Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2109(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0059/2019

Ingivna texter :

A8-0059/2019

Debatter :

PV 14/02/2019 - 7
CRE 14/02/2019 - 7

Omröstningar :

PV 14/02/2019 - 10.19

Antagna texter :

P8_TA(2019)0133

Antagna texter
PDF 164kWORD 50k
Torsdagen den 14 februari 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Stärkande av konkurrenskraften på den inre marknaden genom utveckling av EU:s tullunion och dess styrning
P8_TA-PROV(2019)0133A8-0059/2019

Europaparlamentets resolution av den 14 februari 2019 om stärkande av konkurrenskraften på den inre marknaden genom utveckling av EU:s tullunion och dess styrning (2018/2109(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen(1) och dess tillhörande delegerade akt (kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015)(2), dess genomförandeakt (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 2 november 2015)(3), dess delegerade övergångsakt (kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/341 av den 17 december 2015)(4) och dess tillhörande arbetsprogram (kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/578 av den 11 april 2016)(5),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 för att förlänga den övergångsanvändning av andra metoder än elektronisk databehandlingsteknik som föreskrivs i unionens tullkodex (COM(2018)0085),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Utveckling av EU:s tullunion och dess styrning (COM(2016)0813),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Första tvåårsrapporten om framstegen i utvecklingen av EU:s tullunion och dess styrning (COM(2018)0524),

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Andra lägesrapporten om genomförandet av EU:s strategi och handlingsplan för förbättrad riskhantering på tullområdet (COM(2018)0549),

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om it‑strategin för tullen (COM(2018)0178),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av kommissionens förslag om en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner (COM(2013)0884),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2017 om hantering av utmaningarna i samband med genomförandet av tullkodexen för unionen(7),

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförande av unionens tullkodex och om utövandet av befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 284 i tullkodexen (COM(2018)0039),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2017 av den 5 december 2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 26/2018 En rad förseningar i it-systemen på tullområdet: Vad har gått fel?,

–  med beaktande av rådets rapport 11760/2017 om framstegen i kampen mot punktskattebedrägerier,

–  med beaktande av rapporten från Europol och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet om varumärkesförfalskning och pirattillverkning inom Europeiska unionen,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0059/2019), och av följande skäl:

A.  Tullunionen, som firar sitt 50-årsjubileum i år, är en hörnsten i Europeiska unionen och utgör ett av världens största handelsblock. Att tullunionen fungerar fullt ut är avgörande för en välfungerande inre marknad och en friktionsfri handel inom EU och en grundläggande del av den gemensamma handelspolitiken gentemot tredjeländer, såväl i unionsföretagens som i unionsmedborgarnas intressen, samt viktigt för unionens trovärdighet eftersom tullunionen placerar EU i en stark position i förhandlingar om handelsavtal med tredjeländer.

B.  Tullmyndigheterna måste uppnå den balans som krävs mellan underlättande av laglig handel, tullkontroller som är avsedda att skydda säkerheten för unionen och dess medborgare, konsumenternas förtroende för de varor som förs in på den inre marknaden samt unionens finansiella och kommersiella intressen, och utöver den rättsliga ramen för tullfrågor bär tullmyndigheterna ansvaret för genomförandet av mer än sextio rättsakter, för kampen mot olaglig handel och smuggling och för beviljande av status som godkänd ekonomisk aktör.

C.  Standardisering av tullinformation och tullförfaranden spelar en nyckelroll för att göra kontrollerna enhetliga, särskilt när det gäller företeelser såsom felaktig klassificering och undervärdering av import samt felrapportering av varors ursprung, som är till nackdel för alla ekonomiska aktörer men särskilt för små och medelstora företag.

D.  Importen till och exporten från EU uppgick 2017 till 3 700 miljarder euro, och den tull som tas ut står för femton procent av EU:s budget.

