Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2119(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0159/2019

Ingivna texter :

A8-0159/2019

Debatter :

PV 13/03/2019 - 17
CRE 13/03/2019 - 17

Omröstningar :

PV 13/03/2019 - 19.13

Antagna texter :

P8_TA(2019)0201

Antagna texter
PDF 164kWORD 45k
Onsdagen den 13 mars 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2019
P8_TA-PROV(2019)0201A8-0159/2019

Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2019 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2019 (2018/2119(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 126, 136 och protokoll nr 12,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 november 2018 Årlig tillväxtöversikt 2019, För ett starkare EU i en osäker omvärld (COM(2018)0770), och Rapport om förvarningsmekanismen 2019 (COM(2018)0758),

–  med beaktande av årsrapporten från europeiska finanspolitiska nämnden av den 10 oktober 2018,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska prognoser för Europa (hösten 2018 och vintern 2019),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017−2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013(9),

–  med beaktande av 2018 års åldranderapport, som offentliggjorts av kommissionen den 25 maj 2018,

–  med beaktande av rekommendationen till rådets rekommendation av den 21 november 2018 om den ekonomiska politiken för euroområdet (COM(2018)0759),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential(10),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 om fullbordandet av EU:s ekonomiska och monetära union, kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om EU:s framtid och kommissionens diskussionsunderlag av den 31 maj 2017 om en fördjupad ekonomisk och monetär union,

–  med beaktande av Eurogruppens rapport av den 4 december 2018 till ledarna om en fördjupad ekonomisk och monetär union (EMU),

–  med beaktande av uttalandet från eurotoppmötet av den 14 december 2018,

–  med beaktande av Regionkommitténs resolution av den 10 oktober 2018 om den ekonomiska politiken för euroområdet och inför den årliga tillväxtöversikten 2019(11),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor samt yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0159/2019), och av följande skäl:

A.  Europas ekonomi går nu in på sitt sjunde år av oavbruten tillväxt. Euroområdets och EU:s BNP-tillväxt har justerats nedåt med en tillväxt på 1,3 % respektive 1,5 % för 2019 och 1,6 % respektive 1,8 % (EU27) för 2020. Tillväxten förväntas avta ytterligare, delvis på grund av den växande oron över de globala tillväxtutsikterna. Stora skillnader mellan medlemsstaterna kvarstår när det gäller ekonomiska resultat och sysselsättningsresultat.

B.  Arbetslösheten i euroområdet och EU låg på 7,9 % respektive 6,7 % i december 2018, och är i många medlemsstater fortfarande högre än före krisen, vilket särskilt gäller långtidsarbetslösheten, och även ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög i ett antal medlemsstater.

C.  Sysselsättningsnivån i EU ökar, även om detta sker ojämnt i medlemsstaterna. Antalet förvärvsarbetande har nått den högsta nivån någonsin i euroområdet, och uppgick till 146 miljoner under det tredje kvartalet 2018. Många nyskapade arbetstillfällen är deltidsarbeten.

D.  Den ekonomiska tillväxten varierar mellan medlemsstaterna och är sårbar för bland annat fortsatta geopolitiska spänningar, med inverkan på den globala handeln, och ihållande osäkerhet kring unionens framtida förbindelser med Förenade kungariket.

E.  Europa har fortfarande ett investeringsgap, trots att man har gynnats av exceptionellt låga räntor under flera år och finansieringsvillkoren fortsatt är fördelaktiga.

F.  Enligt Eurostat förutsägs äldreförsörjningskvoten öka inom EU från 29,3 % år 2016 till 52,3 % år 2080, vilket innebär färre än två personer i arbetsför ålder för varje äldre person, om inga politiska förändringar görs. Det råder stora skillnader mellan medlemsstaterna i detta avseende.

G.  Under de senaste två årtiondena har den totala faktorproduktiviteten inom euroområdet släpat efter den totala faktorproduktiviteten hos de viktigaste globala ekonomierna.

H.  De senaste årens nedåtgående trend för euroområdets skuldkvot förväntas fortsätta och sjunka från ca 87 % 2018 till ca 85 % 2019. Emellertid förväntas tio medlemsstater enligt kommissionens prognos ha en skuldsättning i förhållande till BNP på över 60 % under 2019, medan denna kvot i sju medlemsstater kommer att ligga kvar på över 90 %. Åtgärder för skuldminskning har varit långsamma i vissa medlemsstater. Fem medlemsstater inom euroområdet med höga skuldkvoter i förhållande till BNP beräknas ha ett betydande strukturellt underskott under 2019.

