Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2246(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0074/2019

Ingivna texter :

A8-0074/2019

Debatter :

PV 12/03/2019 - 22
CRE 12/03/2019 - 22

Omröstningar :

PV 13/03/2019 - 11.24
CRE 13/03/2019 - 11.24
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0188

Antagna texter
PDF 145kWORD 48k
Onsdagen den 13 mars 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Associeringsavtal mellan EU och Monaco, Andorra och San Marino
P8_TA-PROV(2019)0188A8-0074/2019

Europaparlamentets rekommendation av den 13 mars 2019 om Europaparlamentets rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende associeringsavtalet mellan EU och Monaco, Andorra och San Marino (2018/2246(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2014/… av den 22 december 2014 om bemyndigande för Europeiska kommissionen att på medlemsstaternas vägnar förhandla om de bestämmelser i ett eller flera associeringsavtal med Furstendömet Andorra, Furstendömet Monaco och Republiken San Marino som omfattas av medlemsstaternas behörighet,

–  med beaktande av artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 8 i fördraget om Europeiska unionen och förklaringen till artikel 8 i fördraget om Europeiska unionen, där det fastslås att unionen kommer att beakta den särskilda situationen för länder med litet territorium som har särskilda närhetsförbindelser med unionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november 2012, EU:s förbindelser med Andorra, Monaco och San Marino: Valmöjligheter för en närmare integration med EU (COM(2012)0680),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 november 2012, Obstacles to access by Andorra, Monaco and San Marino to the EU’s Internal Market and Cooperation in other Areas (SWD(2012)0388),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 18 november 2013, EU:s förbindelser med Andorra, Monaco och San Marino: valmöjligheter för deras deltagande i den inre marknaden (COM(2013)0793),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 december 2018 om en homogen utvidgad inre marknad och om EU:s förbindelser med västeuropeiska länder utanför EU,

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0074/2019), och av följande skäl:

A.  Furstendömet Andorra (Andorra), Furstendömet Monaco (Monaco) och Republiken San Marino (San Marino) har en lång historia som självständiga stater. De har alltid befunnit sig i händelsernas centrum under den europeiska historiens gång och har sedan länge djupgående politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förbindelser med medlemsstaterna i sin omedelbara närhet och med EU i stort. EU:s partnerskap med dessa länder bygger på våra gemensamma politiska och kulturella värderingar.

B.  Andorra, Monaco och San Marino har uppvisat en stark politisk, ekonomisk och kulturell dragning till Europa och en stark önskan att knyta närmare politiska, ekonomiska och kulturella förbindelser med Europeiska unionen. Det är viktigt att omgående bemöta detta intresse positivt och att främja att förhandlingarna om ett nytt associeringsavtal skyndsamt slutförs, eftersom detta ligger i såväl Andorras, Monacos och San Marinos som EU:s intresse, och kommer att utgöra den nya referensramen för förbindelserna mellan EU och dessa länder.

C.  Även de medlemsstater som av tradition har nära historiska, politiska och ekonomiska band till Andorra, Monaco och San Marino har intresse av att främja en fördjupning och specificering av dessa staters förbindelser med EU i stort. Det är i detta sammanhang väsentligt att beakta de särskilda bilaterala förbindelser som dessa medlemsstater redan har med Andorra, Monaco och San Marino, framför allt av rättssäkerhetsskäl.

D.  Andorra, Monaco och San Marino har sedan länge brukat stödja EU:s politiska hållning i FN.

E.  Andorra, Monaco och San Marino är alla relevanta ekonomiska partner för medlemsstaterna i sin omedelbara närhet och skapar arbetstillfällen för ett avsevärt antal EU-medborgare. Ett närmare samspel mellan Andorra, Monaco och San Marino och EU skulle ge alla parter en viktig möjlighet till ytterligare ekonomisk utveckling, vilket även skulle inverka positivt på ekonomin i medlemsstatsregionerna i det omedelbara närområdet, bland annat genom ytterligare arbetstillfällen och ökad internationell yrkeskompetens.

