Index 
Antagna texter
Onsdagen den 13 februari 2019 - Strasbourg 
Europeiska fiskerikontrollbyrån ***I
 Datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor ***I
 Tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelser av fordringar ***I
 Utbyte, stöd och utbildning för att skydda euron mot förfalskning under perioden 2021–2027 (Perikles IV-programmet) ***I
 Frihandelsavtalet mellan EU och Singapore ***
 Frihandelsavtalet mellan EU och Singapore (resolution)
 Avtalet om investeringsskydd mellan EU och Singapore ***
 Avtalet om investeringsskydd mellan EU och Singapore (resolution)
 Avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Singapore ***
 Avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Singapore (resolution)
 Fördraget om upprättande av en transportgemenskap ***
 Kommissionens rapport för 2018 om Bosnien och Hercegovina
 Gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och finansiella regler för dessa fonder ***I
 Programmet för rättsliga frågor ***I
 Läget avseende debatten om Europas framtid
 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: nivåer för geografisk fördelning
 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: tekniska tillsynsstandarder för clearingkravet för ytterligare uppskjutande av tillämpningen av clearingkravet för vissa OTC‑derivatkontrakt
 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: dag då clearingkravet får verkan för vissa typer av kontrakt
 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: till vilken dag motparter får fortsätta att tillämpa sina riskhanteringsförfaranden för vissa OTC-derivatkontrakt som inte clearas centralt
 Delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ***I
 Gemensamma bestämmelser för att säkerställa grundläggande förbindelser vad gäller godstransporter på väg med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen ***I
 Gemensamma bestämmelser för grundläggande flygförbindelser med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen ***I
 Luftfartssäkerhet med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen ***I
 Gats: nödvändiga kompenserande anpassningar till följd av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Österrikes, Polens, Sloveniens, Slovakiens, Finlands och Sveriges anslutning till EU ***
 Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I
 Bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU
 Politiska utmaningar och strategier mot cancer hos kvinnor och relaterad samsjuklighet
 Användning av cannabis för medicinska ändamål
 Överläggningarna i utskottet för framställningar under 2018

Europeiska fiskerikontrollbyrån ***I
PDF 216kWORD 71k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fiskerikontrollbyrån (kodifiering) (COM(2018)0499 – C8-0313/2018 – 2018/0263(COD))
P8_TA-PROV(2019)0084A8-0037/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0499),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0313/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0037/2019), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen genom att godta kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 februari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om Europeiska fiskerikontrollbyrån (kodifiering)

P8_TC1-COD(2018)0263


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt , särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(4), och

av följande skäl:

(1)  Rådets förordning (EG) nr 768/2005(5) har ändrats väsentligt flera gånger(6). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013(7) ska medlemsstaterna säkerställa effektiv kontroll, inspektion och verkställighet av bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken och samarbeta med varandra och med tredjeländer i detta syfte.

(3)  För att medlemsstaterna ska kunna uppfylla dessa skyldigheter är det nödvändigt att de samordnar kontroll- och inspektionsverksamheten inom sitt landterritorium samt i unionens vatten och internationella vatten i överensstämmelse med internationell rätt, särskilt när det gäller de skyldigheter som unionen har inom ramen för de regionala fiskeriorganisationerna och enligt avtal med tredjeländer.

(4)  Inget inspektionssystem kan vara kostnadseffektivt om inte inspektioner genomförs på land. Landterritoriet bör därför omfattas av planer för gemensamt utnyttjande.

(5)  Ett sådant samarbete via operativ samordning av kontroll- och inspektionsverksamhet bör bidra till ett hållbart nyttjande av levande akvatiska resurser samt säkerställa lika villkor för den del av fiskenäringen som är involverad i detta nyttjande och på så vis minska snedvridningar av konkurrensen.

(6)  En effektiv fiskerikontroll och fiskeriinspektion anses ha väsentlig betydelse för att bekämpa olaglig, orapporterad och oreglerad fiskeriverksamhet.

(7)  Utan att detta påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EU) nr 1380/2013 finns det ett behov av ett tekniskt och administrativt unionsorgan som kan organisera samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna i frågor som rör fiskerikontroll och fiskeriinspektion.

(8)  Europeiska fiskerikontrollbyrån (nedan kallad byrån) bör kunna stödja ett enhetligt genomförande av den gemensamma fiskeripolitikens kontrollsystem, för att säkerställa organisationen av det operativa samarbetet, för att tillhandahålla bistånd till medlemsstaterna och för att inrätta en beredskapsenhet, om det kan konstateras att det föreligger en allvarlig risk för den gemensamma fiskeripolitiken. Den bör också kunna skaffa sig nödvändig utrustning för att genomföra planer för gemensamt utnyttjande och att samarbeta om genomförandet av EU:s integrerade sjöfartspolitik.

(9)  Det är nödvändigt att byrån är i stånd att, på kommissionens begäran, bistå unionen och medlemsstaterna i deras förbindelser med tredjeländer eller regionala fiskeriorganisationer eller båda samt samarbeta med deras behöriga myndigheter inom ramen för unionens internationella skyldigheter.

(10)  Det är dessutom nödvändigt att sträva efter att unionens inspektionsförfaranden tillämpas på ett effektivt sätt. Byrån kan med tiden bli en referenskälla för vetenskapligt och tekniskt bistånd till fiskerikontroll och fiskeriinspektion.

(11)  För att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken, ett hållbart nyttjande av levande akvatiska resurser inom ramen för en hållbar utveckling, antar unionen åtgärder för bevarande, förvaltning och nyttjande av levande akvatiska resurser.

(12)  För att säkerställa att sådana åtgärder verkställs korrekt måste medlemsstaterna använda tillfredsställande medel för kontroll och verkställighet. För att kontrollen och verkställigheten ska bli mer effektiv och verkningsfull bör kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 47.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 och i samförstånd med de berörda medlemsstaterna anta särskilda kontroll- och inspektionsprogram.

(13)  Byråns samordning av operativt samarbete mellan medlemsstater bör ske på grundval av planer för gemensamt utnyttjande enligt vilka utnyttjandet av de berörda medlemsstaternas tillgängliga medel för kontroll och inspektion organiseras på ett sådant sätt att programmen för kontroll och inspektion blir verkningsfulla. Fiskerikontroll och fiskeriinspektion som utförs av medlemsstaterna bör ske i enlighet med gemensamma kriterier, prioriteringar, referenspunkter och förfaranden för kontroll- och inspektionsverksamhet på grundval av sådana program.

(14)  Genom antagandet av ett kontroll- och inspektionsprogram blir medlemsstaterna skyldiga att faktiskt tillhandahålla de resurser som behövs för att genomföra programmet. Det är nödvändigt att medlemsstaterna omedelbart underrättar byrån om de medel för kontroll och inspektion som de avser att använda för genomförandet av programmet. Planerna för gemensamt utnyttjande får inte skapa några ytterligare skyldigheter när det gäller kontroll, inspektion och verkställighet eller när det gäller att ställa de nödvändiga resurserna till förfogande.

(15)  Byrån bör endast utarbeta en plan för gemensamt utnyttjande om detta anges i arbetsprogrammet.

(16)  Arbetsprogrammet bör antas av styrelsen – som säkerställer att tillräcklig konsensus uppnås, bland annat när det gäller anpassningen av byråns arbetsuppgifter enligt arbetsprogrammet till de resurser som byrån förfogar över – på grundval av information från medlemsstaterna.

(17)  Den verkställande direktörens viktigaste uppgift bör vara att i sina samråd med styrelseledamöterna och medlemsstaterna se till att de resurser som medlemsstaterna ställer till byråns förfogande är tillräckliga för att de ambitioner som uttrycks i varje års arbetsprogram ska kunna uppnås.

(18)  Den verkställande direktören bör särskilt utarbeta preciserade planer för utnyttjande med hjälp av de resurser som medlemsstaterna har anmält för uppfyllandet av varje kontroll- och inspektionsprogram och med iakttagande av de regler och mål som anges i det särskilda kontroll- och inspektionsprogram som planen för gemensamt utnyttjande bygger på, samt andra tillämpliga regler, till exempel de som gäller för unionens inspektörer.

(19)  I detta sammanhang är det nödvändigt att den verkställande direktörens tidsplanering ger medlemsstaterna tillräcklig tid att lämna sina synpunkter, på grundval av deras operativa sakkunskap, samtidigt som byråns arbetsprogram och de tidsfrister som fastställs i denna förordning följs. Det är nödvändigt att den verkställande direktören tar hänsyn till de berörda medlemsstaternas intressen i fråga om de fisken som omfattas av varje plan. För att säkerställa en effektiv samordning i rätt tid av den gemensamma kontroll- och inspektionsverksamheten är det nödvändigt att införa ett förfarande som gör det möjligt att besluta om antagandet av planerna när en överenskommelse inte kan nås mellan de berörda medlemsstaterna.

(20)  Förfarandet för utarbetande och antagande av planer för gemensamt utnyttjande utanför unionens vatten bör likna det förfarande som gäller för unionens vatten. Sådana planer för gemensamt utnyttjande bör bygga på ett internationellt kontroll- och inspektionsprogram för genomförandet av de internationella skyldigheter avseende kontroll och inspektion som är bindande för unionen.

(21)  För genomförandet av planer för gemensamt utnyttjande bör de berörda medlemsstaterna slå samman och utnyttja de medel för kontroll och inspektion som de har avsatt för sådana planer. Byrån bör utvärdera huruvida de tillgängliga medlen för kontroll och inspektion är tillräckliga och, när så är lämpligt, informera de berörda medlemsstaterna och kommissionen om att medlen inte är tillräckliga för att utföra de uppgifter som krävs enligt programmet för kontroll och inspektion.

(22)  Medlemsstaterna bör uppfylla sina skyldigheter när det gäller inspektion och kontroll, i synnerhet enligt det särskilda kontroll- och inspektionsprogram som antagits i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, men byrån bör inte ha befogenhet att ålägga ytterligare skyldigheter genom planer för gemensamt utnyttjande eller påföra medlemsstaterna sanktioner.

(23)  Byrån bör regelbundet kontrollera om planerna för gemensamt utnyttjande fungerar effektivt.

(24)  Det bör föreskrivas en möjlighet att anta särskilda tillämpningsföreskrifter för antagande och godkännande av planer för gemensamt utnyttjande. Det kan vara lämpligt att denna möjlighet används så snart byrån har inlett sin verksamhet och den verkställande direktören anser att sådana föreskrifter bör fastställas i unionslagstiftningen.

(25)  Byrån bör, när så krävs, ha rätt att tillhandahålla avtalsbaserade tjänster som avser de medel för kontroll och inspektion som kan utnyttjas gemensamt av de berörda medlemsstaterna.

(26)  För att byrån ska kunna utföra sina uppgifter bör kommissionen, medlemsstaterna och byrån utbyta relevant information om kontroll och inspektion via ett informationsnätverk.

(27)  Byråns status och struktur bör svara mot den objektivitet som krävs i fråga om de resultat det förväntas uppnå samt göra det möjligt för det att utföra sina uppgifter i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen. Byrån bör därför beviljas rättslig, finansiell och administrativ autonomi samtidigt som den bör vara nära knuten till unionens institutioner och medlemsstaterna. Det är därför både nödvändigt och lämpligt att byrån är ett unionsorgan i form av en juridisk person med de befogenheter som det tillerkänns i denna förordning.

(28)  När det gäller byråns avtalsrättsliga ansvar, som regleras av den lagstiftning som är tillämplig på de avtal som byrån ingår, bör Europeiska unionens domstol äga behörighet med stöd av eventuella skiljedomsklausuler i avtalet. Domstolen bör också vara behörig i tvister som gäller byråns icke avtalsrättsliga ansvar i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

(29)  Kommissionen och medlemsstaterna bör vara företrädda i en styrelse som kommer att anförtros uppdraget att säkerställa att byrån fungerar på ett korrekt och effektiv sätt.

(30)  Eftersom byrån måste uppfylla unionens skyldigheter och, på kommissionens begäran, samarbeta med tredjeländer och regionala fiskeriorganisationer inom ramen för unionens internationella skyldigheter är det lämpligt att styrelsens ordförande utses bland kommissionens företrädare.

(31)  När det gäller röstningsförfarandena inom styrelsen bör hänsyn tas till medlemsstaternas och kommissionens intresse av att byrån fungerar effektivt.

(32)  En rådgivande nämnd bör inrättas för att ge råd till den verkställande direktören och för att säkerställa ett nära samarbete med de berörda aktörerna.

(33)  Det bör föreskrivas att en företrädare för den rådgivande nämnden deltar i styrelsens överläggningar utan rösträtt.

(34)  Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser om utnämning och avsättning av byråns verkställande direktör samt att fastställa bestämmelser som reglerar dennes uppdrag.

(35)  För att byrån ska kunna fungera så öppet som möjligt bör Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001(8) utan inskränkning tillämpas på den.

(36)  För skyddet av den enskildes integritet bör Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725(9) tillämpas på den här förordningen.

(37)  För att byrån ska kunna garanteras självständighet och oberoende på driftsplanet bör det få en egen budget, där intäkterna utgörs av bidrag från unionen samt avgifter för avtalsbaserade tjänster som byrån utför. Unionens budgetförfarande bör gälla för unionens bidrag och för alla andra anslag från Europeiska unionens allmänna budget. Revisionen av räkenskaperna bör genomföras av revisionsrätten.

(38)  För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet bör bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(10) utan inskränkning tillämpas på byrån, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)(11).

(39)  De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(12).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning införs bestämmelser om Europeiska fiskerikontrollbyrån nedan kallad byrån) vars syfte är att organisera operativ samordning av medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet när det gäller fiske samt att bistå dem i deras samarbete så att de kan följa den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser så att en effektiv och enhetlig tillämpning av denna säkerställs.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a)  kontroll och inspektion: alla sådana åtgärder som, särskilt enligt artiklarna 5, 11, 71, 91 och 117 och avdelning VII i rådets förordning (EG) nr 1224/2009(13), vidtas av medlemsstaterna i syfte att kontrollera och inspektera fiskeverksamhet inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, inbegripet övervakningsverksamhet såsom satellitbaserade fartygsövervakningssystem och system med observatörer.

b)  medel för kontroll och inspektion: övervakningsfartyg, flygplan, fordon och andra materiella resurser samt inspektörer, observatörer och annan personal som medlemsstaterna utnyttjar för kontroll och inspektion.

c)  plan för gemensamt utnyttjande: en plan där driftsarrangemangen kring utnyttjandet av de tillgängliga medlen för kontroll och inspektion fastställs.

d)  internationellt kontroll- och inspektionsprogram: ett program i vilket det fastställs mål, gemensamma prioriteringar och förfaranden för kontroll- och inspektionsverksamhet i syfte att uppfylla unionens internationella skyldigheter i fråga om kontroll och inspektion.

e)  särskilt kontroll- och inspektionsprogram: ett program i vilket det fastställs mål, gemensamma prioriteringar och förfaranden för sådan kontroll- och inspektionsverksamhet som fastställts i enlighet med artikel 95 i förordning (EG) nr 1224/2009.

f)  fiskeverksamhet: fiskeverksamhet enligt definitionen i artikel 4.1.28 i förordning (EU) nr 1380/2013.

g)  unionsinspektörer: inspektörer som är upptagna i den förteckning som avses i artikel 79 i förordning (EG) nr 1224/2009.

KAPITEL II

BYRÅNS UPPDRAG OCH UPPGIFTER

Artikel 3

Uppdrag

Byråns uppdrag ska omfatta följande:

a)  Den ska samordna den kontroll- och inspektionsverksamhet som medlemsstaterna utför i samband med unionens kontroll- och inspektionsskyldigheter.

b)  Den ska samordna utnyttjandet av de nationella medel för kontroll och inspektion som slagits samman av de berörda medlemsstaterna i enlighet med denna förordning.

c)  Den ska bistå medlemsstaterna i rapporteringen till kommissionen och tredjeparter av information om fiskeverksamhet samt kontroll- och inspektionsverksamhet.

d)  Den ska, inom ramen för sitt behörighetsområde, bistå medlemsstaterna i fullgörandet av deras uppgifter och skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken.

e)  Den ska bistå medlemsstaterna och kommissionen med att harmonisera tillämpningen av den gemensamma fiskeripolitiken i hela unionen.

f)  Den ska bidra till medlemsstaternas och kommissionens insatser för forskningen om och utvecklingen av kontroll- och inspektionstekniker.

g)  Den ska bidra till samordningen av utbildningen av inspektörer och utbytet av erfarenheter mellan medlemsstaterna.

h)  Den ska samordna insatserna för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU–fiske) i enlighet med unionsbestämmelserna.

i)  Den ska bidra till en enhetlig tillämpning av den gemensamma fiskeripolitikens kontrollsystem, särskilt vad avser

–  organiseringen av den operativa samordningen av medlemsstaternas kontrollverksamhet för genomförandet av särskilda kontroll- och inspektionsprogram, program för kontroll av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och internationella kontroll- och inspektionsprogram,

–  de inspektioner som fordras för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter i enlighet med bestämmelserna i artikel 19.

j)  Den ska samarbeta med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624(14), och Europeiska sjösäkerhetsbyrån, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002(15), var och en inom ramen för sitt uppdrag, för att stödja de nationella myndigheter som utför kustbevakningsuppgifter enligt artikel 8 i den här förordningen, genom att tillhandahålla tjänster, information, utrustning och utbildning samt genom att samordna multifunktionella insatser.

Artikel 4

Uppgifter i samband med unionens internationella skyldigheter i fråga om kontroll och inspektion

1.  På kommissionens begäran ska byrån

a)  bistå unionen och medlemsstaterna i deras förbindelser med tredjeländer samt regionala internationella fiskeriorganisationer till vilka unionen är ansluten,

b)  samarbeta med de regionala internationella fiskeriorganisationernas behöriga myndigheter i fråga om unionens kontroll- och inspektionsskyldigheter inom ramen för de arbetsordningar som avtalats med sådana organ.

2.  Byrån får, på kommissionens begäran, samarbeta med de behöriga myndigheterna i tredjeländer när det gäller frågor som rör kontroll och inspektion inom ramen för avtal ingångna mellan unionen och sådana tredjeländer.

3.  Byrån får, inom ramen för sitt behörighetsområde och på medlemsstaternas vägnar, utföra uppdrag inom ramen för internationella fiskeavtal i vilka unionen är part.

Artikel 5

Uppgifter i samband med den operativa samordningen

1.  Den operativa samordning som byrån utför ska omfatta kontroll av all verksamhet som omfattas av den gemensamma fiskeripolitiken.

2.  Vid den operativa samordningen ska byrån upprätta planer för gemensamt utnyttjande och organisera den operativa samordningen av medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet i enlighet med kapitel III.

3.  För att utöka den operativa samordningen mellan medlemsstaterna får byrån upprätta operativa planer med de berörda medlemsstaterna och samordna genomförandet av dessa.

Artikel 6

Avtalsbaserade tjänster till medlemsstaterna

Byrån får på medlemsstaternas begäran stå till tjänst med avtalsbaserade tjänster som rör kontroll och inspektion i samband med medlemsstaternas skyldigheter när det gäller fisket i unionens vatten och/eller internationella vatten, och dessa tjänster kan vara befraktning av fartyg, drift av och tillhandahållande av personal till kontroll- och inspektionsplattformar samt tillhandahållande av observatörer för gemensamma insatser från de berörda medlemsstaternas sida.

Artikel 7

Bistånd till kommissionen och medlemsstaterna

Byrån ska bistå kommissionen och medlemsstaterna i syfte att skapa en hög nivå när det gäller ett enhetligt och effektivt fullgörande av deras skyldigheter enligt bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken, inklusive bekämpningen av IUU–fiske, och ska bistå dem i deras förbindelser med tredjeländer. Byrån ska särskilt

a)  upprätta och utarbeta en central läroplan för utbildning av instruktörer vid medlemsstaternas fiskeirinspektioner , samt tillhandahålla extra kurser och seminarier för dessa tjänstemän och annan personal som deltar i kontroll- och inspektionsverksamhet,

b)  upprätta och utarbeta en central läroplan för utbildning av unionens inspektörer innan de utför sina första uppdrag och regelbundet tillhandahålla uppdaterade extra kurser och seminarier för dessa tjänstemän,

c)  på medlemsstaternas begäran ombesörja gemensamma inköp av materiel och tjänster för medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet samt förbereda och samordna medlemsstaternas gemensamma pilotprojekt,

d)  utarbeta gemensamma driftsförfaranden när det gäller gemensam kontroll- och inspektionsverksamhet som utförs av två eller flera medlemsstater,

e)  utarbeta kriterier för utbyte av medel för kontroll och inspektion mellan medlemsstater och mellan medlemsstater och tredjeländer samt för medlemsstaternas tillhandahållande av sådana medel,

f)  utföra riskanalys på grundval av uppgifter om fångster, landningar och fiskeansträngning, samt en riskanalys av orapporterade landningar som bland annat omfattar en jämförelse av uppgifter om fångster och import med uppgifter om export och nationell konsumtion,

g)  på kommissionens eller medlemsstaters begäran utveckla gemensamma metoder och förfaranden för inspektioner,

h)  hjälpa medlemsstaterna, på deras begäran, att fullgöra sina unions- och internationella förpliktelser, inklusive att bekämpa IUU-fiske, samt åtagandena inom ramen för regionala fiskeriorganisationer,

i)  främja och samordna utvecklingen av enhetliga metoder för riskhantering inom sitt kompetensområde,

j)  samordna och främja samarbete mellan medlemsstaterna och gemensamma standarder för att utveckla de provtagningsplaner som fastställs i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 8

Europeiskt samarbete om kustbevakningstjänster

1.  Byrån ska i samarbete med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska sjösäkerhetsbyrån stödja nationella myndigheter som utför kustbevakningsuppgifter på nationell nivå och unionsnivå samt, när så är lämpligt, på internationell nivå genom

a)  delning, sammanställning och analys av information från fartygsrapporteringssystem och andra informationssystem som drivs av eller är tillgängliga för dessa byråer, i enlighet med deras respektive rättsliga grunder och utan att det påverkar medlemsstaternas äganderätt till data,

b)  tillhandahållande av övervaknings- och kommunikationstjänster baserade på den senaste tekniken, inbegripet rymdbaserad och markbaserad infrastruktur och sensorer som monteras på alla typer av plattformar,

c)  kapacitetsuppbyggnad genom utarbetande av riktlinjer och rekommendationer och genom fastställande av bästa metoder samt genom tillhandahållande av utbildning och utbyte av personal,

d)  förstärkt informationsutbyte och samarbete om kustbevakningsuppgifter, bland annat genom att analysera operativa utmaningar och framväxande risker på sjöfartsområdet,

e)  kapacitetsdelning genom planering och genomförande av multifunktionella insatser och genom ömsesidigt utbyte av tillgångar och andra resurser, i den utsträckning dessa åtgärder samordnas av byråerna och godtas av de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter.

2.  Närmare former för samarbete om kustbevakningsuppgifter mellan byrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska sjösäkerhetsbyrån ska fastställas i ett samarbetsavtal, i enlighet med deras respektive uppdrag och de finansiella regler som är tillämpliga för dessa byråer. Ett sådant avtal ska godkännas av byråns styrelse samt av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns och Europeiska sjösäkerhetsbyråns styrelser.

3.  Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna, byrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska sjösäkerhetsbyrån ställa till förfogande en praktisk handbok om europeiskt samarbete om kustbevakningsuppgifter. Handboken ska innehålla riktlinjer, rekommendationer och bästa metoder för informationsutbyte. Kommissionen ska anta handboken i form av en rekommendation.

KAPITEL III

OPERATIV SAMORDNING

Artikel 9

Genomförande av unionens kontroll- och inspektionsskyldigheter

1.  Byrån ska, på kommissionens begäran, samordna medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet på grundval av internationella kontroll- och inspektionsprogram, genom upprättande av planer för gemensamt utnyttjande.

2.  Byrån får förvärva, hyra eller chartra den utrustning som är nödvändig för genomförandet av de planer för gemensamt utnyttjande som avses i punkt 1.

Artikel 10

Genomförande av särskilda kontroll- och inspektionsprogram

1.  Byrån ska, med hjälp av planer för gemensamt utnyttjande, samordna genomförandet av särskilda kontroll- och inspektionsprogram som upprättats i enlighet med artikel 95 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2.  Byrån får förvärva, hyra eller chartra den utrustning som är nödvändig för genomförandet av de planer för gemensamt utnyttjande som avses i punkt 1.

Artikel 11

Innehållet i planer för gemensamt utnyttjande

En plan för gemensamt utnyttjande ska

a)  uppfylla kraven i det tillämpliga kontroll- och inspektionsprogrammet,

b)  tillämpa de kriterier, referenspunkter, prioriteringar och gemensamma inspektionsförfaranden som kommissionen fastställt i kontroll- och inspektionsprogrammen,

c)  söka anpassa de tillgängliga nationella medel för kontroll och inspektion som anmälts i enlighet med artikel 12.2 till behoven och organisera utnyttjandet av dessa,

d)  omfatta en organisationsplan över hur personal och materiella resurser ska användas med hänsyn till de perioder och zoner i vilka dessa måste utnyttjas samt hur arbetet kommer att organiseras för grupper med unionsinspektörer från mer än en medlemsstat,

e)  vara utformad så att hänsyn tagits till de berörda medlemsstaternas skyldigheter i förhållande till andra planer för gemensamt utnyttjande samt eventuella särskilda regionala eller lokala hinder,

f)  fastställa på vilka villkor en medlemsstats medel för kontroll och inspektion får komma in på vatten som står under en annan medlemsstats överhöghet eller jurisdiktion.

Artikel 12

Anmälan av medel för kontroll och inspektion

1.  Medlemsstaterna ska före den 15 oktober varje år underrätta byrån om de medel för kontroll och inspektion som de har tillgång till för kontroll och inspektion under det kommande året.

2.  Varje medlemsstat ska underrätta byrån om de medel som den har för avsikt att avsätta för det internationella kontroll- och inspektionsprogram eller det särskilda kontroll- och inspektionsprogram som den berörs av, senast en månad efter det att medlemsstaterna har underrättats om beslutet att upprätta ett sådant program.

Artikel 13

Förfarande för antagande av planer för gemensamt utnyttjande

1.  Byråns verkställande direktör ska, på grundval av de underrättelser som anges i artikel 12.2 och inom tre månader från mottagandet av dessa, utarbeta ett utkast till plan för gemensamt utnyttjande i samråd med de medlemsstater som berörs.

2.  I utkastet till plan för gemensamt utnyttjande ska de medel för kontroll och inspektion fastställas som kan slås samman för att genomföra det kontroll- och inspektionsprogram som planen avser, på grundval av de berörda medlemsstaternas intresseandel i det aktuella fisket.

En medlemsstats intresseandel i ett fiske ska bedömas med hänsyn till följande kriterier, vars relativa vikt ska vara avhängig av varje plans specifika särdrag:

a)  Den andel av vattnen under dess överhöghet eller jurisdiktion, om sådana vatten existerar, som täcks av planen för gemensamt utnyttjande.

b)  Den kvantitet fisk som landas på dess territorium under en viss referensperiod uttryckt som en andel av de sammanlagda landningarna inom det fiske som omfattas av planen för gemensamt utnyttjande.

c)  Den andel unionsfartyg som för dess flagg (motorstyrka och bruttotonnage) och som är verksamma inom det fiske som omfattas av planen för gemensamt utnyttjande i förhållande till det totala antalet fartyg som är verksamma inom samma fiske.

d)  Dess kvotandel eller, om ingen kvot finns, dess fångstandel under en viss referensperiod inom det fisket.

3.  Om det under utarbetandet av ett utkast till plan för gemensamt utnyttjande står klart att det finns otillräckliga medel för kontroll och inspektion tillängliga för att uppfylla kraven enligt det relevanta kontroll- och inspektionsprogrammet, ska den verkställande direktören omedelbart underrätta de berörda medlemsstaterna och kommissionen om detta.

4.  Den verkställande direktören ska underrätta de berörda medlemsstaterna och kommissionen om utkastet till plan för gemensamt utnyttjande. Om de berörda medlemsstaterna eller kommissionen senast femton arbetsdagar efter underrättelsen inte har gjort några invändningar ska den verkställande direktören anta planen.

5.  Om en eller flera av de berörda medlemsstaterna eller kommissionen har inkommit med en invändning, ska den verkställande direktören hänskjuta ärendet till kommissionen. Kommissionen får göra nödvändiga ändringar i planen och anta den i enlighet med det förfarande som avses i artikel 47.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

6.  Byrån ska i samråd med de berörda medlemsstaterna göra en årlig översyn av varje enskild plan för gemensamt utnyttjande, så att eventuella nya kontroll- och inspektionsprogram som de berörda medlemsstaterna omfattas av samt eventuella av kommissionen inom ramen för kontroll- och övervakningsprogrammen fastställda prioriteringar kan beaktas.

Artikel 14

Genomförande av planer för gemensamt utnyttjande

1.  Gemensam kontroll- och inspektionsverksamhet ska utföras på grundval av planerna för gemensamt utnyttjande.

2.  De medlemsstater som berörs av en plan för gemensamt utnyttjande ska

a)  tillgängliggöra de medel för kontroll och inspektion som är avsatta för planen för gemensamt utnyttjande,

b)  utse en enda nationell kontaktpunkt/en enda samordnare som ska ha tillräckliga befogenheter för att i tid kunna svara på byråns förfrågningar i samband med genomförandet av planen för gemensamt utnyttjande, samt meddela byrån detta,

c)  utnyttja sina sammanslagna medel för kontroll och inspektion i enlighet med planen för gemensamt utnyttjande och de krav som avses i punkt 4,

d)  ge byrån onlinetillgång till sådan information som krävs för genomförandet av planen för gemensamt utnyttjande,

e)  samarbeta med byrån för att genomföra planen för gemensamt utnyttjande,

f)  se till att alla medel för kontroll och inspektion som avsatts för en unionsplan för gemensamt utnyttjande används på ett sätt som är förenligt med den gemensamma fiskeripolitiken.

3.  Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter inom ramen för en plan för gemensamt utnyttjande som upprättats enligt artikel 13, ska ansvaret för ledningen och kontrollen av de medel för kontroll och inspektion som har avsatts för en plan för gemensamt utnyttjande vila på de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med nationell rätt.

4.  Den verkställande direktören får fastställa krav för genomförande av en plan för gemensamt utnyttjande som antagits enlig artikel 13. Dessa krav ska begränsas till den planen.

Artikel 15

Utvärdering av planer för gemensamt utnyttjande

Byrån ska göra en årlig utvärdering av varje enskild plans effektivitet samt, på grundval av tillgängliga bevis, bedöma om det finns en risk för att fiskeverksamheten inte är förenlig med de kontrollåtgärder som är tillämpliga. Resultaten av dessa utvärderingar ska utan dröjsmål meddelas Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 16

Fisken som inte omfattas av kontroll- och inspektionsprogram

Två eller flera medlemsstater får begära byråns bistånd för att samordna deras medel för kontroll och inspektion i samband med ett fiske eller ett område som inte omfattas av ett kontroll- och inspektionsprogram. En sådan samordning ska ske enligt kontroll- och inspektionskriterier samt prioriteringar som de berörda medlemsstaterna kommit överens om.

Artikel 17

Informationsnätverk

1.  Kommissionen, byrån och medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utbyta relevant information rörande gemensam kontroll- och inspektionsverksamhet inom unionsvatten och internationella vatten.

2.  Varje nationell behörig myndighet ska, i enlighet med relevant unionslagstiftning , vidta åtgärder för att säkerställa tillräcklig konfidentialitet i fråga om den information de enligt punkt 1 i denna artikel tar, i enlighet med artiklarna 112 och 113 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 18

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser för tillämpningen av detta kapitel får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 47.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Dessa bestämmelser får särskilt omfatta förfaranden för utarbetande och antagande av utkast till gemensamma planer för utnyttjande.

KAPITEL IV

BYRÅNS BEFOGENHETER

Artikel 19

Utseende av byråns tjänstemän till unionens inspektörer

Byråns tjänstemän får på internationellt vatten utses till unionsinspektörer i enlighet med artikel 79 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 20

Byråns åtgärder

Byrån ska vid behov

a)  sammanställa handböcker om harmoniserade inspektionsstandarder,

b)  ta fram anvisningar som återspeglar bästa metoder i fråga om kontroll av den gemensamma fiskeripolitiken, inklusive om utbildning av kontrolltjänstemän, och regelbundet uppdatera dessa anvisningar,

c)  ge kommissionen det tekniska och administrativa stöd den behöver för att kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 21

Samarbete

1.  Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta med byrån och ge den erforderligt bistånd så att den kan utföra sitt uppdrag.

2.  Med vederbörlig hänsyn till de olika rättssystemen i de enskilda medlemsstaterna ska byrån underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen för att utveckla harmoniserade standarder för kontroll i enlighet med unionslagstiftningen och med hänsyn till bästa metoder i medlemsstaterna och överenskomna internationella standarder.

Artikel 22

Krisenhet

1.  När kommissionen, på eget initiativ eller på begäran av minst två medlemsstater, identifierar en situation som utgör en direkt, indirekt eller potentiell allvarlig risk för den gemensamma fiskeripolitiken och denna risk inte kan förhindras, undanröjas eller reduceras med befintliga medel eller inte kan hanteras på ett lämpligt sätt ska byrån omedelbart underrättas.

2.  Med anledning av en sådan underrättelse av kommissionen eller på eget initiativ ska byrån omedelbart inrätta en krisenhet och informera kommissionen om detta.

Artikel 23

Krisenhetens uppgifter

1.  Den krisenhet som byrån inrättar ska ha ansvaret för att samla in och utvärdera all relevant information och identifiera vilka möjligheter det finns att så effektivt och snabbt som möjligt förhindra, undanröja eller reducera risken för den gemensamma fiskeripolitiken.

2.  Krisenheten får begära hjälp från varje offentlig myndighet eller privatperson vars sakkunskaper den anser nödvändiga för att effektivt hantera krisen i fråga.

3.  Byrån ska säkerställa den samordning som fordras för att hantera krisen snabbt och på lämpligt sätt.

4.  Krisenheten ska när så är lämpligt hålla allmänheten informerad om de risker som föreligger och om vidtagna åtgärder.

Artikel 24

Flerårigt arbetsprogram

1.  Byråns fleråriga arbetsprogram ska innehålla dess övergripande mål, mandat, uppgifter, resultatindikatorer och prioriteringar för alla dess åtgärder under en femårsperiod. Det ska också innehålla en presentation av dess personalpolitiska plan och en uppskattning av de budgetanslag som ska ställas till förfogande för att nå målen för denna femårsperiod.

2.  Det fleråriga arbetsprogrammet ska presenteras i enlighet med det verksamhetsbaserade förvaltningssystem och de metoder som kommissionen har utvecklat. Det ska antas av styrelsen.

3.  Det arbetsprogram som avses i artikel 32.2 c ska hänvisa till det fleråriga arbetsprogrammet. Tillägg, ändringar eller strykningar i förhållande till föregående års arbetsprogram ska klart framgå, liksom framstegen i fråga om att nå de övergripande målen och prioriteringarna för det fleråriga arbetsprogrammet.

Artikel 25

Samarbete i havsfrågor

Byrån ska bidra till genomförandet av EU:s integrerade havspolitik, och i synnerhet sluta administrativa avtal med andra organ om frågor som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde , efter godkännande av styrelsen. Den verkställande direktören ska informera kommissionen och medlemsstaterna om detta på ett tidigt stadium i förhandlingarna.

Artikel 26

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om genomförandet av detta kapitel ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 47.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Dessa bestämmelser får särskilt omfatta utarbetandet av planer för att hantera kriser, inrättandet av krisenheten och de praktiska förfaranden som ska användas.

KAPITEL V

BYRÅNS ORGANISATION OCH VERKSAMHET

Artikel 27

Rättslig status och huvudkontor

1.  Byrån ska vara ett unionsorgan och ska vara en juridisk person.

2.  Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest vittgående rättskapacitet som juridiska personer kan ha enligt nationell lagstiftning. Den ska i synnerhet kunna förvärva och överlåta fast och lös egendom, samt uppträda som part i rättsliga förfaranden.

3.  Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

4.  Byrån ska ha sitt säte i Vigo, Spanien.

Artikel 28

Personal

1.  Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen , i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68(16), samt bestämmelser som antagits gemensamt av Europeiska unionens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för byråns personal. Styrelsen ska i samförstånd med kommissionen utfärda nödvändiga tillämpningsföreskrifter.

2.  Om inte annat föreskrivs i artikel 39, ska byrån, när det gäller dess egen personal, utöva de befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda tillkommer tillsättningsmyndigheten.

3.  Byråns personal ska bestå av tjänstemän som utsetts eller utstationerats temporärt av kommissionen och av andra anställda som vid behov rekryteras av byrån för att fullgöra dess uppgifter.

Byrån får också anställa tjänstemän som temporärt har utstationerats av medlemsstaterna.

Artikel 29

Privilegier och immunitet

Byrån ska omfattas av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 30

Ansvar

1.  Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.  Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden på grundval av skiljedomsklausuler i de avtal som ingåtts av byrån.

3.  Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån enligt de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar ersätta skada som vållats av byrån själv eller dess personal under tjänsteutövning. Tvister som rör ersättning för sådan skada ska avgöras av Europeiska unionens domstol.

4.  De anställdas personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller de anställningsvillkor som gäller för dem.

Artikel 31

Språk

1.  Bestämmelserna i rådets förordning nr 1(17) ska gälla för byrån.

2.  De översättningar som krävs för byråns arbete ska utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 32

Styrelsens inrättande och dess befogenheter

1.  Byrån ska ha en styrelse.

2.  Styrelsen ska göra följande:

a)  Utnämna och avsätta den verkställande direktören i enlighet med artikel 39.

b)  Senast den 30 april varje år anta byråns allmänna rapport för det föregående året och överlämna den till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten och medlemsstaterna. Rapporten ska offentliggöras.

c)  Senast den 31 oktober varje år, efter att ha beaktat kommissionens och medlemsstaternas yttrande, anta byråns arbetsprogram för det kommande året och överlämna det till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

Arbetsprogrammet ska innehålla byråns prioriteringar. Det ska prioritera de av byråns åligganden som rör programmen för kontroll och övervakning. Det ska antas med förbehåll för unionens årliga budgetförfarande. Om kommissionen inom 30 dagar från och med antagandet av arbetsprogrammet motsätter sig detta ska styrelsen göra en ny översyn av programmet inom ramen för en andra läsning och, efter eventuella ändringar, anta det inom två månader.

d)  Anta byråns slutliga budget innan räkenskapsåret börjar och vid behov anpassa den till unionens bidrag och byråns övriga intäkter.

e)  Utföra sina arbetsuppgifter beträffande byråns budget i enlighet med artiklarna 44, 45 och 47.

f)  Granska den verkställande direktören i disciplinärenden.

g)  Fastställa sin arbetsordning i vilken inrättandet av underkommittéer inom ramen för styrelsen i mån av behov får föreskrivas.

h)  Anta de förfaranden som krävs för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter.

Artikel 33

Styrelsens sammansättning

1.  Styrelsen ska bestå av företrädare för medlemsstaterna och sex företrädare för kommissionen. Varje medlemsstat ska ha rätt att utse en ledamot. Medlemsstaterna och kommissionen ska utse en suppleant för varje ledamot, som ska företräda ledamoten i dess frånvaro.

2.  Styrelseledamöter ska utses på grundval av relevant erfarenhet och sakkunskap inom området för fiskerikontroll och -inspektion.

3.  Mandatperioden för varje ledamot ska vara fem år från och med dagen för tillsättningen. Mandatet får förnyas.

Artikel 34

Ordförandeskap i styrelsen

1.  Styrelsen ska utse en ordförande bland kommissionens företrädare. Styrelsen ska utse en vice ordförande bland sina ledamöter. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden om denne är förhindrad att fullgöra sina åligganden.

2.  Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden ska vara tre år och ska upphöra om uppdraget som styrelseledamot upphör. Mandatet ska kunna förnyas en gång.

Artikel 35

Sammanträden

1.  Styrelsens ordförande ska sammankalla styrelsens sammanträden. Dagordningen ska fastställas av ordföranden, vilken ska beakta förslag från styrelsens ledamöter samt från byråns verkställande direktör.

2.  Den verkställande direktören och den företrädare som utsetts av den rådgivande nämnden ska delta i överläggningarna utan att ha rösträtt.

3.  Styrelsen ska hålla minst ett ordinarie sammanträde per år. Den ska dessutom sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av kommissionen eller en tredjedel av de medlemsstater som är företrädda i styrelsen.

4.  Styrelsen får, om det är fråga om konfidentiella uppgifter eller intressekonflikter, besluta att ta upp särskilda frågor på sin dagordning utan att den företrädare som utsetts av den rådgivande nämnden är närvarande. Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna bestämmelse får fastställas i arbetsordningen.

5.  Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer vid sammanträdena.

6.  Styrelseledamöterna får, med förbehåll för bestämmelserna i arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter.

7.  Styrelsens sekretariat ska tillhandahållas av byrån.

Artikel 36

Omröstning

1.  Styrelsen ska fatta sina beslut med absolut majoritet.

2.  Varje ledamot ska ha en röst. I en ledamots frånvaro ska suppleanten ha rätt att utöva dennes rösträtt.

3.  Röstningsförfarandena ska fastställas mer i detalj i arbetsordningen, särskilt villkoren för hur en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutförhet när så är lämpligt.

Artikel 37

Redovisning av intressen

Styrelseledamöterna ska avge en intresseförklaring som antingen anger att de inte har några intressen som negativt skulle kunna påverka deras oavhängighet eller ange alla de direkta eller indirekta intressen som negativt skulle kunna påverka deras oavhängighet. Dessa förklaringar ska göras skriftligen varje år, eller närhelst en intressekonflikt skulle kunna uppkomma i samband med punkterna på dagordningen. I det senare fallet ska den berörda ledamoten inte ha rätt att rösta om dessa punkter.

Artikel 38

Den verkställande direktörens arbetsuppgifter och befogenheter

1.  Byrån ska ledas av den verkställande direktören. Utan att det påverkar kommissionens eller styrelsens respektive befogenheter, får den verkställande direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller annat organ.

2.  Vid utövandet av sina arbetsuppgifter ska den verkställande direktören genomföra den gemensamma fiskeripolitikens principer.

3.  Den verkställande direktören ska ha följande arbetsuppgifter och befogenheter:

a)  Utarbeta ett utkast till arbetsprogram och lägga fram det för styrelsen efter samråd med kommissionen och medlemsstaterna. Vidta de åtgärder som krävs för att arbetsprogrammet genomförs inom de tidsramar som fastställs i denna förordning, tillämpningsföreskrifterna till denna och all annan tillämplig lagstiftning.

b)  Vidta nödvändiga åtgärder för att se till att byrån organiseras och fungerar i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, bl.a. genom att anta anvisningar för den interna administrationen och offentliggöra meddelanden.

c)  Vidta nödvändiga åtgärder och anta beslut med avseende på byråns ansvar enligt kapitlen II och III, där det ingår ansvar för att befrakta och stå för driften av medlen för kontroll och inspektion samt att hålla i ett informationsnätverk.

d)  Svara på framställningar från kommissionen samt på framställningar om bistånd från en medlemsstat i enlighet med artiklarna 6, 7 och 16.

e)  Organisera ett effektivt övervakningssystem för att kunna jämföra byråns resultat med verksamhetens mål. På grundval därav varje år utarbeta ett utkast till allmän rapport och lägga fram det för styrelsen. Fastställa förfaranden för regelbunden utvärdering baserade på erkända branschnormer.

f)  Utöva de befogenheter i förhållande till personalen som anges i artikel 28.2.

g)  Göra beräkningar av byråns intäkter och utgifter i enlighet med artikel 44 och genomföra budgeten i enlighet med artikel 45.

4.  Den verkställande direktören ska ansvara för sin verksamhet inför styrelsen.

Artikel 39

Utseende och avsättning av den verkställande direktören

1.  Den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad relevant erfarenhet inom den gemensamma fiskeripolitiken samt inom fiskerikontroll och fiskeriinspektion, och ska väljas från en förteckning om minst två kandidater som kommissionen föreslår till följd av ett urvalsförfarande efter offentliggörande av tjänsten i Europeiska unionens officiella tidning samt av uppmaning till intresseanmälan i annan press.

2.  Styrelsen ska ha befogenhet att avsätta den verkställande direktören. Styrelsen ska överlägga om denna fråga på begäran av kommissionen eller av en tredjedel av sina ledamöter.

3.  Styrelsen ska fatta beslut enligt punkterna 1 och 2 med två tredjedelars majoritet av sina medlemmar.

4.  Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Mandatperioden får förnyas en gång för ytterligare fem år på förslag av kommissionen och efter godkännande av två tredjedelars majoritet av ledamöterna i styrelsen.

Artikel 40

Rådgivande nämnd

1.  Den rådgivande nämnden ska bestå av företrädare för de rådgivande nämnder som föreskrivs i artikel 43 i förordning (EU) nr 1380/2013, varvid varje rådgivande nämnd ska utse en företrädare. Företrädarna får ersättas av suppleanter som utses samtidigt.

2.  Ledamöterna i den rådgivande nämnden får inte vara styrelseledamöter.

Den rådgivande nämnden ska utse en av sina ledamöter för att delta i styrelsens överläggningar utan rösträtt.

3.  Den rådgivande nämnden ska på begäran av den verkställande direktören ge denne råd i samband med utförandet av dennes arbetsuppgifter enligt denna förordning.

4.  Den verkställande direktören ska vara ordförande i den rådgivande nämnden. Den ska sammanträda när den sammankallas av ordföranden, dock minst en gång om året.

5.  Byrån ska tillhandahålla det logistiska stöd som den rådgivande nämnden behöver samt sekretariatshjälp för dess möten.

6.  Styrelseledamöterna får närvara vid mötena i den rådgivande nämnden.

Artikel 41

Öppenhet och information

1.  Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på handlingar som byrån förfogar över.

2.  Styrelsen ska inom sex månader från och med dess första möte anta föreskrifter för det praktiska genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001.

3.  Byrån får på eget initiativ kommunicera på de områden som ingår i dess uppdrag. Det ska särskilt se till att allmänheten och alla berörda parter snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättbegriplig information om dess arbete.

4.  Styrelsen ska fastställa de interna bestämmelser som är nödvändiga för tillämpningen av punkt 3.

5.  Beslut som byrån fattar i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan ge upphov till klagomål till Europeiska ombudsmannen eller leda till att talan väcks inför domstolen enligt artiklarna 228 och 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

6.  Den information som kommissionen och byrån samlar in i enlighet med denna förordning ska omfattas av förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 42

Konfidentialitet

1.  Styrelseledamöter, den verkställande direktören och medlemmar av byråns personal ska, också efter det att de upphört att utöva sina arbetsuppgifter, omfattas av de krav på konfidentialitet som anges i artikel 339 i EUF-fördraget.

2.  Styrelsen ska fastställa interna bestämmelser för hur de krav på konfidentialitet som avses i punkt 1 ska genomföras i praktiken.

Artikel 43

Tillgång till information

1.  Kommissionen ska ha fullständig tillgång till all information som samlats in av byrån. Byrån ska på kommissionens begäran tillhandahålla denna all tillgänglig information tillsammans med en utvärdering av denna information, i den form som kommissionen anger.

2.  De medlemsstater som berörs av någon särskild verksamhet som byrån bedriver ska ha tillgång till den information som samlats in av byrån i samband med denna verksamhet, enligt de villkor som får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 47.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

KAPITEL VI

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 44

Budget

1.  Byråns intäkter ska bestå av

a)  ett bidrag från unionen som förs in i Europeiska unionens allmänna budget (kommissionens avsnitt),

b)  avgifter för tjänster som byrån utfört åt medlemsstaterna i enlighet med artikel 6,

c)  avgifter för publikationer, utbildning och/eller andra tjänster som byrån tillhandahåller.

2.  Byråns utgifter ska omfatta kostnader för personal, administration, infrastruktur och drift.

3.  Den verkställande direktören ska göra ett utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter för påföljande budgetår och överlämna detta till styrelsen tillsammans med ett utkast till tjänsteförteckning.

4.  Det ska råda balans mellan inkomster och utgifter.

5.  Varje år ska styrelsen, på grundval av ett utkast till beräkning av intäkter och utgifter, sammanställa en beräkning av byråns intäkter och utgifter för det kommande budgetåret.

6.  Senast den 31 mars ska styrelsen till kommissionen överlämna den beräkning som avses i punkt 5 , vilken ska innehålla ett utkast till tjänsteförteckning, och det preliminära arbetsprogrammet.

7.  Kommissionen ska överlämna beräkningen till Europaparlamentet och rådet (budgetmyndigheten) tillsammans med det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

8.  På grundval av denna beräkning ska kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de belopp som den anser vara nödvändiga med avseende på tjänsteförteckningen samt de bidrag som ska belasta den allmänna budgeten, och förelägga budgetmyndigheten detta i enlighet med artikel 314 i EUF-fördraget.

9.  Budgetmyndigheten ska fastställa de anslag som ska utgöra bidrag till byrån. Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning.

10.  Styrelsen ska anta budgeten. Budgeten ska bli slutlig efter det slutliga antagandet av Europeiska unionens allmänna budget. Den ska när så krävs anpassas i enlighet därmed.

11.  Styrelsen ska så snart som möjligt underrätta budgetmyndigheten om sin avsikt att genomföra projekt som kan ha betydande ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt projekt som rör fast egendom, t.ex. hyra eller förvärv av fastigheter. Den ska informera kommissionen om detta.

12.  Om någon av budgetmyndighetens båda parter har meddelat att den har för avsikt att yttra sig ska den lägga fram sitt yttrande för styrelsen inom sex veckor från och med den dag då meddelandet om projektet gjordes.

Artikel 45

Genomförande och kontroll av budgeten

1.  Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.  Senast den 1 mars efter utgången av det berörda budgetåret ska byråns räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med den preliminära redovisningen och en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare ska sammanställa institutionernas och de decentraliserade organens preliminära redovisningar i enlighet med artikel 245 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046(18) ( nedan kallad budgetförordningen).

3.  Senast den 31 mars efter utgången av det berörda budgetåret ska kommissionens räkenskapsförare förse revisionsrätten med byråns preliminära redovisning samt med en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen ska också överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

4.  Efter mottagandet av revisionsrättens iakttagelser rörande byråns preliminära redovisning, enligt artikel 246 i budgetförordningen, ska den verkställande direktören på eget ansvar upprätta den slutliga redovisningen och lägga fram den för styrelsen för yttrande.

5.  Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga redovisning .

6.  Senast den 1 juli följande år ska den verkställande direktören överlämna den slutliga redovisningen och styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

7.  Den slutliga redovisningen ska offentliggöras.

8.  Byråns ska inrätta en intern revisionsfunktion som ska överensstämma med tillämpliga internationella standarder.

9.  Senast den 30 september ska den verkställande direktören förse revisionsrätten med ett svar på dess iakttagelser. Den verkställande direktören ska även översända detta svar till styrelsen.

10.  Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran lämna den information till parlamentet som behövs för en smidig tillämpning av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret, i enlighet med artikel 261.3 i budgetförordningen.

11.  Europaparlamentet ska före den 30 april det andra därpå följande året på rekommendation av rådet bevilja den verkställande direktören för byrån ansvarsfrihet beträffande budgetens genomförande för det aktuella året.

Artikel 46

Bekämpning av bedrägeri

1.  För bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet ska bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 gälla för byrån utan inskränkning.

2.  Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av OLAF och ska utan dröjsmål utfärda lämpliga föreskrifter, som ska gälla all dess personal.

3.  I besluten om finansiering samt i de avtal om och instrument för genomförande som ingåtts till följd av dessa beslut ska det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och OLAF vid behov ska få utföra kontroller på plats hos dem som mottagit anslag från byrån och hos de ombud som fördelat dessa anslag.

Artikel 47

Finansiella bestämmelser

Styrelsen ska, efter att ha mottagit kommissionens godkännande och revisionsrättens yttrande, anta byråns finansiella bestämmelser . Bestämmelserna får avvika från kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013(19) endast om byrån har särskilda förvaltningsbehov som kräver detta, och endast efter det att kommissionen gett sitt godkännande.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 48

Utvärdering

1.  Styrelsen ska beställa en oberoende extern utvärdering av denna förordnings tillämpning inom fem år efter det att byrån inlett sin verksamhet och därefter vart femte år. Kommissionen ska tillhandahålla byrån all den information som den anser sig behöva för att kunna genomföra utvärderingen.

2.  Varje utvärdering ska innehålla en bedömning av effekterna av denna förordning, byråns nytta, relevans och effektivitet och dess arbetsrutiner samt en bedömning av i hur stor utsträckning byrån bidrar till en hög grad av efterlevnad av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser. Styrelsen ska utarbeta särskilda riktlinjer i samförstånd med kommissionen och efter samråd med de berörda parterna.

3.  Styrelsen ska ta emot utvärderingen och utfärda rekommendationer till kommissionen om hur denna förordning, byrån och dess arbetsmetoder eventuellt bör ändras. Utvärderingsresultatet och rekommendationerna ska överlämnas av kommissionen till Europaparlamentet och rådet samt offentliggöras.

Artikel 49

Upphörande

Förordning (EG) nr 768/2005 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 50

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Upphävd förordning och en förteckning över ändringar av denna

Rådets förordning (EG) nr 768/2005

(EUT L 128, 21.5.2005, s. 1)

 

 

Rådets förordning (EG) nr 1224/2009

(EUT L 343, 22.11.2009, s. 1)

Endast artikel 120

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1626

(EUT L 251, 16.9.2016, s. 80)

 

_____________

BILAGA II

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 768/2005

Denna förordning

Artiklarna 1–7

Artiklarna 1–7

Artikel 7a

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 12

Artikel 13

Artikel 13

Artikel 14

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 15

Artikel 16

Artikel 16

Artikel 17

Artikel 17

Artikel 18

Artikel 17a

Artikel 19

Artikel 17b

Artikel 20

Artikel 17c

Artikel 21

Artikel 17d

Artikel 22

Artikel 17e

Artikel 23

Artikel 17f

Artikel 24

Artikel 17g

Artikel 25

Artikel 17h

Artikel 26

Artikel 18

Artikel 27

Artikel 19

Artikel 28

Artikel 20

Artikel 29

Artikel 21

Artikel 30

Artikel 22

Artikel 31

Artikel 23

Artikel 32

Artikel 24

Artikel 33

Artikel 25

Artikel 34

Artikel 26

Artikel 35

Artikel 27

Artikel 36

Artikel 28

Artikel 37

Artikel 29

Artikel 38

Artikel 30

Artikel 39

Artikel 31

Artikel 40

Artikel 32

Artikel 41

Artikel 33

Artikel 42

Artikel 34

Artikel 43

Artikel 35

Artikel 44

Artikel 36

Artikel 45

Artikel 37

Artikel 46

Artikel 38

Artikel 47

Artikel 39

Artikel 48

Artikel 40

-

Artikel 41

-

-

Artikel 49

Artikel 42

Artikel 50

-

Bilaga I

-

Bilaga II

_____________

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.
(3)Ännu ej offentliggjort i EUT.
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 februari 2019.
(5)Rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av Europeiska fiskerikontrollbyrån och om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 128, 21.5.2005, s. 1).
(6)Se bilaga I.
(7)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).
(8)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
(10)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(11)EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.
(12)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(13)Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).
(14)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).
(15)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (EGT L 208, 5.8.2002, s. 1).
(16)EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.
(17)Rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385).
(18)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(19)Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).


Datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor ***I
PDF 101kWORD 43k
Europaparlamentets beslut av den 13 februari 2019 om återförvisande av ärendet till det ansvariga utskottet för interinstitutionella förhandlingar på grundval av det oförändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattebelagda varor (omarbetning) (COM(2018)0341 – C8-0215/2018 – 2018/0187(COD))(1)
P8_TA-PROV(2019)0085A8-0010/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

(1) Beslut antaget enligt artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0010/2019).


Tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelser av fordringar ***I
PDF 199kWORD 62k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelser av fordringar (COM(2018)0096 – C8-0109/2018 – 2018/0044(COD))
P8_TA(2019)0086A8-0261/2018

Denna text håller fortfarande på att bearbetas för publicering på ditt språk. Det finns redan en pdf- eller Word-version som du kan öppna genom att klicka på ikonen uppe till höger.


Utbyte, stöd och utbildning för att skydda euron mot förfalskning under perioden 2021–2027 (Perikles IV-programmet) ***I
PDF 201kWORD 64k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för utbyte, stöd och utbildning för att skydda euron mot förfalskning under perioden 2021–2027 (Perikles IV-programmet) (COM(2018)0369 – C8-0240/2018 – 2018/0194(COD))
P8_TA(2019)0087A8-0069/2019

Denna text håller fortfarande på att bearbetas för publicering på ditt språk. Det finns redan en pdf- eller Word-version som du kan öppna genom att klicka på ikonen uppe till höger.