I.  Ingen medlemsstat i euroområdet beräknas ha ett underskott över gränsen på 3 % av BNP under 2019 och det aggregerade samlade underskottet för euroområdet beräknas ha sjunkit till 0,6 % av BNP under 2018, och öka något till 0,8 % av BNP under 2019.

J.  Den långsiktiga hållbarheten för medlemsstaternas offentliga finanser är en källa till oro för rättvisan mellan generationerna.

K.  Bytesbalansöverskottet nådde en topp under 2017 och kommer att minska något och ligga på 3,6 % av BNP i euroområdet och på 2,3 % av BNP i EU under 2019 och 2020, och är därmed bland det högsta i världen.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2019, som bekräftar vikten av

   a) ökade investeringar av hög kvalitet,
   b) reformer som ökar produktiviteten, delaktigheten och den institutionella kvaliteten och
   c) makroekonomisk stabilitet och sunda offentliga finanser.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta beslutsamma och samordnade åtgärder för att uppnå målet om hållbar tillväxt för alla, ta ansvar för framtida generationer och säkerställa rättvisan mellan generationerna genom hållbara och tillräckliga offentliga finanser och sociala trygghetssystem och därigenom trygga framtiden för våra välfärdsstater.

3.  Europaparlamentet noterar att kommissionens rapport om åldrande från 2018 visar att utan politiska förändringar förväntas de finanspolitiska kostnaderna med anknytning till pensioner, hälso- och sjukvård och långtidsvård öka under de kommande årtiondena, eftersom Europas befolkning fortsätter att åldras i betydande grad.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbereda sig för denna demografiska utveckling genom att

   a) genomföra socialt balanserade strukturreformer för att minska dessa kostnader,
   b) öka produktiviteten, vilket är nödvändigt för att säkerställa en stark och hållbar ekonomisk tillväxt i framtiden och
   c) bygga upp en lämplig finanspolitisk buffert för att gardera sig för ökade finanspolitiska kostnader.

5.  Europaparlamentet finner det glädjande att sysselsättningsnivån i EU ökar, även om detta sker ojämnt i medlemsstaterna. Långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög i vissa medlemsstater, vilket kräver fortsatta reformer och investeringar för att underlätta för ungdomar och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja en fördjupad ekonomisk och monetär union (EMU), i enlighet med den överenskomna färdplanen.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta den inre marknadens fullbordande högst upp på dagordningen.

Leverera högkvalitativa investeringar

8.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna för att långsiktigt säkerställa rättvisan mellan generationerna måste öka produktiviteten genom produktiva investeringar, såsom i tillväxtfrämjande hållbara infrastrukturprojekt som är förenliga med FN:s mål för hållbar utveckling, för att bidra till att stimulera välbehövlig potentiell ekonomisk tillväxt.

9.  Europaparlamentet välkomnar att investeringsplanen för Europa på ett positivt sätt bidrar till ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet har redan antagit sin förhandlingsposition om InvestEU-programmet och en interinstitutionell politisk överenskommelse måste nås så snart som möjligt. Parlamentet noterar Europeiska revisionsrättens förslag att förbättra den geografiska spridningen av investeringar med stöd från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

10.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande förekommer ett investeringsgap i euroområdet, trots de positiva resultaten av investeringsplanen för Europa. Offentliga och privata investeringar spelar en viktig roll för att underlätta tillväxt och konvergens på europeisk nivå i det rådande läget med tecken på ekonomisk avmattning och ökande externa risker och utmaningar.

11.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna vid utnyttjandet av budgetutrymmet måste skilja mellan långsiktiga produktiva offentliga investeringar och löpande kostnader.

12.  Europaparlamentet betonar att en produktivitetsökning kräver investeringar i färdigheter, innovation, automatisering, digitalisering, FoU samt hållbar rörlighet och infrastruktur, i enlighet med målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar behovet av att investera i både fysiskt kapital och humankapital, och uppmuntrar därför medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång till livslångt lärande, kompetensutveckling och omskolning.

