för Grönland, exporten av varor och tjänster i % av BNP och de totala offentliga intäkterna i % av BNP.
utgår
Ändring 106
Förslag till beslut
Bilaga I – artikel 3 – punkt 2
2.  För Grönland, exporten av varor och tjänster i % av BNP och fiskerisektorns procentandel av den totala exporten.
utgår

Årsrapport 2017 om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Kampen mot bedrägerier
PDF 180kWORD 59k
Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2019 om årsrapporten för 2017 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier (2018/2152(ΙΝΙ))
P8_TA(2019)0054A8-0003/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 310.6 och 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av sina resolutioner om tidigare årsrapporter från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 3 september 2018 – 29:e årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning (2017) – (COM(2018)0553) och åtföljande arbetsdokument från kommissionens avdelningar ((SWD(2018)0381), (SWD(2018)0382), (SWD(2018)0383), (SWD(2018)0384), (SWD(2018)0385) och (SWD(2018)0386)),

–  med beaktande av Olafs rapport för 2017(1)och verksamhetsrapporten för 2017 från Olafs övervakningskommitté,

–   med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 8/2018 över kommissionens förslag av den 23 maj 2018 till ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (Olaf-förordningen) vad gäller samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 med institutionernas svar,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(2) av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och dess halvtidsutvärdering som offentliggjordes den 2 oktober 2017 (COM(2017)0589),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(3) av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (PIF-direktivet),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2017/1939(4) av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(5) av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002,

–  med beaktande av den av kommissionen beställda rapporten om ”momsgapet” Study to quantify and analyse the VAT Gap in the EU Member States, 2015, och kommissionens meddelande av den 7 april 2016 om en handlingsplan på momsområdet Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut (COM(2016)0148),

–  med beaktande av domstolens dom i mål C-105/14(6), brottmål mot Ivo Taricco m.fl.

–  med beaktande av domstolens dom i mål C-42/17(7), brottmål mot M.A.S och M.B.,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen(8),

–  med beaktande av lägesrapporten av den 12 maj 2017 om genomförandet av kommissionens meddelande Upptrappning av kampen mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksprodukter – en omfattande EU-strategi (COM(2013)0324 av den 6 juni 2013) (COM(2017)0235),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 juni 2011 Insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308),

–  med beaktande av rapporten Bedrägerier i offentlig upphandling – en samling av röda flaggor och bästa praxis, som samordnats av Olaf och publicerades den 20 december 2017, samt Olafs handbok från 2017 om rapportering av oriktigheter vid delad förvaltning,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – återvinning av pengar och tillgångar från tredjeländer i fall av bedrägeri (10),

–   med beaktande av EU:s rapport om insatserna mot korruption från kommissionen av den 3 februari 2014 (COM(2014)0038),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen,

–   med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 9/2018 över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av EU-programmet för bedrägeribekämpning,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum Flerårig budgetram 2021-2027 (COM(2018)0321),

–   med beaktande av sin resolution av den 4 oktober 2018 om att bekämpa tullbedrägerier och skydda EU:s egna medel(11),

–   med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 26/2018 av den 10 oktober 2018 En rad förseningar i it-systemen på tullområdet: vad har gått fel?,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0003/2019), och av följande skäl:

A.  Medlemsstaterna och kommissionen har gemensamt rättsligt ansvar för genomförandet av 74 procent av unionens budget för 2017. I praktiken är det dock medlemsstaterna som spenderar pengarna och kommissionen som sköter tillsynen genom sina kontrollmekanismer.

B.  Sunda offentliga utgifter och skydd av EU:s ekonomiska intressen bör vara nyckelelement i EU:s politik för att stärka medborgarnas förtroende genom att garantera att deras pengar används korrekt och ändamålsenligt.

C.  I artikel 310.6 i EUF-fördraget anges följande: ”Unionen och medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 325 bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen”.

D.  För att prestera väl med förenklingsprocesser måste man regelbundet utvärdera intäkter, utgifter, resultat och effekter genom effektivitetsrevisioner.

E.  Olikheterna i medlemsstaternas rättsliga och administrativa system behöver åtgärdas på lämpligt sätt för att det ska gå att få bukt med oriktigheter och bekämpa bedrägerier. Därför bör kommissionen öka sina ansträngningar så att kampen mot bedrägerier kan bedrivas effektivt och ge mer påtagliga och tillfredsställande resultat.

F.  I artikel 325.2 i EUF-fördraget anges att ”medlemsstaterna ska vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, som de vidtar för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen”.

G.  EU har allmän rätt att agera i anti-korruptionsfrågor, inom de gränser som fastställs i EUF-fördraget. I artikel 67 i EUF-fördraget fastställs att unionen ska ”säkerställa en hög säkerhetsnivå genom förebyggande och bekämpning av brottslighet” och ”genom tillnärmning av den straffrättsliga lagstiftningen”. I artikel 83 i EUF-fördraget betecknas korruption som ”särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag”.

H.  I artikel 325.3 i EUF-fördraget fastställs att medlemsstaterna ska ”samordna sina åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen mot bedrägerier”. De ska också ”tillsammans med kommissionen organisera ett nära och regelbundet samarbete mellan de behöriga myndigheterna”.

I.  Korruption är utbredd i alla medlemsstater och utgör ett allvarligt hot mot unionens ekonomiska intressen, som i sin tur skadar allmänhetens förtroende för de offentliga myndigheterna.

J.  Moms är en viktig källa till intäkter för nationella budgetar, och momsbaserade egna medel stod för 12,1 % av hela EU-budgeten 2017.

K.  I rådets resolution 6902/05 av den 14 april 2005 om en övergripande EU-politik mot korruption uppmanades kommissionen att överväga alla genomförbara alternativ, såsom deltagande i Greco eller en mekanism för att utvärdera och övervaka EU-instrument i samband med utvecklingen av en mekanism för ömsesidig utvärdering och övervakning.

L.  Systematisk och institutionaliserad korruption i vissa medlemsstater skadar allvarligt EU:s ekonomiska intressen och utgör samtidigt ett hot mot demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna.

M.  Den särskilda Eurobarometerundersökningen 470 om korruption, som offentliggjordes i december 2017, visade att den övergripande uppfattningen om och inställningen till korruption var oförändrad jämfört med 2013, vilket tyder på att inga konkreta resultat har påvisats när det gäller att förbättra EU-medborgarnas förtroende för sina institutioner.

Upptäckt och rapportering av oriktigheter

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att antalet bedrägerier och andra oriktigheter som rapporterats under 2017 (15 213 fall) minskat med 20,8 % jämfört med 2016 (19 080 fall) och att deras värde har minskat med 13 % (från 2,97 miljarder EUR 2016 till 2,58 miljarder EUR 2017).

2.  Europaparlamentet betonar att alla oriktigheter inte är bedrägerier och att en tydlig åtskillnad måste göras mellan olika typer av fel.

3.  Europaparlamentet noterar den tydliga minskningen med 19,3 % av antalet oriktigheter som rapporterats vara bedrägerier, vilket bygger vidare på den nedåtgående trend som inleddes 2014. Parlamentet hoppas att denna minskning innebär att bedrägerierna verkligen har blivit färre och inte bara att de inte upptäcks.

4.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör ha närmare samarbete beträffande informationsutbyte, för att både förbättra datainsamlingen och göra kontrollerna effektivare.

5.  Europaparlamentet beklagar att mer än hälften av medlemsstaterna inte har antagit nationella strategier för bedrägeribekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra de återstående medlemsstaterna att påskynda antagandet av sina strategier.

6.  Europaparlamentet uppmanar åter kommissionen att inrätta ett enhetligt system för insamling av jämförbara uppgifter om oriktigheter och fall av bedrägerier i medlemsstaterna, i syfte att standardisera rapporteringsprocessen och säkerställa kvalitet och jämförbarhet hos de uppgifter som lämnas.

7.  Parlamentet påpekar att många medlemsstater inte har särskilda lagar mot organiserad brottslighet, trots att sådan brottslighet spelar en ständigt större roll i gränsöverskridande verksamhet och sektorer som påverkar EU:s ekonomiska intressen, t.ex. smuggling och penningförfalskning.

8.  Europaparlamentet uttrycker oro över de kontroller som avser finansieringsinstrument som förvaltas av mellanhänder och de brister som avslöjats vid kontroller av stödmottagarnas säten. Parlamentet betonar att utbetalning av direkta och indirekta lån måste villkoras med krav om offentliggörande av landsvisa skatte- och bokföringsuppgifter och om tillhandahållande av upplysningar om verkligt huvudmannaskap avseende de stödmottagare och finansiella mellanhänder som är involverade i finansieringsverksamheten.

Intäkter – egna medel

9.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att momsgapet enligt kommissionens statistik för 2016 uppgick till 147 miljarder EUR, vilket motsvarar över 12 % av de totala förväntade momsintäkterna, och att kommissionen bedömer att gemenskapsinterna momsbedrägerier kostar EU cirka 50 miljarder EUR årligen.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens momshandlingsplan av den 7 april 2016, som syftar till att reformera momsramverket, och de 13 lagförslagen som har antagits av kommissionen sedan december 2016 om övergång till ett slutgiltigt momssystem, undanröjande av momshinder för e-handel, översyn av momssystemet för små och medelstora företag, modernisering av policyn för momsskattesatser och åtgärder mot momsgapet. Parlamentet noterar att förslaget om ett ”slutgiltigt system” skulle kunna undanröja gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag, men att det inte skulle träda i kraft före 2022. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt genomföra reformen av momssystemet och vidta mer omedelbara åtgärder för att begränsa skadan under tiden, bland annat inom ramen för Eurofisc, Olaf, Europol och den framtida Europeiska åklagarmyndigheten.

11.  Europaparlamentet välkomnar domen från domstolen i M.A.S.-målet (C-42/17), enligt vilken medlemsstaterna ska se till att effektiva och avskräckande straffrättsliga påföljder antas i fall av allvarliga bedrägerier som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen när det gäller moms, i enlighet med sina skyldigheter enligt artikel 325.1 och 325.2 i EUF-fördraget.

12.  Europaparlamentet beklagar att en Olaf-utredning om tullbedrägerier i Förenade kungariket 2017 avslöjade ett massivt momsundandragande i samband med import till Förenade kungariket genom missbruk av uppskov med momsinbetalningar eller så kallat tullförfarande 42 (CP42). Parlamentet välkomnar det överträdelseförfarande mot Förenade kungariket som inleddes av kommissionen i maj 2018. Parlamentet påpekar att dessa förluster sammanlagt beräknas uppgå till sammanlagt cirka 3,2 miljarder EUR för perioden 2013–2016, vilket också utgör en förlust för EU:s budget. Parlamentet är bekymrat över att de nyligen antagna ändringarna av rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri(12) när det gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet på momsområdet kanske inte är tillräckliga för att hindra CP42-bedrägerier och uppmanar kommissionen att överväga nya strategier för att spåra CP42-varor inom EU.

13.  Europaparlamentet välkomnar ändringen av rådets förordning (EU) nr 904/2010 som antogs den 2 oktober 2018, och hoppas att intensivare samarbete kommer att åtgärda viktiga aspekter på gränsöverskridande bedrägerier på den inre marknaden, t.ex. gemenskapsinterna bedrägerier via skenföretag.

14.  Parlamentet välkomnar antagandet av PIF-direktivet, som klargör frågorna om gränsöverskridande samarbete och ömsesidig rättslig hjälp mellan medlemsstaterna, Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten och kommissionen i kampen mot momsbedrägerier.

15.  Europaparlamentet betonar i detta hänseende allvaret i den aktuella situationen när det gäller bedrägeri som rör underlåtenhet att betala moms, särskilt så kallat karusellbedrägeri. Samtliga medlemsstater uppmanas att delta i alla Eurofiscs verksamhetsområden så att informationsutbytet för att bidra till kampen mot bedrägerier underlättas.

16.  Europaparlamentet påminner om att domstolen vid flera tillfällen har bekräftat att moms är ett ekonomiskt intresse för unionen, senast i målet Taricco (C-105/14). Parlamentet noterar dock att Olaf mycket sällan utreder oriktigheter i samband med moms på grund av att det saknas instrument. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja kommissionens förslag om att förse Olaf med nya instrument för att hantera momsfall, såsom tillgång till Eurofisc, VIES eller uppgifter om bankkonton.

17.  Europaparlamentet noterar den stabila trenden för antalet rapporterade fall (bedrägerier och annat) med anknytning till traditionella egna medel (4 647 år 2016, 4 636 år 2017) samt för berörda belopp (537 miljoner EUR år 2016 och 502 miljoner EUR år 2017). Oriktigheterna är dock ojämnt fördelade mellan medlemsstaterna: Grekland (7,17 %), Spanien (4,31 %) och Ungern (3,35 %) ligger klart högre än EU-snittet på 1,96 % för icke uppburna traditionella egna medel.

18.  Europaparlamentet noterar med stor oro att insmugglingen av tobak till EU har ökat under de senaste åren, med årliga förluster på uppskattningsvis 10 miljarder EUR i offentliga intäkter till EU:s och medlemsstaternas budgetar. Smugglingen är samtidigt en betydande källa till organiserad brottslighet, inklusive terrorism. Parlamentet anser att medlemsstaterna måste öka sina ansträngningar för att bekämpa denna olagliga verksamhet, t.ex. genom att förbättra förfarandena för samarbete och utbyte av information mellan medlemsstaterna.

19.  Europaparlamentet anser att bedrägerier lättare upptäcks om man kombinerar olika metoder (kontroller vid frigörande, kontroller efter frigörande, inspektioner av bedrägeribekämpningsorgan m.m.), och att varje enskild metod fungerar olika bra beroende på vilket land det handlar om och beroende på om kommunikationen fungerar mellan deras förvaltningar och relevanta myndigheter.

20.  Europaparlamentet anser att det är oroande att vissa medlemsstater regelbundet inte rapporterar ett enda fall av bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka situationen, eftersom sannolikheten att dessa medlemsstater är bedrägerifria paradis är relativt låg. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra stickprovskontroller på plats i dessa länder.

21.  Europaparlamentet noterar bestört att man i snitt endast drivit in 37 % av pengarna i de fall som rapporterats som bedrägerier under åren 1989–2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta sätt att förbättra detta usla resultat

22.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att årligen rapportera vilka belopp egna EU-medel som drivits in efter rekommendationer från Olaf samt meddela vilka belopp som återstår att indriva.

EU-programmet för bedrägeribekämpning

23.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av EU-programmet för bedrägeribekämpning, som kommer att genomföras av Olaf genom direkt förvaltning (COM(2018)0386), och begär att bidragen förvaltas elektroniskt via kommissionens förvaltningssystem e-bidrag, med början i juni 2019.

Europeiska åklagarmyndigheten och dess framtida förhållande till Olaf

24.  Europaparlamentet välkomnar beslutet av 22 medlemsstater att inrätta Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) inom ramen för ett förstärkt samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att motivera de övriga medlemsstaterna att ändra uppfattning och ansluta sig till EPPO.

25.  Europaparlamentet påpekar att samarbetsavtalen mellan Olaf och EPPO bör säkerställa en tydlig behörighetsuppdelning för att undvika dubbla strukturer, behörighetskonflikter och rättsliga kryphål som uppstår på grund av bristande behörighet.

26.  Europaparlamentet gläder sig över att förslaget till EU-budget 2019 för första gången omfattar anslag till EPPO (4,9 miljoner EUR) och betonar hur viktigt det är att EPPO har tillräckligt med personal och budgetmedel. Parlamentet noterar att endast 37 tjänster planeras, vilket innebär att när de 23 europeiska åklagartjänsterna har dragits bort återstår endast 14 administrativa tjänster. Parlamentet anser att detta inte är realistiskt, särskilt med tanke på att ytterligare två medlemsstater nyligen har beslutat att ansluta sig till EPPO. Parlamentet begär därför en tidigareläggning av den personalökning som planeras för 2020 för att hjälpa EPPO att vara fullt operativ före utgången av 2020 i enlighet med förordningen.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens riktade förslag om en översyn av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, främst till följd av inrättandet av EPPO. Parlamentet betonar att det framtida samarbetet mellan Olaf och EPPO bör bygga på nära samarbete, effektivt informationsutbyte och komplementaritet, samtidigt som man undviker dubbelarbete och behörighetskonflikter.

Korruptionsbekämpning

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att kommissionen, för att kunna göra en objektiv och systematisk bedömning, regelbundet bör offentliggöra en bedömning av hoten mot rättsstaten, inklusive riskerna för strukturell korruption, i varje medlemsstat på grundval av en uppsättning indikatorer och oberoende rapporter.

