Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0332(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0169/2019

Ingivna texter :

A8-0169/2019

Debatter :

PV 25/03/2019 - 15
CRE 25/03/2019 - 15

Omröstningar :

PV 26/03/2019 - 7.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0225

Antagna texter
PDF 186kWORD 53k
Tisdagen den 26 mars 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Avskaffande av säsongsbaserade tidsomställningar ***I
P8_TA-PROV(2019)0225A8-0169/2019

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 26 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om avskaffande av säsongsbaserade tidsomställningar och om upphävande av direktiv 2000/84/EG (COM(2018)0639 – C8-0408/2018 – 2018/0332(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0639),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0408/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det danska folketinget, Förenade kungarikets underhus och Förenade kungarikets överhus som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den .17 oktober 2018.(1),

–  med beaktande av resultaten från det webbsamråd som Europeiska kommissionen genomförde den 4 juli–16 augusti 2018,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism samt yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för framställningar (A8-0169/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändringsförslag
Ändringsförslag 1
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Medlemsstaterna kunde förr välja att införa sommartid på nationell nivå. Det var därför viktigt för den inre marknadens funktion att ett gemensamt datum och klockslag för sommartidens början och upphörande fastställdes för hela unionen. I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/84/EG21 tillämpar för närvarande alla medlemsstater sommartid från den sista söndagen i mars till den sista söndagen i oktober samma år.
(1)  Medlemsstaterna kunde förr välja att införa sommartid på nationell nivå. Det var därför viktigt för den inre marknadens funktion att ett gemensamt datum och klockslag för sommartidens början och upphörande fastställdes för hela unionen, i syfte att samordna tidsomställningen i medlemsstaterna. I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/84/EG21 tillämpar för närvarande alla medlemsstater säsongsbaserad tidsomställning två gånger per år. Standardtiden ändras till sommartid den sista söndagen i mars och tillämpas till den sista söndagen i oktober samma år.
__________________
__________________
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/84/EG av den 19 januari 2001 om bestämmelser beträffande sommartid (EGT L 31, 2.2.2001, s. 21).
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/84/EG av den 19 januari 2001 om bestämmelser beträffande sommartid (EGT L 31, 2.2.2001, s. 21).
Ändringsförslag 2
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  Europaparlamentet uppmanade i sin resolution av den 8 februari 2018 kommissionen att göra en bedömning av sommartiden såsom den fastställs i direktiv 2000/84/EG, och vid behov lägga fram ett förslag till ändring av direktivet. I resolutionen bekräftades också att det är av största vikt att upprätthålla ett harmoniserat tillvägagångssätt för tidsordningar i hela unionen.
(2)  Mot bakgrund av flera framställningar från allmänheten, medborgarinitiativ och parlamentsfrågor uppmanade Europaparlamentet i sin resolution av den 8 februari 2018 kommissionen att göra en grundlig bedömning av sommartiden såsom den fastställs i direktiv 2000/84/EG, och vid behov lägga fram ett förslag till ändring av direktivet. I resolutionen underströks också betydelsen av att upprätthålla ett harmoniserat och samordnat tillvägagångssätt för tidsordningar i hela unionen och ett enhetligt tidssystem för EU.
Ändringsförslag 3
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Kommissionen har undersökt tillgängliga uppgifter, vilka pekar på vikten av harmoniserade unionsregler på detta område för att säkerställa en väl fungerande inre marknad och för att undvika bl.a. störningar i fråga om transporter och informations- och kommunikationssystem, högre kostnader för gränsöverskridande handel och lägre produktivitet när det gäller varor och tjänster. Uppgifterna visar inte entydigt om sommartidens fördelar uppväger de olägenheter som är förknippade med en tidsomställning två gånger per år.
(3)  Kommissionen har undersökt tillgängliga uppgifter, vilka pekar på vikten av harmoniserade unionsregler på detta område för att säkerställa en väl fungerande inre marknad, för att skapa förutsägbarhet och långsiktig säkerhet och för att undvika bl.a. störningar i fråga om transporter och informations- och kommunikationssystem, högre kostnader för gränsöverskridande handel och lägre produktivitet när det gäller varor och tjänster.