E.  Att genomföra unionens tullkodex är nödvändigt för att skydda EU:s egna medel, i synnerhet tullavgifterna, liksom nationella skatteintressen, men också för att skydda unionens konsumenter och skapa lojal konkurrens på den inre marknaden.

F.  I unionens tullkodex fastställs att de elektroniska system som är nödvändiga för dess tillämpning ska ha införts den 31 december 2020. Digitaliseringen av tullförfarandena inleddes dock redan 2003 och föreskrevs 2008 genom antagandet av förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (moderniserad tullkodex)(8) och antagandet av beslut nr 70/2008/EG av den 15 januari 2008 om en papperslös miljö för tullen och handeln (e‑tullbeslutet).

G.  Digitaliseringen av tullen är ett pågående arbete. I dagsläget är mer än 98 procent av tulldeklarationerna elektroniska och följande tullområden hanteras genom elektroniska system: transitering (NCTS), exportkontroll (ECS), säkerhetsuppgifter (ICS), riskhantering (CRMS), registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer (Eori), tillstånd (CDS), godkända ekonomiska aktörer (AEO), bindande klassificeringsbesked (EBTI), kvoter och taxor (QUOTA), autonoma tullbefrielser, kombinerade nomenklaturen (Taric), övervakning av import och export (SURV2) och systemet med registrerade exportörer för ursprungsintyg (REX).

H.  Målet för det tullprogram som föreslagits inom EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 är att stödja medlemsstaternas tullmyndigheters verksamhet och samarbetet mellan dessa.

I.  Förenade kungarikets utträde ur EU blir en utmaning för tullunionen och dess förmåga att fungera optimalt.

J.  Genomförandet av viktiga elektroniska system som är nödvändiga för ett fullständigt genomförande av unionens tullkodex kommer att försenas och skjutas upp till efter den 31 december 2020.

K.  Verktyget för att mäta tullunionens resultat används för att bedöma hur tullunionen fungerar, utifrån centrala resultatindikatorer inom en rad olika områden, såsom skydd av ekonomiska intressen, säkerställande av unionsmedborgarnas trygghet och säkerhet samt bedömning av tullens betydelse för ökad tillväxt och konkurrenskraft i EU.

L.  Styrningen av programmet Tull 2020, och därmed av it-arbetet inom tullsektorn, delas mellan kommissionen, medlemsstaterna och företrädare för kommersiella intressen inom en mängd olika strukturer för beslutsfattande, vars mångfald har en bestående negativ inverkan på programmets effektivitet och på förvaltningen av it-projekt.

M.  Det kommer att bli nödvändigt att se över styrningen av tullprogrammen när det nuvarande programmet Tull 2020 har avslutats och man har gjort en kostnads-nyttoanalys av olika möjliga alternativ.

1.  Europaparlamentet understryker det arbete som dagligen utförs av medlemsstaternas tullmyndigheter och av kommissionen för att försöka skydda den inre marknaden mot illojal konkurrens i form av förfalskade och dumpade produkter, underlätta handeln och minska byråkratin, ta in intäkter till de nationella budgetarna och EU:s budget samt skydda befolkningen mot terroristhot och andra hot, som bland annat är relaterade till hälsa och miljö.

2.  Europaparlamentet vill påminna om att tullunionen är en av EU:s första framgångar, och även kan anses vara en av de största, eftersom den har möjliggjort för företag med säte i unionen att sälja sina varor och investera inom hela unionen, och även inneburit att EU kunnat bortse från inre gränser och konkurrera med resten av världen. Parlamentet understryker att EU:s inre marknad inte skulle vara möjlig utan den avgiftsfrihet som införts genom tullunionen och utan tullunionens roll för övervakningen av import och export.