29.  Europaparlamentet betonar att Olaf, efter inrättandet av EPPO, även i fortsättningen kommer att vara ensamt ansvarig myndighet för skyddet av EU:s ekonomiska intressen i de medlemsstater som beslutat att inte ansluta sig till EPPO. Parlamentet påpekar att revisionsrätten i sitt yttrande nr 8/2018 anger att kommissionens förslag om ändring av Olaf-förordningen inte löser frågan om låg effektivitet i Olafs administrativa utredningar. Parlamentet understryker vikten av att se till att Olaf förblir en stark och fullt fungerande partner till EPPO.

30.   Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte längre anser det nödvändigt att offentliggöra rapporten om insatserna mot korruption. Parlamentet beklagar kommissionens beslut att inkludera övervakning av korruptionsbekämpningen inom ramen för den europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning. Parlamentet anser att detta har lett till en ytterligare minskning av kommissionens övervakning, med uppgifter endast tillgängliga för mycket få länder. Parlamentet beklagar också att denna ändring av strategin mest koncentreras på de ekonomiska konsekvenserna av korruption och att nästan alla andra aspekter av korruptionen ignoreras, exempelvis medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen och till och med medlemsstaternas demokratiska strukturer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta att offentliggöra sina rapporter om insatserna mot korruption. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att driva en mer heltäckande och enhetlig EU-politik för korruptionsbekämpning, inbegripet en fördjupad analys av antikorruptionspolitiken i varje enskild medlemsstat.

31.  Europaparlamentet upprepar att svängdörrsproblematiken kan skada förbindelserna mellan institutionerna och intresseföreträdare. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att ta tag i denna utmaning på ett systematiskt och proportionellt sätt.

32.   Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte främjade EU:s deltagande i Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco). Parlamentet uppmanar kommissionen att återuppta förhandlingarna med Greco så snart som möjligt för att i tid bedöma dess förenlighet med FN:s konvention mot korruption (Uncac) och att inrätta en intern utvärderingsmekanism för EU-institutionerna.

33.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utveckla ett system med strikta indikatorer och enhetliga kriterier som är enkla att tillämpa och som baseras på kraven i Stockholmsprogrammet, för att mäta korruptionsnivån i medlemsstaterna och utvärdera deras antikorruptionspolitik. Kommissionen uppmanas att utveckla ett korruptionsindex för att rangordna medlemsstaterna. Parlamentet anser att ett korruptionsindex skulle kunna ge en tillförlitlig grund utifrån vilken kommissionen kan fastställa sin landsspecifika mekanism för kontroll av användningen av EU:s medel.

34.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen inte har tillgång till den information som utbyts mellan medlemsstaterna för att förbygga och bekämpa gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag, vanligen kallade karusellbedrägerier. Parlamentet anser att kommissionen bör ha tillgång till Eurofisc, för att bättre kunna kontrollera, utvärdera och förbättra utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna. Samtliga medlemsstater uppmanas att delta i alla Eurofiscs verksamhetsområden för att underlätta och påskynda informationsutbytet mellan rättsliga och brottsbekämpande myndigheter, såsom Europol och Olaf, i enlighet med revisionsrättens rekommendationer. Medlemsstaterna och rådet uppmanas att ge kommissionen tillgång till dessa uppgifter i syfte att främja samarbete, förbättra uppgifternas tillförlitlighet och bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Offentlig upphandling

Digitalisering

35.  Europaparlamentet noterar att en stor del av de offentliga investeringarna spenderas genom offentlig upphandling (2 biljoner EUR per år). Parlamentet betonar att e-upphandling är till hjälp i kampen mot bedrägerier, genom t.ex. besparingar för alla parter, ökad öppenhet, enklare och förkortade processer.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en ram för digitalisering av alla processer för genomförandet av EU-politik (förslagsinfordran, ansökan, bedömning, genomförande, betalning), som ska tillämpas av alla medlemsstater.

37.  Europaparlamentet beklagar att endast ett fåtal medlemsstater använder ny teknik för alla viktiga steg i upphandlingsprocessen (meddelande, tillgång till upphandlingsdokument, inlämning, bedömning, tilldelning, beställning, fakturering och betalning). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra alla typer av offentlig upphandling, liksom offentliga avtalsregister, tillgängliga på internet i maskinläsbart format senast i juli 2019.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram incitament för att skapa en elektronisk profil för de upphandlande myndigheterna i de medlemsstater där sådana profiler inte finns att tillgå.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tidtabell för införande av e-upphandling i EU och uppmanar kommissionen att följa upp med konkret genomförande.

Förebyggande och inledande faser i anbudsförfarandet

40.  Europaparlamentet anser att förebyggande verksamhet är mycket viktig för att minska bedrägerierna i samband med användning av EU-pengar och att övergången till e-upphandling är ett viktigt steg mot att förebygga bedrägerier och främja integritet och öppenhet.

41.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av systemet för tidig upptäckt och uteslutning (EDES) och anser att bedrägerier lättast förebyggs om man kombinerar olika metoder för upptäckt (kontroller) i ett tidigt skede av projektupphandlingen, eftersom man då kan omfördela medel till andra projekt.

42.  Europaparlamentet välkomnar vägledningen från rådgivande samordningskommittén för förebyggande av bedrägerier (Cocolaf) om röda flaggor och bästa praxis vid offentlig upphandling samt rapportering av oriktigheter.

43.  Europaparlamentet välkomnar förenklingen av de finansiella bestämmelserna för den allmänna budgeten och anser att ytterligare förenkling ökar effektiviteten. Parlamentet hoppas att andra mottagare av unionsmedel i högre grad kommer att gynnas av förenklade kostnadsalternativ.

Importförfaranden

44.  Europaparlamentet noterar att tullavgifter utgör 14 % av EU:s budget. Ineffektiv tillämpning och avsaknad av harmoniserade regler har negativ inverkan på EU:s ekonomiska intressen.

45.  Europaparlamentet noterar att tullmyndigheterna i olika medlemsstater utbyter information om misstänkta bedrägerier för att säkerställa att tullbestämmelserna följs (ömsesidigt bistånd). Parlamentet anser att sådan kommunikation blir enklare om det är obligatoriskt att ange avsändare i tulldeklarationen för import (SAD) och uppmanar kommissionen att göra denna uppgift obligatorisk i alla medlemsstater senast i juli 2019.

46.  Europaparlamentet uttrycker oro vad gäller tullinspektioner och därmed sammanhängande uppbörd av tullavgifter, vilka är egna medel i EU-budgeten. Inspektioner för att kontrollera att importörer följer tulltariff- och importbestämmelserna genomförs av medlemsstaternas tullmyndigheter, och parlamentet uppmanar kommissionen att se till att kontroller vid EU:s gränser är lämpliga och harmoniserade, för att på så sätt garantera unionens säkerhet, trygghet och ekonomiska intressen, och förbinda sig att i synnerhet bekämpa handeln med olagliga och förfalskade varor.

47.  Europaparlamentet beklagar att genomförandet av de nya it-systemen för tullunionen drabbats av en rad förseningar, vilket innebär att några av nyckelsystemen inte kommer att vara tillgängliga inom den tidsfrist 2020 som fastställs i unionens tullkodex. Parlamentet understryker att en snabb övergång till en papperslös miljö är avgörande för att säkerställa att tullförvaltningarna fungerar som om de vore en enda enhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bidra till fullbordandet och den finansiella hållbarheten för EU:s tullinformationssystem.

48.  Europaparlamentet gläder sig över Olafs 11 gemensamma tullinsatser, som på ett framgångsrikt sätt har inriktats på olika hot, som intäktsbedrägerier, olagliga förflyttningar av kontanta medel, förfalskade produkter, cigarettsmuggling och narkotika. Parlamentet välkomnar dessutom upptäckten av oriktigheter efter Olafs meddelanden om ömsesidigt bistånd, särskilt bedrägerier med solpaneler.

49.  Europaparlamentet understryker att harmoniserade och standardiserade tullkontroller vid alla införselställen är nödvändiga eftersom en obalans i medlemsstaternas utförande av tullkontroller gör att tullunionen inte fungerar som den ska.

Utgifter

50.  Europaparlamentet välkomnar den stora minskningen av antalet ärenden (från 272 år 2016 till 133 år 2017) som anmälts som bedrägerier inom landsbygdsutveckling, och den därav följande minskningen av bedrägerivärdet från 47 miljoner EUR till 20 miljoner EUR. Parlamentet noterar dock den motsatta utvecklingen i fråga om direkt stöd till jordbruket, där värdet av oriktigheter som anmälts som bedrägerier ökade kraftigt från 11 miljoner EUR till 39 miljoner EUR och det genomsnittliga ekonomiska värdet i varje enskilt fall ökade med 227 %. Parlamentet hoppas att detta inte ska visa sig vara en negativ trend.

51.  Europaparlamentet förväntar sig att en förenkling av de administrativa reglerna, vilket efterfrågas i de gemensamma bestämmelserna för perioden 2014–2020, gör det möjligt att minska antalet andra oriktigheter, upptäcka bedrägerifallen och förbättra tillgången till EU-medel för stödmottagarna.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med att standardisera klassificeringen av fel som är kopplade till utgifter, eftersom uppgifter visar att olika medlemsstater redovisar samma fel inom olika kategorier (SWD(2018)0386).

53.  Europaparlamentet betonar att detektionskapaciteten är avgörande i bedrägeribekämpningsarbetet, vilket bidrar till att hålla systemet för skydd av EU:s budget effektivt och ändamålsenligt. Parlamentet gläder sig därför över att de medlemsstater som är aktivast med att upptäcka och anmäla oriktigheter med misstanke om bedrägeri var Polen, Rumänien, Ungern, Italien och Bulgarien, som svarade för 73 % av antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri inom den gemensamma jordbrukspolitiken under åren 2013–2017. Parlamentet betonar i detta avseende att en enkel numerisk bedömning av rapporterna kan leda till en felaktig uppfattning om kontrollernas effektivitet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta att stödja medlemsstaterna i syfte att säkerställa fler kontroller av bättre kvalitet och utbyta bästa praxis i kampen mot bedrägerier.

54.  Europaparlamentet noterar att antalet oriktigheter som inte rapporterats som bedrägerier inom sammanhållningspolitiken och fiskeripolitiken (5 129 ärenden 2017) har återgått till nivåerna för 2013 och 2014 (4 695 respektive 4 825 fall) efter en topp på två år.

55.  Europaparlamentet påpekar att det är mycket viktigt med fullständig öppenhet vid redovisningen av utgifter, särskilt när det gäller infrastrukturarbeten som finansieras direkt via EU-medel eller EU:s finansieringsinstrument. Kommissionen uppmanas att se till att unionsmedborgarna har obegränsad tillgång till information om samfinansierade projekt.

56.  Europaparlamentet noterar att antalet anmälda oriktigheter i samband med föranslutningsstöd minskade ytterligare under 2017 och att antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri i samband med utfasningen av föranslutningsprogrammen var nära noll.

Kartlagda problem och nödvändiga åtgärder

Bättre kontroller

57.  Europaparlamentet stöder Herkules III-programmet, som är ett bra exempel på strategin för maximalt utnyttjande av varje euro. Parlamentet förväntar sig att uppföljaren för perioden efter 2020 kommer att vara ännu effektivare.

58.  Europaparlamentet hoppas att planerna på en ny förordning från Europaparlamentet och rådet om inrättande, som en del av fonden för integrerad gränsförvaltning, av ett instrument för ekonomiskt stöd till utrustning för tullkontroll kommer att ytterligare förbättra samordningen och samarbetet för finansieringsändamål mellan tullmyndigheter och andra brottsbekämpande myndigheter, genom ett förbättrat partnerskap på EU-nivå.

Transnationella bedrägerier

59.  Europaparlamentet framhäver att ett system för informationsutbyte skulle göra det möjligt att dubbelkontrollera redovisningsuppgifter beträffande transaktioner mellan två eller flera medlemsstater, så att man kan förhindra gränsöverskridande bedrägerier när det gäller struktur- och investeringsfonderna, och således säkerställa en övergripande och fullständig strategi för skyddet av medlemsstaternas ekonomiska intressen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ömsesidigt administrativt bistånd på de utgiftsområden inom europeisk finansiering där det inte finns någon förskrift om detta.

60.  Europaparlamentet är oroat över det ökande hotet från de allt mer vanligt förekommande gränsöverskridande bedrägerier som upptäcks av Olaf. Parlamentet välkomnar antagandet av betänkandet av den 25 oktober 2018 om skydd av EU:s ekonomiska intressen – återvinning av pengar och tillgångar från tredjeländer i bedrägerifall, och den klausul om bedrägeribekämpning som införlivats i frihandelsavtalet med Japan. Parlamentet uppmanar kommissionen att allmänt tillämpa praxisen att lägga till klausuler om bedrägeribekämpning i avtal mellan EU och tredjeländer.

Visselblåsare

61.  Europaparlamentet välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (COM(2018)0218). Parlamentet hoppas att det kommer att ge avsevärt större trygghet för visselblåsare i unionen, vilket i sin tur kommer att leda till en betydande förbättring av EU:s finansiella skydd och rättsstatsprincipen. Parlamentet hoppas att det träder i kraft inom en snar framtid. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att genomföra de standarder som fastställs i direktivet i sin egen interna politik så snart som möjligt för att säkerställa högsta möjliga skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införliva det i sina nationella rättssystem med bredast möjliga räckvidd.

62.  Parlamentet understryker dels den viktiga roll som visselblåsare spelar för förebyggande, upptäckt och rapportering av bedrägerier, dels vikten av att skydda dem.

Undersökande journalistik

63.  Europaparlamentet anser att den undersökande journalistiken spelar en nyckelroll för att förbättra den nödvändiga graden av transparens i EU och medlemsstaterna, och måste uppmuntras och stödjas både i medlemsstaterna och på EU-nivå.

Tobak

64.  Europaparlamentet noterar med oro att den olagliga handeln med cigaretter enligt Olafs uppskattningar innebär att över 10 miljarder EUR går förlorade för unionens och medlemsstaternas budgetar varje år.

65.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet den 25 september 2018 av Världshälsoorganisationens (WHO) protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror efter den 41:a ratificeringen den 27 juni 2018. Parlamentet välkomnar att det första mötet mellan parterna i protokollet ägde rum den 8–10 oktober 2018. Parlamentet uppmanar dock de medlemsstater som ännu inte har ratificerat protokollet att göra detta så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att spela en aktiv roll för att ta fram en bred rapport om god praxis och genomförande av experiment med spårningssystem i partsstaterna. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som har undertecknat men ännu inte ratificerat protokollet att göra detta.

66.  Europaparlamentet påminner om kommissionens beslut att inte förnya avtalet med Philip Morris International (PMI-avtalet), som löpte ut den 9 juli 2016. Parlamentet påminner om att parlamentet den 9 mars 2016 begärde att kommissionen inte skulle förnya, förlänga eller omförhandla det utöver den sista giltighetsdagen. Parlamentet anser att de tre andra avtalen med tobaksbolag (BAT, JTI, ITL) inte bör förnyas, förlängas eller omförhandlas. Parlamentet uppmanar kommissionen att före 2018 års utgång lägga fram en rapport om genomförbarheten av ett avslutande av de tre återstående avtalen.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram den nya handlingsplanen och heltäckande EU-strategin mot den olagliga tobakshandeln, som planerades till slutet av sommaren 2018.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de spårningssystem och säkerhetsåtgärder som medlemsstaterna ska införa senast den 20 maj 2019 för cigaretter och rulltobak och senast den 20 maj 2024 för alla andra tobaksvaror (t.ex. cigarrer, cigariller och rökfria tobaksvaror) är förenliga med riktlinjerna för oberoende i WHO:s protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror, som ratificerades av Europeiska unionen den 24 juni 2016.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föregripa riskerna för dold kopiering av tobaksindustrins individuella märkningar i syfte att förse den parallella marknaden med produkter.

70.  Europaparlamentet noterar med oro att Olafs rättsliga rekommendationer bara har genomförts i medlemsstaterna i begränsad utsträckning. Parlamentet anser att denna situation är oacceptabel och uppmanar kommissionen att säkerställa ett fullständigt genomförande av Olafs rekommendationer i medlemsstaterna och att fastställa regler som gör det möjligt att säkerställa tillåtlighet av bevismaterial som läggs fram av Olaf.