Frihandelsavtalet mellan EU och Singapore ***
PDF 124kWORD 43k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Singapore (07971/2018 – C8-0446/2018 – 2018/0093(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0088A8-0053/2019

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07971/2018),

–  med beaktande av utkastet till frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Singapore (07972/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 91, 100.2, 207.4 samt artikel 218.6 andra stycket a led v och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0446/2018),

–  med beaktande av yttrandet av den 16 maj 2017 från Europeiska unionens domstol(1),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 13 februari 2019(2) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A8‑0053/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Singapore.

(1) Domstolens yttrande av den 16 maj 2017, 2/15, ECLI:EU:C:2017:376.
(2) Antagna texter, P8_TA-PROV(2019)0089.


Frihandelsavtalet mellan EU och Singapore (resolution)
PDF 145kWORD 49k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 13 februari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Singapore (07971/2018 – C8-0446/2018 – 2018/0093M(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0089A8-0048/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07971/2018),

–  med beaktande av den föreslagna texten till ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Singapore som i stort återspeglar det avtal som paraferades den 20 september 2013,

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet om investeringsskydd mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan (COM(2018)0194),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 91, 100.2, 207.4, 218.6 andra stycket a led v och artikel 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0446/2018),

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Singapore, som ska undertecknas den 19 oktober 2018,

–  med beaktande av det yttrande 2/15 av den 16 maj 2017 från domstolen, i enlighet med artikel 218.11 i EUF-fördraget, som begärdes av kommissionen den 10 juli 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik,

–  med beaktande av rådets beslut av den 22 december 2009 om att föra bilaterala förhandlingar om ett frihandelsavtal med enskilda medlemsstater i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), och att börja med Singapore,

–  med beaktande av förhandlingsdirektiven av den 23 april 2007 för ett mellanregionalt frihandelsavtal med medlemsstaterna i Asean,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt avdelning V om unionens yttre åtgärder,

–  med beaktande av EUF-fördraget, i synnerhet artiklarna 91, 100, 168 och 207 jämförda med artikel 218.6 a v,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019(3) om utkastet till rådets beslut,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0048/2019), och av följande skäl:

A.  EU och Singapore delar viktiga värderingar, däribland demokrati, rättsstatlighet, respekt för de mänskliga rättigheterna, kulturell och språklig mångfald och ett starkt åtagande till förmån för öppen och regelbaserad handel och det multilaterala handelssystemet.

B.  Detta är det första bilaterala handelsavtal som slutits mellan EU och en medlemsstat i Asean och en viktig språngbräda mot ett slutmål i form av ett mellanregionalt frihandelsavtal. Avtalet kommer även att fungera som riktmärke för de avtal som EU för närvarande förhandlar med de övriga större ekonomierna i Asean.

C.  Inom Aseanregionen är Singapore EU:s i särklass största handelspartner, och svarar för knappt en tredjedel av handeln med varor och tjänster mellan EU och Asean, och ungefär två tredjedelar av investeringarna mellan de båda regionerna.

D.  Handeln mellan EU och Singapore uppgår till över 50 miljarder euro per år.

E.  90 % av den framtida tillväxten i världsekonomin förutspås skapas utanför EU, och framför allt i Asien.

F.  Singapore är part i det övergripande och progressiva avtalet för Stillahavspartnerskap (CPTPP) och i de pågående förhandlingarna om det regionala övergripande ekonomiska partnerskapet (RCEP).

G.  Singapore är en höginkomstekonomi med en bruttonationalinkomst på 52 600 US-dollar per capita år 2017. Dess ekonomiska tillväxt har varit bland de högsta i världen, med ett årligt genomsnitt på 7,7 % sedan självständigheten.

H.  Singapore rankas bland de länder i världen som det är enklast att göra affärer med, landet är en av världens mest konkurrenskraftiga ekonomier och ett av de minst korrupta länderna i världen.

I.  Tillverkningssektorn, särskilt inom elektronik och precisionsmekanik, samt tjänstesektorn är fortfarande de två pelarna i Singapores ekonomi som präglas av ett högt mervärde.

J.  Singapore är en global aktör inom finansiella tjänster och försäkringstjänster.

K.  Över 10 000 europeiska företag har egna regionala kontor i Singapore och verkar i en miljö med juridisk trygghet och säkerhet. Omkring 50 000 europeiska företag exporterar till Singapore, varav 83 % är små och medelstora företag.

L.  Frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Singapore (EUSFTA) kommer sannolikt att få en mycket positiv effekt på handels- och investeringsflödena mellan EU och Singapore. I en studie från 2018 som sammanställts för Europaparlamentet uppskattade det att handelsvolymerna mellan EU och Singapore under de första fem åren skulle öka med 10 %.

M.  Andra stora ekonomier såsom Japan, Förenta staterna och Kina har redan ingått frihandelsavtal med Singapore, något som gör att Europeiska unionen missgynnas konkurrensmässigt.

N.  I konsekvensbedömningen avseende handel och hållbarhet för 2009 års frihandelsavtal mellan EU och Asean konstaterades att detta bilaterala frihandelsavtal skulle vara ömsesidigt fördelaktigt när det gäller nationalinkomst, BNP och sysselsättning. Det har inte gjorts någon konsekvensbedömning avseende handel och hållbarhet som specifikt skulle avse handelsförbindelserna mellan EU och Singapore och en mer aktuell period.

O.  I den ekonomiska konsekvensanalysen för frihandelsavtalet mellan EU och Singapore som utfördes av Europeiska kommissionen 2013, fastställdes det att Singapores BNP skulle kunna öka med 0,94 % eller 2,7 miljarder euro och EU:s BNP med 550 miljoner euro.

1.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av frihandelsavtalet i Bryssel den 19 oktober 2018.

2.  Europaparlamentet betonar att förhandlingarna ursprungligen slutfördes 2012, och grundade sig på de förhandlingsdirektiv för ett frihandelsavtal mellan EU och Asean som rådet hade antagit i april 2007. Europaparlamentet beklagar den långa förseningen när det gäller ratificeringen av avtalet, vilket bland annat berodde på kommissionens begäran om ett yttrande från Europeiska unionens domstol, i syfte att klargöra huruvida frågor som omfattas av avtalet omfattas av EU:s exklusiva befogenhet eller av delad befogenhet. Parlamentet välkomnar den juridiska tydlighet som Europeiska unionens domstol har gett i sitt yttrande, och anser att detta har stärkt Europaparlamentets demokratiskt legitima roll och klarlagt EU:s befogenheter för handelspolitiken. Parlamentet välkomnar Singapores fortsatta engagemang trots denna försening och begär att avtalet ska träda i kraft snabbt, så snart det har ratificerats av parlamentet.

3.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att EU fortsätter att gå i spetsen för ett öppet och regelbaserat handelssystem, och välkomnar att frihandelsavtalet mellan EU och Singapore nu, tio år efter det att förhandlingarna inleddes, är en viktig del av detta. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att aktivt nå ut till andra globala partner i en fortsatt strävan efter en ambitiös, global, rättvis och öppen handelsagenda och dra lärdom av och bygga vidare på frihandelsavtalet med Singapore.

4.  Europaparlamentet betonar detta avtals ekonomiska och strategiska betydelse, eftersom Singapore är ett centrum i hela Aseanregionen. Parlamentet anser att detta avtal är ett viktigt steg mot, och kommer att märka ut riktningen för, handels- och investeringsavtal med andra medlemsstater i Asean, och att det är en språngbräda för ett framtida mellanregionalt handelsavtal. Parlamentet betonar också att detta avtal kommer att göra så att exportörer i EU inte får någon konkurrensnackdel gentemot företag från de övriga CPTPP- och RCEP-länderna. Parlamentet välkomnar att ingåendet av detta avtal, som en del av EU:s globala agenda för rättvis och öppen handel, inte bara kommer att medföra stora fördelar för konsumenter, utan även för arbetstagare.

5.  Europaparlamentet noterar att Singapore redan hade tagit bort de flesta av sina tullavgifter på produkter från EU, och att detta avtal kommer att undanröja det fåtal som kvarstår från och med dess ikraftträdande.

6.  Europaparlamentet välkomnar att Singapore kommer att upphöra med vissa åtgärder som skulle kunna utgöra handelshinder, t.ex. dubbla säkerhetstester i bilar och bildelar och elektronik, vilket kommer att förenkla exporten av varor från företag i EU till Singapore.

7.  Europaparlamentet betonar att avtalet kommer att ge företag från EU bättre tillgång till marknaden för tjänster i Singapore, t.ex. finansiella tjänster, telekomtjänster, ingenjörstjänster, arkitekttjänster, sjöfarts- och posttjänster, och att en sådan liberalisering sker enligt positivlistor.

8.  Europaparlamentet påminner när det gäller liberalisering av finansiella tjänster om att avtalet innehåller en försiktighetsklausul där parterna tillåts att anta eller behålla åtgärder av försiktighetsskäl och särskilt att skydda insättare och investerare, och säkerställa integriteten och stabiliteten för parternas finansiella system.

9.  Europaparlamentet välkomnar att Singapore den 21 juni 2017 undertecknade det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om genomförandet av den globala standarden för automatiskt utbyte av information för skatteändamål, och landets anmälan till OECD den 30 juni 2017 av sin avsikt att aktivera automatiska utbyten inom ramen för detta avtal med alla EU-medlemsstater för vilka det saknades ett bilateralt avtal för samma ändamål. Parlamentet konstaterar att Singapore varken finns med på ”svarta listan” eller på bevakningslistan (watchlist) i den förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet som upprättats av EU:s uppförandekodgrupp, trots att landet har kritiserats av vissa icke-statliga organisationer för att erbjuda skattelättnader för företag.

10.  Europaparlamentet betonar den förbättrade tillgången enligt detta avtal till Singapores marknad för offentlig upphandling, jämfört med bestämmelserna i avtalet om offentlig upphandling. Parlamentet betonar att sociala och miljömässiga kriterier även bör tas i beaktande när offentliga upphandlingskontrakt tilldelas. Parlamentet framhäver att den offentliga upphandlingen i både EU och Singapore även i fortsättningen måste tjäna medborgarnas intressen.

11.  Europaparlamentet välkomnar att Singapore gick med på att inrätta ett system för geografiska beteckningar, vilket kommer att skydda omkring 190 av EU:s geografiska beteckningar, med möjligheten att lägga till fler i ett senare skede. Parlamentet påminner om att EU år 2016 exporterade jordbruksprodukter för 2,2 miljarder euro till Singapore, och konstaterar att Singapore är Asiens femte största marknad för EU:s export av livsmedel och drycker, vilket ger betydande möjligheter för EU:s jordbrukare och jordbruksbaserade livsmedelsföretag. Parlamentet välkomnar därför Singapores åtaganden i detta avtal att behålla nolltullsatser för jordbruksbaserade livsmedel och att inrätta ett system för certifiering av köttproducerande anläggningar i EU som vill exportera till Singapore. Parlamentet beklagar emellertid att avtalet inte ger ett automatiskt skydd för de 196 geografiska beteckningar i EU som finns med i bilagan till kapitlet om immaterialrätt, eftersom alla geografiska beteckningar, oavsett ursprung, kommer att behöva genomgå granskning och offentliggörande (och eventuellt bli föremål för invändningar), i enlighet med registreringsförfarandet i Singapore, för att kunna skyddas. Parlamentet understryker att genomförandelagstiftningen för geografiska beteckningar, genom vilken Singapores register över geografiska beteckningar och registreringsförfarandet för geografiska beteckningar inrättas, kommer att träda i kraft efter det att parlamentet ratificerat avtalet. Parlamentet uppmanar de singaporianska myndigheterna att omedelbart inleda arbetet med registreringsförfarandet och att snarast upprätta registret och se till att det träder i kraft efter parlamentets ratificering av avtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbeta intensivt med de singaporianska myndigheterna för att säkerställa att alla EU:s geografiska beteckningar, utan undantag eller begränsningar, skyddas i enlighet med de skyddsvillkor som fastställs i frihandelsavtalet (inbegripet bilagor eller fotnoter).

12.  Europaparlamentet betonar att avtalet erkänner rätten hos medlemsstater på alla nivåer att definiera och tillhandahålla offentliga tjänster och hindrar inte regeringar från att återföra någon privatiserad tjänst tillbaka till den offentliga sektorn.

13.  Europaparlamentet understryker att avtalet skyddar EU:s rätt att behålla och tillämpa sina egna standarder på alla varor och tjänster som säljs i EU, och att all import från Singapore därför måste ske under iakttagande av EU:s standarder. Parlamentet betonar att EU:s standarder aldrig bör betraktas som handelshinder, och betonar vikten av att främja dessa standarder på global nivå. Parlamentet betonar att ingenting i avtalet förhindrar tillämpningen av försiktighetsprincipen, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

14.  Europaparlamentet betonar betydelsen av en värdebaserad och ansvarsfull handelspolitik och behovet av att främja hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar därför att båda parterna i kapitlet om handel och hållbar utveckling åtagit sig att säkerställa en hög nivå på miljö- och arbetarskyddet, och att detta avtal därmed kan betraktas som ett progressivt handelsavtal. Parlamentet noterar att avtalet även innehåller ett kapitel om icke-tariffära hinder för handel med produktion av förnybar energi. Parlamentet påpekar att avtalet mellan EU och Singapore skulle kunna vara ett instrument för att bekämpa klimatförändringarna och påskynda och intensifiera de åtgärder och investeringar som krävs för en hållbar framtid med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar EU och Singapore att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra målen för hållbar utveckling.

15.  Europaparlamentet erinrar om att parterna har åtagit sig att göra fortlöpande insatser för att ratificera och på ett effektivt sätt genomföra ILO:s grundläggande konventioner. Parlamentet noterar den information som Singapores regering hittills lämnat med avseende på landets efterlevnad av tre återstående grundläggande ILO-konventioner, närmare bestämt konventionerna om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, om diskriminering och om tvångsarbete, och uppmanar Singapore att fördjupa dialogen med ILO i syfte att göra framsteg mot en fullständig anpassning till innehållet i dessa konventioner och i slutändan eftersträva att de ratificeras inom en rimlig tidsram.

16.  Europaparlamentet välkomnar åtagandet att på ett effektivt sätt genomföra sådana multilaterala miljöavtal som Parisavtalet om klimatförändringar och åtagandet till förmån för en hållbar förvaltning av skogar och fiske.

17.  Europaparlamentet understryker att regleringssamarbetet är frivilligt och bör inte på något sätt begränsa rätten att reglera,

18.  Europaparlamentet uppmanar parterna att dra full nytta av bestämmelserna om samarbete rörande djurskydd och att, så snart som möjligt efter att frihandelsavtalet trätt i kraft, upprätta en gemensam arbetsgrupp som kan komma överens om en åtgärdsplan som riktar sig till sådana relevanta sektorer, såsom fiskens välbefinnande inom vattenbruket.

19.  Europaparlamentet betonar att det civila samhällets och arbetsmarknadens parters deltagande i övervakningen av avtalets genomförande har en avgörande betydelse, och efterlyser att det snabbt inrättas inhemska rådgivargrupper efter att avtalet trätt i kraft, och begär även att det civila samhället ska vara företrätt i dessa på ett balanserat sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå tillräcklig finansiering för att dessa mekanismer ska kunna fungera effektivt, och att ge stöd för att se till att det civila samhället deltar på ett konstruktivt sätt.

20.  Europaparlamentet noterar att det i partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Singapore planeras för möjligheten för EU att avbryta tillämpningen av frihandelsavtalet i händelse av att Singapore kränker de grundläggande mänskliga rättigheterna.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt utnyttja avtalets allmänna översynsklausul för att stärka arbets- och miljöbestämmelsernas verkställbarhet, inbegripet som en sista utväg, genom en sanktionsbaserad mekanism.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Republiken Singapores regering och parlament.

(1) EUT C 101, 16.3.2018, s. 30.
(2) EUT C 35, 31.1.2018, s. 21.
(3) Antagna texter, P8_TA-PROV(2019)0088.


Avtalet om investeringsskydd mellan EU och Singapore ***
PDF 125kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet om investeringsskydd mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan (07979/2018 – C8-0447/2018 – 2018/0095(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0090A8-0054/2019

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07979/2018),

–  med beaktande av utkastet till avtal om investeringsskydd mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan (07980/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207.4 och 218.6 andra stycket led a v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0447/2018),

–  med beaktande av yttrandet av den 16 maj 2017 från Europeiska unionens domstol(1),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 13 februari 2019(2) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A8-0054/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Singapore.

(1) Domstolens yttrande av den 16 maj 2017, 2/15, ECLI:EU:C: 2017:376.
(2) Antagna texter, P8_TA-PROV(2019)0091.


Avtalet om investeringsskydd mellan EU och Singapore (resolution)
PDF 140kWORD 47k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 13 februari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om investeringsskydd mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan (07979/2018 – C8-0447/2018 – 2018/0095M(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0091A8-0049/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07979/2018),

–  med beaktande av utkastet till avtal om investeringsskydd mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan (07980/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207.4 och 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (C8–0447/2018),

–  med beaktande av förhandlingsdirektiven av den 23 april 2007 för ett frihandelsavtal med medlemsstaterna i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean),

–  med beaktande av rådets beslut av den 22 december 2009 att föra bilaterala förhandlingar om frihandelsavtal med enskilda medlemsstater i Asean, till att börja med Singapore,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar(1),

–  med beaktande av ändringarna av den 12 september 2011 av de ursprungliga förhandlingsdirektiven för att bemyndiga kommissionen att förhandla om investeringar,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1219/2012 av den 12 december 2012 om införande av övergångsordningar för bilaterala investeringsavtal mellan medlemsstater och tredjeland(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar(3),

–  med beaktade av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av yttrandet från domstolen av den 16 maj 2017 i förfarande 2/15(4), som begärdes av kommissionen den 10 juli 2015, i enlighet med artikel 218.11 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 oktober 2018 om EU:s bidrag till ett bindande FN-instrument för transnationella bolag och andra affärsrörelser med transnationella drag med avseende på mänskliga rättigheter(5),

–  med beaktande av bestämmelserna om öppenhet i fördragsbaserade skiljeförfaranden mellan investerare och stat från FN:s kommission för internationell handelsrätt (Uncitral),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt avdelning V om unionens yttre åtgärder,

–  med beaktande av EUF-fördraget, särskilt femte delen, avdelningarna I, II och V och särskilt artikel 207 jämförd med artikel 218.6 a v,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019(6) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0049/2019), och av följande skäl:

A.  Singapore och EU delar samma grundläggande värderingar, bland annat demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter, kulturell och språklig mångfald samt ett starkt engagemang för regelbaserad handel inom ramen för det multilaterala handelssystemet.

B.  EU är den största mottagaren av och källan till utländska direktinvesteringar världen över.

C.  Singapore är den åttonde största destinationen för EU:s utländska direktinvesteringar och den största i Asean-regionen.

D.  Singapore är EU:s i särklass största handelspartner i Sydostasien och står för nästan en tredjedel av handeln med varor och tjänster mellan EU och Asean och ungefär två tredjedelar av alla investeringar mellan de båda regionerna. Över 10 000 europeiska företag har egna regionala kontor i Singapore och verkar generellt i en miljö med juridisk trygghet och säkerhet.

E.  Singapore är det land i Asien där EU investerar mest, och de bilaterala investeringarna uppgick 2016 till 256 miljarder euro.

F.  Det finns för närvarande fler än 3 000 internationella investeringsavtal i kraft och EU:s medlemsstater är part i ca 1 400.

G.  Detta är det första avtalet uteslutande om investeringsskydd som ingås mellan EU och ett tredjeland efter diskussioner mellan institutionerna om den nya strukturen i EU:s frihandelsavtal på grundval av domstolens yttrande 2/15 av den 16 maj 2017.

H.  Mot bakgrund av EU:s nya strategi för investeringsskydd och dess efterlevnadsmekanism, investeringsdomstolssystemet (ICS), gick Singapore 2017 med på att se över de bestämmelser om investeringsskydd som förhandlades fram 2014, och således på nytt öppna ett ingånget avtal.

I.  Avtalet bygger på de bestämmelser om investeringsskydd som ingår i det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta), som ratificerades av parlamentet den 15 februari 2017.

J.  Den 6 september 2017 begärde Belgien ett yttrande från domstolen om ICS-bestämmelserna i Ceta är förenliga med EU-fördragen.

K.  Utvecklade ekonomier med fungerande rättsväsenden gör att det inte är lika viktigt att införa mekanismer för tvistlösning mellan investerare och stat, även om dessa mekanismer kan säkerställa en snabbare lösning av tvister. Inrättandet av en oberoende multilateral investeringsdomstol skulle icke desto mindre öka tilliten och rättssäkerheten.

L.  Avtalet kommer att ersätta de befintliga bilaterala investeringsavtalen mellan 13 EU-medlemsstater och Singapore, som inte innehåller EU:s nya strategi för investeringsskydd och dess efterlevnadsmekanism (ICS).

M.  Parterna har åtagit sig att söka nå en multilateral investeringsdomstol, ett initiativ som fått starkt stöd av parlamentet.

N.  Den 20 mars 2018 antog rådet förhandlingsdirektiven som bemyndigar kommissionen att förhandla på EU:s vägnar om en konvention om inrättande av en multilateral investeringsdomstol. Förhandlingsdirektiven har offentliggjorts.

O.  EU har ingått ett liknande avtal om investeringsskydd med Vietnam, vilket antogs av kommissionen den 17 oktober 2018.

1.  Europaparlamentet välkomnar EU:s nya strategi för investeringsskydd och dess efterlevnadsmekanism (ICS), som ersätter såväl den kontroversiella tvistlösningen mellan investerare och stat (ISDS) och åtgärdar vissa av dess förfarandebrister, som de enskilda strategier som EU-medlemsstaterna följt i befintliga bilaterala investeringsavtal.

2.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att avtalet säkrar en hög nivå av investeringsskydd, öppenhet och ansvarsskyldighet samtidigt som båda parternas rätt att reglera på alla myndighetsnivåer och söka nå legitima mål för den offentliga politiken, såsom folkhälsa och miljöskydd, garanteras. Parlamentet framhåller att om en part skulle reglera på ett sätt som inverkar negativt på en investering eller på en investerares förväntningar om vinst skulle detta inte i sig innebära en överträdelse av investeringsskyddsstandarderna och därmed inte leda till någon form av kompensation. Parlamentet framhåller att avtalet inte på något sätt får begränsa arbetsmarknadsparternas självständighet eller fackföreningarnas rättigheter.

3.  Europaparlamentet betonar att avtalet säkerställer att EU-investerare i Singapore inte diskrimineras i förhållande till singaporianska investerare och skyddar dem väl från olaglig expropriering.

4.  Europaparlamentet påminner om att investeringsdomstolssystemet innebär inrättande av en ständig investeringstribunal och en överprövningstribunal, vars ledamöter ska ha motsvarande kvalifikationer som domarna i Internationella domstolen, inbegripet dokumenterad erfarenhet inom internationell rätt och inte endast handelsrätt, och ska uppfylla strikta krav på oberoende, integritet och etiskt uppträdande genom en bindande uppförandekod, som är utformad för att förhindra intressekonflikter.

5.  Europaparlamentet välkomnar de öppenhetsregler som ska tillämpas på förfarandena inför tribunalerna, att ärendehandlingarna kommer att vara tillgängliga för allmänheten och att utfrågningarna kommer att ske offentligt. Ökad transparens kommer att bidra till allmänhetens förtroende för systemet. Parlamentet välkomnar också att det tydligt framgår på vilka grunder en investerare kan begära en överprövning, vilket säkrar ytterligare insyn och rättvisa i förfarandet.

6.  Europaparlamentet betonar att tredje parter, exempelvis arbets- och miljöorganisationer, inte har någon rättslig status inför tribunalerna och därför inte kan delta som berörda parter för att genomdriva investerarnas skyldigheter, men kan bidra till ICS-förfaranden i egenskap av sakkunniga (amicus curiae). Parlamentet framhåller att investeringsdomstolen fortfarande är ett separat system som enbart gäller utländska investerare.

7.  Europaparlamentet betonar att forumshopping inte ska vara möjlig och att flera och parallella förfaranden ska undvikas.

8.  Europaparlamentet påminner om att avtalet i hög grad bygger på bestämmelserna om investeringsskydd i Ceta, eftersom det innehåller bestämmelser om skyldigheter för tidigare domare, en uppförandekod för att förhindra intressekonflikter och en fullt fungerande överprövningstribunal när avtalet ingås.

9.  Europaparlamentet välkomnar Singapores engagemang i inrättandet av den multilaterala investeringsdomstolen, en offentlig och oberoende internationell domstol som kommer att ha behörighet att avgöra tvister om investeringar mellan investerare och stater, som har accepterat dess jurisdiktion över deras bilaterala investeringsavtal, och vars slutliga mål ska vara att reformera och ersätta den nuvarande obalanserade, kostsamma och fragmenterade investeringsskyddsordningen. Parlamentet anser att avtalet är viktigt steg på vägen mot detta mål, och uppmuntrar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att nå ut till tredjeländer så att den multilaterala investeringsdomstolen kan inrättas så snart som möjligt.

10.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att offentliggöra förhandlingsdirektivet av den 20 mars 2018 för den multilaterala investeringsdomstolen och uppmanar rådet att offentliggöra alla tidigare och framtida förhandlingsdirektiv för handels- och investeringsavtal omedelbart efter att de har antagits i syfte att öka insynen och den offentliga granskningen.

11.  Europaparlamentet framhåller att avtalet kommer att ersätta de befintliga bilaterala investeringsavtalen mellan 13 EU-medlemsstater och Singapore, och därmed skapa större samstämmighet jämfört med de bilaterala investeringsavtalen som bygger på föråldrade bestämmelser om investeringsskydd och innehåller tvistlösningen mellan investerare och stat. Avtalet kommer också att skapa nya rättigheter för investerares fordringar i de återstående 15 medlemsstaterna. Fungerande nationella domstolar är förstahandsvalet för att lösa investerartvister, men avtalet är ett viktigt steg för en reform av de globala reglerna om investeringsskydd och tvistlösning.

12.  Europaparlamentet beklagar bristen på bestämmelser om investerarnas ansvar, och framhåller i detta sammanhang vikten av företagens sociala ansvar. Kommissionen uppmanas att överväga liknande lagstiftning som för konfliktmineraler och timmer, t.ex. för beklädnadsindustrin. Parlamentet framhåller vikten av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

13.  Europaparlamentet konstaterar att det inte finns någon global strategi för företagens efterlevnad av människorättslagstiftningen eller någon tillgång till mekanismer för korrigerande åtgärder. Parlamentet noterar det arbete om inrättande av ett bindande FN-instrument med avseende på mänskliga rättigheter som inletts i FN i den mellanstatliga arbetsgruppen om transnationella bolag och andra affärsrörelser som har ett öppet mandat. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och EU:s medlemsstater att på ett konstruktivt sätt delta i detta initiativ.

14.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta sitt arbete med att göra investeringsdomstolssystemet mer tillgängligt, i synnerhet för små och medelstora företag och mindre företag.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och Singapore att komma överens om strängare påföljder ifall en medlem av tribunalerna inte följer uppförandekoden, och att se till att de införs så snart detta avtal träder i kraft.

16.  Europaparlamentet anser att godkännandet av detta avtal kommer att ge EU större möjligheter att förhandla liknande avtal med övriga Aseanländer i syfte att införa liknande regler om investeringsskydd i hela regionen.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Singapores regering och parlament.

(1) EUT C 296, 2.10.2012, s. 34.
(2) EUT L 351, 20.12.2012, s. 40.
(3) EUT C 101, 16.3.2018, s. 30.
(4) Domstolens yttrande av den 16 maj 2017, 2/15, ECLI:EU:C: 2017:376.
(5) Antagna texter, P8_TA(2018)0382.
(6) Antagna texter, P8_TA-PROV(2019)0090.


Avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Singapore ***
PDF 122kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan (15375/2018 – C8-0026/2019 – 2018/0403(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0092A8-0020/2019

(Godkännande)

Europaparlamentet antar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (15375/2018),

–  med beaktande av utkastet till avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan (08224/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 212 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0026/2019),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 13 februari 2019(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A8-0020/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Singapore.

(1) Antagna texter, P8_TA-PROV(2019)0093.


Avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Singapore (resolution)
PDF 163kWORD 48k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 13 februari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan (15375/2018 – C8-0026/2019 – 2018/0403M(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0093A8-0023/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (15375/2018),

–  med beaktande av utkastet till avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och republiken Singapore, å andra sidan (08224/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 212 jämförd med artikel 218.6 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0026/2019),

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Singapore, som undertecknades i Bryssel den 19 oktober 2018,

–  med beaktande av frihandelsavtalet och avtalet om investeringsskydd mellan EU och Singapore, som undertecknades i Bryssel den 19 oktober 2018,

–  med beaktande av samarbetsavtalet mellan Asean och EEG, som undertecknades i mars 1980 och som utgör den rättsliga ramen för förbindelserna mellan EU och Asean(1),

–  med beaktande av det tolfte Asien–Europa-toppmötet, som hölls i Bryssel den 18−19 oktober 2018,

–  med beaktande av det tionde interparlamentariska sammanträdet mellan EU och Singapore, som hölls i Singapore den 23 maj 2017,

–  med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik i juni 2016,

–  med beaktande av riktlinjerna för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik i Ostasien, som godkändes av rådet den 15 juni 2012,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 28 maj 2018 om förstärkning av EU:s säkerhetssamarbete i och med Asien,

–  med beaktande av EU:s strategi för förbindelserna mellan Europa och Asien, som baseras på begreppet hållbar konnektivitet,

–  med beaktande av sina resolutioner från den senaste tiden om Asean, särskilt resolutionerna av den 3 oktober 2017 om EU:s politiska förbindelser med Asean(2) och av den 15 januari 2014 om de framtida förbindelserna mellan EU och Asean(3),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019(4) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0023/2019), och av följande skäl:

A.  Förbindelserna mellan EU och Singapore går tillbaka flera årtionden och bygger på en lång historia av vänskap och nära historiska, politiska och ekonomiska förbindelser. Det bilaterala partnerskapet grundas på gemensamma värderingar och ett åtagande till en fredlig och välmående värld.

B.  Båda parterna i partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Singapore bekräftar sin respekt för demokratiska principer, rättsstaten, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, såsom dessa fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra tillämpliga internationella människorättsinstrument.

C.  Singapore är en grundande medlem av Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), som firade sin 40-årsdag 2017.

D.  Under sitt ordförandeskap för Asean under 2018, vars slogan var ”motståndskraftigt och innovativt”, var Singapore värdland för två Asean-toppmöten, främjade enhet, säkerhet och ekonomiskt samarbete inom Asean och lanserade initiativ såsom Asean Youth Fellowship.

E.  Singapore är en nära allierad till Förenta staterna, som landet slöt ett frihandelsavtal med 2003 och betraktar som oumbärligt för säkerhet, stabilitet och balans i Asien och Stillahavsområdet.

F.  Singapore rankades som nummer 9 på indexet för mänsklig utveckling inom FN:s utvecklingsprogram 2017.

G.  Singapore rankades som nummer 6 på Transparency Internationals korruptionsindex 2017, vilket gör det till ett av världens minst korrumperade länder.

H.  Det första forumet för unga ledare mellan EU och Asean hölls i februari 2018.

I.  Singapore drabbades av rekordhöga luftföroreningsnivåer till följd av skogsbränder i närliggande länder, vilka i stor utsträckning berodde på avsiktligt eldande för att röja mark för odling av palmolja samt timmerplantager.

J.  Singapores konstitution garanterar rättigheterna till yttrandefrihet, fredliga sammankomster och föreningsfrihet, vilka dock är kraftigt begränsade med hänvisning till säkerhet, skydd av den allmänna ordningen, moral, parlamentariska privilegier och goda relationer mellan raser och religioner. Singapore hade plats 151 av 180 i 2018 års internationella pressfrihetsindex (World Press Freedom Index). Singapores lagar gällande förakt, uppvigling och ärekränkning används för att undertrycka kritiska röster bland aktivister, bloggare och medier.

K.  Singapore tillämpar fortfarande dödsstraff. Efter en kort period utan avrättningar har antalet avrättningar varit på uppgång sedan 2014.

L.  Rättigheterna för Singapores hbti-personer är föremål för allvarliga begränsningar. En sexuell relation i samtycke mellan två män är olaglig och straffbelagd med upp till två års fängelse. Samkönade relationer är inte erkända enligt lag i Singapore.

M.  Singapore har ännu inte ratificerat två grundläggande ILO-konventioner, närmare bestämt konventionen om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och konventionen om diskriminering.

Avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Singapore

1.  Europaparlamentet välkomnar ingåendet av partnerskaps- och samarbetsavtalet, vilket är av strategisk betydelse och kommer att tillhandahålla en rättslig ram för de långvariga bilaterala förbindelserna och åtagandena om att stärka och utvidga samarbetet i regionala och internationella forum, samt på områden såsom miljöskydd, internationell stabilitet, rättvisa, säkerhet och utveckling.

2.  Europaparlamentet belyser de möjligheter som partnerskaps- och samarbetsavtalet erbjuder för nya samarbetsområden, såsom mänskliga rättigheter, rättvisa, frihet och säkerhet och icke-spridning av kärnvapen, samt för vetenskapligt och tekniskt samarbete på områden såsom energi, miljö, bekämpning av klimatförändringar, skydd av naturresurser och transport, särskilt sjöfart och luftfart.

3.  Europaparlamentet välkomnar samarbete gällande kontakter mellan människor, informationssamhället, det audiovisuella området och medieområdet, utbildning och kulturutbyte, sysselsättning och sociala frågor, hälsa samt statistik för att utvärdera framstegen med avtalet.

4.  Europaparlamentet anser att partnerskaps- och samarbetsavtalet såsom ramavtal är politiskt nära knutet till och kompletterar frihandelsavtalet och instrumentet för stöd inför anslutningen. Parlamentet påminner om att artikel 44 i partnerskaps- och samarbetsavtalet möjliggör icke-verkställande av avtalen i fall av systematisk och allvarlig överträdelse av väsentliga delar, inklusive demokratiska principer, rättsstaten och mänskliga rättigheter.

5.  Europaparlamentet välkomnar Singapores undertecknande den 21 juni 2017 av det multilaterala avtalet om behöriga myndigheter för genomförande av den globala standarden för automatiskt utbyte av information för skatteändamål. Parlamentet välkomnar även Singapores tillkännagivande till OECD den 30 juni 2017 av landets avsikt att aktivera automatiska utbyten inom ramen för detta avtal med alla EU‑medlemsstater som saknade bilaterala avtal för samma ändamål. Parterna uppmuntras att till fullo utnyttja partnerskaps- och samarbetsavtalets bestämmelser om skattesamarbete.

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

6.  Europaparlamentet bekräftar det nödvändiga åtagandet och engagemanget när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, inklusive sociala rättigheter, demokrati, grundläggande friheter, god förvaltning och rättsstaten, och när det gäller samarbete i detta avseende. Parlamentet påminner om att mänskliga rättigheter har en central plats i EU:s förbindelser med tredjeländer. Singapores myndigheter uppmanas att under alla omständigheter garantera respekten för internationell rätt, demokrati, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, i enlighet med FN-stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet anser att EU bör fortsätta tillhandahålla stöd till Singapore för social inkludering, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstaten, och för främjandet av fred, säkerhet och reform av rättsväsendet. Parlamentet välkomnar den öppna offentliga debatten om översynen av den icke‑tillämpade lagen om straff av sexuella relationer i samtycke mellan personer av samma kön och uppmanar Singapores regering att till fullo skydda hbti-personers rättigheter. Parlamentet insisterar på att Singapores regering avskaffar de lagar som kriminaliserar sexuella relationer mellan personer av samma kön. Parlamentet framhåller behovet av ytterligare samarbete när det gäller kvinnors rättigheter och uppmanar Singapores regering att underlätta antagandet av lagstiftning som förbjuder alla former av diskriminering mot kvinnor och diskriminering på grund av sexuell läggning.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU att inleda en dialog med Singapores regering med syfte att införa ett omedelbart moratorium för dödsstraff som ett steg mot avskaffandet av dödsstraffet.

8.  Europaparlamentet uppmanar Singapores regering att skydda yttrande- och mötesfriheten, eftersom dessa är nyckelfaktorer i en välfungerande demokrati.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU att föra en dialog med Singapores myndigheter för att underlätta landets ratificering av de människorättsliga instrumenten och grundläggande ILO-konventioner. Parlamentet konstaterar att Singapore ännu inte har ratificerat konventionerna om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och om diskriminering och att landet har sagt upp konventionen om tvångsarbete. Parlamentet förväntar sig att Singapore fortsätter samverkan med ILO i syfte att gå vidare mot fullständig anpassning till innehållet i dessa konventioner och slutligen ratifikationen av dessa.

Förbindelserna mellan EU och Singapore

10.  Europaparlamentet betonar att ingåendet av partnerskaps- och samarbetsavtalet ger ett starkt incitament till större engagemang mellan EU, Singapore och regionen Sydostasien generellt.

11.  Europaparlamentet framhåller det politiska värdet av starka handels- och investeringsförbindelser mellan Singapore och EU.

12.  Europaparlamentet understryker EU:s särskilda erfarenhet av institutionsuppbyggnad, den inre marknaden, regelkonvergens, krishantering, humanitärt bistånd och katastrofhjälp samt mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet betonar att EU bör intensifiera de politiska dialogerna och samarbetet i frågor såsom grundläggande rättigheter och i frågor av gemensamt intresse, inklusive rättsstaten, säkerhet och skydd av yttrandefriheten.

13.  Europaparlamentet välkomnar att partnerskaps- och samarbetsavtalet stöder utbyten mellan människor, såsom akademisk rörlighet inom Erasmus Mundus-programmet, och underlättar vidareutveckling av kulturutbyten för att öka den ömsesidiga förståelsen och kännedomen om respektive kulturer.

14.  Europaparlamentet understryker den roll som den Singaporebaserade Asien–Europa-stiftelsen har som det huvudsakliga instrumentet för kulturutbyten mellan Asien och Europa. Parlamentet välkomnar dess roll när det gäller att inkludera angelägenheter för civilsamhället som en viktig del av överläggningarna vid Asem-toppmötet.

15.  Europaparlamentet uppmärksammar att European Union Centre i Singapore, vilket inrättades 2009 i partnerskap med National University of Singapore och Nanyang Technological University, verkar för kunskap och förståelse om EU och dess politik och är en del av det globala nätverket av EU:s kompetenscentrum.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar forskare i Singapore att genomföra gemensamma forsknings- och innovationsprojekt med enheter inom EU inom ramen för EU:s forskningsinitiativ, såsom programmet Horisont 2020, och att ta itu med gemensamma globala utmaningar i samband med klimatförändringar, miljö, bioteknik, hälsa, åldrande befolkningar, energi, naturresurser och tryggad livsmedelsförsörjning.

Regionalt och internationellt samarbete

17.  Europaparlamentet anser att Singapore är en nyckelpartner när det gäller att reagera på humanitära katastrofer i Sydostasien och en viktig aktör för hela regionens politiska stabilitet.

18.  Europaparlamentet är bekymrat över att klimatförändringarna kommer att påverka Singapore och Asean-regionen i stor utsträckning. Parlamentet välkomnar Singapores positiva bidrag till millennieutvecklingsmålen och målen för hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar även Singapores ratificering av Parisavtalet den 21 september 2016 och förväntar sig att Singapore uppnår de planerade utsläppsminskningsmålen senast 2030. Parlamentet har som målsättning att arbeta tillsammans med Singapore och Asean för att påskynda genomförandet av Parisavtalet om klimatförändringar. Parlamentet framhåller behovet av stöd till Singapore och övriga Asean-länder för att förbättra skyddet och det hållbara utnyttjandet av den biologiska mångfalden, i synnerhet korallrev, och för ett systematiskt återställande av skogens ekosystem. Parlamentet välkomnar Singapores roll i den regionala frågan om att minska avskogningen. Parlamentet uppmanar till ytterligare samarbete mellan EU och Singapore för att effektivt motverka skogsbränder och anta mer miljövänlig teknik för transport och byggnader.

19.  Europaparlamentet anser att det finns utrymme för, intresse för och behov av ett samarbete mellan EU och Asean för att tillsammans utarbeta en gemensam strategi för den cirkulära ekonomin.

20.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av forumet för unga ledare inom EU-Asean, vilket kommer att möjliggöra för unga ledare från länder inom EU och Asean att utbyta idéer och knyta kontakter för att stödja förbindelserna mellan EU och Asean.

21.  Europaparlamentet framhåller att partnerskaps- och samarbetsavtalet kommer att göra det möjligt för EU att stärka sitt bidrag till genomförandet av gemensamma mål i området kring Indiska oceanen och Stilla havet. Parlamentet efterfrågar stärkta gemensamma insatser för frihet och öppenhet i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.

22.  Europaparlamentet uppmanar till samarbete med Singapore i strävan efter gemensamma intressen i samband med genomförandet av Aseans och EU:s konnektivitetspolitik. Parlamentet betonar behovet av samarbete när det gäller initiativet ”Ett bälte, en väg” för att verka för genomförandet av de mål och kriterier för konnektivitet som man enades om under det nyligen genomförda toppmötet mellan EU och Kina. Parlamentet upprepar behovet av att främja multilateral styrning.

23.  Europaparlamentet betonar att Singapore har förespråkat regional multilateralism i Sydostasien. Parlamentet noterar Singapores roll i de interregionala diplomatiska, ekonomiska och institutionella dialogerna mellan EU och Asean och framhåller Singapores stöd för regional integration i Sydostasien.

24.  Europaparlamentet noterar att Singapore har ett strategiskt läge. Parlamentet beaktar Singapores bidrag till regional och global säkerhet. Parlamentet välkomnar det årliga säkerhetstoppmötet för Asien, även känt som Shangri-la-dialogen, vilket har hållits på hotellet Shangri-La i Singapore sedan 2002.

25.   Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de växande spänningarna i Sydkinesiska havet. Parlamentet uppmanar Asean att påskynda samråden om en uppförandekod för fredlig lösning av tvister och kontroverser i detta område och efterfrågar EU:s stöd för denna process. Parlamentet framhåller att frågan bör lösas i enlighet med internationell rätt enligt FN:s havsrättskonvention (Unclos). Parlamentet är tillfreds med att Singapore, i egenskap av land utan anspråk, har uppmanat parterna att hantera skiljaktigheterna på fredligt sätt och i enlighet med internationell rätt, inklusive Unclos.

26.  Europaparlamentet efterfrågar, jämte Singapore, fri navigering och överflygning i området och betonar att EU har ett starkt intresse av att främja stabilitet i Sydostasien. Parlamentet belyser den nyckelroll som Aseans regionala forum och det östasiatiska toppmötet spelar för att främja säkerhetsdialoger mellan regionen och de utomregionala makterna Kina och Förenta staterna.

27.  Europaparlamentet välkomnar programmet för kapacitet på cyberområdet inom Asean, som lanserats på Singapores initiativ och som syftar till att hjälpa Asean-länderna med att identifiera och svara på cyberhot. Parlamentet förstår att Asean saknar ömsesidiga normer för cyberskydd, vilket skulle kunna hämma regionens samarbete inom it‑säkerhet. Parlamentet uppmanar EU att dela med sig av sina erfarenheter gällande hanteringen av cyber- och hybridhot och att stödja Aseans kapacitetsuppbyggnad på detta område.

28.  Europaparlamentet berömmer Singapore för dess utstationering av styrkor och materiel för att stödja den multinationella koalitionen i Irak från 2003 till 2008 och dess efterföljande bidrag till insatserna mot IS i Irak och Syrien.

29.  Europaparlamentet erkänner Singapores beredskap att vara värd för och medorganisera toppmöten för att främja fred och förtroendeskapande åtgärder inom och utanför Asien.

Institutionell ram enligt partnerskaps- och samarbetsavtalet

30.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet av en gemensam kommitté bestående av representanter för båda sidor på lämplig nivå, för att se till att avtalet fungerar och genomförs korrekt, fastställa prioriteringar och ge rekommendationer för att främja avtalets mål.

31.  Europaparlamentet efterlyser regelbundna utbyten mellan Europeiska utrikestjänsten och parlamentet så att parlamentet ges möjlighet att följa upp partnerskaps- och samarbetsavtalets genomförande och uppnåendet av dess mål.

o
o   o

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Singapore.

(1) EGT L 144, 10.6.1980, s. 2.
(2) EUT C 346, 27.9.2018, s. 44.
(3) EUT C 482, 23.12.2016, s. 75.
(4) Antagna texter, P8_TA-PROV(2019)0092.


Fördraget om upprättande av en transportgemenskap ***
PDF 123kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av fördraget om upprättande av en transportgemenskap (13111/2018 – C8-0473/2018 – 2018/0282(NLE))
P8_TA-PROV(2019)0094A8-0022/2019

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13111/2018),

–  med beaktande av fördraget om upprättandet av en transportgemenskap(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 91 och 100.2, jämförda med artikel 218.6 andra stycket led a och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0473/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0022/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna samt i Republiken Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Kosovo(2), Montenegro och Republiken Serbien.

(1) EUT L 278, 27.10.2017, s. 3.
(2) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.


Kommissionens rapport för 2018 om Bosnien och Hercegovina
PDF 175kWORD 60k
Europaparlamentets resolution av den 13 februari 2019 om kommissionens rapport för 2018 om Bosnien och Hercegovina (2018/2148(INI))
P8_TA-PROV(2019)0095A8-0467/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan,

–  med beaktande av protokollet om anpassning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen, vilket paraferades den 18 juli 2016 och trädde i kraft den 1 februari 2017,

–  med beaktande av Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap i Europeiska unionen den 15 februari 2016 och inlämningen av landets svar på kommissionens enkät den 28 februari 2018,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 juni 2003 om västra Balkan och den tillhörande bilagan Thessaloniki-agendan för västra Balkan: I riktning mot europeisk integration,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 oktober 2017 om Bosnien och Hercegovina, av den 26 juni 2018 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen och av den 15 oktober 2018 om Bosnien och Hercegovina / Eufor-operationen Althea,

–  med beaktande av det första mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Bosnien och Hercegovina som hölls den 5‑6 november 2015, det andra mötet i stabiliserings- och associeringsrådet avseende EU och Bosnien och Hercegovina som hölls den 10 juli 2017, det tredje mötet i stabiliserings- och associeringskommittén EU–Bosnien och Hercegovina som hölls den 27 mars 2018, och det tredje mötet i stabiliserings- och associeringsrådet avseende EU och Bosnien och Hercegovina som hölls den 13 juli 2018,

–  med beaktande av Berlinprocessen, i synnerhet ordförandens slutsatser från chefsmötet vid toppmötet om västra Balkan i London den 10 juli 2018, de tre gemensamma förklaringarna som undertecknades samma dag avseende regionalt samarbete och goda grannförbindelser, försvunna personer och krigsförbrytelser samt det uttalande mot korruption som gjordes av Bosnien och Hercegovina vid samma tillfälle,

–  med beaktande av Sofiaförklaringen som antogs vid toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia som bifogats denna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 april 2018 2018 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2018)0450), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Bosnia and Herzegovina 2018 Report (SWD(2018)0155),

–  med beaktande av uttalandet av den 2 maj 2018 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och kommissionsledamoten med ansvar för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar, Johannes Hahn, om valreformen i Bosnien och Hercegovina för valet till den federala entiteten folkkammaren,

–  med beaktande av resultatet av valen den 7 oktober 2018,

–  med beaktande av uttalandet om preliminära iakttagelser och slutsatser från OSSE/ODIHR:s internationella valobservatörsgrupp, som offentliggjordes den 8 oktober 2018,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 8 oktober 2018 från vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini och kommissionär Hahn om valen i Bosnien och Hercegovina,

–  med beaktande av de gemensamma slutsatserna från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU, västra Balkan och Turkiet av den 25 maj 2018,

–  med beaktande av EU:s lokala uttalande av den 1 juni 2018 om Bosnien och Hercegovinas straffprocesslagstiftning,

–  med beaktande av de femtiotredje(1) och femtiofjärde(2) rapporterna till FN:s säkerhetsråd från den höga representanten för genomförandet av fredsavtalet om Bosnien och Hercegovina av den 3 maj 2018 respektive den 31 oktober 2018,

–  med beaktande av Bosnien och Hercegovinas reformagenda 2015–2018 som antogs i juli 2015 och den samordningsmekanism som antogs av Bosnien och Hercegovinas ministerråd och regeringarna i Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska den 23 augusti 2016,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0467/2018), och av följande skäl:

A.  EU stöder alltjämt Bosnien och Hercegovinas utsikter om EU-medlemskap och landets territoriella integritet, suveränitet och enhet.

B.  Landets ansökan om EU-medlemskap utgör ett strategiskt val och ett åtagande om att närma sig EU.

C.  Kommissionen utarbetar sitt yttrande över Bosnien och Hercegovinas ansökan om EU‑medlemskap. Bosnien och Hercegovina utarbetade sina svar på kommissionens enkät och lämnade in dem den 28 februari 2018 med hjälp av samordningsmekanismen för EU-frågor. Bosnien och Hercegovina tog emot mer än 600 uppföljningsfrågor den 20 juni 2018 och har ännu inte kunnat skicka in sina svar på dessa.

D.  Sedan mitten av 2017 har det skett en märkbar inbromsning av takten när det gäller antagandet av EU-relaterade reformer, trots Bosnien och Hercegovinas engagemang för reformagendan. EU-anslutningen är en omfattande process som kräver politisk vilja, gemensamma ansträngningar från alla berörda parter och en samsyn om reformagendan. Bosnien och Hercegovinas medborgare måste stå i centrum för de institutionella, ekonomiska och sociala reformerna.

E.  Allmänna val hölls i Bosnien och Hercegovina den 7 oktober 2018. De politiska partierna har inte lyckats komma överens om de ändringar av vallagstiftningen som krävs för att täppas till det rättsliga kryphål som uppstått efter författningsdomstolens avgöranden i målet Ljubić om valet av medlemmar till folkkammaren i federationen. Insatserna för att underlätta denna fråga, som leds av EU:s och Förenta staternas ambassadörer i Bosnien och Hercegovina, med deltagande av Venedigkommissionen, har varit fruktlösa.

F.  Bosnien och Hercegovina uppfyller fortfarande inte den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilket framkom av Sejdić-Finci och relaterade fall. Kommissionen har fått i uppdrag av rådet att ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga när den utarbetar sitt yttrande över Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap. Kommissionens yttrande väntas därför analysera funktionsrelaterade frågor och granska den rättsliga ramen med avseende på överensstämmelse med EU:s regelverk och föreslå konstitutionella och andra nödvändiga reformer. Ju mer Bosnien och Hercegovina närmar sig ett EU-medlemskap, desto mer akut blir behovet av konstitutionella reformer som syftar till att stärka funktionaliteten och säkerställa skyddet av de mänskliga rättigheterna. Hittills har de politiska ledarna i landet varit oförmögna att avhjälpa bristerna på detta område i Bosnien och Hercegovinas författning.

G.  13 beslut av Bosnien och Hercegovinas författningsdomstol och ett stort antal konstitutionella beslut på entitetsnivå (28 i Federationen och 7 i Republika Srpska) genomförs för närvarande inte. Att genomföra författningsdomstolens beslut är en förutsättning för att man ska kunna upprätthålla rättsstatsprincipen.

H.  Bosnien och Hercegovina har även undertecknat konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbo, 1991).

I.  I dagens Europa finns det inget utrymme för glorifiering av personer som dömts för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

J.  De ihållande utmaningarna i försoningsprocessen måste hanteras på ett mer kraftfullt sätt.

K.  Korruptionen är fortfarande utbredd, även på högsta nivå.

1.  Europaparlamentet välkomnar att Bosnien och Hercegovina lämnat svar på kommissionens enkät. Parlamentet uppmanar enträget Bosnien och Hercegovina att i tid och på ett öppet och detaljerat sätt svara på uppföljningsfrågorna, vilka är av mer teknisk karaktär, för att bidra till kommissionens yttrande över ansökan om EU‑medlemskap.

2.  Europaparlamentet uttrycker oro över den tydligt inbromsade reformtakten på grund av meningsskiljaktigheter mellan parter och den mycket polariserade valkampanj som inleddes väldigt tidigt. Parlamentet betonar att den uttalade viljan hos myndigheterna i Bosnien och Hercegovina måste matchas av konsekvent genomförande av reformer som härstammar från reformagendan och omvandlas till konkreta resultat till förmån för medborgarna, oavsett deras etniska och religiösa anknytning. Parlamentet beklagar att inga betydande framsteg har gjorts, vid sidan av antagandet av de landsomfattande strategierna på områdena för miljö, landsbygdsutveckling och energi, samt av vissa viktiga reformåtgärder, som t.ex. ändringar av punktskattelagen som krävs för att säkerställa finansiering från IMF och EBRD.

3.  Europaparlamentet beklagar att splittrande och etnonationalistisk retorik än en gång dominerade valkampanjen och fortfarande är kännetecknande för den politiska diskurs som omfattar politiska aktörer på alla sidor. Parlamentet uppmanar samtliga politiska ledare att utan dröjsmål engagera sig i regeringsbildningarna på alla nivåer genom att arbeta konstruktivt tillsammans, vilket ligger i medborgarnas intressen. Parlamentet ser gärna att EU:s integrationsprocess ordentligt kommuniceras till allmänheten, även som ett projekt för försoning och utveckling av ett politiskt klimat som baseras på kompromisser och ömsesidig förståelse.

4.  Europaparlamentet konstaterar att denna valperiod återigen kännetecknades av etnisk uppdelning och att valkampanjen främst var inriktad på splittrande frågor med anknytning till det förflutna snarare än förslag kring konkreta lösningar för att ta itu med att lösa medborgarnas dagliga problem. Parlamentet beklagar djupt den nationalistiska och provocerande retorik före valet som fördjupar klyftan mellan de tre konstituerande folkgrupperna. Parlamentet noterar att valet den 7 oktober 2018 var ett flerpartival som generellt sett genomfördes under ordnade former, trots vissa missförhållanden, och att medborgarna i Bosnien och Hercegovina utövade sin demokratiska rätt på ett lugnt och välordnat sätt. Parlamentet upprepar att alla påstådda missförhållanden i samband med val bör utredas och fördömas i tydligast möjliga ordalag, och att eventuell olaglig verksamhet bör lagföras. Parlamentet framhåller de fortsatta bristerna i den demokratiska valprocessen och förväntar sig att rekommendationerna från OSSE/ODIHR följs upp utan dröjsmål. Parlamentet påminner om att författningsdomstolens beslut från år 2010 avseende den grundläggande demokratiska rättigheten för medborgarna i Mostar att rösta i lokala val fortfarande inte har verkställts.

5.  Europaparlamentet beklagar att ingen kompromiss nåddes före valet med avseende på de ändringar i vallagstiftningen som krävs för att täppa till det rättsliga kryphål som uppstått efter författningsdomstolens avgörande i målet Ljubić om valet av medlemmar i folkkammaren i federationen. Europaparlamentet noterar centrala valkommissionens beslut, som antogs den 18 december 2018, om fördelning av platser i folkkammaren i Federationen, och uppmanar alla politiska aktörer att ta itu med de återstående luckorna i Bosnien och Hercegovinas vallag på ett systematiskt sätt. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska ledare och folkvalda parlamentsledamöter att visa ansvar, undvika uttalanden som utmanar statens enhet, lägga åt sidan sina motstridiga åsikter och hitta kompromisser och lösningar som alla kommer att acceptera. Parlamentet varnar för förseningar och försök att blockera bildningen av myndigheter efter valen, eftersom detta inte skulle tjäna vare sig medborgarnas intressen eller målet om europeisk integration. Parlamentet understryker att valförrättande, genomförande av valresultatet och regeringsbildning i enlighet med relevanta lagbestämmelser är mycket viktiga inslag i en välfungerande demokrati, samt ett krav för de länder som eftersträvar att ansluta sig till EU.

6.  Europaparlamentet framhåller på nytt behovet av ett snabbt bildande av folkkammaren i federationen i överensstämmelse med avgöranden i Bosnien och Hercegovinas författningsdomstol, något som togs upp även i det gemensamma uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini och kommissionär Hahn om valen i Bosnien och Hercegovina.

7.  Europaparlamentet beklagar att frågan om demokratisk och legitim representation för tre konstituerande folkgrupper och för alla medborgare förblir olöst. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att snabbt finna en kompromiss, eftersom de nya lagstiftarna bör ta itu med denna fråga så snart som möjligt, bland annat genom att verkställa Europadomstolens beslut i målet Sejdić-Finci och relaterade mål. Parlamentet upprepar behovet av att gå vidare med konstitutionella, politiska och valmässiga reformer som skulle förvandla Bosnien och Hercegovina till en fullt ut effektiv, inkluderande och fungerande stat som bygger på rättsstatsprincipen.