F.  I förhandlingarna om associeringsavtalet är det viktigt att ta full hänsyn till Andorras, Monacos och San Marinos särdrag i egenskap av små stater, i enlighet med förklaring nr 3 till artikel 8 i fördraget om Europeiska unionen. Det är därför viktigt att vara medveten om Andorras, Monacos och San Marinos litenhet i fråga om territorium och befolkningsstorlek och hur detta inverkar på upprätthållandet av en tillräcklig socioekonomisk tillgänglighet och delaktighet för medborgarna i sådana stater. Sådan tillgänglighet och delaktighet är nödvändig för att bevara de tre samhällenas särskilda kultur, traditioner och värderingar. Utan sådana särskilda mekanismer för tillgänglighet och delaktighet kan vissa medborgare få det svårt att nå den utkomst som behövs för att leva i sitt ursprungsland. Det är därför nödvändigt att bevara Andorras, Monacos och San Marinos politiska, socioekonomiska, kulturella och identitetsmässiga uppbyggnad, även genom lämpliga bestämmelser i associeringsavtalet, och att anpassa dem till hur EU:s integration ser ut.

G.  Andorra, Monaco och San Marino har alla sedan länge bilaterala avtal med sina respektive grannländer, som omfattar frågor av ömsesidigt intresse, är utformade med hänsyn till de tre ländernas särdrag och sårbarheter, och återspeglar behovet av att upprätthålla sådana staters livskraft. Dessa särdrag och sårbarheter har erkänts av Europarådets parlamentariska församling.

H.  Andorra, Monaco och San Marino har vart för sig genomfört viktiga reformer och närmat sig EU:s lagstiftning, särskilt när det gäller regleringen av bank- och finanssektorn.

I.  Vid sitt sammanträde den 4 december 2018 beslutade rådet att stryka Andorra och San Marino från bilaga II till rådets slutsatser av den 5 december 2017, och bekräftade därmed att dessa länder har fullgjort alla återstående åtaganden på områdena för insyn, rättvis beskattning och åtgärder mot BEPS (urholkning av skattebasen och överföring av vinster). Monaco har aldrig ingått i denna bilaga, och rådet konstaterade redan den 5 december 2017 att Monaco fullgör nämnda åtaganden till fullo. Vid sina sammanträden i april och juli 2018 förklarade OECD:s globala forum för transparens och informationsutbyte på skatteområdet att Andorra, Monaco och San Marino uppfyller den internationella standarden för utbyte av information på begäran.

J.  Andorras viktiga reformer och progressiva anpassning till EU:s lagstiftning vad gäller finansiell reglering bör berömmas. EU och Andorra har nått ett värdefullt avtal om tobak och Andorra kommer nu att ytterligare kunna intensifiera sin övergång till en mer diversifierad ekonomi. Denna långsiktiga process kommer att innebära därmed sammanhängande utmaningar, och därför krävs det ett tillräckligt skydd för Andorras arbetstagare när landet övergår till en mer diversifierad ekonomi. En allmännare tillgång till den inre marknaden kommer att främja den ekonomiska utvecklingen på lång sikt och skapa nya möjligheter för Andorras ekonomi och sysselsättning.

K.  San Marino har för närvarande svårt att exportera till andra EU-medlemsstater än Italien på grund av den ytterligare momsredovisning (T2) som krävs. Associeringsavtalet bör ge möjlighet till lika villkor inom EU, vilket skulle vara mycket värdefullt för San Marinos exportörer. Associeringsavtalet bör ge Andorras och San Marinos banker fullständig tillgång till EU:s passförfarande för banker och företag som tillhandahåller finansiella tjänster.

L.  Monacos medborgare är en minoritet i eget land, och bostads- och arbetsmarknaden är sådan att de måste få aktivt stöd för att kunna bo kvar i landet. Systemet för förenklad tillgång till sysselsättning omfattar i lika hög grad Monacos medborgare och invånarna i städer i Monacos omedelbara närhet. Av Monacos arbetstagare är 92 procent EU‑medborgare.

