Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 1998/0031R(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0072/2019

Ingivna texter :

A8-0072/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 12/03/2019 - 9.12

Antagna texter :

P8_TA(2019)0146

Antagna texter
PDF 151kWORD 47k
Tisdagen den 12 mars 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Turkmenistan
P8_TA-PROV(2019)0146A8-0072/2019

Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2019 om utkastet till rådets och kommissionens beslut om Europeiska unionens och Europeiska atomenergigemenskapens ingående av ett avtal om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Turkmenistan, å andra sidan (12183/1/2011 – C8-0059/2015 – 1998/0031R(NLE))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets och kommissionens beslut (12183/1/2011),

–  med beaktande av utkastet till avtal om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Turkmenistan, å andra sidan (12288/2011),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 91, 100.2, 207, 209 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och i enlighet med artikel 101 andra stycket i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (C8-0059/2015),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Centralasien, särskilt resolutionerna av den 20 februari 2008 om en EU-strategi för Centralasien(1), av den 15 december 2011 om hur genomförandet av EU:s strategi för Centralasien framskrider(2), av den 13 april 2016 om genomförande och översyn av EU-strategin för Centralasien(3), av den 22 april 2009 om interimsavtalet om handel med Turkmenistan(4) och av den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal(5),

–  med beaktande av interimsavtalet från 1999 om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Turkmenistan, å andra sidan, som rådet ingick den 27 juli 2009 (5144/1999), och de regelbundna mötena i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet,

–  med beaktande av det samförståndsavtal om energi som undertecknades av Europeiska unionen och Turkmenistan i maj 2008,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som Turkmenistan är part i,

–  med beaktande av den årliga människorättsdialogen mellan EU och Turkmenistan,

–  med beaktande av det åtagande som vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gjorde i sin skrivelse till utskottet för utrikesfrågor av den 16 december 2015, som innehåller de aspekter som nämns i punkt 3 nedan,

–  med beaktande av skrivelsen från vice ordföranden/den höga representanten till ordföranden för utskottet för utrikesfrågor av den 5 juli 2018, där hon uttryckte sitt stöd för partnerskaps- och samarbetsavtalet med Turkmenistan,

–  med beaktande av artikel 99.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av interimsbetänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0072/2019), och av följande skäl:

A.  Centralasien är en region som Europeiska unionen har blivit alltmer engagerad i.

B.  Ett avtal om partnerskap och samarbete (nedan kallat partnerskaps- och samarbetsavtalet) med Turkmenistan paraferades 1997 och undertecknades 1998. 14 av de 15 ursprungliga signatärstaterna har därefter ratificerat partnerskaps- och samarbetsavtalet (Förenade kungariket är det enda land som återstår). Turkmenistan ratificerade partnerskaps- och samarbetsavtalet 2004. Anslutningen till partnerskaps- och samarbetsavtalet för de medlemsstater som har anslutit sig till EU efter det att avtalet undertecknats omfattas av ett separat protokoll och ett separat ratificeringsförfarande.

C.  När partnerskaps- och samarbetsavtalet har ratificerats av alla, kommer det att ingås för en inledande period på tio år och därefter förnyas årligen. Detta ger EU möjlighet att frånträda avtalet om det finns allvarliga skäl att misstänka bristande respekt för de mänskliga rättigheterna eller andra allvarliga överträdelser. Parterna kan ändra avtalet i syfte att beakta nya element.

D.  Europaparlamentet hördes av rådet om interimsavtalet om handel med Turkmenistan i april 2009, som en del av ett frivilligt förfarande som inte är rättsligt bindande.

E.  Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) har fastställt sina riktmärken mot vilka framstegen i Turkmenistan bör mätas och kriterierna för fortsatt samarbete, i enlighet med internationellt erkända normer för rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.