8.  Europaparlamentet beklagar djupt att delegater från Bosnien och Hercegovina, på grund av försöken att införa etnisk blockering i omröstningsbestämmelserna för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén, fortfarande inte har kunnat komma överens om den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommitténs arbetsordning, som följaktligen inte har följts under tre års tid. Parlamentet beklagar bristen på samarbete med Europaparlamentet, påminner om att detta är ett tydligt brott mot de skyldigheter som följer av stabiliserings- och associeringsavtalet och uppmanar eftertryckligen samtliga aktörer att gå med på och godta den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommitténs arbetsordning på grundval av Europaparlamentets rekommendationer i frågan. Parlamentet konstaterar att fungerande demokratiska institutioner, däribland parlamentet, är en grundförutsättning för att göra framsteg i EU-integrationsprocessen.

9.  Europaparlamentet ser med oro på avsaknaden av systematiska konsekvensutredningar och offentliga samråd, den otillräckliga och kvalitetsmässigt bristfälliga övervakningen och rapporteringen samt avsaknaden av ett formellt krav på att offentliggöra regeringens centrala planeringsdokument.

10.  Europaparlamentet efterlyser antagandet av ytterligare icke-diskriminerande och genusmedvetna landsomfattande strategier på sådana områden som sysselsättning och offentlig ekonomisk förvaltning, vilket kommer att möjliggöra konsekvent genomförande av reformer i hela landet, samt tillgång till ytterligare finansiering via föranslutningsinstrumentet. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att antagandet av relevanta landsomfattande strategier har möjliggjort ytterligare finansiering via IPA II på viktiga områden, t.ex. jordbruk och landsbygdsutveckling, miljö och energi, inom ramen för den nyligen reviderade vägledande landstrategidokumentet för perioden 2014–2020. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa en högre utnyttjandegrad när det gäller föranslutningsstöd, i synnerhet genom att förbättra givarsamordning och administrativ kapacitet. Parlamentet vädjar om att det ska antas ett nationellt program för tillnärmning av landets lagar med EU:s regelverk, ett rättsligt krav inom ramen för stabiliserings- och associeringsavtalet och ett oumbärligt sätt att förbereda inför anslutning till EU.

11.  Europaparlamentet efterlyser återigen att man antar en landsomfattande strategi för mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att ändringar i ombudsmannalagen bör antas så snart som möjligt i syfte att säkerställa överensstämmelse med Parisprinciperna. Parlamentet anser att det är nödvändigt för Bosnien och Hercegovina att inrätta en nationell förebyggande mekanism för att förebygga tortyr och misshandel samt anta en statlig lag om rättigheter för civilpersoner som torterades under kriget, i enlighet med landets internationella skyldigheter. Parlamentet anser att Bosnien och Hercegovina bör anstränga sig mer för att anpassa förhållandena i fängelser och polishäkten till internationella normer. Parlamentet uppmanar återigen med kraft myndigheterna i Republika Srpska att upphäva bestämmelsen om dödsstraff i entitetens författning. Parlamentet upprepar behovet av att säkerställa icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning i hela landet genom ett harmoniserat och hållbart system för kostnadsfri rättshjälp. Parlamentet uppmanar myndigheterna att aktivt främja europeiska värderingar samt fortsätta driva ett europeiskt perspektiv.

12.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att vidta konkreta åtgärder för att integrera jämställdhetsperspektivet i all politik, inbegripet reformagendan, och uttrycker oro över underrepresentationen av kvinnor på beslutsfattande positioner, i synnerhet på lokal nivå. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de politiska partierna i Bosnien och Hercegovina att göra mer för att säkerställa att kvinnor representeras på alla politiska nivåer.

13.  Europaparlamentet beklagar djupt att Bosnien och Hercegovina fortfarande bryter mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna genom att inte genomföra Europadomstolens domar i målen Sejdić-Finci, Zornić, Pilav och Šlaku, vilket möjliggör öppen diskriminering mellan medborgare i Bosnien och Hercegovina, något som går stick i stäv med EU:s värden och normer. Parlamentet påminner om att kommissionen bör uppmärksamma denna fråga vid utarbetandet av sitt yttrande. Parlamentet vidhåller att genomförandet av dessa domar skulle bidra till att skapa ett fungerande demokratiskt samhälle. Parlamentet betonar att Bosnien och Hercegovina, precis som alla länder som eftersträvar att bli EU-medlemmar, förväntas att successivt anpassa sitt författnings- och rättssystem efter kraven i EU:s regelverk när det gäller icke-diskriminering, och förväntar sig att framsteg görs inom dessa avgörande frågor i rätt tid. Parlamentet insisterar på att genomförandet av dessa domar inte bör påverka det fortsatta genomförandet av reformagendan och måste leda till att man undanröjer alla begränsningar av rätten att ställa upp i val på grundval av etnicitet och hemvist eller på grund av att en medborgare väljer att inte ansluta sig till någon konstituerande befolkning. Parlamentet anser därför att konstitutionella reformer och valreformer bör gå hand i hand. Parlamentet uppmanar de politiska ledarna att undvika nationalistisk retorik som leder till en uppdelning av samhället samt fortsätta med politisk dialog och verksamhet som leder till samarbete mellan de politiska representanterna för de tre folkgrupperna och andra grupper.

14.  Europaparlamentet efterlyser mer effektiva åtgärder för att bekämpa alla former av diskriminering, i synnerhet genom att anta landsomfattande strategier för mänskliga rättigheter och bekämpning av diskriminering. Parlamentet uppmuntrar de tre folkgrupperna och övriga grupper att samarbeta om kulturella, religiösa och utbildningsrelaterade frågor och att utjämna etniska klyftor. Parlamentet beklagar att det inte skett några framsteg med att hantera frågan ”två skolor under ett tak”. Parlamentet efterlyser bestämt att kraftfulla åtgärder vidtas på alla nivåer för att hitta systemomfattande lösningar som kommer att garantera att alla barn får inkluderande och icke-diskriminerande utbildning. Parlamentet noterar att antagna program och läroplaner på hela Bosnien och Hercegovinas territorium bör respektera folkgruppernas kulturella och språkliga mångfald och samtidigt respektera den ömsesidiga förståelsen och försoningen. Parlamentet fruktar att bristen på resurser och samordning hindrar genomförandet av handlingsplanen för barn 2015–2018. Parlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas lagstiftning om fosterhem och framhåller att det är nödvändigt att främja ytterligare avinstitutionalisering av barnomsorgen i hela landet. Parlamentet efterlyser förbättrad tillgång till utbildning och lämpliga sociala tjänster för barn med funktionsnedsättning, samt mer allmänt förbättrad åtkomst till byggnader, institutioner och transporter för personer med funktionsnedsättning.

15.  Europaparlamentet efterlyser ett effektivare genomförande av de rättsliga bestämmelserna om jämställdhet mellan kvinnor och män, minskade löneklyftor mellan män och kvinnor och ökat tillträde till arbetsmarknaden för kvinnor, samt bekämpning av könsstereotyper i samhället. Parlamentet noterar med oro bristen på ett effektivt genomförande av lagstiftningen om förebyggande av och skydd mot könsrelaterat våld, särskilt våld i hemmet. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att anpassa lagstiftningen till Istanbulkonventionen. Parlamentet begär att framsteg görs för att säkerställa att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning respekteras, i synnerhet genom att snabbt ta itu med de relevanta FN-rekommendationerna. Parlamentet erkänner de åtgärder som vidtagits för att ge rättsligt skydd åt hbti‑personer, men betonar att mer behöver göras för att väcka åtal för våldsbrott och hatbrott som begåtts gentemot dessa, samt för att främja deras sociala delaktighet.

16.  Europaparlamentet uttrycker oro över att avsaknaden av samordning mellan olika myndighetsnivåer och bristen på finansiering fortsätter att hämma det effektiva skyddet av minoriteter och sårbara grupper, i synnerhet romer. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av minoriteters rättigheter. Parlamentet konstaterar oroat att resultaten från undersökningen om marginaliserade romer i Bosnien och Hercegovina 2017 visar hur begränsad deras tillgång till möjligheter är i alla aspekter av mänsklig utveckling. Parlamentet fördömer stigmatisering och social utestängning av romer. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att hedra minnet av den romska förintelsen, att inrätta en minnesdag för den romska förintelsen den 2 augusti och att inkludera de romska offren i högtidlighållandet av minnesdagen för förintelsen den 27 januari varje år. Parlamentet välkomnar antagandet av en omarbetad handlingsplan för romer 2017–2020 om bostäder, sysselsättning och hälso‑ och sjukvård. Parlamentet insisterar på att åtgärder måste vidtas för att ytterligare förbättra utbildning, sysselsättningsgrader, hälsa, bostäder och levnadsförhållanden för romer och andra minoriteter, med fokus på att förbättra och fullständigt genomföra relevanta befintliga politiska och rättsliga ramar. Parlamentet oroas över den låga representationen av medlemmar av nationella minoriteter i det politiska och offentliga livet.

17.  Europaparlamentet noterar Bosnien och Hercegovinas deltagande i OECD:s Pisa‑undersökning under 2018, vilket möjliggjorts av kommissionens ekonomiska stöd. Parlamentet gratulerar Bosnien och Hercegovinas utbildningsinstitutioner (behöriga ministerier och institutioner på kantons-, entitets- och statnivå, samt i Brčko-distriktet) för deras samarbete och vilja att arbeta tillsammans. Parlamentet uppmanar eftertryckligen framtida regeringar på alla nivåer att använda testresultaten, som förväntas offentliggöras under 2019, för att inleda en konstruktiv debatt om och utveckling av utbildningsreformer som kommer att leda till bättre kvalitet på utbildningsresultaten.

18.  Europaparlamentet efterlyser en övergripande reform av systemet för socialt skydd, genom att undanröja diskriminerande praxis i enlighet med människorättsliga skyldigheter och säkerställa att adekvata miniminormer fastställs för skyddet av de mest sårbara befolkningsgrupperna, bland annat genom att ta itu med luckor i lagstiftningen som förhindrar vissa barn från att omfattas av sjukförsäkring. Parlamentet uppmanar alla relevanta institutioner i Bosnien och Hercegovina att stärka samordningen och samarbetet kring övervakningen av barnets rättigheter, bland annat genom att inrätta en övergripande mekanism för insamling av uppgifter om barnets rättigheter i Bosnien och Hercegovina.

19.  Europaparlamentet konstaterar att Bosnien och Hercegovina fortfarande är ett ursprungs-, transiterings- och bestämmelseland för människohandel. Parlamentet efterlyser förbättrad gränsförvaltning och stärkta specialiserade utredningsenheter för människohandel i syfte att kunna bekämpa smugglare effektivt.

20.  Europaparlamentet är oroat över de otillräckliga utbildningsmässiga och ekonomiska reformerna, som leder till en hög ungdomsarbetslöshet och ekonomisk utvandring, samt över bristen på lämplig politik och tillräckliga investeringar i barn och ungdomar. Parlamentet uppmanar med kraft Bosnien och Hercegovina att ta itu med den stora obalansen mellan könen i fråga om förvärvsfrekvensen och med det faktum att ungdomar som tillhör minoritetsgrupper inte omfattas av utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder. Parlamentet efterlyser en mycket mer proaktiv och systematisk strategi gentemot unga i Bosnien och Hercegovina, vilken bör syfta till att ge unga i landet mer egenmakt. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende Bosnien och Hercegovina att fastställa en särskild ram och säkerställa ett välfungerande utskott för samordning av ungdomsfrågor inom Bosnien och Hercegovinas inrikesministerium.

21.  Europaparlamentet begär att strategier och lagstiftning om rättigheter för personer som tillhör minoritetsgrupper och deras skydd genomförs till fullo och stöds av offentliga medel.

22.  Europaparlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovina att säkerställa rätten till egendom. Parlamentet framhåller att det saknas en övergripande rättslig ram för att hantera anspråk på återlämnande, och uppmuntrar myndigheterna att inleda en dialog med berörda parter om frågor som rör återlämnande av eller kompensation för beslagtagen egendom.

23.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av framsteg när det gäller yttrandefrihet och mediernas oberoende. Parlamentet avvisar tydligt fortsatta försök att utsätta medierna för politiska och finansiella påtryckningar. Parlamentet fördömer de återkommande fallen av skrämseltaktik, dödshot, samt verbala och fysiska attacker mot journalister, i synnerhet grävande journalister som bevakar fall av krigsförbrytelser som inte lett till åtal. Parlamentet uppmanar myndigheterna att samla in uppgifter om dessa fall, säkerställa snabba utredningar och åtal mot förövarna samt främja en gynnsam miljö för yttrandefriheten. Parlamentet framhåller behovet av att stärka den finansiella stabiliteten och den politiska neutraliteten för tillsynsorganet för kommunikation. Parlamentet upprepar sin begäran om att man ska säkerställa hållbar finansiering av offentligägda programföretag och deras oberoende samt tillgång till innehållet på samtliga officiella språk. Parlamentet begär att man i större utsträckning ska uppmärksamma arbetsvillkoren för journalister inom hela sektorn. Parlamentet oroas över avsaknaden av insyn i mediernas ägandeförhållanden och upprepar sin efterlysning av full insyn genom att en lämplig lagstiftningsram antas. Parlamentet beklagar djupt det faktum att en fungerande radio och tv i allmänhetens tjänst inte har kunnat etableras på grund av politisk obstruktion. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att säkerställa mediemångfald och betonar att produktion och sändning av tv- och radioinnehåll på alla officiella språk i Bosnien och Hercegovina skulle bidra till att skydda den kulturella mångfalden i landet. Parlamentet betonar att det fortfarande, liksom när det gäller andra länder i regionen, hyser farhågor när det gäller det politiska utnyttjandet av medierna, både direkt av politiska aktörer och av näringslivsaktörer i samband med deras försök att utöva politiskt inflytande.

24.  Europaparlamentet välkomnar insatser som syftar till att främja försoning, ömsesidig respekt och religiös tolerans i landet, bland annat de insatser som görs av det interreligiösa rådet i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet beklagar djupt de fortsatta fallen av diskriminering på religiösa grunder samt incidenterna som gjort religiösa platser till måltavlor. Parlamentet lovordar och stöder dem som kämpar för yttrandefrihet, mot hatpropaganda och mot religiöst hat och som främjar inkludering. Parlamentet avvisar alla försök att sprida fruktan för andra människor, och uppmanar myndigheterna att reagera snabbt och konsekvent i alla dessa fall.

25.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den strategiska ramen för reform av den offentliga förvaltningen i Bosnien och Hercegovina 2018–2022 och efterlyser att denna genomförs snabbt. Parlamentet uppmärksammar återigen fragmenteringen och politiseringen av systemet för beslutsfattande i Bosnien och Hercegovina och understryker behovet av att reformera det konstitutionella regelverket i överensstämmelse med de högsta standarderna för mänskliga fri- och rättigheter och att förbättra kvaliteten på och samstämmigheten hos den offentliga politiken i hela landet, samt av att se till så att den har ett överkomligt pris. Parlamentet efterlyser antagandet av en landsomfattande strategi för den offentliga ekonomiska förvaltningen, och efterlyser en ökad öppenhet i budgetfrågor i Bosnien och Hercegovina, samt starkare mekanismer för att förhindra ineffektivitet och slöseri med offentliga medel, inbegripet på området för offentlig upphandling. Parlamentet efterlyser särskilt åtgärder för att minska risken för politisering av den offentliga förvaltningen genom ett effektivt system för personalförvaltning på alla administrativa nivåer samt genom att standardisera förfarandena för offentlig förvaltning på alla myndighetsnivåer, särskilt mellan de federala nivåerna och kantonerna i federationen.

26.  Europaparlamentet erkänner att vissa framsteg har gjorts för att upprätta institutionella mekanismer för samarbete mellan myndigheterna och organisationer i det civila samhället och för att säkerställa offentlig finansiering för organisationer i det civila samhället. Parlamentet upprepar sin efterlysning av antagandet av en strategisk ram för samarbete med det civila samhället på alla förvaltningsnivåer. Parlamentet upprepar också sina krav på ökad insyn i offentligt beslutsfattande och ytterligare insatser för att möjliggöra offentlig granskning av myndigheternas arbete. Parlamentet framhåller vidare att det är nödvändigt att öka det civila samhällets delaktighet i planering, övervakning och genomförande av EU:s stödprogram. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att föra en effektiv dialog som kan leda till lagstiftnings- och kapacitetsuppbyggnadsinitiativ som stärker kapaciteten hos arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Parlamentet understryker behovet av att offentlig finansiering finns att tillgå för civilsamhällsorganisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, däribland övervaknings- och påverkansorganisationer och även små gräsrotsorganisationer.

27.  Europaparlamentet uttrycker fortsatt oro över den omfattande korruptionen i Bosnien och Hercegovina och det ihållande gapet mellan den uttalade politiska viljan att bekämpa denna och bristen på konkreta resultat. Parlamentet understryker att resultat uteblivit i uppmärksammade mål och att den rättsliga och institutionella ramen för bekämpning av strukturell korruption på områden såsom finansiering av politiska partier, offentlig upphandling, intressekonflikter och redovisning av tillgångar är svag och otillräcklig. Parlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra den rättsliga och institutionella ramen för korruptionsbekämpning i enlighet med europeiska normer genom att bättre harmonisera de åtgärdsplaner som antagits på olika nivåer, genomföra de befintliga strategierna och förbättra samarbetet mellan organ som arbetar med korruptionsförebyggande och med byrån för bekämpning av korruption.

28.  Europaparlamentet anser att det behövs ytterligare insatser för att förbättra kampen mot den utbredda korruptionen. Parlamentet begär att det vidtas åtgärder för att på ett betydande sätt förbättra resultaten på området för förebyggande och bekämpning av korruption, inbegripet åtgärder för påförande av effektiva och avskräckande sanktioner och beslag av tillgångar som förvärvats genom brott. Parlamentet betonar behovet av att bygga upp kapaciteten att bekämpa och utreda ekonomiska och finansiella brott och brott med anknytning till offentlig upphandling. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att genomföra effektiva kontroller av finansieringen av politiska partier och valkampanjer och åt att förbättra allmänhetens tillgång till och tillsyn över offentliganställdas redovisning av tillgångar, inbegripet de som ställer upp i val. Parlamentet ser gärna att Grecos rekommendationer genomförs, i synnerhet de som rör finansiering av politiska partier och intressekonflikter. Parlamentet anser det vara av avgörande vikt för Bosnien och Hercegovina att landet antar en lag om intressekonflikter i enlighet med europeiska och internationella standarder. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Bosnien och Hercegovina att utföra en analys av den befintliga rättsliga ramen mot korruption och att sedan anta en enhetlig strategi för att ta itu med identifierade luckor och brister, i enlighet med internationella och europeiska normer.

29.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av handlingsplanen för genomförandet av strategin för reform av rättsväsendet 2014–2018 i mars 2017 och upprättandet av de rapporterings- och övervakningsstrukturer som krävs. Parlamentet pekar på behovet av kraftfulla åtgärder för dess genomförande. Parlamentet uttrycker oro över de ständiga politiskt motiverade hoten mot rättsväsendet. Parlamentet upprepar behovet av att stärka rättsväsendets oberoende, inbegripet från politisk påverkan, samt dess opartiskhet, professionalism, effektivitet och ansvarsskyldighet. Parlamentet välkomnar den detaljerade handlingsplan som antagits i syfte att genomföra kommissionens rekommendationer i frågor som faller inom ramen för befogenheterna för det höga domar- och åklagarrådet och som syftar till att stärka åtgärderna för utnämning och integritet och de disciplinära åtgärderna när det gäller rättsväsendet, bland annat genom förbättrade redovisningar av tillgångar. Parlamentet vädjar om ett snabbt antagande och genomförande av relaterade rättsakter. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att se över lagen om det höga domar- och åklagarrådet på grundval av kommissionens rekommendationer och yttrandet från Venedigkommissionen. Parlamentet efterlyser en standardisering av strafflagen i mål som rör krigsförbrytelser och betonar vikten av jämställdhetsbedömningar av den pågående reformen av rättsväsendet.

30.  Europaparlamentet beklagar att myndigheter på alla nivåer alltjämt åsidosätter eller förkastar bindande avgöranden från domstolsväsendet, t.o.m. från högsta instans, och påminner om att sådana handlingar utgör en allvarlig utmaning för rättsstaten.

31.  Europaparlamentet välkomnar den fortsatt minskande eftersläpningen i behandlingen av ärenden som rör krigsförbrytelser, den fortsatt positiva utvecklingen av åtal i ärenden som rör krigsförbrytelser och inbegriper sexuellt våld samt förbättringarna av stödet till offer och vittnen i rättssalen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att harmonisera lagstiftningen om civila krigsoffer för att inbegripa offer för sexuellt våld, i syfte att förhindra diskriminering när det gäller status och tillgång till ersättning i de olika entiteterna. Parlamentet efterlyser en omedelbar ändring av den nationella strategin för krigsförbrytelser i syfte att säkerställa en mer effektiv fördelning av ärenden mellan olika förvaltningsnivåer tillsammans med nya kriterier och tidslinjer för behandling av de mest komplicerade ärendena.

32.  Europaparlamentet konstaterar att en övergripande strategi för övergångsrättvisa, liksom en solid mekanism för kompensation för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i hela landet under kriget, inbegripet för offer för krigsrelaterat sexuellt våld, fortfarande saknas. Parlamentet efterlyser antagande av lagen om offer för tortyr, strategin för övergångsrättvisa och programmet för offer för sexuellt våld samt inrättandet av en särskild fond för att kompensera offer för våldtäkt, tortyr och övergrepp i krig, och inrättandet av lämpliga mekanismer för att kompensera civila krigsoffer som omfattar restitution, kompensation, återställande, ersättning och garantier för att det inte ska upprepas.

33.  Europaparlamentet uttrycker åter sitt stöd för initiativet att inrätta en regional kommission som ska ha i uppdrag att fastställa fakta om alla offer för krigsförbrytelser och andra allvarliga människorättsbrott som begåtts i f.d. Jugoslavien (Recom). Parlamentet framhåller vikten att ledarna i Bosnien och Hercegovina på allvar deltar i inrättandet av den. Parlamentet understryker vikten av denna process och att samtliga regionala politiska ledare aktivt engagerar sig för att Recom ska kunna inleda sitt arbete utan vidare dröjsmål. Parlamentet uppmärksammar Recom-koalitionens förslag till handlingsplan med tydliga datum och riktmärken.

34.  Europaparlamentet beklagar djupt alla typer av glorifiering av personer som dömts för de allvarligaste brotten mot mänskligheten. Parlamentet begär att man snarast möjligt visar respekt för krigsförbrytelsernas offer och verkar för försoning. Parlamentet påminner alla politiska ledare och institutioner i Bosnien och Hercegovina att de har ett ansvar för att objektivt bedöma krigstida händelser för att värna sanningen, försoning och en fredlig framtid, och för att undvika att rättsväsendet missbrukas i politiska syften. Parlamentet betonar att lagföring av krigsförbrytelser måste grundas på konceptet om rättsväsendets oberoende och inte får exploateras för politisering för att tjäna vissa ändamål i det dagliga politiska arbetet, för att ägna sig åt historisk revisionism eller för att öka motsättningarna i samhället. Parlamentet beklagar det beslut som fattats av Republika Srpskas nationalförsamling om att dra tillbaka stödet för Srebrenicakommissionens rapport från 2004, och fördömer uttalanden från alla sidor som glorifierar krigsförbrytare.

35.  Europaparlamentet betonar att det skett stora framsteg, men att arvet efter det trauma som konfliktrelaterat sexuellt våld under kriget 1992–1995 gett upphov till fortfarande måste hanteras i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet betonar att det måste säkerställas att kvinnliga och manliga överlevare, däribland barn som fötts i denna kontext, har lika tillgång till omvårdnad, stöd och rättvisa med hjälp av omfattande ersättning samt upprättelse och minskad stigmatisering för överlevare av konfliktrelaterat sexuellt våld.

36.  Europaparlamentet erkänner att vissa men fortfarande otillräckliga framsteg har gjorts när det gäller genomförandet av bilaga VII till fredsavtalet i Dayton om flyktingar och internflyktingar. Parlamentet noterar de långsamma framstegen med att hantera det ihållande stora antalet internflyktingar, återvändande personer som tillhör olika minoriteter, flyktingar och saknade personer. Parlamentet uppmanar myndigheterna att inleda ett intensivt samarbete mellan de båda entiteterna och fullt ut dela med sig av alla relevanta militära uppgifter och underrättelseuppgifter i syfte att identifiera personer som fortfarande saknas till följd av kriget. Parlamentet välkomnar de initiativ som nyligen tagits i syfte att stärka det regionala samarbetet i syfte att lösa problemet med saknade personer, och uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att engagera sig i denna process. Parlamentet understryker vikten av att samla in uppgifter om återvändare. Parlamentet fördömer angreppen på deras egendom, och noterar att en framgångsrik återvändandepolitik i Bosnien och Hercegovina är absolut nödvändigt för försoning.

37.  Europaparlamentet begär återigen att det genomförs ytterligare åtgärder och konkreta program för ett hållbart återvändande av flyktingar, tillgång till hälso- och sjukvård och sysselsättning, socialt skydd, säkerhet och utbildning, samt att stor uppmärksamhet ägnas åt skadestånd för egendom som inte kan återbördas. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang eftertryckligen till ett återupptagande av verksamheten vid kommissionen för handläggning av egendomsanspråk från fördrivna personer och flyktingar.

38.  Europaparlamentet beklagar djupt att landet fortfarande är drabbat av förekomsten av landminor, som täcker omkring 2,2 procent av den totala ytan och direkt påverkar säkerheten för över 540 000 invånare. Parlamentet välkomnar EU:s fortsatta stöd till minåtgärder och lovordar det utmärkta arbete som utförs av minröjningsbataljonen inom Bosnien och Hercegovinas väpnade styrkor. Parlamentet noterar med oro att det råder brist på modern minröjningsteknik, och att detta skulle kunna leda till en minskning från nuvarande 3 km2 till mindre än 1 km2 röjt territorium per år från 2020. Parlamentet uppmanar därför med kraft medlemsstaterna att förse bataljonen med de medel och den utrustning som behövs.

39.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av strategin för 2017–2020 för bekämpning av organiserad brottslighet och de framsteg som gjorts i genomförandet av handlingsplanerna för åtgärder när det gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet efterlyser en upptrappning av åtgärderna för att se till att utredningar, åtal, lagakraftvunna domar och förverkande av vinning från organiserad brottslighet verkligen blir av. Parlamentet välkomnar antagandet av ändringarna av straffprocesslagstiftningen i Bosnien och Hercegovinas representanthus den 17 september 2018, eftersom de är av största vikt för att rättsvårdande institutioner ska kunna utföra känsliga utredningar och samarbeta med internationella brottsbekämpande organ, och uppmanar kommissionen att noga följa genomförandet av dessa ändringsförslag. Parlamentet betonar att det alltjämt bör vara en central prioritering för myndigheterna att anpassa lagen om underrättelsesäkerhetsbyrån till europeiska och internationella standarder. Parlamentet uppskattar att Bosnien och Hercegovina har strukits från FATF:s förteckning över högrisktredjeländer med strukturella brister när det gäller bekämpning av penningtvätt/finansiering av terrorism, och efterlyser ytterligare insatser på det området för att landet ska strykas från EU:s förteckning över högriskländer.

40.  Europaparlamentet vill se fortsatta insatser för att bekämpa radikalisering och efterlyser vidare åtgärder för att kartlägga, förebygga och på ett heltäckande sätt ta itu med problemet med utländska stridande liksom kanaler för att spåra pengar avsedda för ytterligare radikalisering. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att ytterligare förbättra Bosnien och Hercegovinas kapacitet att bekämpa terrorism genom bättre samordning, samarbete och utbyte av kriminalunderrättelser, förebyggande av radikaliseringen bland unga och avradikaliseringsprogram. Parlamentet uppmanar myndigheterna att utveckla en strategi för att bekämpa it-brottslighet och liknande säkerhetshot. Parlamentet påminner om behovet av starkare samarbete med grannländer när det gäller gränsförvaltningsfrågor.

41.  Europaparlamentet lovordar de insatser som gjorts av Bosnien och Hercegovinas myndigheter för att sätta stopp för att medborgare reser till strider utomlands, och uppmanar eftertryckligen myndigheterna att tillämpa lämpliga domar när det gäller utländska terroriststridande och att hantera deras efterföljande återintegrering i samhället. Parlamentet noterar med oro rapporterna om att radikaliseringsceller har identifierats på vissa platser i landet.

42.  Europaparlamentet noterar med oro det ökade antalet migranter som anlänt till Bosnien och Hercegovina den sista tiden och bristen på samordning mellan olika förvaltningsnivåer när det gäller att hantera denna situation. Parlamentet anser att migrationsfrågan inte bör politiseras. Parlamentet välkomnar EU:s humanitära bistånd för att ta itu med de allt större behoven för flyktingar, asylsökande och migranter i landet och antagandet den 10 augusti 2018 av en särskild åtgärd (värd 6 miljoner euro) för att stödja Bosnien och Hercegovina i fråga om att hantera migrationsflödena. Parlamentet betonar vikten av att ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet i det humanitära biståndet och flyktinglägrens inverkan på värdsamhällena. Parlamentet anser att samarbete med grannländer och med EU är avgörande för att ta itu med denna gemensamma utmaning.

43.  Europaparlamentet efterlyser antagandet av en ny uppsättning EU-inriktade reformer direkt efter bildandet av nya myndigheter i Bosnien och Hercegovina, i syfte att återuppta reformprocessen och främja landets europeiska integration. Parlamentet insisterar på att EU:s ekonomiska stöd bör åtföljas av faktiska villkor och att handlingsplaner och övervakningsramar tas fram av EU i överensstämmelse med de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att förverkliga den nya stärkta sociala dimensionen, såsom anges i strategin för västra Balkan 2018. Parlamentet erkänner att Bosnien och Hercegovina har gjort vissa framsteg rörande ekonomisk utveckling och konkurrenskraft, men noterar att landet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede i upprättandet av en fungerande marknadsekonomi. Parlamentet är övertygat om att främjandet av socioekonomiska reformer, med vederbörlig medverkan av arbetsmarknadens parter, bör vara en högprioriterad fråga efter valet, i syfte att förbättra levnadsvillkoren i landet. Parlamentet noterar de mycket begränsade framstegen på det sociala området. Parlamentet betonar att grundläggande ekonomiska faktorer behöver stärkas, till exempel tillväxten, sysselsättningen och bekämpandet av den informella ekonomin. Parlamentet framhåller vikten av omstrukturering av den offentliga sektorn, inbegripet offentliga företag, ytterligare minskning av den informella ekonomin och den relaterade skatten på arbete, förbättrad företagsmiljö (även genom att utveckla ett enda ekonomiskt område för Bosnien och Hercegovina), stärkt tillväxtvänlighet i fråga om offentliga finanser, i synnerhet genom att fokusera på behov på medellång sikt, t.ex. infrastruktur och utbildning, och av att tillhandahålla läglig och uttömmande statistik i överensstämmelse med europeiska och internationella normer.

44.  Europaparlamentet noterar de långsamma framstegen när det gäller miljö- och klimatskydd. Parlamentet påminner om behovet av att anpassa sig till EU:s regelverk och att säkerställa ett effektivt och strukturerat genomförande av miljölagstiftningen i hela landet, i enlighet med EU:s standarder och i överensstämmelse med den landsomfattande strategin för tillnärmning av lagstiftningen på miljöområdet. Parlamentet betonar igen att det är nödvändigt att, i enlighet med EU:s miljöpolitik, snabbt ta itu med de gränsöverskridande luftföroreningar som oljeraffinaderiet i Brod ger upphov till. Parlamentet framhåller att Bosnien och Hercegovina måste fullgöra sina skyldigheter fullt ut enligt konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang och protokollet om strategiska miljöbedömningar, särskilt i området kring flodområdet Neretva och Trebišnjica. Parlamentet betonar att planering och uppförande av vattenkraftverk och relaterade projekt kräver förenlighet med internationell och europeisk miljölagstiftning, inklusive fågel- och habitatdirektiven och direktivet om miljökonsekvensbedömning. Parlamentet understryker det omedelbara behovet att undvika all negativ påverkan på områden av betydande miljövärde genom att förbättra kvaliteten på miljökonsekvensbedömningar samt säkerställa allmänhetens deltagande och samråd med det civila samhället inom relevanta projekt.

45.  Europaparlamentet konstaterar att el- och gasmarknaderna fortfarande är fragmenterade och domineras av stora etablerade företag. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att vidareutveckla landets transport- och energiinfrastruktur och att utan dröjsmål skapa fungerande energi- och transportkedjor. Parlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovina att dra nytta av det nya EU-paketet för utveckling av regional konnektivitet, och att arbeta för att slutföra den regionala energimarknaden i överensstämmelse med landets klimatåtaganden. Parlamentet förespråkar fortsatta investeringar i infrastrukturprojekt för att förbättra transportförbindelserna inom Bosnien och Hercegovina och med grannländerna. Parlamentet ser gärna att upphandlingsreglerna och öppenhetsprincipen ska respekteras vid valet av underleverantörer, i syfte att förhindra maktmissbruk och korruption och garantera att de bästa anbuden väljs ut. Parlamentet stöder förslaget att sänka roamingavgifterna på västra Balkan.

46.  Europaparlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas konstruktiva och stabila bilaterala förbindelser och undertecknandet av ett antal bilaterala avtal med grannländerna. Parlamentet ser gärna att de goda grannrelationerna med länderna i regionen förstärks för att lösa alla pågående bilaterala tvister, däribland gränsdragningsfrågorna med Serbien och Kroatien, också i syfte att främja medlemskap i europeiska organisationer.

47.  Europaparlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas utrikespolitiska strategi för perioden 2018–2023, som Bosnien och Hercegovinas presidentråd har antagit, där det tydligt anges att EU-medlemskapet är ett av landets viktigaste strategiska mål. Parlamentet beklagar att nivån på tillnärmningen till EU-deklarationer och rådsbeslut när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) sjönk till 61 % under 2017. Parlamentet betonar behovet av resultat när det gäller en gradvis anpassning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och efterlyser betydande förbättringar på detta område, som är en viktig del av EU-medlemskapet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Bosnien och Hercegovina att anpassa sig till rådets beslut om införande av restriktiva EU-åtgärder när det gäller Rysslands olagliga annektering av Krim och händelserna i östra Ukraina, och fördömer i detta avseende vissa politiska aktörers avsiktligt bristande samarbete.

48.  Europaparlamentet noterar utländska makters ökande inflytande i Bosnien och Hercegovina och är fast övertygat om att ett starkare EU-engagemang i Bosnien och Hercegovina fortfarande är det bästa sättet att säkerställa framsteg mot europeiska värden, stabilitet och välstånd i landet. Parlamentet välkomnar Eufor Altheas fortsatta verksamhet i landet, som bistår i fråga om kapacitetsuppbyggnad och utbildning av de väpnade styrkorna i Bosnien och Hercegovina, samt bibehållandet av avvärjande kapacitet till stöd för en säker och trygg miljö. Parlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds förlängning av Eufors uppdrag till november 2019.

49.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck myndigheterna att säkerställa strikt harmonisering med EU-normer och internationella normer samt politiska mål inom området för energi och klimatförändringar. Parlamentet beklagar djupt att landet endast gjort utfästelser om att bekämpa klimatförändringarna, och att beslut samtidigt fattats om planer på nya kolvärmekraftverk. Parlamentet kräver därför ett stopp för vattenkraftrelaterade projekt och planer som skadar miljön, strider mot lokalbefolkningens vilja, inte är i linje med lokala eller entitetsbaserade utvecklingsplaner och endast gynnar investerare.

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, Bosnien och Hercegovinas presidentråd, Bosnien och Hercegovinas ministerråd, Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling samt regeringarna och parlamenten i Federationen Bosnien och Hercegovina, Republika Srpska och Brčko-distriktet och regeringarna i Bosnien och Hercegovinas tio kantoner.

(1) S/2018/416, 3.5.2018.
(2) S/2018/974, 31.10.2018.


Gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och finansiella regler för dessa fonder ***I
PDF 429kWORD 136k
Europaparlamentets ändringar antagna den 13 februari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering (COM(2018)0375 – C8-0230/2018 – 2018/0196(COD))(1)
P8_TA-PROV(2019)0096A8-0043/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Titeln
Förslag till
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering
om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) ska unionen för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, och att särskild uppmärksamhet ägnas landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. Enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska unionen understödja strävandena att uppnå dessa mål genom åtgärder som den vidtar genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska investeringsbanken och andra instrument. Artikel 322 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för att anta finansiella regler som reglerar förfarandet för budgetens upprättande och genomförande och redovisningen och revisionen av räkenskaperna samt kontrollen av de ekonomiska aktörernas ansvar.
(1)  Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) ska unionen för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, och att särskild uppmärksamhet ägnas landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. Dessa regioner drar särskild nytta av sammanhållningspolitiken. Enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska unionen understödja strävandena att uppnå dessa mål genom åtgärder som den vidtar genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska investeringsbanken och andra instrument. Artikel 322 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för att anta finansiella regler som reglerar förfarandet för budgetens upprättande och genomförande och redovisningen och revisionen av räkenskaperna samt kontrollen av de ekonomiska aktörernas ansvar.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Det är viktigt för Europeiska unionen och dess invånare att sammanhållningspolitiken behålls som unionens viktigaste investeringspolitik, och att finansieringen för perioden 2021‑2027 kvarstår på minst samma nivå som för programperioden 2014–2020. Nya medel till unionens övriga verksamhets- eller programområden bör inte tas från Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden.
Ändring 430
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  I syfte att vidareutveckla ett samordnat och harmoniserat genomförande av unionens fonder med delad förvaltning, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, åtgärder som finansieras med delade förvaltning enligt Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) och Instrumentet för gränsförvaltning och visering, bör finansiella regler fastställas med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget för alla dessa fonder (nedan kallade fonderna), med tydligt angivande av tillämpningsområdet för de relevanta bestämmelserna. Dessutom bör gemenssamma bestämmelser fastställas med stöd av artikel 177 i EUF-fördraget för att täcka specifika regler för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF.
(2)  I syfte att vidareutveckla ett samordnat och harmoniserat genomförande av unionens fonder med delad förvaltning, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, åtgärder som finansieras med delade förvaltning enligt Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) och Instrumentet för gränsförvaltning och visering, bör finansiella regler fastställas med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget för alla dessa fonder (nedan kallade fonderna), med tydligt angivande av tillämpningsområdet för de relevanta bestämmelserna. Dessutom bör gemensamma bestämmelser fastställas med stöd av artikel 177 i EUF-fördraget för att täcka specifika regler för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, EHFF och till en viss del Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling (Ejflu).
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  De yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade områdena bör omfattas av särskilda åtgärder och erhålla ytterligare finansiering enligt artikel 349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 fogat till 1994 års anslutningsakt.
(4)  De yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade områdena bör omfattas av särskilda åtgärder och erhålla ytterligare finansiering enligt artikel 349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 fogat till 1994 års anslutningsakt, för att kunna hantera de specifika nackdelar som deras geografiska plats medför.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet och proportionalitet i artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas när fonderna genomförs, med hänsyn tagen till unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör också iaktta skyldigheterna enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i konventionen och i enlighet med unionslagstiftningen om harmoniserade tillgänglighetskrav för varor och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. I syfte att skydda den inre marknadens integritet, bör verksamhet som gynnar företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.
(5)  De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet och proportionalitet i artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas när fonderna genomförs, med hänsyn tagen till unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör också iaktta skyldigheterna enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i konventionen och i enlighet med unionslagstiftningen om harmoniserade tillgänglighetskrav för varor och tjänster. I detta sammanhang bör fonderna genomföras på ett sätt som främjar avinstitutionalisering och närvård. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering eller uteslutning, eller infrastruktur som är otillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar, och med beaktande av de åtaganden som man har enats om under Parisavtalet. I syfte att skydda den inre marknadens integritet, bör verksamhet som gynnar företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Fattigdom är en av EU:s största utmaningar. Fonderna bör därför bidra till att utrota fattigdomen i unionen. De bör också bidra till att uppfylla unionens och dess medlemsstaters åtagande om att uppnå målen för hållbar utveckling.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Med tanke på betydelsen av att motverka klimatförändringar i enlighet med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till att integrera klimatåtgärder i den normala verksamheten och nå det övergripande målet att 25 % av unionens budget ska anslås till stöd för klimatmålen.
(9)  Med tanke på betydelsen av att motverka klimatförändringar i enlighet med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till att integrera klimatåtgärder i den normala verksamheten och nå det övergripande målet att 30 % av unionens budget ska anslås till stöd för klimatmålen. Klimatsäkring bör utgöra en integrerad del av programplanering och genomförande.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)   Med tanke på effekterna av migrantströmmarna från tredjeländer bör sammanhållningspolitiken bidra till integrationsprocesserna, i synnerhet genom att ge infrastrukturstöd åt de städer och lokala och regionala myndigheter som utför primärkontroller och är mest engagerade i genomförandet av integrationspolitiken.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Den del av unionens budget som anslås till fonderna bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning med medlemsstaterna i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen)12. Därför kommissionen och medlemsstaterna vid genomförandet av de fonder som omfattas av delad förvaltning iaktta principerna i budgetförordningen, såsom sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering.
(10)  Den del av unionens budget som anslås till fonderna bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning med medlemsstaterna i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen)12. Därför kommissionen och medlemsstaterna vid genomförandet av de fonder som omfattas av delad förvaltning iaktta principerna i budgetförordningen, såsom sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering. Medlemsstaterna bör ha ansvaret för förberedandet och genomförandet av sådana program. Detta bör ske på lämplig territoriell nivå och i överensstämmelse med sina institutionella, rättsliga och finansiella ramar av de organ som medlemsstaterna har utsett i detta syfte. Medlemsstaterna bör inte lägga till bestämmelser som gör det svårare för stödmottagaren att använda medlen.
__________________
__________________
12 EUT L […], […], s. […].
12 EUT L […], […], s. […].
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av fonderna, och bygger på flernivåstyre och det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/201413 fortsätta att gälla.
(11)  Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av fonderna, och bygger på flernivåstyre och regionala, lokala och andra offentliga myndigheters, det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör kommissionen ges befogenhet att ändra och anta kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/201413.
__________________
__________________
13 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).
13 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för att utpeka nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna tar fram sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram samtidigt med de årliga nationella reformprogrammen för att ange och samordna de prioriterade investeringsprojekt som bör få stöd med nationell finansiering och unionsfinansiering. De bör också bidra till att unionsfinansieringen används på ett enhetligt sätt och maximera det finansiella stödets mervärde, särskilt vad gäller stöd från fonderna, den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU.
utgår
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Medlemsstaterna bör fastställa hur landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artikel 121.2 i EUF‑fördraget och rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget (nedan kallade landsspecifika rekommendationer) beaktas när programdokumenten utarbetas. Under programperioden 2021–2027 (nedan kallad programperioden) bör medlemsstaterna regelbundet för övervakningskommittén och kommissionen rapportera om läget i programmen till stöd för de landsspecifika rekommendationerna. Under en halvtidsöversyn bör medlemsstaterna bland annat överväga behovet av ändringar av programmen för att ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits eller ändrats sedan början av programperioden.
(13)  Medlemsstaterna bör beakta hur landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artikel 121.2 i EUF‑fördraget och rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget (nedan kallade landsspecifika rekommendationer) beaktas när programdokumenten utarbetas, där de följer programmets mål. Under programperioden 2021–2027 (nedan kallad programperioden) bör medlemsstaterna regelbundet för övervakningskommittén och kommissionen rapportera om läget i programmen till stöd för de landsspecifika rekommendationerna och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Under en halvtidsöversyn bör medlemsstaterna bland annat överväga behovet av ändringar av programmen för att ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits eller ändrats sedan början av programperioden.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Medlemsstaterna bör ta hänsyn till innehållet i sina utkast till nationella energi- och klimatplaner, som ska utarbetas enligt förordningen om styrningen av energiunionen14, och resultatet av den process som leder till att unionen rekommendationer om dessa planer, program, liksom för de finansiella behoven för koldioxidsnåla investeringar.
(14)  Medlemsstaterna bör ta hänsyn till innehållet i sina utkast till nationella energi- och klimatplaner, som ska utarbetas enligt förordningen om styrningen av energiunionen14, och resultatet av den process som leder till att unionen rekommendationer om dessa planer, program, inklusive under halvtidsöversynen, liksom för de finansiella behoven för koldioxidsnåla investeringar.
__________________
__________________
14 [Förordning om styrningen av energiunionen, om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning (EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013, COM(2016) 759 final/2, 2016/0375 COD]
14 [Förordning om styrningen av energiunionen, om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning (EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013, COM(2016) 759 final/2, 2016/0375 COD]
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Partnerskapsavtalet, som utarbetas av varje medlemsstat, bör vara ett strategiskt dokument som ligger till grund för förhandlingarna mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten om programmens utformning. För att minska den administrativa bördan bör det inte vara nödvändigt att ändra partnerskapsavtalen under programperioden. För att underlätta planeringen och undvika överlappande innehåll i programdokumenten bör partnerskapsavtalen kunna ingås som en del av ett program.
(15)  Partnerskapsavtalet, som utarbetas av varje medlemsstat, bör vara ett strategiskt dokument som ligger till grund för förhandlingarna mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten om programmens utformning. För att minska den administrativa bördan bör det inte vara nödvändigt att ändra partnerskapsavtalen under programperioden. För att underlätta planeringen och undvika överlappande innehåll i programdokumenten bör det vara möjligt att inkludera partnerskapsavtalen som en del av ett program.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Varje medlemsstat bör ha flexibilitet att bidra till InvestEU för tillhandahållande av budgetgarantier för investeringar i den medlemsstaten.
(16)  Varje medlemsstat kan bidra till InvestEU för tillhandahållande av budgetgarantier för investeringar i den medlemsstaten under de specifika villkor som anges i artikel 10 i denna förordning.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  För att säkerställa att förutsättningarna föreligger för en ändamålsenlig och resurseffektiv användning av unionsstöd från fonderna, bör en begränsad förteckning över nödvändiga villkor samt en kortfattad och uttömmande uppsättning objektiva kriterier för bedömningen av dessa fastställas. Varje nödvändigt villkor bör vara kopplat till ett särskilt mål och bör vara automatiskt tillämpligt när det särskilda målet väljs ut för stöd. Om dessa villkor inte är uppfyllda bör utgifterna för insatser enligt de aktuella särskilda målen inte ingå i betalningsansökan. I syfte att upprätthålla en gynnsam investeringsmiljö bör det regelbundet övervakas att de nödvändiga villkoren fortsätter att vara uppfyllda. Det är också viktigt att se till att insatser som valts ut för stöd genomförs i överensstämmelse med de strategier och planeringsdokument som ligger till grund för de uppfyllda nödvändiga villkoren, och på så sätt säkerställa att alla medfinansierade insatser överensstämmer med unionens strategiska ram.
(17)  För att säkerställa att förutsättningarna föreligger för en inkluderande, icke-diskriminerande ändamålsenlig och resurseffektiv användning av unionsstöd från fonderna, bör en begränsad förteckning över nödvändiga villkor samt en kortfattad och uttömmande uppsättning objektiva kriterier för bedömningen av dessa fastställas. Varje nödvändigt villkor bör vara kopplat till ett särskilt mål och bör vara automatiskt tillämpligt när det särskilda målet väljs ut för stöd. Om dessa villkor inte är uppfyllda bör utgifterna för insatser enligt de aktuella särskilda målen inte ingå i betalningsansökan. I syfte att upprätthålla en gynnsam investeringsmiljö bör det regelbundet övervakas att de nödvändiga villkoren fortsätter att vara uppfyllda. Det är också viktigt att se till att insatser som valts ut för stöd genomförs i överensstämmelse med de strategier och planeringsdokument som ligger till grund för de uppfyllda nödvändiga villkoren, och på så sätt säkerställa att alla medfinansierade insatser överensstämmer med unionens strategiska ram.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Medlemsstaterna bör inrätta en resultatram för varje operativt program som omfattar alla indikatorer, delmål och mål för att övervaka, rapportera om och utvärdera programmets resultat.
(18)  Medlemsstaterna bör inrätta en resultatram för varje operativt program som omfattar alla indikatorer, delmål och mål för att övervaka, rapportera om och utvärdera programmets resultat. Detta bör leda till att projekturvalet och utvärderingen blir resultatdrivna.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Medlemsstaterna bör genomföra en halvtidsöversyn av alla program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden. Denna översyn bör leda till en heltäckande anpassning av programmen, med utgångspunkt i programmens resultat, och samtidigt ge tillfälle att beakta nya utmaningar och relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdas 2024. Samtidigt bör kommissionen 2024 tillsammans med den tekniska justeringen för 2025 se över alla medlemsstaters totala anslag till det sammanhållningspolitiska målet Investering för tillväxt och sysselsättning för åren 2025, 2026 och 2027 och tillämpa den fördelningsmetod som fastställs i den relevant grundrättsakten. Denna översyn tillsammans med resultatet av halvtidsöversynen bör leda till programändringar som ändrar medelstilldelningen för åren 2025, 2026 och 2027.
(19)  Medlemsstaterna bör genomföra en halvtidsöversyn av alla program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden. Denna översyn bör leda till en heltäckande anpassning av programmen, med utgångspunkt i programmens resultat, och samtidigt ge tillfälle att beakta nya utmaningar och relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdas 2024, samt framsteg med de nationella energi- och klimatplanerna och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Demografiska utmaningar bör också beaktas. Samtidigt bör kommissionen 2024 tillsammans med den tekniska justeringen för 2025 se över alla medlemsstaters totala anslag till det sammanhållningspolitiska målet Investering för tillväxt och sysselsättning för åren 2025, 2026 och 2027 och tillämpa den fördelningsmetod som fastställs i den relevanta grundrättsakten. Denna översyn tillsammans med resultatet av halvtidsöversynen bör leda till programändringar som ändrar medelstilldelningen för åren 2025, 2026 och 2027.
Ändring ar 425rev, 444rev, 448 och 469
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Mekanismerna för att knyta unionens finansieringsstrategier närmare till unionens ekonomiska styrning bör förbättras ytterligare, så att kommissionen kan lägga fram ett förslag till rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena till ett eller flera program i den berörda medlemsstaten, om medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningen. För att säkerställa ett enhetligt genomförande och med hänsyn till omfattningen av de ekonomiska effekterna av åtgärder som ska genomföras, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att underlätta fattandet av beslut som är nödvändiga för att säkerställa effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet användas.
utgår
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
(20a)  Medlemsstaterna kan i vederbörligen motiverade fall lägga fram en begäran om flexibilitet inom den nuvarande ramen för stabilitets- och tillväxtpakten för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder, som bekostas av den offentliga förvaltningen genom medfinansiering av investeringar som aktiveras som en del av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (”ESI-fonderna”). Kommissionen ska noggrant bedöma denna begäran vid fastställandet av den finanspolitiska korrigeringen inom ramen för antingen stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del eller för dess korrigerande del.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
(22a)  Större projekt står för en stor del av unionens utgifter och de är ofta av strategisk betydelse för att genomföra unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Det är därför berättigat att insatser som överskrider vissa trösklar även i fortsättningen omfattas av särskilda godkännandeförfaranden i enlighet med denna förordning. Tröskeln bör fastställas i förhållande till sammanlagd stödberättigande kostnad, med hänsyn tagen till förväntade nettointäkter. För tydlighetens skull bör därför innehållet i större projektansökningar anges. Ansökan bör innehålla nödvändig information för att säkerställa att ekonomiska bidrag från fonderna inte leder till en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga orter inom unionen. Medlemsstaten bör lämna alla nödvändiga uppgifter, och kommissionen bör bedöma större projekt för att avgöra om ansökan om ekonomiskt bidrag är berättigat.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  För att stärka den integrerade strategin för territoriell utveckling, bör investeringar i form av territoriella instrument som integrerade territoriella investeringar (ITI) och lokalt ledd utveckling (LLU) och andra territoriella verktyg inom ramen för målet ”Ett Europa närmare medborgarna” till stöd för initiativ som utformats av medlemsstaten för investeringar inom Eruf grundas på regionala och lokala utvecklingsstrategier. Vid tillämpningen av integrerade territoriella investeringar och territoriella verktyg som utformats av medlemsstaterna bör vissa minimikrav fastställas för de territoriella strategiernas innehåll. Dessa territoriella strategier bör utarbetas och godkännas under de behöriga myndigheternas eller organens ansvar. För att säkerställa att de behöriga myndigheterna eller organen är delaktiga i genomförandet av de territoriella strategierna, bör myndigheterna eller organen vara ansvariga för urvalet av de insatser som ska få stöd, eller delta i detta urval.
(23)  För att stärka den integrerade strategin för territoriell utveckling, bör investeringar i form av territoriella instrument som integrerade territoriella investeringar (ITI) och lokalt ledd utveckling (LLU) (kallad ”Leader” i Ejflu) och andra territoriella verktyg inom ramen för målet ”Ett Europa närmare medborgarna” till stöd för initiativ som utformats av medlemsstaten för investeringar inom Eruf grundas på regionala och lokala utvecklingsstrategier. Samma sak bör gälla för närliggande initiativ, såsom smarta byar. Vid tillämpningen av integrerade territoriella investeringar och territoriella verktyg som utformats av medlemsstaterna bör vissa minimikrav fastställas för de territoriella strategiernas innehåll. Dessa territoriella strategier bör utarbetas och godkännas under de behöriga myndigheternas eller organens ansvar. För att säkerställa att de behöriga myndigheterna eller organen är delaktiga i genomförandet av de territoriella strategierna, bör myndigheterna eller organen vara ansvariga för urvalet av de insatser som ska få stöd, eller delta i detta urval.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  För att bättre ta vara på den lokala potentialen är det nödvändigt att stärka och underlätta lokalt ledd utveckling. Därvidlag bör hänsyn tas till lokala behov och lokal potential, samt relevanta sociokulturella egenskaper, och strukturförändringar, stärkt lokal kapacitet och stimulans av innovation bör också ingå. Ett nära samarbete och en integrerad användning av fonderna för att genomföra strategier för lokala utveckling bör stärkas. Lokala aktionsgrupper som representerar lokalsamhällets intressen bör som grundläggande princip vara ansvariga för utformningen och genomförandet av lokalt ledda strategier för lokal utveckling. I syfte att underlätta ett samordnat stöd från olika fonder till lokalt ledda strategier för lokal utveckling och underlätta genomförandet av dem, bör modellen med en samordnande fond underlättas.
(24)  För att bättre ta vara på den lokala potentialen är det nödvändigt att stärka och underlätta lokalt ledd utveckling. Därvidlag bör hänsyn tas till lokala behov och lokal potential, samt relevanta sociokulturella egenskaper, och strukturförändringar, stärkt lokal och administrativ kapacitet och stimulans av innovation bör också ingå. Ett nära samarbete och en integrerad användning av fonderna för att genomföra strategier för lokal utveckling bör stärkas. Lokala aktionsgrupper som representerar lokalsamhällets intressen bör som grundläggande princip vara ansvariga för utformningen och genomförandet av lokalt ledda strategier för lokal utveckling. I syfte att underlätta ett samordnat stöd från olika fonder till lokalt ledda strategier för lokal utveckling och underlätta genomförandet av dem, bör modellen med en samordnande fond underlättas.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  För att minska den administrativa bördan bör tekniskt bistånd på medlemsstaternas initiativ genomföras enligt ett schablonbelopp baserat på framstegen i genomförandet av programmet. Sådant tekniskt stöd kan kompletteras med riktade åtgärder för administrativ kapacitetsuppbyggnad, där metoderna för ersättning inte är kostnadsbaserade. Åtgärder och resultat samt motsvarande unionsutbetalningar kan överenskommas i en färdplan och leda till betalningar för praktiska resultat.
(25)  För att minska den administrativa bördan bör tekniskt bistånd på medlemsstaternas initiativ genomföras enligt ett schablonbelopp baserat på framstegen i genomförandet av programmet. Sådant tekniskt stöd kan kompletteras med riktade åtgärder för administrativ kapacitetsuppbyggnad, exempelvis en utvärdering av personalkompetensen, där metoderna för ersättning inte är kostnadsbaserade. Åtgärder och resultat samt motsvarande unionsutbetalningar kan överenskommas i en färdplan och leda till betalningar för praktiska resultat.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  För att granska programmens resultat bör medlemsstaterna inrätta övervakningskommittéer. För Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör de årliga genomföranderapporterna ersättas med en årlig strukturerad politisk dialog baserad på de senaste uppgifterna om genomförandet av programmet som medlemsstaten tillhandahåller.
(27)  För att granska programmens resultat bör medlemsstaterna inrätta övervakningskommittéer som även består av representanter för det civila samhället och arbetsmarknadens parter. För Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör de årliga genomföranderapporterna ersättas med en årlig strukturerad politisk dialog baserad på de senaste uppgifterna om genomförandet av programmet som medlemsstaten tillhandahåller.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201616 finns det ett behov av att utvärdera fonderna på grundval av den information som samlats in till följd av specifika krav på övervakning och samtidigt undvika överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer som kan användas som utgångspunkt för utvärdering av fondernas praktiska genomslag.
(28)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201616 finns det ett behov av att utvärdera fonderna på grundval av den information som samlats in till följd av specifika krav på övervakning och samtidigt undvika överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer som kan användas som utgångspunkt för utvärdering av fondernas praktiska genomslag. Indikatorer bör utvecklas på ett könsmedvetet sätt, om möjligt.
_________________
_________________
16 EUT L 123, 12.5.2016, s. 13.
16 EUT L 123, 12.5.2016, s. 13.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  För att det ska finnas heltäckande och aktuell information om genomförandet av programmen att tillgå bör mer frekvent elektronisk rapportering av kvantitativa uppgifter fordras.
(29)  För att det ska finnas heltäckande och aktuell information om genomförandet av programmen att tillgå bör en effektiv och snabb elektronisk rapportering av kvantitativa uppgifter fordras.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  Till stöd för utarbetandet av relaterade program och verksamheter under nästa programperiod bör kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av fonderna. Vid slutet av programperioden bör kommissionen genomföra efterhandsutvärderingar av fonderna, som bör inriktas på fondernas genomslag.
(30)  Till stöd för utarbetandet av relaterade program och verksamheter under nästa programperiod bör kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av fonderna. Vid slutet av programperioden bör kommissionen genomföra efterhandsutvärderingar av fonderna, som bör inriktas på fondernas genomslag. Resultaten av dessa utvärderingar bör offentliggöras.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  För bidrag som ges till stödmottagare bör medlemsstaterna i ökad utsträckning använda sig av förenklade kostnadsalternativ. Tröskelvärdet för obligatorisk användning av förenklade kostnadsalternativ bör kopplas till insatsens totalkostnad, så att alla insatser under tröskelvärdet behandlas lika, oavsett om de är offentliga eller privata.
(34)  För bidrag som ges till stödmottagare bör medlemsstaterna i ökad utsträckning använda sig av förenklade kostnadsalternativ. Tröskelvärdet för obligatorisk användning av förenklade kostnadsalternativ bör kopplas till insatsens totalkostnad, så att alla insatser under tröskelvärdet behandlas lika, oavsett om de är offentliga eller privata. Om en medlemsstat har för avsikt att föreslå ett förenklat konstandsalternativ, bör den samråda med övervakningskommittén.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  I syfte att öka utnyttjandet av medfinansierade miljöinvesteringar bör synergier säkerställas med Life-programmet för miljö och klimatpolitik, särskilt genom Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt.
(36)  I syfte att öka utnyttjandet av medfinansierade miljöinvesteringar bör synergier säkerställas med Life-programmet för miljö och klimatpolitik, särskilt genom Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt, samt med projekt som finansieras genom Horisont Europa och andra unionsprogram.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  För att fonderna ska bli effektiva, rättvisa och leda till hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser som garanterar att investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar har en lång livslängd och förhindrar att fonderna utnyttjas på ett otillbörligt sätt. De förvaltande myndigheterna bör fästa särskild uppmärksamhet vid att inte stödja utflyttning vid urvalet av insatser och att belopp som felaktigt utbetalats till insatser som inte uppfyller kravet på långsiktighet betraktas som oriktigheter.
(38)  För att fonderna ska bli inkluderande, effektiva, rättvisa och leda till hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser som garanterar att investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar är icke-diskriminerande och har en lång livslängd och förhindrar att fonderna utnyttjas på ett otillbörligt sätt. De förvaltande myndigheterna bör fästa särskild uppmärksamhet vid att inte stödja utflyttning vid urvalet av insatser och att belopp som felaktigt utbetalats till insatser som inte uppfyller kravet på långsiktighet betraktas som oriktigheter.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas framför allt mellan fonderna och direkt förvaltade instrument, däribland reformverktyget. Dessa synergieffekter bör uppnås med hjälp av viktiga mekanismer, närmare bestämt godkännande av schablonsatser för stödberättigande kostnader från Horisont Europa för liknande insatser och möjligheten att kombinera finansiering från olika unionsinstrument i samma insats så länge som dubbel finansiering undviks. Denna förordning bör därför innehålla regler om kompletterande finansiering från fonderna.
(40)  För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas framför allt mellan fonderna och direkt förvaltade instrument, däribland reformverktyget. Denna politiska samordning bör främja lättanvända mekanismer och flernivåstyre. Dessa synergieffekter bör uppnås med hjälp av viktiga mekanismer, närmare bestämt godkännande av schablonsatser för stödberättigande kostnader från Horisont Europa för liknande insatser och möjligheten att kombinera finansiering från olika unionsinstrument i samma insats så länge som dubbel finansiering undviks. Denna förordning bör därför innehålla regler om kompletterande finansiering från fonderna.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 42a (nytt)
(42a)   I fråga om finansieringsinstrument bör förvaltningsmyndigheterna ha möjlighet att genom direkt tilldelning av kontrakt låta genomförandeuppgifter skötas av EIB-gruppen, nationella utvecklingsbanker eller internationella finansinstitut.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 44
(44)  Under fullständig hänsynstagande till de tillämpliga reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling som klargjordes redan under programperioden 2014–2020 bör de förvaltande myndigheterna ha möjlighet att besluta om de lämpligaste alternativen för genomförande av finansieringsinstrument, för att tillgodose regionernas särskilda behov.
(44)  Under fullständigt hänsynstagande till de tillämpliga reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling som klargjordes redan under programperioden 2014–2020 bör de förvaltande myndigheterna ha möjlighet att besluta om de lämpligaste alternativen för genomförande av finansieringsinstrument, för att tillgodose regionernas särskilda behov. Inom denna ram bör kommissionen, i samarbete med Europeiska revisionsrätten, ge råd till revisorer, förvaltande myndigheter och stödmottagare för att bedöma efterlevnaden av system för statligt stöd och statligt utvecklingsstöd.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 45a (nytt)
(45a)   För att öka graden av ansvarighet och öppenhet bör kommissionen införa ett system för behandling av klagomål, som bör vara tillgängligt för alla medborgare och intressenter under alla skeden av utarbetade och genomförande av program, inbegripet övervakning och utvärdering.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  För att programmen ska kunna börja genomföras snabbt bör det vara enkelt att ta över genomförandeformerna från den föregående programperioden. Det datoriserade system som redan inrättades för den föregående programperioden, anpassat vid behov, bör kunna fortsätta att användas, såvida inte ny teknik behövs.
(46)  För att programmen ska kunna börja genomföras snabbt bör det vara enkelt att ta över genomförandeformerna, inklusive administrations- och IT‑systemen, från den föregående programperioden, där så är möjligt. Det datoriserade system som redan inrättades för den föregående programperioden, anpassat vid behov, bör kunna fortsätta att användas, såvida inte ny teknik behövs.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 48a (nytt)
(48a)  För att främja ändamålsenlig användning av fonderna bör EIB:s stöd vara tillgängligt för alla medlemsstater på deras begäran. Detta kan inbegripa kapacitetsuppbyggnad, stöd till identifiering, utformning och genomförande av projekt samt rådgivning om finansieringsinstrument och investeringsplattformar.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 50
(50)  För att säkerställa en lämplig balans mellan ett ändamålsenligt och resurseffektivt genomförande av fonderna och de därmed sammanhängande administrativa kostnaderna och bördorna, bör förvaltningskontrollernas frekvens, omfattning och täckning baseras på en riskbedömning som tar hänsyn till faktorer såsom typen av insatser, stödmottagarna och den risknivå som konstaterats genom tidigare förvaltningskontroller och revisioner.
(50)  För att säkerställa en lämplig balans mellan ett ändamålsenligt och resurseffektivt genomförande av fonderna och de därmed sammanhängande administrativa kostnaderna och bördorna, bör förvaltningskontrollernas frekvens, omfattning och täckning baseras på en riskbedömning som tar hänsyn till faktorer såsom typen av insatser, insatsernas komplexitet och antal, stödmottagarna och den risknivå som konstaterats genom tidigare förvaltningskontroller och revisioner. Förvaltnings- och kontrollåtgärderna för fonderna bör stå i proportion till graden av risk för unionens budget.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 58
(58)  Medlemsstaterna bör också förebygga, upptäcka och effektivt beivra eventuella oriktigheter, inklusive bedrägeri som begås av stödmottagarna. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/201318 och förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/9619 och nr 2185/9620 får dessutom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/193921 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137122 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder så att alla personer eller enheter som tar emot medel från unionen samarbetar till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, beviljar kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör rapportera till kommissionen om upptäckta oriktigheter, inklusive bedrägerier, och om uppföljningen av dessa samt om uppföljningen av Olafs utredningar.
(58)  Medlemsstaterna bör också förebygga, upptäcka och effektivt beivra eventuella oriktigheter, inklusive bedrägeri som begås av stödmottagarna. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/201318 och förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/9619 och nr 2185/9620 får dessutom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/193921 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137122 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder så att alla personer eller enheter som tar emot medel från unionen samarbetar till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, beviljar kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör ge en detaljerad rapport till kommissionen om upptäckta oriktigheter, inklusive bedrägerier, och om uppföljningen av dessa samt om uppföljningen av Olafs utredningar. Medlemsstater som inte deltar i det förstärkta EPPO-samarbetet bör rapportera till kommissionen om beslut som har fattats av de nationella åklagarmyndigheterna när oriktigheter påverkar unionens budget.
__________________
__________________
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
19 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
19 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
20 Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
20 Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
21 Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
21 Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
22 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
22 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 61
(61)  Objektiva kriterier bör fastställas för att avgöra vilka regioner och områden som är berättigade till stöd från fonderna. I detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå bygga på det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200323, i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 868/201424.
(61)  Objektiva kriterier bör fastställas för att avgöra vilka regioner och områden som är berättigade till stöd från fonderna. I detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå bygga på det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200323, i dess senaste ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2016/206624.
__________________
__________________
23 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).
23 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).
24 Kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 241, 13.8.2014, s. 1).
24 Kommissionens förordning (EU) nr 2066/2016 av den 21 november 2016 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 322, 29.11.2016, s. 1).
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 62
(62)  För att fastställa en lämplig budgetram för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden, bör kommissionen slå fast den årliga fördelningen av tillgängliga anslag efter medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt tillsammans med en förteckning över stödberättigade regioner, samt anslag för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Eftersom medlemsstaternas nationella tilldelning bör fastställas på grundval av de statistiska uppgifter och prognoser som finns tillgängliga 2018 och eftersom prognosen är osäker, bör kommissionen se över samtliga medlemsstaters totala tilldelning 2024 på grundval av de senaste tillgängliga statistiska uppgifterna då och, om det föreligger en sammanlagd avvikelse på mer än ± 5 %, justera tilldelningen för åren 2025–2027, så att resultatet av halvtidsöversynen och den tekniska justeringen avspeglas i programändringarna samtidigt.
(62)  För att fastställa en lämplig budgetram för Eruf, ESF+, EHFF och Sammanhållningsfonden, bör kommissionen slå fast den årliga fördelningen av tillgängliga anslag efter medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt tillsammans med en förteckning över stödberättigade regioner, samt anslag för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Eftersom medlemsstaternas nationella tilldelning bör fastställas på grundval av de statistiska uppgifter och prognoser som finns tillgängliga 2018 och eftersom prognosen är osäker, bör kommissionen se över samtliga medlemsstaters totala tilldelning 2024 på grundval av de senaste tillgängliga statistiska uppgifterna då och, om det föreligger en sammanlagd avvikelse på mer än ± 5 %, justera tilldelningen för åren 2025–2027, så att resultatet av halvtidsöversynen och den tekniska justeringen avspeglas i programändringarna samtidigt.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 63
(63)  Projekt inom det transeuropeiska transportnätet i enlighet med förordning (EU) [nya FSE-förordningen]25 kommer att fortsätta att finansieras av Sammanhållningsfonden, både genom delad förvaltning och genom direkt genomförande inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Som fortsättning på den framgångsrika strategin under programperioden 2014–2020 bör 10 000 000 000 euro överföras från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa för detta ändamål.
(63)  Projekt inom det transeuropeiska transportnätet i enlighet med förordning (EU) [nya FSE-förordningen]25 kommer att fortsätta att finansieras av Sammanhållningsfonden, både genom delad förvaltning och genom direkt genomförande inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Som fortsättning på den framgångsrika strategin under programperioden 2014–2020 bör 4 000 000 000 euro överföras från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa för detta ändamål.
__________________
__________________
25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ... av den… om FSE (EUT L , , s. ).
25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ... av den… om FSE (EUT L , , s. ).
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 64
(64)  En viss del av medlen från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör anslås till Europeiska stadsinitiativet, som bör genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen.
(64)  En viss del av medlen från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör anslås till Europeiska stadsinitiativet, som bör genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen. I framtiden bör man ytterligare reflektera över det specifika stöd som ges till missgynnade regioner och samhällen.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 65a (nytt)
(65a)   I syfte att bemöta de utmaningar som medelinkomstregioner ställs inför, i enlighet med beskrivningen i den sjunde sammanhållningsrapporten1a (låg tillväxt jämfört med mer utvecklade regioner, men även jämfört med mindre utvecklade regioner, vilket särskilt är ett problem för regioner vars BNP per capita är mellan 90 % och 100 % av genomsnittlig BNP i EU-27), bör ”övergångsregioner” få lämpligt stöd och betraktas som regioner vars BNP per capita är mellan 75 % och 100 % av genomsnittlig BNP i EU-27.
___________________
1a Kommissionens sjunde rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning med titeln ”Min region, mitt Europa, vår framtid: Sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” (COM(2017)0583) av den 9 oktober 2017.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 66a (nytt)
(66a)  När det gäller Förenade kungarikets utträde ur unionen kommer vissa regioner och medlemsstater att påverkas mer än andra, på grund av deras geografi, karaktär och/eller omfattning på handelsförbindelser. Det är därför viktigt att finna praktiska lösningar för att även inom ramen för sammanhållningspolitiken möta de utmaningar som de berörda regionerna och medlemsstaterna kommer att ställas inför när Förenade kungariket väl har utträtt. Dessutom kommer man att behöva upprätta ett kontinuerligt samarbete som inkluderar utbyte av information och god praxis mellan de lokala och regionala myndigheter samt medlemsstater som påverkas mest.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 67
(67)  Det är nödvändigt att fastställa sammanhållningspolitikens högsta medfinansieringsgrader per regionkategori, för att säkerställa att medfinansieringsprincipen följs genom en lämplig nivå på medlemsstaternas offentliga eller privata stöd. Dessa grader bör återspegla den ekonomiska utvecklingen i regionerna i fråga om BNP per capita i förhållande till genomsnittet för EU-27.
(67)  Det är nödvändigt att fastställa sammanhållningspolitikens högsta medfinansieringsgrader per regionkategori, för att säkerställa att medfinansieringsprincipen följs genom en lämplig nivå på medlemsstaternas offentliga eller privata stöd. Dessa grader bör återspegla den ekonomiska utvecklingen i regionerna i fråga om BNP per capita i förhållande till genomsnittet för EU-27, samtidigt som man ser till att inte försämra hanteringen på grund av att de tilldelas en ny kategori.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 69
(69)  Dessutom bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF‑fördraget delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras, fastställandet av enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonbelopp och icke-kostnadsbaserad finansiering för alla medlemsstater samt fastställandet av standardiserade färdiga stickprovsmetoder.
(69)  Dessutom bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF‑fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändrandet av den europeiska uppförandekoden för partnerskap i syfte att anpassa koden till denna förordning, fastställandet av kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras, fastställandet av enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonbelopp och icke-kostnadsbaserad finansiering för alla medlemsstater samt fastställandet av standardiserade färdiga stickprovsmetoder.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 70
(70)  Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(70)  Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga, öppna samråd med alla berörda parter under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 73
(73)  Målen för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och att fastställa gemensamma finansiella regler för den del av unionens budget som genomförs genom delad förvaltning, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av dels skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika regionerna och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna och de begränsade ekonomiska resurserna i medlemsstaterna och regionerna, dels behovet av en enhetlig ram som omfattar flera unionsfonder under delad förvaltning. Eftersom dessa mål kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(73)  Målen för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och att fastställa gemensamma finansiella regler för den del av unionens budget som genomförs genom delad förvaltning, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av dels skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika regionerna och de särskilda utmaningarna för de minst gynnade regionerna och de begränsade ekonomiska resurserna i medlemsstaterna och regionerna, dels behovet av en enhetlig ram som omfattar flera unionsfonder under delad förvaltning. Eftersom dessa mål kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF‑fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led a
a)  Finansiella regler för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering (nedan kallade fonderna).
a)  Finansiella regler för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering (nedan kallade fonderna).
Ändring 431
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led b
b)  Gemensamma bestämmelser för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF.
b)  Gemensamma bestämmelser för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF, och för Ejflu i enlighet med de bestämmelser som anges i punkt 1a i denna artikel.
Ändring 432
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1a (ny)
1a.   Avdelning I kapitel I artikel 2 led 4 a, kapitel II artikel 5, avdelning III kapitel II artiklarna 22–28 och avdelning IV kapitel III avsnitt I artiklarna 41–43 ska tillämpas på de stödåtgärder som finansieras genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (nedan kallad Ejflu), och avdelning I kapitel I artikel 2 punkt 15–25 samt artikel V kapitel II avsnitt II artiklarna 52–56 ska tillämpas på de finansieringsinstrument som avses i artikel 74 i förordning (EU) nr [...] (förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken) och som får stöd från Ejflu.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 2 –led 1
1.  relevanta landsspecifika rekommendationer: rådets rekommendationer som antas i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget, om strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar inom tillämpningsområdet för fonderna såsom det anges i de fondspecifika förordningarna, samt relevanta rekommendationer som antas i enlighet med artikel [XX] i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [number of the new Energy Union Governance Regulation].
1.  relevanta landsspecifika rekommendationer: rådets rekommendationer som antas i enlighet med artiklarna 121.2, 121.4 och 148.4 i EUF-fördraget, om strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar inom tillämpningsområdet för fonderna såsom det anges i de fondspecifika förordningarna, samt relevanta rekommendationer som antas i enlighet med artikel [XX] i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [number of the new Energy Union Governance Regulation].
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1a (nytt)
1a.   nödvändigt villkor: ett konkret och exakt definierat villkor som har ett verkligt samband med en direkt inverkan på det faktiska och effektiva uppnåendet av ett specifikt mål för programmet.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 4a (nytt)
4a.  ”program”: när det gäller Ejflu avses de strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som omnämns i förordning (EU) [...] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 2 –led 8 – led c
c)  när det gäller statliga stödordningar avses det företag som tar emot stödet, och
c)  när det gäller statliga stödordningar avses det organ respektive det företag som tar emot stödet, förutom i de fall där stödet per företag är högst 200 000 euro, då den berörda medlemsstaten får besluta att stödmottagaren är det organ som beviljar stödet, utan att det påverkar tillämpningen av kommissionens förordningar (EU) nr 1407/20131a, nr 1408/20131b och nr 717/20141c, och
__________________
1a EUT L 352, 24.12.2013, s. 1.
1b EUT L 352, 24.12.2013, s. 9.
1c EUT L 190, 28.6.2014, s. 45.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 2 –led 9
9.  småprojektsfond: en insats inom ett Interregprogram för att välja ut och genomföra projekt av begränsad finansiell volym.
9.  småprojektsfond: en insats inom ett Interregprogram för att välja ut och genomföra projekt för bland annat kontakter mellan människor av begränsad finansiell volym.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 2 –led 21
21.  särskild fond: en fond som inrättats av en förvaltande myndighet eller en holdingfond för att tillhandahålla finansiella produkter till slutmottagare.
21.  särskild fond: en fond som inrättats av en förvaltande myndighet eller en holdingfond genom vilken de kan tillhandahålla finansiella produkter till slutmottagare.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 36a (nytt)
36a.  energieffektivitet först: prioritering inom all energiplanering och energipolitik, och alla investeringsbeslut, av åtgärder för att efterfrågan på och utbudet av energi ska bli mer effektivt.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 2 –led 37
37.  klimatsäkring: ett förfarande för att säkerställa att infrastruktur tål negativa klimateffekter i enlighet med nationella bestämmelser och riktlinjer, om sådana finns, eller internationellt erkända standarder.
37.  klimatsäkring: ett förfarande för att säkerställa att infrastruktur tål negativa klimateffekter i enlighet med internationellt erkända standarder eller nationella bestämmelser och riktlinjer, om sådana finns, att investeringar i infrastruktur sker i enlighet med principen om energieffektivitet först och att man väljer specifika metoder för att minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 37a (nytt)
37a.  EIB: Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden eller dotterbolag till Europeiska investeringsbanken.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a
a)  Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling.
a)  Ett mer konkurrenskraftigt och smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling och stärkta små och medelstora företag.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b
b)  Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering.
b)  En grönare, koldioxidsnål övergång på väg mot en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begräsning av klimatförändringar, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led c
c)  Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet.
c)  Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad rörlighet, inklusive smart och hållbar mobilitet, och regional IKT-konnektivitet.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led d
d)  Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
d)  Ett mer socialt och inkluderande Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led e
e)  Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ.
e)  Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av alla regioner, områden och lokala initiativ.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till miljö- och klimatmålen, med en metod som bygger på interventionstyperna för varje fond. Metoden innebär att stödet viktas för att avspegla i vilken omfattning det bidrar till miljö- och klimatmålen. När det gäller Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska viktningen knytas till dimensioner och koder för de interventionstyper som fastställs i bilaga I.
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa klimatsäkring inom relevanta insatser genom hela planerings- och genomförandeprocessen och tillhandahålla information om stödet till miljö- och klimatmålen, med en metod som bygger på interventionstyperna för varje fond. Metoden innebär att stödet viktas för att avspegla i vilken omfattning det bidrar till miljö- och klimatmålen. När det gäller Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska viktningen knytas till dimensioner och koder för de interventionstyper som fastställs i bilaga I.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa samordningen, komplementariteten och samstämmigheten mellan fonderna och andra unionsinstrument, t.ex. reformstödsprogrammet, inklusive reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. De ska optimera samordningsmekanismer för de ansvariga, för att undvika dubbelarbete vid programplaneringen och genomförandet.
4.  I enlighet med deras respektive ansvarsområden och i linje med subsidiaritetsprincipen och principen om flernivåstyre, ska medlemsstaterna och kommissionen säkerställa samordningen, komplementariteten och samstämmigheten mellan fonderna och andra unionsinstrument, t.ex. reformstödsprogrammet, inklusive reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. De ska optimera samordningsmekanismer för de ansvariga, i syfte att undvika dubbelarbete vid programplaneringen och genomförandet.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4a (ny)
4a.   Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att relevanta regler om statligt stöd följs.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna och kommissionen ska genomföra den del av unionens budget som tilldelats fonderna inom ramen för delad förvaltning i enlighet med artikel [63] i förordning (EU, Euratom) [number of the new financial regulation] (budgetförordningen).
1.  Medlemsstaterna, i överensstämmelse med deras institutionella och rättsliga ram, och kommissionen ska genomföra den del av unionens budget som tilldelats fonderna inom ramen för delad förvaltning i enlighet med artikel [63] i förordning (EU, Euratom) [number of the new financial regulation] (budgetförordningen).
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
2.  Kommissionen ska dock använda de stödbelopp från Sammanhållningsfonden som förs över till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Europeiska stadsinitiativet och interregionala innovationsinvesteringar, de stödbelopp som förs över från ESF+ till transnationellt samarbete samt bidragsbelopp till InvestEU37 och tekniskt stöd på kommissionens initiativ inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [artikel 62.1 a och c] i budgetförordningen.
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.2 ska kommissionen använda de stödbelopp från Sammanhållningsfonden som förs över till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Europeiska stadsinitiativet och interregionala innovationsinvesteringar, de stödbelopp som förs över från ESF+ till transnationellt samarbete samt bidragsbelopp till InvestEU37 och tekniskt stöd på kommissionens initiativ inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [artikel 62.1 a och c] i budgetförordningen.
_________________
_________________
37 Förordning (EU) [...] av den […] (EUT L […], […], s. […]).
37 Förordning (EU) [...] av den […] (EUT L […], […], s. […]).
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
3.  Kommissionen får genomföra samarbetet mellan de yttersta randområdena inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) inom ramen för indirekt förvaltning.
3.  Kommissionen får, efter godkännande av den berörda medlemsstaten och regionen, genomföra samarbetet mellan de yttersta randområdena inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) inom ramen för indirekt förvaltning.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – inledningen
1.  Varje medlemsstat ska få till stånd ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter. Åtminstone följande parter ska ingå:
1.  För partnerskapsöverenskommelsen och för varje program ska varje medlemsstat i enlighet med sin institutionella och rättsliga ram organisera ett fullständigt och effektivt partnerskap. Åtminstone följande parter ska ingå:
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led a
a)  kommuner och andra myndigheter,
a)  kommuner och regionala, lokala och andra myndigheter,
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led c
c)  relevanta organ som företräder civilsamhället, miljöorganisationer samt organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.
c)  relevanta organ som företräder civilsamhället, t.ex. miljöorganisationer , icke-statliga organisationer samt organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led ca (nytt)
ca)   forskningsinstitutioner och universitet, i tillämpliga fall.
Ändringar 78 och 459
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
2.  Enligt principen om flernivåstyre ska medlemsstaten låta de parterna delta i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelserna och vid utformningen och genomförandet av programmen, bland annat genom att delta i övervakningskommittéerna i enlighet med artikel 34.
2.  Enligt principen om flernivåstyre och med en nedifrån och upp-strategi ska medlemsstaten låta de parterna delta i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelserna och vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av programmen, bland annat genom att delta i övervakningskommittéerna i enlighet med artikel 34. I detta sammanhang ska medlemsstaterna avsätta en lämplig procentandel av medlen från fonden för uppbyggnad av administrativ kapacitet hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället. När det rör sig om gränsöverskridande program ska de berörda medlemsstaterna ta med parterna från samtliga deltagande medlemsstater.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3
3.  Arbetet med att organisera och genomföra partnerskap ska utföras i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/201438.
3.  Arbetet med att organisera och genomföra partnerskap ska utföras i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/201438. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 107 med avseende på ändringar av delegerad förordning (EU) 240/2014 för att anpassa den delegerade förordningen till denna förordning.
_________________
_________________
38 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).
38 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 4
4.  Minst en gång om året ska kommissionen samråda med de organisationer som företräder parterna på unionsnivå om genomförandet av programmen.
4.  Minst en gång om året ska kommissionen samråda med de organisationer som företräder parterna på unionsnivå om genomförandet av programmen, och rapportera om resultatet till Europaparlamentet och rådet.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 6a (ny)
Artikel 6a
Övergripande principer
1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna vid användningen av fonderna.
2.   Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet mellan könen, jämställdhetsintegrering och integration av jämställdhetsperspektivet genomgående beaktas och främjas vid utformning och genomförande av program, inbegripet vad gäller övervakning, rapportering och utvärdering.
3.   Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning i samband med utformning, genomförande, övervakning, rapportering och utvärdering av programmen. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska särskilt beaktas under utformningen och genomförandet av programmen.
4.   Målen för fonderna ska eftersträvas i linje med principen om hållbar utveckling och med unionens mål att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet och bekämpa klimatförändringarna med hänsyn tagen till principen om att förorenaren betalar i enlighet med artiklarna 191.1 och 191.2 i EUF-fördraget.
Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att miljöskyddskrav, resurseffektivitet, principen om energieffektivitet först, en socialt rättvis energiövergång, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald, motståndskraft mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering främjas i samband med utarbetande och genomförande av partnerskapsöverenskommelser och program. De ska ha som mål att undvika investeringar kopplade till produktion, bearbetning, distribution, lagring och förbränning av fossila bränslen.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1
1.  Varje medlemsstat ska utarbeta en partnerskapsöverenskommelse med arrangemang för hur fonderna ska kunna användas på ett effektivt sätt för perioden 1 januari 2021 till 31 december 2027.
1.  Varje medlemsstat ska utarbeta en partnerskapsöverenskommelse med arrangemang för hur fonderna ska kunna användas på ett effektivt sätt för perioden 1 januari 2021 till 31 december 2027. Ett sådant partnerskapsavtal ska utarbetas i enlighet med den uppförandekod som infördes genom kommissionens delegerade förordning (EG) nr 240/2014.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
2.  Medlemsstaten ska lämna in partnerskapsöverenskommelse till kommissionen innan eller samtidigt som den lämnar in det första programmet.
2.  Medlemsstaten ska lämna in partnerskapsöverenskommelse till kommissionen innan eller samtidigt som den lämnar in det första programmet, men senast den 30 april 2021.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
3.  Partnerskapsöverenskommelsen får lämnas in tillsammans med relevant årligt nationellt reformprogram.
3.  Partnerskapsöverenskommelsen får lämnas in tillsammans med relevant årligt nationellt reformprogram och den nationella energi- och klimatplanen.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led a
a)  De valda politiska målen, med uppgift om vilka fonder och program som ska användas för att uppnå dessa mål och en motivering för detta, samt i tillämpliga fall en motivering för varför man valt att använda InvestEU:s genomförandemodell, med beaktande av relevanta landsspecifika rekommendationer.
a)  De valda politiska målen, med uppgift om vilka fonder och program som ska användas för att uppnå dessa mål och en motivering för detta, med beaktande och uppräkning av relevanta landsspecifika rekommendationer samt regionala utmaningar.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led b – led i
i)  En sammanfattning av strategivalen och av de viktigaste resultaten som förväntas för var och en av fonderna, inklusive, i tillämpliga fall, genom användning av InvestEU.
i)  En sammanfattning av strategivalen och av de viktigaste resultaten som förväntas för var och en av fonderna.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led b – led ii
ii)  Samordning, avgränsning och komplementaritet mellan fonderna och, om lämpligt, samordning mellan nationella och regionala program.
ii)  Samordning, avgränsning och komplementaritet mellan fonderna och, om lämpligt, samordning mellan nationella och regionala program, i synnerhet när det gäller de strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som omnämns i förordning (EU) [...] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led b – led iii
iii)  Komplementaritet mellan fonderna och andra unionsinstrument, inklusive Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt.
iii)  Komplementaritet och synergieffekter mellan fonderna och andra unionsinstrument, inklusive Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt och, i tillämpliga fall, projekt som finansieras genom Horisont Europa.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led b – led iiia (nytt)
iiia)   Resultat i förhållande till mål, strategier och åtgärder inom ramen för de nationella energi- och klimatplanerna.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led c
c)  Det preliminära anslaget från var och en av fonderna, uppdelat per politiskt mål på nationell nivå, med beaktande av de fondspecifika bestämmelserna om tematisk koncentration.
c)  Det preliminära anslaget från var och en av fonderna, uppdelat per politiskt mål på nationell och i tillämpliga fall regional nivå, med beaktande av de fondspecifika bestämmelserna om tematisk koncentration
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led d
d)  I relevanta fall, fördelningen av medel per regionkategori enligt artikel 102.2, och de anslagsbelopp som föreslås ska föras över mellan regionkategorierna i enlighet med artikel 105.
d)  Fördelningen av medel per regionkategori enligt artikel 102.2, och de anslagsbelopp som föreslås ska föras över mellan regionkategorierna i enlighet med artikel 105.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led e
e)  De belopp som ska ges som bidrag till InvestEU, per fond och per regionkategori.
utgår
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led g
g)  En sammanfattning av de åtgärder som berörd medlemsstat ska vidta för att stärka sin administrativa kapacitet att genomföra fonderna.
g)  En sammanfattning av de åtgärder som berörd medlemsstat ska vidta för att stärka sin administrativa kapacitet att genomföra fonderna och dess förvaltning och kontrollsystem.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led ga (nytt)
ga)   Där så är relevant, ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med demografiska utmaningar och/eller särskilda behov i regioner och områden.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led gb (nytt)
gb)   En kommunikations- och synlighetsstrategi.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1a (nytt)
EIB kan, på medlemsstaternas begäran, delta i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen samt i förberedelserna av insatserna, finansieringsinstrument och offentlig-privata partnerskap.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 2
Avseende målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska partnerskapsöverenskommelsen endast innehålla en förteckning över planerade program.
Avseende målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska partnerskapsöverenskommelsen endast innehålla en förteckning över planerade program och gränsöverskridande investeringsbehov i den berörda medlemsstaten.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  Kommissionen ska bedöma partnerskapsöverenskommelsen och dess överensstämmelse med den här förordningen och med de fondspecifika bestämmelserna. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer.
1.  Kommissionen ska bedöma partnerskapsöverenskommelsen och dess överensstämmelse med den här förordningen och med de fondspecifika bestämmelserna. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta bestämmelserna i artikel 4 och 6 i relevanta landsspecifika rekommendationer, samt de åtgärder som är kopplade till integrerade nationella energi- och klimatplaner samt hur dessa hanteras.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2
2.  Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in partnerskapsöverenskommelsen.
2.  Kommissionen får framföra sina synpunkter inom två månader efter det att medlemsstaten har lämnat in partnerskapsöverenskommelsen.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3
3.  Medlemsstaten ska se över partnerskapsöverenskommelsen med beaktande av kommissionens synpunkter.
3.  Medlemsstaten ska se över partnerskapsöverenskommelsen med beaktande av kommissionens synpunkter inom en månad efter att de har lämnats in.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4
4.  Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av partnerskapsöverenskommelsen senast fyra månader efter den dag då den partnerskapsöverenskommelsen lämnades in av den berörda medlemsstaten. Partnerskapsöverenskommelsen ska inte ändras.
4.  Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av partnerskapsöverenskommelsen senast fyra månader efter den dag då den partnerskapsöverenskommelsen lämnades in av den berörda medlemsstaten för första gången. Partnerskapsöverenskommelsen ska inte ändras.
Ändring 428
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna får, antingen i partnerskapsöverenskommelsen eller i en begäran om ändring av ett program, anslå det belopp från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF som ska ges i bidrag till InvestEU och genomföras i form av budgetgarantier. Det belopp som ska lämnas i bidrag till InvestEU får inte överstiga 5 % av den totala tilldelningen för varje fond, utom i vederbörligen motiverade fall. Sådana bidrag ska inte utgöra överföring av medel i enlighet med artikel 21.
1.  Från den 1 januari 2023 får medlemsstaterna, efter godkännande av de berörda förvaltande myndigheterna och i en begäran om ändring av ett program, anslå det belopp på upp till 2 % från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF som ska ges i bidrag till InvestEU och genomföras i form av budgetgarantier. Upp till % av den totala tilldelningen för varje fond kan dessutom tilldelas InvestEU inom ramen för halvtidsöversynen. Sådana bidrag ska finnas tillgängliga för investeringar i enlighet med målen i sammanhållningspolitiken och inom samma regionkategori som de ursprungliga fonderna riktade sig till. När ett belopp från Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden anslås till InvestEU bör de nödvändiga villkor som beskrivs i artikel 11 och bilagorna III och IV i denna förordning gälla. Endast medel för de kommande kalenderåren får anslås.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2
2.   I partnerskapsöverenskommelsen får medel från innevarande och kommande kalender anslås. I en begäran om ändring av ett program får endast medel från kommande budgetår anslås.
utgår
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3
3.  Det belopp som avses i punkt 1 ska avsättas för den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatens avdelning.
3.  Det belopp som avses i punkt 1 ska avsättas för den del av EU-garantin som ingår i respektive medlemsstats avdelning.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4 – stycke 1
Om en överenskommelse om medverkan enligt artikel [9] i [InvestEU-förordningen] inte har ingåtts den 31 december 2021 för ett belopp som avses i punkt 1 och som anslagits i partnerskapsöverenskommelsen ska medlemsstaten lämna in en ansökan om ändring av programmet eller programmen för att använda motsvarande belopp.
Om en överenskommelse om medverkan enligt artikel [9] i [InvestEU-förordningen] inte har ingåtts den 31 december 2023 för ett belopp som avses i punkt 1 ska medlemsstaten lämna in en ansökan om ändring av programmet eller programmen för att använda motsvarande belopp.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4 – stycke 2
Överenskommelsen om medverkan för ett belopp som avses i punkt 1 och som anslagits i en ansökan om ändring av ett program ska ingås samtidigt som beslutet om ändring av programmet antas.
Överenskommelsen om medverkan för ett belopp som avses i punkt 1 och som anslagits i en ansökan om ändring av ett program ska ingås, eller ändras, beroende på omständigheterna, samtidigt som beslutet om ändring av programmet antas.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 5
5.  Om ett garantiavtal enligt artikel [9] i [InvestEU-förordningen] inte har ingåtts inom nio månader efter det att överenskommelsen om medverkan har godkänts ska de belopp som betalats till den gemensamma avsättningsfonden föras tillbaka till programmet eller programmen och medlemsstaten ska ansöka om en motsvarande programändring.
5.  Om ett garantiavtal enligt artikel [9] i [InvestEU-förordningen] inte har ingåtts inom nio månader efter det att överenskommelsen om medverkan har godkänts ska de belopp som betalats till den gemensamma avsättningsfonden föras tillbaka till ursprungsprogrammet eller ursprungsprogrammen och medlemsstaten ska ansöka om en motsvarande programändring. I detta särskilda fall kan medel från de föregående kalenderåren ändras, under förutsättning att åtagandena ännu inte har genomförts.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 7
7.  Medel som genererats av eller som kan härledas från belopp som anslagits till InvestEU och som genomförts i form av budgetgarantier ska göras tillgängliga för medlemsstaten och de ska användas till stöd inom samma mål i form av finansieringsinstrument.
7.  Medel som genererats av eller som kan härledas från belopp som anslagits till InvestEU och som genomförts i form av budgetgarantier ska göras tillgängliga för medlemsstaten och den lokala eller regionala myndighet som berörs av anslaget, och de ska användas till stöd inom samma mål i form av finansieringsinstrument.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1
För varje särskilt mål fastställs i den här förordningen vilka förutsättningar som måste föreligga för att målet ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt (nedan kallade nödvändiga villkor).
För varje särskilt mål fastställs i den här förordningen vilka förutsättningar som måste föreligga för att målet ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt (nedan kallade nödvändiga villkor). Genomförandevillkoren ska gälla i den utsträckning som de bidrar till att nå programmets särskilda mål.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  När medlemsstaten utarbetar ett program eller inför ett nytt särskilt mål i samband med en ändring av ett program ska den bedöma om de nödvändiga villkoren som är kopplade till det särskilda målet är uppfyllda. Ett nödvändigt villkor är uppfyllt om alla relevanta kriterier är uppfyllda. Medlemsstaten ska i varje program eller ändring av program ange vilka nödvändiga villkor som är uppfyllda och vilka som inte är det, och när den anser att ett nödvändigt villkor är uppfyllt ska den också motivera varför.
2.  När medlemsstaten utarbetar ett program eller inför ett nytt särskilt mål i samband med en ändring av ett program ska den bedöma om de nödvändiga villkoren som är kopplade till det särskilda målet är uppfyllda. Ett nödvändigt villkor är uppfyllt om alla relevanta kriterier är uppfyllda. Medlemsstaten ska i varje program eller ändring av program ange vilka nödvändiga villkor som är uppfyllda och vilka som inte är det, och när den anser att ett nödvändigt villkor är uppfyllt ska den också motivera varför. På begäran av medlemsstaten kan EIB bidra till bedömningen av vilka åtgärder som krävs för att uppfylla de nödvändiga villkoren.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 4 – stycke 1
Kommissionen ska inom tre månader efter det att den mottagit den information som avses i punkt 3 göra en bedömning och informera medlemsstaten om den håller med om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt.
Kommissionen ska inom två månader efter det att den mottagit den information som avses i punkt 3 göra en bedömning och informera medlemsstaten om den håller med om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 4 – stycke 2
Om kommissionen inte håller med om medlemsstatens bedömning ska den informera medlemsstaten om detta och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom en månad.
Om kommissionen inte håller med om medlemsstatens bedömning ska den informera medlemsstaten om detta och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom högst två månader
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 5 – stycke 1
Utgifter för insatser som är kopplade till det särskilda målet kan inte tas med i betalningsansökningar förrän kommissionen har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt enligt punkt 4.
Utgifter för insatser som är kopplade till det särskilda målet kan tas med i betalningsansökningar innan kommissionen har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt enligt punkt 4, utan att det påverkar innehållandet av själva ersättningen fram till dess att villkoret är uppfyllt.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaten ska fastställa en prestationsram som gör det möjligt att övervaka, rapportera om och utvärdera programprestationerna under genomförandet och bidra till att mäta fondernas övergripande prestation.
Medlemsstaten ska, i tillämpliga fall i samarbete med lokala och regionala myndigheter, fastställa en prestationsram som gör det möjligt att övervaka, rapportera om och utvärdera programprestationerna under genomförandet och bidra till att mäta fondernas övergripande prestation.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2
2.  Delmål och mål ska fastställas för varje särskilt mål inom ett program, med undantag för tekniskt stöd och för det särskilda målet för materiell fattigdom som fastställs i artikel [4 c vii] i ESF+-förordningen.
2.  Delmål och mål ska fastställas för varje särskilt mål inom ett program, med undantag för tekniskt stöd och för det särskilda målet för materiell fattigdom som fastställs i artikel [4.1 (xi)] i ESF+-förordningen.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – inledningen
1.  När det gäller program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska medlemsstaten se över varje program, med beaktande av följande:
1.  När det gäller program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska medlemsstaten och relevanta förvaltande myndigheter se över varje program, med beaktande av följande:
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led a
a)  De utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antas 2024.
a)  Nya utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antas 2024 och i relevanta fall de mål som identifierats i genomförandet av de integrerade nationella klimat- och energiplanerna.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led b
b)  Den socioekonomiska situationen i berörd medlemsstat eller region.
b)  Den socioekonomiska situationen i berörd medlemsstat eller region, inklusive läget för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och territoriella behov i syfte att minska skillnader samt ekonomiska och sociala ojämlikheter.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led da (nytt)
da)  Alla större finansiella, ekonomiska och sociala utvecklingar som kräver anpassning av programmen, däribland effekterna av symmetriska och asymmetriska chocker i medlemsstaterna och deras regioner.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – stycke 1
Medlemsstaten ska senast den 31 mars 2025 lämna in en ansökan till kommissionen om ändring av varje program i enlighet med artikel 19.1. Medlemsstaten ska motivera ändringen på grundval av de element som anges i punkt 1.
I enlighet med resultatet av översynen ska medlemsstaten senast den 31 mars 2025 lämna in en ansökan till kommissionen om ändring av varje program i enlighet med artikel 19.1 eller meddela att ingen ändring begärs. Medlemsstaten ska motivera ändringen på grundval av de element som anges i punkt 1 eller, i tillämpliga fall, ange skäl för att inte begära någon ändring av programmet.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – stycke 2 – led a
a)  Tilldelade medel per prioritering, inklusive beloppen för 2026 och 2027.
a)  Reviderad ursprunglig tilldelning per prioritering, inklusive beloppen för 2026 och 2027.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – stycke 2 – led ba (nytt)
ba)   De belopp som ska ges som bidrag till InvestEU per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3a (ny)
3a.   Kommissionen ska, senast den 31 mars 2026, anta en rapport som innehåller en sammanfattning av resultaten av den översyn som avses i punkterna 1 och 2. Kommissionen ska delge rapporten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.
Ändringar 425/rev, 444/rev, 448 och 469
Förslag till förordning
Artikel 15
[...]
utgår
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska utarbeta program för att genomföra fonderna under perioden 1 januari 202131 december 2027.
1.  Medlemsstaterna ska i samarbete med de partner som avses i artikel 6 utarbeta program för att genomföra fonderna under perioden 1 januari 2021-31 december 2027.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2 – stycke 1
Ett program ska bestå av prioriteringar. Varje program ska motsvara ett politiskt mål eller tekniskt stöd. En prioritering som motsvarar ett politiskt mål ska bestå av en eller flera särskilda mål. Flera prioriteringar kan motsvara samma politiska mål.
Ett program ska bestå av prioriteringar. Varje program ska motsvara ett eller flera politiska mål eller tekniskt stöd. En prioritering som motsvarar ett politiskt mål ska bestå av en eller flera särskilda mål. Flera prioriteringar kan motsvara samma politiska mål.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led a – led i
i)  ekonomiska, sociala och territoriella skillnader, utom för program som får stöd från EHFF,
i)  ekonomiska, sociala och territoriella skillnader, samt ojämlikheter, utom för program som får stöd från EHFF,
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led a – led ii
ii)  marknadsmisslyckanden, investeringsbehov och komplementaritet med andra former av stöd,
ii)  marknadsmisslyckanden, investeringsbehov, komplementaritet och synergieffekter med andra former av stöd,
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led a – led iii
iii)  utmaningar som identifieras i relevanta landsspecifika rekommendationer och andra relevanta rekommendationer från unionen till medlemsstaten,
iii)  utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationerna,
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led a – led iv
iv)  utmaningar i fråga om administrativ kapacitet och styrning,
iv)  utmaningar i fråga om administrativ kapacitet och styrning samt förenklingsåtgärder,
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led a – led iva (nytt)
iva)   en integrerad strategi för att vid behov åtgärda demografiska utmaningar,
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led a – led via (nytt)
via)   utmaningar och relaterade mål som identifieras i nationella energi- och klimatplaner och i den europeiska pelaren för sociala rättigheter,
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led a – led vii
vii)  för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering, framsteg när det gäller att genomföra relevanta delar av unionens regelverk och handlingsplaner.
vii)  för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering, framsteg när det gäller att genomföra relevanta delar av unionens regelverk och handlingsplaner samt fastställda brister.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led d – led i
i)  relaterade typer av åtgärder, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall,
i)  relaterade typer av åtgärder, inklusive en vägledande förteckning och tidplan över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall,
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led d – led iiia (nytt)
iiia)   åtgärder för säkerställande av jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering,
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led d – led v
v)  interregionala och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i minst en annan medlemsstat,
v)  interregionala, gränsöverskridande och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i minst en annan medlemsstat,
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led d – led va (nytt)
va)   investeringarnas hållbarhet,
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led d – led viia (nytt)
viia)   En beskrivning av hur komplementaritet och synergier med andra fonder och instrument kommer att eftersträvas.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led i
i)  Det tillvägagångssätt som planeras för att informera om och göra programmet synligt, genom att fastställa programmets mål, målgrupper, kommunikationskanaler, användning av sociala medier, planerad budget och relevanta indikatorer för övervakning och utvärdering.
i)  Det tillvägagångssätt som planeras för att informera om och göra programmet synligt, genom att fastställa programmets mål, målgrupper, kommunikationskanaler, användning av sociala medier där så är lämpligt samt en planerad budget och relevanta indikatorer för övervakning och utvärdering,
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1 – led j
j)  Förvaltande myndighet, revisionsmyndighet och organ tar emot betalningar från kommissionen.
j)  Förvaltande myndighet, revisionsmyndighet, den myndighet som ansvarar för redovisningsfunktionen enligt artikel 70 och organ tar emot betalningar från kommissionen.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 2
Led c och d i den här punkten ska inte gälla för det särskilda mål som anges i artikel [4 c vii)] i ESF+-förordningen.
Led c och d i den här punkten ska inte gälla för det särskilda mål som anges i artikel [4.1 (xi)] i ESF+-förordningen.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 2a (nytt)
En miljörapport som innehåller relevant information om miljöpåverkan i enlighet med direktiv 2001/42/EG ska bifogas programmet, med hänsyn tagen till att klimatförändringarna måste bekämpas.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 6
6.  För de Eruf-, ESF+ och Sammanhållningsfondsprogram som lämnats in i enlighet med artikel 16 ska den tabell som avses i punkt 3 f ii innehålla beloppen endast för åren 2021–2025.
6.  För de Eruf-, ESF+ och Sammanhållningsfondsprogram som lämnats in i enlighet med artikel 16 ska den tabell som avses i punkt 3 f ii innehålla beloppen för åren 2021–2027.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1
1.  Kommissionen ska bedöma programmet och dess överensstämmelse med den här förordningen och med de fondspecifika förordningarna, samt samstämmigheten med partnerskapsöverenskommelsen. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer.
1.  Kommissionen ska bedöma programmet och dess överensstämmelse med den här förordningen och med de fondspecifika förordningarna, samt samstämmigheten med partnerskapsöverenskommelsen. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer och relevanta utmaningar som konstateras vid genomförandet av de integrerade nationella klimat- och energiplanerna och inom den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samt hur dessa har hanterats.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2
2.  Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in programmet.
2.  Kommissionen får framföra sina synpunkter inom två månader efter det att medlemsstaten har lämnat in programmet.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3
3.  Medlemsstaten ska se över programmet med beaktande av kommissionens synpunkter.
3.  Medlemsstaten ska se över programmet med beaktande av kommissionens synpunkter inom två månader efter att de har lämnats in.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4
4.  Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av programmet senast sex månader efter den dag då programmet lämnades in av medlemsstaten.
4.  Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av programmet senast fem månader efter den dag då programmet lämnades in av medlemsstaten för första gången.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2
2.  Kommissionen ska bedöma ändringen och hur den följer den här förordningen och de fondspecifika förordningarna, inklusive kraven på nationell nivå, och den får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av det ändrade programmet.
2.  Kommissionen ska bedöma ändringen och hur den följer den här förordningen och de fondspecifika förordningarna, inklusive kraven på nationell nivå, och den får lämna synpunkter inom två månader från inlämningen av det ändrade programmet.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3
3.  Medlemsstaten ska se över det ändrade programmet med beaktande av kommissionens synpunkter.
3.  Medlemsstaten ska se över det ändrade programmet med beaktande av kommissionens synpunkter inom två månader efter att de har lämnats in.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 4
4.  Kommissionen ska godkänna ändringen av programmet inom sex månader efter det att det lämnats in av medlemsstaten.
4.  Kommissionen ska godkänna ändringen av programmet inom tre månader efter det att det lämnats in av medlemsstaten.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 5 – stycke 1
Medlemsstaten får under programperioden föra över högst 5 % av den ursprungliga tilldelningen för en prioritering, men inte mer än 3 % av programbudgeten, till en annan prioritering för samma fond inom samma program. För program som får stöd från Eruf och ESF+ får överföring göras endast av anslagen för samma regionkategori.