3.  Europaparlamentet betonar att en fullt fungerande tullunion är avgörande för att garantera EU:s trovärdighet, styrka och förhandlingsposition när nya handelsavtal ska ingås. Parlamentet betonar att en effektiv tullunion inom EU bidrar till att underlätta laglig handel och minska de administrativa bördorna för seriösa näringsidkare, vilket är viktigt för utvecklingen av konkurrenskraftiga företag. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa effektiva kontroller – bland annat genom att främja samarbete med tredjeländers tullmyndigheter – och av att undvika onödiga hinder för laglig handel.

4.  Europaparlamentet betonar att det är ytterst viktigt att skapa smidiga tullförfaranden i hela unionen genom en förändrad it-infrastruktur. Parlamentet anser att digitaliseringen har potential att göra informationsutbytet och betalningen av tullavgifter mer lättbegripligt och lättillgängligt, särskilt för små och medelstora företag och för aktörer i tredjeländer, och att den erbjuder möjligheter att förenkla tullbestämmelser och tullförfaranden.

5.  Europaparlamentet noterar att de nuvarande skillnaderna i fråga om kontrollnivå och kontrollernas kvalitet samt i fråga om tullförfaranden och sanktionspolicy vid de platser där varor förs in i EU:s tullunion, ofta leder till snedvridning av handelsflödena och ökar problemet med så kallad forum shopping, dvs. att man väljer den plats som är förmånligast för en själv, samt äventyrar den inre marknadens integritet. Parlamentet uppmanar mot denna bakgrund med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att försöka åtgärda detta problem.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina insatser för att skapa en integrerad enda kontaktpunkt för tullfrågor i EU, som skulle hjälpa företag att lämna in alla nödvändiga upplysningar och handlingar på ett enda ställe, så att de kan uppfylla samtliga regler och krav för import, export och transitering av varor.

7.  Europaparlamentet påminner om att Förenade kungariket kommer att bli ett tredjeland efter utträdet ur EU, vilket kommer att förändra EU:s yttre gränser, och betonar att brexit inte får inverka negativt på utvecklingen och styrningen av EU:s tullsystem.

Digitalisering av tullförfaranden

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en mer ändamålsenlig, kostnadseffektiv och integrerad strategi för hantering av it-systemen för tullmyndigheter. Parlamentet efterlyser särskilt en mer exakt och realistisk uppskattning av den tid och de resurser som kommer att behövas, samt av omfattningen av de enskilda it-projekt som ska bidra till digitaliseringen av tullförfarandena.

9.  Europaparlamentet beklagar att genomförandet av de nya it-systemen för tullunionen drabbats av en rad förseningar, vilket har lett till att kommissionen lämnat en begäran till parlamentet och rådet om att övergångsperioden ska förlängas till ett datum efter 2020, vilket är det år som utgör deadline i unionens tullkodex. Parlamentet beklagar även att kommissionen lämnat ofullständiga uppgifter för att motivera denna ytterligare förlängning, särskilt avseende vad som ingår i dess ansvar och vad som ingår i medlemsstaternas ansvar, vilket gör att parlamentet inte kan utöva sin kontroll över budget och politik på ett ändamålsenligt sätt.

10.  Europaparlamentet påpekar att även om sjuttiofem procent av unionskomponenterna i de it-system som krävs för att unionens tullkodex ska kunna genomföras borde finnas tillgängliga i december 2020, innebär detta inte att sjuttiofem procent av it-systemen kommer att vara klara då, eftersom tjugofem procent av dessa it-system består av nationella komponenter för vilka medlemsstaterna är ansvariga och beträffande vilka förseningar har konstaterats.

