Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0249(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0089/2019

Ingivna texter :

A8-0089/2019

Debatter :

PV 12/03/2019 - 27
CRE 12/03/2019 - 27

Omröstningar :

PV 13/03/2019 - 11.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0176

Antagna texter
PDF 357kWORD 113k
Onsdagen den 13 mars 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
Inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering ***I
P8_TA(2019)0176A8-0089/2019
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (COM(2018)0473 – C8-0272/2018 – 2018/0249(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0473),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 77.2 och 79.2 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0272/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 oktober 2018(1),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och budgetutskottet (A8-0089/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 mars 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../… om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering
P8_TC1-COD(2018)0249

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 77.2 och 79.2 d,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  I samband både med de föränderliga migrationsutmaningarna i Europeiska unionen och med säkerhetsfarhågor, är det oerhört viktigt att upprätthålla den känsliga balansen mellan den fria rörligheten för personer och säkerheten. Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa enligt artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör uppnås bland annat genom gemensamma åtgärder som avser personers passage av de inre gränserna och gränskontroll vid de yttre gränserna samt den gemensamma viseringspolitiken, samtidigt som man upprätthåller den ömtåliga balansen mellan å ena sidan fri rörlighet för personer och å andra sidan säkerhet. [Ändr. 1]

(2)  I enlighet med artikel 80 i EUF-fördraget bör denna politik och dess genomförande styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, även i finansiellt avseende, mellan medlemsstaterna.

(3)  I Romförklaringen, som undertecknades den 25 september 2017, bekräftade ledarna för 27 medlemsstater sin beslutsamhet att verka för säkerställa ett tryggt och säkert Europa, att bygga en union där alla medborgare känner sig trygga och kan röra sig fritt, där de yttre gränserna är säkra och där migrationspolitiken är effektiv, ansvarsfull och hållbar och respekterar internationella normer; ett Europa som är fast beslutet att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. [Ändr. 2]

(3a)   Åtgärder som finansieras enligt detta instrument bör genomföras i enlighet med bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, unionsrätten om dataskydd, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), principen om rättvis behandling av tredjelandsmedborgare, rätten till asyl och internationellt skydd, principen om non-refoulement samt unionens och medlemsstaternas internationella åtaganden enligt de internationella instrument som de har undertecknat, till exempel Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951, kompletterad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt identifiering av, omedelbar hjälp till och hänvisning till skyddstjänster av utsatta personer, särskilt barn och ensamkommande barn. [Ändr. 3]

(4)  Syftet med unionens politik rörande förvaltningen av de yttre gränserna är att utveckla och genomföra begreppet europeisk integrerad gränsförvaltning på både nationell nivå och unionsnivå för att underlätta legitima gränspassager, förhindra och upptäcka irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet och stödja den gemensamma viseringspolitiken, vilket är en förutsättning för bör stärka den fria rörligheten för personer inom unionen och ett grundläggande inslag i ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. [Ändr. 4]

(5)  Europeisk integrerad gränsförvaltning Den europeiska integrerade gränsförvaltningen genomförs av den europeiska gräns- och kustbevakningen, som vilken inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624(4) och som utgörs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och de nationella myndigheter som ansvar ansvarar för gränsförvaltning, även kustbevakningen i den mån den utför gränskontrolluppgifter, och är nödvändig för att bör hjälpa till att harmonisera gränskontrollen och på så sätt förbättra migrationshanteringen och säkerheten – genom att t.ex. underlätta tillgången till internationellt skydd för behövande – och öka säkerheten genom att bidra till att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. [Ändr. 5]

(6)  Att underlätta lagligt resande, samtidigt som man förebygger irreguljär migration och säkerhetsrisker, angavs som ett av huvudmålen med unionens motåtgärder mot utmaningarna på dessa områden i kommissionens meddelande En europeisk migrationsagenda(5). [Ändr. 6]

(7)  Vid Europeiska rådets möte den 15 december 2016(6) efterlystes fortsatta resultat i fråga om interoperabilitet mellan EU:s informationssystem och databaser. Vid Europeiska rådets möte den 23 juni 2017(7) underströks behovet av att förbättra interoperabiliteten mellan databaser, och den 12 december 2017 antog kommissionen ett förslag till förordning om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem(8). [Ändr. 7]

(8)  För I ett försök att bevara Schengenområdets integritet och stärka dess funktion förstärka säkerheten vid unionens yttre gränser är medlemsstaterna sedan den 6 april 2017 skyldiga att utföra systematiska kontroller mot relevanta databaser för EU-medborgare som passerar EU:s yttre gränser, utöver de systematiska kontroller som redan utförs när det gäller alla tredjelandsmedborgare som reser in i Schengenområdet. Det har dock visat sig vara nödvändigt att använda riktade kontroller istället för systematiska kontroller vid ett antal gränsövergångsställen vid de yttre gränserna, på grund av de systematiska kontrollernas oproportionella inverkan på gränsöverskridande trafik(9). Kommissionen har också utfärdat en rekommendation till medlemsstaterna om att bättre utnyttja poliskontroller och gränsöverskridande samarbete. [Ändr. 8]

(8a)  Kommissionen har också utfärdat rekommendation (EU) 2017/1804(10) till medlemsstaterna om att bättre utnyttja poliskontroller och gränsöverskridande samarbete i syfte att begränsa påverkan på den fria rörligheten och komma till rätta med hotet mot den offentliga politiken eller interna säkerheten. Trots att olika åtgärder vidtagits fortsätter ett antal medlemsstater att upprätthålla olagliga kontroller vid de inre gränserna, vilket undergräver den grundläggande principen för Schengenområdet. [Ändr. 9]

(9)  Ekonomiskt stöd från unionens budget är absolut nödvändigt för genomförandet av den europeiska integrerade gränsförvaltningen till stöd för medlemsstaternas arbete med att effektivt förvalta passage av de yttre gränserna och komma till rätta med migrationsutmaningarna och eventuella framtida hot utmaningar vid dessa gränser, och därigenom bidra till att motverka allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag, samtidigt som man respekterar de grundläggande rättigheterna fullt ut. [Ändr. 10]

(10)  Medlemsstaterna bör förses med tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen för att främja genomförandet av den europeiska integrerade gränsförvaltningen, vars komponenter anges i artikel 4 i förordning (EU) 2016/1624 – nämligen gränskontroll, efterforsknings- och räddningsinsatser under gränsövervakningsinsatser, riskanalys, samarbete mellan medlemsstater (med stöd och samordning av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), samarbete mellan byråer (inklusive regelbundet informationsutbyte), samarbete med tredjeländer, tekniska och operativa åtgärder inom Schengenområdet som har anknytning till gränskontroll och som utformats för att vidta åtgärder mot olaglig irreguljär invandring och motverka gränsöverskridande brottslighet på ett bättre sätt, användning av den senaste tekniken och mekanismer för kvalitetskontroll och solidaritet – samt säkerställa att den förverkligas i praktiken. [Ändr. 11]

(11)  Eftersom medlemsstaternas tullmyndigheter har tagit sig an allt fler ansvarsuppgifter som ofta tangerar säkerhetsområdet och utförs vid de yttre gränserna, måste är det viktigt att främja samarbetet mellan myndigheter, inklusive informationsutbyte med hjälp av befintliga verktyg för informationsutbyte, som en del av den europeiska integrerade gränsförvaltningen, i enlighet med artikel 4 e i förordning (EU) 2016/1624. Man måste säkerställa enhetlighet komplementaritet i samband med gränskontroll och tullkontroll vid de yttre gränserna genom att tillhandahålla lämpligt ekonomiskt stöd från unionen till medlemsstaterna. Detta kommer inte bara att stärka tullkontrollerna för att bekämpa alla former av smuggling, framför allt smuggling av varor vid gränserna, och för att bekämpa terrorism, utan också underlätta den lagliga handeln och resor och bidra till en säker och effektiv tullunion. [Ändr. 12]

(12)  Det är därför nödvändigt att skapa en uppföljare till Fonden för inre säkerhet 2014–2020, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014(11), delvis genom att inrätta Fonden för integrerad gränsförvaltning (nedan kallad fonden). [Ändr. 13]

(13)  På grund av de rättsliga förhållanden som är tillämpliga på avdelning V i EUF-fördraget, och de olika rättsliga grunder som är tillämpliga på politiken för de yttre gränserna respektive tullkontroll, är det inte juridiskt möjligt att inrätta fonden som ett enda instrument.

(14)  Fonden bör därför inrättas som en övergripande ram för unionens ekonomiska stöd på området gränsförvaltning och visering, omfattande det instrument för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (nedan kallat instrumentet) som inrättas genom denna förordning och det instrument för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../....(12). Ramen bör kompletteras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ..../... [förordningen om gemensamma bestämmelser](13) till vilken den här förordningen bör hänvisa när det gäller ett instrument som fastställer bestämmelser om delad förvaltning. [Ändr. 14]

(15)  Instrumentet bör genomföras i full överensstämmelse med de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och med unionens internationella åtaganden avseende grundläggande rättigheter, däribland avseende Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och särskilt genom att säkerställa överensstämmelse med principen om non-refoulement, principen om öppenhet, principen om icke-diskriminering och rätten att söka internationellt skydd. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt identifiering av, omedelbar hjälp till och hänvisning till skyddstjänster av utsatta personer, särskilt barn och ensamkommande barn. [Ändr. 15]

(15a)  Dessa skyldigheter gäller i lika mån för tredjeländer med vilka medlemsstaterna och unionen samarbetar enligt detta instrument. [Ändr. 16]

(16)  Instrumentet bör bygga vidare på de dess föregångares resultat och investeringar som gjorts med stöd av dess föregångare, dvs. fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG(14), och instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering inom Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020, som inrättades genom förordning (EU) nr 515/2014(15), och bör utvidga dem för att beakta ny utveckling. [Ändr. 17]

(17)  För att säkerställa en enhetlig och högkvalitativ yttre gränskontroll och underlätta lagligt resande över de yttre gränserna bör instrumentet bidra till utvecklingen av en europeisk integrerad gränsförvaltning, som inbegriper alla åtgärder som medlemsstaternas behöriga myndigheter och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har vidtagit på olika nivåer i fråga om politik, lagstiftning, systematiskt samarbete, fördelning av bördan, bedömning av situationen och skiftande förhållanden kring irreguljära migranters gränsövergångsställen, personal, utrustning och teknik, i samarbete med andra aktörer såsom tredjeländer och andra EU-organ, i synnerhet särskilt Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) och Europol, samt, där så är lämpligt, tredjeländer och internationella organisationer. [Ändr. 18]

(18)  Instrumentet bör bidra till att effektivisera handläggningen av viseringsansökningar när det gäller underlätta viseringsförfarandena för resenärer med ärligt uppsåt samt till att att upptäcka och bedöma hot mot säkerheten och risker för irreguljär migration, samt underlätta viseringsförfarandena för resenärer med ärligt uppsåt. I synnerhet bör man genom instrumentet avsätta ekonomiskt stöd till digitalisering av handläggningen av viseringsansökningar, med målet att kunna erbjuda snabba, säkra och klientvänliga förfaranden som gynnar både viseringssökande och konsulat. Instrumentet bör också tjäna till att säkerställa omfattande konsulär täckning i hela världen. Ett enhetligt genomförande av den gemensamma viseringspolitiken och dess modernisering bör också omfattas av detta instrument, och så borde också vara fallet för stöd till medlemsstaterna för utfärdande av viseringar med begränsad territoriell giltighet som utfärdas av humanitära skäl, av hänsyn till nationella intressen eller på grund av internationella skyldigheter, liksom för personer som omfattas av ett av unionens program för vidarebosättning eller omplacering och för fullständig överensstämmelse med unionens regelverk om viseringar. [Ändr. 19]

(19)  Instrumentet bör stödja uppenbart gränskontrollrelaterade åtgärder på Schengenländernas territorium som en del av utvecklingen av ett gemensamt system för integrerad gränsförvaltning, vilket gör att Schengenområdet som helhet fungerar bättre. [Ändr. 20]

(20)  I syfte att förbättra förvaltningen av de yttre gränserna, underlätta lagligt resande, bidra till att förebygga och bekämpa irreguljär migration gränspassage och främja en bidra till hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa i unionen bör instrumentet stödja utvecklingen av de storskaliga it-system, utgående från befintliga eller nya it-system. Det bör som Europaparlamentet och rådet har kommit överens om. I det avseendet bör det också stödja inrättandet av interoperabilitet mellan dessa EU-informationssystem – in- och utresesystemet(16), Informationssystemet för viseringar (VIS)(17), EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)(18), Eurodac(19), Schengens informationssystem (SIS)(20) och det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN)(21) – i medlemsstaterna för att dessa EU-informationssystem och uppgifterna i dem ska komplettera varandra. Instrumentet bör också bidra till den nödvändiga utvecklingen på nationell nivå efter det att interoperabilitetskomponenterna (den europeiska sökportalen, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, den gemensamma databasen för identitetsuppgifter och detektorn för multipla identiteter)(22) har implementerats på central nivå. [Ändr. 21]

(21)  Instrumentet bör komplettera och förstärka de åtgärder som vidtagits för att genomföra den europeiska integrerade gränsförvaltningen i enlighet med delat ansvar och solidaritet mellan medlemsstaterna och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, som representerar de två pelarna i den europeiska gräns- och kustbevakningen. Detta innebär framför allt att medlemsstaterna, när de utarbetar sina nationella program, bör ta hänsyn till de analysverktyg och operativa och tekniska riktlinjer som tagits fram av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, liksom de utbildningsplaner som den utarbetat, såsom den gemensamma läroplanen för utbildning av gränskontrollstjänstemän, inklusive de delar i denna som rör de grundläggande rättigheterna och tillgången till internationellt skydd. I syfte att se till att byråns uppdrag uppgifter och medlemsstaternas ansvar för kontrollen av de yttre gränserna kompletterar varandra och för att säkerställa konsekvens och motverka kostnadsineffektivitet, bör kommissionen samråda med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån om de utkast till nationella program som medlemsstaterna lämnar in, i den mån detta omfattas av byråns befogenheter, i synnerhet för den verksamhet som finansieras inom ramen för driftsstödet. Kommissionen bör också säkerställa att eu-LISA, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och andra relevanta unionsbyråer eller unionsorgan i ett tidigt skede medverkar i arbetet med att utveckla medlemsstaternas nationella program, i den mån detta omfattas av dessa byråers och organs befogenheter. [Ändr. 22]

(22)  Detta instrument I den mån de begärda medlemsstaterna begär det, bör detta instrument stödja genomförandet av den akutstrategi med s.k. hotspots som beskrivs i kommissionens meddelande En europeisk migrationsagenda och godkändes av Europeiska rådet den 25 och 26 juni 2015(23). Hotspotstrategin innebär att medlemsstater som drabbats av oproportionerligt migrationstryck vid unionens yttre gränser en krissituation kan få driftsstöd. Den erbjuder ett integrerat, övergripande och målinriktat stöd i en anda av solidaritet och delat ansvar, som gör att ett stort antal personer som anländer till unionens yttre gränser kan tas emot på ett mänskligt och effektivt sätt, även för att skydda Schengenområdets integritet. [Ändr. 23]

(23)  När brister eller risker identifierats, särskilt efter en Schengenutvärdering i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1053/2013(24), bör den berörda medlemsstaten, för att gynna solidariteten i Schengenområdet som helhet och i hela unionen, och i en anda av delat ansvar för skyddet av unionens yttre gränser, på ett tillfredsställande sätt ta itu med frågan genom att med hjälp av medel inom ramen för sitt program fullfölja de rekommendationer som antagits i enlighet med den förordningen och i linje med sårbarhetsanalyser som genomförts av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2016/1624. [Ändr. 24]

(24)  Instrumentet bör ge uttryck för solidaritet och delat ansvar genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater som fullt ut tillämpar Schengenregelverkets bestämmelser om de yttre gränserna och viseringar samt och till de medlemsstater som förbereder sig för fullt deltagande i Schengensamarbetet, och det bör användas av medlemsstaterna på ett sätt som gynnar unionens gemensamma politik för förvaltningen av de yttre gränserna. [Ändr. 25]

(25)  I enlighet med protokoll nr 5 till 2003 års anslutningsakt(25) om persontransitering landvägen mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen bör instrumentet bära alla ytterligare kostnader som uppstår till följd av genomförandet av de särskilda bestämmelserna i unionens regelverk för sådan transitering, det vill säga rådets förordning (EG) nr 693/2003(26) och rådets förordning (EG) nr 694/2003(27). Behovet av fortsatt ekonomiskt stöd för uteblivna avgifter bör emellertid avgöras av den gällande viseringsordningen mellan unionen och Ryska federationen.