Utredningar och Olafs roll

71.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att ge Olaf behörighet att utreda momsärenden. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en viss grad av transparens i Olafs rapporter och rekommendationer, efter det att alla europeiska och nationella förfaranden avslutats. Parlamentet anser att kommissionen, efter att ha gjort de nödvändiga ändringarna av Olaf-förordningen för att ta hänsyn till EPPO:s inrättande, bör börja arbeta med en mer ingående och omfattande modernisering av ramverket för Olaf.

72.  Europaparlamentet beklagar att terminologin i Olafs rapporter är inkonsekvent (exempelvis begreppet avslutade (closed) respektive slutförda (concluded) utredningar). Parlamentet uppmanar kommissionen och Olaf att använda en konsekvent terminologi så att jämförbarhet över åren garanteras vad gäller rapportering och prövning av bedrägerifall.

73.  Europaparlamentet noterar de aktuella problemen med Olafs nya databas för innehållshantering (OCM). Parlamentet beklagar särskilt att ärenden har gått förlorade i den nya databasen. Parlamentet välkomnar att problemet är en fråga av högsta prioritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med en ingående utvärdering av it-projektet OCM, särskilt när det gäller projektutformning, fullständiga kostnader, genomförande, användarerfarenhet och en förteckning över problem som uppstått, i enlighet med rekommendationerna från Olafs övervakningskommitté(13).

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans se till att Olafs och medlemsstaternas utredningar kompletterar varandra, att Olaf har samma utredningsbefogenheter i alla medlemsstater, inklusive tillgång till bankkontouppgifter, och att samtliga medlemsstaters rättsväsenden tillåter material från Olafs utredningar som straffrättsliga bevis, eftersom det är av avgörande betydelse för att effektivt kunna följa upp Olafs utredningar.

o
o   o

75.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska byråns för bedrägeribekämpning övervakningskommitté.

(1) Den artonde rapporten från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), 1 januari–31 december 2017, 5.10.2018.
(2) EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.
(3) EUT L 198, 28.7.2017, s. 29.
(4) EUT L 283, 31.10.2017, s. 1.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 september 2015, brottmål mot Ivo Taricco m.fl., 105/14, ECLI:EU:C:2015:555.
(7) Domstolens dom (stora avdelningen) av den 5 december 2017, brottmål mot M.A.S. och M.B., 42/17, ECLI:EU:C:2017:936.
(8) EUT C 252, 18.7.2018, s. 56.
(9) EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.
(10) Antagna texter, P8_TA(2018)0419.
(11) Antagna texter, P8_TA(2018)0384.
(12) EUT L 268, 12.10.2010, s. 1.
(13) Övervakningskommitténs yttrande nr 1/2018 om Olafs preliminära budgetförslag för 2019.


Genomförande och drift av toppdomännamnet .eu ***I
PDF 117kWORD 44k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 31 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet och driften av toppdomännamnet .eu och om upphävande av förordning (EG) nr 733/2002 och kommissionens förordning (EG) nr 874/2004 (COM(2018)0231 – C8-0170/2018 – 2018/0110(COD))
P8_TA(2019)0055A8-0394/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0231),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0170/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet av den 11 juli 2018 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 19 december 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0394/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 31 januari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om genomförandet och driften av toppdomännamnet .eu och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 733/2002 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 874/2004

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/517.)

(1) EUT C 367, 10.10.2018, s. 112.


Harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) ***I
PDF 117kWORD 43k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 31 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (COM(2017)0329 – C8-0192/2017 – 2017/0134(COD))
P8_TA(2019)0056A8-0009/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0329),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0192/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 5 december 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0009/2018),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 31 januari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (BNI-förordningen)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/516.)


Genetiskt modifierad raps av typ Ms8, Rf3 och Ms8 × Rf3
PDF 139kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om ändring av genomförandebeslut 2013/327/EU vad gäller förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av foder som innehåller eller består av genetiskt modifierad raps av typ Ms8, Rf3 och Ms8 × Rf3 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D059688/02 – 2019/2521(RSP))
P8_TA(2019)0057B8-0073/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om ändring av genomförandebeslut 2013/327/EU vad gäller förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av foder som innehåller eller består av genetiskt modifierad raps av typ Ms8, Rf3 och Ms8 × Rf3 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D059688/02),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3,

–  med beaktande av omröstningen den 3 december 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 25 oktober 2017, och som offentliggjordes den 28 november 2017(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085, 2017/0035(COD)),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 20 maj 2016 lämnade Bayer CropScience AG in en ansökan i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003 om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av de produkter som omfattas av kommissionens beslut 2007/232/EG(5) (nedan kallad ansökan om förlängning).

B.  Genom beslut 2007/232/EG godkändes utsläppande på marknaden av foder som innehåller eller består av genetiskt modifierad raps av typ Ms8, Rf3 och Ms8 × Rf3, och godkännandet omfattade även produkter som innehåller eller består av raps av typ Ms8, Rf3 och Ms8 × Rf3 för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odlingsändamål.

C.  Den 25 oktober 2017 antog Efsa ett positivt yttrande till ansökan om förlängning, i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003.

D.  På sökandens begäran beslutade kommissionen att ändra sitt tidigare genomförandebeslut 2013/327/EU(6) för att även inkludera de produkter som omfattas av beslut 2007/232/EG. Utkastet till kommissionens genomförandebeslut innebär därmed en ändring av genomförandebeslut 2013/327/EU och ett upphävande av beslut 2007/232/EG. Legitimiteten i detta tillvägagångssätt kan ifrågasättas.

E.  Många kritiska synpunkter inkom från de behöriga myndigheterna under den tre månader långa samrådsperioden(7). Medlemsstaterna kritiserade bland annat att den övervakningsstrategi som sökanden antagit inte var i linje med kraven i bilaga VII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG(8) eller med Efsas vägledningar, att de rapporter om miljöövervakning efter utsläppandet på marknaden som sökanden lämnat hade grundläggande brister och att de inte gav tillförlitliga uppgifter som stöd till slutsatsen att det inte förelåg några negativa effekter på hälsan eller miljön i samband med import eller användning av genetiskt modifierad raps av typ Ms8, Rf3 och Ms8 × Rf3.

F.  Genetiskt modifierad raps av typ Ms8, Rf3 och Ms8 × Rf3 har utvecklats för att vara resistent mot herbiciden glufosinat.

G.  Användning av kompletterande herbicider tillhör gängse jordbrukspraxis vid odlingen av herbicidresistenta växter, och man kan därför utgå från att dessa växter exponeras för både högre och upprepade doser, vilket inte bara leder till högre resthalter i skörden, och därmed även i den importerade produkten, utan även kan påverka den genetiskt modifierade växtens sammansättning och odlingstekniska egenskaper.

H.  Användningen av glufosinat är inte längre tillåten i unionen, eftersom det har klassificerats som reproduktionstoxiskt och därmed faller inom de uteslutningskriterier som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009(9).

I.  Restprodukter från besprutning med herbicider anses falla utanför behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer. Det har inte gjorts någon bedömning av hur genetiskt modifierad raps av typ Ms8, Rf3 och Ms8 × Rf3 påverkas av att besprutas med glufosinat. Information om resthalter av herbicider och dessas metaboliter är avgörande för en grundlig riskbedömning av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter.

J.  Medlemsstaterna är inte skyldiga att mäta glufosinatrester i importerad raps för att säkerställa att gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester följs i enlighet med det samordnade fleråriga kontrollprogrammet för unionen för 2019, 2020 och 2021(10).

K.  Utöver risken att djur och människor i EU även i fortsättningen kommer att exponeras för höga resthalter av glufosinat i genetiskt modifierad raps av denna typ, har en behörig expertmyndighet också uttryckt oro över metaboliten N-acetylglufosinat som produceras i den genetiskt modifierade rapsen Ms8xRf3, men inte i dess icke genetiskt modifierade motsvarighet(11). Trots att en studie från 2013 tyder på att N-acetylglufosinat kan ha neurotoxiska effekter utvärderades detta inte inom ramen för Efsas bedömning.

L.  Vid omröstningen den 3 december 2018 i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, och därmed fick godkännandet inte stöd av en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.

M.  I de två motiveringarna till de lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier, respektive den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011, beklagade kommissionen att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft har antagit beslut om godkännande utan stöd av yttrandet från medlemsstatskommittén och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att åter hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet i stort. Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande Juncker, som ansett att detta inte är demokratiskt(12).

N.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet vid första behandlingen(13) lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med ett av målen med förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(14), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna import, varken som livsmedel eller som foder, av någon genetiskt modifierad växt som har gjorts tolerant mot en herbicid som inte är godkänd för användning i unionen, i detta fall glufosinat.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter utan att det gjorts en fullständig bedömning av restprodukterna från besprutning med kompletterande herbicider, metaboliter och kommersiella beredningar såsom de används i odlingsländerna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter i sin helhet ta med bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och deras restprodukter, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för livsmedel och foder.

7.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. Parlamentet uppmanar rådet att driva på sitt arbete med kommissionens förslag som en brådskande fråga.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upphäva eventuella genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att godkännandeförfarandet har setts över på ett sådant sätt att bristerna åtgärdats i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara olämpligt.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka förslag om godkännande av genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller för användning som livsmedel eller foder, om ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Assessment of genetically modified oilseed rape MS8 × RF3 for renewal of authorisation under regulation (EC) No 1829/2003 (application EFSA-GMO-RX-004), https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2017.5067
(4)––––––––––––––––––––––––––– Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (EUT C 399, 24.11.2017, s. 71).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 19).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 17).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (EUT C 35, 31.1.2018, s. 15).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (EUT C 86, 6.3.2018, s. 108).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (EUT C 86, 6.3.2018, s. 111).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 76).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 80).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 70).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 73).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 83).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 298, 23.8.2018, s. 34).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 307, 30.8.2018, s. 71).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 307, 30.8.2018, s. 67).Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 337, 20.9.2018, s. 54).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 55).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 60).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 122).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 × 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 127).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 133).Resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122 (DAS-59122-7), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0051).Resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603 (MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-ØØ6Ø3-6) och genetiskt modifierad majs som kombinerar två av transformationshändelserna MON 87427, MON 89034 och NK603, och om upphävande av beslut 2010/420/EU (Antagna texter, P8_TA(2018)0052).Resolution av den 3 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som har framställts av den genetiskt modifierade sockerbetan H7-1 (KM-ØØØH71-4) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0197).Resolution av den 30 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen GA21 (MON-ØØØ21-9), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0221).Resolution av den 30 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 × 59122 × MON 810 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna 1507, 59122, MON 810 och NK603, och om upphävande av besluten 2009/815/EG, 2010/428/EU och 2010/432/EU i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (P8_TA(2018)0222).Resolution av den 24 oktober 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × MON 810 (MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (antagna texter, P8_TA(2018)0416).Resolution av den 24 oktober 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, 1507, MON 88017 och 59122 och om upphävande av beslut 2011/366/EU (antagna texter, P8_TA(2018)0417).
(5) Kommissionens beslut 2007/232/EG av den 26 mars 2007 om utsläppande på marknaden i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av rapsprodukter (Brassica napus L., linjerna Ms8, Rf3 och Ms8xRf3) som modifierats genetiskt för tolerans mot herbiciden ammoniumglyfosinat (EUT L 100, 17.4.2007, s. 20).
(6) Kommissionens genomförandebeslut 2013/327/EU av den 25 juni 2013 om godkännande för utsläppande på marknaden av livsmedel som innehåller eller består av genetiskt modifierad Ms8-, Rf3- och Ms8 × Rf3-raps eller livsmedel och foder som har framställts av sådana genetiskt modifierade organismer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 175, 27.6.2013, s. 57).
(7) Kommentarer från medlemsstaterna i bilaga G, http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2016-00569.
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/555 av den 9 april 2018 om ett samordnat flerårigt kontrollprogram för unionen för 2019, 2020 och 2021 för att säkerställa att gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester följs och för att bedöma konsumenternas exponering för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung (EUT L 92, 10.4.2018, s. 6).
(11) Kommentarer från medlemsstaterna i bilaga G, s.18, http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2016-00569.
(12) Se till exempel Junckers öppningsanförande vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 15 juli 2014, som senare togs upp i de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen, eller hans tal om tillståndet i unionen den 14 september 2016.
(13) EUT C 355, 20.10.2017, s. 165.
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).


Genetiskt modifierade majsen 5307 (SYN-Ø53Ø7-1)
PDF 139kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 5307 (SYN-Ø53Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D059689/02 – 2019/2522(RSP))
P8_TA(2019)0058B8-0074/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 5307 (SYN-Ø53Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D059689/02),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 3 december 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (Efsa) yttrande av den 16 april 2015 och som publicerades den 5 maj 2015(3), och om den förklaring som kompletterar Efsas vetenskapliga yttrande om ansökan (EFSA-GMO-DE-2011-95) om utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen 5307 som livsmedel och foder och för import och bearbetning enligt förordning (EG) nr 1829/2003, från Syngenta Crop Protection AG, samt med hänsyn tagen till en kompletterande toxikologisk studie som Efsa antog den 7 mars 2018 och offentliggjorde den 11 april 2018(4),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085, (2017/0035(COD)),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(5),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 7 april 2011 lämnade Syngenta Crop Protection AG, via sitt närstående bolag Syngenta Crop Protection NV/SA, in en ansökan i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 5307 (ansökan) till den behöriga nationella myndigheten i Tyskland. Ansökan gäller även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierad majs 5307 för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B.  Genetiskt modifierad majs 5307 producerar ett nytt insektsdödande protein, eCry3.1Ab, vilket är giftigt för vissa skalbaggar och vivlar och kommer från fusion och omvandling av toxiner som förekommer naturligt i jordbakterier som är kända som Bacillus thuringiensis (Bt). Den genetiskt modifierade majsen 5307 uttrycker proteinet phosphommanose isomerase, vilket används som selektionsmarkör.

C.  I sitt yttrande från 2015 kom Efsa fram till att man inte kunde slutföra sin riskbedömning av livsmedlet och fodret på grund av brister i den 28 dagar långa toxicitetsstudie som ansökanden hade lämnat in, i synnerhet eftersom dataseten kom från två olika experiment och eftersom antalet använda djur var otillräckligt(6).

D.  Ansökanden lämnade sedan in en ny 28-dagarsstudie. Den andra studien uppfyllde dock inte alla OECD:s krav (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) på upprepade 28 dagar långa orala toxicitetsstudier på gnagare(7), såsom Efsa hade begärt.

E.  I sitt uttalande från 2018 antog Efsa ett positivt yttrande till denna ansökan.

F.  Trots att det har fastställts att Cry-protein (Bt-toxiner) har adjuvanta egenskaper, vilket innebär att de kan förstärka allergiframkallande egenskaper hos andra livsmedel, undersöktes inte detta av Efsa. Detta är ett problem eftersom Bt-toxiner kan blandas med andra allergiframkallande ämnen i livsmedel och foder, såsom sojabönor.

G.  I den 28 dagar långa toxicitetsstudie som Efsa godkände testades bara det isolerade proteinet. Det har dock bevisats att Bt-toxinernas toxicitet kan förstärkas genom interaktioner med andra ämnen såsom växtenzym, andra Bt-toxiner och rester från besprutning med bekämpningsmedel. Att testa Bt-toxinet ensamt och isolerat ger därför inte möjlighet att dra några slutsatser av vilka hälsoeffekter det har efter konsumtion(8).

H.  Efsa konstaterade att den sökande identifierade relevanta likheter mellan aminosyrasekvensen för eCry3.1Ab och parasporiner, som kan fungera som cytotoxiska proteiner på däggdjursceller(9). Efsa undersökte inte detta ytterligare.

I.  Många kritiska synpunkter inkom från medlemsstaternas behöriga myndigheter under den tre månader långa samrådsperioden(10).

J.  Enligt en behörig myndighet(11) överskrider uttrycksnivåerna av eCry3.1Ab i kärnorna av genmodiferad majs 5307 det tillåtna gränsvärdet för bekämpningsmedelsrester, som är 0,01 mg/kg i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005(12),

K.  Vid omröstningen den 3 december 2018 i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.

L.  I motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier, liksom i motiveringen till det lagstiftningsförslag som lades fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011, beklagade kommissionen att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft har antagit beslut om godkännande utan stöd av medlemsstaternas yttrande i kommittén och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att åter hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som definitivt tillhör undantagen i förfarandet i stort. Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av ordförande Juncker, som har ansett att den är odemokratisk(13).