Medlemsstaten får under programperioden föra över högst 7 % av den ursprungliga tilldelningen för en prioritering, men inte mer än 5 % av programbudgeten, till en annan prioritering för samma fond inom samma program. När den gör detta ska medlemsstaten respektera den uppförandekod som infördes genom kommissionens delegerade förordning (EG) nr 240/2014. För program som får stöd från Eruf och ESF+ får överföring göras endast av anslagen för samma regionkategori.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 6
6.  Kommissionens godkännande ska inte krävas för rättelser som är rent tekniska eller redaktionella och som inte påverkar genomförandet av programmet. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana rättelser.
6.  Kommissionens godkännande ska inte krävas för rättelser som är rena skrivfel eller rent tekniska eller redaktionella och som inte påverkar genomförandet av programmet. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana rättelser.
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2
2.  Eruf och ESF+ får komplettera varandra och inom en gräns på 10 % av stödet från de fonderna för varje prioritering inom ett program får de finansiera hela eller en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra fonden, enligt den fondens regler om stödberättigande, under förutsättning att kostnaderna är nödvändiga för att genomföra insatsen.
2.  Eruf och ESF+ får komplettera varandra och inom en gräns på 15 % av stödet från de fonderna för varje prioritering inom ett program får de finansiera hela eller en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra fonden, enligt den fondens regler om stödberättigande, under förutsättning att kostnaderna är nödvändiga för att genomföra insatsen.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna får begära en överföring av högst 5 % av ett programs anslag från vilken som helst av fonderna till en annan fond med delad förvaltning eller till ett instrument med direkt eller indirekt förvaltning.
1.  I syfte att säkerställa flexibilitet får medlemsstaterna begära en överföring av högst 5% av ett programs anslag från vilken som helst av fonderna till Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden eller Europeiska havs- och fiskerifonden, om övervakningskommittén för programmet godkänner detta.
Ändringar 171 och 434
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2
2.  Överförda medel ska användas i enlighet med reglerna för den fond eller det instrument till vilken medlen förs över och när det gäller överföringar till instrument med direkt eller indirekt förvaltning ska de användas till förmån för den berörda medlemsstaten.
2.  Överförda medel ska användas i enlighet med reglerna för den fond eller det instrument till vilken medlen förs över.
Ändringar 172, 433 och 434
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 3
3.  En begäran enligt punkt 1 ska innehålla det totala belopp som förs över för varje år per fond och per regionkategori i förekommande fall, den ska vara vederbörligen motiverad och den ska åtföljas av det eller de reviderade programmen från vilka medel förs över i enlighet med artikel 19, med uppgift om till vilken fond eller vilket instrument beloppen förs över.
3.  En begäran enligt punkt 1 ska innehålla det totala belopp som förs över för varje år per fond och per regionkategori i förekommande fall, den ska vara vederbörligen motiverad sett till den komplementaritet och påverkan som ska uppnås, och den ska åtföljas av det eller de reviderade programmen från vilka medel förs över i enlighet med artikel 19, med uppgift om till vilken fond eller vilket instrument beloppen förs över.
Ändring 173
Förslag till förordning
Avdelning 3 – kapitel 1a (nytt)
KAPITEL I a – Större projekt
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 21a (ny)
Artikel 21a
Innehåll
Som ett led i ett eller flera program får Eruf och Sammanhållningsfonden stödja insatser som omfattar en rad arbeten, verksamheter eller tjänster som syftar till att fullgöra en odelbar uppgift av en precis ekonomisk eller teknisk natur med tydligt fastställda mål och vars totala stödberättigande kostnad överstiger 100 000 000 euro (nedan kallat större projekt). Finansieringsinstrument ska inte betraktas som större projekt.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 21b (ny)
Artikel 21b
Uppgifter som är nödvändiga för godkännande av större projekt
Innan ett större projekt godkänns ska den förvaltande myndigheten se till att följande uppgifter är tillgängliga:
a)  Uppgifter om det organ som ska ansvara för genomförandet av det större projektet och dess mandat.
b)  En beskrivning av investeringen och dess läge.
c)  Sammanlagd kostnad och sammanlagd stödberättigande kostnad.
d)  De genomförbarhetsstudier som genomförts, inklusive analys av alternativ och resultat.
e)  En kostnads-nyttoanalys, där det ingår en ekonomisk och finansiell analys, samt en riskbedömning.
f)  En miljökonsekvensbeskrivning där hänsyn tas till behovet av begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt motståndskraft mot katastrofer.
g)  En förklaring om på vilket sätt det större projektet överensstämmer med relevanta prioriteringar inom det eller de berörda programmen, och hur man förväntar sig att det kan bidra till att de specifika målen inom dessa prioriteringar kan uppnås samt det förväntade bidraget till socioekonomisk utveckling.
h)  En finansieringsplan där det redogörs för de totala ekonomiska medel som planeras ingå och det planerade stödet från fonderna, EIB och andra finansieringskällor, tillsammans med fysiska och finansiella indikatorer för att övervaka framstegen med beaktande av de identifierade riskerna.
i)  En tidsplan för genomförandet av det större projektet och, om genomförandeperioden förväntas bli längre än programperioden, de olika etapper för vilka stöd från fonderna kommer att krävas under programperioden.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 21c (ny)
Artikel 21c
Beslut om större projekt
1.   Kommissionen ska bedöma ett större projekt på grundval av de uppgifter som avses i artikel 21b för att avgöra om ansökan om ekonomiskt bidrag till det större projekt som valts av den förvaltande myndigheten är berättigad. Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av det ekonomiska bidraget till det valda större projektet senast tre månader efter det att de uppgifter som anges i artikel 21b lämnades in.
2.   Kommissionens godkännande i enlighet med stycke 1 ska ha som villkor att det första kontraktet undertecknas inom tre år efter godkännandet eller, om det gäller strukturer för offentlig-privata partnerskap, att överenskommelser om sådana partnerskap undertecknas mellan det offentliga och det privata organet inom tre år efter godkännandet.
3.   Om kommissionen inte godkänner det ekonomiska bidraget till det valda större projektet ska den i sitt beslut ange skälen till detta.
4.   Större projekt som lämnas in för godkännande enligt punkt 1 ska ingå i förteckningen över större projekt i ett operativt program.
5.   Utgifter som rör ett större projekt får tas med i en betalningsansökan efter det inlämnande för godkännande som avses i punkt 1. Om kommissionen inte godkänner det större projekt som den förvaltande myndigheten har valt ut ska den utgiftsdeklaration som görs efter det att medlemsstaten har dragit tillbaka ansökan eller efter antagandet av kommissionens beslut korrigeras i enlighet därmed.”
(Denna ändring kommer att kräva följdjusteringar i bilaga V).
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 22 – stycke 1 – led c
c)  Något annat territoriellt verktyg för att stödja initiativ som medlemsstaten utformar för att investeringar som planeras för Eruf inom det politiska mål som avses i artikel 4.1 e.
c)  Något annat territoriellt verktyg för att stödja initiativ som medlemsstaten utformar för att investeringar som planeras inom det politiska mål som avses i artikel 4.1 e.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 22 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaten ska säkerställa samstämmighet och samordning när lokala utvecklingsstrategier finansieras av mer än en fond.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1 – led a
a)  Det geografiska område som omfattas av strategin.
a)  Det geografiska område som omfattas av strategin, däribland funktionella kopplingar av ekonomisk, social och miljömässig karaktär.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1 – led d
d)  En beskrivning av parternas deltagande i enlighet med artikel 6 när det gäller att utarbeta och genomföra strategin.
d)  En beskrivning av parternas deltagande under artikel 6. när det gäller att utarbeta och genomföra strategin.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 2
2.  Relevanta myndigheter eller organ på stadsnivå, lokal nivå eller annan territoriell nivå ansvarar för att utarbeta de territoriella strategierna.
2.  Relevanta regionala eller lokala myndigheter eller andra myndigheter ska ha ansvar för att förbereda och godkänna de territoriella strategierna. Befintliga strategidokument om de berörda territorierna kan uppdateras och användas som territoriella strategier.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 3 – stycke 1
Om det inte ingår en förteckning över insatser som ska stödjas i den territoriella strategin ska relevanta myndigheter eller organ på stadsnivå, lokal nivå eller annan territoriell nivå välja ut eller delta i urvalet av insatser.
Om det inte ingår en förteckning över insatser som ska stödjas i den territoriella strategin ska relevanta myndigheter eller organ på stadsnivå, regional eller lokal nivå eller annan territoriell nivå välja ut eller delta i urvalet av insatser.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 3a (ny)
3a.   När de territoriella strategierna utarbetas ska de myndigheter som avses i stycke 2 samarbeta med relevanta förvaltande myndigheter, för att fastställa omfattningen av den verksamhet som ska stödjas inom det berörda programmet.
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 4
4.  Om en myndighet eller ett organ på stadsnivå, lokal nivå eller annan territoriell nivå utför andra arbetsuppgifter än urvalet av insatser som faller under den förvaltande myndighetens ansvar ska den förvaltande myndigheten ange att myndigheten är ett förmedlande organ.
4.  Om en regional, lokal eller annan myndighet eller ett annat organ utför andra arbetsuppgifter än urvalet av insatser som faller under den förvaltande myndighetens ansvar ska den förvaltande myndigheten ange att myndigheten är ett förmedlande organ.
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
De utvalda insatserna får stödjas inom mer än en prioritering i samma program.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1
1.  Om en strategi som genomförs i enlighet med artikel 23 omfattar investeringar som får stöd från en eller flera fonder, från ett eller flera program eller från mer än en prioritering inom samma program får åtgärderna genomföras i form av en integrerad territoriell investering (nedan kallad ITI).
1.  Om en strategi som genomförs i enlighet med artikel 23 omfattar investeringar som får stöd från mer än en fond, från ett eller flera program eller från mer än en prioritering inom samma program får åtgärderna genomföras i form av en integrerad territoriell investering (nedan kallad ITI). I lämpliga fall kan varje ITI kompletteras med ekonomiskt stöd från Ejflu.
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2a (ny)
2a.   Om det inte ingår en förteckning över insatser som ska stödjas i den territoriella strategin ska relevanta myndigheter på stadsnivå, regional eller lokal nivå eller andra myndigheter eller organ delta i urvalet av insatser.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1
1.  Eruf, ESF+ och EHFF får stödja lokalt ledd utveckling.
1.  Eruf, ESF+, EHFF och Ejflu ska stödja lokalt ledd utveckling. Inom ramen för Ejflu ska sådan utveckling betecknas som lokal utveckling inom Leaderprogrammet.
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2 – led b
b)  leds av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressegrupper och där ingen enskild intressegrupp styr beslutsfattandet,
b)  leds av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressegrupper och där ingen enskild intressegrupp, inklusive den offentliga sektorn, styr beslutsfattandet,
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2 – led d
d)  stöder nätverksarbete, innovativa inslag i det lokala sammanhanget och, när så är lämpligt, samarbete med andra territoriella aktörer.
d)  stöder nätverksarbete, nedifrån och upp-strategier, tillgänglighet, innovativa inslag i det lokala sammanhanget och, när så är lämpligt, samarbete med andra territoriella aktörer.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 4
4.  Om genomförandet av en sådan strategi omfattar stöd från mer än en fond får relevant förvaltande myndighet utse en av fonderna till samordnande fond.
4.  Om genomförandet av en sådan strategi omfattar stöd från mer än en fond får relevant förvaltande myndighet utse en av fonderna till samordnande fond. Den typ av åtgärder och insatser som ska finansieras av respektive berörd fond kan också specificeras.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – led d
d)  Målen för strategin, inklusive mätbara mål för resultaten och relaterade planerade åtgärder.
d)  Målen för strategin, inklusive mätbara mål för resultaten och relaterade planerade åtgärder som ett svar på lokala behov såsom de identifieras av lokalsamhället.
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – led f
f)  En finansieringsplan, inklusive det planerade anslaget från varje fond och program som berörs.
f)  En finansieringsplan, inklusive det planerade anslaget från varje fond, inklusive i tillämpliga fall Ejflu och varje program som berörs.
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 4
4.  Beslutet om godkännande av en strategi ska innehålla tilldelningen för varje fond och program som berörs samt ange ansvarsfördelningen för förvaltning och kontroll inom programmet eller programmen.
4.  Beslutet om godkännande av en strategi ska innehålla tilldelningen för varje fond och program som berörs samt ange ansvarsfördelningen för förvaltning och kontroll inom programmet eller programmen. Motsvarande nationella offentliga bidrag ska garanteras i förväg för hela perioden.
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2
2.  De förvaltande myndigheterna ska säkerställa att de lokala aktionsgrupperna antingen väljer en partner inom gruppen som samordnande partner i administrativa och ekonomiska frågor, eller att de tillsammans bildar en lagligt etablerad gemensam struktur.
2.  De förvaltande myndigheterna ska säkerställa att de lokala aktionsgrupperna är inkluderande och antingen väljer en partner inom gruppen som samordnande partner i administrativa och ekonomiska frågor, eller att de tillsammans bildar en lagligt etablerad gemensam struktur för att utföra uppgifter inom den lokalt ledda utvecklingsstrategin.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3 – led a
a)  Främja de lokala aktörernas kapacitet att utveckla och genomföra insatser.
a)  Främja de lokala aktörernas administrativa kapacitet att utveckla och genomföra insatser.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 5
5.  Den lokala aktionsgruppen får vara stödmottagare och den får genomföra insatser i enlighet med strategin.
5.  Den lokala aktionsgruppen får vara stödmottagare och den får genomföra insatser i enlighet med strategin samt främja åtskillnad av funktionerna inom den lokala aktionsgruppen.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlemsstaten ska säkerställa att stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling omfattar följande:
1.  Medlemsstaten ska, i syfte att säkerställa komplementaritet och synergieffekter, säkerställa att stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling omfattar följande:
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1 – led a
a)  Kapacitetsbyggande och förberedande åtgärder som stöder utformningen och det framtida genomförandet av strategierna.
a)  Administrativt kapacitetsbyggande och förberedande åtgärder som stöder utformningen och det framtida genomförandet av strategierna.
Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1 – led ba (nytt)
ba)   Styrning av den lokalt ledda utvecklingsstrategin för att underlätta utbyte mellan berörda parter, förse dem med information och stödja potentiella stödmottagare i deras utarbetande av ansökningar.
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1a (ny)
1a.   De insatser som avses i första stycket får särskilt omfatta:
a)  Bistånd till projektens utformning och bedömning.
b)  Stöd till en förstärkning av den institutionella och administrativa kapaciteten för effektiv förvaltning av fonderna.
c)  Studier kopplade till kommissionens rapporter om fonderna och till sammanhållningsrapporten.
d)  Åtgärder som rör analys, förvaltning, övervakning, informationsutbyte och genomförande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, liksom åtgärder rörande genomförandet av kontrollsystemen samt tekniskt och administrativt stöd.
e)  Utvärderingar, expertutlåtanden, statistik och studier, även av allmän art, som hänför sig till fondens nuvarande och framtida verksamhet.
f)  Åtgärder för att, i tillämpliga fall, sprida information, stödja nätverksarbete, utföra kommunikationsverksamhet med särskild uppmärksamhet på resultaten och mervärdet av stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, öka medvetenheten och främja samarbete och erfarenhetsutbyte, även med tredjeländer.
g)  Inrättande, drift och sammanlänkning av datasystem för förvaltning, övervakning, revision, kontroll och utvärdering.
h)  Insatser för att förbättra utvärderingsmetoderna och informationsutbytet om utvärderingspraxis.
i)  Insatser rörande revision.
j)  Förstärkning av nationell och regional kapacitet när det gäller investeringsplanering, finansieringsbehov, förberedelser, utformning och genomförande av finansieringsinstrument, gemensamma handlingsplaner och större projekt.
k)  Spridning av god praxis för att hjälpa medlemsstaterna att stärka kapaciteten hos de relevanta parter som avses i artikel 6.1 och deras paraplyorganisationer.
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1b (ny)
1b.   Kommissionen ska avsätta minst 15 % av medlen för tekniskt stöd i kommissionens initiativ till att göra kommunikationen med allmänheten effektivare och stärka synergieffekterna mellan de kommunikationsverksamheter som sker på kommissionens initiativ, genom att öka kunskapen om resultat, särskilt med hjälp av effektivare datainsamling och dataspridning, utvärderingar och rapporter, och särskilt genom att belysa hur fonderna bidrar till att förbättra människors liv och göra stödet från fonderna synligare samt öka medvetenheten om stödets resultat och mervärde. Informations-, kommunikations- och synlighetsåtgärder avseende resultaten och mervärdet av stödet från fonderna, med särskilt fokus på insatser, ska i förekommande fall fortsätta efter programmens slut. Sådana åtgärder ska också bidra till spridningen av information om unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen i denna förordning.
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 2
2.  Sådana åtgärder får omfatta framtida och tidigare programperioder.
2.  Sådana åtgärder får omfatta tidigare och framtida programperioder.
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 2a (ny)
2a.  För att undvika situationer där betalningar hålls inne ska kommissionen se till att de medlemsstater och regioner som har svårt att säkerställa efterlevnaden på grund av bristande administrativ kapacitet får tillräckligt tekniskt stöd för att förbättra denna administrativa kapacitet.
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1
1.  På en medlemsstats initiativ får fonderna stödja åtgärder, som kan omfatta tidigare och framtida programperioder, som är nödvändiga för att fonderna ska kunna förvaltas och användas effektivt.
1.  På en medlemsstats initiativ får fonderna stödja åtgärder, som kan omfatta tidigare och framtida programperioder, som är nödvändiga för att fonderna ska kunna förvaltas och användas effektivt och för den kapacitetsuppbyggnad för parterna som avses i artikel 6, samt för att garantera funktioner såsom förberedelse, utbildning, förvaltning, övervakning, utvärdering, synlighet och kommunikation.
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 3
3.  Inom varje program ska tekniskt stöd ges i form av en prioritering som gäller för en enda fond.
3.  Inom varje program ska tekniskt stöd ges i form av en prioritering som gäller för antingen en enda fond eller flera fonder.
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2 – inledningen
2.  De procentsatser som ersätts för tekniskt stöd genom fonderna ska vara följande:
2.  Med utgångspunkt i en överenskommelse mellan kommissionen och medlemsstaterna samt med hänsyn till programmets finansieringsplan, får de maximala procentsatser som ersätts för tekniskt stöd uppgå till följande:
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2 – led a
a)  Stöd från Eruf inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt samt stöd från Sammanhållningsfonden: 2,5 %.
a)  Stöd från Eruf inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt samt stöd från Sammanhållningsfonden: 3 %.
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2 – led b
b)  Stöd från ESF+: 4 %, program enligt artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen: 5 %.
b)  Stöd från ESF+: 5 %, program enligt artikel 4.1 xi i ESF+-förordningen: 6 %.
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2 – led d
d)  Stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering: 6 %.
d)  Stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering: 7 %.
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
För de yttersta randområdena ska procentsatsen under a, b och c vara upp till 1 procentenhet högre.
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 32 – stycke 1
Utöver vad som anges i artikel 31 får medlemsstaten föreslå att ytterligare tekniskt stöd ges för att stärka den kapacitet hos medlemsstatens myndigheter, stödmottagare och relevanta parter som behövs för att fonderna ska kunna förvaltas och användas effektivt.
Utöver vad som anges i artikel 31 får medlemsstaten föreslå att ytterligare tekniskt stöd ges för att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och tjänster, stödmottagare och relevanta parter som behövs för att fonderna ska kunna förvaltas och användas effektivt.
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 32 – stycke 2
Stöd till sådana åtgärder ska genomföras med finansiering som inte är kopplad till kostnader i enlighet med artikel 89.
Stöd till sådana åtgärder ska genomföras med finansiering som inte är kopplad till kostnader i enlighet med artikel 89. Tekniskt stöd i form av ett frivilligt särskilt program får genomföras antingen genom finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för tekniskt stöd eller genom återbetalning av de direkta kostnaderna.
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaten ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av programmet (nedan kallad övervakningskommitté) inom tre månader efter det att berörd medlemsstat underrättas om beslutet om godkännande av programmet.
Medlemsstaten ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av programmet (nedan kallad övervakningskommitté), efter samråd med förvaltningsmyndigheten, inom tre månader efter det att berörd medlemsstat underrättas om beslutet om godkännande av programmet.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 2
2.  Varje övervakningskommitté ska själv anta sin arbetsordning.
2.  Varje övervakningskommitté ska själv anta sin arbetsordning, och då beakta behovet av fullständig öppenhet.
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 5
5.  Punkterna 1–4 ska inte gälla för program enligt artikel [4 c vi] i ESF+-förordningen och relaterat tekniskt stöd.
5.  Punkterna 1–4 ska inte gälla för program enligt artikel [4.1 xi] i ESF+-förordningen och relaterat tekniskt stöd.
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaten ska fastställa övervakningskommitténs sammansättning och ska säkerställa en balanserad representation av medlemsstatens relevanta myndigheter och förmedlande organ och av företrädare för de partner som avses i artikel 6.
Medlemsstaten ska fastställa övervakningskommitténs sammansättning och ska genom en öppen process säkerställa en balanserad representation av medlemsstatens relevanta myndigheter och förmedlande organ och av företrädare för de partner som avses i artikel 6.
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2
2.  Kommissionens företrädare ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
2.  Kommissionens företrädare ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av övervakare och rådgivare. Europeiska investeringsbankens företrädare får i relevanta fall bjudas in till att delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2a (ny)
2a.  För Amif, ISF och BMVI ska relevanta decentraliserade byråer delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 1 – led aa (nytt)
aa)   förslaget till möjliga förenklingsåtgärder för mottagarna,
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 1 – led b
b)  eventuella problem som påverkar programmets prestation och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem,
b)  eventuella problem som påverkar programmets prestation och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem, inklusive eventuella oegentligheter i vederbörliga fall,
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 1 – led i
i)  framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner och stödmottagare, om det är relevant.
i)  framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner, partner och stödmottagare, om det är relevant.
Ändring 224
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 2 – led b
b)  de årliga prestationsrapporterna för program som får stöd från Eruf, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering samt den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden,
b)  de årliga prestationsrapporterna för program som får stöd från Eruf, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering samt den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden,
Ändring 225
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 2 – led da (nytt)
da)   förändringar i den vägledande förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse som avses i artikel 17.3,
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 2a (ny)
2a.   Övervakningskommittén får för den förvaltande myndigheten föreslå ytterligare interventionsinsatser.
Ändring 227
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 1 – stycke 1
Ett årligt översynsmöte för kommissionen och varje medlemsstat ska anordnas, för att de ska granska prestationen för varje program.
Ett årligt översynsmöte för kommissionen och varje medlemsstat ska anordnas, för att de ska granska prestationen för varje program. Förvaltande myndigheter ska vederbörligen delta i detta förfarande.
Ändring 228
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 6
6.  För program som får stöd från EHFF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska medlemsstaten lämna in en årlig prestationsrapport i enlighet med de fondspecifika förordningarna.
6.  För program som får stöd från EHFF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska medlemsstaten lämna in en årlig prestationsrapport i enlighet med de fondspecifika förordningarna.
Ändring 229
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 1 – stycke 2
Den första överföringen ska göras senast den 31 januari 2022 och den sista överföringen senast den 31 januari 2030.
Den första överföringen ska göras senast den 28 februari 2022 och den sista överföringen senast den 28 februari 2030.
Ändring 230
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 1 – stycke 3
För program enligt artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen ska uppgifter föras över varje år senast den 30 november.
För program enligt artikel 4.1 xi i ESF+-förordningen ska uppgifter föras över varje år senast den 30 november.
Ändring 231
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 2 – led a
a)  antalet utvalda insatser, insatsernas totala stödberättigande kostnad, bidraget från fonderna och de totala stödberättigande utgifter som stödmottagarna redovisat för den förvaltande myndigheten, allt uppdelat per interventionstyp,
a)  i de överföringar av uppgifter som ska göras senast den 31 januari, den 31 mars, den 31 maj, den 31 juli, den 30 september och den 30 november varje år: antalet utvalda insatser, insatsernas totala stödberättigande kostnad, bidraget från fonderna och de totala stödberättigande utgifter som stödmottagarna redovisat för den förvaltande myndigheten, allt uppdelat per interventionstyp,
Ändring 232
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 2 – led b
b)  värdena för output- och resultatindikatorer för de utvalda insatserna och värden som uppnåtts genom insatserna.
b)  endast i de överföringar av uppgifter som ska göras senast den 31 maj och den 30 november varje år: värdena för output- och resultatindikatorer för de utvalda insatserna och värden som uppnåtts genom insatserna.
Ändring 233
Förslag till förordning
Artikel 39 – punkt 1
1.  Den förvaltande myndigheten ska göra utvärderingar av programmet. Varje utvärdering ska innehålla en bedömning av programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde med syftet att förbättra kvaliteten när det gäller utformning och genomförande av programmen.
1.  Den förvaltande myndigheten ska göra utvärderingar av programmet. Varje utvärdering ska innehålla en bedömning av programmets inkluderingspotential, icke-diskriminerande beskaffenhet, ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet, synlighet och EU‑mervärde med syftet att förbättra kvaliteten när det gäller utformning och genomförande av programmen.
Ändring 234
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 2a (ny)
2a.   Den utvärdering som anges i punkt 2 ska inbegripa en utvärdering av den socioekonomiska effekten och finansieringsbehoven inom ramen för de politiska mål som beskrivs i artikel 4.1, inom och i de program som fokuserar på ett mer konkurrenskraftigt och smartare Europa genom främjande av innovativ och smart ekonomisk omvandling och ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT‑konnektivitet. Kommissionen ska offentliggöra slutsatserna från dessa utvärderingar på sin webbplats och överlämna dem till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Ändring 235
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1 – stycke 2 – led b
b)  Andra relevanta partner och organ.
b)  Andra relevanta partner och organ, däribland regionala, lokala och andra myndigheter, samt näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.
Ändring 236
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 1
1.  Den förvaltande myndigheten ska inom sex månader från godkännandet av programmet säkerställa att det finns en webbplats med information om de program som den ansvarar för, som omfattar programmets mål, verksamhet, tillgängliga finansieringsmöjligheter och resultat.
1.  Den förvaltande myndigheten ska inom sex månader från godkännandet av programmet säkerställa att det finns en webbplats med information om de program som den ansvarar för, som omfattar programmets mål, verksamhet, preliminära tidsplan för ansökningsomgångar, tillgängliga finansieringsmöjligheter och resultat.
Ändring 237
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 3 – stycke 1 – led a
a)  För rättsliga enheter: stödmottagarens namn.
a)  För rättsliga enheter: stödmottagarens och uppdragstagarens namn.
Ändring 240
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – led a
a)  På stödmottagarens officiella webbplats eller sidor på sociala medier, om sådana finns, ska det finnas en kort beskrivning av insatsen, i proportion till stödnivån, inklusive dess syfte och resultat, där unionens ekonomiska stöd framhävs.
a)  På stödmottagarens officiella webbplats och sidor på sociala medier, om sådana finns, ska det finnas en kort beskrivning av insatsen, i proportion till stödnivån, inklusive dess syfte och resultat, där unionens ekonomiska stöd framhävs.
Ändring 241
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – led c – inledningen
c)  De ska sätta upp skyltar eller anslagstavlor på offentlig plats så snart det konkreta genomförandet av insatserna som innebär fysiska investeringar eller inköp av utrustning inleds, för
c)  De ska sätta upp permanenta skyltar eller anslagstavlor som är tydligt synbara för allmänheten på offentlig plats så snart det konkreta genomförandet av insatserna som innebär fysiska investeringar eller inköp av utrustning inleds, för
Ändring 243
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – led d
d)  För insatser som inte omfattas av led c ska de offentligt anslå minst en tryckt affisch eller visa en elektronisk bildskärm i minst A3-format med information om insatsen, och där stödet från fonderna framhävs.
d)  För insatser som inte omfattas av led c ska de på en plats som är tydligt synbar för allmänheten anslå minst en tryckt affisch eller visa en elektronisk bildskärm i minst A3-format med information om insatsen, och där stödet från fonderna framhävs.
Ändring 244
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – led ea (nytt)
ea)   De ska offentligt och permanent, från tidpunkten för det fysiska genomförandet, anslå unionens emblem på ett sätt som är lätt synbart för allmänheten och i enlighet med de tekniska egenskaper som fastställs i bilaga VIII.
Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – stycke 2
Detta krav ska inte gälla insatser som får stöd inom det särskilda mål som fastställs i artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen.
Detta krav ska inte gälla insatser som får stöd inom det särskilda mål som fastställs i artikel 4.1 xi i ESF+-förordningen.
Ändring 246
Förslag till förordning
Artikel 47
Medlemsstaterna ska använda bidraget från fonderna för att tillhandahålla stöd till stödmottagarna i form av bidrag, finansieringsinstrument eller priser eller en kombination därav.
Medlemsstaterna ska använda bidraget från fonderna för att tillhandahålla stöd till stödmottagarna i form av bidrag, begränsad användning av finansieringsinstrument eller priser eller en kombination därav.
Ändring 247
Förslag till förordning
Artikel 49 – stycke 1 – led c
c)  En schablonsats på upp till 25 % av stödberättigande direkta kostnader, om satsen beräknas i enlighet med artikel 48.2 a.
c)  En schablonsats på upp till 25 % av stödberättigande direkta kostnader, om satsen beräknas i enlighet med artikel 48.2 a eller 48.2 c.
Ändring 248
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 2 – led a
a)  De senaste dokumenterade årliga bruttopersonalkostnaderna divideras med 1 720 timmar för personer som arbetar heltid, eller med motsvarande proportionell andel av 1 720 timmar, för personer som arbetar deltid.
a)  De senaste dokumenterade årliga bruttopersonalkostnaderna, med förväntade ytterligare kostnader för att beakta faktorer såsom ökningar av tariffer eller befordringar av personal, divideras med 1 720 timmar för personer som arbetar heltid, eller med motsvarande proportionell andel av 1 720 timmar, för personer som arbetar deltid.
Ändring 249
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 2 – led b
b)  De senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad divideras med arbetstiden per månad för den berörda personen, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning som avses i anställningsavtalet.
b)  De senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad, med förväntade ytterligare kostnader för att beakta faktorer såsom ökningar av tariffer eller befordringar av personal, divideras med arbetstiden per månad för den berörda personen, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning som avses i anställningsavtalet.
Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 2
2.  Finansieringsinstrumenten ska ge stöd till slutmottagarna endast för nya investeringar som förväntas ha ekonomisk bärkraft, t.ex. genom att leda till inkomster eller besparingar, och som inte får tillräcklig finansiering från marknadskällor.
2.  Finansieringsinstrumenten ska ge stöd till slutmottagarna endast för nya investeringar som förväntas ha ekonomisk bärkraft, t.ex. genom att leda till inkomster eller besparingar, och som inte får tillräcklig finansiering från marknadskällor. Sådant stöd kan inriktas på investeringar både i materiella och immateriella tillgångar såväl som rörelsekapital i enlighet med tillämpliga unionsregler för statligt stöd.
Ändring 251
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 3 – stycke 2 – led a
a)  Det belopp som finansieringsinstrumentet enligt förslaget ska få i programbidrag och den hävstångseffekt som förväntas.
a)  Det belopp som finansieringsinstrumentet enligt förslaget ska få i programbidrag och den hävstångseffekt som förväntas, tillsammans med relevanta bedömningar.
Ändring 252
Förslag till förordning
Artikel 52 – punkt 5
5.  Finansieringsinstrument får kombineras med extra programstöd i form av bidrag i en insats med ett enda finansieringsinstrument, inom ett enda finansieringsavtal, där de båda separata formerna av stöd kommer från det organ som genomför finansieringsinstrumentet. I sådana fall ska bestämmelser som gäller för finansieringsinstrument tillämpas på den insatsen med ett enda finansieringsinstrument.
5.  Finansieringsinstrument får kombineras med extra programstöd i form av bidrag i en insats med ett enda finansieringsinstrument, inom ett enda finansieringsavtal, där de båda separata formerna av stöd kommer från det organ som genomför finansieringsinstrumentet. I de fall beloppet för programstödet i form av ett bidrag understiger beloppet för programstöd i form av ett finansieringsinstrument ska de bestämmelser som gäller för finansieringsinstrument tillämpas.
Ändring 253
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 2 – stycke 2
Den förvaltande myndigheten ska välja ut det organ som genomför ett finansieringsinstrumentet.
Den förvaltande myndigheten ska välja ut det organ som genomför ett finansieringsinstrument, vilket bör vara möjligt genom antingen direkt eller indirekt kontraktstilldelning.
Ändring 254
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 2 – stycke 2a (nytt)
Den förvaltande myndigheten får anförtro genomförandeuppgifter genom direkt kontraktstilldelning till
a)  EIB,
b)  ett internationellt finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare,
c)  en statligt ägd bank eller ett statligt ägt institut, som etablerats som en rättslig enhet som bedriver finansiell verksamhet på yrkesmässig basis.
Ändring 255
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 7
7.  Den förvaltande myndigheten, när den förvaltar finansieringsinstrumentet i enlighet med punkt 2, eller det organ som genomför finansieringsinstrumentet, när det förvaltar finansieringsinstrumentet i enlighet punkt 3, ska föra separata räkenskaper eller använda en redovisningskod per prioritering och en för varje regionkategori för varje programbidrag och separat för de medel som avses i artiklarna 54 respektive 56.
7.  Den förvaltande myndigheten, när den förvaltar finansieringsinstrumentet i enlighet med punkt 2, eller det organ som genomför finansieringsinstrumentet, när det förvaltar finansieringsinstrumentet i enlighet punkt 3, ska föra separata räkenskaper eller använda en redovisningskod per prioritering och en för varje regionkategori eller en för varje interventionstyp när det gäller Ejflu, för varje programbidrag, samt separat för de medel som avses i artiklarna 54 respektive 56.
Ändring 256
Förslag till förordning
Artikel 53 – punkt 7a (ny)
7a.   Rapporteringskraven för de finansieringsinstrument som används för de avsedda syftena ska vara begränsade till förvaltningsmyndigheterna och till finansförmedlare.
Ändring 257
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 2
2.  Ränta och andra vinster som kan härledas från fondernas stöd till finansieringsinstrumenten ska användas inom samma mål som det ursprungliga stödet från fonderna, antingen inom samma finansieringsinstrument eller, om finansieringsinstrumentet har avvecklats, i andra finansieringsinstrument eller andra stödformer, fram till stödberättigandeperiodens slut.
2.  Ränta och andra vinster som kan härledas från fondernas stöd till finansieringsinstrumenten ska användas inom samma mål som det ursprungliga stödet från fonderna, antingen inom samma finansieringsinstrument eller, om finansieringsinstrumentet har avvecklats, i andra finansieringsinstrument eller andra stödformer, för ytterligare investeringar i slutmottagarna. I tillämpliga fall, för att täcka de förluster i det nominella beloppet för bidraget från fonderna till finansieringsinstrumentet som är resultatet av negativ ränta, om sådana förluster uppkommer trots aktiv likviditetsförvaltning av de organ som genomför finansieringsinstrument, fram till stödberättigandeperiodens slut.
Ändring 258
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 1
1.  Stöd från fonderna till finansieringsinstrument som investerats i slutmottagare samt andra inkomster från dessa investeringar som kan härledas från de fondernas stöd, får användas för differentierad behandling av investerare som verkar enligt principen om marknadsekonomi genom lämplig risk- och vinstdelning.
1.  Stöd från fonderna till finansieringsinstrument som investerats i slutmottagare samt andra inkomster från dessa investeringar som kan härledas från de fondernas stöd, får användas för differentierad behandling av investerare som verkar enligt principen om marknadsekonomi eller för andra former av unionsstöd, genom lämplig risk- och vinstdelning med beaktande av principen om sund ekonomisk förvaltning.
Ändring 259
Förslag till förordning
Artikel 55 – punkt 2
2.  Omfattningen av en sådan differentierad behandling får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att skapa incitament för att attrahera privata motpartsmedel, och den ska fastställas genom antingen ett konkurrensförfarande eller genom ett oberoende bedömningsförfarande.
2.  Omfattningen av en sådan differentierad behandling får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att skapa incitament för att attrahera privata motpartsmedel, och den ska fastställas genom antingen ett konkurrensförfarande eller genom den förhandsbedömning som utförs i linje med artikel 52 i denna förordning.
Ändring 260
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 1
1.  Medel som före stödberättigandeperiodens slut betalas tillbaka till finansieringsinstrumenten från investeringar i slutmottagare eller från frisläppta medel som avsatts enligt garantiavtal, inklusive återbetalningar av kapital och vinster och andra genererade inkomster som kan härledas från fondernas stöd, ska återanvändas inom samma eller andra investeringsinstrument inom samma mål samt för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter i samband med sådana ytterligare investeringar.
1.  Medel som före stödberättigandeperiodens slut betalas tillbaka till finansieringsinstrumenten från investeringar i slutmottagare eller från frisläppta medel som avsatts enligt garantiavtal, inklusive återbetalningar av kapital och vinster och andra genererade inkomster som kan härledas från fondernas stöd, ska återanvändas inom samma eller andra investeringsinstrument för ytterligare investeringar i slutmottagare inom samma mål samt för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter i samband med sådana ytterligare investeringar, med hänsyn tagen till principen om sund ekonomisk förvaltning.
Ändring 261
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Besparingar genom effektivare drift ska inte anses utgöra genererad inkomst i det avseende som avses i första stycket. I synnerhet ska kostnadsbesparingar från energieffektivitetsåtgärder inte leda till en motsvarande minskning av driftsstödet.
Ändring 262
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 2 – stycke 1
Utgifter ska berättiga till bidrag från fonderna om de har belastat en stödmottagare eller en privat partner i en insats inom ett offentlig-privat partnerskap samt har betalats i samband med genomförandet av insatsen mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller den 1 januari 2021, beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2029.
Utgifter ska berättiga till bidrag från fonderna om de har belastat en stödmottagare eller en privat partner i en insats inom ett offentlig-privat partnerskap samt har betalats i samband med genomförandet av insatsen mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller den 1 januari 2021, beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2030.
Ändring 263
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 4
4.  En insats får helt eller delvis genomföras utanför en medlemsstat, och även utanför unionen, under förutsättning att insatsen bidrar till programmets mål.
4.  En insats inom Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden får helt eller delvis genomföras utanför en medlemsstat, och även utanför unionen, under förutsättning att insatsen omfattas av en av de fem delarna i målet om Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) [...] (ETS‑förordningen) och bidrar till programmets mål.
Ändring 264
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 6
6.  Insatser ska inte väljas ut för stöd från fonderna om de har byggts färdigt eller genomförts fullt ut innan ansökan om stöd inom programmet lämnades in till den förvaltande myndigheten, oavsett om alla relaterade betalningar har gjorts.
6.  Insatser ska inte väljas ut för stöd från fonderna om de har byggts färdigt eller genomförts fullt ut innan ansökan om stöd inom programmet lämnades in till den förvaltande myndigheten, oavsett om alla relaterade betalningar har gjorts. Denna punkt ska inte gälla för utgifter i samband med ersättning för extrakostnader i de yttersta randområdena inom ramen för EHFF eller för utgifter som finansieras genom särskilda extraanslag till de yttersta randområdena inom Eruf och ESF+.
Ändring 265
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 1 – stycke 1 – led a
a)  Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter.
a)  Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter, eller i samband med ekonomiska instrument som härrör från negativ ränta.
Ändring 266
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 1 – stycke 1 – led c
c)   Mervärdesskatt (nedan kallad moms), utom för insatser där den totala kostnaden understiger 5 000 000 euro.
utgår
Ändring 267
Förslag till förordning
Artikel 58 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Behörighet för mervärdesskatt (nedan kallad moms) ska fastställas från fall till fall, utom för insatser där den totala kostnaden understiger 5 000 000 euro och för slutmottagares investeringar och utgifter.
Ändring 268
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 1 – stycke 2
Medlemsstaten får förkorta tidsfristen i första stycket till tre år när det gäller upprätthållande av investeringar eller bevarande av arbetstillfällen som skapats av små och medelstora företag.
Medlemsstaten får förkorta tidsfristen i första stycket till tre år i de vederbörligen motiverade fall som avses i leden a, b och c när det gäller bevarande av arbetstillfällen som skapats av små och medelstora företag.
Ändring 269
Förslag till förordning
Artikel 59 – punkt 3
3.  Punkterna 1 och 2 ska inte gälla för en insats som berörs av ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.
3.  Punkterna 1 och 2 ska inte gälla för programbidrag till eller från finansieringsinstrument eller en insats som berörs av ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.
Ändring 270
Förslag till förordning
Artikel 62 – punkt 3 – stycke 1
För punkt 1 d ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade. Om organ som genomför en holdingfond och/eller särskilda fonder i enlighet med artikel 53.3 väljs ut genom direkt kontraktstilldelning får de belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till organen och som kan deklareras som stödberättigande utgifter inte överstiga 5 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagarna i form av lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller som avsätts enligt garantiavtal.
För punkt 1 d ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade. Under de första tolv månaderna av finansieringsinstrumentets genomförande är grundläggande ersättning för förvaltningskostnader och avgifter stödberättigande. Om organ som genomför en holdingfond och/eller särskilda fonder i enlighet med artikel 53.2 väljs ut genom direkt kontraktstilldelning får de belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till organen och som kan deklareras som stödberättigande utgifter inte överstiga 5 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagarna i form av lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller som avsätts enligt garantiavtal.
Ändring 271
Förslag till förordning
Artikel 62 – punkt 3 – stycke 2
Det tröskelvärdet ska inte tillämpas om urvalet av organ som genomför finansieringsinstrument görs genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämplig lagstiftning och om den konkurrensutsatta upphandlingen visar att det finns behov av högre förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter.
Om urvalet av organ som genomför finansieringsinstrument görs genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämplig lagstiftning och om den konkurrensutsatta upphandlingen visar att det finns behov av högre förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter ska detta tröskelvärde vara prestationsbaserat.
Ändring 272
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa lagligheten och korrektheten för de utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas in till kommissionen, och de ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera samt rapportera oriktigheter, inklusive bedrägerier.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa lagligheten och korrektheten för de utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas in till kommissionen, och de ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera samt rapportera oriktigheter, inklusive bedrägerier. Medlemsstaterna ska samarbeta fullt ut med Olaf.
Ändring 273
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att övervakningssystemet och uppgifterna om indikatorerna är tillförlitliga och av god kvalitet.
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att övervakningssystemet och uppgifterna om indikatorerna är oberoende, tillförlitliga och av god kvalitet.
Ändring 274
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 6 – stycke 1
Medlemsstaterna ska införa rutiner för att säkerställa att klagomål som rör fonderna granskas effektivt. De ska på kommissionens begäran granska sådana klagomål som lämnats in till kommissionen och som faller inom tillämpningsområdet för deras program, samt informera kommissionen om resultaten av granskningarna.
Medlemsstaterna ska införa rutiner för att säkerställa att klagomål som rör fonderna granskas effektivt. Omfattningen av, samt reglerna och förfarandena för, sådana arrangemang ska vara medlemsstaternas ansvar i enlighet med deras institutionella och rättsliga ramar. De ska på kommissionens begäran granska sådana klagomål som lämnats in till kommissionen i enlighet med artikel 64.4a och som faller inom tillämpningsområdet för deras program, samt informera kommissionen om resultaten av granskningarna.
Ändring 275
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 7 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att allt informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna sker genom elektroniska system för datautbyte i enlighet med bilaga XII.
Medlemsstaterna ska säkerställa att allt informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna sker genom användarvänliga elektroniska system för datautbyte i enlighet med bilaga XII.
Ändring 276
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 7 – stycke 2
För program som får stöd från EHFF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska det första stycket tillämpas från den 1 januari 2023.
För program som får stöd från EHFF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering ska det första stycket tillämpas från den 1 januari 2022.
Ändring 277
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 7 – stycke 3
Det första stycket ska inte gälla för program enligt artikel [4 c vii] i ESF+-förordningen.
Det första stycket ska inte gälla för program enligt artikel [4.1 xi] i ESF+-förordningen.
Ändring 278
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 11
11.  Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer det format som ska användas vid rapporteringen av oriktigheter i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 109.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.
11.  Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer det format som ska användas vid rapporteringen av oriktigheter i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 109.2, för att säkerställa enhetliga villkor och regler för genomförandet av den här artikeln.
Ändring 279
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionen ska försäkra sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som överensstämmer med den här förordningen och att dessa system fungerar effektivt under genomförandet av programmen. Kommissionen ska upprätta en revisionsstrategi och en revisionsplan som ska bygga på en riskbedömning.
Kommissionen ska försäkra sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som överensstämmer med den här förordningen och att dessa system fungerar effektivt och ändamålsenligt under genomförandet av programmen. Kommissionen ska upprätta en revisionsstrategi och en revisionsplan för medlemsstaterna som ska bygga på en riskbedömning.
Ändring 280
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 2
2.  Kommissionens revisioner ska genomföras inom tre kalenderår efter det att de räkenskaper som innefattar de berörda utgifterna har godtagits. Tidsfristen ska inte gälla för insatser där det finns misstanke om bedrägerier.
2.  Kommissionens revisioner ska genomföras inom två kalenderår efter det att de räkenskaper som innefattar de berörda utgifterna har godtagits. Tidsfristen ska inte gälla för insatser där det finns misstanke om bedrägerier.
Ändring 281
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 4 – stycke 1 – led a
a)  Kommissionen ska informera den behöriga programmyndigheten om revisionen minst tolv arbetsdagar i förväg, utom i brådskande fall. Tjänstemän eller bemyndigade företrädare från medlemsstaten får delta i dessa revisioner.
a)  Kommissionen ska informera den behöriga programmyndigheten om revisionen minst femton arbetsdagar i förväg, utom i brådskande fall. Tjänstemän eller bemyndigade företrädare från medlemsstaten får delta i dessa revisioner.
Ändring 282
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 4 – stycke 1 – led c
c)  Kommissionen ska överlämna de preliminära granskningsresultaten till medlemsstatens behöriga myndighet, på minst ett av unionens officiella språk, inom tre månader efter revisionens sista dag.
c)  Kommissionen ska överlämna de preliminära granskningsresultaten till medlemsstatens behöriga myndighet, på minst ett av unionens officiella språk, inom två månader efter revisionens sista dag.
Ändring 283
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 4 – stycke 1 – led d
d)  Kommissionen ska överlämna revisionsrapporten, på minst ett av unionens officiella språk, inom tre månader efter att ha tagit emot ett fullständigt svar från medlemsstatens behöriga myndighet angående de preliminära granskningsresultaten.
d)  Kommissionen ska överlämna revisionsrapporten, på minst ett av unionens officiella språk, inom två månader efter att ha tagit emot ett fullständigt svar från medlemsstatens behöriga myndighet angående de preliminära granskningsresultaten. Medlemsstatens svar ska anses vara fullständigt om kommissionen inte har rapporterat att det saknas dokumentation inom två månader.
Ändring 284
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 4 – stycke 2
Kommissionen får förlänga de frister som avses i led c och d med ytterligare tre månader.
Kommissionen får i vederbörligen motiverade fall förlänga de frister som avses i led c och d med ytterligare två månader.
Ändring 285
Förslag till förordning
Artikel 64 – punkt 4a (ny)
4a.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 63.6 ska kommissionen införa ett system för hantering av klagomål som bör vara tillgängligt för medborgare och intressenter.
Ändring 286
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 2
2.  Revisionsmyndigheten ska vara en offentlig myndighet som är funktionellt oberoende av revisionsobjekten.
2.  Revisionsmyndigheten ska vara en offentlig eller privat myndighet som är funktionellt oberoende av den förvaltande myndigheten och de organ eller enheter till vilka funktioner har anförtrotts eller delegerats.
Ändring 287
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 1 – led e
e)  I ett elektroniskt system registrera och lagra de uppgifter om varje insats som behövs för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner, samt säkerställa uppgifternas säkerhet, integritet och konfidentialitet och autentisering av användarna.
e)  I elektroniska system registrera och lagra de uppgifter om varje insats som behövs för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner, samt säkerställa uppgifternas säkerhet, integritet och konfidentialitet och autentisering av användarna.
Ändring 288
Förslag till förordning
Artikel 67 – punkt 1 – stycke 1
För urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten fastställa och tillämpa icke-diskriminerande och tydliga kriterier och förfaranden som säkerställer jämställdhet samt beaktar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, principen om hållbar utveckling och unionens miljöpolitik i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget.
För urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten fastställa och tillämpa icke-diskriminerande och tydliga kriterier och förfaranden som säkerställer jämställdhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar samt beaktar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, principen om hållbar utveckling och unionens miljöpolitik i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget.
Ändring 289
Förslag till förordning
Artikel 67 – punkt 3 – led a
a)  säkerställa att de utvalda insatserna är förenliga med programmet och faktiskt bidrar till att programmets särskilda mål uppnås,
a)  säkerställa att de utvalda insatserna är hållbara, förenliga med programmet och de territoriella strategierna, och faktiskt bidrar till att programmets särskilda mål uppnås,
Ändring 290
Förslag till förordning
Artikel 67 – punkt 3 – led c
c)  säkerställa att de utvalda insatserna innebär det bästa förhållandet mellan stödbeloppet, den verksamhet som genomförs och förverkligandet av målen,
c)  säkerställa att de utvalda insatserna innebär ett lämpligt förhållande mellan stödbeloppet, den verksamhet som genomförs och förverkligandet av målen,
Ändring 291
Förslag till förordning
Artikel 67 – punkt 3 – led e
e)  säkerställa att de utvalda insatser som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU48 är föremål för en miljökonsekvensbedömning eller ett screeningförfarande på grundval av kraven i det direktivet, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU49,
e)  säkerställa att de utvalda insatser som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU48 är föremål för en miljökonsekvensbedömning eller ett screeningförfarande och att bedömningen av alternativa lösningar samt ett heltäckande offentligt samråd vederbörligen har beaktats på grundval av kraven i det direktivet, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU49,
_________________
_________________
48 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).
48 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).
49 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 124, 25.4.2014, s. 1).
49 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 124, 25.4.2014, s. 1).
Ändring 292
Förslag till förordning
Artikel 67 – punkt 3 – led f
f)  kontrollera att tillämplig lagstiftning har följts, om insatserna har påbörjats innan någon stödansökan har lämnats in till den förvaltande myndigheten,
f)  säkerställa att tillämplig lagstiftning har följts, om insatserna har påbörjats innan någon stödansökan har lämnats in till den förvaltande myndigheten,
Ändring 293
Förslag till förordning
Artikel 67 – punkt 3 – led j
j)  säkerställa klimatsäkring av investeringar i infrastruktur med en förväntad livslängd på minst fem år.
j)  säkerställa klimatsäkring, innan investeringsbeslut fattas, av investeringar i infrastruktur med en förväntad livslängd på minst fem år samt se till att man tillämpar principen om energieffektivitet först.
Ändring 294
Förslag till förordning
Artikel 67 – punkt 5a (ny)
5a.   Den förvaltande myndigheten får i vederbörligen motiverade fall besluta att bidra med upp till 5 % av ett programs ekonomiska anslag inom ramen för Eruf och ESF+ till specifika projekt inom den behöriga medlemsstaten i Horisont Europa, inklusive de som väljs ut i den andra fasen, förutsatt att dessa specifika projekt bidrar till programmålen i denna medlemsstat.
Ändring 295
Förslag till förordning
Artikel 67 – punkt 6
6.  När den förvaltande myndigheten väljer ut en insats av strategisk betydelse ska den omedelbart informera kommissionen och förse kommissionen med all relevant information om insatsen.
6.  När den förvaltande myndigheten väljer ut en insats av strategisk betydelse ska den inom en månad informera kommissionen och förse kommissionen med all relevant information om insatsen, inklusive en kostnads-nyttoanalys.
Ändring 296
Förslag till förordning
Artikel 68 – punkt 1 – stycke 1 – led b
b)  säkerställa, om medel finns tillgängliga, att stödmottagaren får hela det förfallna beloppet inom 90 dagar från den dag då stödmottagaren lämnar in sin betalningsansökan,
b)  säkerställa, för förfinansiering och delutbetalningar, att stödmottagaren får hela det utestående beloppet för kontrollerade utgifter inom 60 dagar från den dag då stödmottagaren lämnar in sin betalningsansökan,
Ändring 297
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 1 – led a
a)  Utarbetande och inlämning av betalningsansökningar till kommissionen i enlighet med artiklarna 85 och 86.
a)  Utarbetande och inlämning av betalningsansökningar till kommissionen i enlighet med artiklarna 85 och 86 och med beaktande av de revisioner som har utförts av, eller under överinseende av, revisionsmyndigheten.
Ändring 298
Förslag till förordning
Artikel 70 – punkt 1 – led b
b)  Upprättande av räkenskaperna i enlighet med artikel 92 och registrering av alla delar av räkenskaperna i ett elektroniskt system.
b)  Upprättande av och redogörelse för räkenskaperna, med bekräftelse av deras fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet, i enlighet med artikel 92 och registrering av alla delar av räkenskaperna i ett elektroniskt system.
Ändring 299
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 6a (ny)
6a.   Revisionen ska utföras enligt den tillämpliga standarden vid den tidpunkt då den granskade insatsen överenskoms, om inte nya standarder är mer förmånliga för stödmottagaren.
Ändring 300
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 6b (ny)
6b.   Om oegentligheter som föranleder straffavgifter påvisas under revisionen av en insats får detta inte leda till att kontrollens omfattning eller de finansiella korrigeringarna utsträcks utöver de utgifter som omfattas av räkenskapsåret för den granskade utgiften.
Ändring 301
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 1
1.  Revisionsmyndigheten ska utarbeta en revisionsstrategi som bygger på en riskbedömning, med beaktande av den beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem som föreskrivs i artikel 63.9, och som omfattar systemrevisioner och insatsrevisioner. Revisionsstrategin ska omfatta systemrevisioner av nyligen utsedda förvaltande myndigheter och myndigheter som sköter redovisningstjänsten inom nio månader efter deras första verksamhetsår. Revisionsstrategin ska utarbetas i enlighet med mallen i bilaga XVIII och den ska uppdateras årligen, efter den första årliga kontrollrapporten och revisionsuttalandet som lämnats till kommissionen. Den kan omfatta ett eller flera program.
1.  Revisionsmyndigheten ska, efter samråd med den förvaltande myndigheten, utarbeta en revisionsstrategi som bygger på en riskbedömning, med beaktande av den beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem som föreskrivs i artikel 63.9, och som omfattar systemrevisioner och insatsrevisioner. Revisionsstrategin ska omfatta systemrevisioner av nyligen utsedda förvaltande myndigheter och myndigheter som sköter redovisningstjänsten. Revisionen ska utföras inom nio månader efter deras första verksamhetsår. Revisionsstrategin ska utarbetas i enlighet med mallen i bilaga XVIII och den ska uppdateras årligen, efter den första årliga kontrollrapporten och revisionsuttalandet som lämnats till kommissionen. Den kan omfatta ett eller flera program. I sin revisionsstrategi får revisionsmyndigheten fastställa en gräns för samordnad granskning.
Ändring 302
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Ett förlikningsförfarande ska införas för fall där kommissionen och en medlemsstat är oeniga om revisionsresultaten.
Ändring 303
Förslag till förordning
Artikel 74 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska först använda all information och alla register i det elektroniska system som avses i artikel 66.1 e, inklusive resultat av förvaltningskontroller, och de ska enbart begära och erhålla ytterligare handlingar och revisionsbevis från de berörda stödmottagarna om de efter en yrkesmässig bedömning anser att så krävs för att dra robusta revisionsslutsatser.
Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska först använda all information och alla register i de elektroniska system som avses i artikel 66.1 e, inklusive resultat av förvaltningskontroller, och de ska enbart begära och erhålla ytterligare handlingar och revisionsbevis från de berörda stödmottagarna om de efter en yrkesmässig bedömning anser att så krävs för att dra robusta revisionsslutsatser.
Ändring 304
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 1
1.  Den förvaltande myndigheten ska genomföra förvaltningskontroller på plats i enlighet med artikel 68.1 endast hos organ som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder, hos organ som ger de underliggande nya lånen.
1.  Den förvaltande myndigheten ska genomföra förvaltningskontroller på plats i enlighet med artikel 68.1 endast hos organ som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder, hos organ som ger de underliggande nya lånen. Om finansieringsinstrumentet omfattar kontrollrapporter som styrker betalningsansökan, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 127 i finansieringsförordningen, behöver den förvaltande myndigheten inte utföra förvaltningskontroller på plats.
Ändring 305
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 2 – stycke 2
EIB och andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska dock lämna kontrollrapporter som stöder betalningsansökningarna till den förvaltande myndigheten.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 306
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 3
3.  Revisionsmyndigheten ska genomföra systemrevisioner och insatsrevisioner i enlighet med artiklarna 71, 73 eller 77 hos de organ som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder, hos organ som beviljar de underliggande nya lånen.
3.  Revisionsmyndigheten ska genomföra systemrevisioner och insatsrevisioner i enlighet med artiklarna 71, 73 eller 77 hos de organ som genomför finansieringsinstrumentet och, när det gäller garantifonder, hos organ som beviljar de underliggande nya lånen. Om finansieringsinstrumentet ger revisionsmyndigheten en årlig revisionsrapport som utarbetats av dess externa revisorer i slutet av varje kalenderår och omfattar de delar som ingår i bilaga XVII, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 127 i finansieringsförordningen, behöver revisionsmyndigheten inte genomföra ytterligare revisioner.
Ändring 307
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 3a (ny)
3a.   Inom ramen för garantifonderna får de organ som ansvarar för programrevisionen endast utföra kontroller eller revisioner av organ som tillhandahåller underliggande lån när en eller flera av följande situationer uppstår:
a)  Verifikationer avseende stöd från ett finansieringsinstrument till slutmottagare är inte tillgängliga hos den förvaltande myndigheten eller hos organen som genomför finansieringsinstrumenten.
b)  Det finns bevis för att de dokument som är tillgängliga hos den förvaltande myndigheten eller de organ som genomför finansieringsinstrumenten inte ger en sanningsenlig och korrekt bild av stödet.
Ändring 308
Förslag till förordning
Artikel 76 – punkt 1
1.  Utan att det påverkar bestämmelserna om statligt stöd ska den förvaltande myndigheten se till att alla verifikat som rör en insats som får stöd av fonderna bevaras på lämplig nivå under fem år räknat från den 31 december det år då den förvaltande myndigheten gjorde den sista utbetalningen till stödmottagaren.
1.  Utan att det påverkar bestämmelserna om statligt stöd ska den förvaltande myndigheten se till att alla verifikat som rör en insats som får stöd av fonderna bevaras på lämplig nivå under tre år räknat från den 31 december det år då den förvaltande myndigheten gjorde den sista utbetalningen till stödmottagaren.
Ändring 309
Förslag till förordning
Artikel 76 – punkt 2a (ny)
2a.   Den förvaltande myndigheten får besluta att den period som handlingar måste bevaras får förkortas i förhållande till stödmottagarnas riskprofil och storlek.
Ändring 310
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 2 – stycke 1 – inledningen
Förfinansieringen för varje fond ska, om medel finns tillgängliga, betalas i årliga delbetalningar före den 1 juli varje år enligt följande:
Förfinansieringen för varje fond ska betalas i årliga delbetalningar före den 1 juli varje år enligt följande:
Ändring 311
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 2 – stycke 1 – led b
b)  2022: 0,5 %.
b)  2022: 0,7 %.
Ändring 312
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 2 – stycke 1 – led c
c)  2023: 0,5 %.
c)  2023: 1 %.
Ändring 313
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 2 – stycke 1 – led d
d)  2024: 0,5 %.
d)  2024: 1,5 %.
Ändring 314
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 2 – stycke 1 – led e
e)  2025: 0,5 %.
e)  2025: 2 %.
Ändring 315
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 2 – stycke 1 – led f
f)  2026: 0,5 %
f)  2026: 2 %.
Ändring 316
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 3 – led b
b)  Beloppet för tekniskt stöd, beräknat i enlighet med artikel 31.2.
b)  Beloppet för tekniskt stöd, beräknat i enlighet med artikel 31.
Ändring 317
Förslag till förordning
Artikel 85 – punkt 4 – led ca (nytt)
ca)   I fråga om statligt stöd får betalningsansökan omfatta de förskott som stödbeviljande organ betalar ut till den stödberättigade om följande kumulativa villkor är uppfyllda: de omfattas av en bankgaranti eller motsvarande, de överstiger inte 40 % av det totala stödbeloppet till en stödmottagare för en given insats och de täcks av utgifter som stödmottagarna haft och som styrks med kvitterade fakturor inom tre år.
Ändring 318
Förslag till förordning
Artikel 86 – punkt 1
1.  Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 53.2 ska betalningsansökningar som lämnas in i enlighet med bilaga XIX omfatta de totala belopp som har betalats ut eller, när det gäller garantier, de belopp som avsatts enligt garantiavtal, av den förvaltande myndigheten till stödmottagare enligt artikel 62.1 a, b och c.
1.  Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 53.1 ska betalningsansökningar som lämnas in i enlighet med bilaga XIX omfatta de totala belopp som har betalats ut eller, när det gäller garantier, de belopp som avsatts enligt garantiavtal, av den förvaltande myndigheten till stödmottagare enligt artikel 62.1 a, b och c.
Ändring 319
Förslag till förordning
Artikel 86 – punkt 2 – inledningen
2.  Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 53.3 ska betalningsansökningar som omfattar utgifter för finansieringsinstrument lämnas in i enlighet med följande:
2.  Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 53.2 ska betalningsansökningar som omfattar utgifter för finansieringsinstrument lämnas in i enlighet med följande:
Ändring 320
Förslag till förordning
Artikel 87 – punkt 1
1.  Under förutsättning att det finns medel tillgängliga ska kommissionen göra mellanliggande betalningar senast 60 dagar efter den dag då en betalningsansökan tagits emot av kommissionen.
1.  Kommissionen ska göra mellanliggande betalningar senast 60 dagar efter den dag då en betalningsansökan tagits emot av kommissionen.
Ändring 321
Förslag till förordning
Artikel 90 – punkt 1 – led a
a)  Det finns bevis som tyder på en allvarlig brist men inga korrigerande åtgärder har vidtagits.
a)  Det finns bevis för en allvarlig brist men inga korrigerande åtgärder har vidtagits.
Ändring 322
Förslag till förordning
Artikel 91 – punkt 1 – led e
e)  Medlemsstaten har underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med artikel 15.6.
utgår
Ändring 323
Förslag till förordning
Artikel 99 – punkt 1
1.  Kommissionen ska dra tillbaka belopp i ett program som inte används för förfinansiering i enlighet med artikel 84 eller för vilka en betalningsansökan inte har lämnats in i enlighet med artiklarna 85 och 86 senast den 26 december det andra kalenderåret efter det år då budgetåtagandena gjordes för åren 20212026.
1.  Kommissionen ska dra tillbaka belopp i ett program som inte används för förfinansiering i enlighet med artikel 84 eller för vilka en betalningsansökan inte har lämnats in i enlighet med artiklarna 85 och 86 senast den 31 december det tredje kalenderåret efter det år då budgetåtagandena gjordes för åren 2021-2026.
Ändring 324
Förslag till förordning
Artikel 99 – punkt 2
2.   Det belopp som ska omfattas av förfinansiering eller betalningsansökningar inom den frist som anges i punkt 1 när det gäller budgetåtagandet 2021 ska vara 60 % av det åtagandet. Vid beräkningen av de belopp som ska omfattas under åren 2022–2025 ska 10 % av 2021 års budgetåtagande läggas till de årliga budgetåtagandena för de åren.
utgår
Ändring 325
Förslag till förordning
Artikel 99 – punkt 3
3.  Den del av åtagandena som fortfarande är öppen den 31 december 2029 ska dras tillbaka återtas om garantipaketet och den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från ESF+, Eruf och Sammanhållningsfonden inte har lämnats in till kommissionen inom den tidsfrist som fastställs i artikel 38.1.
3.  Den del av åtagandena som fortfarande är öppen den 31 december 2030 ska dras tillbaka om garantipaketet och den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från ESF+, Eruf och Sammanhållningsfonden inte har lämnats in till kommissionen inom den tidsfrist som fastställs i artikel 38.1.
Ändring 326
Förslag till förordning
Artikel 100 – punkt 1 – stycke 1 – led ba (nytt)
ba)  som det inte har varit möjligt att i rätt tid göra en betalningsansökan för på grund av förseningar på unionsnivå i upprättandet av den rättsliga och administrativa ramen för medlen för perioden 2021–2027.
Ändring 327
Förslag till förordning
Artikel 101 – punkt 2
2.  Medlemsstaten ska inom en månad godkänna det belopp som ska dras tillbaka eller lämna sina synpunkter.
2.  Medlemsstaten ska inom två månader godkänna det belopp som ska dras tillbaka eller lämna sina synpunkter.
Ändring 328
Förslag till förordning
Artikel 102 – punkt 1
1.  Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska stödja målet Investering för sysselsättning och tillväxt i alla regioner som motsvarar nivå 2 i den gemensamma nomenklatur för statistiska territoriella enheter (nedan kallad Nuts 2-regioner) som inrättats genom förordning (EG) nr 1059/2003, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 868/2014.
1.  Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska stödja målet Investering för sysselsättning och tillväxt i alla regioner som motsvarar nivå 2 i den gemensamma nomenklatur för statistiska territoriella enheter (nedan kallad Nuts 2-regioner) som inrättats genom förordning (EG) nr 1059/2003, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2016/2066.
Ändring 329
Förslag till förordning
Artikel 103 – punkt 1 – stycke 1
De medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som är tillgängliga för budgetåtaganden för åren 2021–2027 ska uppgå till 330 624 388 630 euro i 2018 års priser.
De medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som är tillgängliga för budgetåtaganden för åren 2021–2027 ska uppgå till 378 097 000 000 euro i 2018 års priser.
(Syftet med detta Ändring är att återinföra det belopp som finns tillgängligt för perioden 2014–2020, med nödvändiga ökningar, i enlighet med Europaparlamentets ståndpunkt om den fleråriga finansieringsramen för 2021‑2027. Denna ändring kommer att kräva följdjusteringar av beräkningarna i bilaga XXII.)
Ändring 330
Förslag till förordning
Artikel 103 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om årlig fördelning per medlemsstat av de samlade medlen inom målet Investering för sysselsättning tillväxt och sysselsättning och målet Europeiskt territoriellt samarbete samt en förteckning över stödberättigade regioner i enlighet med den metod som anges i bilaga XXII.
Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om årlig fördelning per medlemsstat av de samlade medlen inom målet Investering för sysselsättning tillväxt och sysselsättning och målet Europeiskt territoriellt samarbete samt en förteckning över stödberättigade regioner i enlighet med den metod som anges i bilaga XXII. Det minsta totala anslaget från fonderna, på nationell nivå, bör motsvara 76 % av den budget som anslagits till varje medlemsstat eller region under perioden 2014-2020.
Ändring 429
Förslag till förordning
Artikel 103 – punkt 2 – stycke 2a (nytt)
Utan att det påverkar de nationella anslagen för medlemsstaterna ska medlen för de regioner som hamnar i en lägre kategori för perioden 2021–2027 behållas på samma nivå som anslagen för 2014–2020.
Ändring 331
Förslag till förordning
Artikel 103 – punkt 2 – stycke 2b (nytt)
Med tanke på den särskilda betydelse för gränsöverskridande och transnationellt samarbete, och för de yttersta randområdena, som medlen inom sammanhållningspolitiken har, bör inte behörighetskriterierna för dessa vara mindre fördelaktiga än för perioden 2014–2020, och man bör säkerställa största möjliga kontinuitet med befintliga program.
(Denna ändring kommer att kräva följdjusteringar av beräkningarna i bilaga XXII.)
Ändring 332
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 97,5 % av de samlade medlen (dvs. till 322 194 388 630 euro) och de ska fördelas på följande sätt:
1.  Medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 97 % av de samlade medlen (dvs. till 366 754 000 000 euro i 2018 års priser) Av detta belopp ska 5 900 000 000 euro avsättas för barngarantin från resurserna i ESF+. De återstående medlen på 360 854 000 000 euro (i 2018 års priser) ska fördelas på följande sätt.
Ändring 333
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 1 – led a
a)  61,6 % (dvs. 198 621 593 157 euro) till mindre utvecklade regioner.
a)  61,6 % (dvs. 222 453 894 000 euro) till mindre utvecklade regioner.
Ändring 334
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 1 – led b
b)  14,3 % (dvs. 45 934 516 595 euro) till övergångsregioner.
b)  14,3 % (dvs. 51 446 129 000 euro) till övergångsregioner.
Ändring 335
Förslag till förordning
Artikel 104 – stycke 1 – led c
c)  10,8 % (dvs. 34 842 689 000 euro) till mer utvecklade regioner.
c)  10,8 % (dvs. 39 023 410 000 euro) till mer utvecklade regioner.
Ändring 336
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 1 – led d
d)  12,8 % (dvs. 41 348 556 877 euro) till medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden.
d)  12,8 % (dvs. 46 309 907 000 euro) till medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden.
Ändring 337
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 1 – led e
e)  0,4 % (dvs. 1 447 034 001 euro) som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
e)  0,4 % (dvs. 1 620 660 000 euro) som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
Ändring 338
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 3 – stycke 1
Tillgängliga medel för ESF+ inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska vara 88 646 194 590 euro.
Tillgängliga medel för ESF+ ska vara 28,8 % av resurserna inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt (dvs. 105 686 000 000 euro i 2018 års priser). Det inkluderar inte finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa.
Ändring 339
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 3 – stycke 2
Den tilläggsfinansiering för de yttersta randområdena som avses i punkt 1 e och som tilldelats ESF+ ska uppgå till 376 928 934 euro.
Den tilläggsfinansiering för de yttersta randområdena som avses i punkt 1 e och som tilldelats ESF+ ska uppgå till 0,4 % av de medel som anges i första stycket (dvs. 424 296 054 euro i 2018 års priser).
Ändring 340
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 4 – stycke 1
Det stödbelopp från Sammanhållningsfonden som ska överföras till FSE ska uppgå till 10 000 000 000 euro. Det ska enbart användas till transportinfrastrukturprojekt som genomförs genom särskilda ansökningsomgångar i enlighet med förordning (EU) [number of new CEF Regulation] i de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden.
Det stödbelopp från Sammanhållningsfonden som ska överföras till FSE ska uppgå till 4 000 000 000 euro i 2018 års priser. Det ska användas till transportinfrastrukturprojekt, med hänsyn till medlemsstaternas och regionernas behov av infrastrukturinvesteringar, som genomförs genom särskilda ansökningsomgångar i enlighet med förordning (EU) [number of new CEF Regulation] i enbart de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden.
Ändring 341
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 4 – stycke 5
30 % av de medel som överförts till FSE ska vara tillgängliga omedelbart efter det att de förts över till de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med förordning (EU) [the new CEF Regulation].
utgår
Ändring 342
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 4 – stycke 6
Regler som gäller för transportsektorn enligt förordning (EU) [new CEF Regulation] ska tillämpas i de särskilda ansökningsomgångar som avses i första stycket. Fram till den 31 december 2023 ska urvalet av de projekt som är berättigade till finansiering respektera de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden när det gäller 70 % av de medel som förts över till FSE.
Regler som gäller för transportsektorn enligt förordning (EU) [new CEF Regulation] ska tillämpas i de särskilda ansökningsomgångar som avses i första stycket. Fram till den 31 december 2023 ska urvalet av de projekt som är berättigade till finansiering respektera de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden.
Ändring 343
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 5
5.  Av medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 500 000 000 euro anslås till Europeiska stadsinitiativet, under kommissionens direkta eller indirekta förvaltning.
5.  Av medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 560 000 000 euro i 2018 års priser anslås till Europeiska stadsinitiativet, under kommissionens direkta eller indirekta förvaltning.
Ändring 344
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 6
6.  Av medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 175 000 000 euro anslås till transnationellt samarbete som stöder innovativa lösningar under direkt eller indirekt förvaltning.
6.  Av medlen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska 196 000 000 euro i 2018 års priser anslås till transnationellt samarbete som stöder innovativa lösningar under direkt eller indirekt förvaltning.
Ändring 345
Förslag till förordning
Artikel 104 – punkt 7
7.  Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 2,5 % av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna för åren 2021–2027 (dvs. totalt 8 430 000 000 euro).
7.  Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 3 % av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna för åren 2021–2027 (dvs. totalt 11 343 000 000 euro i 2018 års priser).
Ändring 346
Förslag till förordning
Artikel 105 – punkt 1 – led a
a)  högst 15 % av de totala anslagen för mindre utvecklade regioner till övergångsregioner eller till mer utvecklade regioner samt från övergångsregioner till mer utvecklade regioner,
a)  högst 5 % av de totala anslagen för mindre utvecklade regioner till övergångsregioner eller till mer utvecklade regioner samt från övergångsregioner till mer utvecklade regioner,
Ändring 347
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 3 – stycke 1 – led a
a)  70 % för mindre utvecklade regioner,
a)  85 % för mindre utvecklade regioner,
Ändring 348
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 3 – stycke 1 – led b
b)  55 % för övergångsregioner, och
b)  65 % för övergångsregioner, och
Ändring ar 349 och 447
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 3 – stycke 1 – led c
c)  40 % för mer utvecklade regioner.
c)  50 % för mer utvecklade regioner.
Ändring 350
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 3 – stycke 2
Den medfinansieringsgrad som fastställs i led a ska även gälla för de yttersta randområdena.
Den medfinansieringsgrad som fastställs i led a ska även gälla för de yttersta randområdena och till de särskilda tilläggsanslagen för de yttersta randområdena.
Ändring 351
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 3 – stycke 3
Medfinansieringsgraden för Sammanhållningsfonden får för varje prioritering inte överskrida 70 %.
Medfinansieringsgraden för Sammanhållningsfonden får för varje prioritering inte överskrida 85 %.
Ändring 352
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 3 – stycke 4
I ESF+-förordningen får en högre medfinansieringsgrad fastställas för prioriteringar som stöder innovativa åtgärder i enlighet med artikel [14] i den förordningen.
I ESF+-förordningen får i vederbörligen motiverade fall en högre medfinansieringsgrad på upp till 90 % fastställas för prioriteringar som stöder innovativa åtgärder i enlighet med artikel [13] och artikel [4.1 x och xi)] i den förordningen, eller program som avser åtgärder mot materiell fattigdom i enlighet med artikel [9], stöd till ungdomsarbetslöshet i enlighet med artikel [10], en europeisk barngaranti i enlighet med artikel [10a] och transnationellt samarbete i enlighet med artikel [11b].
Ändring 353
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 4 – stycke 1
Medfinansieringsgraden för Interregprogram får inte överstiga 70 %.
Medfinansieringsgraden för Interregprogram får inte överstiga 85 %.
Ändring 453
Förslag till förordning
Artikel 106 – punkt 4a (ny)
4a.  Medlemsstaterna kan i vederbörligen motiverade fall lägga fram en begäran om ytterligare flexibilitet inom den nuvarande ramen för stabilitets- och tillväxtpakten för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder, som bekostas av den offentliga förvaltningen genom medfinansiering av investeringar som en del av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (”ESI-fonderna”). Kommissionen ska, på ett sätt som återspeglar den strategiska betydelsen av investeringarna, noggrant bedöma denna begäran vid fastställandet av den finanspolitiska korrigeringen inom ramen för antingen stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del eller för dess korrigerande del.
Ändring 354
Förslag till förordning
Artikel 107
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 108 med avseende på att ändra bilagorna till den här förordningen i syfte att göra anpassningar till förändringar som sker under programperioden när det gäller icke-väsentliga delar av denna förordning, utom bilagorna III, IV, X och XXII.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 108 med avseende på att ändra bilagorna till den här förordningen i syfte att göra anpassningar till förändringar som sker under programperioden när det gäller icke-väsentliga delar av denna förordning, utom bilagorna III, IV, X och XXII. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 108 för att ändra delegerad förordning (EU) 204/2014 i enlighet med vad som anges i artikel 6.3 i denna förordning.
Ändring 355
Förslag till förordning
Artikel 108 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 63.10, 73.4, 88.4, 89.4 och 107 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.3, 63.10, 73.4, 88.4, 89.4 och 107 ska ges till kommissionen från och med den dag då denna förordning träder i kraft fram till den 31 december 2027.
Ändring 356
Förslag till förordning
Artikel 108 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 63.10, 73.4, 88.4 och 89.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6.3, 63.10, 73.4, 88.4, 89.4 och 107 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 357
Förslag till förordning
Artikel 108 – punkt 6
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 63.10, 73.4, 88.4, 89.4 och 107 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6.3, 63.10, 73.4, 88.4, 89.4 och 107 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 359
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 1” – rad 1 – kolumn 1
001 Investeringar i fasta tillgångar i mikroföretag, direkt kopplade till forskning och innovation
001 Investeringar i fasta tillgångar i mikroföretag, direkt kopplade till forskning och innovation eller kopplade till konkurrenskraft
Ändring 360
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 1” – rad 2 – kolumn 1
002 Investeringar i fasta tillgångar i små och medelstora företag (inklusive privata forskningscentrum), direkt kopplade till forskning och innovation
002 Investeringar i fasta tillgångar i små och medelstora företag (inklusive privata forskningscentrum), direkt kopplade till forskning och innovation eller kopplade till konkurrenskraft
Ändring 361
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 1” – rad 4 – kolumn 1
004 Investeringar i immateriella tillgångar i mikroföretag, direkt kopplade till forskning och innovation
004 Investeringar i immateriella tillgångar i mikroföretag, direkt kopplade till forskning och innovation eller kopplade till konkurrenskraft
Ändring 362
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 1” – rad 5 – kolumn 1
005 Investeringar i immateriella tillgångar i små och medelstora företag (inklusive privata forskningscentrum), direkt kopplade till forskning och innovation
005 Investeringar i immateriella tillgångar i små och medelstora företag (inklusive privata forskningscentrum), direkt kopplade till forskning och innovation eller kopplade till konkurrenskraft
Ändring 363
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 2” – rad 35 – kolumn 1
035 Åtgärder för anpassning till klimatförändringarna och förebyggande och hantering av klimatrelaterade risker: översvämningar (inklusive åtgärder för ökad medvetenhet, civilskydd och system och infrastrukturer för katastrofhantering)
035 Åtgärder för anpassning till klimatförändringarna och förebyggande och hantering av klimatrelaterade risker: översvämningar och jordskred (inklusive åtgärder för ökad medvetenhet, civilskydd och system och infrastrukturer för katastrofhantering)
Ändring 364
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 2” – rad 43 – kolumn 1