(26)  I syfte att bidra till att det politiska målet med instrumentet uppnås, bör medlemsstaterna säkerställa att deras program beaktar instrumentets särskilda mål, att prioriteringarna väljs i enlighet med de överenskomna EU-prioriteringarna och de genomförandeåtgärder som anges i bilaga II och att fördelningen av lämpliga medel mellan målen och åtgärderna står i proportion till de utmaningar och behov de ställs inför. I det avseendet är det viktigt att uppnå en rättvis och öppen fördelning av medel mellan instrumentets särskilda mål. Därför är det lämpligt att säkerställa en miniminivå för utgifterna för det särskilda målet att stödja den gemensamma viseringspolitiken, oavsett om det rör åtgärder under direkt eller indirekt förvaltning eller åtgärder med delad förvaltning. [Ändr. 26]

(27)  Effektivitet samt synergier och konsekvens med andra EU-fonder bör eftersträvas, och överlappningar mellan åtgärderna bör undvikas.

(28)  Återvändande av tredjelandsmedborgare som är föremål för beslut om återvändande utfärdade av en medlemsstat är en av komponenterna i den europeiska integrerade gränsförvaltningen enligt förordning (EU) 2016/1624. Åtgärder i fråga om återvändande omfattas dock inte av detta instrument, på grund av dess karaktär och mål, utan istället av förordning (EU) ..../... [nya AMF](28).

(29)  För att erkänna den viktiga roll som medlemsstaternas tullmyndigheter spelar vid de yttre gränserna och att säkerställa att de förfogar över tillräckliga medel för att genomföra sina omfattande uppgifter vid gränserna, bör det instrument för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ..../... [den nya fonden för tullkontrollutrustning] förse dessa nationella myndigheter med tillräckliga medel för att investera i både utrustning som ska användas för att utföra tullkontroll och utrustning som utöver tullkontroll också kan tjäna andra syften, såsom gränskontroll.

(30)  Tullkontrollutrustning kan för det mesta vara lika lämplig eller tillfälligtvis lämpa sig för kontroll av efterlevnad med annan lagstiftning, såsom bestämmelser om gränsförvaltning, visering eller polissamarbete. Fonden för integrerad gränsförvaltning inrättas därför som två kompletterande instrument med olika, men överensstämmande, tillämpningsområden för förvärv av utrustning. Det instrument för gränsförvaltning och visering som inrättas genom denna förordning omfattar inte utrustning som kan användas för både gränsförvaltning och tullkontroll. Instrumentet för tullkontrollutrustning kommer däremot inte bara att finansiera utrustning med tullkontroll som främsta syfte, utan även medge användning för ytterligare ändamål såsom gränskontroller och säkerhet. Denna uppdelning av rollerna kommer att främja samarbete, som är en av komponenterna i den europeiska integrerade gränsförvaltningen i enlighet med artikel 4 e i förordning (EU) 2016/1624, och därigenom göra det möjligt för tullmyndigheter och gränsmyndigheter att arbeta tillsammans och maximera effekten av unionsbudgeten genom samägande av och driftskompatibilitet mellan kontrollutrustning.

(31)  Sjögränsövervakning är en av de kustbevakningsuppgifter som utförs i unionens sjöbevakningsområde. Nationella myndigheter som utför kustbevakning är också ansvariga för en lång rad uppgifter som kan omfatta, men inte begränsas till, sjösäkerhet, sjöfartsskydd, sök- och räddningsinsatser, gränskontroll, fiskerikontroll, tullkontroll, allmän brottsbekämpning samt miljöskydd. Kustbevakningsuppgifternas breda omfattning gör att de omfattas av olika EU-politikområden där synergier bör eftersträvas för att uppnå mer ändamålsenliga och effektiva resultat. [Ändr. 27]

(31a)  När medlemsstaterna genomför åtgärder som finansieras genom detta instrument och som är kopplade till sjögränsövervakning bör de ägna särskild uppmärksamhet åt sina skyldigheter enligt internationell sjörätt att bistå personer i nöd. I detta avseende bör utrustning och system som får stöd av instrumentet användas för sökning och räddning i situationer som kan uppstå under gränsövervakningsinsatser till sjöss, och därigenom bidra till att säkerställa skyddet för migranter och rädda deras liv. [Ändr. 28]

(32)  Utöver kustbevakningssamarbetet på EU-nivå mellan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (som inrättades genom förordning (EU) 2016/1624), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002(29)) och Europeiska fiskerikontrollbyrån (som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 768/2005(30)) bör förbättrad överensstämmelse mellan verksamheten på det maritima området också uppnås på nationell nivå. Synergier mellan de olika aktörerna i havsmiljön bör vara i linje med strategierna för europeisk integrerad gränsförvaltning och sjöfartsskydd.

(33)  För att stärka den maritima verksamhetens komplementaritet och enhetlighet, undvika dubbelarbete och minska budgetpåfrestningarna på ett område med så kostsam verksamhet som det maritima området, bör instrumentet stödja multifunktionella maritima insatser vars huvudsakliga syfte är gränsövervakning, men som dessutom samtidigt kan syfta till andra mål med anknytning därtill, exempelvis bekämpning av människohandel. [Ändr. 29]

(34)  De Det huvudsakliga syftet med detta instrument bör vara att ge stöd åt integrerad gränsförvaltning vid unionens yttre gränser och stödja den gemensamma viseringspolitiken. Dock skulle vissa åtgärder i, och med anknytning till, tredjeländer vilka kunna finansieras genom instrumentet , inom fastställda ramar och under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas. De åtgärderna bör genomföras i fullständig synergi, överensstämmelse och komplementaritet med andra åtgärder utanför unionen som finansieras genom unionens instrument för externt bistånd. I synnerhet bör fullständig överensstämmelse vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga. När det gäller den externa dimensionen bör instrumentet inriktas på stöd som ska förbättra samarbetet med tredjeländer och stärka centrala aspekter i deras gränsövervaknings- och gränsförvaltningskapacitet på områden av intresse för unionens migrationspolitik och säkerhetsmål. [Ändr. 30]

(34a)  Kommissionen bör ägna särskild uppmärksamhet åt utvärdering av åtgärder och program som avser tredjeländer. [Ändr. 31]

(35)  Finansiering ur unionens budget bör koncentreras till verksamhet där unionens insatser kan tillföra ett mervärde jämfört med åtgärder som medlemsstaterna vidtar på egen hand. Eftersom unionen har bättre förutsättningar än medlemsstaterna att tillhandahålla en ram för unionens solidaritet vad gäller gränskontroll, den gemensamma viseringspolitiken gränsförvaltning och hantering av migrationsströmmar gemensam viseringspolitik samt att skapa en plattform för utvecklingen av gemensamma it-system till stöd för denna politik, kommer det ekonomiska stöd som ges inom ramen för denna förordning i synnerhet att bidra till att stärka den nationella kapaciteten och unionens kapacitet på dessa områden. [Ändr. 32]

(36)  Om en medlemsstat har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt fördragen på områdena gränsförvaltning och visering, om det finns en uppenbar risk för att medlemsstaten allvarligt åsidosätter unionens värden vid genomförandet av regelverket om gränsförvaltning och visering, eller om brister har konstaterats på det berörda området i en utvärderingsrapport inom ramen för utvärderings- och övervakningsmekanismen för Schengenregelverket, eller om medlemsstaten i samarbete med ett tredjeland har finansierat och företagit gemensamma åtgärder med tredjelandet och dessa har lett till kränkning av grundläggande rättigheter, identifierat genom ovannämnda utvärderings- och övervakningsmekanism, kan det anses att medlemsstaten inte följer unionens relevanta regelverk, även i fråga om tillämpningen av driftsstöd inom ramen för detta instrument. [Ändr. 33]

(37)  För att uppfylla de mål som anges i denna förordning bör instrumentet återspegla behovet av större flexibilitet och förenkling, samtidigt som det uppfyller krav på förutsebarhet och säkerställer säkerställa en rättvis och transparent resursfördelning. Det bör balansera behovet av förutsebarhet i tilldelningen av resurser med behovet av större flexibilitet och förenkling. För att uppfylla kraven gällande insyn i finansieringen bör kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, offentliggöra information om utvecklingen av de årliga och fleråriga programmen i den tematiska delen. Genomförandet av instrumentet bör följa principerna om utgifternas effektivitet, ändamålsenlighet och kvalitet. Genomförandet av instrumentet bör dessutom vara så användarvänligt som möjligt. [Ändr. 34]

(38)  I denna förordning bör man ange de initiala beloppen för medlemsstaternas program, beräknade på grundval av de kriterier som fastställs i bilaga I, vilka återspeglar land- och sjögränsavsnittens längd och hotnivå påverkansgrader baserat på nya och historiska data, arbetsbördan vid flygplatser och konsulat samt antalet konsulat. [Ändr. 35]

(39)  Dessa initiala belopp kommer att ligga till grund för medlemsstaternas långsiktiga investeringar. För att beakta förändringar av utgångsläget, såsom trycket på unionens yttre gränser och arbetsbördan vid de yttre gränserna och på konsulaten, kommer ett tilläggsbelopp att tilldelas medlemsstaterna efter halva tiden på grundval av de senaste tillgängliga statistiska uppgifterna i enlighet med fördelningsnyckeln, med hänsyn till programmens genomförandegrad.

(39a)  Halvtidsöversynen bör användas för att bedöma programmens ändamålsenlighet och EU-mervärde, lösa problem som uppstod under den första fasen och ge en transparent översikt över genomförandet. [Ändr. 36]

(40)  Eftersom utmaningarna på området gränsförvaltning och viseringar ständigt förändras, är det nödvändigt att anpassa tilldelningen av medel till förändringarna i migrationsströmmarna, trycket prioriteringarna för viseringspolitiken och gränsförvaltningen, också till följd av ökat tryck vid gränserna och säkerhetshoten samt, samt att kanalisera finansieringen till de prioriteringar som ger det största mervärdet för unionen. För att reagera på akuta behov, förändringar i strategier och unionens prioriteringar, samt för att kanalisera finansieringen till åtgärder med ett stort mervärde för unionen, kommer en del av finansieringen regelbundet att anslås till särskilda åtgärder, unionsåtgärder och bistånd i nödsituationer genom en tematisk del. [Ändr. 37]

(41)  Medlemsstaterna bör uppmuntras att använda en del av sin programtilldelning för att finanisera de åtgärder som förtecknas i bilaga IV genom att dra nytta av ett större bidrag från unionen.

(42)  Instrumentet bör, inom fastställda avgränsningar, bidra till att täcka driftskostnaderna i samband med gränsförvaltningen, den gemensamma viseringspolitiken och storskaliga it-system och bör därigenom göra det möjligt för medlemsstaterna att upprätthålla den kapacitet som är avgörande för unionen som helhet. Detta bidrag består av full ersättning för specifika kostnader kopplade till målen med instrumentet och bör utgöra en väsentlig del av medlemsstaternas program. [Ändr. 38]

(43)  En del av de tillgängliga medlen inom ramen för instrumentet kan också tilldelas medlemsstaternas program för genomförande av särskilda åtgärder, utöver den initiala tilldelningen. Dessa särskilda åtgärder bör identifieras på unionsnivå och bör omfatta åtgärder med ett EU-mervärde som kräver samarbete mellan medlemsstaterna eller åtgärder som behövs för att hantera utvecklingen inom unionen och som kräver att ytterligare medel görs tillgängliga för en eller flera medlemsstater, såsom förvärv via medlemsstaternas nationella program av teknisk utrustning som Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån behöver för att bedriva sin insatsverksamhet, modernisering av handläggningen av viseringsansökningar, utveckling av storskaliga it-system och inrättande av interoperabilitet mellan systemen. Dessa särskilda åtgärder kommer att fastställas av kommissionen i dess arbetsprogram, som bör antas genom delegerad akt. [Ändr. 39]

(44)  För att komplettera genomförandet av det politiska målet för detta instrument på nationell nivå genom medlemsstaternas program, bör instrumentet också stödja åtgärder på unionsnivå. Sådana åtgärder bör ha övergripande strategiska syften inom instrumentets tillämpningsområde som gäller politisk analys och innovation, gränsöverskridande ömsesidigt lärande och partnerskap samt testning av nya initiativ och åtgärder i hela unionen.

(45)  För att förbättra unionens förmåga att omedelbart hantera oförutsett eller oproportionerligt migrationstryck, i synnerhet oförutsedda, brådskande och särskilda behov vid en nödsituation, framför allt vid de gränsavsnitt där det i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1052/2013(31) har fastställts att påverkansgraden är sådan att den äventyrar hela Schengenområdets funktion, samt hantera tryck på viseringsavdelningarna vid medlemsstaternas konsulat eller risker för gränssäkerheten, bör det vara möjligt att ge bistånd i nödsituationer i enlighet med de regler som fastställs i denna förordning. [Ändr. 40]

(45a)  Migration och passage av de yttre gränserna av ett stort antal tredjelandsmedborgare bör inte i sig betraktas som ett hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och bör inte i sig vara en utlösande faktor för bistånd i nödsituationer inom ramen för detta instrument. [Ändr. 41]

(46)  Det politiska målet för detta instrument kommer också att främjas med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom de politiska områdena [...] av fonden InvestEU. Ekonomiskt stöd bör användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller bristfälliga investeringssituationer på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte duplicera eller utestänga privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett klart europeiskt mervärde. [Ändr. 42]

(47)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela instrumentet vilken ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i [punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning](32), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(48)  Förordning (EU, Euratom) ..../... [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen)(33) är tillämplig på detta instrument. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier. För att säkerställa överensstämmelse i genomförandet av unionens finansieringsprogram, ska budgetförordningen gälla de åtgärder som genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning enligt instrumentet.