11.  Europaparlamentet anser att kommissionen och rådet måste ha som högsta prioritet att se till att tullkodexen och digitaliseringen av tullförfarandena genomförs inom den nya tidsfristen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför med kraft att göra sitt yttersta för att undvika ytterligare förseningar. Införandet av it-strukturen kräver utveckling och användning av sjutton it-verktyg, med betydande konsekvenser i form av ekonomiska och personalrelaterade resurser. Parlamentet anser det därför absolut nödvändigt att undvika dubbelarbete och överlappande resurser vid genomförandet av medlemsstaternas och kommissionens it-projekt.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera tidsplanen i sitt arbetsprogram för tullkodexen för att ta hänsyn till den förlängning av övergångsperioden som kommissionen begärt(9) och som parlamentet och rådet ska godkänna. Parlamentet och rådet uppmanas att arbeta för ett snabbt beslut om denna förlängning, och samtidigt låta beslutet vara avhängigt av att de förutsättningar föreligger som krävs för att tullens it-struktur ska kunna börja användas med lyckat resultat, utan att man avstår från omfattande säkerhetstester, så att eventuella problem inte äventyrar de varukontroller som utförs av medlemsstaternas tullmyndigheter. Parlamentet understryker, i likhet med Europeiska revisionsrätten, att samma grundorsaker får samma konsekvenser, och att processen för att uppdatera 2017 års fleråriga strategiska plan genom att under ett och samma år införa sex it-verktyg utgör en stor utmaning och medför en betydande risk att inte heller den nya tidsplanen kommer att hålla, så att slutdatumet för genomförande av tullkodexen kan komma att flyttas fram till ett ännu senare datum än 2025.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera sin fleråriga strategiska plan genom att planera in projekt som följer på varandra under hela övergångsperioden för att i möjligaste mån undvika att alla införanden sker vid periodens slut, och genom att fastställa bindande milstolpar, även för medlemsstaterna.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte ändra de rättsliga och tekniska specifikationer som antagits för de sjutton it-verktygen, eftersom omfattningen av de projekt som ska genomföras och den tid som krävs för deras utveckling inte är förenlig vare sig med den kontinuerliga teknikutvecklingen eller med de oundvikliga ändringar av lagar och regelverk som kommer att äga rum under denna period.

15.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen enligt revisionsrätten varit medveten om förseningarna men valt att inte ta med denna information i sin officiella rapportering, vilket inneburit att de berörda aktörerna (såsom Europaparlamentet, andra EU-institutioner som saknar företrädare inom styrningsstrukturen för Tull 2020 samt berörda företag och medborgare) inte fått fullständig information om risken för förseningar i realtid. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att regelbundet och öppet rapportera om genomförandet av den fleråriga strategiska arbetsplanen och om införandet av tullens elektroniska system, så att misstagen från den tidigare programplaneringen inte upprepas, och att informera om eventuella framtida förseningar i god tid, så att det inte sker i sista stund eller utan korrigerande åtgärder.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt utvärdera programmet Tull 2020 och att åtgärda de brister som upptäckts, särskilt underanvändningen av de expertgrupper som inrättats inom detta program, samt göra det möjligt att öka samarbetet mellan tullmyndigheter.

17.  Europaparlamentet understryker att kontinuerlig policyövervakning, analys och bedömning av möjliga konsekvenser är grundläggande delar i styrningen av tullunionen. Parlamentet noterar och välkomnar kommissionens arbete med att ta fram ett verktyg för att mäta tullunionens resultat, vilket på sikt kommer att göra det möjligt att systematiskt bedöma tullunionen i förhållande till dess strategiska mål i fråga om effektivitet, ändamålsenlighet och enhetlighet. Medlemsstaterna uppmanas att stödja arbetet för att vidareutveckla detta verktyg.

18.  Europaparlamentet föreslår kommissionen att detta verktyg även bör användas för att bedöma resultaten av tullkontroller i fråga om digitaliseringspotential och dataflöden, för att skapa ännu mer effektiva riskbaserade kontroller och samtidigt fördela belastningen på tullmyndigheterna på bästa sätt.