Ändringsförslag 4
Förslag till direktiv
Skäl 3a (nytt)
(3a)   Den offentliga debatten om sommartidssystemet är inte ny och sedan sommartiden infördes har en rad initiativ tagits för att avskaffa systemet. Vissa medlemsstater har hållit nationella samråd, och de flesta företag och berörda parter har ställt sig bakom ett avskaffande av tidsomställningen. Det samråd som kommissionen tog initiativ till gav samma resultat.
Motivering
Det fanns inledningsvis ett motstånd mot införandet av en tidsomställning, men det nuvarande förslaget har lagts fram efter en rad studier och samråd som tillför argument till den ideologiska debatten. I detta syfte är det lämpligt att nämna de tidigare debatterna och den process som ledde fram till det nuvarande förslaget.
Ändringsförslag 5
Förslag till direktiv
Skäl 3b (nytt)
(3b)  I detta sammanhang kan djuruppfödarnas situation fungera som ett exempel på hur sommartid ursprungligen ansågs vara oförenlig med arbetsmetoderna inom jordbruket, i synnerhet i fråga om den mycket tidiga starten på arbetsdagen under standardtiden. Dessutom antog man att omställningen mellan sommar- och standardtid två gånger om året skulle göra det svårare att få ut produkter och djur på marknaderna. Slutligen antog man att det faktum att korna fortsätter med sin naturliga mjölkningstakt skulle innebära att mjölkproduktionen gick ner. Modern jordbruksutrustning och jordbruksteknik har dock revolutionerat jordbruket på ett sätt som gör att de flesta av dessa punkter inte längre är relevanta, medan farhågorna rörande djurens biorytm och jordbrukarnas arbetsvillkor kvarstår.
Ändringsförslag 6
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Sommartiden är föremål för en livlig offentlig debatt, och vissa medlemsstater har redan uttryckt att de vill avskaffa denna tidsordning. Mot bakgrund av denna utveckling är det nödvändigt att även fortsättningsvis säkerställa en väl fungerande inre marknad, och att undvika eventuella betydande störningar av dess funktion som orsakas av skillnader mellan medlemsstater på detta område. Det är därför lämpligt att avskaffa sommartiden på ett samordnat sätt.
(4)  Sommartiden är föremål för en livlig offentlig debatt. Cirka 4,6 miljoner människor deltog i det offentliga samråd som kommissionen anordnade, vilket är det största antalet svar i ett samråd från kommissionen någonsin. Dessutom har ett antal medborgarinitiativ belyst de farhågor som allmänheten känner inför tidsomställningen två gånger per år, och vissa medlemsstater har redan uttryckt att de vill avskaffa sommartiden. Mot bakgrund av denna utveckling är det nödvändigt att även fortsättningsvis säkerställa en väl fungerande inre marknad, och att undvika eventuella betydande störningar av dess funktion som orsakas av skillnader mellan medlemsstater på detta område. Det är därför lämpligt att avskaffa sommartiden på ett samordnat och harmoniserat sätt.
Ändringsförslag 7
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Kronobiologi visar att kroppens biorytm påverkas av alla tidsomställningar, vilket kan ha en negativ inverkan på hälsan. Nya vetenskapliga rön visar tydligt att det finns ett samband mellan tidsomställningar och hjärt- och kärlsjukdomar, inflammatoriska immunsjukdomar och hypertoni som hänger samman med den rubbade dygnsrytmen. Vissa grupper, såsom barn och äldre, är särskilt sårbara. Säsongsbaserade tidsomställningar bör därför avskaffas av folkhälsoskäl.
Ändringsförslag 8
Förslag till direktiv
Skäl 4b (nytt)
(4b)   Andra territorier än medlemsstaternas utomeuropeiska territorier indelas i tre olika tidszoner eller standardtider, nämligen UTC, UTC+1 och UTC+2. Den stora utvidgningen av Europeiska unionen i nord-sydlig riktning innebär att klockslagets inverkan på mängden dagsljus varierar inom unionen. Det är därför viktigt att medlemsstaterna beaktar de geografiska tidsaspekterna, dvs. de naturliga tidszonerna och den geografiska positionen, innan de ändrar sina tidszoner. Medlemsstaterna bör samråda med allmänheten och relevanta berörda parter innan de fattar ett beslut om att ändra sin tidszon.
Ändringsförslag 9
Förslag till direktiv
Skäl 4c (nytt)
(4c)  Ett antal medborgarinitiativ har belyst allmänhetens farhågor inför tidsomställningen två gånger om året, och medlemsstaterna bör ges tid och möjlighet att genomföra sina egna offentliga samråd och konsekvensbedömningar för att bättre förstå effekterna av ett avskaffande av säsongsbaserade tidsomställningar i alla regioner.
Ändringsförslag 10
Förslag till direktiv
Skäl 4d (nytt)