(49)  För att åtgärder ska kunna genomföras genom delad förvaltning bör instrumentet ingå som en del av ett enhetligt ramverk bestående av föreliggande förordning, budgetförordningen och ett instrument som fastställer gemensamma bestämmelser om delad förvaltning. I händelse av motstridiga bestämmelser, bör denna förordning (EU) .../... [förordningen om ha företräde framför de gemensamma bestämmelser] bestämmelserna. [Ändr. 43]

(50)  Genom förordning (EU) ..../... [förordningen om gemensamma bestämmelser] inrättas en ram för åtgärder under Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (AMF), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och den innehåller i synnerhet regler om programplanering, övervakning, utvärdering, förvaltning och kontroll av EU:s medel som genomförs genom delad förvaltning. Dessutom är det nödvändigt att specificera målen för instrumentet för gränsförvaltning och visering i denna förordning samt att fastställa särskilda bestämmelser om verksamhet som kan finansieras genom detta instrument.

(51)  Finansieringstyperna och genomförandemetoderna för denna förordning bör väljas på grundval av sin potential både att leda till att de specifika målen för åtgärderna uppnås och att ge resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa beaktande av användning av såväl klumpsummor, schablonsatser och enhetskostnader som finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(52)  I enlighet med förordning (EU) ..../... [den nya budgetförordningen](34), Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(35), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95(36), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(37) och rådets förordning (EU) 2017/1939(38) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslighet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(39). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Resultaten från utredningar av oriktigheter eller bedrägeri som rör instrumentet bör göras tillgängliga för Europaparlamentet. [Ändr. 44]

(53)  Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar i synnerhet förfarandet för budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, samt föreskriver kontroll av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget rör också skyddet av unionens budget i händelse av allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, eftersom rättsstatsprincipen är en grundförutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering.

(54)  I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU(40) är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för instrumentets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(55)  I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och i linje med kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden, som godkändes av rådet i dess slutsatser av den 12 april 2018, bör de relevanta medlemsstaterna säkerställa att deras nationella program beaktar framväxande hot mot de yttersta randområdena, såsom gränskontroll, oproportionell tillströmning av människor eller utplacering av europeiska informationssystem. Instrumentet stöder dessa medlemsstater med tillräckliga resurser för att hjälpa de yttersta randområdena när så är lämpligt med hänsyn till sådana särdrag. [Ändr. 45]

(56)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(41) finns det ett behov av att utvärdera detta instrument på grundval av information som samlats in enligt specifika övervakningskrav, samtidigt som man undviker överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna. I förekommande fall kan sådana krav innefatta mätbara indikatorer – inbegripet kvalitativa och kvantitativa indikatorer – som kan användas som utgångspunkt för att utvärdera instrumentets faktiska konsekvenser. För att mäta instrumentets resultat bör indikatorer och relaterade mål fastställas för vart och ett av instrumentets särskilda mål. [Ändr. 46]

(57)  Detta instrument kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder och uppnå ett övergripande mål på att 25 % av EU-budgetens utgifter ska stödja klimatmål, vilket återspeglar vikten av att motarbeta klimatförändringarna i enlighet med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av instrumentet, och omprövas i samband med tillämpliga utvärderingar och översyner.

(58)  Genom indikatorerna och den finansiella rapporteringen Kommissionen bör varje år överlämna en sammanfattning av de godkända årliga prestationsrapporterna till Europaparlamentet och rådet. På begäran bör kommissionen och medlemsstaterna övervaka instrumentets genomförande i enlighet med de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) .../... [förordningen om gemensamma bestämmelser] och denna förordning göra den fullständiga texten till de årliga prestationsrapporterna tillgänglig för Europaparlamentet och rådet. [Ändr. 47]

(58a)  Det är viktigt att säkerställa sund finansiell förvaltning och säkerhet om rättsläget under övergångsperioden och hela genomförandet av instrumentet. Åtgärder som genomförts under perioden 2014–2020 bör inte avbrytas under övergången. [Ändr. 48]

(59)  I syfte att komplettera och ändra icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på förteckningen över åtgärder som berättigar till större samfinansiering i bilaga IV, driftsstöd samt för att vidareutveckla den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(42).

(60)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(43). Granskningsförfarandet bör användas för genomförandeakter som fastställer gemensamma skyldigheter för medlemsstaterna, särskilt när det gäller att förse kommissionen med information, medan Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter som avser formerna för att förse kommissionen med information inom ramen för programplanering och rapportering, eftersom de är rent tekniska till sin natur. [Ändr. 49]

(61)  En medlemsstat bör inte samtidigt delta i detta instrument och i ett av unionens tillfälliga finansieringsinstrument som hjälper de stödmottagande medlemsstaterna att finansiera bland annat åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförandet av Schengenregelverket om gränser och visering samt kontrollen vid de yttre gränserna.

(62)  När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket(44), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.A och 1.B i rådets beslut 1999/437/EG(45).

(63)  När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket(46), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.A och 1.B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG(47).

(64)  När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket(48), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1.A och 1.B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU(49).

(65)  I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och till EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket bör Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(66)  Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG(50). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(67)  Det är lämpligt att anpassa tillämpningstiden för denna förordning till tillämpningstiden för rådets förordning (EU, Euratom) ..../... [förordningen om den fleråriga budgetramen](51).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.  Genom denna förordning inrättas instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (nedan kallat instrumentet) som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning (nedan kallad fonden) för perioden från den 1 januari 2021 till 31 december 2027. [Ändr. 50]

2.  Fonden inrättas genom denna förordning tillsammans med förordning (EU) .../... [instrumentet för tullkontrollutrustning] om inrättande, som en del av [Fonden för integrerad gränsförvaltning](52), av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning. [Ändr. 51]

3.  Här I denna förordning fastställs målen för instrumentet, särskilda mål och åtgärder för att genomföra dessa särskilda mål, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering. [Ändr. 52]

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från EU-budgeten sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansiella institutioner, kommersiella finansinstitut och investerare. [Ändr. 53]

2.  gränsövergångsställe: varje gränsövergångsställe som de behöriga myndigheterna har godkänt för passage av de yttre gränserna och som anmälts i enlighet med artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399(53).

3.  europeisk integrerad gränsförvaltning: de komponenter som anges i artikel 4 i förordning (EU) 2016/1624.

4.  yttre gränser: medlemsstaternas gränser i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) nr 399/2016 – landgränser, inklusive flod- och insjögränser, sjögränser samt flygplatser och flod-, kust- och insjöhamnar – på vilka unionsrättens bestämmelser om passage av yttre gränser är tillämpliga, även de inre gränser vid vilka kontrollerna ännu inte har avskaffats. [Ändr. 54]

5.  yttre gränsavsnitt: hela eller delar av en medlemsstats yttre land- eller sjögräns enligt definitionen i förordning (EU) nr 1052/2013.

6.  hotspot-område: det hotspot-område som definieras i artikel 2.10 i förordning (EU) 2016/1624.

7.  inre gränser vid vilka kontrollerna ännu inte har avskaffats:

a)  den gemensamma gränsen mellan en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut och en medlemsstat som ska tillämpa Schengenregelverket fullt ut enligt anslutningsakten, men för vilken det tillämpliga rådsbeslut som bemyndigar den att tillämpa regelverket fullt ut ännu inte har trätt i kraft,

b)  den gemensamma gränsen mellan två medlemsstater som enligt respektive anslutningsakt ska tillämpa Schengenregelverket fullt ut, men för vilka det tillämpliga rådsbeslut som bemyndigar dem att tillämpa detta regelverk fullt ut ännu inte har trätt i kraft.

Artikel 3

Instrumentets mål

1.  Som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning ska instrumentets politiska mål vara att säkerställa en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och samtidigt skydda den fria rörligheten för personer inom unionen, i full överensstämmelse med unionens åtaganden om grundläggande rättigheter, och därigenom bidra till att garantera en hög säkerhetsnivå i unionen regelverk och de internationella åtaganden som åligger unionen och dess medlemsstater genom de internationella instrument som de har undertecknat. [Ändr. 55]

2.  Inom ramen för det politiska mål som anges i punkt 1 ska instrumentet bidra till följande särskilda mål:

a)  Stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna som genomförs av den europeiska gräns- och kustbevakningen genom delat ansvar mellan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och de nationella myndigheter som ansvarar för gränsförvaltning, för att underlätta laglig gränspassage, förebygga och upptäcka olaglig irreguljär invandring och gränsöverskridande brottslighet samt för att på ett effektivt sätt hantera migrationsströmmarna. [Ändr. 56]

b)  Stödja den gemensamma viseringspolitiken, för att säkerställa en mer harmoniserad strategi bland medlemsstaterna när det gäller utfärdande av viseringar, för att underlätta lagligt resande och förhindra migrations- och mildra säkerhetsrisker. [Ändr. 57]

3.  Inom ramen för de särskilda mål som anges i punkt 2 ska instrumentet genomföras via de genomförandeåtgärder som förtecknas i bilaga II.

Artikel 3a

Icke-diskriminering och respekt för grundläggande rättigheter

Instrumentet ska genomföras i full överensstämmelse med de rättigheter och principer som fastställs i EU:s regelverk, EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och med unionens internationella åtaganden avseende grundläggande rättigheter, särskilt genom att säkerställa överensstämmelsen med principerna om icke-diskriminering och non-refoulement. [Ändr. 58]

Artikel 4

Stödets tillämpningsområde

1.  Inom ramen för de mål som anges i artikel 3 och I enlighet med de genomförandeåtgärder som förtecknas i bilaga II ska instrumentet särskilt stödja åtgärder som bidrar till att de mål som avses i artikel 3 och särskilt de åtgärder som förtecknas i bilaga III uppnås. [Ändr. 59]

2.  För att uppnå målen för denna förordning de mål som avses i artikel 3 får instrumentet, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 5, stödja åtgärder som ligger i linje med unionens prioriteringar i den mening undantagsfall, inom fastställda gränser och under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas, stödja de åtgärder som avses i bilaga III i förhållande till och i tredjeländer, i enlighet med artikel 5. [Ändr. 60]

2a.  Det totala beloppet för finansiering av stödåtgärder i eller i förhållande till tredjeländer inom ramen för den tematiska delen enligt artikel 8 får inte överstiga 4 % av det totala belopp som tilldelats den tematiska delen enligt artikel 7.2 b. [Ändr. 61]

2b.  Det totala beloppet för finansiering av stödåtgärder i eller i förhållande till tredjeländer inom ramen för medlemsstaternas program i enlighet med artikel 12 får per medlemsstat inte överstiga 4 % av det totala belopp som tilldelats den medlemsstaten enligt artiklarna 7.2 a och 10.1 samt bilaga I. [Ändr. 62]

3.  Följande åtgärder ska inte vara stödberättigande:

a)  Åtgärder som anges i punkt 1 a i bilaga III och som vidtas vid de inre gränser vid vilka kontrollerna ännu inte har avskaffats.

b)  Åtgärder i samband med tillfälligt och exceptionellt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna i den mening som avses i förordning (EU) 2016/399.

c)  När det gäller kontroll av varor,

1.  åtgärder vilkas enda syfte eller konsekvens är kontroll av varor,

2.  förvärv, underhåll eller uppgradering av utrustning, med undantag av transportmedel, vars ena syfte eller konsekvens är kontroll av varor,

3.  övriga åtgärder inom ramen för denna förordning vilkas enda syfte eller konsekvens är kontroll av varor.

I nödsituationer, i enlighet med artikel 23, kan de icke stödberättigande åtgärder som anges i denna punkt anses vara stödberättigande. [Ändr. 63]

Artikel 5

Stödberättigade enheter

1.  Följande enheter kan vara berättigade till stöd:

a)  Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder:

i)  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

ii)  Ett tredjeland som förtecknas i arbetsprogrammet på de villkor som anges där, under förutsättning att alla åtgärder i eller i förhållande till det tredjelandet till fullo respekterar de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och unionens och medlemsstaternas internationella åtaganden. [Ändr. 64]

b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

2.  Fysiska personer är inte berättigade till stöd.

3.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland får i undantagsfall delta när det är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd och när detta är fullt förenligt med unionens regelverk och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. [Ändr. 65]

4.  Rättsliga enheter som ingår i konsortier av minst två oberoende enheter, etablerade i olika medlemsstater eller utomeuropeiska länder eller territorier som är knutna till dessa stater eller i tredjeländer, är berättigade till stöd. När de internationella organisationer som deltar i ett konsortium är etablerade i ett tredjeland ska artikel 6.3 gälla. [Ändr. 66]

KAPITEL II

BUDGETRAM OCH GENOMFÖRANDERAM

Avsnitt 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 6

Allmänna principer

1.  Stöd som tillhandahålls enligt denna förordning ska komplettera nationella, regionala och lokala interventioner, och ska inriktas på att tillföra ett mervärde EU-mervärde till denna förordnings mål. [Ändr. 67]

2.  Kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa att det stöd som tillhandahålls enligt denna förordning och av medlemsstaterna är förenligt med unionens relevanta verksamhet, politik och prioriteringar, och att det kompletterar övriga unionsinstrument.

3.  Instrumentet ska genomföras genom delad, direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med artikel 62.1 a, b och c i budgetförordningen.

3b.  Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta om genomförandet av instrumentet. Kommissionen ska inrätta en hjälpcentral och kontaktpunkt för att ge stöd till medlemsstaterna och bidra till en ändamålsenlig tilldelning av medel. [Ändr. 68]

Artikel 7

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av instrumentet för perioden 2021‒2027 ska vara 7 087 760 000 EUR i 2018 års priser (8 018 000 000 EUR i löpande priser). [Ändr. 69]

2.  Finansieringsramen ska användas enligt följande:

a)  4 252 833 000 EUR i 2018 års priser (4 811 000 000 EUR i löpande priser) ska anslås till de program som genomförs genom delad förvaltning, varav 138 962 000 EUR i 2018 års priser (157 200 000 EUR i löpande priser) till den särskilda transiteringsordning som avses i artikel 16 och som genomförs genom delad förvaltning. [Ändr. 70]

b)  2 834 927 000 EUR i 2018 års priser (3 207 000 000 EUR i löpande prsier) ska anslås till den tematiska delen. [Ändr. 71]

3.  Av finansieringsramen ska upp till 0,52 % på kommissionens initiativ anslås till tekniskt bistånd för genomförande av instrumentet.