F.  Respekten för demokrati och grundläggande och mänskliga rättigheter samt för principerna om marknadsekonomi, som utgör väsentliga delar i interimsavtalet om handel (enligt både artikel 1 i interimsavtalet och artikel 2 i partnerskaps- och samarbetsavtalet), bör fortsätta att vara långsiktiga mål för Turkmenistan. Om någon av parterna skulle bryta mot dessa delar, är det möjligt att ensidigt upphäva tillämpningen.

G.  På grund av övervägandena i förslaget till rekommendation om att godkänna ingåendet av partnerskaps- och samarbetsavtalet och det åtföljande förslaget till betänkande av den 8 maj 2015, innehållande ett resolutionsförslag, beslutade utskottet för utrikesfrågor den 24 maj 2016 att tillfälligt avbryta förfarandet till dess att det ansåg att tillräckliga framsteg hade gjorts när det gäller respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten och beslutade att inleda det pågående interimsförfarandet.

H.  För att EU:s politik för förbindelserna med Turkmenistan ska vara principfast och konsekvent är det mycket viktigt att de riktmärken för en framstegsinriktad människorättspolitik som parlamentet har framfört för Turkmenistan i sina tidigare resolutioner fortfarande gäller.

I.  Turkmenistan antog 2015 en nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter för perioden 2016–2020, som utarbetats i samarbete med FN:s utvecklingsprogram under 2013.

J.  Turkmenistan har ingått internationella avtal, till exempel den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och ILO-konventioner.

1.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att så snart som möjligt – och innan parlamentet godkänner ingåendet av partnerskaps- och samarbetsavtalet – fastställa följande kortsiktiga riktmärken för att mäta hållbara framsteg som görs av de statliga myndigheterna i Turkmenistan, på grundval av rekommendationerna från FN, OSSE och EBRD:

Det politiska systemet, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

   i) Att det finns en tydlig uppdelning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten och bland annat möjligheter till och garantier för ett verkligt deltagande från befolkningens sida i de statliga beslutsprocesserna, inbegripet ett samråd med internationella experter, såsom Europarådets Venedigkommission och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), om huruvida Turkmenistans konstitution är förenlig med dessa demokratiska principer och att det finns en påvisad vilja hos Turkmenistan att beakta rekommendationerna om reformer från dessa organisationer.
   ii) Att begränsningarna för icke-statliga organisationers registrering och verksamhet avskaffas.
   iii) Att de åtaganden som den turkmenistanska regeringen har gjort i sin nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter för perioden 2016–2020 fullgörs.
   iv) Att det blir ett slut på hemliga interneringar och påtvingade försvinnanden, tvångsarbete och tortyr och att information ges om försvunna personers öde eller vistelseort så att familjerna kan hålla kontakt med dem som är frihetsberövade, att landets myndigheter erkänner att det finns politiska fångar och att internationella organisationer och oberoende övervakare, bland annat Internationella rödakorskommittén, får obegränsat tillträde till landet.
   v) Att obegränsad tillgång till olika informationskällor säkerställs och i synnerhet att människor får tillgång till alternativa informationskällor, bland annat internationella kommunikationsmöjligheter, och får använda telekommunikationsutrustning, såsom privata parabolantenner och internetanslutningar som de har råd med.
   vi) Att det blir ett slut på förföljelserna av och hoten mot oberoende journalister och civilsamhälles- och människorättsaktivister hemmahörande i landet och utomlands, även mot deras familjemedlemmar, och att mediefrihet, yttrandefrihet och mötesfrihet garanteras.
   vii) Att FN och internationella och regionala människorättsorganisationer som har begärt att få besöka landet och som fortfarande väntar på svar tillåts besöka landet.
   viii) Att det blir ett slut på det informella och godtyckliga systemet med reseförbud och att det säkerställs att personer som har blivit nekade tillstånd att lämna landet kan resa fritt.

