Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0180(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0483/2018

Ingivna texter :

A8-0483/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 26/03/2019 - 7.17
CRE 26/03/2019 - 7.17

Antagna texter :

P8_TA(2019)0237

Antagna texter
PDF 206kWORD 62k
Tisdagen den 26 mars 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar ***I
P8_TA-PROV(2019)0237A8-0483/2018
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 26 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar (COM(2018)0355 – C8-0209/2018 – 2018/0180(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0355),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0209/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 5 december 2018(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den  13 mars 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0483/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 103
(2) EUT C 86, 7.3.2019, s. 24.


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 26 mars 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet(1)
P8_TC1-COD(2018)0180

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(4), och

av följande skäl:

(1)  Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling en ny ram för global hållbar utveckling: Agenda 2030 för hållbar utveckling, vars kärna utgörs av målen för hållbar utveckling. I kommissionens meddelande från 2016 om nästa steg för en hållbar europeisk framtid kopplas målen för hållbar utveckling till unionens politik för att säkerställa att unionens samtliga åtgärder och politiska initiativ, såväl inom unionen som globalt, redan från början integrerar målen för hållbar utveckling. I Europeiska rådets slutsatser av den 20 juni 2017 bekräftades unionens och medlemsstaternas åtagande att genomföra Agenda 2030 på ett fullständigt, samstämmigt, omfattande, integrerat och effektivt sätt och i nära samarbete med sina partner och andra intressenter.

(2)  Under 2015 ingick unionen Parisavtalet om klimatförändringar(5). I artikel 2 c i avtalet fastställs målet att förstärka åtgärderna mot klimatförändringarna, bland annat genom att göra finansflöden förenliga med en riktning mot låga utsläpp av växthusgaser och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.

(3)   Under 2018 offentliggjorde FN:s klimatpanel (IPCC) en särskild rapport med titeln Global Warming of 1.5°C (”Global uppvärmning på 1,5 °C”), där man varnade för att en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C skulle kräva snabba, långtgående och tidigare oöverträffade förändringar av samhällets alla aspekter, och att en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C jämfört med 2 °C skulle kunna gå hand i hand med säkerställandet av ett mer hållbart och rättvist samhälle.

(4)  Hållbarhet och övergången till en koldioxidsnål, klimattålig och mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi är avgörande för att säkerställa att unionens ekonomi är konkurrenskraftig på lång sikt. Hållbar utveckling har länge stått i centrum för unionsprojektet, och den sociala och ekologiska dimensionen erkänns i ▌fördragen. Det finns en begränsad tidsram för att ändra kulturen inom den finansiella sektorn i riktning mot hållbarhet för att säkerställa att den genomsnittliga temperaturökningen hålls gott och väl under 2 ºC. Det är därför mycket viktigt att nya investeringar i infrastruktur är hållbara på lång sikt.

(5)  I mars 2018 offentliggjorde kommissionen sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt(6) som inför en ambitiös och omfattande strategi för hållbar finansiering. Ett av målen med handlingsplanen är att styra kapitalflöden till hållbara investeringar för att uppnå en hållbar och inkluderande tillväxt. Ökad fokusering på att begränsa klimatförändringarnas effekter är avgörande, eftersom antalet katastrofer som utlösts av oförutsägbara väderförhållanden har ökat dramatiskt.

(6)  I Europaparlamentets och rådets beslut 1386/2013/EU(7) efterlystes en ökning av den privata sektorns finansiering av miljö- och klimatrelaterade utgifter, framför allt genom skapande av incitament och metoder som sporrar företag att mäta såväl miljökostnaderna för sin verksamhet som vinsterna av att använda miljötjänster.

(7)  För att uppnå målen för hållbar utveckling i unionen måste kapitalflöden slussas mot hållbara investeringar. Det är viktigt att utnyttja den inre marknadens fulla potential för att nå dit. I detta sammanhang är det av avgörande betydelse att undanröja hindren för en effektiv rörlighet för kapital till hållbara investeringar på den inre marknaden och att förhindra att förutsebara hinder av sådant slag uppkommer.

(8)  För att uppnå de långsiktiga globala uppvärmningsmålen enligt Parisavtalet och avsevärt minska riskerna med och effekterna av klimatförändringarna bör det övergripande målet vara att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå och fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011(8) fastställer enhetliga regler för referensvärden i unionen och omfattar olika typer av referensvärden. Koldioxidsnåla investeringsstrategier blir allt vanligare och investerarna använder i allt högre grad referensvärden för koldioxidsnåla investeringar för att mäta sina investeringsportföljers resultat. Fastställandet av EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet på grundval av en metod som är kopplad till Parisavtalets åtaganden om koldioxidutsläpp skulle bidra till ökad öppenhet och till att förhindra grönmålning.

(10)  Det finns för närvarande en rad olika index som fungerar som index för koldioxidsnåla investeringar. De används som referensvärden för investeringsportföljer och -produkter som säljs över gränserna. Kvaliteten och integriteten hos referensvärdena för koldioxidsnåla investeringar påverkar den inre marknadens effektiva funktion för en rad olika individuella och kollektiva investeringsportföljer. Många index för koldioxidsnåla investeringar som används för att mäta investeringsportföljers resultat, särskilt för separerade placeringskonton och företag för kollektiva investeringar, tillhandahålls i en viss medlemsstat men används av portfölj- och kapitalförvaltare i andra medlemsstater. Portfölj- och kapitalförvaltare säkrar dessutom ofta sina klimatexponeringsrisker med hjälp av referensvärden som konstrueras i andra medlemsstater.