4.  Enligt de relevanta bestämmelserna i deras associeringsavtal ska det utarbetas arrangemang för att ange deltagandets art och former för de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket. De ekonomiska bidragen från dessa länder ska läggas till de totala medel från unionens budget som avses i punkt 1.

Artikel 8

Allmänna bestämmelser om genomförandet av den tematiska delen

1.  Den finansieringsram som avses i artikel 7.2 b ska tilldelas på ett flexibelt sätt via den tematiska delen genom delad, direkt och indirekt förvaltning i enlighet med arbetsprogrammen. Finansiering från den tematiska delen ska användas för dess komponenter, dvs.

a)  särskilda åtgärder,

b)  unionsåtgärder och

c)  bistånd i nödsituationer.

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ ska också stödjas från finansieringsramen för den tematiska delen.

2.  Finansiering från den tematiska delen ska ägnas prioriteringar som har ett stort mervärde för unionen eller användas för att tillmötesgå akuta behov, i enlighet med de överenskomna unionsprioriteringar som anges i bilaga II, eller stödja åtgärder i enlighet med artikel 20. Vid förberedande av arbetsprogrammen ska kommissionen samråda med de organisationer som företräder parterna på unionsnivå, inbegripet det civila samhället. [Ändr. 72]

2a.  Minst 20 % av finansieringen från den tematiska delen ska avsättas till de särskilda mål som avses i artikel 3.2 b. [Ändr. 73]

3.  När finansiering från den tematiska delen beviljas medlemsstaterna med genom direkt eller indirekt förvaltning, ska det säkerställas att de utvalda ingen finansiering finnas tillgänglig för projekt där det finns belägg för att projektens laglighet, eller finansieringens laglighet och korrekthet, eller fullgörandet av projekten inte påverkas av något skulle komma att ifrågasättas till följd av ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller för fullgörandet av projekten. [Ändr. 74]

4.  När finansiering från den tematiska delen genomförs används genom delad förvaltning ska kommissionen, för tillämpningen av artiklarna 18 och 19.2 i förordning (EU) .../... [förordningen om gemensamma bestämmelser], bedöma om de planerade åtgärderna inte påverkas av något utvärdera de planerade åtgärderna för att säkerställa att ingen finansiering ska vara tillgänglig för projekt där det finns belägg för att projektens laglighet, eller finansieringens laglighet och korrekthet, eller fullgörandet av projekten skulle komma att ifrågasättas till följd av ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller för fullgörandet av projekten. [Ändr. 75]

4a.  När finansiering från den tematiska delen genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning ska kommissionen bedöma huruvida de åtgärder som föreskrivs inte påverkas av en generell brist när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat som påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens finansiella intressen på ett sätt som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller för fullgörandet av projekten. [Ändr. 76]

5.  Kommissionen ska inom ramen för de årliga anslagen i unionens budget fastställa det totala belopp som ställs till förfogande för den tematiska delen.

6.  För att ange vilka mål och åtgärder som ska stödjas och specificera belopp för var och en av de komponenter som anges i punkt 1 ska är kommissionen bemyndigad att anta finansieringsbeslut delegerade akter i enlighet med artikel 29 för att fastställa arbetsprogram i den mening som avses i artikel 110 i budgetförordningen för den tematiska delen. Det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser ska anges i finansieringsbesluten, i tillämpliga fall. [Ändr. 77]

7.  Efter antagandet av ett sådant finansieringsbeslut arbetsprogram som avses i punkt 3 6 får kommissionen ändra de program som genomförs genom delad förvaltning i enlighet med detta. [Ändr. 78]

8.  Finansieringsbesluten Arbetsprogrammen kan vara årliga eller fleråriga, och får omfatta en eller flera av komponenterna i den tematiska delen. [Ändr. 79]

Avsnitt 2

Stöd och genomförande under delad förvaltning

Artikel 9

Tillämpningsområde

1.  Detta avsnitt ska tillämpas på den del av finansieringsramen som avses i artikel 7.2 a, och på de tilläggsmedel som ska genomföras under delad förvaltning enligt kommissionens beslut arbetsprogram för den tematiska del som avses i artikel 8. [Ändr. 80]

2.  Stöd enligt detta avsnitt ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen och förordning (EU) ..../... [förordningen om gemensamma bestämmelser].

Artikel 10

Budgetmedel

1.  Medel som avses i artikel 7.2 a ska preliminärt tilldelas de nationella program som genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning (nedan kallade programmen) enligt följande:

a)  3 543 880 000 EUR i 2018 års priser (4 009 000 000 EUR i löpande priser) till medlemsstaterna i enlighet med kriterierna i bilaga I. [Ändr. 81]

b)  708 953 000 EUR i 2018 års priser (802 000 000 EUR i löpande priser) till medlemsstaterna för justering av programtilldelningen på det sätt som avses i artikel 13.1. [Ändr. 82]

2.  Om det belopp som avses i punkt 1 b inte tilldelats, får det återstående beloppet läggas till det belopp som avses i artikel 7.2 b.

Artikel 11

Samfinansieringssatser

1.  Bidraget från unionens budget får inte överstiga 75 85 % av de totala stödberättigande utgifterna för ett projekt från medlemsstater vars bruttonationalinkomst (BNI) per capita är lägre än 90 % av genomsnittet i unionen och 75 % av de totala stödberättigande utgifterna för övriga medlemsstater. [Ändr. 83]

2.  Bidraget från unionens budget får höjas till 90 % av de totala stödberättigande utgifterna för projekt som genomförs inom ramen för särskilda åtgärder.

3.  Bidraget från unionens budget får höjas till 90 % av de totala stödberättigande utgifterna för sådana åtgärder som anges i bilaga IV.

4.  Bidraget från unionens budget får höjas till 100 % av de totala stödberättigande utgifterna för driftsstöd, inklusive den särskilda transiteringsordningen.

5.  Bidraget från unionens budget får höjas till 100 % av de totala stödberättigande utgifterna för bistånd i nödsituationer.

6.  Genom kommissionens beslut om godkännande av ett program ska samfinansieringssatsen och det maximala stödbeloppet från instrumentet fastställas för de typer av åtgärder som avses i punkterna 1–5.

7.  För varje särskilt mål ska det i kommissionens beslut fastställas huruvida samfinansieringssatsen för det särskilda målet ska tillämpas på

a)  det totala bidraget, inbegripet offentliga och privata bidrag, eller

b)  enbart offentliga bidrag.

Artikel 12

Program

1.  Varje medlemsstat och kommissionen ska säkerställa att de prioriteringar som fastställs i dess program programmet är förenliga med och beaktar unionens prioriteringar och utmaningar på området gränsförvaltning och visering, och att de stämmer helt överens med unionens relevanta regelverk och överenskomna unionsprioriteringar samt de internationella åtaganden som åligger unionen och dess medlemsstater genom de internationella instrument som de har undertecknat. När medlemsstaterna fastställer prioriteringarna för sina program ska de säkerställa att de genomförandeåtgärder som anges i bilaga II verkligen beaktas. [Ändr. 84]

1a.  I det avseendet ska medlemsstaterna avsätta minst 20 % av sin tilldelade finansiering till det särskilda mål som avses i artikel 3.2 b. [Ändr. 85]

2.  Kommissionen ska säkerställa att Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och, när så är lämpligt, när så är lämpligt, eu-LISA, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och andra relevanta unionsbyråer i ett tidigt skede involveras i arbetet med att utveckla medlemsstaternas program, i den mån detta omfattas av byråernas befogenheter. [Ändr. 86]

3.  Den Kommissionen ska samråda med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån om utkasten till program, med särskild tonvikt på verksamhet som omfattas av driftsstöd i enlighet med artikel 3.2 a, för att säkerställa konsekvens och komplementaritet mellan byråns respektive medlemsstaternas åtgärder i fråga om gränsförvaltning, undvika dubbelfinansiering samt för att uppnå kostnadseffektivitet. [Ändr. 87]

3a.  Kommissionen ska samråda med eu-LISA om utkasten till program, med särskild tonvikt på verksamhet som omfattas av tekniskt stöd i enlighet med artikel 3.2 b, för att säkerställa konsekvens och komplementaritet mellan eu-LISA:s respektive medlemsstaternas åtgärder. [Ändr. 88]

4.  Kommissionen får när så är lämpligt involvera Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och, när så är lämpligt, eu-LIS eu-LISA, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och andra relevanta unionsbyråer i övervaknings- och utvärderingsuppgifter som avses i avsnitt 5, i synnerhet för att säkerställa att de åtgärder som genomförs med stöd av instrumentet är förenliga med unionens relevanta regelverk och överenskomna unionsprioriteringar. [Ändr. 89]

5.  Efter antagandet av rekommendationer i enlighet med förordning (EU) nr 1053/2013 på denna förordnings tillämpningsområde och rekommendationer som utfärdas inom ramen för sårbarhetsanalyser i enlighet med förordning (EU) 2016/1624, ska den berörda medlemsstaten tillsammans med kommissionen utreda det lämpligaste sättet att följa dessa rekommendationer med stöd av detta instrument.

6.  När så är lämpligt ska kommissionen involvera Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, eu-LISA, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och andra relevanta unionsbyråer och unionsorgan i arbetet med att utreda det lämpligaste sättet att följa rekommendationerna med stöd av detta instrument. [Ändr. 90]

7.  Vid genomförandet av punkt 5 ska den berörda medlemsstaten i sitt program prioritera genomförandet av åtgärder för att avhjälpa eventuella konstaterade brister, framför allt åtgärder för att avhjälpa allvarliga brister och iakttagelser som getts bedömningen otillräcklig efterlevnad.

8.  Vid behov ska det berörda programmet ändras för att beakta de rekommendationer som avses i punkt 5 och de framsteg som gjorts med att uppnå de delmål och mål enligt bedömningen i de årliga prestandarapporter som avses artikel 27.2 a beaktas. Beroende på effekten av justeringen, får ska det ändrade programmet godkännas av kommissionen. [Ändr. 91]

9.  I samarbete och samråd med kommissionen och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, i enlighet med byråns befogenheter, får den berörda medlemsstaten omfördela medel inom sitt program, även de medel som programplanerats för driftsstöd, i syfte att följa de rekommendationer som avses i punkt 5 och som innebär ekonomiska följder.

10.  Om Innan en medlemstat medlemsstat beslutar att genomföra projekt tillsammans med, i eller i förhållande till ett tredjeland med stöd från fonden, ska den säkerställa att alla åtgärder som föreslås av, i eller i förhållande till det tredjelandet uppfyller unionens och den medlemsstatens internationella åtaganden och att de fullt ut respekterar de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den berörda medlemsstaten samråda med kommissionen innan projektet inleds, även när det gäller att säkerställa att villkoren ovan är uppfyllda. [Ändr. 92]

11.  När en medlemsstat undantagsvis beslutar att genomföra åtgärder tillsammans med, i eller i förhållande till ett tredjeland med stöd från instrumentet vilka har anknytning till övervakning, upptäckt, identifiering, spårning, förebyggande och förhindrande av olaglig gränspassage i syfte att upptäcka, förhindra och bekämpa olaglig irreguljär invandring och gränsöverskridande brottslighet eller bidra till att skydda och rädda migranters liv, ska den säkerställa att den har underrättat kommissionen om alla bilaterala eller multilaterala samarbetsavtal med det tredjelandet i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) nr 1052/2013. Medlemsstaterna ska säkerställa full respekt för principen om non-refoulement, inbegripet vid åtgärder som vidtas på fritt hav. [Ändr. 93]

11a.  När en medlemsstat beslutar att inleda projekt med, i eller i förhållande till ett tredjeland inom ramen för detta instrument ska medlemsstaten inom tio dagar underrätta organisationerna som företräder deltagarna på internationell nivå samt kommitténs ledamöter. [Ändr. 94]

12.  När det gäller operativ utrustning, bland annat transportmedel, och kommunikationssystem som krävs för effektiv och säker gränskontroll samt för sök- och räddningsinsatser och som förvärvats med stöd av detta instrument ska följande gälla: [Ändr. 95]

a)  Innan medlemsstaterna inleder förfaranden för att förvärva operativ utrustning, bland annat transportmedel, och kommunikationssystem med stöd av instrumentet, ska de säkerställa att utrustningen uppfyller de standarder som fastställts av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, om sådana finns, och ska tillsammans med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån kontrollera deras tekniska specifikationer i syfte att säkerställa interoperabilitet mellan de tillgångar som används av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

b)  All storskalig operativ utrustning för gränsförvaltning, såsom transportmedel för flyg- och sjöfart, och gränsövervakning vilken medlemsstaterna förvärvat ska registreras i Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns reserv med teknisk utrustning i syfte att ställa dessa tillgångar till byråns förfogande i enlighet med artikel 39.8 i förordning (EU) 2016/1624.

c)  Medlemsstaterna får besluta att förvärva produkter för multifunktionella maritima insatser med stöd av instrumentet, förutsatt att dessa produkter när de används av de relevanta nationella myndigheterna utnyttjas i gränsövervakningsinsatser minst 60 % av den totala tid som de används för nationella syften inom ett år. Dessa produkter ska registreras i Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns reserv med teknisk utrustning i syfte att ställa dem till byråns förfogande i enlighet med artikel 39.8 i förordning (EU) 2016/1624.

d)  För att stödja en enhetlig planering av kompetensutvecklingen för den europeiska gräns- och kustbevakningen, och en eventuell användning av gemensam upphandling, ska medlemsstaterna, som en del av den rapportering som görs i enlighet med artikel 27, tillhandahålla kommissionen den tillgängliga fleråriga planeringen för den utrustning som de planerar att förvärva inom ramen för instrumentet. Kommissionen ska översända denna information till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

Om medlemsstaterna genomför åtgärder enligt detta instrument som rör sjögränsövervakning ska de ta särskild hänsyn till sina internationella åtaganden i fråga om sök- och räddningsinsatser till sjöss och ska i detta syfte ha rätt att använda den utrustning och de system som avses i leden a–d i denna punkt. [Ändr. 96]

13.  Utbildning på området gränsförvaltning som utförs med stöd från detta instrument ska grundas på relevanta harmoniserade och kvalitetssäkrade europeiska standarder för gemensam utbildning för gräns- och kustbevakning och på relevant unionsrätt och internationell rätt, inbegripet i fråga om grundläggande rättigheter, tillgång till internationellt skydd och relevant sjörätt. [Ändr. 97]

14.  Medlemsstaterna ska i synnerhet eftersträva de åtgärder som förtecknas i bilaga IV. För att beakta oförutsedda eller nya omständigheter eller för att säkerställa ett effektivt genomförande av finansieringen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29 för att ändra bilaga IV.