13.  Europaparlamentet anser att reformer för att få bort oproportionerlig byråkrati för investeringar både skulle underlätta ekonomisk verksamhet och skapa gynnsamma villkor för långsiktig tillväxt.

14.  Europaparlamentet betonar att EU-interna utländska direktinvesteringar kan leda till produktivitetsvinster för både det investerande företaget och lokala företag i värdregionen, och bidrar till att generera ekonomisk konvergens inom Europa. Tydliga och verkställbara bestämmelser, lika spelregler och minskade efterlevnadskostnader är avgörande faktorer för att attrahera investeringar.

15.  Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av en fullfjädrad kapitalmarknadsunion, eftersom bättre integrerade finansmarknader skulle kunna ge upphov till ytterligare mekanismer för privat riskdelning och riskminskning, underlätta gränsöverskridande investeringar och tillgång till finansiering för realekonomin samt främja hållbara privata investeringar.

Inrikta reformansträngningarna på produktivitetsökning, delaktighet och institutionell kvalitet

16.  Europaparlamentet påminner om att en åldrande arbetskraft kan verka hämmande på Europas produktivitetsökning under de närmaste årtiondena, allt annat lika. Parlamentet oroas över EU:s låga konkurrenskraft och produktivitetsökning och uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra produktivitetshöjande och socialt balanserade strukturreformer.

17.  Europaparlamentet framhäver det brådskande behovet av att se över att nationella offentliga pensionssystem är både adekvata och långsiktigt finansiellt hållbara. Parlamentet understryker behovet av att reformera pensionssystemen i de berörda medlemsstaterna för att säkerställa långsiktig hållbarhet.

18.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att produktivitetsökning och delaktighet bör vara ett viktigt mål för nationella reformer.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka arbetskraftens deltagande för att bl.a. bidra till att systemen för social trygghet är hållbara, särskilt i samband med en ökande försörjningskvot. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta åtgärder som uppmuntrar integrering på arbetsmarknaden av ungdomar som varken studerar eller arbetar och av flyktingar.

20.  Europaparlamentet konstaterar att en alltför hög beskattning kan utgöra ett hinder för investeringar och sysselsättning. Parlamentet uppmanar till en skatteväxling bort från den höga skattebördan på arbete i Europa. En minskad skattebörda för låg- och medelinkomsttagare kan leda till ökad efterfrågan och stärka tillväxten. Parlamentet betonar behovet av att förbättra skatteuppbörden och att bättre samordna administrativ praxis på beskattningsområdet, och välkomnar ansträngningarna i de medlemsstater som genomför sådana reformer.

21.  Europaparlamentet betonar att digitalisering, globalisering, artificiell intelligens, automatisering och teknisk utveckling erbjuder en stor tillväxtpotential, innebär en radikal omvandling av våra arbetsmarknader och påverkar de europeiska ekonomiernas tillväxtdynamik.

22.  Europaparlamentet framhåller att mobiliseringen av en krympande befolkning i arbetsför ålder kommer att kräva mer mångsidiga och kompetenta arbetstagare, mer dynamiska arbetsmarknader, aktiv arbetsmarknadspolitik, livslångt lärande och utbildning, kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften samt starkare koppling mellan utbildningssystem och företag, i kombination med tillgängliga sociala trygghetssystem. Dessa principer ska beaktas för att främja inkluderande och välfungerande arbetsmarknader och främja kvalitet i arbetet, i enlighet med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

23.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag, som är en viktig drivkraft för sysselsättningen, inte till fullo kan tillvarata potentialen hos den europeiska inre marknaden på grund av rättsliga och administrativa hinder. Kommissionen uppmanas att minska dessa hinder. Kommissionen uppmanas vidare att hantera orättvis konkurrens och beskattning när det gäller små och medelstora företag och multinationella företag. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt.

24.  Europaparlamentet påminner om vikten av en företagsvänlig administrativ och regleringsmässig miljö, samtidigt som hänsyn också tas till ett tillräckligt konsumentskydd, för att underlätta för företag att få tillgång till finansiering och anskaffa kapital över gränserna. Det är glädjande att den årliga tillväxtöversikten betonar behovet av att förbättra effektiviteten inom offentlig förvaltning, vilket bör omfatta alla förvaltningsnivåer. Medlemsstaterna uppmanas bestämt att undanröja onödiga hinder för privata och offentliga investeringar på lokal och regional nivå.