M.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet vid första behandlingen lagstiftningsförslaget(14) av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i förordning (EG) nr 178/2002(15), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt engagemang till förmån för arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. Parlamentet uppmanar rådet att driva på sitt arbete med kommissionens förslag som en brådskande fråga.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upphäva alla genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att godkännandeförfarandet har reviderats så att bristerna åtgärdats i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara olämpligt.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka förslaget om godkännande av genetiskt modifierade organismer, antingen för odlingsändamål eller för användning som livsmedel eller foder, om ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Vetenskapligt yttrande om ansökan (EFSA-GMO-DE-2011-95) om utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen 5307 som livsmedel och foder och för import och bearbetning enligt förordning (EG) nr 1829/2003, från Syngenta Crop Protection AG https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2015.4083
(4) Yttrande som kompletterar Efsas vetenskapliga yttrande om ansökan (EFSA-GMO-DE-2011-95) om utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen 5307 som livsmedel och foder och för import och bearbetning enligt förordning (EG) nr 1829/2003, från Syngenta Crop Protection AG, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5233
(5)––––––––––––––––––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (EUT C 399, 24.11.2017, s. 71).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 19).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 17).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (EUT C 35, 31.1.2018, s. 15).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (EUT C 86, 6.3.2018, s. 108).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (EUT C 86, 6.3.2018, s. 111).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 76).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 80).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 70).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 73).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 83).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 298, 23.8.2018, s. 34).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 307, 30.8.2018, s. 71).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 307, 30.8.2018, s. 67).Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 337, 20.9.2018, s. 54).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 55).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 60).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 122).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 × 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 127).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 133).Resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122 (DAS-59122-7), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0051).Resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603 (MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-ØØ6Ø3-6) och genetiskt modifierad majs som kombinerar två av transformationshändelserna MON 87427, MON 89034 och NK603, och om upphävande av beslut 2010/420/EU (Antagna texter, P8_TA(2018)0052).Resolution av den 3 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som har framställts av den genetiskt modifierade sockerbetan H7-1 (KM-ØØØH71-4) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0197).Resolution av den 30 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen GA21 (MON-ØØØ21-9), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0221).Resolution av den 30 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 × 59122 × MON 810 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna 1507, 59122, MON 810 och NK603, och om upphävande av besluten 2009/815/EG, 2010/428/EU och 2010/432/EU i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (P8_TA(2018)0222).Resolution av den 24 oktober 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × MON 810 (MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (antagna texter, P8_TA(2018)0416).Resolution av den 24 oktober 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, 1507, MON 88017 och 59122 och om upphävande av beslut 2011/366/EU (antagna texter, P8_TA(2018)0417).
(6) Efsas yttrande 2015, s. 15, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2015.4083
(7) Efsas yttrande 2018, s. 4, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5233
(8) Se analysen från Institute for Independent Impact in Biotechnology, TESTBIOTECH, s. 3 för ytterligare information: https://www.testbiotech.org/sites/default/files/Testbiotech_Comment_Maize%205307.pdf
(9) Efsas yttrande 2015, s. 9, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2015.4083
(10) jämför. bilaga G, medlemsstaternas kommentarer, http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2011-00310
(11) Medlemsstaternas kommentarer, s. 95.
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG, EUT L 70, 16.3.2005, s. 1.
(13) Se till exempel öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016).
(14) EUT C 355, 20.10.2017, s. 165.
(15) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.


Genetiskt modifierade majsen MON 87403 (MON-874Ø3-1)
PDF 160kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87403 (MON-874Ø3-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D059691/02 – 2019/2523(RSP))
P8_TA(2019)0059B8-0075/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87403 (MON-874Ø3-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D059691/02),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 3 december 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 8 mars 2018, och som offentliggjordes den 28 mars 2018(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085, COD(2017)0035),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 26 juni 2015 lämnade Monsanto Europe SA/NV, på vägnar av företaget Montsanto i Förenta staterna, in en ansökan i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87403 (nedan kallad ansökan) till den behöriga nationella myndigheten i Belgien, och ansökan omfattade även utsläppande av marknaden av produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierad majs MON 87403 för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odlingsändamål.

B.  Majsen MON 87403 är genetiskt modifierad för att öka biomassan och avkastningen av ax (som blir de majskolvar som skördas) genom att det i den majsen införts en trunkerad gensekvens från en annan växtart (Arabidopsis thaliana). Detta resulterar i ett genuttryck av ett protein (AtHB17Δ113), avsett att konkurrera med ett liknande naturligt protein som kontrollerar växternas genreglering och tillväxt.

C.  Många kritiska synpunkter inkom från de behöriga medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden(5). Bland dessa märktes att försöksdata inte stödde påståendet om att den genetiskt modifierade majsen MON 87403 gav högre avkastning, att det inte går att dra slutsatser om säkerheten när det gäller hela livsmedlets och/eller fodermedlets långsiktiga effekter på förökningen eller utvecklingen, att sökandens förslag till en miljöövervakningsplan inte leder till uppnående av målen i bilaga VII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG(6), samt, vilket är av avgörande betydelse, att de bevis som framlagts inte ansågs tillräckliga för att få konsumenterna att känna sig lugna för att den genetiskt modifierade majsen MON 87403 var säker.

D.  Efsa ger visserligen klartecken för att den genetiskt modifierade majsen MON 87403 är säker, men vid en oberoende analys av Efsas utvärdering kommer det fram att man fortfarande inte vet särskilt mycket, vare sig om de exakta molekylära mekanismerna som medverkar i genuttrycket AtHB17Δ11 eller om hur deras medverkan ger den effekt som är avsedd uppkomma, och att ytterligare forskning behövs(7). Utan en grundläggande förståelse av den genetiska modifikationen kan man inte fullständigt utvärdera vilka risker den är förknippad med.

E.  De fältförsök som gjorts av sökanden visar att de iakttagna effekterna av den avsedda egenskapen, alltså ökad biomassa och större avkastning av ax inte bara var mycket små, utan dessutom inkonsekventa. Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (nedan kallad Efsas GMO-panel) medgav att den avsedda egenskapen inte för med sig några förändringar, annat än i begränsad skala, något som antyder att förekomsten av denna egenskap kan bero på miljöförhållandena vid fältförsöken.(8)

F.  Fältförsöken utfördes endast i Förenta staterna. Om den genetiskt modifierade majsen MON 87403 godkänns för import till unionen kommer den att få odlas i många majsproducerande länder med högst olika klimat- och jordbruksförhållanden och ytterligare stressfaktorer såsom vattenbrist och torka. Såsom Efsas GMO-panel medgett har det inte vidtagits tillräckliga åtgärder mot hur dessa stressfaktorer och förhållanden kan komma att påverka att egenskapen kommer till synes (och således inte heller mot några eventuella oavsiktliga effekter).

G.  Efsas GMO-panel drog paradoxalt nog den slutsatsen att man vid sammansättningsanalysen (en jämförelse av den genetiskt modifierade majsen MON 87403 med ett jämförelsematerial som inte genomgått någon genetisk modifiering) visserligen inte kommit fram till något som skulle kräva en ytterligare bedömning av antingen livsmedels- och fodersäkerheten eller påverkan på miljön, men samtidigt ifrågasatte panelen om de sammansättningsdata man fått vid fältförsöken verkligen tillät en grundlig riskbedömning.

H.  Efsas GMO-panel har inte gjort en tillräcklig undersökning av vilka eventuella risker denna genetiskt modifierade majs kan innebära för människors och djurs hälsa och för miljön. Det är oacceptabelt att kommissionen föreslår att denna genetiskt modifierade majs ska godkännas på grundval av Efsas yttrande.

I.  En av de studier som det hänvisades till i Efsas yttrande hade som medförfattare en medlem av Efsas GMO-panel och en vetenskapsman som arbetade för Syngenta(9). Det har konstaterats att hänvisningar till denna studie sedermera tagits bort från Efsas yttrande, låt vara att Efsa konstaterat att det i sak varken påverkar innehållet i eller resultatet av yttrandet att dessa hänvisningar tagits bort(10).

J.  Europaparlamentet välkomnar att Efsas verkställande direktör åtagit sig att se till att Efsas personal framgent inte kommer att verka som medförfattare i vetenskapliga publikationer tillsammans med näringslivsanknutna vetenskapsmän, för att Efsa inte ska upplevas stå olämpligt nära näringslivet och av omsorg om ökat förtroende bland konsumenterna för EU:s system för livsmedelssäkerhet(11). Det är av yttersta vikt med tydliga hänvisningar till alla studier som Efsa använt i sitt arbete.

K.  Vid omröstningen den 3 december 2018 i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som avses i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.

L.  Både i motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och i motiveringen till det lagstiftningsförslag som lades fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 beklagade kommissionen att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft antagit beslut om godkännande utan stöd av yttrandet från medlemsstaternas kommitté och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit gängse praxis att åter hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som i högsta grad borde vara ett undantag inom detta förfarande. Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av ordförande Juncker, som ansett den som odemokratisk(12).

M.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet vid första behandlingen(13) lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet med förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(14), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt engagemang till förmån för arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003. Parlamentet uppmanar rådet att driva på sitt arbete med kommissionens förslag som en brådskande fråga.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upphäva alla genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att godkännandeförfarandet har reviderats så att bristerna åtgärdats i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara olämpligt.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka förslag om godkännande av genetiskt modifierade organismer, antingen för odlingsändamål eller för användning som livsmedel eller foder, om ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Assessment of genetically modified maize MON 87403 for food and feed uses, import and processing, under Regulation (EC) No 1829/2003 (application EFSA‐GMO‐BE‐2015‐125), https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.2903/j.efsa.2018.5225
(4)––––––––––––––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (EUT C 399, 24.11.2017, s. 71).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 19).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 17).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (EUT C 35, 31.1.2018, s. 15).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (EUT C 86, 6.3.2018, s. 108). Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (EUT C 86, 6.3.2018, s. 111).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 76).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 80).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 70).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 73).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 83).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 298, 23.8.2018, s. 34).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 307, 30.8.2018, s. 71).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 307, 30.8.2018, s. 67).Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 337, 20.9.2018, s. 54).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 55).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 60).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 122).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 × 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 127).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 133).Resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122 (DAS-59122-7), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0051).Resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603 (MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-ØØ6Ø3-6) och genetiskt modifierad majs som kombinerar två av transformationshändelserna MON 87427, MON 89034 och NK603, och om upphävande av beslut 2010/420/EU (Antagna texter, P8_TA(2018)0052).Resolution av den 3 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som har framställts av den genetiskt modifierade sockerbetan H7-1 (KM-ØØØH71-4) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0197). Resolution av den 30 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen GA21 (MON-ØØØ21-9), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0221). Resolution av den 30 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 × 59122 × MON 810 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna 1507, 59122, MON 810 och NK603, och om upphävande av besluten 2009/815/EG, 2010/428/EU och 2010/432/EU i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (P8_TA(2018)0222). –Resolution av den 24 oktober 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × MON 810 (MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (antagna texter, P8_TA(2018)0416).Resolution av den 24 oktober 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, 1507, MON 88017 och 59122 och om upphävande av beslut 2011/366/EU (antagna texter, P8_TA(2018)0417).
(5) Medlemsstaternas synpunkter http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionDocumentsLoader?question=EFSA-Q-2018-00222
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).
(7) Synpunkter från Testbiotech på Efsas GMO-panels vetenskapliga yttrande från 2018 om användningen av den genetiskt modifierade majsen MON 87403 från Monsanto för livsmedels- och foderändamål samt för import och förädling. https://www.testbiotech.org/node/2210
(8) Se Efsas yttrande, s. 3. https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.2903/j.efsa.2018.5225
(9) För närmare upplysningar hänvisas till synpunkterna från Testbiotech på Efsas GMO-panels vetenskapliga yttrande från 2018 om användningen av den genetiskt modifierade majsen MON 87403 från Monsanto för livsmedels- och foderändamål samt för import och förädling. https://www.testbiotech.org/node/2210
(10) Se Efsas yttrande, s. 2. https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.2903/j.efsa.2018.5225
(11) Skrivelse från Efsa till Testbiotech, juli 2018: http://www.testbiotech.org/sites/default/files/EFSA_letter_Testbiotech_July_2018%20.pdf
(12) Se till exempel öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016).
(13) EUT C 355, 20.10.2017, s. 165.
(14) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.


Genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985
PDF 178kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D059692/02 – 2019/2524(RSP))
P8_TA(2019)0060B8-0076/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D059692/02),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 3 december 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 7 mars 2018, och som offentliggjordes den 20 april 2018(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085, COD(2017)0035),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 11 februari 2011 lämnade Bayer CropScience AG in en ansökan, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om tillstånd att släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985 och klyvningsprodukten LLCotton25 × MON 15985 på marknaden (nedan kallad ansökan) till den behöriga nationella myndigheten i Nederländerna. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985 och klyvningsprodukten LLCotton25 × MON 15985 och som avses för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag för odling.

B.  Den 7 mars 2018 antog Efsa ett positivt yttrande till ansökan.

C.  Genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985 uttrycker 2mEPSPS-protein som ger tolerans mot herbicider som innehåller glyfosat, PAT-protein, som ger tolerans mot glufosinatammoniumbaserade herbicider samt Cry1Ac- och Cry1Ab2-protein som ger skydd mot vissa fjärilsarter som är skadegörare. Dessutom producerar växten proteiner (NPTII och AAD) som ger resistens mot antibiotika.

D.  Människor konsumerar visserligen bomullsfröolja i relativt begränsad utsträckning i Europa, men den förekommer i ett stort antal olika livsmedelsprodukter, bland annat dressingar, majonnäs, finare bageriprodukter, chokladpålägg och chips(5).

E.  Djur får framförallt foder med bomull i form av bomullsfrökakor/bomullsfrömjöl eller som hela bomullsfrön(6).

Restprodukter av och komponenter i kompletterande herbicider

F.  Det tillhör gängse jordbrukspraxis att använda kompletterande herbicider, i detta fall glyfosat och glufosinat, vid odlingen av herbicidresistenta växter, och man kan därför utgå från att de exponeras för både högre och upprepade doser, vilket inte bara leder till högre resthalter i skörden, och därmed även i den importerade produkten, utan även kan påverka den genetiskt modifierade växtens sammansättning och odlingstekniska egenskaper.

G.  Användningen av glufosinat är sedan den 1 augusti 2018 inte längre tillåten i unionen, eftersom det har klassificerats som reproduktionstoxiskt och därmed omfattas av de uteslutningskriterier som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009(7).

H.  Frågor kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. Däremot klassificerade WHO:s internationella centrum för cancerforskning 2015 glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor.

I.  Enligt Efsas panel för växtskyddsmedel och restsubstanser av dem går det i allmänhet inte att dra några slutsatser om säkerheten i fråga om restprodukter från besprutning av genetiskt modifierade grödor med glyfosatberedningar(8). Tillsatsämnen och blandningar av dem som används i kommersiella beredningar för glyfosatbesprutning kan vara giftigare än det verksamma ämnet ensamt(9).

J.  Unionen har redan tagit bort en glyfosattillsats, känd som POE-talgamin, från marknaden på grund av frågetecken kring dess toxicitet. Problematiska tillsatsämnen och blandningar kan emellertid fortfarande vara tillåtna i de länder där den genetiskt modifierade bomullen odlas (för närvarande Japan).

K.  Information om resthalter av herbicider och dessas metaboliter är avgörande för en grundlig riskbedömning av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter. Restprodukter från besprutning med herbicider anses falla utanför ansvarsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer. Varken effekterna av besprutning av den genetiskt modifierade bomullen med herbicider eller den kumulativa effekten av besprutning med både glyfosat och glufosinat har bedömts.

L.  Medlemsstaterna är inte rättsligt skyldiga att mäta resthalterna av glyfosat eller glufosinat i importerad bomull för att säkerställa att gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester följs i enlighet med det samordnade fleråriga kontrollprogrammet för unionen för 2019, 2020 och 2021(10). I unionens senaste rapport om bekämpningsmedelsrester i livsmedel, som sammanställts av Efsa och som grundar sig på resultaten av det samordnade fleråriga programmet samt medlemsstaternas enskilda program, finns det inte någon information om hur gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester följs när det gäller bomull, för något bekämpningsmedel(11). Enligt de senaste uppgifterna vet man därför inte om resthalterna av glyfosat eller glufosinat i genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985 följer unionens gränsvärden.

Förekomst av det toxiska ämnet gossypol

M.  Gossypol är ett toxiskt ämne som förekommer naturligt i bomull. Förekomsten av EPSPS-protein kan leda till förhöjda nivåer av gossypol i genetiskt modifierade växter som innehåller detta protein(12). Efsas panel för genetiskt modifierade organismer konstaterade att halten av fri gossypol i råa bomullsfrön från genetiskt modifierad bomull GHB614 x LLcotton25 x MON15985 var högre än i den icke genetiskt modifierade jämförelseprodukten (7 200 mg/kg respektive 6 000 mg/kg)(13), och att båda halterna var högre än det lagstadgade gränsvärdet på 5 000 mg/kg som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG om djurfoder(14).