15.  Programplanering i den mening som avses i artikel 17.5 Varje program ska för varje särskilt mål ange interventionstyperna i förordning (EU) ..../... [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska grundas på de interventionstyper som fastställs i tabell 1 i bilaga VI och en vägledande uppdelning av de anslagna medlen efter interventionstyp eller stödområde. [Ändr. 98]

Artikel 13

Halvtidsöversyn

-1.  Programmen ska bli föremål för en halvtidsöversyn och en utvärdering i enlighet med artikel 26. [Ändr. 99]

1.  Kommissionen ska Senast före utgången av 2024 och efter att ha underrättat Europaparlamentet ska kommissionen tilldela de berörda medlemsstaternas program det tilläggsbelopp som avses i artikel 10.1 b i enlighet med de kriterier som anges i punkterna 1 c och 2–11 i bilaga I. Tilldelningen ska grunda sig på de senaste tillgängliga statistiska uppgifterna för de kriterier som anges i punkterna 1 c och 2–11 i bilaga I. Finansieringen ska gälla perioden från och med kalenderåret 2025. [Ändr. 100]

2.  Om minst 1030 % av den initiala tilldelningen för ett program som avses i artikel 10.1 a inte har täckts av mellanliggande betalningsansökningar som lämnats in i enlighet med artikel 85 i förordning EU ..../...[förordningen om gemensamma bestämmelser], ska den berörda medlemsstaten inte vara berättigad till det tilläggsanslag för programmet som avses i punkt 1. [Ändr. 101]

2a.   Punkt 2 är endast tillämplig om relevant regelverk och relaterade rättsakter är i kraft den 1 januari 2022. [Ändr. 102]

3.  Tilldelningen Vid tilldelning av medel från den tematiska delen från och med 2025 ska, om lämpligt, man beakta de framsteg som gjorts för att uppnå delmålen i den prestationsram som avses i artikel 12 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser] prestationramen och konstaterade brister i genomförandet. [Ändr. 103]

Artikel 14

Särskilda åtgärder

1.  Särskilda åtgärder är transnationella eller nationella projekt i enlighet som tillför unionen ett mervärde och som är i linje med målen i denna förordning, för vilka en, flera eller samtliga medlemsstater kan få tilläggstilldelning ytterligare tilldelning till sina program. [Ändr. 104]

2.  Medlemsstaterna får, utöver sin tilldelning som beräknas i enlighet med artikel 10.1, erhålla finansiering för särskilda åtgärder, förutsatt att den följaktligen är öronmärkt som sådan i programmet och används till att bidra till genomförandet av målen för denna förordning.

3.  Finansieringen får inte användas för andra åtgärder i programmet, utom under vederbörligen motiverade omständigheter och om det godkänts av kommissionen genom ändring av programmet.

Artikel 15

Driftsstöd

1.  Driftsstödet är en del av en medlemsstats anslag som kan användas som stöd till de myndigheter som är ansvariga för att utföra de uppgifter och tjänster som utgör offentliga tjänster för unionen.

2.  En medlemsstat får använda upp till 30 % av det belopp den tilldelats genom instrumentet till sitt program för att finansiera driftsstöd till de myndigheter som är ansvariga för de uppgifter och tjänster som utgör tjänster av allmänt intresse för unionen.

3.  En medlemsstat som använder driftsstöd ska följa unionens regelverk om gränser och visering. [Ändr. 105]

4.  Medlemsstaterna ska i programmet och i de årliga prestationsrapporter som avses i artikel 27 motivera användningen av driftsstöd för att uppnå den här förordningens mål. Innan kommissionen godkänner programmet ska den, efter samråd med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån om frågor som omfattas av byråns befogenheter i enlighet med artikel 12.3, bedöma utgångsläget i de medlemsstater som har meddelat sin avsikt att använda driftsstöd, med beaktande av den information som dessa medlemsstater har tillhandahållit och, i tillämpliga fall, information som finns tillgänglig till följd av Schengenutvärderingar och sårbarhetsanalyser, inklusive de rekommendationer som gjorts efter Schengenutvärderingarna och sårbarhetsanalyserna.

5.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.3 c ska driftsstödet fokuseras på särskilda uppgifter och tjänster de stödberättigade åtgärder som anges i bilaga VII. [Ändr. 106]

6.  För att hantera oförutsedda eller nya omständigheter eller för att säkerställa ett effektivt genomförande av finansieringen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29 för att ändra de särskilda uppgifterna och tjänsterna stödberättigade åtgärderna i bilaga VII. [Ändr. 107]

Artikel 16

Driftsstöd för den särskilda transiteringsordningen

1.  Instrumentet ska ge stöd för att kompensera uteblivna avgifter för transitviseringar och ytterligare kostnader som uppstår till följd av genomförandet av dokumentet för förenklad transitering (FTD) och dokumentet för förenklad järnvägstransitering (FRTD) i enlighet med förordning (EG) nr 693/2003 och förordning (EG) nr 694/2003.

2.  De resurser som Litauen har tilldelats för den särskilda transiteringsordningen i enlighet med artikel 7.2 a ska göras tillgängliga som ytterligare driftsstöd för Litauen, i linje med de åtgärder som berättigar till driftsstöd inom programmet enligt bilaga VII.

3.  Genom undantag från artikel 15.2 får Litauen använda det belopp landet tilldelats i enlighet med artikel 7.2 a för att finansiera driftsstöd, utöver de belopp som fastställs i artikel 15.2.

4.  Kommissionen och Litauen ska se över tillämpningen av denna artikel vid ändringar som påverkar den särskilda transiteringsordningen eller dess funktion.

Avsnitt 3

Stöd och genomförande under direkt och indirekt förvaltning

Artikel 17

Tillämpningsområde

Stöd enligt detta avsnitt ska genomföras antingen direkt av kommissionen, i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen, eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln.

Artikel 18

Unionsåtgärder

1.  Unionsåtgärder är gränsöverskridande projekt eller projekt av särskilt intresse för unionen, i enlighet med målen för denna förordning.

2.  På kommissionens initiativ får instrumentet utnyttjas för att finansiera unionsåtgärder avseende målen för denna förordning på det sätt som avses i artikel 3 och i enlighet med bilagorna II och III.

3.  Unionsåtgärder får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, och upphandling. De får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.

4.  Bidrag som genomförs under direkt förvaltning ska tilldelas och förvaltas i enlighet med [avdelning VIII] i budgetförordningen.

5.  Den utvärderingskommitté som bedömer förslagen får bestå av externa experter.

6.  Bidrag till en ömsesidig försäkringsmekanism kan täcka risken i samband med återbetalning av belopp från mottagarnas sida och ska betraktas som en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen. De bestämmelser som anges i [artikel X] i förordning (EU) .../... [efterföljaren till förordningen om garantifonden] ska tillämpas.

Artikel 19

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser som beslutats enligt detta instrument ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och [avdelning X] i budgetförordningen. [Ändr. 108]

Artikel 20

Tekniskt bistånd på kommissionsnivå

Instrumentet får stödja åtgärder för tekniskt bistånd som genomförs på kommissionens initiativ eller på dennas vägnar. Dessa åtgärder, nämligen förberedande åtgärder, övervakning, tillsyn, revision, utvärdering samt alla administrativa och tekniska stöd som är nödvändiga för att genomföra denna förordning, och i förekommande fall med tredje land, får finansieras till 100 %. [Ändr. 109]

Artikel 21

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 22

Information, kommunikation och publicitet

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför främja åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och meningsfull proportionell riktad information till olika, relevanta målgrupper, däribland medierna och allmänheten, på de relevanta språken. För att säkerställa unionsfinansieringens synlighet ska mottagarna av unionsfinansiering hänvisa till dess ursprung när de informerar om åtgärden. Mottagarna ska i detta syfte säkerställa att unionens emblem finns med på – och unionens ekonomiska stöd uttryckligen nämns i – allt kommunikationsmaterial som riktar sig till medierna och allmänheten. [Ändr. 110]

2.  Kommissionen För att nå ut till en så bred allmänhet som möjligt ska kommissionen vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende instrumentet genomförandet av detta instrument och dess åtgärder och resultat. Kommissionen ska framför allt offentliggöra information om utvecklingen av de årliga och fleråriga programmen i den tematiska delen. Kommissionen ska också offentliggöra förteckningen över insatser som valts ut för stöd inom ramen för den tematiska delen på en allmänt tillgänglig webbplats och uppdatera denna förteckning minst var tredje månad. Medel som tilldelats instrumentet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av genomförandet av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till målen för denna förordning. Kommissionen får framför allt främja bästa praxis och utbyta information om instrumentets genomförande. [Ändr. 111]

2a.  Kommissionen ska offentliggöra den information som avses i punkt 2 i ett öppet maskinläsbart format i enlighet med artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG(54), för att uppgifterna ska kunna sorteras, vara sökbara, extraheras, jämföras och vidareutnyttjas. Uppgifterna ska kunna sorteras efter prioritering, specifikt mål, totala stödberättigande kostnader för insatser, totala projektkostnader, totala upphandlingskostnader, stödmottagarens namn samt uppdragstagarens namn. [Ändr. 112]

2b.   Medlemsstaterna ska förse kommissionen med information om utvecklingen av program med delad förvaltning, för offentliggörande på kommissionens webbplats. [Ändr. 113]

Avsnitt 4

Stöd och genomförande under delad, direkt och indirekt förvaltning

Artikel 23

Bistånd i nödsituationer

1.  Instrumentet ska Kommissionen får besluta att i undantagsfall tillhandahålla ekonomiskt stöd för att tillmötesgå akuta och specifika behov i händelse av en vederbörligen motiverad nödsituation som uppstår sista utväg. Dessa situationer kan uppstå till följd av ett akut och exceptionellt högt tryck, när ett stort eller oproportionerligt antal tredjelandsmedborgare har passerat, passerar eller väntas passera en eller flera medlemsstaters yttre gränser, i synnerhet vid gränsavsnitt där påverkansgraden har konstaterats vara sådan att den äventyrar hela Schengenområdets funktion, eller i någon annan situation med akut och exceptionellt tryck som omfattas av vederbörligen motiverad nödsituation som kräver brådskande åtgärder vid de yttre gränserna, inom ramen för tillämpningsområdet för denna förordning och som kräver omedelbara åtgärder. Kommissionen ska utan dröjsmål informera Europaparlamentet och rådet. [Ändr. 114]

2.  Bistånd i nödsituationer får ges i form av bidrag direkt till de decentraliserade byråerna.

3.  Bistånd i nödsituationer får tilldelas medlemsstaternas program utöver deras tilldelning beräknad i enlighet med artikel 10.1, förutsatt att det följaktligen är öronmärkt som sådant i programmet. Finansieringen får inte användas för andra åtgärder i programmet, utom under vederbörligen motiverade omständigheter och om det godkänts av kommissionen genom ändring av programmet.

4.  Bidrag som genomförs under direkt förvaltning ska tilldelas och förvaltas i enlighet med [avdelning VIII] i budgetförordningen.

4a.  Om det är nödvändigt för att genomföra åtgärden, får bistånd i nödsituationer täcka utgifter som uppkommit före den dag då bidragsansökan eller begäran om bistånd lämnades in, dock inte före den 1 januari 2021. [Ändr. 115]

4b.  Bistånd i nödsituationer ska ges under strikt iakttagande av unionens regelverk och av unionens och medlemsstaternas internationella skyldigheter enligt de internationella instrument som de har undertecknat. [Ändr. 116]

Artikel 24

Kumulativ, kompletterande och kombinerad finansiering

1.  En åtgärd som har fått ett bidrag genom instrumentet kan också erhålla ett bidrag från något annat unionsprogram, inbegripet fonder under delad förvaltning, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden, och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet. Bidrag från andra unionsprogram till åtgärder inom ramen för detta instrument ska i förekommande fall erkännas i kommissionens arbetsprogram eller i nationella program och årliga prestationsrapporter. [Ändr. 117]

2.  Åtgärder Insatser som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförbara villkoren att [Ändr. 118]

a)  de har utvärderats i en inbjudan att lämna förslag inom ramen för instrumentet,

b)  de uppfyller minimikvalitetskraven i denna inbjudan att lämna förslag,

c)  de, på grund av budgetbegränsningar, inte finansieras inom ramen för denna inbjudan att lämna förslag,

får ta emot stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel 67.5 i förordning (EU) .../... [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel 8 i förordning (EU) .../... [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken] unionens strukturfonder, förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Reglerna för den fond eller det instrument som tillhandahåller stöd ska tillämpas. [Ändr. 119]

Avsnitt 5

Övervakning, rapportering och utvärdering

Underavsnitt 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 25

Övervakning och rapportering

1.  I enlighet med rapporteringskraven i artikel 43.3 h i iii 41.3 h i iii i budgetförordningen ska kommissionen minst en gång per år informera Europaparlamentet och rådet om prestationerna i enlighet med bilaga V. [Ändr. 120]

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29 för att ändra bilaga V i syfte att göra nödvändiga anpassningar av den prestationsinformation som ska lämnas till Europaparlamentet och rådet.

3.  Indikatorer för rapportering om instrumentets framsteg mot att uppnå målen för denna förordning fastställs i bilaga VIII. För outputindikatorer ska utgångsvärdet fastställas till noll. Delmålen för 2024 och målen för 2029 ska vara kumulativa. Vad gäller resurser under delad förvaltning ska de gemensamma indikatorerna användas. På begäran ska de uppgifter som kommissionen mottagit i fråga om output- och resultatindikatorer göras tillgängliga för Europaparlamentet och rådet. [Ändr. 121]

4.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.

5.  För att säkerställa en effektiv bedömning av instrumentets framsteg i riktning mot att uppnå dess mål, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29 med avseende på att ändra bilaga VIII för att se över och komplettera indikatorerna, om det anses nödvändigt, och att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering, inbegripet information som ska tillhandahållas av medlemsstaterna.