Kommissionens förslag

043

Hantering av hushållsavfall: mekanisk biologisk behandling, värmebehandling

0%

100%

Ändring

 

utgår

 

 

Ändring 365
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 3” – rad 56 – kolumn 1
056 Nybyggda motorvägar och vägar - TEN-T-stomnätet
056 Nybyggda motorvägar, broar och vägar - TEN-T-stomnätet
Ändring 366
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 3” – rad 57 – kolumn 1
057 Nybyggda motorvägar och vägar - övergripande TEN-T-nätet
057 Nybyggda motorvägar, broar och vägar - övergripande TEN-T-nätet
Ändring 367
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 3” – rad 60– kolumn 1
060 Ombyggda eller förbättrade motorvägar och vägar - TEN-T-stomnätet
060 Ombyggda eller förbättrade motorvägar, broar och vägar – TEN‑T‑stomnätet
Ändring 368
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 3” – rad 61 – kolumn 1
061 Ombyggda eller förbättrade motorvägar och vägar – övergripande TEN‑T-nätet
061 Ombyggda eller förbättrade motorvägar, broar och vägar - övergripande TEN-T-nätet
Ändring 369
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 5” – rad 128 – kolumn 1
128 Skydd, utveckling och främjande av offentliga turismtillgångar och därmed sammanhängande turisttjänster
128 Skydd, utveckling och främjande av offentliga turismtillgångar och turisttjänster
Ändring 370
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell I – ”POLITISKT MÅL 5” – rad 130 – kolumn 1
130 Skydd, utveckling och främjande av naturarv och ekoturism
130 Skydd, utveckling och främjande av naturarv och ekoturism utom Natura 2000-områden
Ändring 371
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell 3 – kolumn ”INTEGRERAD TERRITORIELL INVESTERING (ITI)” – rad 12
Städer och förorter
Städer och förorter och anslutande landsbygdsområden
Ändring 372
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell 3 – kolumn ”INTEGRERAD TERRITORIELL INVESTERING (ITI)” – rad 16
Glest bebodda områden
Landsbygdsområden och glest bebodda områden
Ändring 373
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell 3 – kolumn ”LOKALT LEDD UTVECKLING (LLU)” – rad 22
Städer och förorter
Städer och förorter och anslutande landsbygdsområden
Ändring 374
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell 3 – kolumn ”LOKALT LEDD UTVECKLING (LLU)” – rad 26
Glest bebodda områden
Landsbygdsområden och glest bebodda områden
Ändring 375
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell 3 – kolumn ”Annan typ av territoriellt verktyg inom politiskt mål 5 – rad 32
Städer och förorter
Städer och förorter och anslutande landsbygdsområden
Ändring 376
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell 3 – kolumn ”Annan typ av territoriellt verktyg inom politiskt mål 5 – rad 36
Glest bebodda områden
Landsbygdsområden och glest bebodda områden
Ändring 377
Förslag till förordning
Bilaga I – tabell 4 – rad 17
17 Hotell- och restaurangverksamhet
17 Turism, hotell- och restaurangverksamhet
Ändring 378
Förslag till förordning
Bilaga II – tabell ”Övergripande nödvändiga villkor – artikel 11.1” – rad 6 – kolumn 2
Förekomsten av en nationell ram för genomförande av konventionen som inkluderar följande:
Förekomsten av en nationell ram för genomförande av konventionen som inkluderar följande:
1.  Syften med mätbara mål, datainsamling och övervakningsmekanism.
1.  Syften med mätbara mål, datainsamling och övervakningsmekanismer, som är tillämpliga över alla politiska mål.
2.  Arrangemang för att säkerställa att politik, lagstiftning och standarder avseende tillgänglighet verkligen kommer till uttryck i förberedelserna och genomförandet av programmen.
2.  Arrangemang för att säkerställa att politik, lagstiftning och standarder avseende tillgänglighet verkligen kommer till uttryck i förberedelserna och genomförandet av programmen i enlighet med bestämmelserna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tas med bland kriterierna och skyldigheterna för projekturval.
2a.  Arrangemang för rapportering till övervakningskommittén om att de insatser som stöds av fonderna överensstämmer med konventionen.
Ändring 379
Förslag till förordning
Bilaga II – tabell ”Övergripande nödvändiga villkor – artikel 11.1” – rad 6a (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Genomförande av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som bidrar till verklig social konvergens och sammanhållning i EU.

Arrangemang på nationell nivå för att säkerställa ett korrekt genomförande av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som bidrar till uppåtgående social konvergens och sammanhållning i EU, särskilt de principer som förhindrar orättvis konkurrens på den inre marknaden.

Ändring 380
Förslag till förordning
Bilaga II – tabell ”Övergripande nödvändiga villkor – artikel 11.1” – rad 6b (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Effektiv tillämpning av partnerskapsprincipen.

Det finns en ram för att alla partner ska kunna spela en fullvärdig roll i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av program, vilken omfattar följande:

 

1.  Arrangemang för att säkerställa transparenta förfaranden för att involvera partner.

 

2.  Arrangemang för spridning och utlämnande av information som är relevant för partner för att de ska kunna förbereda och följa upp möten.

 

3.  Stöd för att stärka partner och bygga upp kapacitet.

Ändring 381
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 2” – rad 2 – kolumn 4
En nationell energi- och klimatplan antas och innehåller följande:
En nationell energi- och klimatplan som uppfyller målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C antas och innehåller följande:
1.  Alla delar som krävs enligt mallen i bilaga I till förordningen om styrningen av energiunionen.
1.  Alla delar som krävs enligt mallen i bilaga I till förordningen om styrningen av energiunionen.
2.  En vägledande beskrivning av planerade finansiella resurser och mekanismer för åtgärder som främjar koldioxidsnål energi.
2.  En beskrivning av planerade finansiella resurser och mekanismer för åtgärder som främjar koldioxidsnål energi.
Ändring 382
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 2” – rad 4 – kolumn 2
Eruf och Sammanhållningsfonden:
Eruf och Sammanhållningsfonden:
2.4  Främja anpassning, riskförebyggande och motståndskraft mot katastrofer i samband med klimatförändringar
2.4  Främja anpassning, riskförebyggande och motståndskraft mot katastrofer i samband med klimatförändringar och strukturförändringar
Ändring 383
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 2” – rad 7 – kolumn 4
En ram för prioriterade åtgärder i enlighet med artikel 8 i direktiv 92/43/EEG finns på plats och inkluderar följande:
En ram för prioriterade åtgärder i enlighet med artikel 8 i direktiv 92/43/EEG finns på plats och inkluderar följande:
1.  Alla delar som krävs enligt den mall för ramen för prioriterade åtgärder för 2021–2027 som kommissionen och medlemsstaterna kommit överens om.
1.  Alla delar som krävs enligt den mall för ramen för prioriterade åtgärder för 2021–2027 som kommissionen och medlemsstaterna kommit överens om, inbegripet prioriterade åtgärder och en uppskattning av finansieringsbehoven.
2.  Kartläggning av prioriterade åtgärder och en uppskattning av finansieringsbehoven.
Ändring 384
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 3” – kolumn 2 – punkt 3.2
3.2  Utveckla en hållbar, klimattålig, smart, säker och intermodal TEN-T
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 385
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 3” – kolumn 4 – punkt 3.2 – punkt -1a (ny)
-1a.  Förutsätter att social, ekonomisk och territoriell sammanhållning säkerställs, och att felande länkar i högre grad åtgärdas och flaskhalsar i TEN‑T‑nätet avlägsnas, vilket även betyder investeringar i hård infrastruktur.
Ändring 386
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 3” – kolumn 4 – punkt 3.2 – led 1
1.  Inkluderar en ekonomisk motivering av de planerade investeringarna, understödd av en robust efterfrågeanalys och trafikmodellering, som bör ta hänsyn till de förväntade effekterna av avregleringen av järnvägstrafiken.
1.  Inkluderar en ekonomisk motivering av de planerade investeringarna, understödd av en robust efterfrågeanalys och trafikmodellering, som bör ta hänsyn till de förväntade effekterna av öppnandet av marknaderna för järnvägstjänster.
Ändring 387
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 3” – kolumn 4 – punkt 3.2 – led 2
2.  Återspeglar luftkvalitetsplaner, med särskilt beaktande av nationella planer för minskning av koldioxidutsläppen.
2.  Återspeglar luftkvalitetsplaner, med särskilt beaktande av nationella strategier för minskade utsläpp i transportsektorn.
Ändring 388
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 3” – kolumn 4 – punkt 3.2 – led 3
3.  Inkluderar investeringar i korridorerna för TEN-T:s stomnät, enligt definitionen i förordning (EU) nr 1316/2013, i linje med respektive arbetsplan för TEN-T.
3.  Inkluderar investeringar i korridorerna för TEN-T:s stomnät, enligt definitionen i förordning (EU) nr 1316/2013, i linje med respektive arbetsplan för TEN-T liksom i förväg identifierade avsnitt i det heltäckande nätet.
Ändring 389
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 3” – kolumn 4 – punkt 3.2 – led 4
4.  Säkerställa komplementariteten för investeringar utöver TEN-T:s stomnät genom att tillhandahålla tillräcklig konnektivitet för regioner och lokalsamhällen till TEN-T:s stomnät och dess knutpunkter.
4.  Säkerställa komplementariteten för investeringar utöver TEN-T:s stomnät genom att tillhandahålla tillräcklig konnektivitet för stadsnät, regioner och lokalsamhällen till TEN-T:s stomnät och dess knutpunkter.
Ändring 390
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 3” – kolumn 4 – punkt 3.2 – led 9a (nytt)
9a.  Främjar hållbara regionala och gränsöverskridande turisminitiativ som gynnar både turister och invånare, exempelvis sammanlänkning av EuroVelo-nätet med det transeuropeiska järnvägsnätet.
Ändring 391
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 1 – kolumn 2 – led ESF
ESF:
ESF:
4.1.1  Förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, inbegripet ungdomar och personer som står utanför arbetskraften samt främja företagande och den sociala ekonomin
4.1.1  Förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa och personer som står utanför arbetskraften samt främja företagande och den sociala ekonomin
4.1.2  Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att säkerställa snabb och skräddarsydd hjälp och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden
4.1.2  Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabb och skräddarsydd hjälp och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden
Ändring 392
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 2 – kolumn 2 – led ESF
ESF:
ESF:
4.1.3  Främja en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv inklusive tillgång till barnomsorg, en sund och väl anpassad arbetsmiljö som motverkar hälsorisker, arbetstagarnas anpassning till förändringar och ett hälsosamt och aktivt åldrande
4.1.3  Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv inklusive tillgång till barnomsorg, en sund och väl anpassad arbetsmiljö som motverkar hälsorisker, arbetstagarnas, företags och företagares anpassning till förändringar och ett hälsosamt och aktivt åldrande
Ändring 393
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 2 – kolumn 4 – led 2
2.  Åtgärder för att ta itu med skillnaderna mellan könen i fråga om sysselsättning, löner och pensioner, och främja balansen mellan arbetsliv och privatliv, bland annat genom att förbättra tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg, med mål.
2.  Åtgärder för att ta itu med skillnaderna mellan könen i fråga om sysselsättning, löner, social trygghet och pensioner, och främja balansen mellan arbetsliv och privatliv, bland annat genom att förbättra tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg, med mål.
Ändring 394
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 3 – kolumn 2 – led ESF
ESF:
ESF:
4.2.1  Förbättra kvalitet, effektivitet och arbetsmarknadsrelevans i utbildningssystemen.
4.2.1  Förbättra utbildningssystemens kvalitet, inkludering, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet digitala färdigheter, och underlätta övergången från utbildning till arbete.
4.2.2  Främja flexibel kompetenshöjning och omskolningsmöjligheter för alla, inklusive genom att underlätta karriärbyten och främja yrkesmobilitet
4.2.2  Främja livslångt lärande, särskilt flexibel kompetenshöjning och omskolningsmöjligheter för alla, samt informellt och icke-formellt lärande, inklusive genom att underlätta karriärbyten och främja yrkesmobilitet
4.2.3  Främja lika tillgång, framför allt för missgynnade grupper, till högkvalitativ och inkluderande utbildning, från förskola och barnomsorg genom allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning
4.2.3  Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet för alla, framför allt för missgynnade grupper, från förskola och barnomsorg genom allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning samt vuxenutbildning, inbegripet att underlätta rörlighet för alla i utbildningssyfte.
Ändring 395
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 2 – kolumn 4 ”Uppfyllningskriterier för det nödvändiga villkoret” – led 1
1.  Evidensbaserade system för att förutse och prognostisera kompetensbehov samt mekanismer för uppföljning av utexaminerade och tjänster och effektiv vägledning av god kvalitet för elever i alla åldrar.
1.  Evidensbaserade system för att förutse och prognostisera kompetensbehov samt mekanismer för uppföljning och tjänster och effektiv vägledning av god kvalitet för elever i alla åldrar, inbegripet tillvägagångssätt som sätter den lärande i centrum.
Ändring 396
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 2 – kolumn 4 ”Uppfyllningskriterier för det nödvändiga villkoret” – led 2
2.  Åtgärder för att säkerställa lika tillgång till, deltagande i och fullföljande av god, relevant och inkluderande utbildning och förvärvande av nyckelkompetenser på alla nivåer, inklusive inom högre utbildning.
2.  Åtgärder för att säkerställa lika tillgång till, deltagande i och fullföljande av god, relevant, icke-segregerad och inkluderande utbildning till rimlig kostnad och förvärvande av nyckelkompetenser på alla nivåer, inklusive inom högre utbildning.
Ändring 397
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 2 – kolumn 4 ”Uppfyllningskriterier för det nödvändiga villkoret” – led 3
3.  Samordningsmekanism inom alla utbildningsnivåer, inbegripet högre utbildning, och en tydlig ansvarsfördelning mellan de berörda nationella och/eller regionala organen.
3.  Samordningsmekanism inom alla utbildningsnivåer, inbegripet högre utbildning och tillhandahållare av icke-formellt och informellt lärande, och en tydlig ansvarsfördelning mellan de berörda nationella och/eller regionala organen.
Ändring 398
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 4 – kolumn 2 – led 4.3
Eruf:
Eruf:
4.3  Ökad socioekonomisk integration av marginaliserade grupper, migranter och missgynnade grupper genom integrerade åtgärder, inklusive bostäder och sociala tjänster
4.3  Ökad socioekonomisk integration av marginaliserade grupper, flyktingar och migranter under internationellt beskydd och missgynnade grupper genom integrerade åtgärder, inklusive bostäder och sociala tjänster
Ändring 399
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 4 – kolumn 2 – led 4.3.1
ESF:
ESF:
4.3.1  Främja aktiv inkludering, inklusive för att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställningsbarheten
4.3.1  Främja aktiv inkludering, även för att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställningsbarheten
Ändring 400
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 4 – kolumn 2 – led 4.3.1a (nytt)
4.3.1a.   Främja social integrering av människor som befinner sig i riskzonen för fattigdom eller social utestängning, inklusive de som har det sämst ställt och barn
Ändring 401
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 4 – kolumn 4 ”Uppfyllningskriterier för det nödvändiga villkoret”
Det finns en nationell strategisk ram för social delaktighet och fattigdomsminskning som inkluderar följande:
Det finns en nationell strategisk ram och handlingsplan för social delaktighet och fattigdomsminskning som inkluderar följande:
1.  Evidensbaserad analys av fattigdom och social utestängning, inklusive barnfattigdom, hemlöshet, geografisk och utbildningsmässig segregation, begränsad tillgång till grundläggande tjänster och infrastruktur, och de särskilda behoven hos utsatta personer.
1.  Evidensbaserad analys av fattigdom och social utestängning, inklusive barnfattigdom, hemlöshet, geografisk och utbildningsmässig segregation, begränsad tillgång till grundläggande tjänster och infrastruktur, och de särskilda behoven hos utsatta personer.
2.  Åtgärder för att förebygga och bekämpa segregering på alla områden, inklusive genom tillhandahållande av adekvat inkomststöd, inkluderande arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet för utsatta personer, däribland migranter.
2.  Åtgärder för att förebygga och bekämpa segregering på alla områden, inklusive genom tillhandahållande av adekvat inkomststöd, socialt skydd inkluderande arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet för utsatta personer, däribland migranter och flyktingar.
3.  Åtgärder för övergång från vård på institutioner till vård i samhället.
3.  Åtgärder för övergång från vård på institutioner till vård i familjer och i samhället på grundval av en nationell strategi för avinstitutionalisering och en handlingsplan.
4.  Arrangemang för att säkerställa att utformning, genomförande, övervakning och översyn genomförs i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och berörda organisationer från det civila samhället.
4.  Arrangemang för att säkerställa att utformning, genomförande, övervakning och översyn genomförs i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och berörda organisationer från det civila samhället.
Ändring 402
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 5 – kolumn 2
ESF:
ESF:
4.3.2  Främja socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper, exempelvis romer
4.3.2  Främja socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare och av marginaliserade grupper, exempelvis romer
Ändring 403
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 6 – kolumn 2
ESF:
ESF:
4.3.4  Åtgärder för att förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara och prisvärda tjänster; förbättra vårdsystemens tillgänglighet, effektivitet och motståndskraft; förbättra tillgången till långtidsvård
4.3.4  Åtgärder för att förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara och prisvärda tjänster; Modernisera systemen för socialt skydd, bland annat genom att främja tillgången till socialt skydd. förbättra vårdsystemens tillgänglighet, effektivitet och motståndskraft; förbättra tillgången till långtidsvård
Ändring 404
Förslag till förordning
Bilaga IV – tabellen – ”Politiskt mål 4” – rad 6 – kolumn 4 – leden 2, 3 och 3a (nytt)
En nationell eller regional strategisk ram för hälso- och sjukvård finns på plats som innehåller följande:
En nationell eller regional strategisk ram för hälso- och sjukvård finns på plats som innehåller följande:
1.  Kartläggning av behoven av hälso- och sjukvård och långtidsvård, bland annat i fråga om medicinsk personal, för att säkerställa hållbara och samordnade åtgärder.
1.  Kartläggning av behoven av hälso- och sjukvård och långtidsvård, bland annat i fråga om medicinsk personal, för att säkerställa hållbara och samordnade åtgärder.
2.  Åtgärder för att säkerställa effektivitet, hållbarhet, tillgänglighet och överkomlighet för hälsovård och långtidsvård, inbegripet en särskild inriktning på personer som är utestängda från systemen för hälsovård och långtidsvård.
2.  Åtgärder för att säkerställa effektivitet, hållbarhet, tillgänglighet och överkomlighet för hälsovård och långtidsvård, inbegripet en särskild inriktning på personer som är utestängda från systemen för hälsovård och långtidsvård och de som är svårast att nå.
3.  Åtgärder för att främja tjänster i närsamhället, inklusive förebyggande insatser och primärvård, hemvård och närvård.
3.  Åtgärder för att främja tjänster i närsamhället, inklusive förebyggande insatser och primärvård, hemvård och närvård, och övergången från vård på institutioner till familjehem och vård i samhället.
3a.   Åtgärder för att säkerställa att de sociala trygghetssystemen är effektiva, hållbara, tillgängliga och rimligt prissatta.
Ändring 405
Förslag till förordning
Bilaga V – led 2 – tabellen ”Tabell 1 T: Programstruktur*”

 

Kommissionens förslag

ID

Namn [300]

TEKNISKT STÖD

Beräknings-grund

Fond

Stödd regionkategori

Valt särskilt mål

1

Prioritering 1

Nej

 

Eruf

Mer utvecklade

Särskilt mål 1

Övergångsregioner

Mindre utvecklade

Särskilt mål 2

De yttersta randområdena och glesbefolkade områdena

Mer utvecklade

Särskilt mål 3

2

Prioritering 2

Nej

 

ESF+

Mer utvecklade

Särskilt mål 4

Övergångsregioner

Mindre utvecklade

Särskilt mål 5

De yttersta randområdena

3

Prioritering 3

Nej

 

Samman-hållnings-fonden

Ej tillämpligt

 

3

Prioritering tekniskt stöd

Ja

 

 

 

Ej til-lämpligt

..

Särskild prioritering ungdomssysselsättning

Nej

 

ESF+

 

 

..

Särskild prioritering landsspecifika rekommendationer

Nej

 

ESF+

 

 

..

Särskild prioritering Innovativa åtgärder

Nej

 

ESF+

 

Särskilt mål 8

 

Särskild prioritering Materiell fattigdom

Nej

 

ESF+

 

Särskilt mål 9

 

Ändring

ID

Namn [300]

TEKNISKT STÖD

Beräkningsgrund

Fond

Stödd regionkategori

Valt särskilt mål

1

Prioritering 1

Nej

 

Eruf

Mer utvecklade

Särskilt mål 1

Övergångsregioner

Mindre utvecklade

Särskilt mål 2

De yttersta randområdena och glesbefolkade områdena

Mer utvecklade

Särskilt mål 3

2

Prioritering 2

Nej

 

ESF+

Mer utvecklade

Särskilt mål 4

Övergångsregioner

Mindre utvecklade

Särskilt mål 5

De yttersta randområdena

3

Prioritering 3

Nej

 

Samman-hållnings-fonden

Ej tillämpligt

 

3

Prioritering tekniskt stöd

Ja

 

 

 

Ej til-lämpligt

..

Särskild prioritering ungdomssysselsättning

Nej

 

ESF+

 

 

 

Särskild prioritering barngaranti

Nej

 

ESF+

 

 

..

Särskild prioritering landsspecifika rekommendationer

Nej

 

ESF+

 

 

..

Särskild prioritering Innovativa åtgärder

Nej

 

ESF+

 

Särskilt mål 8

 

Särskild prioritering Materiell fattigdom

Nej

 

ESF+

 

Särskilt mål 9

Ändring 406
Förslag till förordning
Bilaga V – led 2.1 – tabellen

Kommissionens förslag

[ ] Detta är en prioritering för en relevant landsspecifik rekommendation

[ ]Detta är en prioritering för ungdomssysselsättning

[ ]Detta är en prioritering för innovativa åtgärder

[ ]Detta är en prioritering för materiell fattigdom**

Ändring

[ ]Detta är en prioritering för en relevant landsspecifik rekommendation

[ ]Detta är en prioritering för ungdomssysselsättning

[ ]Detta är en prioritering för barngaranti

[ ]Detta är en prioritering för innovativa åtgärder

[ ]Detta är en prioritering för materiell fattigdom**

Ändring 407
Förslag till förordning
Bilaga V – led 2.1.1 – inledningen
2.1.1.  Särskilt mål2(målet Investering för sysselsättning och tillväxt) eller stödområde (EHFF) – upprepas för varje utvalt särskilt mål eller stödområde, för andra prioriteringar än tekniskt stöd
2.1.1.  Särskilt mål2(målet Investering för sysselsättning och tillväxt) eller stödområde (EHFF) – upprepas för varje utvalt särskilt mål eller stödområde, för andra prioriteringar än tekniskt stöd
__________________
__________________
2 Med undantag för ett särskilt mål som anges i artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen.
2 Med undantag för ett särskilt mål som anges i artikel 4.1 xi i ESF+-förordningen.
Ändring 408
Förslag till förordning
Bilaga V – led 2.1.1.2 – inledningen
2.1.1.2  Indikatorer3
2.1.1.2  Indikatorer
_________________
3 Före halvtidsöversynen av Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden 2025, endast fördelning för åren 2021–2025.
Ändring 409
Förslag till förordning
Bilaga V – led 2.1.1.3 – inledningen
2.1.1.3  Vägledande fördelning av anslagna medel efter per typ av intervention4(ej tillämpligt för EHFF)
2.1.1.3  Vägledande fördelning av anslagna medel per typ av intervention (ej tillämpligt för EHFF)
_________________
4 Före halvtidsöversynen av Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden 2025, endast fördelning för åren 2021–2025.
Ändring 410
Förslag till förordning
Bilaga V – led 2.1.2 – rad 8
Kriterier för urval av insatser5
Kriterier för urval av insatser5
__________________
__________________
5 Endast för program som begränsas till det särskilda mål som anges i artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen.
5 Endast för program som begränsas till det särskilda mål som anges i artikel 4.1 xi i ESF+-förordningen.
Ändring 411
Förslag till förordning
Bilaga V – led 3 – tabell 16
[...]
utgår
Ändring 412
Förslag till förordning
Bilaga V – led 3.2 – inledningen
3.2  Totala anslag per fond och nationell medfinansiering1
3.2  Totala anslag per fond och nationell medfinansiering
_________________
1 Före halvtidsöversynen under 2025 för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden, anslag endast för åren 2021–2025.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0043/2019).