Styrning, rapporter och finansiering av tullprogrammet

19.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som kommissionen och medlemsstaterna vidtar för att säkerställa ett enhetligt och konsekvent genomförande av tullkodexen, särskilt avseende utbildning och genom antagande av riktlinjer. Parlamentet uppmanar ändå kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar och de resurser som avsätts, så att man kan säkerställa en fullständig tillämpning av den tullkodex som antogs 2013 och av enhetliga tullförfaranden inom hela EU. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att lägga fram en åtgärdsplan som lämpligen kan grunda sig på en inbördes översyn av tullmetoderna, utbyte av god praxis, ett utökat samarbete mellan tullmyndigheter och ett utbildningsprogram som ges tillräckliga resurser.

20.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen arbetar med att skapa en miljö med en enda tullkontaktpunkt i EU, som skulle göra det möjligt för ekonomiska aktörer att i ett standardiserat format lämna in de uppgifter som krävs för en rad olika tillsynssyften (t.ex. veterinära, sanitära och miljömässiga syften) till många olika mottagare och via harmoniserade åtkomstpunkter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta med detta viktiga arbete.

21.  Europaparlamentet noterar finansieringsinsatsen från EU:s budget, som innebär att anslaget till det kommande programmet Tull 2021–2027 höjs till 842 844 000 euro i 2018 års priser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att också uppbåda de personalmässiga och ekonomiska resurser som krävs för användningen av de nationella komponenterna, vilka är avgörande för att EU:s elektroniska tullsystem ska kunna börja användas, och uppmanar kommissionen att i god tid lägga fram en rapport för parlamentet om införandet dels av unionskomponenter, dels av de icke‑unionskomponenter som tagits fram av medlemsstaterna.

22.  Europaparlamentet betonar att tullen idag måste hantera en kraftigt ökad volym av varor som köps via internet från länder utanför EU, med kontroller av varorna och uppbärande av tillämpliga tullavgifter, och varje år ökar dessutom volymen av varor av ringa värde som importeras till EU med tio till femton procent. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för att hantera denna utmaning bättre.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en effektivare styrningsstruktur för genomförande och uppdatering av it-projekt inom tullsektorn, dock först när genomförandet av de sjutton it-systemen med anknytning till unionens tullkodex inom programmet Tull 2020 avslutats. Parlamentet betonar att det, mot bakgrund av de ekonomiska, finanspolitiska och säkerhetsmässiga utmaningar som ett it-system för tullen innebär, är grundläggande att den lösning som väljs fullständigt bevarar EU:s suveränitet.

24.  Europaparlamentet betonar att programmet Tull 2021–2027 genom att stödja medlemsstaternas tullmyndigheter inte bara kommer att hjälpa till att öka EU:s budgetintäkter, utan även att garantera produktsäkerhet, skydd av unionens konsumenter och lika villkor för EU-företag.

Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen

25.  Europaparlamentet betonar att osäkerheten kring Förenade kungarikets utträde ur EU är en stor utmaning för de europeiska företagen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ge berörda parter omfattande information om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde avseende tullar och vissa typer av indirekta skatter (mervärdesskatt och punktskatter).

26.  Europaparlamentet betonar att det inte får finnas några kryphål i tullsystemet efter Förenade kungarikets utträde – inte heller vid EU:s yttre gränser – som skulle kunna leda till olaglig handel eller till undandragande av belopp som utgör offentligrättsliga skulder enligt unionsrätten.

o
o   o

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 269, 10.10.2013, s. 1.
(2) EUT L 343, 29.12.2015, s. 1.
(3) EUT L 343, 29.12.2015, s. 558.
(4) EUT L 69, 15.3.2016, s. 1.
(5) EUT L 99, 15.4.2016, s. 6.
(6) EUT L 23, 26.1.2008, s. 21.
(7) EUT C 242, 10.7.2018, s. 41.
(8) EUT L 145, 4.6.2008, s. 1.
(9) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 för att förlänga den övergångsanvändning av andra metoder än elektronisk databehandlingsteknik som föreskrivs i unionens tullkodex (COM(2018)0085).

Senaste uppdatering: 15 februari 2019Rättsligt meddelande