(4d)  Sommartiden har lett till att solnedgången under sommarmånaderna inträffar vid en senare tidpunkt. För många EU-medborgare är sommar synonymt med solljus sent på kvällen. En återgång till ”standardtid” skulle medföra att solen går ner en timme tidigare under sommaren, och att den årliga perioden med sent kvällsdagsljus därmed skulle bli betydligt kortare.
Ändringsförslag 11
Förslag till direktiv
Skäl 4e (nytt)
(4e)  I flera studier har sambandet undersökts mellan övergången till sommartid och risken för hjärtinfarkt, störd kroppsrytm, sömnbrist, bristande koncentration och uppmärksamhet, ökad olycksrisk, sämre livstillfredsställelse och till och med ökad självmordsfrekvens. En längre period av dagsljus, utomhusaktiviteter efter arbete eller skola och exponering för solljus har dock vissa långsiktiga positiva effekter på det allmänna välbefinnandet.
Ändringsförslag 12
Förslag till direktiv
Skäl 4f (nytt)
(4f)  De säsongsbaserade tidsomställningarna har också en negativ inverkan på djurs välbefinnande, vilket är tydligt inom exempelvis jordbrukssektorn, där kornas mjölkproduktion påverkas negativt.
Ändringsförslag 13
Förslag till direktiv
Skäl 4g (nytt)
(4g)  Det antas allmänt att säsongsbaserade tidsomställningar medför energibesparingar. Detta var i själva verket det viktigaste skälet till att de infördes under det förra århundradet. Forskning visar dock att även om säsongsbaserade tidsomställningar marginellt kan bidra till att minska energiförbrukningen i unionen som helhet, är detta inte fallet i alla medlemsstater. Den besparing av energi för belysning som görs genom övergången till sommartid går eventuellt också förlorad genom ökad energiförbrukning för uppvärmning. Dessutom är resultaten svåra att tolka, eftersom de i hög grad påverkas av yttre faktorer, såsom väderförhållanden, energiförbrukarnas beteende och den pågående energiomställningen.
Ändringsförslag 14
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Detta direktiv bör inte påverka varje medlemsstats rätt att besluta om standardtid eller standardtider för de territorier som omfattas av dess jurisdiktion och av fördragens territoriella tillämpningsområde. För att säkerställa att vissa medlemsstaters tillämpning av sommartid inte stör den inre marknadens funktion bör dock medlemsstaterna avstå från att ändra standardtiden för varje territorium under deras jurisdiktion av skäl som är kopplade till olika årstider, även om en sådan ändring skulle presenteras som en ändring av tidszon. De bör dessutom, i syfte att minimera störningar av bl.a. transporter, kommunikation och andra berörda sektorer, i god tid anmäla sin avsikt att ändra sin standardtid till kommissionen, och därefter tillämpa de anmälda ändringarna. Kommissionen bör på grundval av denna anmälan informera alla andra medlemsstater så att de kan vidta alla nödvändiga åtgärder. Den bör också informera allmänheten och berörda parter genom att offentliggöra denna information.
(5)  Detta direktiv bör inte påverka varje medlemsstats rätt att besluta om standardtid eller standardtider för de territorier som omfattas av dess jurisdiktion och av fördragens territoriella tillämpningsområde. För att säkerställa att vissa medlemsstaters tillämpning av sommartid inte stör den inre marknadens funktion bör dock medlemsstaterna avstå från att ändra standardtiden för varje territorium under deras jurisdiktion av skäl som är kopplade till olika årstider, även om en sådan ändring skulle presenteras som en ändring av tidszon. Om de avser att ändra sin standardtid den sista söndagen i oktober 2021 bör de dessutom meddela kommissionen detta senast den 1 april 2020, i syfte att minimera störningar av bland annat transporter, kommunikation och andra berörda sektorer.
Ändringsförslag 15
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Det är därför nödvändigt att upphöra med harmoniseringen av den period som omfattas av sommartiden enligt direktiv 2000/84/EG och att införa gemensamma regler som hindrar medlemsstaterna från att tillämpa olika säsongsbaserade tidsordningar genom att de ändrar sin standardtid mer än en gång under året och som fastställer en skyldighet att anmäla planerade ändringar av standardtiden. Målsättningen med detta direktiv är att tydligt bidra till att den inre marknaden fungerar friktionsfritt, och det bör således baseras på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, så som artikeln tolkats i EU-domstolens fasta rättspraxis.
(6)  Det är därför nödvändigt att upphöra med harmoniseringen av den period som omfattas av sommartiden enligt direktiv 2000/84/EG och att införa gemensamma regler som hindrar medlemsstaterna från att tillämpa olika säsongsbaserade tidsordningar genom att de ändrar sin standardtid mer än en gång per år. Målsättningen med detta direktiv är att tydligt bidra till att den inre marknaden fungerar friktionsfritt, och det bör således baseras på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, så som artikeln tolkats i EU-domstolens fasta rättspraxis.