N.  Enligt en studie från 2014 om gossypoltoxicitet från bomullsfröprodukter är de vanligaste toxiska effekterna hos djur försämrad reproduktionsförmåga för både handjur och hondjur, vilket orsakar allvarliga ekonomiska förluster för boskapsindustrin, och påverkan på immunfunktionen, vilket minskar djurets resistens mot infektioner och försämrar effekten av vacciner(15). Efsas panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan har beskrivit gossypol som ett främmande ämne i djurfoder(16).

O.  Efsas panel för genetiskt modifierade organismer menar att den högre halten av gossypol i bomullsfrön från genetiskt modifierad bomull GHB614 x LLcotton25 x MON15985 jämfört med den icke genetiskt modifierade jämförelseprodukten i praktiken inte utgör någon säkerhetsrisk för människor och djur eftersom i) gränsvärdet för fri gossypol regleras i EU:s lagstiftning och ii) blekt och raffinerad bomullsfröolja och bomullsfrömjöl, som kan konsumeras direkt av människor, i princip är fria från gossypol(17). Efsa utvärderade varken bomullsfröolja (för användning som livsmedel) eller bomullsfrömjöl (för djurfoder) på det sätt som rekommenderas i OECD:s nuvarande konsensusdokument om hänsynstaganden vad gäller nya bomullssorters sammansättning. Uttalandet om att gossypol omfattas av lagstadgade gränsvärden enligt unionslagstiftningen ger inte tillräckliga garantier för att genetiskt modifierad bomull GHB614 x LLcotton25 x MON15985 är säker för konsumtion.

Cry-proteiner och kopplingar till allergiska reaktioner

P.  GHB614 x LLcotton25 x MON15985 uttrycker två Bt-toxiner (Cry1Ac- och Cry1Ab2-protein) som ger skydd mot vissa fjärilsarter som är skadegörare. Trots att det har fastställts att Cry1-protein har adjuvansegenskaper, vilket innebär att de eventuellt kan förstärka allergiframkallande egenskaper hos andra livsmedel, undersöktes inte detta av Efsa.

Q.  I en vetenskaplig studie från 2017 om möjliga hälsokonsekvenser av Bt-toxiner och restprodukter från besprutning med kompletterande herbicider drogs slutsatsen att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt herbicidrester och deras samverkan med Bt-toxiner(18). Detta utreddes inte av Efsa.

Antibiotikaresistens

R.  GHB614 x LLcotton25 x MON15985 producerar proteiner (NPTII och AAD) som ger resistens mot antibiotika. NPT11 ger resistens mot neomycin och kanamycin. AAD ger resistens mot streptomycin. Samtliga dessa antimikrobiella substanser har klassificerats som ”mycket viktiga” av WHO(19).

S.  I artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG(20) föreskrivs det att genetiskt modifierade organismer som innehåller gener som är resistenta mot antibiotika som används för medicinsk eller veterinärmedicinsk behandling beaktas särskilt när en miljöriskbedömning utförs, med det övergripande syftet att fastställa och gradvis ta bort markörer för antibiotikaresistens i genetiskt modifierade organismer som kan ha negativa effekter på människors hälsa och på miljön.

T.  Efsas panel för genetiskt modifierade organismer granskade i ett yttrande från 2004 användningen av markörgener för antibiotikaresistens vid valet av transgena händelser i växter, eftersom man befarade att användningen av sådana markörgener eventuellt kan leda till ökad antibiotikaresistens hos människor och djur, som ett resultat av genöverföring mellan genetiskt modifierade växter och bakterier.

U.  Enligt detta yttrande från 2004 hör AAD-genen till grupp II av de antibiotikaresistenta gener som endast bör användas för fältstudier och inte bör förekomma i genetiskt modifierade växter som ska släppas ut på marknaden(21).

Synpunkter från medlemsstaternas behöriga myndigheter

V.  Många kritiska synpunkter inkom från de behöriga myndigheterna under den tre månader långa samrådsperioden, bland annat, men inte enbart, om de problem som har beskrivits ovan(22).

Bristande demokrati i beslutsprocessen

W.  Vid omröstningen den 3 december 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.

X.  Både i motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och i motiveringen till det lagstiftningsförslag som lades fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 beklagade kommissionen att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft har antagit beslut om godkännande utan stöd av yttrandet från medlemsstatskommittén och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att åter hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet i stort. Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av ordförande Juncker, som ansett den vara odemokratisk(23).

Y.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet vid första behandlingen(24) lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna import av någon genetiskt modifierad växt som har gjorts tolerant mot en herbicid som inte är godkänd för användning i unionen, i detta fall glufosinat, varken för användning som livsmedel eller som foder.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter utan att det gjorts en fullständig bedömning av restprodukterna från besprutning med kompletterande herbicider, metaboliter och kommersiella beredningar såsom de används i odlingsländerna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter ta med bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och deras restprodukter i sin helhet, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några genetiskt modifierade växter som innehåller gener som är resistenta mot antimikrobiella substanser.

7.  Europaparlamentet upprepar sitt engagemang till förmån för arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. Parlamentet uppmanar rådet att driva på sitt arbete med kommissionens förslag som en brådskande fråga.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upphäva alla genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att godkännandeförfarandet har reviderats så att bristerna åtgärdas i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara olämpligt.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka förslag om godkännande av genetiskt modifierade organismer, såväl för odling som för användning som livsmedel eller foder, om den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Bedömning av genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985 för livsmedels- och foderändamål i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐NL‐2011‐94), https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5213
(4)––––––––––––––––––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (EUT C 399, 24.11.2017, s. 71).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 19).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 17).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (EUT C 35, 31.1.2018, s. 15).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (EUT C 86, 6.3.2018, s. 108).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (EUT C 86, 6.3.2018, s. 111).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 76).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 80).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 70).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 73).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (EUT C 215, 19.6.2018, s. 83).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 298, 23.8.2018, s. 34).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 307, 30.8.2018, s. 71).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 307, 30.8.2018, s. 67).Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 337, 20.9.2018, s. 54).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 55).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 60).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 122).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 × 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 127).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT C 346, 27.9.2018, s. 133).Resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122 (DAS-59122-7), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0051).Resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603 (MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-ØØ6Ø3-6) och genetiskt modifierad majs som kombinerar två av transformationshändelserna MON 87427, MON 89034 och NK603, och om upphävande av beslut 2010/420/EU (Antagna texter, P8_TA(2018)0052).Resolution av den 3 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som har framställts av den genetiskt modifierade sockerbetan H7-1 (KM-ØØØH71-4) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0197).Resolution av den 30 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen GA21 (MON-ØØØ21-9), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0221).Resolution av den 30 maj 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 × 59122 × MON 810 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna 1507, 59122, MON 810 och NK603, och om upphävande av besluten 2009/815/EG, 2010/428/EU och 2010/432/EU i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2018)0222).Resolution av den 24 oktober 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × MON 810 (MON-ØØ6Ø3-6 × MON-ØØ81Ø-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2018)0416).Resolution av den 24 oktober 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, 1507, MON 88017 och 59122 och om upphävande av beslut 2011/366/EU (Antagna texter, P8_TA(2018)0417).
(5) Efsas yttrande, s. 17, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5213.
(6) Efsas yttrande, s. 18, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5213.
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
(8) Efsas slutsatser om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat. EFSA Journal, vol. 13 (2015):11, artikelnr 4302, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2015.4302/epdf.
(9) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3955666
(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/555 av den 9 april 2018 om ett samordnat flerårigt kontrollprogram för unionen för 2019, 2020 och 2021 för att säkerställa att gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester följs och för att bedöma konsumenternas exponering för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung (EUT L 92, 10.4.2018, s. 6).
(11) EU-rapporten från 2016 om bekämpningsmedelsrester i livsmedel, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5348.
(12) https://www.testbiotech.org/node/2209, s. 2.
(13) Efsas yttrande, s. 14, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5213.
(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (EUT L 140, 30.5.2002, s. 10) anger ett gränsvärde för gossypol i bomullsfrön (som foderråvara) på 5 000 mg/kg. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02002L0032-20131227&from=ES
(15) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4033412/
(16) Efsas yttrande, s. 15, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5213.
(17) Efsas yttrande, s. 15, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5213.
(18) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5236067/
(19) http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/255027/9789241512220-eng.pdf;jsessionid=11933F77EEEE4D6E7BD574889996C4E6?sequence=1, s. 21.
(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).
(21) https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2004.48
(22) Jfr bilaga G, medlemsstaternas kommentarer, http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionDocumentsLoader?question=EFSA-Q-2018-00147.
(23) Se till exempel öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016).
(24) EUT C 355, 20.10.2017, s. 165.


Situationen i Venezuela
PDF 118kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2019 om situationen i Venezuela (2019/2543(RSP))
P8_TA(2019)0061RC-B8-0082/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt resolutionerna av den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela(1), av den 5 juli 2018 om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess landgränser till Colombia och Brasilien(2) och av den 25 oktober 2018 om situationen i Venezuela(3),

–  med beaktande av uttalandet av den 26 januari 2019 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om situationen i Venezuela,

–  med beaktande av uttalandet av den 10 januari 2019 av vice ordföranden/den höga representanten på EU:s vägnar,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),

–  med beaktande av Venezuelas konstitution, och särskilt artikel 233,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det val som hölls den 20 maj 2018 uppfyllde inte de internationella miniminormerna för ett trovärdigt förfarande och respekterade inte politisk mångfald, demokrati, transparens och rättsstatsprincipen. EU och andra regionala organisationer och demokratiska länder erkände varken valet eller de myndigheter som inrättades genom denna olagliga process.

B.  Den 10 januari 2019 tillskansade sig Nicolás Maduro olagligen och i strid med den konstitutionella ordningen den presidentiella makten inför landets högsta domstol.

C.  Den 23 januari 2019 svors nationalförsamlingens lagenligt och demokratiskt valda talman, Juan Guaidó, in som Venezuelas interimspresident, i enlighet med artikel 233 i Venezuelas konstitution.

D.  Protester och massiva demonstrationer har ägt rum i Venezuela under de senaste dagarna. Dussintals människor ska ha dött och flera hundra skadats i samband med demonstrationer och oroligheter. Situationen skördar fortfarande offer och de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna fortsätter som en följd av våld mot och förtryck av sociala protester, olagliga räder, godtyckliga gripanden av bland annat fler än 70 minderåriga samt stigmatisering och förföljelse av oppositionella. Man har uppmanat till nya protester under den gångna veckan.

E.  EU har vid upprepade tillfällen efterlyst ett återupprättande av demokratin och rättsstatsprincipen i Venezuela genom en trovärdig politisk process.

F.  År 2017 tilldelades den demokratiska oppositionen och politiska fångar i Venezuela Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet.

G.  Venezuelas befolkning står inför den största sociala, ekonomiska och demokratiska krisen någonsin, med över 3 miljoner människor som har migrerat och med en inflation på över 1 650 000 %.

H.  Internationella och regionala partner, däribland EU, har åtagit sig att hjälpa till att skapa förutsättningar för en fredlig, trovärdig och inkluderande politisk process som omfattar alla berörda aktörer i Venezuela. EU har på nytt framhållit att man är villig att hålla kommunikationskanalerna öppna.

I.  Nicolás Maduro har offentligt avvisat möjligheten för ett nytt presidentval som svar på en begäran från vice ordföranden/den höga representanten, på EU:s vägnar, om att snabbt hålla ett fritt, öppet och trovärdigt presidentval.

1.  Europaparlamentet erkänner Juan Guaidó som Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident, i enlighet med Venezuelas konstitution och artikel 233 i denna, och uttalar sitt fulla stöd för hans agenda.

2.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (VP/HR) att tillsammans med medlemsstaterna inta en stark och enad ståndpunkt, och att erkänna Juan Guaidó som landets enda legitima interimspresident till dess att ett nytt, fritt, öppet och trovärdigt presidentval kan utlysas för att återupprätta demokratin. Parlamentet välkomnar att många demokratiska länder redan har erkänt det nya interimspresidentskapet.

3.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, om detta beslut godkänns, agera utifrån detta och ackreditera de företrädare som kommer att utses av de legitima myndigheterna.

4.  Europaparlamentet fördömer det våldsamma förtryck och det våld som har lett till att människor dödats och sårats. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med Venezuelas folk och sitt uppriktiga deltagande med deras familjer och vänner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska de facto-myndigheterna att sätta stopp för alla människorättskränkningar, att ställa de ansvariga till svars och att se till att alla grundläggande friheter och mänskliga rättigheter respekteras fullt ut.

5.  Europaparlamentet fördömer frihetsberövandena av ett flertal journalister som följer situationen i Venezuela och kräver att de omedelbart friges.

6.  Parlamentet fördömer alla förslag eller försök som skulle kunna innebära användning av våld.

7.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för nationalförsamlingen, som är det enda legitima demokratiska organet i Venezuela och vars befogenheter måste återupprättas och respekteras, inbegripet dess ledamöters befogenheter och säkerhet.

8.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till FN:s generalsekreterares uppmaning om en oberoende och fullständig utredning av de mord som begåtts, i linje med sina tidigare antagna resolutioner.

9.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att samarbeta med länderna i regionen och andra viktiga aktörer för att bilda en kontaktgrupp, i enlighet med rådets slutsatser av den 15 oktober 2018, som skulle kunna medla i syfte att åstadkomma en överenskommelse om att utlysa ett fritt, öppet och trovärdigt presidentval, baserat på en överenskommen tidsplan, lika villkor för alla aktörer, transparens och internationell observation.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident och nationalförsamling, regeringarna och parlamenten i länderna i Limagruppen, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0199.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0313.
(3) Antagna texter, P8_TA(2018)0436.


Årsrapporten om konkurrenspolitik
PDF 163kWORD 61k
Europaparlamentets resolution av den 31 januari 2019 över årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik (2018/2102(INI))
P8_TA(2019)0062A8-0474/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 7, 8, 9, 11, 12, 39, 42, 101, 109 och 174,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 35, 37 och 38,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 18 juni 2018 om konkurrenspolitiken 2017 (COM(2018)0482) och arbetsdokumentet från kommissionen av samma datum som följedokument,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer(2) (EG:s koncentrationsförordning),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 9 juli 2014 Effektivare kontroll av företagskoncentrationer i EU (COM(2014)0449),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 22 mars 2017 om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (COM(2017)0142),

–  med beaktande av kommissionens tillkännagivande av den 19 juli 2016 om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C(2016)2946),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om EU:s samarbetsavtal om konkurrenspolitikens tillämpning – vägen framåt(3),

–  med beaktande av kommissionens relevanta regler, riktlinjer, resolutioner, meddelanden och dokument om konkurrens,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 19 april 2018(4) och 14 februari 2017(5) om 2017 och 2016 års årsrapporter om EU:s konkurrenspolitik,

–  med beaktande av studien från juli 2018 Competition issues in the Area of Financial Technology (Fin Tech), som genomförts på uppdrag av arbetsgruppen för konkurrenspolitik inom utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av kommissionens svar på de skriftliga frågorna E-000344–16, E‑002666–16 och E-002112–16,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 12 december 2018 om kommissionens rapport av den 18 juni 2018 om konkurrenspolitiken för 2017,

–  med beaktande av slutrapporten av den 10 maj 2017 om branschutredningen om e-handel (COM(2017)0229),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0474/2018), och av följande skäl:

A.  Konkurrenspolitiken har nu funnits på plats i mer än 60 år, och en stark och effektiv EU-konkurrenspolitik har alltid varit en hörnsten i det europeiska projektet.

B.  Skatteflykt och skatteundandragande skapar orättvis konkurrens, vilket särskilt drabbar små och medelstora företag.

C.  Penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt undergräver en rättvis fördelning av skatteintäkterna i medlemsstaterna och snedvrider därför konkurrensen på den inre marknaden.

D.  Massivt skatteundandragande från förmögna privatpersoners och företags sida missgynnar inte bara vanliga skattebetalare, de offentliga finanserna och de sociala utgifterna utan hotar även en sund förvaltning, den makroekonomiska stabiliteten, den sociala sammanhållningen och allmänhetens förtroende för unionens och medlemsstaternas institutioner.