5a.  Vad gäller resurser under delad förvaltning ska övervakning och rapportering grundas på de interventionstyper som fastställs i bilaga VI till denna förordning. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 29 för att komma till rätta med oförutsedda eller nya omständigheter eller säkerställa det effektiva genomförandet av finansieringen. [Ändr. 122]

5b.  Kommissionen ska särskilt uppmärksamma övervakningen av åtgärder som vidtas av, i eller i förhållande till tredjeländer, i enlighet med artiklarna 5, 12.10 och 12.11. [Ändr. 123]

Artikel 26

Utvärdering

1.  Kommissionen ska genomföra en halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering senast den 31 december 2024 lägga fram en halvtidsutvärdering av genomförandet av denna förordning, inbegripet av de åtgärder som vidtas inom ramen för detta instrument. I halvtidsutvärderingen ska fondens ändamålsenlighet, effektivitet, förenklingar och flexibilitet granskas. Den ska mer specifikt innehålla en bedömning av [Ändr. 124]

a)  framstegen mot att uppnå målen för denna förordning, med beaktande av alla relevanta uppgifter som finns att tillgå, särskilt de årliga prestationsrapporter som medlemsstaterna lämnar in i enlighet med artikel 30 samt de output- och resultatindikatorer som anges i bilaga VIII, [Ändr. 125]

b)  det europeiska mervärdet av de åtgärder och insatser som genomförs inom ramen för detta instrument, [Ändr. 126]

c)  bidrag från instrumentet för att hantera befintliga och framväxande utmaningar vid de yttre gränserna, utveckla den gemensamma viseringspolitiken och använda instrumentet för att ta itu med de brister som konstaterats i utvärderingsmekanismen för Schengen och sårbarhetsanalysen, [Ändr. 127]

d)  den fortsatta relevansen i och lämpligheten hos de genomförandeåtgärder som anges i bilaga II och de åtgärder som anges i bilaga III, [Ändr. 128]

e)  komplementariteten och enhetligheten mellan de åtgärder som stöds av detta instrument och det stöd som ges genom andra unionsfonder. [Ändr. 129]

Halvtidsutvärderingen ska ta hänsyn till resultaten av efterhandsutvärderingar av den långsiktiga verkan av det tidigare instrumentet för ekonomiskt stöd för förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken, som är en del av Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020. [Ändr. 130]

1a.  Senast den 31 januari 2030 ska kommissionen genomföra en efterhandsutvärdering. Senast samma dag ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna in en utvärderingsrapport. Efterhandsutvärderingen ska innehålla en bedömning av de faktorer som anges i punkt 1. I det avseendet ska instrumentets långsiktiga verkningar utvärderas för att man ska kunna fatta beslut om att eventuellt förlänga eller ändra en senare fond. [Ändr. 131]

2.  Halvtidsutvärderingen och efterhandsutvärderingen ska genomföras i så god tid att de kan användas i beslutsprocessen i enlighet med den tidtabell som anges i artikel 4014 i denna förordning (EU) .../... [förordningen om gemensamma bestämmelser]. [Ändr. 132]

2a.  Kommissionen ska i sin halvtidsöversyn och efterhandsutvärdering särskilt uppmärksamma utvärderingen av åtgärder som vidtagits av, i eller i förhållande till tredjeländer i enlighet med artiklarna 5, 12.10 och 12.11. [Ändr. 133]

Underavsnitt 2

Regler för delad förvaltning

Artikel 27

Årliga prestationsrapporter

1.  Senast den 15 februari 2023, och senast samma datum varje efterföljande år till och med 2031, ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna en årlig prestationsrapport i enlighet med artikel 36.6 i förordning (EU) ..../... [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Den rapport som lämnas in 2023 ska omfatta genomförandet av det program som genomförts till och med den 30 juni 2022. Medlemsstaterna ska offentliggöra dessa rapporter på en särskild webbplats och översända dem till Europaparlamentet och till rådet. [Ändr. 134]

2.  Den årliga prestationsrapporten ska särskilt innehålla uppgifter om

a)  framstegen med att genomföra programmet och att uppnå delmålen och målen, med hänsyn till de senaste kumulativa uppgifter som krävs enligt artikel 37 i förordning (EU) ..../... [förordningen om gemensamma bestämmelser] översänts till kommissionen, [Ändr. 135]

aa)  En uppdelning av den årliga redovisningen för det nationella programmet efter återbetalning, förhandsfinansiering till slutliga stödmottagare och faktiska utgifter. [Ändr. 136]

b)  eventuella problem som påverkar programmets prestation och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem, inbegripet motiverade yttranden från kommissionen med avseende på ett överträdelseförfarande enligt artikel 258 i EUF-fördraget, [Ändr. 137]

c)  komplementaritet, samordning och enhetlighet mellan de åtgärder som får stöd från instrumentet och det stöd som ges genom andra unionsfonder, särskilt unionens externa finansieringsinstrument och andra som tillhandahåller finansiering i eller i förhållande till tredjeländer, [Ändr. 138]

d)  programmets bidrag till genomförandet av relevanta delar av unionens regelverk och handlingsplaner,

da)  efterlevnad av kraven i fråga om grundläggande rättigheter, [Ändr. 139]

e)  genomförandet av kommunikations- och synlighetsåtgärder,

f)  uppfyllandet av de nödvändiga villkoren och tillämpningen av dem under hela programperioden.

fa)  genomförandet av projekt i eller i förhållande till tredjeländer. [Ändr. 140]

3.  Kommissionen kan lämna synpunkter på den årliga prestationsrapporten inom två månader efter dagen för mottagandet. Om kommissionen inte lämnar synpunkter inom denna tidsfrist ska rapporterna anses vara godkända. När den årliga prestationsrapporten godkänts ska kommissionen tillgängliggöra en sammanfattning av den för Europaparlamentet och rådet, och ska offentliggöra sammanfattningen av den årliga prestationsrapporten på en särskild webbplats. [Ändr. 141]

4.  I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel ska kommissionen anta en genomförandeakt för att fastställa mallen för den årliga prestationsrapporten. Denna genomförandeakt ska antas enligt det rådgivande förfarande som avses i artikel 30.2.

Artikel 28

Övervakning och rapportering

1.  Övervakning och rapportering i enlighet med avdelning IV i förordning (EU) ..../... [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska grundas på de interventionstyper som fastställs i tabellerna 1, 2 och 3 i bilaga VI. För att hantera oförutsedda eller nya omständigheter eller för att säkerställa ett effektivt genomförande av finansieringen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra bilaga VI i enlighet med artikel 29.

2.  De gemensamma indikatorerna ska användas i enlighet med artiklarna 12.1, 17 och 37 i förordning (EU) ..../... [förordningen om gemensamma bestämmelser]. [Ändr. 142]

KAPITEL III

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 29

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 8, 12, 15, 25 och 28 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028. [Ändr. 143]

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 8, 12, 15, 25 och 28 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet ska träda i kraft dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten i delegerade akter som redan har trätt i kraft. [Ändr. 144]

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 8, 12, 15, 25 och 28 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. [Ändr. 145]

Artikel 30

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av en samordningskommitté för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.  Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt. Detta ska inte tillämpas på den genomförandeakt som avses i artikel 27.4. [Ändr. 146]

Artikel 31

Övergångsbestämmelser

1.  Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna inom ramen för instrumentet för yttre gränser och visering, som inrättades som en del av Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020 genom förordning (EU) nr 515/2014, och som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.  Finansieringsramen för instrumentet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan instrumentet och de åtgärder som antagits inom ramen för föregångaren, dvs. det instrument för yttre gränser och visering som inrättades som en del av Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020 genom förordning (EU) nr 515/2014.

Artikel 32

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Kriterier för tilldelning av medel till program under delad förvaltning

1.  De tillgängliga medel som avses i artikel 10 ska fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

a)  Varje medlemsstat ska motta ett fast belopp på 5 000 000 EUR från instrumentet endast i början av programperioden.

b)  Ett belopp på 157 200 000 EUR tilldelas Litauen för den särskilda transiteringsordningen endast i början av programperioden.

c)  Resterande medel som avses i artikel 10 ska fördelas på grundval av följande kriterier:

30 % till de yttre landgränserna.

35 % till de yttre sjögränserna.

20 % till flygplatser.

15 % till konsulat.

2.  De medel som finns tillgängliga under punkt 1 c för de yttre land- och sjögränserna ska fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

a)  70 % i förhållande till de yttre land- och sjögränsernas längd som, med hjälp av ett viktningssystem som fastställs i enlighet med punkt 11, kommer att beräknas för varje enskilt avsnitt enligt definitionen i förordning (EU) nr 1052/2013(55).

b)  30 % i förhållande till arbetsbördan vid deras yttre land- och sjögränser, såsom den fastställts i enlighet med punkt 7 a.

3.  Den viktning som avses i punkt 2 a ska fastställas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i enlighet med punkt 11.

4.  De medel som är tillgängliga för flygplatser enligt punkt 1 c ska fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till arbetsbördan vid deras flygplatser, såsom den fastställts i enlighet med punkt 7 b.

5.  De medel som är tillgängliga för konsulat enligt punkt 1 c ska fördelas mellan medlemsstaterna på följande sätt:

a)  50 % i förhållande till det antal konsulat (med undantag av honorärkonsulat) medlemsstaterna har i de länder som förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 539/2001(56).

b)  50 % i förhållande till arbetsbördan när det gäller förvaltningen av viseringspolitiken vid medlemsstaternas konsulat i de länder som förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 539/2001, såsom den fastställts i enlighet med punkt 7 c i denna bilaga.

6.  Vid fördelningen av medel enligt punkt 1 c ska ”yttre sjögränser” avse den yttre gränsen för medlemsstaternas territorialhav enligt definitionen i artiklarna 4–16 i Förenta nationernas havsrättskonvention. I fall där det krävs regelbundna insatser över stora avstånd för att förhindra olaglig irreguljär invandring eller olaglig inresa, ska begreppet dock avse den yttre gränsen för områden med hög hotnivå. Definitionen av ”yttre sjögränser” i detta hänseende ska fastställas med beaktande av de operativa uppgifter som lämnats in av de berörda medlemsstaterna under de senaste två åren. Denna definition ska användas uteslutande vid tillämpningen av denna förordning. [Ändr. 147]

7.  För den inledande tilldelningen av medel ska bedömningen av arbetsbördan grundas på det senaste tillgängliga genomsnittet av de föregående 36 månaderna vid den tidpunkt då förordningen börjar tillämpas. För halvtidsöversynen ska bedömningen av arbetsbördan grundas på det senaste tillgängliga genomsnittet av de föregående 36 månaderna vid tidpunkten för halvtidsöversynen 2024. Bedömningen av arbetsbördan ska grundas på följande faktorer:

a)  Vid de yttre land- och sjögränserna:

1.  7060 % i förhållande till antalet passager av de yttre gränserna vid godkända gränsövergångsställen. [Ändr. 148]

2.  3020 % i förhållande till antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa vid de yttre gränserna. [Ändr. 149]

2a.  20 % för det antal personer som har lämnat in en ansökan om internationellt skydd eller som omfattas av en sådan ansökan som familjemedlem och fått sin ansökan behandlad enligt det gränsförfarande som avses i artikel 43 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU(57). [Ändr. 150]

b)  Vid flygplatser:

1.  70 % i förhållande till antalet passager av de yttre gränserna vid godkända gränsövergångsställen.

2.  30 % i förhållande till antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa vid de yttre gränserna.

c)  Vid konsulat:

Antalet ansökningar om visering för kortare vistelse eller flygplatstransitering.

8.  Referensvärdet för det antal konsulat som avses i punkt 5 a ska beräknas i enlighet med den information som finns i bilaga 28 till kommissionens beslut K(2010) 1620 av den 19.3.2010 om införande av en handledning för handläggning av viseringsansökningar och ändring av utfärdade viseringar.

Om en medlemsstat inte har lämnat den berörda statistiken ska de senaste tillgängliga uppgifterna för den medlemsstaten användas. Om det inte finns tillgängliga uppgifter för en medlemsstat, eller om en medlemsstat två år i rad underlåter att tillhandahålla sådan information, ska referensvärdet vara noll. [Ändr. 151]

9.  Det referensvärde för arbetsbördan som avses

a)  i punkt 7 a 1 och 7 b 1 ska vara den senaste statistik som medlemsstaterna har tillhandahållit i enlighet med unionslagstiftningen,

b)  i punkt 7 a 2 och 7 b 2 ska vara den senaste statistik som kommissionen (Eurostat) har tagit fram på grundval av uppgifter som medlemsstaterna har tillhandahållit i enlighet med unionslagstiftningen,

c)  i punkt 7 c ska vara den senaste viseringsstatistik som offentliggjorts av kommissionen i enlighet med artikel 46 i viseringskodexen(58).

d)  Om en medlemsstat inte har lämnat den berörda statistiken ska de senaste tillgängliga uppgifterna för den medlemsstaten användas. Om det inte finns tillgängliga uppgifter för en medlemsstat, eller om en medlemsstat två år i rad underlåter att tillhandahålla sådan information, ska referensvärdet vara noll. [Ändr. 152]

10.  Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska tillhandahålla kommissionen en rapport om fördelningen av medel i fråga om yttre land- och sjögränser och flygplatser, som avses i punkt 1 c. Kommissionen ska offentliggöra rapporten. [Ändr. 153]

11.  För den inledande tilldelningen ska det i den rapport som avses i punkt 10 fastställas en genomsnittlig hotnivå för påverkansgrad vid varje gränsavsnitt på grundval av det senaste tillgängliga genomsnittet av de föregående 36 månaderna vid den tidpunkt då förordningen börjar tillämpas. För halvtidsöversynen ska det i den rapport som avses i punkt 10 fastställas en genomsnittlig hotnivå för påverkansgrad vid varje gränsavsnitt på grundval av det senaste tillgängliga genomsnittet av de föregående 36 månaderna vid tidpunkten för halvtidsöversynen 2024. Följande specifika viktningsfaktorer ska fastställas per avsnitt med hjälp av de hotnivåer som definieras i förordning (EU) nr 1052/2013: [Ändr. 154]

a)  Faktor 0,5 för låg hotnivå påverkansgrad. [Ändr. 155]

b)  Faktor 3 för medelhög hotnivå påverkansgrad. [Ändr. 156]

c)  Faktor 5 för hög hotnivå påverkansgrad. [Ändr. 157]

d)  Faktor 8 för kritiskt hög hotnivå. [Ändr. 158]

BILAGA II

Genomförandeåtgärder

1.  Instrumentet ska bidra till det särskilda mål som fastställs i artikel 3.2 a genom att fokusera på följande genomförandeåtgärder:

a)  Förbättra gränskontrollen i den mening som avses i artikel 4 a i förordning (EU) 2016/1624 genom att

i.  stärka kapaciteten att utföra kontroller och övervakning vid de yttre gränserna, däribland åtgärder för att underlätta laglig gränspassage och, vid behov, åtgärder med anknytning till att förebygga och upptäcka gränsöverskridande brottslighet, såsom smuggling av migranter, människohandel och terrorism, samt åtgärder som rör hänvisning av personer som behöver, eller önskar ansöka om, internationellt skydd, [Ändr. 159]

ii.  stödja sök- och räddningsinsatser i samband med sjögränsövervakning, [Ändr. 160]

iii.  vidta tekniska och operativa åtgärder inom Schengenområdet i anknytning till gränskontroll, under förutsättning att sådana åtgärder inte äventyrar den fria rörligheten, [Ändr. 161]

iv.  utföra analys av risker för den inre säkerheten och analys av hot som kan påverka säkerheten vid de yttre gränserna och hur de fungerar,

v.  inom tillämpningsområdet för denna förordning, stödja medlemsstater som står inför ett befintligt eller potentiellt oproportionerligt migrationstryck vid EU:s yttre gränser, en nödsituation som avses i artikel 23, även genom teknisk och operativ förstärkning samt genom utplacering av stödgrupper för migrationshantering i hotspot-områden. [Ändr. 162]

b)  Vidareutveckla den europeiska gräns- och kustbevakningen, genom Utveckla gemensam kapacitetsuppbyggnad, gemensam upphandling, inrättande av gemensamma standarder och andra åtgärder för att rationalisera samarbetet och samordningen mellan bland medlemsstaterna och i syfte att vidareutveckla Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. [Ändr. 163]

c)  Förbättra samarbetet på nationell nivå mellan de nationella myndigheter som ansvarar för gränskontroll eller för uppgifter som utförs vid gränserna, och på EU-nivå mellan medlemsstaterna, eller mellan medlemsstaterna, å ena sidan, och EU:s berörda organ, kontor och eller byråer, däribland byråer eller tredjeländer, med ansvar för yttre åtgärder, å den andra. [Ändr. 164]

d)  Säkerställa en enhetlig tillämpning av unionens regelverk om yttre gränser, bland annat genom att fullfölja rekommendationerna från kvalitetskontrollmekanismer såsom utvärderingsmekanismen för Schengenregelverket i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1053/2013, sårbarhetsanalyser i enlighet med förordning (EU) 2016/1624 och nationella kvalitetskontrollmekanismer.