Programmet för rättsliga frågor ***I
PDF 250kWORD 73k
Europaparlamentets ändringar antagna den 13 februari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för rättsliga frågor (COM(2018)0384 – C8-0235/2018 – 2018/0208(COD))(1)
P8_TA-PROV(2019)0097A8-0068/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  I enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ”bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” I artikel 3 anges vidare att ”unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och att den bland annat ska ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. Dessa värden bekräftas och uttrycks i de rättigheter och de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(1)  I enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ”bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” I artikel 3 anges vidare att ”unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och att den bland annat ska ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. I artikel 8 i EUF-fördraget anges vidare att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet, främja jämställdhet och bekämpa diskriminering vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet. Dessa värden bekräftas och uttrycks i de rättigheter och de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Jämställdhetsintegrering, inbegripet jämställdhetsbudgetering, och integrering av målen om icke-diskriminering bör stödjas i all verksamhet inom programmet för rättsliga frågor, i enlighet med artiklarna 8 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Dessa rättigheter och värden måste fortsätta att främjas och upprätthållas, spridas bland unionens medborgare och folk och stå i centrum för Europas samhällen. Därför bör en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden, som omfattar programmen för rättigheter och värden och för rättsliga frågor, inrättas inom ramen för unionens budget. I en tid då samhällena i Europa konfronteras med extremism, radikalisering och splittring, är det viktigare än någonsin att främja, stärka och försvara rättvisa, rättigheter och EU:s värden: mänskliga rättigheter, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten. Detta kommer att få djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU. Som en del av den nya fonden kommer programmet för rättigheter och värden att samla 2014–2020 års program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/201310, och 2014–2020 års program Ett Europa för medborgarna, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/201411. Programmet för rättsliga frågor (nedan kallat programmet) kommer att fortsätta att stödja utvecklingen av ett integrerat europeiskt rättsligt område och gränsöverskridande samarbete som en fortsättning på det program Rättsliga frågor för perioden 2014–2020 som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/201312 (nedan kallat det föregående programmet).
(2)  Dessa rättigheter och värden måste fortsätta att på ett konsekvent sätt aktivt odlas, skyddas och främjas av unionen och varje medlemsstat i all deras politik samt upprätthållas och spridas bland unionens medborgare och folk och stå i centrum för Europas samhällen. Samtidigt behövs det ett väl fungerande europeiskt område med rättvisa samt effektiva, oberoende och högkvalitativa nationella rättssystem, liksom större ömsesidigt förtroende, för att få till stånd en blomstrande inre marknad och för att upprätthålla unionens gemensamma värden. Därför bör en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden som omfattar programmen för rättigheter och värden och för rättsliga frågor inrättas inom ramen för unionens budget. I en tid då samhällena i Europa konfronteras med extremism, radikalisering, polarisering och splittring och det pågår ett förfarande enligt artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen om systematiska brott mot rättsstatsprincipen, liksom överträdelseförfaranden i frågor som rör rättsstatligheten i medlemsstaterna, är det viktigare än någonsin att främja, stärka och försvara rättvisa, rättigheter och EU:s värden: mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, inbegripet jämställdhet, icke-diskriminering och rättsstaten, eftersom en försämring av dessa rättigheter och värden i en medlemsstat kan ha skadliga effekter på unionen som helhet. Detta kommer att få djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU. Som en del av den nya fonden kommer programmet för rättigheter och värden att samla 2014–2020 års program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/201310, och 2014–2020 års program Ett Europa för medborgarna, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/201411. Programmet för rättsliga frågor (nedan kallat programmet) kommer att fortsätta att stödja utvecklingen av ett integrerat europeiskt rättsligt område och gränsöverskridande samarbete som en fortsättning på det program Rättsliga frågor för perioden 2014–2020 som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/201312 (nedan kallat det föregående programmet).
__________________
__________________
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62)
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62)
11 Rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (EUT L 115, 17.4.2014, s. 3).
11 Rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (EUT L 115, 17.4.2014, s. 3).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62)
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62)
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden och dess två underliggande finansieringsprogram kommer främst att inriktas på personer och enheter som bidrar till att göra våra gemensamma värden, rättigheter och rika mångfald levande och dynamiska. Det slutliga målet är att främja och stödja vårt rättighetsbaserade, jämlika, inkluderande och demokratiska samhälle. Det innefattar ett dynamiskt civilsamhälle, som uppmuntrar människors demokratiska, samhälleliga och medborgerliga delaktighet och som främjar den rika mångfalden i det europeiska samhället och som även bygger på vår gemensamma historia och våra gemensamma minnen. I artikel 11 i EU-fördraget anges närmare att institutionerna på lämpligt sätt ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden.
(3)  Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden och dess två underliggande finansieringsprogram kommer att inriktas på personer och enheter som bidrar till att göra våra gemensamma värden, rättigheter och rika mångfald levande och dynamiska. Det slutliga målet är att främja och stödja vårt rättighetsbaserade, jämlika, öppna, inkluderande och demokratiska samhälle, i synnerhet genom att finansiera verksamhet som främjar ett dynamiskt, välutvecklat, resilient och livskraftigt civilt samhälle som möjliggör människors demokratiska, samhälleliga och medborgerliga delaktighet samt korrekt tillämpning och genomförande av mänskliga och grundläggande rättigheter och som främjar den rika mångfalden i det europeiska samhället, bland annat på grundval av vår gemensamma historia och våra gemensamma minnen. I artikel 11 i EU-fördraget krävs det att institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället och att de på lämpligt sätt ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden. Detta är särskilt viktigt i ljuset av det alltmer krympande utrymmet för det oberoende civila samhället i ett antal medlemsstater.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskriver om inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, med respekt för de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna. För detta ändamål får unionen anta åtgärder för att utveckla det rättsliga samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor och uppmuntra och stödja medlemsstaternas åtgärder när det gäller att förebygga brottslighet. Respekten för grundläggande rättigheter och för gemensamma principer och värden som icke-diskriminering, jämställdhet mellan könen, faktisk tillgång till rättslig prövning för alla, rättsstatsprincipen och ett välfungerande oberoende rättsväsende bör säkerställas när ett europeiskt område med rättvisa vidareutvecklas.
(4)  Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskriver inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, med respekt för de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna. Respekt för och främjande av rättsstaten, grundläggande rättigheter och demokrati inom unionen är förutsättningar för att upprätthålla alla rättigheter och skyldigheter som stadgas i fördragen och för att bygga upp människors förtroende för unionen. Hur rättsstatens principer tillämpas i medlemsstaterna spelar en avgörande roll för att säkerställa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och mellan deras rättssystem. För detta ändamål får unionen anta åtgärder för att utveckla det rättsliga samarbetet i civil- och straffrättsliga frågor samt vid behov i administrativa frågor och för att uppmuntra och stödja medlemsstaternas åtgärder när det gäller att förebygga brottslighet, med särskilt fokus på allvarliga gränsöverskridande brott, skattebrott, miljöbrott, terrorism och kränkningar av de grundläggande rättigheterna, såsom människohandel, liksom på området för skydd av brottsoffers rättigheter. Respekten för mänskliga och grundläggande rättigheter och för gemensamma principer och värden som icke-diskriminering, solidaritet, likabehandling med hänsyn till alla de grunder som förtecknas i artikel 21 i stadgan, faktisk tillgång till rättslig prövning för alla, rättsstatsprincipen samt ett välfungerande oberoende rättsväsen bör säkerställas och främjas i vidareutvecklingen av ett europeiskt område med rättvisa på de lokala, regionala och nationella nivåerna.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)   I artikel 81 i EUF-fördraget föreskrivs uttryckligen att unionen får anta rättsakter för tillnärmning av medlemsstaternas lagar. Enligt fördraget får sådana akter antas bland annat för ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av domstolsavgöranden och utomrättsliga avgöranden samt verkställigheten av dessa, gränsöverskridande delgivning av rättegångshandlingar och utomrättsliga handlingar, förenlighet mellan tillämpliga internationella privaträttsliga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, samarbete som rör bevisupptagning, faktisk tillgång till rättslig prövning, undanröjande av hinder mot väl fungerande civil-, straff- och förvaltningsrättsliga förfaranden, vilket kan omfatta att nationella domstolsförfaranden görs mer förenliga, utveckling av alternativ tvistlösning samt stöd till utbildning av domare och övrig personal inom rättsväsendet.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Finansiering bör även i fortsättningen vara ett viktigt verktyg för att framgångsrikt uppnå de ambitiösa målen i fördraget. Dessa mål bör uppnås bland annat genom inrättandet av ett flexibelt och effektivt program för rättsliga frågor, vilket bör underlätta planeringen och genomförandet av dessa mål.
(5)  Finansiering är ett av de viktigaste verktygen för att framgångsrikt uppnå de ambitiösa målen i fördragen. Dessa mål bör uppnås bland annat genom inrättandet av ett flexibelt och effektivt program för rättsliga frågor vilket bör underlätta planeringen och genomförandet av dessa mål, med beaktande av vilken verksamhet som ger det högsta unionsmervärdet, där så är möjligt med hjälp av centrala resultatindikatorer.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Man bör sträva efter att göra programmets medel mer flexibla och tillgängliga och erbjuda organisationer i det civila samhället samma finansieringsmöjligheter och finansieringsvillkor inom unionen som utanför.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  I syfte att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa ska unionen besluta om åtgärder rörande rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor på grundval av principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, vilken sedan Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 är en hörnsten i det rättsliga samarbetet inom unionen. Ömsesidigt erkännande kräver en hög grad av ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. Åtgärder för tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning har antagits på flera områden för att underlätta ömsesidigt erkännande och främja ömsesidigt förtroende. Ett väl fungerande område med rättvisa, där hindren för gränsöverskridande rättsliga förfaranden och för tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande situationer har avskaffats, är också av avgörande betydelse för att säkerställa ekonomisk tillväxt.
(6)  I syfte att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för alla ska unionen besluta om åtgärder rörande rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor på grundval av principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, vilken sedan Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 är en hörnsten i det rättsliga samarbetet inom unionen. Ömsesidigt erkännande kräver en hög grad av ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. Åtgärder för tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning har antagits på flera områden för att underlätta ömsesidigt erkännande och främja ömsesidigt förtroende. Ett välfungerande område med rättvisa, där hindren för gränsöverskridande rättsliga förfaranden och för tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande situationer har avskaffats, är också av avgörande betydelse för att säkerställa ekonomisk tillväxt och vidare integration.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)   Såsom EU-domstolen påpekat i sin rättspraxis1a utgör domstolsväsendets oberoende en del av kärnan i den grundläggande rätten till en rättvis rättegång och utgör grunden för ömsesidig tillit och ömsesidigt erkännande.
_________________
1a Europeiska unionens domstol, stora avdelningen, 27 februari 2018, C-64/16, Asociação Sindical dos Juízes Portugueses, ECLI:EU:C:2018:117; Europeiska unionens domstol, stora avdelningen, 25 juli 2018, C-216/18 PPU, L.M., ECLI:EU:C:2018:586.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 6b (nytt)
(6b)   Tillgång till rättslig prövning bör särskilt omfatta tillgång till domstolar, alternativa tvistlösningsmetoder och innehavare av offentliga ämbeten som enligt lag är skyldiga att förse parterna med oberoende och opartisk juridisk rådgivning.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 6c (nytt)
(6c)  Jämställdhetsintegreringen av rättssystemen bör ses som ett viktigt mål för att vidareutveckla det europeiska området med rättvisa. Diskriminering på flera grunder i rättssystemet är fortfarande ett av de största hindren för kvinnors lika tillgång till rättslig prövning. Programmet bör därför aktivt bidra till att undanröja all diskriminering av och alla hinder för minoriteter, personer med funktionsnedsättning, migranter, asylsökande, äldre, människor som bor i avlägsna områden och andra utsatta grupper som kan stöta på begränsningar i tillgången till rättslig prövning, och bör stödja brottsofferanpassade och jämställdhetsmedvetna förfaranden och beslut i rättssystemen.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Respekt för rättsstatsprincipen är avgörande för en hög grad av ömsesidigt förtroende på området rättsliga och inrikes frågor, särskilt för ett effektivt rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor som bygger på ömsesidigt erkännande. Respekten för rättsstaten är ett av de gemensamma värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, och principen om ett effektivt domstolsskydd som förskrivs i artikel 19.1 i EU-fördraget och i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna är konkreta uttryck för rättsstatsprincipen. Att främja rättsstatsprincipen genom att stödja arbetet med att förbättra nationella rättssystems oberoende, kvalitet och effektivitet stärker det ömsesidiga förtroende som är oundgängligt för det rättsliga samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.
(7)  Fullständig respekt för och främjande av rättsstatsprincipen är avgörande för en hög grad av ömsesidigt förtroende på området med frihet, säkerhet och rättvisa och för inrikes frågor, särskilt för ett effektivt rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor som bygger på ömsesidigt erkännande. Respekten för rättsstaten är ett av de gemensamma värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, och principen om ett effektivt domstolsskydd som föreskrivs i artikel 19.1 i EU-fördraget och i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna är konkreta uttryck för rättsstatsprincipen. Att främja rättsstatsprincipen genom att stödja arbetet med att förbättra nationella rättssystems oberoende, transparens, ansvarsskyldighet, kvalitet och effektivitet stärker det ömsesidiga förtroende som är oundgängligt för det rättsliga samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)   Det är viktigt att komma ihåg att rättvisa innebär att befästa rättsstatsprincipen i samhället och att garantera alla rätten till en rättvis rättegång i en oberoende och opartisk domstol i syfte att värna de europeiska värdena.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Enligt artiklarna 81.2 h och 82.1 c i EUF-fördraget ska unionen stödja utbildningen av domare och övrig personal inom rättsväsendet som ett sätt att förbättra det rättsliga samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor som bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden. Utbildning av yrkesverksamma inom rättsväsendet är ett viktigt verktyg för att utveckla en samsyn om hur rättsstatsprincipen bäst kan upprätthållas. Det bidrar till att bygga upp det europeiska området med rättvisa genom att skapa en gemensam rättskultur bland yrkesverksamma inom rättsväsendet i medlemsstaterna. Det är av avgörande betydelse att säkerställa en korrekt och enhetlig rättstillämpning inom unionen och ett ömsesidigt förtroende mellan yrkesverksamma inom rättsväsendet vid gränsöverskridande förfaranden. De utbildningsverksamheter som får stöd enligt programmet bör bygga på en förnuftig bedömning av utbildningsbehoven, använda de senaste utbildningsmetoderna, inbegripa gränsöverskridande evenemang som samlar yrkesverksamma jurister från olika medlemsstater, omfatta inslag av aktivt lärande och nätverksbyggande samt vara hållbara.
(8)  Enligt artiklarna 81.2 h och 82.1 c i EUF-fördraget ska unionen stödja utbildningen av domare och övrig personal inom rättsväsendet som ett sätt att förbättra det rättsliga samarbetet i civil- och straffrättsliga frågor samt vid behov i administrativa frågor grundval av principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden. Utbildning av yrkesverksamma inom rättsväsendet är ett viktigt verktyg för att utveckla en samsyn om hur rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna bäst kan genomföras och upprätthållas. Det bidrar till att bygga upp det europeiska området med rättvisa genom att skapa en gemensam rättskultur bland yrkesverksamma inom rättsväsendet i medlemsstaterna. Det är av avgörande betydelse att säkerställa en icke-diskriminerande, korrekt och enhetlig rättstillämpning inom unionen och ett ömsesidigt förtroende och en samsyn mellan yrkesverksamma inom rättsväsendet vid gränsöverskridande förfaranden. De utbildningsverksamheter som får stöd enligt programmet bör bygga på en förnuftig bedömning av utbildningsbehoven, använda de senaste utbildningsmetoderna, inbegripa gränsöverskridande evenemang som samlar yrkesverksamma jurister – även de som arbetar för organisationer i det civila samhället – från olika medlemsstater, omfatta inslag av aktivt lärande och nätverksbyggande samt vara hållbara. De bör omfatta utbildningar för domare, advokater, åklagare och poliser om de utmaningar och hinder som upplevs av personer i en utsatt situation – däribland barn, etniska minoriteter, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning, offer för könsrelaterat våld och andra former av våld mellan personer samt offer för människohandel – och om hur man kan se till att brottsoffer skyddas på lämpligt sätt. Dessa utbildningar bör anordnas med direkt medverkan av sådana personer och organisationer som företräder eller stöder dem.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)   Rimliga tidsfrister för domstolsförfaranden ger rättssäkerhet, som är grundförutsättningen för en rättsstat.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 8b (nytt)
(8b)  I enlighet med rådets beslut (EU) 2017/865 av den 11 maj 2017 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet vad avser frågor som rör straffrättsligt samarbete och motsvarande beslut vad avser asyl och non-refoulement bör programmet stödja utbildningen av domare och övrig personal inom rättsväsendet, i syfte att öka medvetenheten om och främja den praktiska tillämpningen av konventionen på detta område för att bättre skydda offer för våld mot kvinnor och flickor i hela unionen.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Rättslig utbildning kan omfatta olika aktörer, såsom medlemsstaternas rättsliga, judiciella och administrativa myndigheter, akademiska institutioner, nationella organ med ansvar för rättslig utbildning, utbildningsorganisationer eller -nätverk på europeisk nivå eller nätverk för samordnare av unionsrätten vid domstolar. Organ och enheter som verkar i ett allmänt europeiskt intresse på området utbildning inom rättsväsendet, såsom det europeiska nätverket för rättslig utbildning, Europeiska rättsakademin, det europeiska nätverket för domstolsadministrationer (ENCJ), sammanslutningen av de högsta förvaltningsdomstolarna i Europeiska unionen, nätverket för ordförande vid högsta domstolarna i Europeiska unionen och Europeiska institutet för offentlig administration, bör fortsätta att spela sin roll när det gäller att främja fortbildningsprogram med en verklig europeisk dimension för domare och övrig personal inom rättsväsendet, och bör därför ges adekvat ekonomiskt stöd i enlighet med de förfaranden och kriterier som anges i de årliga arbetsprogram som kommissionen antar i enlighet med denna förordning.
(9)  Rättslig utbildning kan omfatta olika aktörer, såsom medlemsstaternas rättsliga, judiciella och administrativa myndigheter, akademiska institutioner, nationella organ med ansvar för rättslig utbildning, utbildningsorganisationer eller -nätverk på europeisk nivå eller nätverk för samordnare av unionsrätten vid domstolar, liksom relevanta organisationer i det civila samhället, däribland sådana som väcker företrädartalan. Organ och enheter som verkar i ett allmänt europeiskt intresse på området utbildning inom rättsväsendet, såsom det europeiska nätverket för rättslig utbildning, Europeiska rättsakademin, det europeiska nätverket för domstolsadministrationer (ENCJ), sammanslutningen av de högsta förvaltningsdomstolarna i Europeiska unionen, nätverket för ordförande vid högsta domstolarna i Europeiska unionen och Europeiska institutet för offentlig administration, bör fortsätta att spela sin roll när det gäller att främja fortbildningsprogram med en verklig europeisk dimension för domare och övrig personal inom rättsväsendet, och bör därför ges adekvat ekonomiskt stöd i enlighet med de förfaranden och kriterier som anges i de årliga arbetsprogram som kommissionen antar i enlighet med denna förordning. Dessutom skulle organisationer på området för grundläggande rättigheter och yrkesverksamma som arbetar med offer för våld samt specialiserade akademiska institutioner också kunna bidra till sådana utbildningsprogram, och bör därför knytas till dessa när det är påkallat. Med tanke på att kvinnliga domare är underrepresenterade på toppositionerna bör kvinnliga domare och åklagare och kvinnor i andra juridiska yrken uppmuntras att delta i utbildningsverksamheterna.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)   Medlemsstaterna bör satsa mer på utveckling av rättsliga utbildningar och fortbildning för domare, eftersom sådan verksamhet ligger till grund för ett effektivt, oberoende och opartiskt rättssystem.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)  Programmet bör också stödja främjande av bästa praxis bland domstolar som specifikt hanterar ärenden om könsrelaterat våld samt utbyte av gemensamma resurser och utbildningsmaterial om könsrelaterat våld för domare, allmänna åklagare, advokater, poliser och andra yrkesutövare som kommer i kontakt med offer för könsrelaterat våld.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Åtgärder enligt programmet bör stödja ett förstärkt ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, den tillnärmning av lagstiftningen som är nödvändig för att underlätta samarbetet mellan alla relevanta myndigheter, inbegripet finansunderrättelseenheter, och domstolsskyddet för individuella rättigheter på privaträttens område. Programmet bör också främja den processrättsliga lagstiftningen för gränsöverskridande mål och ärenden och en större konvergens inom civilrätten, vilket kommer att bidra till att undanröja hinder för väl fungerande rättsliga och utomrättsliga förfaranden till nytta för alla parter i en civilrättslig tvist. För att stödja ett effektivt genomdrivande och den praktiska tillämpningen av unionsrätten på området för rättsligt samarbete i civilrättsliga frågor bör programmet stödja funktionen av det europeiska rättsliga nätverk på privaträttens område som inrättades genom rådets beslut 2001/470/EG.
(11)  Åtgärder enligt programmet bör stödja ett förstärkt ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna samt den tillnärmning av lagstiftningen som är nödvändig för att underlätta samarbetet mellan alla relevanta myndigheter, inbegripet finansunderrättelseenheter, och domstolsskyddet för individuella rättigheter på privaträttens område. Programmet bör också främja den processrättsliga lagstiftningen för gränsöverskridande mål, däribland medlingsförfaranden, särskilt genom att fokusera på att underlätta icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning för alla och en större konvergens, i synnerhet inom civilrätten, vilket kommer att bidra till att undanröja hinder för väl fungerande rättsliga och utomrättsliga förfaranden till nytta för alla parter i en civilrättslig tvist. För att stödja ett effektivt genomdrivande och den praktiska tillämpningen av unionsrätten på området för rättsligt samarbete i civilrättsliga frågor bör programmet stödja funktionen av det europeiska rättsliga nätverk på privaträttens område som inrättades genom rådets beslut 2001/470/EG.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Programmet bör, i enlighet med artikel 3.3 i EU-fördraget, artikel 24 i stadgan och Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter, stödja skyddet av barnets rättigheter och bör integrera främjandet av barnets rättigheter i genomförandet av alla dess åtgärder.
(12)  Programmet bör, i enlighet med artikel 3.3 i EU-fördraget, artikel 24 i stadgan och Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter, stödja skyddet av barnets rättigheter och integrera främjandet av barnets rättigheter i genomförandet av alla sina åtgärder. I detta syfte bör särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder som syftar till att skydda barns rättigheter i samband med civilrätt och straffrätt, bland annat skyddet av barn som följer med föräldrar som hålls i förvar och barn till fängslade föräldrar. Lämpligt stöd bör också övervägas till förmån för utbildningsverksamhet som syftar till ett korrekt genomförande av direktiv (EU) 2016/800 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  I enlighet med artikel 3.3 i EU-fördraget, artikel 23 i stadgan och konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) bör programmet stödja skyddet av kvinnors rättigheter och integrera främjandet av genusrelaterade frågor i genomförandet av alla sina åtgärder. För att säkerställa och stärka kvinnors och flickors tillgång till rättslig prövning i fall av könsrelaterat våld bör medlemsstaterna ratificera Istanbulkonventionen och anta övergripande lagstiftning mot könsrelaterat våld i unionen.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 12b (nytt)
(12b)   Enligt rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung bör programmet stödja skydd av personer som tillhör minoriteter i fråga om ras eller etniskt ursprung, såsom romer, och införliva främjandet av deras rättigheter i genomförandet av alla sina åtgärder, i synnerhet genom att stärka åtgärderna för diskrimineringsbekämpning.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Programmet för 2014–2020 har möjliggjort utbildningsverksamheter om unionsrätt, särskilt om stadgans räckvidd och tillämpning, vilka har varit riktade mot medlemmar av domstolsväsendet och andra yrkesverksamma jurister. I sina slutsatser om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna under 2016 erinrade rådet om vikten av att öka medvetenheten bland beslutsfattare, rättstillämpare och rättighetshavarna själva om tillämpningen av stadgan, på nationell nivå och unionsnivå. För att integrera grundläggande rättigheter på ett konsekvent sätt är det därför nödvändigt att utvidga det ekonomiska stödet till att även omfatta medvetandehöjande åtgärder för andra offentliga myndigheter än rättsliga myndigheter och yrkesverksamma inom rättsväsendet.
(13)  Programmet för 2014–2020 har möjliggjort utbildningsverksamheter om unionsrätt, särskilt om stadgans räckvidd och tillämpning, vilka har varit riktade mot medlemmar av domstolsväsendet och andra yrkesverksamma jurister. I sina slutsatser om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna under 2016 erinrade rådet om vikten av att öka medvetenheten bland beslutsfattare, rättstillämpare och rättighetshavarna själva om tillämpningen av stadgan, på nationell nivå och unionsnivå. För att integrera grundläggande rättigheter på ett konsekvent sätt är det därför nödvändigt att utvidga det ekonomiska stödet till att även omfatta medvetandehöjande åtgärder för andra offentliga myndigheter än rättsliga myndigheter och yrkesverksamma inom rättsväsendet, liksom för icke-statliga organisationer som utför denna uppgift.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Enligt artikel 67 i EUF-fördraget ska unionen utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna, och härvid är tillgången till rättslig prövning avgörande. För att underlätta en effektiv tillgång till rättslig prövning och i syfte att främja det ömsesidiga förtroende som är oundgängligt för att området med frihet, säkerhet och rättvisa ska fungera väl, är det nödvändigt att utvidga det ekonomiska stödet till att även omfatta åtgärder som vidtas av andra myndigheter än rättsliga myndigheter och yrkesverksamma inom rättsväsendet, samt av andra organisationer i det civila samhället, vilka bidrar till dessa mål.
(14)  Enligt artikel 67 i EUF-fördraget ska unionen utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna, för vilket en icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning för alla är avgörande. För att underlätta faktisk tillgång till rättslig prövning, och i syfte att främja det ömsesidiga förtroende som är oundgängligt för att området med frihet, säkerhet och rättvisa ska fungera väl, är det nödvändigt att utvidga det ekonomiska stödet till verksamhet som bedrivs av andra myndigheter än rättsliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå och yrkesverksamma inom rättsväsendet, liksom av organisationer i det civila samhället, däribland de som företräder brottsoffers rättigheter, och som bidrar till dessa mål. För att alla ska få tillgång till rättslig prövning bör stöd i synnerhet ges till verksamhet som underlättar en faktisk och lika tillgång till rättslig prövning för människor som befinner sig i en utsatt situation, såsom barn, etniska minoriteter, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning, offer för könsrelaterat våld och andra former av våld mellan personer, offer för människohandel samt migranter, oavsett deras uppehållsstatus.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Programmet bör i enlighet med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget också stödja integreringen av målen jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering i alla sina verksamheter.
(15)  Programmet bör i enlighet med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget anta en övergripande strategi för att främja jämställdhet och stödja målen om jämställdhetsintegrering och icke-diskriminering i alla sina verksamheter. Regelbunden övervakning och utvärdering bör därför utföras för att bedöma hur dessa mål beaktas inom programmets verksamheter.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Åtgärder som omfattas av denna förordning bör bidra till att skapa ett europeiskt område med rättvisa, öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk samt bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av unionsrätten. Finansieringsverksamheterna bör också bidra till en gemensam syn på unionens värden och till rättsstatsprincipen, bättre kunskaper om unionens lagstiftning och politik, utbyte av sakkunskaper och bästa praxis i samband med alla berörda parters användning av instrument för rättsligt samarbete, samt till spridning av kompatibla digitala lösningar som underbygger ett smidigt och effektivt gränsöverskridande samarbete. De bör även tillhandahålla en sund analytisk grund för utvecklingen, genomdrivandet och den korrekta tillämpningen av unionens lagstiftning och politik. Insatser på unionsnivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela unionen och ger stordriftsfördelar. Vidare är unionen bättre ägnad än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och att tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande.
(16)  Åtgärder som omfattas av denna förordning bör bidra till att skapa ett europeiskt område med rättvisa, främja rättssystemets oberoende och effektivitet, öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk, stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaternas rättsväsenden samt bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av unionsrätten. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt tillämpningen av unionens lagstiftning om likabehandling och bättre genomförande och samordning av unionens olika instrument för skydd av offer. Finansieringsverksamheterna bör också bidra till en gemensam syn på unionens värden och rättsstaten, bättre kunskaper om unionens lagstiftning och politik, utbyte av sakkunskaper och bästa praxis i samband med alla berörda parters användning av instrument för rättsligt samarbete samt spridning och främjande av driftskompatibla digitala lösningar som underbygger ett smidigt och effektivt gränsöverskridande samarbete. De bör även tillhandahålla en solid analytisk grund för utvecklingen, genomdrivandet och den korrekta förståelsen och tillämpningen av unionens lagstiftning och politik. Insatser på unionsnivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela unionen och ger stordriftsfördelar. Vidare är unionen bättre ägnad än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och att tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 16a (nytt)
(16a)  Programmet bör också bidra till att stärka samarbetet med tredjeländer när unionsrätten har extraterritoriell tillämpning, förbättra tillgången till rättslig prövning och underlätta hanteringen av rättsliga och förfarandemässiga utmaningar, särskilt i fall av människohandel och i fråga om klimatförändringarna och företagens ansvar.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 16b (nytt)
(16b)   Såsom framgår av Europaparlamentets betänkande om Europeiska kommissionens resultattavla för rättskipningen 2017 finns det fortfarande betydande skillnader i könsfördelningen bland domare och övrig personal inom rättsväsendet i medlemsstaterna, särskilt, men inte uteslutande, när det gäller följande aspekter: andelen kvinnliga domare på högre nivå i rättsväsendet, transparens gällande utnämningar, möjligheten att förena yrkesansvar och privata förpliktelser samt förekomsten av mentorsverksamhet. Programmet bör därför stödja utbildningsverksamhet som syftar till att åtgärda dessa skillnader. Sådan verksamhet skulle till exempel kunna skräddarsys för kvinnliga yrkesarbetande bland medlemsstaternas domare och övriga personal inom rättsväsendet eller, där det är lämpligt, rikta sig till både kvinnliga och manliga yrkesarbetande, i en strävan att öka medvetenheten bland all relevant personal.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 16c (nytt)
(16c)  Unionens rättssystem ger inte kvinnor och flickor tillräcklig rättvisa och tillräckligt skydd, och offer för könsrelaterat våld får därför inte det stöd de behöver. Detta inbegriper även bristande skydd av och stöd till offer för sexhandel, flykting- och migrantkvinnor, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ och byråer, såsom Eurojust, EU-LISA och Europeiska åklagarmyndigheten, och bör utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas av programmet.
(17)  Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ och byråer, såsom Eurojust, FRA, Olaf, eu-LISA och Europeiska åklagarmyndigheten, i syfte att utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas av programmet, och vid behov rekommendera förbättringar.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Det är nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder och verksamheter som genomförs inom ramen för programmet har ett europeiskt mervärde och att de kompletterar medlemsstaternas insatser och är konsekventa med andra unionsverksamheter. För att säkerställa en effektiv tilldelning av medel ur unionens allmänna budget bör konsekvens, komplementaritet och synergier eftersträvas mellan finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra, särskilt inom fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden – och således med programmet för rättigheter och värden – och mellan programmet för rättsliga frågor och programmet för den inre marknaden, gränsförvaltning och säkerhet, särskilt asyl- och migrationsfonden (Amif) och fonden för inre säkerhet samt strategisk infrastruktur, särskilt programmet för ett digitalt Europa, programmet Erasmus+, ramprogrammet för forskning och innovation, instrumentet för stöd inför anslutningen och Life-förordningen13.
(18)  Det är nödvändigt att säkerställa bärkraften, synligheten, grundprincipen om ett europeiskt mervärde och en sund ekonomisk förvaltning i genomförandet av alla åtgärder och verksamheter inom ramen för programmet för rättsliga frågor, liksom att de kompletterar medlemsstaternas insatser och är konsekventa med andra unionsverksamheter. För att säkerställa en effektiv och prestationsbaserad tilldelning av medel ur unionens allmänna budget bör konsekvens, komplementaritet och synergier eftersträvas mellan finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra, särskilt inom fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden – och således med programmet för rättigheter och värden – och mellan programmet för rättsliga frågor och programmet för den inre marknaden, gränsförvaltning och säkerhet, särskilt asyl- och migrationsfonden (Amif) och fonden för inre säkerhet, strategisk infrastruktur, särskilt programmet för ett digitalt Europa, Europeiska socialfonden+, programmet Erasmus+, ramprogrammet för forskning och innovation, instrumentet för stöd inför anslutningen och Life-förordningen13. Genomförandet av programmet för rättsliga frågor bör inte påverka, utan kompletteras av, unionens lagstiftning och politik beträffande skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna.
__________________
__________________
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)   Mekanismerna för att säkerställa en koppling mellan unionens finansieringspolitik och unionens värden bör finjusteras ytterligare för att göra det möjligt för kommissionen att lägga fram ett förslag till rådet om att överföra medel, anslagna till en medlemsstat inom ramen för delad förvaltning, till programmet, om medlemsstaten är föremål för förfaranden som rör unionens värden. En övergripande unionsmekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter bör garantera en regelbunden och likvärdig översyn av alla medlemsstater och tillhandahålla nödvändig information för aktivering av åtgärder som rör allmänna brister i fråga om unionens värden i medlemsstaterna. För att säkerställa ett enhetligt genomförande, och med hänsyn till omfattningen av de ekonomiska effekterna av de åtgärder som ska genomföras, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att göra det lättare att anta de beslut som krävs för att säkerställa effektiva åtgärder bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet användas.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 19b (nytt)
(19b)  Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av programmet och se till att det genomförs så effektivt och användarvänligt som möjligt, samtidigt som ett tydligt rättsläge och programmets tillgänglighet för alla deltagare också säkras.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 19c (nytt)
(19c)  Vid arbetet med att uppnå programmets mål bör man ha som rättesnöre att genomförandet ska förbättras och pengarna användas bättre, samtidigt som en optimal användning av de ekonomiska resurserna säkerställs.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Förordning (EU, Euratom) [the new FR] (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, finansieringsinstrument och budgetgarantier.
(20)  Förordning (EU, Euratom) [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, finansieringsinstrument och budgetgarantier samt krav på full insyn i resursanvändningen, en sund ekonomisk förvaltning och en varsam användning av resurserna. I synnerhet regler som rör möjligheten för lokala, regionala, nationella och transnationella organisationer i det civila samhället att få finansiering genom fleråriga driftsbidrag och bidrag som betalas vidare, bestämmelser som säkerställer snabba och flexibla förfaranden för beviljande av bidrag, såsom ett ansökningsförfarande i två steg, samt användarvänliga tillämpningar och rapporteringsförfaranden bör konkretiseras och stärkas ytterligare som en del av genomförandet av detta program. Kriterierna för samfinansiering bör ta hänsyn till volontärarbete.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.
(21)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma önskade resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan, berörda intressenters och berättigade stödmottagares storlek och kapacitet samt den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av såväl klumpsummor, schablonsatser, enhetskostnader och bidrag som betalas vidare som finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201315, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9516, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9617 och rådets förordning (EU) 2017/193918 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137119. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.
(22)  Enligt budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201315, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9516, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9617 och rådets förordning (EU) 2017/193918 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet fullständig transparens i programmets finansierings- och urvalsförfaranden, förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 bör Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i synnerhet utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 bör Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137119. Enligt budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.
_________________
_________________
15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
16 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
16 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
17 Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
17 Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
18 Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
18 Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
19 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
19 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör kunna delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.
(23)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen ska genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, organ och nätverk för mänskliga rättigheter, inklusive nationella institutioner som ansvarar för skyddet av de mänskliga rättigheterna i varje medlemsstat, organ och nätverk som ansvarar för icke-diskriminering och jämställdhetspolitik, ombudsmän, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) samt Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt och stärka sina synergier och sitt samarbete. Det bör vara möjligt att inkludera tredjeländer, särskilt när deras deltagande främjar programmets mål, i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut eller liknande avtal.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 24a (nytt)
(24a)  Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstaten i medlemsstaterna syftar till att rusta unionen att bättre skydda sin budget när svagheter i rättsstaten skadar eller hotar att skada en sund ekonomisk förvaltning av unionens ekonomiska intressen. Det bör komplettera programmet rättsliga frågor, vars roll är en annan, nämligen att ytterligare stödja utvecklingen av ett europeiskt område med rättvisa som bygger på rättsstatens principer och ömsesidigt förtroende, och att säkerställa att människor kan åtnjuta sina rättigheter.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  I enlighet med [artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU20] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmen och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört utomeuropeiskt land eller territorium är knutet.
(25)  I enlighet med [artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU20] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmen och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört utomeuropeiskt land eller territorium är knutet. Det är väsentligt att det inom ramen för programmet säkerställs att sådana personer och enheter får tillräcklig information om sin rätt till finansiering.
__________________
__________________
20 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
20 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)   Med tanke på vikten och relevansen av unionens och medlemsstaternas åtagande att uppnå målen för hållbar utveckling bör detta program bidra till att uppfylla detta åtagande.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.
(27)  Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för programmets stödmottagare, undviks. Dessa krav bör om möjligt innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 2
I förordningen fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
I förordningen fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 1 januari 2021–31 december 2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1
1.  domare och övrig personal inom rättsväsendet: domare, åklagare och domstolspersonal samt andra yrkesverksamma inom rättsväsendet, såsom advokater, notarier, utmätningsmän eller exekutionstjänstemän, konkursförvaltare, medlare, domstolstolkar och -översättare, sakkunniga vid domstolar, fängelsepersonal och övervakare inom frivården.
1.  domare och övrig personal inom rättsväsendet: domare, åklagare och domstolspersonal samt andra yrkesverksamma inom rättsväsendet, såsom advokater på försvars- och åklagarsidan, notarier, utmätningsmän eller exekutionstjänstemän, konkursförvaltare, medlare, domstolstolkar och -översättare, sakkunniga vid domstolar, fängelsepersonal och övervakare inom frivården.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
1.  Programmets allmänna mål är att bidra till vidareutvecklingen av ett europeiskt område med rättvisa som bygger på rättsstatsprincipen, ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende.
1.  Programmet har det allmänna målet att bidra till vidareutvecklingen av ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa som bygger på rättsstatsprincipen, inbegripet domares oberoende och rättsväsendets opartiskhet, ömsesidigt erkännande, ömsesidigt förtroende och gränsöverskridande samarbete, och därigenom också bidra till utvecklingen av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – inledningen
2.  Programmet har följande särskilda mål, vilka beskrivs närmare i bilaga I:
2.  Programmet har följande särskilda mål:
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – led a
(a)  Att underlätta och stödja rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor och att främja rättsstatsprincipen, inbegripet genom att stödja insatser för att effektivisera de nationella rättssystemen och verkställigheten av avgöranden.
(a)  Att inom ramen för demokrati och respekt för de grundläggande rättigheterna underlätta och stödja rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor, däribland samarbete bortom unionens gränser när unionsrätten har extraterritoriell tillämpning, stärka tillgången till rättslig prövning för fysiska och juridiska personer samt främja rättsstaten och rättsväsendets oberoende, bland annat genom att stödja insatserna för att förbättra de nationella rättssystemens effektivitet, adekvat verkställighet av rättsliga avgöranden och skyddet för brottsoffer.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – led b
(b)  Att stödja och främja rättslig utbildning, i syfte att främja en gemensam kultur i rättsligt, judiciellt och rättsstatligt hänseende.
(b)  Att stödja och främja nationell och transnationell rättslig utbildning, inklusive utbildning i juridisk terminologi, i syfte att främja en gemensam kultur i rättsligt, judiciellt och rättsstatligt hänseende, liksom ett konsekvent och verkningsfullt genomförande av unionens rättsliga instrument för ömsesidigt erkännande och rättssäkerhetsgarantier. Utbildningen ska vara jämställdhetsmedveten, ta hänsyn till de särskilda behoven hos barn och personer med funktionsnedsättning, i tillämpliga fall vara brottsofferinriktad och i synnerhet omfatta civil- och straffrätt samt vid behov förvaltningsrätt, grundläggande rättigheter och kampen mot terrorism och radikalisering.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – led c
(c)  Att underlätta faktisk tillgång till rättslig prövning för alla och effektiva rättsmedel, inbegripet på elektronisk väg, genom att främja effektiva civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden och genom att främja och stödja brottsoffers rättigheter samt misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden.
(c)  Att underlätta faktisk och icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning för alla – med betoning på ojämlikhet och diskriminering på alla grunder, såsom de grunder som förtecknas i artikel 21 i stadgan – och effektiva rättsmedel, även på elektronisk väg (e-juridik), genom att främja effektiva civil- och straffrättsliga och, i tillämpliga fall, förvaltningsrättsliga förfaranden och genom att främja och stödja alla brottsoffers rättigheter samt misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden, med särskild uppmärksamhet riktad mot barn och kvinnor.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)   Att främja praktisk tillämpning av narkotikarelaterad forskning, stödja organisationer i det civila samhället, utvidga kunskapsbasen på området och utveckla innovativa metoder för att hantera fenomen som nya psykoaktiva ämnen, människohandel och varusmuggling.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2a (ny)
2a.  Vid genomförandet av alla dess åtgärder ska det vara ett övergripande mål för programmet att stödja och främja skyddet av lika rättigheter och principen om icke-diskriminering enligt artikel 21 i stadgan.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara [305 000 000] EUR i löpande priser.
1.  I den mening som avses i [hänvisningen ska vid behov uppdateras i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet] punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ska finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027, vilken utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, vara 316 000 000 EUR i 2018 års priser (356 000 000 EUR i löpande priser).
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2a (ny)
2a.  Den anslagna budgeten för jämställdhetsåtgärder ska anges årligen.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
4.  Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med artikel 62.1 c i den förordningen. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.
4.  Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran, eller på begäran av kommissionen, överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen. Där så är möjligt ska dessa medel användas till förmån för den berörda medlemsstaten.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen.
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, främst genom verksamhetsbidrag och årliga och fleråriga driftsbidrag. Finansieringen ska säkerställa en sund ekonomisk förvaltning, varsam användning av offentliga medel, en mindre administrativ börda för programmets operatör och stödmottagarna samt programfinansieringens tillgänglighet för potentiella stödmottagare. Man får använda sig av klumpsummor, enhetskostnader, schablonbelopp, bidrag som betalas vidare och ekonomiskt stöd till tredje parter. Samfinansiering ska godtas in natura och får frångås vid begränsad kompletterande finansiering.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Typer av åtgärder
Typer av åtgärder
Åtgärder som bidrar till att uppnå ett särskilt mål som anges i artikel 3 får beviljas finansiering enligt denna förordning. Särskilt verksamheter som förtecknas i bilaga I ska berättiga till finansiering.
Åtgärder som bidrar till att uppnå ett särskilt mål som anges i artikel 3 får beviljas finansiering enligt denna förordning. Särskilt följande verksamheter ska berättiga till finansiering:
1)   Medvetandehöjande, spridning och information för att förbättra kunskaperna om unionens politik och lagstiftning, inbegripet på områdena för materiell rätt och processrätt, instrument för rättsligt samarbete, relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, komparativ rätt och europeiska och internationella standarder, med ett särskilt fokus på att öka förståelsen om multi-, tvär- och interdisciplinära lagstiftningsområden, såsom handel och mänskliga rättigheter, och om hur man kan underlätta extraterritoriell rättsprövning.
2)  Ömsesidigt lärande genom utbyte av god praxis mellan berörda parter, däribland organisationer i det civila samhället, för att förbättra kunskap och ömsesidig förståelse när det gäller medlemsstaternas civil- och straffrätt och deras rättssystem och domstolsväsenden, inbegripet rättsstaten och tillgången till rättslig prövning, liksom genom ett stärkande av det ömsesidiga förtroendet och utbytet av god praxis avseende ett barnvänligt rättsväsen och främjandet och integreringen av jämställdhetsperspektivet i hela rättssystemet.
3)  Utbildningar för domare, advokater, åklagare och poliser samt andra personer som arbetar i rättssystemet om de utmaningar och hinder som upplevs av personer i en utsatt situation – däribland barn, etniska minoriteter, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning, offer för könsrelaterat våld och andra former av våld mellan personer samt offer för människohandel – och om hur man kan se till att brottsoffer skyddas på lämpligt sätt.
4)  Analys- och övervakningsverksamheter för att förbättra kunskapen om och förståelsen av potentiella hinder för ett smidigt fungerande europeiskt område med rättvisa och för att förbättra genomförandet av unionens lagstiftning och politik i medlemsstaterna, med beaktande också av unionsrättens verkan på tredjeländer.
5)  Verksamheter för att få ett europeiskt område med rättvisa att fungera smidigt, bland annat genom övervakning av demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna samt forskning om hur man undanröjer hinder för allmän, icke-diskriminerande och faktisk tillgång till rättslig prövning för alla.
6)  Initiativ för att ta itu med skillnaderna i könsfördelningen bland medlemsstaternas domare och övriga personal inom rättsväsendet, genom utbildning som antingen skräddarsys för kvinnliga yrkesarbetande eller riktar sig till både kvinnliga och manliga yrkesarbetande, och öka medvetenheten i frågor såsom den låga andelen kvinnliga domare på högre nivåer inom rättsväsendet eller behovet av transparens och objektiva kriterier vid tillsättningsförfaranden.
7)  Utbildning av relevanta berörda parter, däribland organisationer i det civila samhället som är verksamma på området försvar av brottsoffer och väckande av talan om ersättning, för att förbättra kunskaperna om unionens politik och lagstiftning, inbegripet bland annat på områdena för materiell rätt och processrätt, grundläggande rättigheter, stöd och skydd för brottsoffer, användning av kollektiv prövning och universell jurisdiktion, användning av unionens instrument för rättsligt samarbete, relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, juridiskt språkbruk samt komparativ rätt.
8)  Tvärvetenskaplig utbildning för personal inom rättsväsendet och andra relevanta berörda parter på områdena kriminalvårdsrätt, frihetsberövande och fängelseförvaltning, för att underlätta spridningen av bästa praxis.
9)  Tvärvetenskaplig utbildning för personal inom rättsväsendet och andra relevanta berörda parter på området ungdomsrättsvård, i syfte att förbereda och främja ett korrekt genomförande av direktiv (EU) 2016/800 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden.
10)  Utveckling och underhåll av verktyg för informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt e-juridik för att effektivisera rättssystemen och samarbetet dem emellan genom informations- och kommunikationsteknik, inbegripet gränsöverskridande driftskompatibilitet mellan system och applikationer, personlig integritet och uppgiftsskydd.
11)  Utveckling av kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå och europeiska rättsliga nätverk, inbegripet nätverk som inrättats genom unionsrätten, för att säkerställa en effektiv tillämpning och ett effektivt genomdrivande av unionsrätten samt främja och vidareutveckla unionsrätten, politiska mål och strategier på programmets områden.
12)  Strukturellt stöd till organisationer i det civila samhället och andra relevanta berörda parter som är verksamma på de områden som omfattas av programmet, kapacitetsuppbyggnad och utbildning av juridiska experter som arbetar för dessa organisationer, liksom till särskilda verksamheter som bedrivs av sådana organisationer, inbegripet opinionsbildning, nätverksbyggande, tvister som rör kränkningar av demokratin, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, mobilisering och utbildning av allmänheten samt tillhandahållandet av relevanta tjänster.
13)  Förbättring av kunskaper om programmet och spridning, överförbarhet och öppenhet när det gäller dess resultat, liksom främjande av förutsättningarna att nå ut till medborgarna, bland annat genom att inrätta och stödja oberoende programkontor/nationella kontaktnätverk.
14)  Riktmärkningsstudier, forskning, analyser och enkäter, utvärderingar, konsekvensbedömningar samt utarbetande och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  En åtgärd som har fått ett bidrag genom programmet får också erhålla ett bidrag från något annat unionsprogram, inbegripet fonder inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. [Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från olika unionsprogram får beräknas proportionellt.]
1.  En åtgärd som har fått ett bidrag genom programmet får också erhålla ett bidrag från något annat unionsprogram, inbegripet fonder inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader och att dubbla kostnader undviks genom att man tydligt anger finansieringskällorna för varje utgiftskategori, i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. [Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden, och stödet från olika unionsprogram får beräknas proportionellt.]
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2 – led a
(a)  De har bedömts i en ansökningsomgång inom ramen för programmet.
(a)  De har bedömts korrekt i en ansökningsomgång inom ramen för programmet.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3
3.  Ett bidrag för administrationskostnader får också tilldelas utan ansökningsomgång till det europeiska nätverket för rättslig utbildning för att täcka utgifter i samband med dess ständiga arbetsprogram.
3.  Ett bidrag för administrationskostnader ska också tilldelas utan ansökningsomgång till det europeiska nätverket för rättslig utbildning för att täcka utgifter i samband med dess ständiga arbetsprogram.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Arbetsprogrammet ska antas av kommissionen genom en genomförandeakt. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 17.
2.  Arbetsprogrammet ska antas av kommissionen genom en delegerad akt. Den delegerade akten ska antas i enlighet med artikel 14.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1
1.  Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda mål som anges i artikel 3 anges i bilaga II.
1.  Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda mål som anges i artikel 3 anges i bilagan. De uppgifter som samlas in för övervakning och rapportering ska i tillämpliga fall vara uppdelade efter kön, ålder och personalkategori.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2a (ny)
2a.  Övervakningen ska också göra det möjligt att bedöma hur frågor som rör jämställdhet och icke-diskriminering har behandlats i programverksamheten överlag.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3
3.  Systemet för resultatrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, effektivt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagare av unionens medel och medlemsstaterna.
3.  Systemet för resultatrapportering ska säkerställa att korrekta uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in på ett ändamålsenligt, effektivt och korrekt sätt och inom föreskriven tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagare av unionens medel och medlemsstaterna. Kommissionen ska tillgängliggöra användarvänliga format samt vägledning och stöd, i synnerhet för sökande och stödmottagare som eventuellt inte har tillräckligt med resurser och personal för att uppfylla rapporteringskraven.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1
1.  Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.
1.  Utvärderingar ska utföras i god tid och dokumenteras väl för att kunna användas i beslutsprocessen och för att man ska kunna övervaka genomförandet av de åtgärder som utförts inom ramen för programmet och uppnåendet av de mål som anges i artikel 3. Alla utvärderingar ska vara jämställdhetsmedvetna och innehålla en detaljerad analys av programmets särskilda budget för jämställdhetsåtgärder.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2
2.  En halvtidsutvärdering av programmet ska utföras när tillräcklig information finns tillgänglig om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.
2.  En halvtidsutvärdering av programmet ska utföras när tillräcklig information finns tillgänglig om genomförandet av programmet, dock senast tre år efter det att programmet började genomföras.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3
3.  Vid utgången av perioden för genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen.
3.  Vid utgången av perioden för genomförandet av programmet, dock senast tre år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska en slutlig utvärdering av programmet genomföras av kommissionen.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3a (ny)
3a.  I halvtidsutvärderingen och den slutliga utvärderingen av programmet ska bland annat följande bedömas:
a)  Programmets upplevda påverkan på tillgången till rättslig prövning utifrån kvalitativa och kvantitativa uppgifter som samlas in på europeisk nivå.
b)  Antalet instrument och verktyg som utarbetas genom åtgärder som finansieras via programmet och deras kvalitet.
c)  Programmets europeiska mervärde.
d)  Finansieringsnivån i förhållande till de uppnådda resultaten.
e)  Potentiella administrativa, organisatoriska och/eller strukturella hinder för ett smidigare, effektivare och verkningsfullare genomförande av programmet.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. Den grupp av experter som rådfrågas ska ha en jämn könsfördelning.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de lyfter fram åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information om programmets europeiska mervärde till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten, och därigenom visa på mervärdet med unionen och stödja kommissionens insatser för insamling av uppgifter för att förbättra budgettransparensen.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1
1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011 och ska bistås av relevanta organisationer i det civila samhället och människorättsorganisationer. En jämn könsfördelning och en lämplig representation av minoritetsgrupper och andra utestängda grupper i kommittén ska säkras.
Ändring 75
Förslag till förordning
Bilaga I
Bilaga I
utgår
Programmets verksamheter
De särskilda mål för programmet som avses i artikel 3.2 kommer i synnerhet att eftersträvas genom stöd till följande verksamheter:
1.  Medvetandehöjande, spridning och information för att förbättra kunskaperna om unionens politik och lagstiftning, inbegripet på områdena för materiell rätt och processrätt, instrument för rättsligt samarbete, relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, komparativ rätt och europeiska och internationella standarder.
2.  Ömsesidigt lärande genom utbyte av god praxis mellan berörda parter för att förbättra kunskap och ömsesidig förståelse när det gäller medlemsstaternas civil- och straffrätt samt deras rättssystem och domstolsväsenden, inbegripet rättsstatsprincipen, och att stärka det ömsesidiga förtroendet.
3.  Analys- och övervakningsverksamheter1 för att förbättra kunskapen om och förståelsen av potentiella hinder för ett smidigt fungerande europeiskt område med rättvisa och för att förbättra genomförandet av unionens lagstiftning och politik i medlemsstaterna.
4.  Utbildning av relevanta aktörer för att förbättra kunskaperna om unionens politik och lagstiftning, inbegripet på områdena för materiell rätt och processrätt, användning av EU:s instrument för rättsligt samarbete, relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, juridiskt språkbruk och komparativ rätt.
5.  Utveckling och underhåll av verktyg för informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att effektivisera rättssystemen och samarbetet dem emellan genom informations- och kommunikationsteknik, inbegripet gränsöverskridande driftskompatibilitet mellan system och applikationer.
6.  Utveckling av kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå och europeiska rättsliga nätverk, inbegripet nätverk som inrättats genom unionsrätten, för att säkerställa en effektiv tillämpning och ett effektivt genomdrivande av unionsrätten, främja och vidareutveckla unionsrätten, politiska mål och strategier på området för programmet samt stödja organisationer i det civila samhället som är verksamma på de områden som omfattas av programmet.
7.  Förbättring av kunskaper om programmet och spridning och överförbarhet av dess resultat, samt främjande av förutsättningarna att nå ut till medborgarna genom att inrätta och stödja programkontor/nationella kontaktnät.
__________________
1 Dessa verksamheter omfattar exempelvis insamling av data och statistik, utveckling av gemensamma metoder och i förekommande fall indikatorer eller riktmärken, undersökningar, forskning, analyser och enkäter, utvärderingar, konsekvensbedömning, utarbetande och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial.
Ändring 76
Förslag till förordning
Bilaga II – inledningen
Bilaga II
Bilaga
Indikatorer
Indikatorer
Programmet kommer att övervakas på grundval av en uppsättning indikatorer som är avsedda att mäta i vilken grad de allmänna och särskilda målen har uppnåtts, för att därigenom kunna minimera de administrativa bördorna och kostnaderna. Uppgifter kommer därför att samlas in för följande nyckelindikatorer:
Programmet kommer att övervakas på grundval av en uppsättning kvalitativa och kvantitativa indikatorer som är avsedda att mäta i vilken grad programmets allmänna och särskilda mål har uppnåtts i syfte att minimera de administrativa bördorna och kostnaderna och göra rättssystemen så ändamålsenligt som möjligt. Uppgifter kommer därför att samlas in, med respekt för rättigheter som rör personlig integritet och uppgiftsskydd, och i tillämpliga fall delas upp efter kön, ålder och personalkategori för följande nyckelindikatorer:
Ändring 77
Förslag till förordning
Bilaga II – tabellen
Antal medlemmar av domstolsväsendet och personal inom rättsväsendet som har deltagit i utbildningsverksamhet (inklusive personalutbyten, studiebesök, workshoppar och seminarier) som finansierats genom programmet, inbegripet genom administrationsbidrag från det europeiska nätverket för rättslig utbildning.
Antal medlemmar av domstolsväsendet och personal inom rättsväsendet som har deltagit i utbildningsverksamhet (inklusive personalutbyten, studiebesök, workshoppar och seminarier) som finansierats genom programmet, inbegripet genom administrationsbidrag från det europeiska nätverket för rättslig utbildning.
Antal anställda och medlemmar i organisationer i det civila samhället som deltagit i utbildningsverksamhet
Antal utbyten av uppgifter i det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris).
Antal utbyten av uppgifter i det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris).
Antal fall och verksamheter samt resultatnivån när det gäller gränsöverskridande samarbete, bland annat samarbete genom användning av it-verktyg och it-förfaranden som fastställts på unionsnivå.
Antal träffar på e-juridikportalen / sidor som tillgodoser behovet av information om gränsöverskridande civilrättsliga mål och ärenden.
Antal personer som har nåtts av
Antal personer som har nåtts av
i)   verksamheter för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis,
i)   verksamheter för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis,
ii)   verksamheter för medvetandehöjande, information och spridning.
ii)   verksamheter för medvetandehöjande, information och spridning,
iia)  kapacitetsuppbyggande verksamheter som riktar sig till organisationer i det civila samhället,
iib)  verksamheter som syftar till att ge allmänheten information om tillgång till rättslig prövning,
iic)  verksamheter för domare beträffande utmaningar med rättstvister och hur man tillämpar internationell privaträtt och unionsrätt i gränsöverskridande/multidisciplinära ärenden,
iid)  verksamheter för medvetandehöjande som finansierats genom programmet.
Geografisk täckning för de verksamheter som finansierats genom programmet
Deltagarnas bedömning av de verksamheter som de deltagit i och av dessas förväntade hållbarhet

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till de ansvariga utskotten, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0068/2019).


Läget avseende debatten om Europas framtid
PDF 169kWORD 60k
Europaparlamentets resolution av den 13 februari 2019 om läget avseende debatten om Europas framtid (2018/2094(INI))
P8_TA-PROV(2019)0098A8-0427/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan, tilläggsprotokollet till denna stadga samt den reviderade versionen av den,

–  med beaktande av artikel 295 i fördraget om EUF-fördraget,

–  med beaktande av det informella mötet mellan de 27 stats- och regeringscheferna den 29 juni 2016,

–  med beaktande av Bratislavaförklaringen och Bratislavafärdplanen, som de 27 medlemsstaterna enades om den 16 september 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2017 om konstitutionella, rättsliga och institutionella följder av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik: de möjligheter som Lissabonfördraget erbjuder(6),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 och de fem efterföljande diskussionsunderlagen (COM(2017)2025, COM(2017)0206, COM(2017)0240, COM(2017)0291, COM(2017)0315 och COM(2017)0358),

–  med beaktande av Romförklaringen av den 25 mars 2017,

–  med beaktande av Förenade kungarikets anmälan av den 29 mars 2017 om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs resolution av den 6 juli 2017 om kommissionens vitbok om EU:s framtid och mer(7),

–  med beaktande av Regionkommitténs resolution av den 12 maj 2017 om Europeiska kommissionens vitbok om EU:s framtid – Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025(8),

–  med beaktande av de nationella parlamentens olika bidrag rörande kommissionens vitbok och diskussionsunderlag om Europas framtid,

–  med beaktande av 2018 års tal om tillståndet i unionen som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll den 12 september 2018,

–  med beaktande av 2017 års tal om tillståndet i unionen, som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll den 13 september 2017, och hans färdplan av den 24 oktober 2017 för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU (COM(2017)0650),

–  med beaktande av det tal som Frankrikes president Emmanuel Macron höll i Sorbonne den 26 september 2017, Initiative for Europe: A sovereign, united democratic Europe,

–  med beaktande av det informella toppmötet i Tallinn mellan EU:s stats- och regeringschefer den 29 september 2017,

–  med beaktande av ledaragendan, som antogs vid Europeiska rådets möte den 19–20 oktober 2017,

–  med beaktande av rådets, parlamentets och kommissionens interinstitutionella proklamation av den 17 november 2017 om den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av kommissionens färdplan av den 6 december 2017 för en fördjupning av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) (COM(2017)0821), särskilt förslaget om att inrätta en europeisk valutafond (EMF) (COM(2017)0827), förslaget om att införliva innehållet i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen i unionslagstiftningen (COM(2017)0824) och meddelandet om en europeisk ekonomi- och finansminister (COM(2017)0823),

–  med beaktande av Europeiska rådets möte den 14–15 december och de möten mellan ledarna och eurotoppmöten som ägde rum i samband med detta,

–  med beaktande av skrivelsen från 26 nationella parlament i 20 medlemsstater av den 20 december 2017 om insyn i beslutsfattandet i rådet,

–  med beaktande av förklaringen av den 10 januari 2018 Bringing the EU forward in 2018, som antogs vid toppmötet mellan EU:s södra medlemsstater (Cypern, Frankrike, Grekland, Malta, Portugal och Spanien), samt det uttalande om Europas framtid som gjordes av länderna i Visegradgruppen (Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien) den 26 januari 2018 och det gemensamma uttalandet från de europeiska finansministrarna från Finland, Danmark, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Nederländerna och Sverige av den 6 mars 2018,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 februari 2018 Ett EU som uppnår resultat: Institutionella alternativ för effektivare EU-arbete (COM(2018)0095),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2018/234 av den 14 februari 2018 om förstärkning av den europeiska dimensionen i och ett effektivt genomförande av valet till Europaparlamentet 2019(9),

–  med beaktande av det informella mötet mellan de 27 stats- och regeringscheferna den 23 februari 2018,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2016(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om genomförandet av bestämmelserna i fördraget avseende nationella parlament(11),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2018)0322),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018)0325),

–  med beaktande av toppmötet mellan EU och västra Balkan den 17 maj 2018,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens särskilda rapport av den 16 maj 2018 avseende den strategiska undersökningen OI/2/2017/TE om insynen i rådets lagstiftningsprocess,

–  med beaktande av förklaringen i Meseberg av den 19 juni 2018,

–  med beaktande av Europeiska rådets möte den 28–29 juni 2018,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande Reflektioner om Europa: de lokala och regionala myndigheternas röst för att återuppbygga förtroendet för EU av den 9 oktober 2018,

–  med beaktande av de debatter med stats- eller regeringscheferna om Europas framtid som Europaparlamentet anordnat,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för rättsliga frågor,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0427/2018), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen är ett exempel utan motstycke på överstatlig integration och har gett varaktig fred, välstånd och välfärd till sina medborgare ända sedan den banbrytande Schumandeklarationen av den 9 maj 1950. Gemensam säkerhet, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna och medborgarnas välbefinnande har stått i centrum för dess strävanden och åtgärder.

B.  Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer, den gemensamma valutan, Erasmusprogrammet, regionalpolitiken, jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken samt Horisont 2020 är, bland många andra, unionens grundläggande landvinningar som bidrar till EU-medborgarnas välbefinnande. Unionen måste ges lämpliga befogenheter och resurser för att möta 2000-talets utmaningar.

C.  Under de senaste åren har unionen ställts inför flera kriser, som har prövat dess motståndskraft och förmåga att agera på ett beslutsamt och enat sätt.

D.  Under perioden 2014–2017 har vi sett mer socialt balanserade och mer verkningsfulla penningpolitiska och makroekonomiska åtgärder, till exempel Europeiska centralbankens extraordinära åtgärder, flexibiliteten i stabilitets- och tillväxtpakten och investeringsplanen för Europa, som har bidragit till EU:s ekonomiska och sociala återhämtning.

E.  Även om Europa har lyckats avstyra och delvis ta sig igenom den finansiella och ekonomiska krisens mest kritiska skeden, står EU och medlemsstaterna fortfarande inför viktiga och brådskande reformer på området ekonomisk styrning i allmänhet och euroområdet i synnerhet, samt i fråga om att stärka den inre marknaden samt återställa och utveckla de sociala standarderna i våra välfärdsstater.

F.  Med tanke på de många inre och yttre aktuella och framtida utmaningar som unionen står inför i en instabil och komplex global värld, särskilt i fråga om migrationen, befolkningsminskningen, terrorismen, säkerheten, klimatförändringarna, miljöfrågorna, bevarandet av den multilaterala världsordningen, fullbordandet av EMU, globaliseringen, den fria, rättvisa och regelbaserade internationella handeln, utrikes- och försvarspolitiken, utvecklingen av den sociala pelaren och kampen mot antieuropeisk populism, intolerans och främlingsfientlighet, bör EU med utgångspunkt i artiklarna 2 och 3 i EU-fördraget och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna arbeta för att återigen skapa en anda av samarbete och solidaritet mellan medlemsstaterna. Målet i Lissabonfördraget om att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken bör ligga till grund för unionens åtgärder även i framtiden, så att den politiska integrationsprocessen i Europa kan stärkas och så att dessa utmaningar kan hanteras på ett verkningsfullt sätt.

G.  Parlamentet är mycket oroat över uppkomsten av populistiska, främlingsfientliga och antieuropeiska rörelser i hela Europa. Unionen och dess medlemsstater måste öka sina ansträngningar för att försvara och främja de demokratiska värderingarna, de grundläggande principerna och målen för den europeiska integrationen.

H.  Den folkomröstning som hölls i Förenade kungariket i juni 2016 ledde till att landet den 29 mars 2017 anmälde sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen, vilket har intensifierat debatten om Europas framtid. Förhandlingarna inför Förenade kungarikets planerade utträde ur EU har visat i hur stor utsträckning medlemsstaterna är beroende av varandra, i hur hög grad vi förlitar oss på gemensamma instrument och strategier och hur kostsamt ett utträde är.

I.  En intensifiering av debatten om Europas framtid återspeglas inte bara i parlamentets egna resolutioner om Europas framtid av den 16 februari 2017, utan även i Bratislavaförklaringen och Bratislavafärdplanen, kommissionens vitbok om EU:s framtid, Romförklaringen, den ledarskapsagenda som antogs av Europeiska rådet i oktober 2017 och olika bidrag från enskilda medlemsstater eller grupper av medlemsstater, samt från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, liksom i plenardebatterna i Europaparlamentet om Europas framtid med stats- och regeringscheferna, i interparlamentariska utskottssammanträden och i de medborgardialoger och samråd som olika institutioner, organ och medlemsstater anordnar.

J.  Parlameterundersökningen, som genomfördes mellan den 8 och 6 september 2018, visar att 62 procent av de svarande anser att deras länders medlemskap är något bra och att 68 procent anser att deras land har gynnats av sitt EU-medlemskap, vilket är det högsta resultatet sedan 1983.

K.  De värden och principer på vilka unionen vilar avgränsar ett rum som varje EU-medborgare kan identifiera sig med, oberoende av politiska eller kulturella skillnader kopplade till nationell identitet.

L.  Det kommande valet till Europaparlamentet innebär en möjlighet att utvärdera debatten om Europas framtid, också sett till Europaparlamentets, kommissionens och rådets främsta institutionella prioriteringar inför den nya mandatperioden.

M.  EU står inför en särskilt viktig fas i sin uppbyggnadsprocess sett till arten och omfattningen av dess utmaningar, och enda sättet att ta itu med dessa utmaningar är genom samarbete och större och bättre integration samt solidaritet mellan medlemsstaterna som till fullo utnyttjar Lissabonfördragets nuvarande bestämmelser och därefter omarbetar fördragen i syfte att förbättra det institutionella beslutsfattandet och säkerställa en lämplig fördelning av befogenheter.

N.  Institutionella reformer bör syfta till att göra beslutsprocesserna mer demokratiska samt till att öka insynen i unionens och dess institutioners beslutsfattande och ansvarstagande. Med tanke på dessa mål är det lämpligt och lägligt att få till stånd ett meningsfullt medborgardeltagande i det europeiska projektet och anordna samråd samt främja en regelbunden dialog med medborgarna och representativa sammanslutningar, i enlighet med kraven i artikel 11 i EU-fördraget.

O.  För att klara av dagens och morgondagens utmaningar behöver unionen en starkare styrningsmodell, där parlamentet har utökad demokratisk kontroll. Insyn i och integritet hos EU:s institutioner och organ är grundläggande förutsättningar för att skapa förtroende och tillit hos medborgarna.

P.  Den gemensamma fransk-tyska förklaringen i Meseberg innehåller en rad reflektioner och förslag för att stärka det europeiska samarbetet, särskilt när det gäller ekonomisk styrning.

Q.  Att främja en europeisk dimension inom kultur och utbildning är viktigt för att stärka EU-medborgarskapet, med tanke på att unionen lider av ett kunskapsunderskott som innebär att det som unionen åstadkommit lätt tas för givet av yngre generationer.

1.  Europaparlamentet påminner om att det i sina resolutioner av den 16 februari 2017 om Europas framtid betonade vikten av den gemensamma institutionella ramen och gemenskapsmetoden och lade fram flera förslag och initiativ som är av särskild vikt för den europeiska integrationen och som kan bidra till att forma Europas framtid.

2.  Europaparlamentet understryker att unionen måste ta itu med sina framtida utmaningar genom att stärka och förbättra den politiska integrationen, genom att ta full hänsyn till och främja de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och genom att samarbeta. Parlamentet framhåller att medborgarna vill ha ett Europa som skyddar deras rättigheter, välfärdsmodell och sociala modell på grundval av delad suveränitet, vilket kräver lämplig politisk integration. Parlamentet uppmanar stats- och regeringscheferna att fortsätta på denna väg med en förnyad anda av solidaritet och samarbete.

3.  Europaparlamentet påpekar att samtliga stats- och regeringschefer som talade inför parlamentet i kammaren under debatterna om Europas framtid erkände att det finns ett behov av att möta framtidens utmaningar tillsammans och bättre uppnå det som bara kan uppnås tillsammans.

4.  Europaparlamentet upprepar att differentierad integration måste kvarstå som en möjlighet för alla medlemsstater och fortsätta att fungera som en metod för djupare europeisk integration och solidaritet, som inte bör förväxlas med idén om ett Europa ”à la carte”. Parlamentet insisterar på att man i den pågående debatten om differentierad integration måste undvika allt som kan uppfattas som att man skapar ett förstaklassens och ett andraklassens medlemskap inom unionen.

5.  Europaparlamentet påminner om att differentierad integration inte bör vara ett sätt att minska den politiska integrationen.

6.  Europaparlamentet betonar att krisen har skapat en obalans mellan unionens centrala institutioner och att Europeiska rådet tar egna politiska initiativ på bekostnad av kommissionens initiativrätt och förstärker den mellanstatliga metoden. Parlamentet anser dock att gemenskapsmetoden är bäst lämpad för unionens funktionssätt. Parlamentet påminner om de många resolutioner som parlamentet antagit i detta avseende och upprepar sin uppmaning till Europeiska rådet att till fullo respektera gränserna för sina befogenheter såsom de fastställs främst i artikel 15 i EU-fördraget.

7.  Europaparlamentet upprepar att den enhällighet som fördragen kräver i vissa grundläggande frågor utgör ett nästan oövervinnligt hinder i viktiga stunder och i samband med viktiga beslut, och förordar därför i fråga om beslutsförfarandena att principen om omröstning med kvalificerad majoritet tillämpas i rådet och, i fråga om lagstiftning, att det ordinarie lagstiftningsförfarandet används på alla områden där detta är möjligt. Parlamentet påminner om att man enligt de befintliga fördragen kan åstadkomma detta med hjälp av de olika övergångsklausulerna eller, när det gäller fördjupat samarbete, med hjälp av artikel 333 i EUF-fördraget.

8.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende det tillkännagivande som ordförande Jean-Claude Juncker gjorde under sina tal om tillståndet i unionen den 13 september 2017 och den 12 september 2018 om att han har för avsikt att föreslå att omröstning med kvalificerad majoritet används i rådet inom vissa särskilda politikområden, men att den fleråriga budgetramen inte hör till de nämnda områdena.

9.  Europaparlamentet välkomnar särskilt att kommissionen har föreslagit att omröstning med kvalificerad majoritet används inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) när det gäller ståndpunkter om människorättsfrågor i internationella forum, beslut om att inrätta sanktionssystem och beslut om att inleda eller genomföra civila uppdrag som svar på kriser utomlands, med tanke på vikten av att beslutsfattandet blir snabbare och effektivare och behovet av att unionen talar med en röst.

10.  Europaparlamentet upprepar sitt förslag om att omvandla rådet till en verklig lagstiftningskammare som är likställd Europaparlamentet, i enlighet med sin resolution av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential, och att öka insynen i dess beslutsprocess. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang ombudsmannens särskilda rapport om insynen i rådets lagstiftningsprocess och skrivelsen av den 20 december 2017 från Cosacs delegationer om krav på större insyn i rådet och informella organ som Eurogruppen, som i detta avseende är i linje med liknande uppmaningar från parlamentets sida.

11.  Europaparlamentet anser att det finns olika möjligheter att göra kommissionen mer flexibel genom att anpassa kommissionärskollegiets struktur och arbetsmetoder, till exempel genom att utse vice ordföranden med ansvar för ett kluster av politikområden eller att utse överordnade och underordnade kommissionsledamöter.

12.  Europaparlamentet påminner om att även om parlamentet enligt de nuvarande fördragen inte har någon formell initiativrätt på lagstiftningsområdet, kan det begära att kommissionen lägger fram lämpliga förslag i frågor som enligt parlamentets mening kräver en unionsakt för att tillämpa fördragen, och påminner kommissionen, i enlighet med artikel 10 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(12), om dess skyldighet att göra en snabb och ingående prövning av begäranden om förslag till unionsrättsakter. Parlamentet påminner dessutom om att detta interinstitutionella avtal också innehåller bestämmelser om den årliga och fleråriga interinstitutionella programplaneringen, som ger parlamentet ett extra verktyg för att styra lagstiftningsagendan.

13.  Europaparlamentet erinrar om sitt förslag om att man vid en eventuell framtida översyn av fördragen skulle kunna tilldela Europaparlamentet, i egenskap av direkt företrädare för EU-medborgarna, initiativrätt på lagstiftningsområdet.

14.  Europaparlamentet insisterar på att parlamentets kontrollbefogenheter, och i synnerhet dess undersökningsrätt, bör stärkas och att parlamentet bör beviljas särskilda, konkreta och tydligt avgränsade befogenheter.

15.  Europaparlamentet noterar rapporten från arbetsgruppen för subsidiaritet, proportionalitet och ”göra mindre men göra det effektivare” av den 10 juli 2018, som innehåller rekommendationer om ett nytt arbetssätt för subsidiaritet och proportionalitet. Parlamentet anser att flera av dessa rekommendationer redan har framhållits av parlamentet, framför allt när det gäller de nationella parlamentens roll inom unionen och den önskvärda reformen av systemet för tidig varning. Parlamentet påminner om att arbetsgruppen ansåg att EU ger mervärde inom alla sina nuvarande verksamhetsområden och fastställde därför inga befogenheter eller politikområden i fördragen som permanent, helt eller delvis, bör flyttas över till medlemsstaterna.