25.  Europaparlamentet understryker att hanteringen av potentiella framtida chocker kräver framsteg med att fördjupa EMU. Ett fördjupat EMU kräver ett starkt politiskt engagemang, effektiv styrning och demokratisk ansvarsskyldighet. Parlamentet påminner om vikten av en motståndskraftig banksektor som regleras effektivt och på lämpligt sätt för att bevara den finansiella stabiliteten. Parlamentet uppmanar till ett stegvis fullbordande av bankunionen, med ett trovärdigt europeiskt insättningsgarantisystem och fortsatta ansträngningar för att minska nödlidande lån. Parlamentet noterar att eurotoppmötet uppdragit åt Eurogruppen att arbeta med det budgetmässiga instrumentet för konvergens och konkurrenskraft.

Säkerställa makroekonomisk stabilitet och sunda offentliga finanser

26.   Europaparlamentet påpekar att makroekonomisk stabilitet och sunda offentliga finanser fortsatt är en förutsättning för hållbar tillväxt.

27.  Europaparlamentet noterar att en högre andel äldre medför högre utgifter för hälso- och sjukvård, äldrevård och pensioner. I ett åldrande samhälle minskar, allt annat lika, andelen personer i arbetsför ålder i förhållande till andelen äldre, vilket innebär att det för varje äldre person finns färre personer i arbetsför ålder som bidrar. Detta belastar de offentliga finanserna oerhört i de medlemsstater som inte har genomfört de nödvändiga reformerna, och utmanar deras hållbarhet.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstater med stora underskott och offentliga skulder att vidta fortlöpande åtgärder för att minska dem. Parlamentet erkänner de insatser som ett antal medlemsstater har gjort för att konsolidera sina offentliga finanser, men beklagar att vissa medlemsstater har missat möjligheten att genomföra nödvändiga reformer. Vissa medlemsstater med ett gott finanspolitiskt utrymme har däremot konsoliderat ytterligare och bidrar därmed till euroområdets nuvarande överskott i bytesbalansen.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att uppmuntra medlemsstater med underskott i bytesbalansen eller hög utlandsskuld att förbättra sin konkurrenskraft, och medlemsstater med stora överskott i bytesbalansen att främja efterfrågan genom löneökningar i linje med produktivitetsökningen och att främja produktivitetsökningen genom ökade investeringar.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bygga upp lämpliga finanspolitiska buffertar för nuvarande och framtida generationer. Parlamentet efterlyser ett enhetligt genomförande och efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten, däribland dess flexibilitetsklausuler, för att säkerställa ansvarsfulla offentliga finanser. Ett enhetligt genomförande av de finanspolitiska reglerna är viktigt för att säkerställa finansmarknadernas förtroende, som är av grundläggande betydelse för att kunna locka till sig investeringar.

31.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska finanspolitiska nämndens förslag om en radikal förenkling av budgetreglerna för att ytterligare förbättra EU:s aktuella finanspolitiska ram. Den flexibilitet som är inbyggd i reglerna för stabilitets- och tillväxtpakten ger medlemsstaterna möjlighet att uppnå en god balans mellan målet att säkra en återhållsam finanspolitik och att främja produktiva investeringar. Kommissionen uppmanas att beakta alla landspecifika faktorer i sina skuldhållbarhetsanalyser.

Nationellt egenansvar

32.  Europaparlamentet påminner om att genomförandegraden för de landspecifika rekommendationerna är alltför låg. Den europeiska planeringsterminen bör fokusera på nationellt egenansvar. Parlamentet uppmanar nationella och regionala parlament att debattera landrapporter och landspecifika rekommendationer och att samarbeta med relevanta aktörer. En effektivare och mer fokuserad europeisk planeringstermin skulle kunna öka egenansvaret.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.
(2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.
(4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.
(5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.
(7) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(8) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.
(9) EUT L 129, 19.5.2017, s. 1.
(10) EUT C 252, 18.7.2018, s. 215.
(11) EUT C 461, 21.12.2018, s. 1.

Senaste uppdatering: 15 mars 2019Rättsligt meddelande