E.  Vissa stater och jurisdiktioner, även i EU, har specialiserat sig på eller engagerat sig i att skapa extremt förmånliga skattesystem som snedvrider konkurrensen till förmån för multinationella företag och förmögna privatpersoner, som i själva verket inte har någon ekonomisk substans inom dessa jurisdiktioner utan bara representeras av skalbolag.

1.  Europaparlamentet anser att en konkurrenspolitik som syftar till att säkerställa lika spelregler i alla sektorer är en hörnsten i den europeiska sociala marknadsekonomin och en nyckelfaktor för att garantera att den inre marknaden fungerar väl. Parlamentet välkomnar kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2017 och dess insatser och aktiviteter för att säkerställa en effektiv tillämpning av konkurrensreglerna i unionen till förmån för alla EU-medborgare, särskilt de som har en svag ställning som konsumenter. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att fortsätta att säkerställa ett fullständigt genomförande av EU:s konkurrensregler, med särskild hänsyn till de svårigheter som små och medelstora företag ställs inför, och att undvika en olikartad tillämpning av dessa i medlemsstaterna.

2.  Europaparlamentet välkomnar och fortsätter att uppmuntra den strukturerade dialogen med kommissionsledamoten för konkurrens och kommissionens ansträngningar för att upprätthålla ett nära samarbete med parlamentets ansvariga utskott och dess arbetsgrupp om konkurrenspolitiken. Parlamentet anser att kommissionens årsrapport om konkurrenspolitiken är oundgänglig för den demokratiska kontrollen. Parlamentet påminner om att parlamentet under de senaste åren har deltagit i det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att utforma regelverket för konkurrensreglerna, till exempel i det föreslagna ECN+-direktivet. Parlamentet noterar att parlamentet bör ges medbeslutandebefogenheter för att utforma regelverket för konkurrensreglerna, och beklagar att den demokratiska dimensionen av detta område i unionens politik inte har stärkts i de senaste ändringarna av fördraget.

3.  Europaparlamentet välkomnar och fortsätter att stödja den ambitiösa agendan och prioriteringarna för kommissionens GD Konkurrens, samtidigt som man konstaterar att viktiga utmaningar kvarstår, till exempel på området för kontroll av företagskoncentrationer, där det stora antalet sammanslagningar utgör en utmaning. Parlamentet noterar att kommissionens beslut på området för sammanslagningar, antitrustfrågor och statligt stöd ofta är föremål för politisk diskussion, och understryker att även om vissa exempel på aktuella beslut tas upp i denna rapport är den övergripande bilden bredare och att parlamentet inte har för avsikt att ta ställning i enskilda fall, eftersom det är kommissionens uppgift att besluta om när konkurrenslagstiftningen inte följs.

4.   Europaparlamentet ber kommissionen att analysera de skadliga konsekvenser som det föreslagna samgåendet mellan Siemens och Alstom potentiellt kan få på konkurrenskraften hos den europeiska järnvägsmarknaden och dess negativa effekter på järnvägsanvändare.

5.  Europaparlamentet noterar att kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag för att inrätta en europeisk privat pensionsprodukt (PEPP) i år, vilken kommer att vara en privat pensionsfond.

6.  Europaparlamentet betonar att det är konsumenterna som i första hand gynnas av en fungerande konkurrens på den europeiska inre marknaden.

7.  Europaparlamentet välkomnar utredningen av lastbilskartellen. Parlamentet konstaterar att det är positivt att kommissionen inte bara såg på konsekvenserna av kartellen mellan stora lastbilstillverkare när det gäller priserna på lastbilar utan också straffade dem för att de samarbetade för att fördröja införandet av renare lastbilar.

8.  Europaparlamentet betonar att konkurrensreglerna är fördragsbaserade, i enlighet med artikel 7 i EUF-fördraget, och bör ses mot bakgrund av större europeiska värden som ligger till grund för unionslagstiftning om sociala frågor, den sociala marknadsekonomin, miljöstandarder, klimatpolitik och konsumentskydd. Parlamentet anser att tillämpningen av EU:s konkurrenslagstiftning bör ta itu med alla marknadssnedvridningar, inklusive sådana som orsakas av negativa sociala och miljömässiga externa effekter.

9.  Europaparlamentet anser att konkurrenspolitiken bör fungera som en katalysator för att bidra till att främja energiomställningen inom hela EU, stimulera till ekonomisk och social integration i Europa, främja ekologiskt hållbar jordbruksverksamhet och begränsa stora energibolags möjlighet att höja energiförsörjningspriserna.

10.  Europaparlamentet påpekar att även när produkter eller tjänster tillhandahålls avgiftsfritt, särskilt i den digitala ekonomin, kan konsumenterna bli utsatta för oskäligt beteende, såsom försämring i kvalitet, urval och innovation eller utpressningsmetoder. Parlamentet anser att EU:s konkurrensregler och deras tillämpning bör omfatta en rad aspekter utöver priscentrerade ansatser och ta hänsyn till större aspekter, såsom kvaliteten på produkter eller tjänster, även med tanke på medborgarnas personliga integritet.

11.  Europaparlamentet påpekar de enorma förändringarna på marknaderna till följd av ständig teknisk utveckling, vilket medför både möjligheter och utmaningar. Parlamentet understryker i detta sammanhang konkurrenspolitikens avgörande roll för att ytterligare utveckla den digitala inre marknaden. Parlamentet betonar det akuta behovet av en ram för att främja datainnovation och nya affärsmodeller, samtidigt som man effektivt tar itu med utmaningarna i den datadrivna och algoritmiska ekonomin. Parlamentet understryker särskilt att flera digitala plattformar med möjlighet att få tillgång till och kontrollera ständigt ökande dataflöden kan skapa stordriftsfördelar och betydande nätverkseffekter, och kan leda till marknadsmisslyckanden genom överdriven koncentration och uttag av orimliga vinster till följd av otillbörlig marknadsstyrka. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang utnämnandet av särskilda rådgivare till kommissionsledamoten med fokus på digitaliseringens framtida utmaningar för konkurrenspolitiken och inväntar med intresse deras rön och rekommendationer till åtgärder. Parlamentet understryker behovet av en gemensam EU-omfattande strategi i dessa frågor.

12.  Europaparlamentet understryker att användarna ofta inte är medvetna om i vilken utsträckning deras uppgifter används och vidarebefordras till tredje parter för marknadsföringsändamål eller kommersiella syften. Kommissionen uppmanas att i enlighet med artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation(6) (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation) se till att digitala företag utnyttjar personuppgifter endast efter det att abonnenten eller användaren i fråga har gett sitt uttryckliga medgivande, och att uppgifter utan detta samtycke inte kan överföras till tredje parter med vilka företaget eller plattformen har ingått ett avtal. Parlamentet anser därför att de digitala marknaderna behöver bedömas utifrån ett sektorsövergripande perspektiv, eftersom ett konkurrensbegränsande beteende kan leda till överträdelser av andra rättsområden, såsom skydd av personuppgifter och konsumenträtt. Parlamentet betonar att det för en tillräcklig efterlevnad skulle krävas att olika konkurrensmyndigheter arbetar tillsammans, särskilt konkurrens-, konsument- och dataskyddsmyndigheterna, på det som föreslås i Europeiska datatillsynsmannens initiativ för en samordningscentral(7).

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anordna en utfrågning med teknikföretag där de verkställande direktörerna för Google, Facebook och Apple inbjuds att diskutera särskilt hur konsumenters personuppgifter inhämtas och används av tredjeländer. Parlamentet är oroat över att användare, lagstiftare och ibland även apputvecklare och annonsörer i själva verket är omedvetna om i hur stor utsträckning data flödar från smarttelefoner till digitala annonseringsgrupper och andra tredje parter. Parlamentet påpekar att data som samlas in av tredje parter genom smarttelefonappar kan omfatta allt från profilinformation som ålder och kön till platsuppgifter, inbegripet data om närliggande mobilmaster eller wifi-routrar och information om varje annan app på en telefon. Parlamentet anser att EU bör ge enskilda personer möjlighet att förstå de monopol- och koncentrationsproblem som omger dessa spårningsföretag.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen i detta sammanhang att se den kontroll av uppgifter som behövs för att skapa och tillhandahålla tjänster som ett mått på förekomsten av marknadsinflytande, inbegripet när den utfärdar sin vägledning om artikel 102 i EUF-fördraget, och att kräva interoperabilitet mellan onlineplattformar och leverantörer av sociala nätverk. Parlamentet pekar också på utveckling av självinlärningsalgoritmer och artificiell intelligens, särskilt när det tillhandahålls företag av tredje parter, och deras påverkan på kartellaktivitetens natur. Kommissionen uppmanas att i sin nästa årsrapport om konkurrenspolitiken lägga fram ett särskilt kapitel om dessa frågor.

15.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att säkerställa att unionens mekanismer för kollektiv prövning, som syftar till att garantera att konsumenter som drabbats av konkurrensbegränsande beteenden erhåller lämplig ersättning, fungerar väl.

16.  Parlamentet anser att det är nödvändigt att garantera rätten till gränsöverskridande portabilitet för att förhindra att befintliga begränsningar av denna rättighet befästs som legitim marknadspraxis. Parlamentet anser att det är viktigt att sätta punkt för otillbörligt och omotiverat tillgripande av blockeringar på geografisk grund som inte ens ger det påstådda skyddet för immateriella rättigheter.

17.  Europaparlamentet anser att de rättsliga tröskelvärdena som utgör utgångspunkten för en EU-koncentrationsgranskning och som baseras på det övertagande och det övertagna företagets omsättning, inte alltid lämpar sig för den digitala ekonomin, där värdet ofta, för reklamsyften, utgörs av antalet besökare på en webbplats. Parlamentet föreslår att dessa tröskelvärden ses över och anpassas för att bland annat omfatta faktorer såsom antalet konsumenter som påverkas av sammanslagningar och värdet av de relaterade transaktionerna.

18.  Europaparlamentet understryker att inträdeshindren i vissa områden av den digitala ekonomin blir allt mer oöverstigliga, eftersom ju längre detta oskäliga beteende får fortsätta, desto svårare blir det att korrigera de konkurrensbegränsande effekterna. Parlamentet anser att interimistiska åtgärder kan vara ett användbart verktyg för att säkerställa att konkurrensen inte skadas medan en utredning pågår. Parlamentet bekräftar i detta avseende att kommissionen bör använda sig av interimistiska åtgärder och samtidigt säkerställa ett korrekt rättsförfarande och rätten till försvar för de företag som är föremål för utredning. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att genomföra en analys av huruvida det finns sätt att förenkla antagandet av interimistiska åtgärder inom det europeiska konkurrensnätverket inom två år från dagen för införandet av ECN+-direktivet. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att kommissionen drar lärdom av bästa praxis i andra jurisdiktioner.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta mer ambitiösa åtgärder för att undanröja olagliga hinder för online-konkurrens i syfte att säkerställa att handel via nätet inom EU sker utan hinder, övervaka pristaken inom sektorer som onlineplattformar för boende och turism och se till att konsumenterna har gränsöverskridande tillgång till ett brett utbud av varor och tjänster på nätet till konkurrenskraftiga priser. Kommissionen uppmanas att utföra en branschutredning av annonsmarknaden för att bättre kunna förstå dynamiken i annonsmarknaden på internet och identifiera konkurrensbegränsande metoder som måste beaktas vid kontrollen av konkurrensreglernas efterlevnad, på det sätt som vissa nationella myndigheter gör.

20.  Europaparlamentet understryker att digitaliseringen av den moderna ekonomin leder till förändringar i den traditionella ekonomiska logiken. Parlamentet betonar därför att alla beskattningssystem måste beakta att digitaliseringen är det nya normalläget för alla delar av vår ekonomi. Parlamentet noterar kommissionens förslag om regler för beskattning av den digitala ekonomin(8). Parlamentet betonar att digital beskattning måste ta itu med asymmetrierna mellan den traditionella ekonomin och ny digitalt baserad ekonomisk praxis och undvika att skapa hinder för digitalisering och innovation eller artificiella gränser i ekonomin. Parlamentet understryker vikten av att hitta internationella lösningar och gemensamma strategier för beskattning i den digitala ekonomin. Kommissionen uppmanas att fortsätta sitt arbete inom internationella forum, närmare bestämt OECD, för att nå en sådan överenskommelse.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till skatt på digitala tjänster (COM(2018)0148) som en avgörande åtgärd för att säkerställa att den digitala sektorn betalar sin beskärda andel av skatter tills en permanent lösning antas som gör det möjligt att beskatta vinster på det ställe där värde skapas.

22.  Europaparlamentet upprepar att konkurrens inom telekommunikationssektorn är viktig för att främja innovation och investeringar i nätverk och att rimliga priser och ett brett urval av tjänster för konsumenterna bör uppmuntras. Parlamentet anser att samtal inom EU fortfarande utgör en stor börda för företag och kunder och att åtgärderna för att avskaffa roamingavgifterna för konsumenter inte är tillräckliga om den inre marknaden ska fördjupas ytterligare. Parlamentet inser att incitament måste skapas för att få samtal inom EU att komma i nivå med lokalsamtal genom att främja investeringar i ett fullt ut europeiskt eller gemensamt nätverk. Parlamentet anser att politiken bör gynna effektiva investeringar i nya nät och ta hänsyn till påverkan på konsumenter och därigenom också förhindra nya digitala klyftor mellan hushåll med hög och låg inkomst. Kommissionen uppmanas att uppmuntra utbyggnad av bredband genom att främja konkurrens på hög nivå och säkerställa en hög konnektivitetsnivå i EU och en snabb utbyggnad av 5G i hela unionen för att säkra unionens globala konkurrenskraft och attrahera investeringar. Parlamentet anser att det är viktigt att konkurrenspolitiken beaktar särdragen när det gäller införande av bredband i landsbygdsområden så att man i detta fall tar hänsyn till det allmänna bästa och vänder tendensen till ökande tekniska skillnader mellan landsbygd och stadsområden när det gäller tillgång.

23.  Europaparlamentet anser att privatkonton och sparkonton inte bör innebära avgifter för användaren utom då de är kopplade till specifika tjänster.

24.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens antitrustbeslut om att bötfälla Google med 4,34 miljarder EUR för olagliga metoder när det gäller mobila Androidenheter för att stärka dominansen för Googles sökmotor. Parlamentet uppmanar kommissionen att under 2019 slutföra antitrustmålet om Google Shopping som inleddes i november 2010, dvs. för åtta år sedan. Parlamentet påminner kommissionen om att slutföra utredningen av Googles behandling i sina sökresultat av Googles andra specialiserade söktjänster, inbegripet problemen som hör samman med lokala sökningar som Yelp tog upp i sitt klagomål nyligen. Parlamentet rekommenderar generaldirektoratet för konkurrens att diskutera längden på digitala antitrustmål och att diskutera det lämpligaste verktyget för att hantera dem. Parlamentet ber framför allt kommissionen att överväga möjligheten att fastställa tidsfrister för antitrustmål, exempelvis i mål som rör sammanslagningar.

25.  Europaparlamentet upprepar behovet av att kommissionen också diskuterar den fullständiga strukturella demonteringen av digitala teknikmonopol som en möjlig lösning för att återställa konkurrensen och en lika spelregler inom den europeiska digitala marknaden.

26.  Europaparlamentet belyser att effektiviteten i tillämpningen av konkurrensrätten är beroende av att rättsmedel utformas och testas på lämpligt sätt. Parlamentet betonar att konsumentinriktade rättsmedel är viktiga för att återställa konkurrenskraften på en marknad genom att hjälpa konsumenterna att fatta informerade beslut och hantera benägenheten att föredra ett oförändrat tillstånd. Parlamentet anser att kommissionen i utformningen av beteendemässiga rättsmedel bör införliva beteendeekonomi som en stödjande disciplin, vilket vissa nationella myndigheter har gjort på senare år.

27.   Europaparlamentet noterar att kommissionens ordförande har åtagit sig att lägga fram förslag för att förstärka ett utökat samarbete inom beskattning mellan medlemsstaterna genom en skyldighet att besvara gruppförfrågningar i skattefrågor, så att en medlemsstat kan tillhandahålla andra all information som krävs för att åtala gränsöverskridande skattesmitare. Parlamentet konstaterar att när en medlemsstats åtgärder snedvrider konkurrensen på den inre marknaden kan parlamentet och rådet, under vissa omständigheter och i enlighet med artikel 116 i EUF-fördraget, utfärda direktiv för att undanröja snedvridningen.

28.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen slog fast att Luxemburg beviljat otillbörliga skattefördelar till Engie på cirka 120 miljoner EUR, och att återvinningsförfarandet fortfarande pågår. Parlamentet beklagar att regeringen i Luxemburg har beslutat att överklaga kommissionens beslut.