Ändringsförslag 16
Förslag till direktiv
Skäl 6a (nytt)
(6a)   Beslutet om vilken standardtid som ska gälla i de olika medlemsstaterna måste föregås av samråd och undersökningar där man tar hänsyn till allmänhetens önskemål, geografiska variationer, regionala skillnader, vanliga arbetsupplägg och andra faktorer som är relevanta för de enskilda medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör därför ha tillräckligt med tid för att analysera konsekvenserna av förslaget och välja den lösning som är bäst för deras befolkning samtidigt som man ser till att den inre marknaden fungerar på ett bra sätt.
Ändringsförslag 17
Förslag till direktiv
Skäl 6b (nytt)
(6b)   En tidsordning utan säsongsbaserad omställning kommer att leda till övergångskostnader, särskilt för it-system inom transportsektorn och andra sektorer. För att avsevärt minska kostnaderna för övergången behövs en rimlig förberedelseperiod för genomförandet av detta direktiv.
Ändringsförslag 18
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Detta direktiv bör tillämpas från och med den 1 april 2019, så att den sista perioden med sommartid som omfattas av reglerna i direktiv 2000/84/EG i samtliga medlemsstater bör inledas kl. 01.00 UTC-tid den 31 mars 2019. Medlemsstater som efter denna period med sommartid avser att anta en standardtid som motsvarar den tid som tillämpats under vintersäsongen i enlighet med direktiv med direktiv 2000/84/EG bör ändra sin standardtid kl. 01.00 UTC-tid den 27 oktober 2019, så att likartade och varaktiga förändringar som äger rum i olika medlemsstater kan genomföras samtidigt. Det är önskvärt att medlemsstaterna på ett samordnat sätt beslutar om den standardtid som var och en av dem kommer att tillämpa från och med 2019.
(7)  Detta direktiv bör tillämpas från och med den 1 april 2021, så att den sista perioden med sommartid som omfattas av reglerna i direktiv 2000/84/EG i samtliga medlemsstater inleds kl. 01.00 UTC-tid den sista söndagen i mars 2021. Medlemsstater som efter denna period med sommartid avser att anta en standardtid som motsvarar den tid som tillämpats under vintersäsongen i enlighet med direktiv 2000/84/EG bör ändra sin standardtid kl. 01.00 UTC-tid den sista söndagen i oktober 2021, så att likartade och varaktiga förändringar som äger rum i olika medlemsstater kan genomföras samtidigt. Det är önskvärt att medlemsstaterna på ett samordnat sätt beslutar om den standardtid som var och en av dem kommer att tillämpa från och med 2021.
Ändringsförslag 19
Förslag till direktiv
Skäl 7a (nytt)
(7a)  För att säkerställa ett harmoniserat genomförande av detta direktiv bör medlemsstaterna samarbeta med varandra och fatta beslut om sina planerade tidsordningar på ett gemensamt och samordnat sätt. Det bör därför inrättas en samordningsmekanism, som består av en utsedd företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för kommissionen. Samordningsmekanismen bör diskutera och bedöma hur planerade beslut om en medlemsstats standardtid kan komma att påverka den inre marknadens funktion, så att betydande störningar ska kunna undvikas.
Ändringsförslag 20
Förslag till direktiv
Skäl 7b (nytt)
(7b)  Kommissionen bör bedöma huruvida de planerade tidsordningarna i de olika medlemsstaterna på ett betydande och permanent sätt skulle kunna påverka den inre marknadens funktion negativt. Om denna bedömning inte leder till att medlemsstaterna omprövar sina planerade tidsordningar bör kommissionen kunna skjuta upp datumet för tillämpning av detta direktiv med högst 12 månader och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag. I syfte att säkerställa att detta direktiv tillämpas på rätt sätt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att skjuta upp datumet för tillämpning av detta direktiv med högst 12 månader.
Ändringsförslag 21
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna får, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, fortfarande tillämpa en säsongsbaserad ändring av sina standardtider under 2019, förutsatt att detta sker kl. 01.00 UTC-tid den 27 oktober 2019. Medlemsstaterna ska anmäla detta beslut i enlighet med artikel 2.
2.  Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna fortfarande tillämpa en säsongsbaserad ändring av sina standardtider under 2021, förutsatt att detta sker kl. 01.00 UTC-tid den sista söndagen i oktober det året. Medlemsstaterna ska senast den 1 april 2020 anmäla detta beslut till kommissionen.