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att beakta följande långsiktiga rekommendationer för hållbara och trovärdiga framsteg:

Det politiska systemet, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

   i) Respekten för principerna om politisk mångfald och demokratiskt ansvarstagande, med väl fungerande politiska partier och andra organisationer, utan inblandning, bör säkerställas.
   ii) Genomförandet av reformer på alla nivåer i enlighet med FN:s mål för hållbar utveckling och på alla områden inom förvaltningen bör fortsätta, särskilt inom rättsväsendet och inom brottsbekämpningen.
   iii) Ett starkt och effektivt skydd mot korruption på hög nivå, penningtvätt, organiserad brottslighet och narkotikahandel bör säkerställas.
   iv) Fullständigt genomförande av lagen om förbud mot barnarbete.
   v) Allmän respekt för ett fredligt och legitimt utövande av rätten till yttrandefrihet, föreningsfrihet och religions- och trosfrihet bör säkerställas.
   vi) Allmän fri rörlighet både inom och utom landet bör säkerställas.

3.  Europaparlamentet understryker att det noga måste följa och övervaka händelseutvecklingen i Turkmenistan och genomförandet av alla delar av partnerskaps- och samarbetsavtalet när det väl träder i kraft. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten att genomföra och offentligt förbinda sig till övervakningsmekanismen för de mänskliga rättigheterna, så att parlamentet så snart partnerskaps- och samarbetsavtalet har trätt i kraft kan hållas ordentligt informerat av Europeiska utrikestjänsten om genomförandet av avtalet och i synnerhet om dess mål och överensstämmelse med artikel 2 och så att parlamentet kan reagera på utvecklingen på plats i händelse av dokumenterade och påvisade allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet framhåller möjligheten till en mekanism för tillfälligt upphävande av partnerskaps- och samarbetsavtalet om sådana fall föreligger och gläder sig i detta sammanhang över vice ordförandens/den höga representantens skrivelse till utskottet för utrikesfrågor av den 16 december 2015, som innehåller följande mål:

   i) Säkerställande av att Europaparlamentet hålls ordentligt informerat om genomförandet av bestämmelserna om mänskliga rättigheter och demokratisering i partnerskaps- och samarbetsavtalet, bland annat genom tillgång till relevant information om hur situationen för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen utvecklas, och på begäran löpande informeras inför och efter sammanträden i samarbetsrådet, inom ramen för tillämpliga sekretessbestämmelser.
   ii) Ett närmare samspel med Europaparlamentet och det civila samhället inför de årliga människorättsdialogerna, och avrapportering.
   iii) Samråd med Europaparlamentet vid utarbetandet av uppdateringar av EU:s landsstrategi för mänskliga rättigheter i Turkmenistan.

4.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet från vice ordföranden/den höga representanten från november 2018 om inrättandet av en fullvärdig EU-delegation i Asjchabad. Parlamentet betonar att den nya delegationen bör utveckla en ömsesidigt fördelaktig samarbetsstrategi som är skräddarsydd för Turkmenistans utvecklingsmässiga förutsättningar och behov. Den bör också övervaka situationen i landet, bland annat kränkningar av de mänskliga rättigheterna och enskilda fall som ger anledning till oro, inleda en dialog med landets olika politiska, sociala och ekonomiska aktörer, möjliggöra diplomatiska insatser på plats och förbättra förvaltningen och tillsynen av de projekt som finansieras genom EU:s externa finansieringsinstrument.

5.  Europaparlamentet konstaterar att det kommer att överväga att ge sitt godkännande när det bedömer att rekommendationerna i punkterna 1 och 3 har beaktats i vederbörlig ordning av kommissionen, rådet, vice ordföranden/den höga representanten och de statliga myndigheterna i Turkmenistan.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att anhålla om att rådet, kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten regelbundet förser parlamentet med ingående information om situationen i Turkmenistan.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten samt till regeringen och parlamentet i Turkmenistan.

(1) EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 49.
(2) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 91.
(3) EUT C 58, 15.2.2018, s. 119.
(4) EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 20.
(5) EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 107.

Senaste uppdatering: 13 mars 2019Rättsligt meddelande