e)  Inrätta, driva och underhålla de storskaliga it-system som redan omfattas av unionsrätten på området gränsförvaltning, inbegripet interoperabilitet mellan dessa it-system och deras kommunikationsinfrastruktur, samt åtgärder för att förbättra uppgifternas kvalitet och tillhandahållandet av information. [Ändr. 165]

ea)  Öka förmågan att bistå personer i sjönöd, särskilt genom att stödja sök- och räddningsinsatser. [Ändr. 166]

eb)  Stödja sök- och räddningsinsatser i samband med sjögränsövervakning. [Ändr. 167]

2.  Instrumentet ska bidra till det särskilda mål som fastställs i artikel 3.2 b genom att fokusera på följande genomförandeåtgärder:

a)  Tillhandahålla viseringssökande effektiva och kundvänliga tjänster, samtidigt som man upprätthåller viseringsförfarandets säkerhet och integritet, med särskilt avseende på sårbara personer och barn. [Ändr. 168]

aa)  Stödja medlemsstaten med utfärdande av viseringar, däribland viseringar med begränsad territoriell giltighet som utfärdas av humanitära skäl, av hänsyn till nationella intressen eller på grund av internationella åtaganden samt för personer som omfattas av ett av unionens program för vidarebosättning eller omplacering, och med att vara i fullständig överensstämmelse med unionens regelverk om viseringar. [Ändr. 169]

b)  Säkerställa en enhetlig tillämpning av unionens regelverk om viseringar, inbegripet vidareutveckling och modernisering av den gemensamma viseringspolitiken.

c)  Utveckla olika former av samarbete mellan medlemsstaterna vid handläggningen av viseringar.

d)  InrättaUppdatera, driva och underhålla storskaliga it-system med anknytning till den gemensamma viseringspolitiken, inbegripet interoperabilitet mellan dessa it-system och deras kommunikationsinfrastruktur. [Ändr. 170]

BILAGA III

Tillämpningsområde för stödet

1.  Inom ramen för det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a ska instrumentet framför allt stödja följande åtgärder:

a)  Infrastruktur, byggnader, system och tjänster som krävs vid gränsövergångsställen, i hotspot-områden och för gränsövervakning mellan gränsövergångsställen, för att förebygga och bekämpa otillåten gränspassage, olaglig irreguljär invandring och gränsöverskridande brottslighet vid de yttre gränserna och för att garantera smidiga flöden för resenärer med legitima syften och en effektiv hantering av migrationsströmmar, inbegripet åtgärder som rör hänvisning av personer som behöver, eller önskar ansöka om, internationellt skydd, samtidigt som en värdig behandling av de berörda personerna säkerställs under alla omständigheter. [Ändr. 171]

b)  Operativ utrustning, bland annat transportmedel, och kommunikationssystem som krävs för effektiv och säker gränskontroll, i förekommande fall i enlighet med standarder som utvecklats av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

c)  Utbildning på området eller bidrag till utvecklingen av den europeiska integrerade gränsförvaltningen, med beaktande av operativa behov och, riskanalys och utmaningar fastställda i landsspecifika rekommendationer, och i full överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna. [Ändr. 172]

d)  Utplacering av gemensamma sambandsmän till tredjeländer enligt definitionen i förordning (EU) ..../... [nya förordningen om sambandsmän] och utplacering av gränskontrolltjänstemän och andra relevanta experter till medlemsstater eller från en medlemsstat till ett tredjeland, förstärkning av samarbetet och den operativa kapaciteten hos de olika nätverken av experter eller sambandsmän, samt utbyte av bästa praxis och ökning av de europeiska nätverkens kapacitet att bedöma, främja, stödja och utveckla unionens politik. [Ändr. 173]

e)  Studier, pilotprojekt och andra relevanta åtgärder som syftar till att genomföra eller utveckla den europeiska integrerade gränsförvaltningen, bland annat åtgärder vars syfte är att utveckla den europeiska gräns- och kustbevakningen, såsom gemensam kapacitetsuppbyggnad, gemensam upphandling, fastställande av gemensamma standarder och andra åtgärder för att rationalisera samarbetet och samordningen mellan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och medlemsstaterna, samt åtgärder som hör samman med hänvisning av personer som behöver, eller önskar ansöka om, internationellt skydd. [Ändr. 174]

f)  Åtgärder för utveckling av innovativa metoder eller införande av ny teknik som har förutsättningar att kunna överföras till andra medlemsstater, särskilt med användning av resultaten av säkerhetsforskningsprojekt om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2016/1624, har fastställt att sådan användning bidrar till utvecklingen av den europeiska gräns- och kustbevakningens operativa kapacitet. Denna typ av innovativa metoder och ny teknik ska till fullo respektera de grundläggande rättigheterna och rätten till skydd av personuppgifter. [Ändr. 175]

g)  Förberedande åtgärder, övervakande, administrativ och teknisk verksamhet som krävs för att genomföra politiken för de yttre gränserna, inbegripet att stärka förvaltningen av Schengenområdet genom att utveckla och genomföra den utvärderingsmekanism som inrättats genom förordning (EU) nr 1053/2013 för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och kodexen om Schengengränserna, bland annat utgifter för tjänsteresor för experter från kommissionen och medlemsstaterna som deltar i besök på platsen samt åtgärder för att följa rekommendationer som utfärdats efter sårbarhetsanalyser som Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har gjort i enlighet med förordning (EU) 2016/1624. [Ändr. 176]

ga)   Åtgärder för att förbättra kvaliteten på uppgifter som lagras i it-systemen på viserings- och gränsområdet och förbättra utövandet av den registrerades rätt till information, tillgång till, rättelse, radering och begränsning av uppgiftsbehandlingen inom ramen för åtgärder som omfattas av detta instrument. [Ändr. 208]

h)  Identifiering, fingeravtryckstagning, registrering, säkerhetskontroll, utfrågning, tillhandahållande av information, hälso- och sårbarhetsundersökning och, vid behov, hälso- och sjukvård samt i tillämpliga fall slussande av tredjelandsmedborgare till lämpligt förfarande asylförfarande vid de yttre gränserna, i synnerhet i hotspot-områden. [Ändr. 177]

i)  Åtgärder som syftar till att öka medvetenheten om politiken för de yttre gränserna bland berörda parter och allmänheten, bland annat genom information utåt om unionens politiska prioriteringar.

j)  Utveckling av statistiska verktyg, metoder och indikatorer, med vederbörlig hänsyn till principen om icke-diskriminering. [Ändr. 178]

k)  Driftsstöd för genomförande av den europeiska integrerade gränsförvaltningen.

ka)  Utbyte av bästa praxis och sakkunskap, bland annat med avseende på skyddet av de grundläggande rättigheterna i samband med de olika delarna av gränskontrollen och, särskilt när det gäller identifiering, omedelbar hjälp och hänvisning till skyddstjänster för utsatta personer. [Ändr. 179]

kb)  Åtgärder för utveckling, övervakning och utvärdering av strategier och förfaranden, inbegripet tillämpning av gemensamma statistiska verktyg, metoder och indikatorer för att mäta framsteg och bedöma den politiska utvecklingen. [Ändr. 180]

2.  Inom ramen för det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b ska instrumentet framför allt stödja följande:

a)  Infrastruktur och byggnader som krävs för handläggningen av viseringsansökningar och konsulärt samarbete, inklusive säkerhetsåtgärder, liksom andra åtgärder som syftar till att förbättra servicekvaliteten för dem som ansöker om visering.

b)  Operativ utrustning och kommunikationssystem som krävs för handläggningen av viseringsansökningar och konsulärt samarbete.

c)  Utbildning av konsulär personal och andra anställda som arbetar med den gemensamma viseringspolitiken och konsulärt samarbete, inbegripet, där så är lämpligt, om överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna. [Ändr. 181]

d)  Utbyte av bästa praxis och expertis, bland annat genom utplacering av experter, samt ökning av de europeiska nätverkens kapacitet att bedöma, främja, stödja och vidareutveckla unionens politik och mål., även när det gäller skyddet av de grundläggande rättigheterna när det gäller identifiering, omedelbart stöd och hänvisning till skyddstjänster för utsatta personer [Ändr. 182]

e)  Studier, pilotprojekt och andra relevanta åtgärder, såsom åtgärder som syftar till att förbättra kunskaperna genom analyser, övervakning och utvärdering.

f)  Åtgärder för utveckling av innovativa metoder eller införande av ny teknik som har förutsättningar att kunna överföras till andra medlemsstater, särskilt projekt som syftar till att testa och validera resultatet av EU-finansierade forskningsprojekt.

g)  Förberedande åtgärder, övervakande, administrativ och teknisk verksamhet, inbegripet de som är avsedda att stärka förvaltningen av Schengenområdet genom att utveckla och genomföra den utvärderingsmekanism som inrättats genom förordning (EU) nr 1053/2013 för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket, inklusive utgifter för tjänsteresor för experter från kommissionen och medlemsstaterna som deltar i besök på platsen. [Ändr. 183]

h)  Medvetandehöjande åtgärder om viseringspolitik bland berörda parter och allmänheten, bland annat genom information utåt om unionens politiska prioriteringar.

i)  Utveckling av statistiska verktyg, metoder och indikatorer, med iakttagande av principen om icke-diskriminering och rätten till skydd av personuppgifter. [Ändr. 184]

j)  Driftsstöd för genomförande av den gemensamma viseringspolitiken, med vederbörlig hänsyn till principen om icke-diskriminering. [Ändr. 185]

ja)  Stödja medlemsstaten med utfärdande av viseringar, däribland viseringar med begränsad territoriell giltighet som utfärdas av humanitära skäl, av hänsyn till nationella intressen eller på grund av internationella åtaganden samt för personer som omfattas av ett av unionens program för vidarebosättning eller omplacering, och med att vara i fullständig överensstämmelse med unionens regelverk om viseringar. [Ändr. 186]

3.  Inom ramen för det politiska mål som anges i artikel 3.1 ska instrumentet framför allt stödja följande:

a)  Infrastruktur och byggnader som krävs för hysande av storskaliga it-system och tillhörande kommunikationsinfrastrukturkomponenter.

b)  Utrustning och kommunikationssystem som behövs för att säkerställa att storskaliga it-system fungerar som de ska.

c)  Utbildning och kommunikation i samband med storskaliga it-system.

d)  Utveckling och uppgradering av storskaliga it-system.

e)  Studier, koncepttest, pilotprojekt och andra relevanta insatser som rör implementering av storskaliga it-system, även deras interoperabilitet.

f)  Åtgärder för utveckling av innovativa metoder eller införande av ny teknik som har förutsättningar att kunna överföras till andra medlemsstater, särskilt projekt som syftar till att testa och validera resultatet av EU-finansierade forskningsprojekt.

g)  Utveckling av statistiska verktyg, metoder och indikatorer för storskaliga it-system på området visering och gränser, med iakttagande av principen om icke-diskriminering och rätten till skydd av personuppgifter. [Ändr. 187]

ga)  Åtgärder för att förbättra uppgifternas kvalitet och utövandet av den registrerades rätt till information, tillgång till, rättelse, radering och begränsning av behandlingen av hans eller hennes personuppgifter. [Ändr. 188]

h)  Driftsstöd för implementeringen av storskaliga it-system.

BILAGA IV

Åtgärder som berättigar till en högre samfinansieringssats i enlighet med artiklarna 11.3 och 12.14

1.  Förvärv av operativ utrustning genom gemensam upphandling med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, för att ställa den till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns förfogande för dess operativa verksamhet i enlighet med artikel 39.14 i förordning (EU) 2016/1624.

2.  Åtgärder som stöder samarbetet mellan organ i en medlemsstat och ett angränsande tredjeland med vilket EU delar en gemensam land- eller sjögräns.

3.  Vidareutveckling av den europeiska gräns- och kustbevakningen, genom Utveckling av gemensam kapacitetsuppbyggnad, gemensam upphandling, inrättande av gemensamma standarder och andra åtgärder för att rationalisera samarbetet och samordningen mellan bland medlemsstaterna och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, i syfte att vidareutveckla Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån enlighet med punkt 1 b i bilaga II. [Ändr. 189]

4.  Gemensam utplacering av sambandsmän för invandring i enlighet med bilaga III.

5.  Åtgärder för att förbättra identifieringen av offer för människohandel och öka det gränsöverskridande samarbetet för att upptäcka människohandlare inom ramen för gränskontroll, inbegripet genom att utveckla och stödja skydds- och hänvisningsmekanismer. [Ändr. 190]

5a.  Utveckling av integrerade system för skydd av barn vid de yttre gränserna och politik för migrerande barn i allmänhet, bland annat genom tillräcklig utbildning för personalen och utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna. [Ändr. 191]

6.  Åtgärder för att införa, överföra, testa och validera ny metodik eller teknik, inklusive pilotprojekt och uppföljningsåtgärder till unionsfinansierade projekt inom säkerhetsforskning, i enlighet med bilaga III för att förbättra kvaliteten på uppgifter som lagras i it-systemen på området visering och gränser och förbättra utövandet av den registrerades rätt till information, tillgång till, rättelse, radering och begränsning av uppgiftsbehandlingen inom ramen för åtgärder som omfattas av detta instrument. [Ändr. 209]

6a.  Åtgärder för identifiering av, omedelbar hjälp till och hänvisning till skyddstjänster för utsatta personer. [Ändr. 193]

7.  Åtgärder för att inrätta och sköta hotspot-områden i medlemsstater som står inför ett befintligt eller potentiellt exceptionellt och oproportionerligt migrationstryck.