Ändringsförslag 22
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 1
1.  Om en medlemsstat beslutar att ändra en eller flera av sina standardtider inom ett territorium som omfattas av dess jurisdiktion ska den, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1, anmäla detta till kommissionen minst sex månader innan ändringen träder i kraft. Om en medlemsstat har gjort en sådan anmälan och inte har dragit tillbaka den minst sex månader före dagen för den planerade ändringen ska medlemsstaten tillämpa denna ändring.
1.  En samordningsmekanism inrättas härmed i syfte att säkerställa ett harmoniserat och samordnat tillvägagångssätt när det gäller tidsordningar i hela unionen.
Ändringsförslag 23
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 2
2.  Kommissionen ska senast en månad efter anmälan informera de andra medlemsstaterna om anmälan och offentliggöra denna information i Europeiska unionens officiella tidning.
2.  Samordningsmekanismen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för kommissionen.
Ändringsförslag 24
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 2a (ny)
2a.  Om en medlemsstat underrättar kommissionen om sitt beslut enligt artikel 1.2 ska samordningsmekanismen komma samman för att diskutera och bedöma hur den planerade ändringen kan komma att påverka den inre marknadens funktion, så att betydande störningar ska kunna undvikas.
Ändringsförslag 25
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 2b (ny)
2b.  Om kommissionen på grundval av den bedömning som avses i punkt 2a anser att den planerade ändringen i väsentlig grad kommer att påverka den inre marknadens funktion, ska den underrätta den anmälande medlemsstaten om detta.
Ändringsförslag 26
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 2c (ny)
2c.  Senast den 31 oktober 2020 ska den anmälande medlemsstaten besluta huruvida den ska hålla fast vid sin avsikt eller inte. Om den anmälande medlemsstaten beslutar att hålla fast vid sin avsikt ska den lämna en detaljerad förklaring av hur den kommer att motverka ändringens negativa effekter på den inre marknadens funktion.
Ändringsförslag 27
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1
1.  Kommissionen ska senast den 31 december 2024 rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv.
1.  Kommissionen ska senast den 31 december 2025 till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärderingsrapport om tillämpningen och genomförandet av detta direktiv, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag om översyn av direktivet på grundval av en grundlig konsekvensbedömning som alla berörda parter har deltagit i.
Ändringsförslag 28
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska senast den 30 april 2024 förse kommissionen med relevant information.
2.  Medlemsstaterna ska senast den 30 april 2025 förse kommissionen med relevant information.
Ändringsförslag 29
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska senast den 1 april 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.
1.  Medlemsstaterna ska senast den 1 april 2021 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 april 2019.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 april 2021.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
Ändringsförslag 30
Förslag till direktiv
Artikel 4a (ny)
Artikel 4a
1.  Kommissionen ska, i nära samarbete med den samordningsmekanism som avses i artikel 2, noga övervaka de planerade tidsordningarna i hela unionen.
2.  Om kommissionen fastställer att de planerade tidsordningar som medlemsstaterna har anmält i enlighet med artikel 1.2 skulle kunna påverka en väl fungerande inre marknad negativt på ett betydande och beständigt sätt, ska den ges befogenhet att anta delegerade akter för att senarelägga datumet för tillämpning av detta direktiv med högst 12 månader och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Ändringsförslag 31
Förslag till direktiv
Artikel 4b (ny)
Artikel 4b
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 4a ska ges till kommissionen från och med den [den dag då detta direktiv träder i kraft] till och med den [datumet för tillämpning av detta direktiv].
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 4a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 4a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändringsförslag 32
Förslag till direktiv
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Direktiv 2000/84/EG ska upphöra att gälla med verkan den 1 april 2019.
Direktiv 2000/84/EG ska upphöra att gälla med verkan den 1 april 2021.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 305.

Senaste uppdatering: 27 mars 2019Rättsligt meddelande