29.  Europaparlamentet noterar beslutet av kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens, Margrethe Vestager, om utredningen när det gäller statligt stöd till McDonald’s, i vilket det uppgavs att icke-beskattning av vissa av McDonald’s vinster i Luxemburg inte utgör olagligt statligt stöd. Parlamentet anser att den nuvarande EU-förordningen inte duger för att bekämpa icke-beskattning effektivt och stoppa kapplöpningen mot botten när det gäller bolagsskattenivån.

30.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen i två aktuella fall, trots slutsatserna från den gemensamma resolutionsnämnden (SRB) att en resolution inte kunde motiveras av hänsyn till allmänintresset, godkände statligt stöd på grund av att detta skulle mildra de ekonomiska störningarna på regional nivå, vilket därigenom visade på två skilda tolkningar av allmänintresset. Kommissionen uppmanas att undersöka möjliga diskrepanser mellan statsstödsreglerna när det gäller avvecklingsstöd och resolutionsordningen enligt direktivet om återhämtning och resolution av banker (BRRD) och att i enlighet därmed se över sitt bankmeddelande från 2013.

31.  Europaparlamentet noterar att ett antal studier(9) har visat att de dolda sociala kostnaderna och den minskade produktkonkurrensen står i proportion till nivåerna på horisontella ägarkoncentrationer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att se över koncentrationsförordningen i detta avseende och ge riktlinjer för tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget i sådana fall.

32.  Europaparlamentet betonar att tillfälligt statligt stöd till finanssektorn för att stabilisera det globala finansiella systemet kan ha varit nödvändigt i avsaknad av resolutionsverktyg men att det nu måste hårdgranskas och tas bort. Parlamentet beklagar att denna granskning är otillräcklig. Parlamentet upprepar därför sin begäran om att kommissionen ska undersöka om bankerna sedan krisens början har fått implicita subventioner och statsstöd i form av likviditetsstöd från centralbankerna. Parlamentet påminner om kommissionsledamot Vestagers utfästelser i den strukturerade dialogen med parlamentets ECON-utskott i november 2017 om att begrunda den möjliga snedvridningen av konkurrensen till följd av ECB:s program för köp av värdepapper från företagssektorn och att återkomma med ett kvalitativt svar. Parlamentet betonar i detta avseende att begreppet selektivitet i samband med statligt stöd är ett viktigt kriterium som måste undersökas noggrant och hänvisar vidare till artikel 4.3 i fördraget om den Europeiska unionen, som innehåller den så kallade principen om lojalitet.

33.  Europaparlamentet anser att det är prioriterat att säkerställa att reglerna om statligt stöd uppfylls strikt och opartiskt i hanteringen av framtida bankkriser, så att skattebetalarna skyddas mot bördan av bankräddningar.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens införande av ett anonymt visselblåsarverktyg, som möjliggör anmälningar av karteller eller andra typer av olagliga konkurrensbegränsande metoder, och därmed ökar sannolikheten att de upptäcks och lagförs. Parlamentet noterar de positiva siffrorna efter de första månadernas användning.

35.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att en allt större koncentration inom finanssektorn kan minska konkurrensgraden inom sektorn, och är även oroat över bristen på en äkta inre bankmarknad och en fortsatt fragmentering mellan nationella marknader.

36.  Europaparlamentet betonar att Europa behöver en stark harmoniserad ram för redovisning och bolagsskatt för multinationella företag, med offentlig redovisning land för land och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Parlamentet påminner om att antagandet av dessa åtgärder, utöver att minska kostnaderna för såväl företagen som för medlemsstaternas skattemyndigheter, också skulle lösa problemet med internprissättning och säkerställa en sundare konkurrens på den inre marknaden.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utvärdera skadliga skatteåtgärder i medlemsstaterna under den europeiska planeringsterminen, och till fullo bedöma snedvridningarna av konkurrensen och de överspillande effekterna på andra rättsområden.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta och till och med utvidga ansträngningarna i samband med utredningarna av missbruk av dominerande ställningar på marknaden gentemot konsumenter i EU. Parlamentet begär att kommissionen samtidigt övervakar befintliga statliga monopol och lagligheten hos koncessionsanbud för att förhindra alltför stor konkurrenssnedvridning.

39.  Europaparlamentet understryker vilken snedvridande effekt som statligt stöd kan få på den inre marknadens funktion. Parlamentet påminner om de strikta kraven för tillämpning av artikel 107.3 b i EUF-fördraget. Parlamentet noterar att de flesta beslut i antitrustfrågor och statsstödsärenden fattas på nationell nivå. Parlamentet anser därför att kommissionen bör övervaka och vidta åtgärder för att säkerställa konsekventa politiska åtgärder inom den inre marknaden. Kommissionen uppmanas att presentera en färdplan för mindre men bättre riktat statligt stöd. Parlamentet välkomnar kommissionens ihärdiga strävan efter att förtydliga de olika aspekterna av definitionen av statligt stöd, som den uppvisat i sitt tillkännagivande om begreppet statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget. Parlamentet noterar framför allt kommissionens strävan att förtydliga begreppen ”företag” och ”ekonomisk verksamhet”. Parlamentet noterar dock att det fortfarande är svårt att dra gränsen mellan ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet. Parlamentet understryker vidare att det är EU-domstolens uppgift att säkerställa att fördraget tolkas korrekt. Kommissionen uppmanas att fortsätta att rikta särskild uppmärksamhet mot leveransen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse inbegripet energi, transport och telekommunikation, vid tillämpningen av EU:s statsstödsregler, särskilt i samband med statligt stöd som är särskilt riktat mot isolerade, avlägsna eller perifera regioner i unionen. Parlamentet understryker att när statligt stöd tillämpas för att främja tjänster av allmänt intresse bör målet vara att gynna konsumenterna och medborgarna, inte att stärka gamla strukturer, enskilda företag eller offentliga organ.

40.  Europaparlamentet understryker att beskattning är en nationell behörighet och att valet av politik därför beror på den respektive politiska uppfattningen och inriktningen hos respektive nationella regeringar och parlament. Parlamentet noterar dock att beskattningsinstrumentet kan användas för att bevilja företag implicit statligt stöd, vilket kan skapa olika spelregler på den inre marknaden. Parlamentet understryker därför behovet av att se till att nationell skattepolitik inte snedvrider konkurrensen och att skatte- och konkurrenspolitiken tillämpas konsekvent på den inre marknaden. Parlamentet välkomnar att arbetsgruppen för statligt stöd i form av en skatteförmån har blivit ett permanent organ. Parlamentet begär att teamet ska vara tillräckligt rustat i form av personal och utredningsverktyg. Parlamentet begär en tydlig lägesrapport om utredningarna av statligt stöd när det gäller skatteförmåner, inbegripet antalet fall som utreds. Parlamentet betonar att inom den inre marknaden bestraffas nya aktörer och företag, inklusive små och medelstora företag, som inte använder sig av aggressiva skattemetoder. Parlamentet välkomnar kommissionens ingående undersökningar av konkurrensbegränsande praxis såsom selektiva förmåner eller skattebeslutssystem för överskjutande vinst. Parlamentet välkomnar i synnerhet vägledningen i kommissionens meddelande om begreppet statligt stöd som gäller för skattebeslut. Medlemsstaterna uppmanas att upphöra med illojala konkurrensmetoder som grundar sig på omotiverade skatteincitament. Rådet uppmanas att anta förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Parlamentet beklagar att enligt EU:s regler om statligt stöd återsänds obetalda skatter från mottagare av olagligt skattestöd till det land som beviljade stödet. Kommissionen uppmanas att verka för en lösning på detta problem. Parlamentet betonar att förhandlingarna Förenade kungariket bör innefatta respekten för sund konkurrens och en garanti för att Förenade kungariket inte kommer att kunna bevilja statligt stöd i form av fördelaktiga skatteavtal.

41.  Europaparlamentet understryker den långtgående koncentrationen av livsmedelskedjan, som innebär att ett par företag bildar ett oligopol på den globala marknaden för utsäde och bekämpningsmedel, till förfång för konsumenterna, jordbrukarna, miljön och den biologiska mångfalden. Parlamentet påpekar att en sådan struktur kommer att göra jordbrukarna och konsumenterna ännu mer tekniskt och ekonomiskt beroende av ett fåtal globalt integrerade och centraliserade plattformar, förorsaka en begränsad utsädesmångfald, leda innovationstrender bort från en produktionsmodell som respekterar miljön och den biologiska mångfalden och i slutändan, till följd av minskad konkurrens, skapa mindre innovationer och lägre kvalitet på slutprodukterna. Kommissionen uppmanas att mot bakgrund av de minskande jordbruksinkomsterna, särskilt bland små jordbruksföretag, rikta in sina insatser på att möjliggöra skäliga inkomster för jordbruksproducenter, framför allt små och medelstora jordbruksföretag.

42.  Europaparlamentet ser det som absolut nödvändigt att kommissionen utövar en mer omfattande kontroll över hur patent på jordbruksområdet används.

43.  Europaparlamentet välkomnar initiativ såsom ”smarta byar”, som stimulerar dessa grupperingar att bli mer flexibla, utnyttja resurser på ett bättre sätt och delta mer aktivt i konkurrensen på den inre marknaden samt öka attraktiviteten och livskvaliteten för boende på landsbygden.

44.  Europaparlamentet erkänner potentialen hos blockkedjeteknik för finansiella tjänster. Parlamentet varnar dock för att användningen av denna teknik för att anskaffa medel måste regleras för att undvika alltför stor dumpning gentemot reglerade finansmarknader, risker för investerare och risker för penningtvätt. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att föreslå ett regelverk för inbjudningar till finansiering av ny kryptovaluta (ICO).

45.  Europaparlamentet uttrycker oro över kommissionens godkännande nyligen av sammanslagningen av Bayer och Monsanto och dess bekräftelse att det bortsåg från sina beslutsmål enligt EUF-fördraget, särskilt livsmedelssäkerhet, skydd av konsumenter, miljön och klimatet.

46.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att vidta åtgärder mot företag i livsmedelskedjans marknadsförings- och distributionsdelar som orsakar en snedvridning av jordbruksmarknaderna till skada för jordbruksinkomsterna och konsumentpriserna.

47.  Europaparlamentet välkomnar den ansats som kommissionen har valt för att bedöma horisontella koncentrationer i syfte att i allt högre grad fokusera på innovationskonkurrens, särskilt i samband med sammanslagningar där FoU-intensiva marknader berörs, och noterar att fusioner bör bedömas utifrån hela den inre marknadens perspektiv. Kommissionen uppmanas att lägga fram en översyn av EU:s koncentrationsförordning, och analysera i vilken utsträckning den bör få befogenhet, precis som många medlemsstater redan har i dagsläget, att anta åtgärder för att skydda den europeiska allmänna ordningen och rättigheterna och principerna i EUF-fördraget och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, inbegripet miljöskydd.

48.  Europaparlamentet upprepar kommissionens preliminära slutsats att Google har missbrukat sin marknadsdominans som sökmotor genom att ge en olaglig fördel för sina produkter. Parlamentet betonar att en fullskalig strukturell separation mellan bolagets allmänna och specialiserade söktjänster behövs för att få ett slut på detta missbruk.

49.  Europaparlamentet noterar att EU-domstolen tolkar artikel 101 i EUF-fördraget med beaktande av fördragens olika mål. Parlamentet understryker dock att den snäva tolkningen av artikel 101 i EUF-fördraget genom kommissionens horisontella riktlinjer i allt högre grad har ansetts utgöra ett hinder för samarbete med mindre marknadsaktörer för antagandet av högre miljömässiga och sociala standarder. Parlamentet anser att kommissionen bör skapa rättssäkerhet när det gäller villkoren för fastställande av kollektiva arrangemang för producentorganisationer, däribland kooperativ, deras sammanslutningar och branschöverskridande organisationer i hela livsmedelskedjan, med tanke på hållbarhet och rättvisa arbetsnormer, och att detta bör bedömas enligt konkurrenslagstiftningen och uppmuntra sådana initiativ inom konkurrenspolitiken. Parlamentet understryker också att detta nya fokus inte får förhindra produktion av varor med lägre priser, särskilt när det gäller sektorer där konsumenterna är mer priskänsliga. Parlamentet betonar också vikten av proportionalitetsprincipen, vilket betyder att konkurrensbegränsningen inte får gå längre än det som är nödvändigt för att uppnå allmänintresset.

50.  Europaparlamentet belyser de gemensamt avtalade målen för energiunionen och pekar specifikt på dimensionerna säkerhet, minskade koldioxidutsläpp, solidaritet och förtroende. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa att de europeiska energimarknaderna bygger på rättssäkerhet, konkurrens, mångfald inom energikällor och energileverantörer, förutsebarhet och transparens och av att förhindra att någon marknadsaktör, som är etablerad i unionen eller i ett tredjeland, utnyttjar en dominerande ställning till nackdel för konkurrenter och konsumenter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till ökad granskning av och, vid behov, åtgärder mot och åläggande av skyldigheter för dessa marknadsaktörer. Parlamentet konstaterar i synnerhet att den strategi som tillämpas av vissa energibolag för att dela upp EU:s gasmarknad, och därmed en potentiell överträdelse av EU:s antitrustregler, måste hanteras på lämpligt sätt. Parlamentet inser att de juridiskt bindande åtaganden som medlemsstaterna gjorde som en del av klimatöverenskommelsen i Paris inte kommer att kunna förverkligas utan konkreta statliga åtgärder för att främja, möjliggöra och skapa incitament för produktion och användning av förnybar energi. Parlamentet noterar den kommande översynen av riktlinjerna för statligt stöd och energi, som inte längre kommer att ha undantag för två av de sektorer som gynnas mest av statligt stöd, nämligen kärnenergi och utvinning av fossila bränslen, och som ger ökad flexibilitet för konsumentgenererad förnybar energi. Parlamentet belyser vikten av att fullborda energiunionen genom integration av marknader, främst genom investeringar i sammankopplingar där så behövs och baserat på marknadsvillkor och kommersiell potential, och genom att öka handelskapaciteten i befintliga sammankopplingar. Parlamentet betonar därför att varje godkännande av statligt stöd för kapacitetsmekanismer måste bli föremål för en strikt nödvändighetsprövning, inklusive en granskning av alternativa åtgärder, särskilt effektivare användning av befintliga sammankopplingar. Parlamentet understryker att kapacitetsmekanismer ofta medför avsevärda kostnader för konsumenterna och fungerar som en ”dold subvention” som stöder olönsamma och förorenande kraftverk, vilket gör det nödvändigt att se till att dessa system inte är öppna för de mest förorenande tillgångarna när beviljat statligt stöd godkänns.

51.  Europaparlamentet understryker behovet av större transparens när offentlig-privata partnerskap planeras för att förebygga möjligheten att dessa används av partner i den privata sektorn för att säkra konkurrensfördelar gentemot konkurrenterna.

52.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens utredning av prissättningsmetoder för livräddande läkemedel, särskilt i fallet med Aspen.

53.  Europaparlamentet betonar vikten av att ge alla flygbolag samma rättigheter när de flyger till eller från EU. Parlamentet erkänner att detta tyvärr inte alltid är fallet för EU-flygbolag med trafik utanför EU, som blir föremål för orättvis praxis som inverkar på konkurrensen. Kommissionen uppmanas att ta itu med konkurrensbegränsande metoder som också undergräver konsumentskyddslagstiftningen. Parlamentet betonar än en gång hur viktigt det är att säkerställa rättvis konkurrens mellan EU:s flygbolag och flygbolag från tredjeländer.

54.  Europaparlamentet betonar vikten av en konkurrenskraftig transportsektor. Parlamentet konstaterar att den inre marknaden för transporter ännu inte är slutförd, och att järnvägssektorn är den mest fragmenterade. Parlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för att främja fullbordandet och den förbättrade driften på den inre marknaden för vägpassagerartransporter.

55.  Europaparlamentet bekräftar på nytt att nya infrastrukturprojekt, inbegripet dem som kopplar samman en medlemsstat och ett tredjeland, måste vara föremål för unionslagstiftning, särskilt regler om åtskillnad och marknadsprisbildning.

56.  Europaparlamentet understryker vikten av och behovet av tillräckliga finansiella och mänskliga resurser i kommissionens generaldirektorat för konkurrens och även hos de nationella behöriga myndigheterna samt för den informationstekniska och digitala expertis som krävs för att ta itu med utmaningarna till följd av en datadriven och algoritmbaserad ekonomi. I detta sammanhang stöder parlamentet den föreslagna konkurrensdelen i programmet för den inre marknaden inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

57.  Europaparlamentet betonar att kommissionen, när den fattar konkurrensbeslut, måste betrakta den inre marknaden som en enda marknad och inte som ett antal självständiga lokala eller nationella marknader.