M.  Associeringsavtalet med EU ger möjlighet att utveckla samarbete på områden av gemensamt intresse och att delta i vissa delar av EU:s övergripande politik i frågor såsom forskning, miljö och utbildning (Erasmus+).

N.  För att associeringsavtalet ska träda i kraft krävs Europaparlamentets godkännande.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

   a) att ta vara på det tillfälle som bjuds genom förhandlingarna om associeringsavtalet för att visa värdet av närmare förbindelser och integration med EU – med den allmänna opinionen såväl i Andorra, Monaco och San Marino som i EU i åtanke – och att ytterligare bekräfta vikten av att ingå i EU:s organ och politik för länder som dessa på längre sikt,
   b) att förebygga risken för att associeringsavtalet avslås när förhandlingarna väl slutförts, och göra förnyade insatser för att ge de delar av allmänheten i Andorra, Monaco och San Marino som känner sig mer sårbara information om associeringsavtalet och i samarbete med de tre staternas myndigheter fullständigt öppet förklara associeringsavtalets räckvidd, fördelar och möjlig kritik mot detta, i syfte att uppnå politisk enighet och bredast möjliga stöd från allmänheten i var och en av de tre staterna, liksom att uppmuntra Andorra, Monaco och San Marino att göra detsamma och att stödja dem i denna strävan,
   c) att fullt ut beakta Andorras, Monacos och San Marinos små territorier och relativt begränsade administrativa resurser, och i förhandlingsprocessen anpassa kraven på antagande och genomförande av EU:s regelverk i enlighet med detta, för att minimera överdrivet budgettryck, vilket i sin tur skulle inverka negativt på den allmänna opinionen och på mängden disponibla budgetmedel, och att vid behov tillhandahålla stöd till Andorra, Monaco och San Marino för att skapa nödvändig administrativ kapacitet när det gäller att säkerställa ett snabbt, dynamiskt och enhetligt införlivande av regelverket,
   d) att i var och en av de tre staterna efterlysa ett upprättande av en enhetlig, effektiv och ändamålsenlig institutionell ram för genomförande av associeringsavtalet i syfte att säkerställa ett dynamiskt införlivande av EU:s regelverk av de tre staterna samt en enhetlig tillämpning och konsekvent tolkning av bestämmelserna i avtalet, vilket måste inbegripa ett forum för samråd och en tvistlösningsmekanism,
   e) att för Andorra, Monaco och San Marino betona vikten av en helt integrerad och homogen inre marknad och av respekt för de grundläggande aspekterna av alla de fyra friheterna inom den inre marknaden, och att påminna om värdet och de ekonomiska fördelarna med fullständig tillgång, inbegripet för produkter och tjänster, till den inre marknaden och behovet av att upprätthålla lika villkor samt en stark, motståndskraftig och effektiv institutionell grund som gynnar alla parter på den inre marknaden,
   f) att ge lämpligt EU-stöd till Andorra, Monaco och San Marino för att de ska kunna fullständigt anta och genomföra EU:s regelverk på längre sikt, bland annat genom närmare institutionellt samarbete med medlemsstaterna i deras omedelbara närhet, och att ge möjlighet att få EU-medel till riktade projekt och att förlita sig på befintliga administrativa organ i medlemsstaterna som ägnar sig åt genomförande av regelverket,
   g) att främja ökad förmåga för korrekt antagande och genomförande av regelverket genom utstationering av tjänstemän från Andorras, Monacos och San Marinos offentliga förvaltningar till relevanta EU-institutioner och EU-organ samt institutioner och organ i medlemsstaterna,
   h) att, mot bakgrund av behovet av att kunna förena den etableringsfrihet som föreskrivs i associeringsavtalet med nationella bestämmelser i Andorra, Monaco och San Marino som syftar till att bevara medborgarnas socioekonomiska delaktighet, överväga möjligheten till tillfälliga undantag, som bygger på en bedömning av de tre staternas verkliga behov – samt översynsklausuler – och är förankrade i särskilda socioekonomiska kriterier för varje förhandlande stat och anpassade till den tidsram som krävs för att genom en gradvis strategi säkerställa verkligt lika villkor och tillräcklig konkurrenskraft för arbetstagare och företag i var och en av staterna, samt att observera att dessa staters mycket ringa storlek är sådan att följderna av framförhandlade tillfälliga undantag skulle ha mycket liten inverkan på EU:s regelverk,
   i) att tillvarata möjligheten att genom associeringsavtalet vidareutveckla samarbetet med Andorra, Monaco och San Marino inom ramen för direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism(1),
   j) att anpassa associeringsavtalets krav på tillhandahållande av statistik till Andorras, Monacos och San Marinos storlek,
   k) att parallellt med förhandlingarna om associeringsavtalet utforska möjligheten att säkerställa tillgång till likviditet inom ramen för eurosystemet för Andorra och San Marino, i syfte att öka motståndskraften och stabiliteten inom respektive lands nationella bankväsen i händelse av en intern eller extern systemchock, samtidigt som lämplig tillsyn från Europeiska centralbankens sida säkerställs, att uppmana Andorra och Monaco att bli medlemmar i Internationella valutafonden och vid behov tillhandahålla tekniskt stöd för detta ändamål, samt att uppmana Andorra, Monaco och San Marino att fortsätta det goda arbetet med att närma sig EU i fråga om finansiell reglering, förvaltning i skattefrågor och kampen mot penningtvätt,
   l) att föra förhandlingarna om associeringsavtalet med Andorra, Monaco och San Marino framåt och att i god tid ge de förhandlande parterna allt nödvändigt institutionellt stöd och stöd inom specifika politikområden, däribland bedömningar och sakkunskap från kommissionens behöriga generaldirektorat, så att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt och hur som helst inom de närmaste två åren,
   m) att före den nuvarande mandatperiodens slut utfärda en gemensam politisk förklaring med Andorra, Monaco och San Marino om ramen för associeringsavtalet, för att klarlägga och slå fast vad som hittills uppnåtts under förhandlingarna, så att den nya kommissionen och Europeiska utrikestjänsten kan ta del av och bygga vidare på denna samsyn och driva förhandlingarna vidare,
   n) att se förhandlingarna om associeringsavtalet som en möjlighet att vidta åtgärder för gemensamma investeringar i infrastruktur av gemensamt intresse och åtgärder som syftar till att öka den gemensamma akademiska forskningen mellan Andorra, Monaco, San Marino och EU-medlemsstaterna.