8.  Vidareutveckling av formerna för samarbete mellan medlemsstaterna kring handläggning av viseringar, i enlighet med punkt 2 c i bilaga II.

9.  Ökning av medlemsstaternas konsulära närvaro eller representation i länder som omfattas av viseringskrav, i synnerhet i länder där ingen medlemsstat just nu är närvarande.

BILAGA V

Centrala prestationsindikatorer som avses i artikel 25.1

a)  Särskilt mål 1: Stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna, som genomförs av den europeiska gräns- och kustbevakningen genom delat ansvar mellan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och de nationella myndigheter som ansvarar för gränsförvaltning, för att underlätta laglig gränspassage, förebygga och upptäcka olaglig irreguljär invandring och gränsöverskridande brottslighet samt för att på ett effektivt sätt hantera migrationsströmmarna. [Ändr. 194]

1.  Antal irreguljära gränspassager som upptäckts vid EU:s yttre gränser a) mellan gränsövergångsställena, och b) vid gränsövergångsställena.

Uppgiftskälla: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån

2.  Antal personer som upptäckts använda förfalskade resehandlingar vid gränsövergångsställena.

Uppgiftskälla: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån

2a.  Antal personer som ansökt om internationellt skydd vid gränsövergångsställena.

Uppgiftskälla: medlemsstaterna [Ändr. 195]

2b.  Antal personer som nekats inresa.

Uppgiftskälla: medlemsstaterna [Ändr. 196]

b)  Särskilt mål 2: Stödja den gemensamma viseringspolitiken för att säkerställa en mer harmoniserad strategi bland medlemsstaterna när det gäller utfärdande av viseringar och för att underlätta lagligt resande och förhindra migrations- och mildra säkerhetsrisker: [Ändr. 197]

1.  Antal personer som upptäckts använda förfalskade resehandlingar vid konsulat som understöds av fonden.

Uppgiftskälla: medlemsstaterna

1a.  Antal personer som ansökt om internationellt skydd vid medlemsstaternas konsulat.

Uppgiftskälla: medlemsstaterna [Ändr. 198]

2.  Genomsnittlig tid för beslut (och trender) i viseringsförfarandet.

Uppgiftskälla: medlemsstaterna

BILAGA VI

Interventionstyper

TABELL 1:   KODER FÖR INTERVENTIONSTYP

I.  Europeisk integrerad gränsförvaltning

001

In- och utresekontroller

002

Gränsövervakning – luftfartstillgångar

003

Gränsövervakning – landtillgångar

004

Gränsövervakning – sjöfartstillgångar

005

Gränsövervakning – automatiska gränsövervakningssystem

006

Gränsövervakning – övriga åtgärder

007

Tekniska och operativa åtgärder inom Schengenområdet i anknytning till gränskontroll

008

Situationsmedvetenhet och informationsutbyte

009

Riskanalys

010

Behandling av data och information

011

Hotspot-områden

011a

Åtgärder för identifiering och hänvisning av utsatta personer [Ändr. 199]

011b

Åtgärder för identifiering och hänvisning av personer som behöver, eller önskar ansöka om, internationellt skydd [Ändr. 200]

012

Utveckling av den europeiska gräns- och kustbevakningen

013

Samarbete mellan organ – nationell nivå

014

Samarbete mellan organ – EU-nivå

015

Samarbete mellan organ – med tredjeländer

016

Utplacering av gemensamma sambandsmän för invandring

017

Storskaliga it-system – Eurodac för gränsförvaltningsändamål

018

Storskaliga it-system – in- och utresesystemet

019

Storskaliga it-system – EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)

020

Storskaliga it-system – Schengens informationssystem (SIS II)

021

Storskaliga it-system – interoperabilitet

022

Driftsstöd – integrerad gränsförvaltning

023

Driftsstöd – storskaliga it-system för gränsförvaltningsändamål

024

Driftsstöd – den särskilda transiteringsordningen

II.  Den gemensamma viseringspolitiken

001

Förbättrad handläggning av viseringsansökningar

002

Förbättrad effektivitet och säkerhet och en kundvänligare miljö vid konsulaten

003

Säkerhet/rådgivare för handlingar

004

Konsulärt samarbete

005

Konsulär täckning

006

Storskaliga it-system – Informationssystemet för viseringar (VIS)

007

Andra it-system för handläggning av viseringsansökningar

008

Driftsstöd – den gemensamma viseringspolitiken

009

Driftsstöd – storskaliga it-system för handläggning av viseringsansökningar

010

Driftsstöd – den särskilda transiteringsordningen

010a

Utfärdande av humanitära visum

 

III.  Tekniskt bistånd

001

Information och kommunikation

002

Förberedelser, genomförande, övervakning och kontroll

003

Utvärdering och studier, insamling av uppgifter

00003a

Uppgifternas kvalitet och de registrerades rätt till information, tillgång till, rättelse, radering och begränsning av behandlingen av deras personuppgifter [Ändr. 202]

004

Kapacitetsuppbyggnad

TABELL 2:   KODER FÖR ÅTGÄRDSTYP

001

Infrastrukturer och byggnader

002

Transportmedel

003

Annan operativ utrustning

004

Kommunikationssystem

005

It-system

006

Utbildning

007

Utbyte av bästa praxis – mellan medlemsstater

008

Utbyte av bästa praxis – med tredjeländer

009

Utplacering av experter

010

Studier, koncepttest, pilotprojekt och liknande

011

Kommunikationsverksamhet

012

Utveckling av statistiska verktyg, metoder och indikatorer

013

Spridning eller annan uppföljning av forskningsprojekt

TABELL 3:   KODER FÖR GENOMFÖRANDEMODELL

001

Särskild åtgärd

002

Bistånd i nödsituationer

003

Åtgärder som förtecknas i bilaga IV

004

Uppfyllande av rekommendationer från Schengenutvärdering

005

Uppfyllande av rekommendationer från sårbarhetsanalyser

006

Samarbete med tredjeländer

007

Åtgärder i tredjeländer

BILAGA VII

Stödberättigande åtgärder för driftsstöd

a)  Inom ramen för det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a, ska driftsstödet täcka följande kostnader, förutsatt att de inte täcks av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i samband med dess operativa verksamhet:

1.  Personalkostnader.

2.  Underhåll eller reparation av utrustning och infrastruktur.

3.  Servicekostnader, även i hotspot-områden inom denna förordnings tillämpningsområde. [Ändr. 203]

4.  Löpande kostnader för insatser.

En värdmedlemsstat i den mening som avses i artikel 2.5 i förordning (EU) 2016/1624 får använda driftsstöd för att täcka sina egna löpande kostnader för deltagandet i den operativa verksamhet som avses i artikel 2.5 i förordning (EU) 2016/1624 och som ingår i denna förordnings tillämpningsområde, eller för sin nationella gränskontrollverksamhet.

b)  Inom ramen för det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b ska driftsstödet täcka följande:

1.  Personalkostnader, även för utbildning.

2.  Servicekostnader.

3.  Underhåll eller reparation av utrustning och infrastruktur.

4.  Kostnader som rör fastigheter, inklusive hyror och avskrivningar.

c)  Inom ramen för det politiska mål som anges i artikel 3.1 ska driftsstödet täcka följande:

1.  Personalkostnader, även för utbildning.

2.  Operativ förvaltning och underhåll av storskaliga it-system och deras kommunikationsinfrastruktur, inklusive interoperabilitet mellan systemen och hyra av säkra lokaler.

d)  Utöver ovanstående ska driftsstöd inom Litauens program tillhandahålla stöd i enlighet med artikel 16.1.

BILAGA VIII

Output- och resultatindikatorer som avses i artikel 25.3

a)  Särskilt mål 1: Stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna, som genomförs av den europeiska gräns- och kustbevakningen genom delat ansvar mellan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och de nationella myndigheter som ansvarar för gränsförvaltning, för att underlätta laglig gränspassage, förebygga och upptäcka olaglig irreguljär invandring och gränsöverskridande brottslighet samt för att på ett effektivt sätt hantera migrationsströmmarna. [Ändr. 204]

1.  Gränskontrollinfrastruktur, transportmedel och annan utrustning som finansieras genom medel från instrumentet:

–  antal nybyggda eller uppgraderade gränsövergångsställen av det totala antalet nybyggda eller uppgraderade gränsövergångsställen i den berörda medlemsstaten,

–  antal automatiska gränskontrollspärrar,

–  antal transportmedel – luftfart,

–  antal transportmedel – sjöfart,

–  antal transportmedel – land,

–  mängd utrustning som ställts till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns förfogande,

–  mängd annan utrustning, varav mängd utrustning för inrättande, uppgradering eller upprätthållande av hotspot-områden för tillämpningen av denna förordning,

–  mängd multifunktionell utrustning som finansieras genom instrumentet.

2.  Antal specialiserade tjänster i tredjeländer som får stöd genom instrumentet

–  gemensamma sambandsmän, som avses i bilaga III,

–  andra specialiserade tjänster med anknytning till gränsförvaltning.

3.  Antal samarbetsprojekt eller samarbetskanaler som med stöd från instrumentet inrättats i medlemsstaterna mellan de nationella myndigheterna och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och som bidragit till utvecklingen av den europeiska gräns- och kustbevakningen.

4.  Mängd utrustning som använts vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns operativa verksamhet och som förvärvats med stöd från instrumentet, av den totala mängden utrustning som registrerats i Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns reserv för teknisk utrustning.

5.  Antal samarbetsprojekt eller samarbetskanaler som med stöd från instrumentet inrättats mellan nationella organ och Eurosurs nationella samordningscentral.

6.  Antal anställda som med stöd från instrumentet utbildats i aspekter som rör den integrerade gränsförvaltningen.

7.  Antal it-funktioner som utvecklats, implementerats, underhållits eller uppgraderats med stöd från instrumentet, även för interoperabilitetsändamål:

–  SIS II,

–  Etias,

–  in- och utresesystemet,

–  VIS för gränsförvaltningsändamål,

–  Eurodac för gränsförvaltningsändamål,

–  antal anslutningar mellan it-system och den europeiska sökportalen vilka finansierats med stöd från instrumentet,

–  andra storskaliga it-system inom denna förordnings tillämpningsområde.

8.  Antal rekommendationer som utfärdats efter Schengenutvärderingar i fråga om gränser och rekommendationer efter sårbarhetsanalyser vilka följts upp med stöd från instrumentet, av det totala antalet rekommendationer med ekonomiska konsekvenser.

b)  Särskilt mål 2: Stödja den gemensamma viseringspolitiken för att underlätta lagligt resande och förhindra migrations- säkerställa en mer harmoniserad strategi bland medlemsstaterna när det gäller utfärdande av viseringar och för att underlätta lagligt resande och mildra säkerhetsrisker: [Ändr. 205]

1.  Antal konsulat utanför Schengenområdet som upprättats eller uppgraderats med stöd från instrumentet, av medlemsstatens totala antal konsulat som upprättats eller uppgraderats utanför Schengenområdet.

2.  Antal anställda som utbildats och antal kurser som hållits i aspekter som rör den gemensamma viseringspolitiken med stöd från instrumentet.

3.  Antal it-funktioner som utvecklats, implementerats, underhållits eller uppgraderats med stöd från instrumentet, även för interoperabilitetsändamål:

–  VIS,

–  in- och utresesystemet,

–  andra storskaliga it-system inom denna förordnings tillämpningsområde.

4.  Antal samarbetsformer mellan medlemsstaterna som med stöd från instrumentet upprättats och uppgraderats för handläggning av viseringar:

–  gemensamma lokaler,

–  gemensamma ansökningscentrum,

–  representationer,

–  övrigt.

5.  Antal rekommendationer som utfärdats efter Schengenutvärderingar i fråga om den gemensamma viseringspolitiken vilka genomförts med stöd från instrumentet, som en andel av det totala antalet rekommendationer med ekonomiska konsekvenser.

6.  Antal länder som omfattas av viseringskrav och där antalet medlemsstater som har närvaro eller representeras har ökat med stöd från instrumentet.

(1)EUT C [...], [...], s. [...].
(2)EUT C [...], [...], s. [...].
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 mars 2019.
(4)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).
(5)COM(2015)0240, 13.5.2015.
(6)http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/12/15/euco-conclusions-final/
(7)Slutsatser från Europeiska rådets möte den 22–23 juni 2017.
(8)COM(2017)0794.
(9) Kommissionens uttalande av den 29 april 2017 om hanteringen av flödet av personer vid gränsen mellan Slovenien och Kroatien.
(10) Kommissionens rekommendation (EU) 2017/1804 av den 3 oktober 2017 om genomförandet av bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna avseende tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna i Schengenområdet (EUT L 259, 7.10.2017, s. 25).
(11)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).
(12)EUT L […], […], s. […].
(13)EUT L […], […], s. […].
(14)EUT L 144, 6.6.2007, s. 22.
(15)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).
(16)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011 (EUT L 327, 9.12.2017, s. 20).
(17)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (EUT L 218, 13.8.2008, s. 60).
(18)COM(2016)073l, 16.11.2016.
(19)COM(2016)0272, 4.5.2016.
(20)COM(2016)0881, 0882 och 0883, 21.12.2016.
(21)COM(2017)0344, 29.6.2017.
(22)COM(2017)0794, 12.12.2017.
(23)EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3.
(24)Rådets förordning (EU) nr 1053/2013 av den 7 oktober 2013 om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för kontroll av tillämpningen av Schengenregelverket (EUT L 295, 6.11.2013, s. 27).
(25)EUT L 236, 23.9.2003, s. 946.
(26)Rådets förordning (EG) nr 693/2003 av den 14 april 2003 om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) och om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken (EUT L 99, 17.4.2003, s. 8).
(27)Rådets förordning (EG) nr 694/2003 av den 14 april 2003 om en enhetlig utformning av de dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) som det föreskrivs om i förordning (EG) nr 693/2003 (EUT L 99, 17.4.2003, s. 15).
(28)EUT L […], […], s. […].
(29)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (EGT L 208, 5.8.2002, s. 1).
(30)Rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 128, 21.5.2005, s. 1).
(31)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013 om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) (EUT L 295, 6.11.2013, s. 11).
(32)EUT C [...], [...], s. [...].
(33)EUT C [...], [...], s. [...].
(34)EUT C […], […], s. […].
(35)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(36)Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(37)Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(38)Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(39)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1939 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(40)Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
(41)Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(42)EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(43)EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(44)EUT L 176, 10.7.1999, s. 36.
(45)Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).
(46)EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.
(47)Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).
(48)EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.
(49)Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).
(50)Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).
(51)EUT L […], […], s. […].
(52)EUT L […], […], s. […].
(53)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).
(54) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90).
(55)Förordning (EU) nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013 om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) (EUT L 295, 6.11.2013, s. 11).
(56)Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav.
(57) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60).
(58)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 243, 15.9.2009, s. 1).

Senaste uppdatering: 27 januari 2020Rättsligt meddelande