58.  Europaparlamentet betonar att internationellt samarbete är avgörande för en effektiv tillämpning av konkurrensrättsliga principer och förebyggande av inkonsekvenser när det gäller rättsmedel och resultat av verkställighetsåtgärder. Parlamentet anser i detta avseende att det bästa sättet att stärka regler och praxis världen över i konkurrenshänseende är att inleda rättvisa och transparenta diskussioner. Parlamentet uttrycker sitt stöd för att kommissionen, de nationella konkurrensmyndigheterna och i förekommande fall de regionala konkurrensmyndigheterna deltar aktivt i det internationella konkurrensnätverket.

59.  Europaparlamentet välkomnar ECN+-direktivet som kommer att avsevärt förbättra en effektiv och konsekvent tillämpning av EU:s konkurrensrätt i hela unionen genom att säkerställa att nationella konkurrensmyndigheter har adekvata verktyg, resurser och garantier för oberoende, inbegripet ett transparent förfarande för val eller nominering av sitt ledarskap, så att de får befogenhet att utdöma avskräckande böter för konkurrensöverträdelser. Parlamentet uppskattar kommissionens tidiga stöd till medlemsstaterna för genomförandet av detta direktiv.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla framtida handelsavtal säkerställer lika spelregler, särskilt när det gäller konkurrens och statligt stöd. Parlamentet betonar att statsstöd endast bör tillåtas i särskilt motiverade undantagsfall, som regleras av lagstiftning, för att förhindra en snedvridning av konkurrensen på marknaden, samtidigt som det ges utrymme för undantag och motiveringar med anknytning till uppnåendet av målen för Parisavtalet om klimatförändringar. Parlamentet påminner om att även konkurrensmyndigheterna måste bli globala när företagen blir det, inte minst sedan spridningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och uppkomsten av den digitala ekonomin har lett till en alltför stor marknads- och maktkoncentration inom vissa sektorer. Parlamentet anser att globala konkurrensregler och största möjliga samordning mellan konkurrensmyndigheter, inbegripet i fråga om informationsutbyte i samband med konkurrensförfaranden, är en förutsättning för utvecklingen av en global rättvis handel.

61.  Europaparlamentet påminner om att internationella handels- och investeringsavtal bör innehålla ett specifikt och slagkraftigt kapitel om konkurrens.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera insatserna för att på ett ambitiöst sätt öppna upp internationella marknader för offentlig upphandling och öka de europeiska företagens tillgång till offentlig-privata partnerskap i tredjeländer. Parlamentet anser att det är nödvändigt att begränsa asymmetrierna i fråga om tillgång till offentlig upphandling mellan unionen och tredjeländer, närmare bestämt Förenta staterna och Kina. Parlamentet uppmanar alla EU:s handelspartner att bevilja företag och arbetstagare från EU icke-diskriminerande tillträde till sina marknader för offentlig upphandling. Parlamentet välkomnar den återupptagna diskussionen om det internationella upphandlingsinstrumentet (IPI), där den ömsesidighet som krävs då handelspartner begränsar tillträdet sina upphandlingsmarknader fastställs, och uppmanar rådet att skyndsamt anta det. Parlamentet stöder kommissionens insatser för att öppna upp tredjeländers marknader för offentlig upphandling genom bilaterala handelspartnerskap. Parlamentet påminner om att företag som verkar under icke-marknadsmässiga förhållanden och drivs av geopolitiska överväganden skulle kunna besegra praktiskt taget varje konkurrent i europeiska förfaranden för offentlig upphandling. Kommissionen uppmanas att övervaka förfaranden för offentlig upphandling och förhindra att företag och arbetstagare från EU utsätts för illojal konkurrens från företag som i själva verket styrs av staten.

63.  Europaparlamentet påminner om att kampen mot otillbörliga affärsmetoder, inbegripet genom konkurrenspolitiken, är nödvändig för att säkerställa lika spelregler internationellt till gagn för arbetstagare, konsumenter och företag, och utgör en av prioriteringarna inom EU:s handelsstrategi. Parlamentet betonar att det i diskussionsunderlaget om hur vi bemöter globaliseringen konstateras att unionen behöver vidta åtgärder för att återupprätta rättvisa konkurrensvillkor. Parlamentet välkomnar införandet av konkurrenspolitiska bestämmelser i avtalet om ekonomiskt partnerskap med Japan och i det övergripande avtalet om ekonomi och handel med Kanada. Parlamentet beklagar dock att tillämpningsområdet för dessa bestämmelser är begränsat och att de inte omfattar effektiva genomförande- och tvistlösningsmekanismer. Parlamentet uppmärksammar betydelsen av att ta med ambitiösa konkurrensbestämmelser i alla handelsavtal och av att genomdriva tillämpningen av dem i syfte att säkerställa rättvisa regler.

64.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att inrätta en europeisk ram för granskning av utländska direktinvesteringar. Parlamentet ser det som ett användbart verktyg för att skydda strategiskt viktiga europeiska företag mot otillbörliga affärsmetoder som kan skada säkerheten och den allmänna ordningen och för att säkerställa efterlevnad av principen om rättvis konkurrens inom EU.

65.  Europaparlamentet betonar betydelsen av antisubventionsförordningen för att bekämpa illojal global konkurrens och säkra lika spelregler med EU:s regler för statligt stöd. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att Folkrepubliken Kina 2017 återigen stod för det högsta antalet nyinrättade handelshinder för europeiska företag och arbetstagare och var involverade i lejonparten av de europeiska antisubventionsärendena.

66.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över USA:s tullpolitik och dess inverkan på de europeiska företagens konkurrenskraft. Parlamentet betonar att de åtgärder som kommissionen vidtagit för att återställa balansen i handeln med USA bör vara fasta men väl avvägda, proportionerliga och förenliga med Världshandelsorganisationens (WTO) regler.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka ansträngningarna för att främja sund konkurrens, bland annat genom att bekämpa omotiverad tillämpning av tullhinder och subventioner på den globala marknaden genom bättre samverkan med andra länder, bland annat inom ramen för forum såsom WTO, OECD, FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad), G20 och Världsbanken. Parlamentet påminner om det arbete som utförts av WTO mellan 1996 och 2004 om samspelet mellan handels- och konkurrenspolitiken, och beklagar att denna fråga inte sedan dess har omfattats av WTO:s arbetsprogram. Parlamentet betonar att bestämmelser i WTO:s avtal såsom artikel IX i Allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats) utgör en grund för ytterligare samarbete mellan WTO-medlemmarna i konkurrensfrågor. Parlamentet efterlyser därför nya framsteg vid WTO:s tolfte ministerkonferens i riktning mot att garantera rättvis internationell konkurrens.

68.  Europaparlamentet är oroat över WTO:s påstådda oförmåga att hantera ekonomier av annat slag än marknadsekonomier och att ta itu med de konkurrenssnedvridningar som subventioner och statlig inblandning ger upphov till. Parlamentet välkomnar Förenta staternas, Japans och EU:s trepartsinsats för att reformera WTO i enlighet därmed.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt stöd till små och medelstora företag i EU så att de ska kunna skydda och hävda sina rättigheter i fall av illojala handelsmetoder, dvs. dumpning och subventionering från länder utanför EU. Parlamentet uppskattar i detta sammanhang kommissionens insatser för att bekämpa illojal konkurrens i uppmärksammade mål mot välkända företag, men betonar att det också är ytterst viktigt att säkerställa sund konkurrens för små och medelstora företag.

70.  Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av bestämmelserna om hållbar utveckling i handelsavtal är viktigt för att förbättra levnadsvillkoren i partnerländerna och skydda europeiska företag mot illojal konkurrens. Parlamentet välkomnar införandet av miljömässiga och sociala kriterier i reformen av antisubventions- och antidumpningsåtgärder.

71.  Europaparlamentet påpekar att EU:s konkurrenspolitik inte uppnår de önskade resultaten, trots att den tillämpas i syfte att försvara en rättvis konkurrens mellan samtliga aktörer på den inre marknaden med särskild tonvikt på konsumenternas intressen, eftersom den bristande jämlikheten i livsmedelskedjan utsätter jordbruksproducenterna för ett oacceptabelt tryck. Parlamentet anser att både konsumenternas och jordbruksproducenternas intressen bör placeras på samma nivå.

72.  Europaparlamentet anser att det på grund av jordbruksverksamhetens särdrag är nödvändigt med producentorganisationer för att stärka primärproducenternas ställning i livsmedelskedjan och för att uppnå den gemensamma jordbrukspolitikens mål i enlighet med artikel 39 i EUF-fördraget, och att kollektiv verksamhet som bedrivs av producentorganisationer och deras föreningar – däribland planering av produktionen och förhandlingar om försäljning samt avtalsvillkor – följaktligen måste anses vara förenlig med artikel 101 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan förstärks om de förs samman i producentorganisationer.

73.  Europaparlamentet anser att det är modellen med branschorganisationer som är den mest framgångsrika förvaltningsmodellen inom en sektor eftersom den skapar en struktur för – och organiserar utbyten mellan – samtliga aktörer inom en sektor genom en rättvis representation inom dess struktur, och genom att göra det möjligt att överföra ekonomisk och teknisk information, förbättra marknadenstransparensen och fördela risker och vinster på ett bättre sätt. Parlamentet anser att olika, korrekt strukturerade samarbetsmodeller, såsom denna, bör främjas av den gemensamma jordbrukspolitiken för att förenkla inrättandet av branschorganisationer på europeisk nivå.

74.  Europaparlamentet anser att producent- och branschorganisationers befogenheter med tanke på den nuvarande trenden måste stärkas ytterligare, så att jordbrukarnas förhandlingsstyrka i livsmedelskedjan kan komma i jämvikt med återförsäljarnas. Parlamentet anser att medfinansieringen från EU för att inrätta och driva sådana organisationer bör ökas.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja tillämpningen av kollektiva instrument för marknadsförvaltning i händelse av kris genom verktyg som inte är beroende av offentliga medel, såsom tillbakadragande av en produkt via överenskommelser mellan aktörer i livsmedelskedjan. Parlamentet framhåller att en sådan åtgärd skulle kunna tillämpas av branschorganisationerna själva.

76.  Europaparlamentet anser att införsel av produkter till den europeiska marknaden från tredjeländer som inte uppfyller samma sociala, hälsorelaterade och miljömässiga standarder leder till orättvis konkurrens för de europeiska producenterna. Parlamentet efterlyser därför skydd av sårbara sektorer och en systematisk tillämpning av principerna om ömsesidighet och överensstämmelse när det gäller jordbruksprodukter i såväl framtida som pågående handelsförhandlingar. Parlamentet kräver att kommissionen ska ta med denna aspekt i brexitförhandlingarna.

77.  Europaparlamentet betonar att tillträdet till EU:s inre marknad bör vara avhängigt av att sanitära, fytosanitära och miljörelaterade krav uppfylls. Kommissionen uppmanas att främja likvärdighet mellan tredjeländer och EU när det gäller åtgärder och kontroller på området för miljö- och livsmedelssäkerhetsstandarder, i syfte att garantera rättvis konkurrens. Parlamentet konstaterar att de högsta miljö- och djurskyddsnormerna kan innebära högre kostnader och att sänkta krav därmed kan resultera i konkurrensbegränsande beteende.

78.  Europaparlamentet påpekar att klimatkatastrofer som drabbar jordbrukare påverkar marknaden och försvagar jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. Parlamentet påminner om att miljödumpning ger upphov till osund konkurrens enligt EU:s antidumpningsbestämmelser(10), som bland annat gäller jordbrukssektorn. Parlamentet begär att hänsyn ska tas till EU-medborgarnas intresse av och krav på ett hållbart och miljövänligt samhälle. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att med hänsyn tagen till den inre marknadens funktion och fördelarna för samhället som helhet tillåta undantag från konkurrensbestämmelserna för att underlätta såväl horisontellt som vertikalt samarbete, när det rör sig om hållbarhetsinitiativ.

79.  Europaparlamentet insisterar på att begreppet ”skäligt pris” inte bör tolkas som lägsta möjliga pris för konsumenten, utan måste i stället vara rimligt och medge skälig ersättning för alla parter längs med livsmedelskedjan. Parlamentet betonar att konsumenterna har andra intressen än enbart låga priser, däribland djurskydd, miljömässig hållbarhet, landsbygdsutveckling och initiativ för att minska antibiotikaanvändningen och undvika antimikrobiell resistens osv.

80.  Europaparlamentet välkomnar att det genom omnibusförordningen(11) införs ett förfarande genom vilket en grupp jordbrukare kan begära ett icke-bindande yttrande från kommissionen för att bedöma huruvida en viss kollektiv åtgärd är förenlig med det allmänna undantaget från konkurrensreglerna i artikel 209 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (förordningen om en samlad marknadsordning). Kommissionen uppmanas att, mot bakgrund av rekommendationen från arbetsgruppen för jordbruksmarknader, förtydliga tillämpningsområdet för det allmänna jordbruksundantaget och dess sammanfogning med de undantag som planeras enligt artiklarna 149 och 152 och att därmed på ett noggrannare sätt avgränsa undantagen, så att upphävandet av tillämpningen av artikel 101 i EUF-fördraget i förekommande fall är tillämpligt och genomförbart.

81.  Europaparlamentet påminner om att det individuella taket för stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn fördubblades 2013 (från 7 500 EUR till 15 000 EUR) i syfte att bemöta uppgången i klimatdrivna, hälsorelaterade och ekonomiska kriser. Parlamentet framhåller att det nationella taket för stöd av mindre betydelse samtidigt endast justerades marginellt (från 0,75 % till 1 % av värdet av den nationella jordbruksproduktionen), vilket innebär att staternas handlingsutrymme för att stödja jordbruksföretag som befinner sig i svårigheter har minskat. Parlamentet stöder därför kommissionens förslag om att bevilja medlemsstaterna och regionerna större flexibilitet inom ramen för reglerna om stöd av mindre betydelse till jordbruket.

82.  Europaparlamentet välkomnar den utveckling som uppnåtts i och med omnibusförordningen, i syfte att underlätta tillämpningen av bestämmelserna i artikel 222 i förordningen om en samlad marknadsordning, som medger ett sådant tillfälligt undantag från konkurrenslagstiftningen. Parlamentet uppmanar ändå kommissionen och medlemsstaterna att förtydliga tillämpningen av artiklarna 219 och 222 i förordningen om en samlad marknadsordning i syfte att införa åtgärder i händelse av marknadsstörningar och allvarliga obalanser på marknaden, eftersom den rättsosäkerhet som för närvarande råder avseende båda bestämmelserna leder till att ingen tillämpar dem av rädsla för eventuella överträdelser gentemot de behöriga myndigheternas regler i de olika medlemsstaterna.

83.  Europaparlamentet påminner om att betydande horisontell och vertikal omstrukturering har skett, vilket har lett till en ytterligare konsolidering inom branscherna för utsäde, kemiska produkter för jordbruket, gödningsmedel, djurgenetik och jordbruksmaskiner, liksom inom bearbetnings- och återförsäljningssektorerna. Kommissionen uppmanas att i detta sammanhang och till följd av Bayer-gruppens förvärv av Monsanto, som tillsammans kontrollerar ungefär 24 % av världsmarknaden för bekämpningsmedel och 29 % av världsmarknaden för utsäde, se till att EU-jordbrukarnas, EU-medborgarnas och miljöns intressen skyddas.

84.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas nationella och i förekommande fall regionala konkurrensmyndigheter samt medlemsstaternas parlament.

(1) EUT L 187, 26.6.2014, s. 1.
(2) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
(3) EUT C 93, 24.3.2017, s. 71.
(4) Antagna texter, P8_TA(2018)0187.
(5) EUT C 252, 18.7.2018, s. 78.
(6) EUT L 201, 31.7.2002, s. 37.
(7) ”Privacy and competitiveness in the age of big data: The interplay between data protection, competition law and consumer protection in the Digital Economy, Europeiska datatillsynsmannens preliminära yttrande, mars 2014, https://edps.europa.eu/sites/edp/files/publication/14-03-26_competitition_law_big_data_en.pdf
(8) COM(2018)0147, COM(2018)0148 och C(2018)1650.
(9) Common Ownership by Institutional Investors and its Impact on Competition, OECD, den 5-6 december 2017.
(10) COM(2013)0192.
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2393 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial (EUT L 350, 29.12.2017, s. 15).

Rättsligt meddelande