2.  Europaparlamentet anser att Europaparlamentets nästa valperiod skulle kunna utgöra ett värdefullt tillfälle att inrätta en ny interparlamentarisk delegation som skulle ägna sig åt interparlamentarisk dialog och samarbete med Andorra, Monaco och San Marino. Parlamentet anser dessutom att ett nära samarbete bör bedrivas mellan parlamentets avdelningar och de relevanta avdelningarna inom parlamenten i Andorra, Monaco och San Marino och att parlamentet regelbundet skulle kunna bjuda in unga ledare inom politik, näringsliv och civilsamhälle från dessa tre länder för att stärka den positiva bilden av närmare politiska, ekonomiska och policymässiga kontakter med EU inom ramen för förhandlingarna om associeringsavtalet. Parlamentet anser att det bör föra regelbundna diskussioner med de nationella parlamentsdelegationerna från Andorra, Monaco och San Marino under den tid som förhandlingarna pågår. Parlamentet anser att dess diskussioner med de nationella parlamentsdelegationerna från Andorra, Monaco och San Marino även bör omfatta frågor som behandlas av parlamentet och som skulle kunna få direkta konsekvenser för ekonomin i dessa länder, på deras förbindelser med EU eller på associeringsavtalets verkan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Andorras samregerande furstar, regering och generalråd, till Monacos furste, statsminister och nationella råd och till San Marinos kaptenregenter, statskongress och stora och allmänna råd.

(1) EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.

Senaste uppdatering: 14 mars 2019Rättsligt meddelande