16.  Europaparlamentet välkomnar rekommendationerna från de olika institutionerna som uppmanar till en mer aktiv roll för de nationella parlamenten, särskilt när det gäller att kontrollera deras regeringars agerande i de europeiska institutionerna. Parlamentet påminner också om den avgörande roll som lokala myndigheter, och särskilt regionala parlament med lagstiftningsbefogenheter, har.

17.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med samarbete på interinstitutionell nivå och att samtidigt respektera varje institutions befogenheter enligt fördragen. Detta samarbete har fått en ny ram genom det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, och parlamentet understryker att förenkling är ett pågående arbete som har som mål att göra processerna och förfarandena på EU-nivå mer lättförståeliga, att se till att synpunkter från alla berörda parter beaktas och, slutligen, att underlätta medborgarnas deltagande i Europeiska unionens arbete.

18.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma proklamationen om stöd för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som rådet, parlamentet och kommissionen undertecknade under det sociala toppmötet i Göteborg för rättvisa jobb och tillväxt. Parlamentet påpekar att de befogenheter och verktyg som krävs för att pelaren ska kunna genomföras främst ligger i händerna på lokala, regionala och nationella myndigheter samt arbetsmarknadens parter och det civila samhället, men att den europeiska planeringsterminen erbjuder en ram för att följa medlemsstaternas resultat i detta avseende. Parlamentet påminner även i samband med detta om att den sociala dialogen har visat sig vara oumbärlig för att förbättra EU:s politik och lagstiftning och för att stärka dess sociala legitimitet.

19.  Europaparlamentet noterar den sociala pelarens icke-bindande karaktär, som i sig inte kan flytta EU:s fokus från politikområden som ekonomisk politik, den inre marknaden och finanspolitik till socialpolitiska mål. Parlamentet påpekar att den övergripande sociala klausulen som fastställs i artikel 9 i EUF-fördraget kräver att unionen tar noga hänsyn till unionsrättens inverkan på de sociala standarderna och på sysselsättningen, och att de sociala aktörerna konsulteras i vederbörlig ordning.

20.  Europaparlamentet betonar att miljöskydd måste bli högsta prioritet för EU mot bakgrund av den nuvarande miljöförstöringen, och att det måste integreras i unionens hela politik och alla åtgärder. Parlamentet understryker att EU bör vidta effektiva åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybara energikällor i energimixen och öka energibesparingar till de nivåer som krävs för att uppfylla målen i Parisavtalet.

21.  Europaparlamentet uppmanar återigen medlemsstaterna att underteckna och ratificera den reviderade europeiska sociala stadgan och den europeiska konventionen om social trygghet (ETS nr 78).

22.  Europaparlamentet understryker vikten av att fortsätta processen med att fördjupa och fullborda Europeiska monetära unionen (EMU) i syfte att bidra till att bevara den gemensamma valutans stabilitet och stärka konvergensen i den ekonomiska politiken, finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken samt i de sociala standarderna mellan medlemsstaterna. Parlamentet upprepar att varje enskild medlemsstat, med förbehåll för Danmarks undantag, är skyldig att införa euron. Parlamentet stöder ytterligare steg i utvecklingen av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

23.  Europaparlamentet betonar i detta avseende behovet av ett starkt politiskt engagemang, effektiv styrning och demokratisk ansvarsskyldighet på europeisk och nationell nivå, i synnerhet parlamentarisk kontroll under de olika etapperna av den europeiska planeringsterminen av både Europaparlamentet och de nationella parlamenten, för att ge den ekonomiska och finansiella styrningen av euroområdet ökad social, ekonomisk och demokratisk legitimitet och förbättra uppföljningen av unionens rekommendationer.

24.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt, i sin resolution av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen, att finanspolitiken och den ekonomiska politiken bör bli områden med delad befogenhet mellan unionen och medlemsstaterna.

25.  Europaparlamentet noterar samstämmigheten mellan Frankrikes och Tysklands hållning i fråga om en budgetkapacitet för euroområdet. Parlamentet upprepar att en sådan kapacitet bör utvecklas inom EU:s ram.

26.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om en europeisk investeringsstabiliseringsfunktion och diskuterar nya budgetverktyg för stabilisering.

27.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag till ett reformstödsprogram. Parlamentet betonar att det är viktigt att dess medbeslutande och kontrollbefogenheter i fråga om användningen av EU-medel inte försvagas. Parlamentet oroas över att endast 9 procent av de landsspecifika rekommendationerna genomfördes fullt ut under perioden 2011–2017. Parlamentet uppmärksammar konvergensmekanismen som kommer att bidra med ett incitament och hjälpa medlemsstaterna utanför euroområdet med en hållbar finanspolitik och ekonomisk politik att genomföra reformer och uppfylla kriterierna för införandet av euron.

28.  Europaparlamentet välkomnar det framtida InvestEU-programmet, och betonar att fonden bör fortsätta att minska investeringsgapet i EU. Parlamentet stöder investeringar i materiella och immateriella tillgångar, inklusive kulturarv, för att främja tillväxt, investeringar och sysselsättning, med särskilt fokus på små och medelstora företag, smallcap- och midcapföretag samt sociala företag, och därigenom bidra till ökad välfärd och en rättvisare inkomstfördelning samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen.

29.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om en europeisk ekonomi- och finansminister. Parlamentet påpekar att den parlamentariska ansvarigheten på EU-nivå skulle kunna förbättras om befattningen som kommissionens vice ordförande med ansvar för ekonomiska frågor och befattningen som ordförande för eurogruppen slås samman.

30.  Europaparlamentet anser att den framtida EU-budgeten bör främja ett europeiskt mervärde i fråga om socioekonomiska effekter, stödja moderniseringen av EU:s politik, säkerställa finansiella medel för nya utmaningar, fortsätta att bidra till ekonomisk och social konvergens och sammanhållning mellan och inom medlemsstaterna, i syfte att stärka europeisk solidaritet, stabilitet, jämlikhet och smart och hållbar tillväxt för alla, även i ljuset av EU:s åtaganden enligt Parisavtalet, säkerställa respekten för och främjandet av de grundläggande värden som anges i artiklarna 2 och 3 i EU-fördraget samt förses med nya egna medel, med beaktande av arbetet i högnivågruppen för egna medel.

31.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om egna medel, där det föreslås att nya verkliga egna medel införs, i enlighet med parlamentets begäran, men beklagar att andra möjliga intäktskällor inte införs. Parlamentet uttrycker oro över kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen 2021–2027, eftersom det saknar ekonomiska åtaganden för att möta de aktuella och framtida utmaningar som EU står inför. Parlamentet beklagar den hållning som intas av vissa medlemsstater som vägrar att ge mer resurser till EU trots det enhälliga erkännandet att man måste ta sig an nya utmaningar och ansvarsområden och att mer ekonomiska resurser därför behövs. Parlamentet påpekar att anslag på EU-nivå kan spara pengar på nationell nivå genom att man undviker dubbelarbete och skapar stordriftsfördelar.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa uppåtgående ekonomisk och social konvergens i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet inser betydelsen av inrättandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet noterar att den europeiska planeringsterminen har stärkts och stramats upp, men framhåller att ett ökat deltagande för de nationella parlamenten skulle bidra till att förbättra det nationella egenansvaret, vilket skulle leda till ett bättre genomförande av de landsspecifika rekommendationerna, och på så sätt förbättra processen med den europeiska planeringsterminen. Parlamentet konstaterar att det först och främst är medlemsstaternas ansvar att välja en lämplig och hållbar finanspolitik och ekonomisk politik.

33.  Europaparlamentet beklagar att ingen praktisk uppföljning har gjorts hittills av dess krav på en konvergenskod – som ska antas genom medbeslutandeförfarandet – för att skapa en effektivare ram för samordningen av den ekonomiska politiken. Parlamentet påminner dessutom om att medan den europeiska planeringsterminen redan har effektiviserat, har parlamentet ställt krav på att ett interinstitutionellt avtal ingås för att ge parlamentet en mer framträdande roll i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sitt förslag, uttryckligen i enlighet med sin resolution om genomförandet av bestämmelserna i fördraget avseende nationella parlament, om att budgetkalendrarna på nationell och europeisk nivå måste samordnas bättre under hela processen, så att både Europaparlamentet och de nationella parlamenten kan involveras bättre i den europeiska planeringsterminen.

34.  Europaparlamentet understryker vikten av att förbinda sig till processen att fullborda bankunionen och behovet av att säkra öppenhet och likabehandling av alla medlemsstater som deltar i bankunionen. Parlamentet påminner om att fullbordandet av bankunionen, inbegripet ett europeiskt insättningsgarantisystem och en finanspolitisk säkerhetsspärr för den gemensamma resolutionsfonden, måste fortsätta, liksom åtgärder för att åstadkomma en riskreducering.

35.  Europaparlamentet välkomnar de förslag om bekämpning av penningtvätt som lagts fram av kommissionen inom ramen för översynen av det europeiska systemet för finansiell tillsyn. Rådet uppmanas att tillsammans med parlamentet slutföra lagstiftningsförhandlingarna före utgången av denna valperiod, eftersom politiken för bekämpning av penningtvätt måste stärkas för att undvika framtida situationer där finansinstitut aktivt underlättar penningtvätt.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av de europeiska tillsynsmyndigheterna kartlägga och avlägsna hinder på den inre marknaden och hjälpa till att säkra konsumentskyddet. Parlamentet anser att en av kommissionens viktigaste prioriteringar bör vara att effektivt kontrollera efterlevnaden av EU-lagstiftningen.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när så är lämpligt och från fall till fall, prioritera förordningar framför direktiv som det rättsliga instrumentet för bankunionen och lagstiftningen om finansiella tjänster, för att undvika fragmentering och en situation där tillsynsmyndigheterna tvingas hantera olika nationella ordningar.

38.  Europaparlamentet betonar det brådskande behovet att fullborda kapitalmarknadsunionen. Parlamentet understryker att djupa och välintegrerade kapitalmarknader kompletterar bankunionen genom att bidra till det privata risktagandet och ökad ekonomisk konvergens samt till att dämpa framtida chocker och vid behov eventuellt bidra till en bättre fördelning av medel. Parlamentet efterlyser en omfattande studie av den lämpligaste ramen för att bättre ta hänsyn till de finansiella tjänsternas snabba utveckling. Parlamentet framhåller att bättre tillgång till kompletterande finansieringskällor skulle vara särskilt användbart för uppstartsföretag och små och medelstora företag, och främja deras stabila tillväxt och hållbara utveckling.

39.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts hittills, och anser att man bör fortsätta den omfattande översynen av den befintliga mervärdesskattelagstiftningen. Parlamentet betonar med eftertryck behovet av att trappa upp kampen mot skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet uppmärksammar kommissionens arbete avseende rättvis beskattning och den digitala ekonomin.

40.  Europaparlamentet uppmanar alla EU:s institutioner och organ, däribland kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken och den gemensamma tillsynsmekanismen, att i ännu högre grad öka sina kommunikationsinsatser för att bättre förklara sitt arbete och förbättra informationen till EU-medborgarna.

41.  Europaparlamentet betonar att Europa är och bör förbli en positiv kraft i världen genom att försvara sina värderingar, multilateralismen och folkrätten. Parlamentet påminner om att unionen och dess medlemsstater är de största givarna av internationellt utvecklingsbistånd.

42.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut om upprättande av permanent strukturerat samarbete (Pesco), den samordnade årliga försvarsöversikten och Europeiska försvarsfonden som viktiga steg mot en gemensam försvarspolitik, och noterar de förslag som vissa medlemsstater har gjort om ett EU-säkerhetsråd och ett europeiskt interventionsinitiativ. Parlamentet erinrar om sin uppmaning om att inrätta ett permanent försvarsministerråd under ledning av kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och understryker vikten av ändamålsenlig demokratisk ansvarighet för beslut som fattas på detta område och behovet av ett förstärkt samarbete mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten i detta avseende.

43.  Europaparlamentet lovordar förstärkningen av EU:s civilskyddsmekanism och uppmanar än en gång till inrättande av en europeisk civilskyddskår, eftersom gällande fördrag utgör en bra grundval för detta.

44.  Europaparlamentet erinrar om unionens kommande anslutning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och begär att Euratomfördragets bestämmelser införlivas i EU-fördraget och EUF-fördraget.

45.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte har nått någon överenskommelse om prioriteringarna för och genomförandet av en omfattande invandringspolitik på EU-nivå, som bland annat skulle göra det möjligt att organisera och reglera migrationsströmmarna, kontrollera EU:s yttre gränser mer effektivt, samarbeta med ursprungs- och transitländerna och garantera att migranters och asylsökandes grundläggande rättigheter respekteras. Parlamentet understryker att medlemsstaterna måste övervinna sina uppenbara intressemotsättningar och medborgarnas missnöje för att inte äventyra det europeiska integrationsprojektet, vilket blir direkt lidande av EU-skeptiska partiers sätt att slå mynt av migrationsfrågan.

46.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt i fråga om översynen av Dublinsystemet. Parlamentet understryker vidare vikten av att stärka sitt partnerskap med Afrika och noterar kommissionens meddelande av den 12 september 2018 Bättre lagliga migrationsvägar till Europa: en nödvändig del av en balanserad och övergripande migrationsstrategi (COM(2018)0635).

47.  Europaparlamentet betonar vikten av att en gemensam jordbrukspolitik understöds av en välfinansierad budget. Parlamentet påminner om den gemensamma jordbrukspolitikens centrala betydelse för unionens historia. Parlamentet noterar den grundläggande roll som den spelar i att säkerställa levande landsbygdsområden och en säker livsmedelsförsörjning. Parlamentet noterar att den kommande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken är en möjlighet att förbättra uppnåendet av dess mål. Parlamentet framhäver att den gemensamma jordbrukspolitiken är ett av de äldsta politikområdena och måste fortsätta att utgöra ett av de viktigaste och mest integrerade politikområdena och att den kommer att fortsätta att bidra till att bygga Europas framtid genom starkare integration, bevarande av miljön samt livsmedelssäkerhet och trygghet för EU:s medborgare. Parlamentet noterar att politiken för jordbruk och landsbygdsutveckling har stor potential när det gäller att tillhandahålla kollektiva nyttigheter. Parlamentet betonar att det europeiska jordbruket spelar en viktig roll för att förse planeten med livsmedel och skapa arbetstillfällen för 46 miljoner människor. Parlamentet framhåller den gemensamma jordbrukspolitikens funktion i att upprätthålla status och kvalitet för jord, vatten och andra naturresurser. Parlamentet betonar jordbrukets avgörande roll i unionens prioriteringar för att mildra effekten av klimatförändringar och främja en hållbar utveckling. Parlamentet understryker vikten av en välfinansierad och reformerad gemensam jordbrukspolitik för att hantera de många utmaningar som unionen kommer att ställas inför i framtiden. Parlamentet understryker att den gemensamma jordbrukspolitiken inte bara handlar om jordbruk och jordbrukare utan också om att stödja och utveckla de bredare landsbygdssamhällen där dessa är verksamma.

48.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma handelspolitiken måste förbli en grundläggande pelare i unionens utrikespolitik, med tanke på att den har en direkt inverkan på medborgarnas liv, och att den måste hjälpa unionen att anpassa sig till sin nya roll i en värld med flera ledande aktörer på den internationella scenen. Parlamentet uppmanar därför rådet, kommissionen och utrikestjänsten att samarbeta för att åstadkomma följande:

   a) Förstärka den gemensamma handelspolitiken genom att integrera den i en bredare politisk ram. Inta en ledande roll i fråga om världens handelspolitik på multilateral och bilateral nivå.
   b) Leda försvaret för ett öppet, regelbaserat, rättvist och hållbart utvecklingsinriktat globalt handelssystem, säkerställa att EU-företag kan verka globalt inom en ram av lika villkor, förutsebara regler, rättvis konkurrens och fastställda skyldigheter, vilket bör inbegripa att man arbetar konstruktivt för en gemensam EU-ståndpunkt i FN:s mellanstatliga förhandlingar om ansvarsskyldighet vid människorättskränkningar och främjar företagens ansvarsskyldighet samt inrättar bindande krav på tillbörlig aktsamhet när det gäller försörjnings- och produktionskedjor.
   c) Ge fullständig och omedelbar information till Europaparlamentet om förhandlingar och rådets mandat, även under hela genomförandet av internationella avtal, i syfte att säkerställa att parlamentet kan utöva sina befogenheter och rättigheter. Förenkla och förkorta förhandlingsprocessen och genomgående förstärka parlamentets kontroll. Öka insynen gentemot EU-medborgarna genom att offentliggöra förhandlingsdirektiven (mandaten) för handelsavtal innan förhandlingarna inleds. Fullt ut respektera bestämmelserna i fördraget och EU:s senaste rättspraxis som fastställer den gemensamma handelspolitiken som ett område där unionen har exklusiv behörighet.
   d) Systematiskt inkludera kapitel om digital handel, små och medelstora företag, bindande och genomförbar handel och hållbar utveckling som tillägg till bestämmelser om jämställdhet i handelsavtal, och inta en ledande ställning i dessa frågor i multilaterala diskussioner. Försvara unionsmedborgarnas integritet i fråga om uppgiftsskydd.
   e) Förstärka den gemensamma handelspolitikens överensstämmelse med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och EU:s utvecklingspolitik samt klimatpolitik, i syfte att garantera de värden och mål som fastställs i artikel 3.5 i EU-fördraget och i artiklarna 21, 207 och 208 i EUF-fördraget, så att man fullt ut följer unionens samförstånd om utveckling.

49.  Europaparlamentet anser att unionen bör fortsätta att förbättra den internationella handeln samtidigt som man försvarar sociala normer, arbetsnormer och miljönormer. Parlamentet varnar för handelskrig som enbart skapar förlorare och ökar politiska och säkerhetsmässiga spänningar.

50.  Europaparlamentet påminner om att i artikel 17.7 i EU-fördraget föreskrivs det att ”[m]ed hänsyn till valen till Europaparlamentet och efter lämpligt samråd ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet föreslå Europaparlamentet en kandidat till befattningen som kommissionen ordförande”. Parlamentet framhåller sin beslutsamhet att fortsätta med förfarandet med toppkandidater inför valet av nästa kommissionsordförande i enlighet med Lissabonfördraget och välkomnar stödet från kommissionen och vissa medlemsstater i detta hänseende. Parlamentet betonar att i processen i samband med tillsättningen av kommissionens ordförande är det ytterst viktigt med ordentliga samråd med parlamentet, eftersom det efter valet kommer att avgöra vilken kandidat som kan stödjas av en majoritet av dess ledamöter och det kommer att översända resultatet av sina interna överläggningar till Europeiska rådet. Parlamentet påminner om att kandidaten måste ha utsetts till toppkandidat av ett av de europeiska politiska partierna och bedrivit en kampanj för befattningen som kommissionens ordförande inför valet till Europaparlamentet. Parlamentet anser att denna praxis har visat sig vara fördelaktig genom att den stärker den sociala legitimiteten hos valet till Europaparlamentet och parlamentets överstatliga roll som språkrör för det europeiska medborgarskapet och den europeiska suveräniteten. Parlamentet varnar ännu en gång för att parlamentet kommer att vara berett att avvisa varje kandidat i förfarandet för utnämningen av kommissionens ordförande som inte utsetts till toppkandidat inför valet till Europaparlamentet.

51.  Europaparlamentet beklagar den vanligt förekommande och utbredda frestelsen att tillskriva Bryssel impopulära beslut och att befria nationella myndigheter från ansvar för sin politik eftersom denna orättvisa och opportunistiska hållning skadar Europa, främjar antieuropeiska strömningar och nationalism och ger EU-institutionerna dåligt rykte. Parlamentet anser dessutom att felaktiga tillskrivningar strider mot kravet på ansvarighet när det gäller statliga åtgärder. Parlamentet betonar att ett korrekt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen är av avgörande betydelse för genomförandet av unionens politik och för att främja ömsesidigt förtroende mellan unionen, medlemsstaterna och medborgarna, och uttrycker oro över åtgärderna i de medlemsstater som frivilligt misslyckas med detta.

52.  Europaparlamentet understryker behovet av en bättre bedömning av EU-politikens sociala och miljömässiga följder genom att även beakta kostnaden av att inte lagstifta på EU-nivå (den så kallade ”kostnaden för icke-Europa”).

53.  Europaparlamentet understryker behovet av att särskilt fokusera på EU:s förvaltningsrätt, vilket framgår av parlamentets resolution av den 9 juni 2016, där det efterlystes en öppen, effektiv och oberoende EU-förvaltning(13).

54.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka det europeiska offentliga rummet som ett överstatligt demokratiskt område. Parlamentet betonar att de stora utmaningar som Europa står inför måste hanteras och diskuteras ur ett europeiskt, och inte bara ur ett nationellt, perspektiv och genom att fullständigt genomföra bestämmelserna i artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget. Parlamentet påpekar att den europeiska demokratin därför måste stärka den gränsöverskridande dimensionen i dess mål och utmaningar, samtidigt som man främjar ett europeiskt medborgarskap baserat på Europeiska unionens gemensamma värden och med mer europeisk institutionell utbildning och en samtalsinriktad, mer deltagarinriktad samhällelig ram samt en kampanj med mer europeisk och mindre nationell inriktning inför det kommande valet till Europaparlamentet 2019.

55.  Europaparlamentet välkomnar unionens strategi som tillämpas i förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde under ordnade former ur Europeiska unionen och pekar på den anmärkningsvärda enighet som EU-institutionerna och medlemsstaterna uppvisar. Parlamentet konstaterar att erfarenheterna från de förhandlingar som har förts har visat hur enormt komplexa sådana beslut är.

56.  Europaparlamentet betonar på nytt att varken den nationella suveräniteten eller subsidiaritetsprincipen kan berättiga eller legitimera en systematisk vägran från en medlemsstats sida att hålla sig till Europeiska unionens grundläggande värden, som låg till grund för de inledande artiklarna i de fördrag som varje medlemsstat frivilligt har ställt sig bakom och förbundit sig att respektera. Parlamentet betonar dessutom att upprätthållandet av dessa värden är avgörande för det europeiska projektets sammanhållning, samtliga EU-medborgares rättigheter och det ömsesidiga förtroende som behövs mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att skyndsamt lägga fram ett förslag som ger verkan åt parlamentets resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

57.  Europaparlamentet påminner om att de europeiska institutionerna enligt domstolen (de förenade målen C-8/15 P till C-10/15 P(14)) är skyldiga att respektera och upprätthålla bestämmelserna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, även när de agerar utanför EU:s rättsliga ram.

58.  Europaparlamentet upprepar att man i debatten om Europas framtid måste börja fundera på hur unionens budgetsystem skulle kunna reformeras så att man får en lämplig budget som garanterar finansieringen av den planerade politiken, en bättre balans mellan förutsägbarhet och reaktionsförmåga och hur man säkerställer att de övergripande finansieringsarrangemangen inte är mer komplexa än nödvändigt för att uppnå målen med unionens politik och säkerställa möjligheten att utkräva ansvar. Parlamentet anser att de förhandsvillkor som ställs för politiken måste förstärkas, där så är nödvändigt och utan att programmens funktion äventyras, för att säkerställa en effektiv sund ekonomisk förvaltning i samband med genomförandet av unionens utgifter.

59.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att lägga särskild tonvikt vid en effektivare användning av medlen och på de demokratiska mekanismerna för budgetkontroll inom EU. Parlamentet uppmanar EU:s alla institutioner att stärka sina förfaranden och sin praxis som syftar till att skydda unionens ekonomiska intressen, och dessutom uppmanas de att aktivt bidra till ett resultatinriktat förfarande för beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet anser i detta sammanhang att förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet är ett nödvändigt instrument för demokratiskt ansvarstagande gentemot medborgarna i unionen och påminner om de svårigheter som man upprepade gånger har stött på på grund av bristande samarbete från rådets sida. Parlamentet betonar att rådet måste vara lika ansvarstagande och öppet som de övriga institutionerna. Parlamentet understryker att det på denna punkt inte får beviljas några undantag.

60.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten på fenomenet korruption, som har betydande ekonomiska konsekvenser och som utgör ett allvarligt hot mot demokratin, rättsstatsprincipen och de offentliga investeringarna. Parlamentet poängterar vikten av att skydda EU:s skattebetalares pengar mot bedrägerier och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

61.  Europaparlamentet upprepar att EU, med tanke på det nuvarande läget i integrationsprojektet, måste utforska varje möjlig väg för att säkerställa ett fullständigt genomförande av Lissabonfördraget. Parlamentet påpekar att senare ändringar av fördragen bör utgå från att man sammankallar ett konvent – där man garanterar delaktighet genom sammansättningen av företrädare och tillhandahåller en plattform för diskussion och dialog med intressenter och medborgare – för att diskutera och dra slutsatser från de olika inlägg i diskussionen om Europas framtid som unionens institutioner och andra organ har bidragit med och de förslag som lagts fram av stats- och regeringscheferna, de nationella parlamenten och det civila samhället samt under samråd med medborgarna.

62.  Europaparlamentet betonar att arbetet med att reflektera över Europas framtid redan har inletts på grundval av de olika ståndpunkter som parlamentet, Europeiska rådet och kommissionen intagit i fråga om en EU-reform. Parlamentet beklagar att endast marginella reformer har planerats trots dessa ståndpunkter. Parlamentet betonar att när det nya parlamentet och den nya kommissionen väl har inrättats bör de dra nytta av det arbete som gjorts under den föregående valperioden och börja arbeta med de förslag som lagts fram.

63.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 215, 19.6.2018, s. 162.
(2) EUT C 242, 10.7.2018, s. 24.
(3) EUT C 252, 18.7.2018, s. 215.
(4) EUT C 252, 18.7.2018, s. 201.
(5) EUT C 252, 18.7.2018, s. 235.
(6) EUT C 263, 25.7.2018, s. 125.
(7) EUT C 345, 13.10.2017, s. 11.
(8) EUT C 306, 15.9.2017, s. 1.
(9) EUT L 45, 17.2.2018, s. 40.
(10) Antagna texter, P8_TA(2018)0056.
(11) Antagna texter, P8_TA(2018)0186.
(12) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(13) EUT C 86, 6.3.2018, s. 126.
(14) Domstolens dom (stora avdelningen) av den 20 september 2016, Ledra Advertising Ltd m.fl. mot Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken, ECLI:EU:C:2016:701.


Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: nivåer för geografisk fördelning
PDF 124kWORD 42k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 19 december 2018 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 vad gäller nivåerna för geografisk fördelning (C(2018)08872 – (2018/3002(DEA))
P8_TA-PROV(2019)0099B8-0080/2019

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2018)08872),

–  med beaktande av skrivelsen av den 28 januari 2019 från utskottet för internationell handel till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 184/2005 av den 12 januari 2005 om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar(1), särskilt artiklarna 2.3 och 10.6,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för internationell handel,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Förenade kungariket anmälde den 29 mars 2017 sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Fördragen kommer att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då utträdesavtalet träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, dvs. från och med den 30 mars 2019 om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket enhälligt beslutar att förlänga denna tidsfrist.

B.  Genom förordning (EG) nr 184/2005 fastställs en gemensam ram för systematisk produktion av gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar.

C.  Förenade kungarikets utträde ur unionen skulle få till följd att Förenade kungariket blir ett tredjeland och därför måste gemenskapsstatistiken över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar återspegla Förenade kungariket som ett tredjeland i stället för en medlemsstat.

D.  De enda ändringar som föreskrivs i den delegerade förordningen (C(2018)08872) är att klassificera Förenade kungariket som ett tredjeland vid tillämpningen av förordning (EG) nr 184/2005.

E.  Ett snabbt offentliggörande av den delegerade förordningen i Europeiska unionens officiella tidning skulle ge större rättslig säkerhet och lämplig tid för genomförande före den 30 mars 2019.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen (C(2018)08872).

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 35, 8.2.2005, s. 23.


Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: tekniska tillsynsstandarder för clearingkravet för ytterligare uppskjutande av tillämpningen av clearingkravet för vissa OTC‑derivatkontrakt
PDF 127kWORD 43k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 19 december 2018 om ändring av delegerad förordning (EU) 2015/2205, delegerad förordning (EU) 2016/592 och delegerad förordning (EU) 2016/1178 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för clearingkravet för ytterligare uppskjutande av tillämpningen av clearingkravet för vissa OTC‑derivatkontrakt (C(2018)09047 – 2018/2998(DEA))
P8_TA-PROV(2019)0100B8-0088/2019

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2018)09047),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 19 december 2018, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 4 februari 2019 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister(1), särskilt artiklarna 5.2 och 82.6,

–  med beaktande av artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG(2),

–  med beaktande av det förslag till tekniska tillsynsstandarder Clearing Obligation under EMIR (no. 6) som lades fram den 27 september 2018 av de europeiska tillsynsmyndigheterna i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 648/2012,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den delegerade akten innehåller viktiga uppgifter om undantag från clearingkravet för transaktioner inom gruppen med enheter i tredjeländer, om inget beslut om likvärdighet enligt 13.2 i förordning (EU) nr 648/2012 har antagits för det tredjeland där gruppen är etablerad.

B.  Europaparlamentet erkänner vikten av ett snabbt antagande av denna akt, eftersom kommissionen ännu inte har fattat några sådana beslut om likvärdighet och den första uppskjutna tillämpningen av clearingkravet var den 21 december 2018. Parlamentet anser emellertid också att kommissionen i onödan fördröjde antagandet av denna akt till och med den 19 december 2018, medan Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) offentliggjorde sitt förslag till tekniska tillsynsstandarder redan den 27 september 2018.

C.  Europaparlamentet anser inte att de antagna tekniska tillsynsstandarderna är ”desamma” som det förslag till tekniska tillsynsstandarder som har lagts fram av de europeiska tillsynsmyndigheterna, eftersom kommissionen har infört ändringar i förslaget, och anser att det har tre månader på sig (granskningsperioden) att invända mot de tekniska tillsynsstandarderna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ange en månads granskningsperiod endast i de fall när kommissionen har antagit de europeiska tillsynsmyndigheternas förslag utan ändringar, det vill säga när förslaget och de antagna tekniska tillsynsstandarderna är ”desamma”.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.
(2) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.


Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: dag då clearingkravet får verkan för vissa typer av kontrakt
PDF 129kWORD 43k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 19 december 2018 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2205, kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/592 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1178 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller den dag då clearingkravet får verkan för vissa typer av kontrakt (C(2018)09122 – 2018/3004(DEA))
P8_TA-PROV(2019)0101B8-0090/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2018)09122),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 19 december 2018, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 4 februari 2019 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 december 2018 Förberedelser inför Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen den 30 mars 2019: genomförande av kommissionens beredskapsplan (COM(2018)0890),

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister(1), särskilt artiklarna 5.2 och 82.6,

–  med beaktande av artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG(2),

–  med beaktande av det förslag till tekniska standarder för tillsyn vid novation av avtal för vilka clearingkravet ännu inte har fått verkan som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten lade fram den 8 november 2018, i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) nr 648/2012,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den delegerade akten innehåller viktiga regler avseende transaktioner mellan en motpart som är etablerad i Förenade kungariket och en motpart som är etablerad i EU-27, och ingår i paketet med beredskapsåtgärder i händelse av att inget avtal nås för brexit.

B.  Europaparlamentet håller med om att det är viktigt för behöriga myndigheter och finansiella marknader att undanta vissa transaktioner som är en följd av en novation under en begränsad period på 12 månader om motparten i Förenade kungariket byts ut mot en motpart inom EU-27.

C.  Europaparlamentet anser inte att de antagna tekniska standarderna för tillsyn är ”samma sak” som de förslag till tekniska standarder för tillsyn som har lagts fram av Europeiska tillsynsmyndigheten, eftersom kommissionen har infört ändringar i förslaget, och anser att det har tre månader på sig (granskningsperioden) att invända mot de tekniska standarderna för tillsyn. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ange en månads granskningsperiod endast i de fall när kommissionen har antagit Europeiska tillsynsmyndighetens förslag utan ändringar, det vill säga när förslaget och de antagna tekniska standarderna för tillsyn är ”samma sak”.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.
(2) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.


Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: till vilken dag motparter får fortsätta att tillämpa sina riskhanteringsförfaranden för vissa OTC-derivatkontrakt som inte clearas centralt
PDF 129kWORD 43k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 19 december 2018 om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/2251 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller den dag fram till vilken motparter får fortsätta att tillämpa sina riskhanteringsförfaranden för vissa OTC-derivatkontrakt som inte clearas centralt (C(2018)09118 – 2018/3003(DEA))
P8_TA-PROV(2019)0102B8-0089/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2018)09118),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 19 december 2018, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 4 februari 2019 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 december 2018 Förberedelser inför Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen den 30 mars 2019: genomförande av kommissionens beredskapsplan (COM(2018)0890),

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister(1), särskilt artiklarna 11.5 och 82.6,

–  med beaktande av artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG(2),

–  med beaktande av artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG(3),

–  med beaktande av artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG(4),

–  med beaktande av det förslag till tekniska standarder för tillsyn i fråga om novation av bilaterala avtal som inte omfattas av bilaterala marginalsäkerheter som de europeiska tillsynsmyndigheterna lade fram den 27 november 2018, i enlighet med artikel 11.15 i förordning (EU) nr 648/2012,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den delegerade akten innehåller viktiga regler avseende transaktioner mellan en motpart som är etablerad i Förenade kungariket och en motpart som är etablerad i EU-27, och ingår i paketet med beredskapsåtgärder i händelse av att inget avtal nås för brexit.

B.  Europaparlamentet håller med om att det är viktigt för behöriga myndigheter och finansmarknader att undanta vissa transaktioner som är en följd av en novation under en begränsad period på 12 månader om motparten i Förenade kungariket byts ut mot en motpart inom EU-27.

C.  Europaparlamentet anser inte att de antagna tekniska standarderna för tillsyn är ”samma sak” som det förslag till tekniska standarder för tillsyn som har lagts fram av de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna), eftersom kommissionen har infört ändringar i förslaget, och anser att det har tre månader på sig (granskningsperioden) att invända mot de tekniska standarderna för tillsyn. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ange en månads granskningsperiod endast i de fall när kommissionen har antagit ESA-myndigheternas förslag utan ändringar, det vill säga när förslaget och de antagna tekniska standarderna för tillsyn är ”samma sak”.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.
(2) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.
(3) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.
(4) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.


Delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ***I
PDF 248kWORD 69k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 februari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (”delgivning av handlingar”) (COM(2018)0379 – C8-0243/2018 – 2018/0204(COD))
P8_TA(2019)0104A8-0001/2019

Denna text håller fortfarande på att bearbetas för publicering på ditt språk. Det finns redan en pdf- eller Word-version som du kan öppna genom att klicka på ikonen uppe till höger.


Gemensamma bestämmelser för att säkerställa grundläggande förbindelser vad gäller godstransporter på väg med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen ***I
PDF 145kWORD 46k
Europaparlamentets ändringar antagna den 13 februari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för att säkerställa grundläggande förbindelser vad gäller godstransporter på väg med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen (COM(2018)0895 – C8-0511/2018 – 2018/0436(COD))(1)
P8_TA-PROV(2019)0105A8-0063/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  För att förhindra allvarliga störningar, bland annat när det gäller allmän ordning, är det därför nödvändigt att fastställa en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för vägtransportörer med licens från Förenade kungariket att transportera gods på väg mellan Förenade kungariket och återstående tjugosju medlemsstater. För att säkerställa en korrekt balans mellan Förenade kungariket och de kvarvarande medlemsstaterna bör de rättigheter som således medges villkoras av medgivande av motsvarande rättigheter och vara underkastade vissa villkor som säkerställer rättvis konkurrens.
(4)  För att förhindra allvarliga störningar, bland annat när det gäller allmän ordning, är det därför nödvändigt att fastställa en uppsättning åtgärder som gör det möjligt för vägtransportörer med licens från Förenade kungariket att transportera gods på väg mellan Förenade kungariket och återstående tjugosju medlemsstater eller från Förenade kungarikets territorium till Förenade kungarikets territorium genom en eller flera medlemsstater. För att säkerställa en korrekt balans mellan Förenade kungariket och de kvarvarande medlemsstaterna bör de rättigheter som således medges villkoras av medgivande av motsvarande rättigheter och vara underkastade vissa villkor som säkerställer rättvis konkurrens.
Ändring 2
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2
(2)   bilateral transport:
(2)   godkänd transport:
a)  en transport med last som företas med ett fordon där avreseorten och bestämmelseorten ligger inom unionens territorium respektive inom Förenade kungarikets territorium, med eller utan transitering genom en eller flera medlemsstater eller ett eller flera tredjeländer,
a)  en transport med last som företas från unionens territorium till Förenade kungarikets territorium eller vice versa, med eller utan transitering genom en eller flera medlemsstater eller ett eller flera tredjeländer,
b)   en transport utan last i samband med transport av det slag som avses i led a.
b)   en transport med last som företas av ett fordon från Förenade kungarikets territorium till Förenade kungarikets territorium genom unionens territorium,
ba)  en transport utan last i samband med transport av det slag som avses i led a och b,
Ändring 3
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 5
(5)   licens i Förenade kungariket: en licens som utfärdats av Förenade kungariket för internationell transport, inbegripet bilateral transport.
(5)   licens i Förenade kungariket: en licens som utfärdats av Förenade kungariket för internationell transport, när det gäller en godkänd transport.
Ändring 4
Förslag till förordning
Artikel 3 – rubriken
Rätt att utföra bilaterala transporter
Rätt att utföra godkända transporter
Ändring 5
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
1.  Vägtransportörer från Förenade kungariket får, på de villkor som fastställs i denna förordning, utföra bilaterala transporter.
1.  Vägtransportörer från Förenade kungariket får, på de villkor som fastställs i denna förordning, utföra godkända transporter.
Ändring 6
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – inledningen
2.  Bilateral transport av följande slag får utföras av fysiska eller juridiska personer som är etablerade i Förenade kungariket, utan att det krävs något tillstånd från Förenade kungariket i den mening som avses i artikel 2.5:
2.  Godkänd transport av följande slag får utföras av fysiska eller juridiska personer som är etablerade i Förenade kungariket, utan att det krävs något tillstånd från Förenade kungariket i den mening som avses i artikel 2.5:
Ändring 7
Förslag till förordning
Artikel 4 – inledningen
Under bilaterala transporter i enlighet med denna förordning ska följande regler följas:
Under godkända transporter i enlighet med denna förordning ska följande regler följas:
Ändring 8
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
2.  Om den anser att de rättigheter som Förenade kungariket beviljat vägtransportörer från unionen inte, rättsligt eller faktiskt, motsvarar dem som beviljats vägtransportörer från Förenade kungariket i enlighet med denna förordning, eller att dessa rättigheter inte är lika tillgängliga för alla vägtransportörer från unionen, får kommissionen, för att återställa balansen genom delegerade akter
2.  Om den anser att de rättigheter som Förenade kungariket beviljat vägtransportörer från unionen inte, rättsligt eller faktiskt, motsvarar dem som beviljats vägtransportörer från Förenade kungariket i enlighet med denna förordning, eller att dessa rättigheter inte är lika tillgängliga för alla vägtransportörer från unionen, får kommissionen, för att återställa balansen genom delegerade akter
a)   fastställa gränsvärden för högsta tillåtna kapacitet som är tillgänglig för vägtransportörer från Förenade kungariket eller för högsta antal resor de har rätt att göra eller för båda dessa aspekter,
a)  upphäva tillämpningen av artikel 3.1 och 3.2 i denna förordning när inga motsvarande rättigheter ges till unionens vägtransportörer eller när de givna rättigheterna är minimala,
b)   tillfälligt upphäva tillämpningen av denna förordning, eller
b)   fastställa gränsvärden för högsta tillåtna kapacitet som är tillgänglig för vägtransportörer från Förenade kungariket eller för högsta antal resor de har rätt att göra eller för båda dessa aspekter, eller
c)  besluta om andra lämpliga åtgärder.
c)  besluta om andra lämpliga åtgärder, såsom avgifter eller operativa begränsningar.
Ändring 9
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
2.  Om den fastställer att, som en följd av någon av de situationer som avses i punkt 3, de berörda villkoren är märkbart mindre gynnsamma än de som gäller för vägtransportörer från Förenade kungariket, får kommissionen, i syfte att komma till rätta med situationen, genom delegerade akter
2.  Om den fastställer att, som en följd av någon av de situationer som avses i punkt 3, de berörda villkoren är märkbart mindre gynnsamma än de som gäller för vägtransportörer från Förenade kungariket, får kommissionen, i syfte att komma till rätta med situationen, genom delegerade akter
a)   fastställa gränsvärden för högsta tillåtna kapacitet som är tillgänglig för vägtransportörer från Förenade kungariket eller för högsta antal resor de har rätt att göra eller för båda dessa aspekter,
a)  upphäva tillämpningen av artikel 3.1 och 3.2 i denna förordning när inga motsvarande rättigheter ges till unionens vägtransportörer eller när de givna rättigheterna är minimala,
b)   tillfälligt upphäva tillämpningen av denna förordning, eller
b)   fastställa gränsvärden för högsta tillåtna kapacitet som är tillgänglig för vägtransportörer från Förenade kungariket eller för högsta antal resor de har rätt att göra eller för båda dessa aspekter, eller
c)  besluta om andra lämpliga åtgärder.
c)  besluta om andra lämpliga åtgärder, såsom avgifter eller operativa begränsningar.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0063/2019).


Gemensamma bestämmelser för grundläggande flygförbindelser med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen ***I
PDF 161kWORD 48k
Europaparlamentets ändringar antagna den 13 februari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för grundläggande flygförbindelser med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen (COM(2018)0893 – C8-0510/2018 – 2018/0433(COD))(1)
P8_TA-PROV(2019)0106A8-0062/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  I syfte att återspegla förordningens tillfälliga karaktär bör dess tillämpning begränsas till en kort tidsperiod, utan att det påverkar eventuella förhandlingar om och ikraftträdande av ett framtida avtal om tillhandahållande av lufttrafiktjänster mellan unionen och Förenade kungariket.
(5)  I syfte att återspegla förordningens tillfälliga karaktär bör dess tillämpning begränsas till en kort tidsperiod. Senast den [infoga datumet för denna förordnings ikraftträdande] bör kommissionen ges mandat att inleda förhandlingar med Förenade kungariket om ett heltäckande luftfartsavtal.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)   För att upprätthålla ömsesidigt gynnsamma förbindelsenivåer, bör gemensamma marknadsarrangemang, såsom code-sharing, gälla för både Förenade kungarikets lufttrafikföretag och EU 27:s lufttrafikföretag i enlighet med principen om ömsesidighet.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för antagandet av åtgärder som garanterar en balanserad ömsesidighet mellan de rättigheter som unionen respektive Förenade kungariket unilateralt beviljat varandras lufttrafikföretag, och för att säkerställa att unionens lufttrafikföretag kan konkurrera med Förenade kungarikets lufttrafikföretag på rättvisa villkor när de tillhandahåller lufttrafiktjänster. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
(6)  I syfte att säkerställa en balanserad ömsesidighet mellan de rättigheter som unionen respektive Förenade kungariket unilateralt beviljat varandras lufttrafikföretag, och för att säkerställa att unionens lufttrafikföretag kan konkurrera med Förenade kungarikets lufttrafikföretag på rättvisa villkor när de tillhandahåller lufttrafiktjänster bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att vidta lämpliga åtgärder för att återupprätta jämställdhet eller åtgärda situationer med orättvis konkurrens. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 20161a. I syfte att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
_________________
1a EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Ändring 4
Förslag till förordning
Artikel 2a (ny)
Artikel 2a
Tillfälligt undantag från kravet på ägarskap
1.  Kommissionen får på begäran av ett lufttrafikföretag bevilja ett tillfälligt undantag från kravet på ägarskap i artikel 4 f i förordning 1008/2008 förutsatt att detta lufttrafikföretag uppfyller samtliga följande villkor:
a)  Det innehar en giltig operativ licens i enlighet med förordning (EG) nr 1008/2008 dagen före första tillämpningsdagen för denna förordning enligt artikel 12.2.
b)  Förenade kungariket eller medborgare i Förenade kungariket, eller en kombination av dessa båda, äger mindre än 50 % av företaget.
c)  Medlemsstater i unionen eller medborgare i medlemsstater i unionen, eller en kombination av dessa båda har faktisk kontroll över företaget, antingen direkt eller indirekt genom ett eller flera andra företag.
d)  Lufttrafikföretaget lägger fram trovärdiga planer för att ändra sin ägarstruktur så snart som möjligt så att ägarkravet i artikel 4 f i förordning 1008/2008 uppfylls.
2.  Det undantag som avses i punkt 1 ska beviljas för en period som slutar senast den 30 mars 2020 och kan inte förnyas.
Ändring 5
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – led c
c)  utföra internationella reguljära och icke-reguljära lufttransporttjänster för passagerare, kombinationer av passagerare och gods och rena frakttjänster mellan två punkter, varav den ena är belägen på Förenade kungarikets territorium och den andra på unionens territorium.
c)  utföra internationella reguljära och icke-reguljära lufttransporttjänster, inklusive code-sharing, för passagerare, kombinationer av passagerare och gods och rena frakttjänster mellan två punkter, varav den ena är belägen på Förenade kungarikets territorium och den andra på unionens territorium.
Ändring 6
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2
2.  Om inte annat följer av artiklarna 4 och 5 får den totala kapaciteten per säsong som tillhandahålls av Förenade kungarikets lufttrafikföretag på flyglinjer mellan Förenade kungariket och enskilda medlemsstater, vid tillhandahållandet av reguljära lufttransporttjänster enligt denna förordning, inte överstiga det totala antalet frekvenser som genomförts av dessa lufttrafikföretag på dessa linjer under Iatas vinter- respektive sommarsäsong år 2018.
utgår
Ändring 7
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – inledningen
2.  Om kommissionen fastställer att de rättigheter som Förenade kungariket beviljat EU-lufttrafikföretag inte rättsligt eller faktiskt motsvarar dem som beviljats Förenade kungarikets lufttrafikföretag enligt denna förordning, eller att dessa rättigheter inte är lika tillgängliga för alla EU-lufttrafikföretag, kan kommissionen, för att återställa likvärdigheten, genom genomförandeakter som antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2 i förordning (EG) nr 1008/2008
2.  Om kommissionen fastställer att de rättigheter som Förenade kungariket beviljat EU-lufttrafikföretag inte rättsligt eller faktiskt motsvarar dem som beviljats Förenade kungarikets lufttrafikföretag enligt denna förordning, eller att dessa rättigheter inte är lika tillgängliga för alla EU-lufttrafikföretag har kommissionen, för att återställa likvärdigheten, befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 11a i syfte att
Ändring 8
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led a
a)   anpassa den tillgängliga kapaciteten för Förenade kungarikets lufttrafikföretag inom de gränser som fastställs i artikel 3.2 samt ålägga medlemsstaterna att i enlighet med detta anpassa trafiktillstånden för Förenade kungarikets lufttrafikföretag, både befintliga och nya,
a)   föreslå ett kapacitetstak för linjer mellan Förenade kungariket och varje medlemsstat samt ålägga medlemsstaterna att i enlighet med detta anpassa trafiktillstånden för Förenade kungarikets lufttrafikföretag, både befintliga och nya,
Ändring 9
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – inledningen
2.  Om den fastställer att dessa villkor, till följd av någon av de situationer som avses i punkt 3 i denna artikel, är betydligt mindre gynnsamma än de som åtnjuts av Förenade kungarikets lufttrafikföretag, får kommissionen, i syfte att åtgärda situationen, genom genomförandeakter som antagits i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2 i förordning (EG) nr 1008/2008
2.  Om den fastställer att dessa villkor, till följd av någon av de situationer som avses i punkt 3 i denna artikel, är betydligt mindre gynnsamma än de som åtnjuts av Förenade kungarikets lufttrafikföretag, har kommissionen befogenhet att, i syfte att åtgärda situationen, anta delegerade akter i enlighet med artikel 11a i syfte att
Ändring 10
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – led a
a)  anpassa den tillgängliga kapaciteten för Förenade kungarikets lufttrafikföretag inom de gränser som fastställs i artikel 3.2 samt ålägga medlemsstaterna att i enlighet med detta anpassa trafiktillstånden för Förenade kungarikets lufttrafikföretag, både befintliga och nya,
a)  föreslå ett kapacitetstak för linjer mellan Förenade kungariket och varje medlemsstat samt ålägga medlemsstaterna att i enlighet med detta anpassa trafiktillstånden för Förenade kungarikets lufttrafikföretag, både befintliga och nya,
Ändring 11
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – inledningen
3.  Genomförandeakter enligt punkt 2 kan antas för att åtgärda följande situationer:
3.  De delegerade akter som avses i punkt 2 ska i synnerhet syfta till att åtgärda följande situationer:
Ändring 12
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3 – led d
d)  Om Förenade kungariket tillämpar standarder för skydd av arbetstagare, säkerhet, luftfartsskydd eller miljö som är mindre stränga än de som fastställs i unionslagstiftningen eller, i avsaknad av tillämpliga bestämmelser i unionsrätten, är mindre stränga än de som tillämpas av alla medlemsstater eller, under alla omständigheter, som är mindre stränga än relevanta internationella standarder.
d)  Om Förenade kungariket tillämpar standarder för skydd av passagerarrättigheter, arbetstagare, säkerhet, luftfartsskydd eller miljö som är mindre stränga än de som fastställs i unionslagstiftningen eller, i avsaknad av tillämpliga bestämmelser i unionsrätten, är mindre stränga än de som tillämpas av alla medlemsstater eller, under alla omständigheter, som är mindre stränga än relevanta internationella standarder.
Ändring 13
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla beslut om att avslå en ansökan om eller återkalla trafiktillstånd för Förenade kungarikets lufttrafikföretag i enlighet med punkterna 1 och 2.
4.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla beslut om att avslå en ansökan om eller återkalla trafiktillstånd för Förenade kungarikets lufttrafikföretag i enlighet med punkterna 1 och 2 utan onödigt dröjsmål.
Ändring 14
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
1.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samråda och samarbeta med de behöriga myndigheterna i Förenade kungariket där så är nödvändigt för att säkerställa genomförandet av denna förordning.
1.  Unionens och medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samråda och samarbeta med de behöriga myndigheterna i Förenade kungariket där så är nödvändigt för att säkerställa genomförandet av denna förordning.
Ändring 15
Förslag till förordning
Artikel 11
Artikel 11
utgår
Kommittéförfarande
Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättas genom artikel 25 i förordning (EG) nr 1008/2008.
Ändring 16
Förslag till förordning
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Utövande av delegering
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4 och 5 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den ... [dagen för denna förordnings ikraftträdande].
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4 och 5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4 och 5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 17
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – led a
a)  Den dag då en överenskommelse mellan unionen och Förenade kungariket för tillhandahållande av lufttransport mellan dem träder i kraft, eller, i förekommande fall, tillämpas provisoriskt.
a)  Den dag då en heltäckande överenskommelse mellan unionen och Förenade kungariket för tillhandahållande av lufttransport mellan dem träder i kraft, eller, i förekommande fall, tillämpas provisoriskt.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0062/2019).


Luftfartssäkerhet med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen ***I
PDF 152kWORD 45k
Europaparlamentets ändringar antagna den 13 februari 2019 av om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa aspekter på luftfartssäkerhet med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen (COM(2018)0894 – C8-0514/2018 – 2018/0434(COD))(1)
P8_TA-PROV(2019)0107A8-0061/2019

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3
3.  Förutom i fråga om de certifikat som förtecknas i punkt 2, ska denna förordning tillämpas på de teoretiska utbildningsmoduler som avses i artikel 5.
3.  Förutom i fråga om de certifikat som förtecknas i punkt 2, ska denna förordning tillämpas på de utbildningsmoduler som avses i artikel 5.
Ändring 2
Förslag till förordning
Artikel 4 – stycke 1
De certifikat som avses i artikel 1.2 b som rör användningen av produkter, delar och anordningar ska fortsätta vara giltiga så att de kan användas i eller som luftfartyg.
De certifikat som avses i artikel 1.2 b som rör användningen av produkter, delar och anordningar ska fortsätta vara giltiga.
Ändring 3
Förslag till förordning
Artikel 5 – rubriken
Överföring av teoretiska utbildningsmoduler
Överföring av utbildningsmoduler
Ändring 4
Förslag till förordning
Artikel 5 – stycke 1
Genom undantag från kommissionens förordning (EU) nr 1178/20111 och kommissionens förordning (EU) nr 1321/20142, ska medlemsstaternas behöriga myndigheter eller byrån, allt efter omständigheterna, beakta de examinationer som genomförts i utbildningsorganisationer som den brittiska behöriga myndigheten utövar tillsyn över före det tillämpningsdatum som avses i artikel 10.2 andra stycket i denna förordning, som om de genomförts i en utbildningsorganisation som en behörig myndighet i en medlemsstat utövar tillsyn över.
Genom undantag från kommissionens förordning (EU) nr 1178/20111 och kommissionens förordning (EU) nr 1321/20142, ska medlemsstaternas behöriga myndigheter eller byrån, allt efter omständigheterna, beakta de examinationer som genomförts i utbildningsorganisationer som den brittiska behöriga myndigheten utövar tillsyn över men som ännu inte har lett till att en licens har utfärdats, före det tillämpningsdatum som avses i artikel 10.2 andra stycket i denna förordning, som om de genomförts i en utbildningsorganisation som en behörig myndighet i en medlemsstat utövar tillsyn över.
__________________
__________________

1 Kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygbesättningar inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, EUT L 311, 25.11.2011, s. 1.
1 Kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygbesättningar inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, EUT L 311, 25.11.2011, s. 1.
2 Kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 av den 26 november 2014 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och anordningar och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter, EUT L 362, 17.12.2014, s. 1.
2 Kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 av den 26 november 2014 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och anordningar och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter, EUT L 362, 17.12.2014, s. 1.
Ändring 5
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
2.  På byråns begäran ska innehavarna av de certifikat som avses i artiklarna 3 och 4 lämna in kopior av alla revisionsrapporter, resultat och planer för korrigerande åtgärder som är relevanta för certifikatet, och som utfärdats under tre år före begäran. Om dessa dokument inte lämnats in inom de tidsramar byrån angett i sin begäran, kan den dra tillbaka de förmåner som erhållits i enlighet med artikel 3 eller 4, beroende på vad som är tillämpligt.
2.  På byråns begäran ska innehavarna av de certifikat som avses i artikel 3 och de utfärdare av certifikat som avses i artikel 4 lämna in kopior av alla revisionsrapporter, resultat och planer för korrigerande åtgärder som är relevanta för certifikatet, och som utfärdats under tre år före begäran. Om dessa dokument inte lämnats in inom de tidsramar byrån angett i sin begäran, kan den dra tillbaka de förmåner som erhållits i enlighet med artikel 3 eller 4, beroende på vad som är tillämpligt.
Ändring 6
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3
3.  Innehavare av certifikat som avses i artikel 3 eller 4 i denna förordning ska utan dröjsmål informera byrån om alla åtgärder från Förenade kungarikets sida som kan stå i konflikt med landets skyldigheter enligt denna förordning eller förordning (EU) 2018/1139.
3.  Innehavare av de certifikat som avses i artikel 3 och de utfärdare av certifikat som avses i artikel 4 i denna förordning ska utan dröjsmål informera byrån om alla åtgärder från Förenade kungarikets sida som kan stå i konflikt med landets skyldigheter enligt denna förordning eller förordning (EU) 2018/1139.
Ändring 7
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 1
Vid tillämpningen av denna förordning och för tillsynen av de innehavare av de certifikat som avses i artikel 1.2 i denna förordning, ska byrån agera som den behöriga myndighet som avses för organ i tredjeland enligt förordning (EU) 2018/1139 och de genomförandeakter och delegerade akter som antagits genom den förordningen eller förordning (EG) nr 216/2008.
Vid tillämpningen av denna förordning och för tillsynen av innehavare eller utfärdare av de certifikat som avses i artikel 1.2 i denna förordning, ska byrån agera som den behöriga myndighet som avses för organ i tredjeland enligt förordning (EU) 2018/1139 och de genomförandeakter och delegerade akter som antagits genom den förordningen eller förordning (EG) nr 216/2008.
Ändring 8
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1
Kommissionens förordning (EU) nr 319/20141 om de certifikatavgifter och tjänsteavgifter som tas ut av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ska tillämpas på juridiska och fysiska personer som innehar sådana certifikat som avses i artikel 1.2 i denna förordning på samma villkor som gäller för innehavare av motsvarande certifikat utfärdade till juridiska eller fysiska personer i tredjeland.
Kommissionens förordning (EU) nr 319/20141 om de certifikatavgifter och tjänsteavgifter som tas ut av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ska tillämpas på juridiska och fysiska personer som innehar eller utfärdar sådana certifikat som avses i artikel 1.2 i denna f