(11)  Olika kategorier av index för koldioxidsnåla investeringar, med olika hög ambitionsgrad, har dykt upp på marknaden. Vissa referensvärden går ut på att minska koldioxidavtrycket från en standardinvesteringsportfölj, medan andra går ut på att enbart ta med tillgångar som bidrar till att uppnå klimatmålet på två grader enligt Parisavtalet. Trots att dessa referensvärden bygger på olika mål och strategier marknadsförs många av dem gemensamt som gröna referensvärden. Minimistandarder och en gemensam metod för EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet skulle bidra till att undvika grönmålning.

(12)  Om referensvärden fastställs med hjälp av olika metoder leder detta till en fragmentering av den inre marknaden, eftersom det inte blir tydligt för användarna om ett visst index för koldioxidsnåla investeringar är ett referensvärde som ligger i linje med tvågradersmålet eller endast ett referensvärde som syftar till att minska koldioxidavtrycket i en standardportfölj. För att förhindra att administratörer eventuellt gör illegitima utfästelser om hur klimatvänliga deras referensvärden är, kommer medlemsstaterna sannolikt att anta olika bestämmelser för att undvika osäkerhet och tveksamhet bland investerarna vad gäller målen och ambitionsnivån för olika typer av index för koldioxidsnåla investeringar, och som används som referensvärden för koldioxidsnåla investeringsportföljer.

(13)  Utan en harmoniserad ram för att säkerställa tillförlitlighet och integritet hos de viktigaste typerna av referensvärden för koldioxidsnåla investeringar som används för enskilda eller kollektiva investeringsportföljer, är det sannolikt att olika behandling i olika medlemsstater kommer att skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad.

(14)  För att den inre marknaden ska fortsätta att fungera korrekt till förmån för slutinvesteraren, för att ytterligare förbättra förutsättningarna för dess funktion, och för att säkerställa en hög nivå av konsument- och investerarskydd är det därför lämpligt att ändra förordning (EU) 2016/1011 genom att införa ett regelverk för att fastställa minimikrav när det gäller EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet på unionsnivå. I det avseendet är det särskilt viktigt att sådana referensvärden inte avsevärt skadar andra mål för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-mål).

(15)  Införande av en klar åtskillnad mellan EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet samt framtagande av minimistandarder för vart och ett av dessa skulle bidra till konsekvens mellan dessa referensvärden. EU-referensvärdet för anpassning till Parisavtalet bör på indexnivå vara i linje med det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar.

(16)  För att säkerställa att märkningen ”EU-referensvärde för klimatomställning” och ”EU‑referensvärde för anpassning till Parisavtalet” är tillförlitlig och lätt att känna igen för investerare i hela unionen bör endast administratörer som uppfyller kraven i denna förordning ha rätt att använda märkningen när de marknadsför dessa referensvärden i unionen.

(17)  Denna förordning bör endast tillämpas på referensvärden med märkningen ”EU‑referensvärde för klimatomställning” och ”EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet”.

(18)  För att uppmuntra företag att offentliggöra trovärdiga mål för minskning av koldioxidutsläpp, bör en administratör av ett EU-referensvärde för klimatomställning, som väljer eller viktar underliggande tillgångar, ta hänsyn till företag som har som mål att minska sina koldioxidutsläpp i riktning mot en övergripande anpassning till det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar. Sådana mål bör vara offentliga och trovärdiga på så sätt att de utgör ett genuint åtagande om utfasning av fossila bränslen och bör vara tillräckligt detaljerade och tekniskt genomförbara.

(19)  ▌Användarna av ▌referensvärden har dock inte alltid nödvändig information om i vilken utsträckning administratörernas metoder beaktar ESG-faktorer. Den befintliga informationen är också ofta uppsplittrad eller saknas helt och fungerar inte för att effektivt jämföra investeringar över gränserna. För att göra det möjligt för deltagarna att fatta välgrundade beslut bör samtliga referensvärdesadministratörer, med undantag för administratörer av ränte- och valutareferensvärden, vara skyldiga att redovisa ▌i referensvärdesdeklarationen huruvida deras referensvärden ▌eller familjer av referensvärden eftersträvar ESG-målen och huruvida referensvärdesadministratören erbjuder sådana referensvärden.

(20)  För att underrätta investerare om graden av överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar när det gäller signifikanta referensvärden för aktier och obligationer samt EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet, bör referensvärdesadministratören offentliggöra detaljerad information om huruvida och i vilken utsträckning man säkerställer en övergripande grad av anpassning till målet om minskade koldioxidutsläpp eller uppnåendet av de långsiktiga globala uppvärmningsmålen enligt Parisavtalet om klimatförändringar.

(21)  Av samma skäl bör administratörer av EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet även offentliggöra de metoder som de använder för att beräkna dem. Denna information bör redovisa hur de underliggande tillgångarna har valts ut och viktats och vilka tillgångar som har uteslutits och varför. ▌För att bedöma hur referensvärdet bidrar till miljömålen bör referensvärdesadministratören redovisa hur de underliggande tillgångarnas koldioxidutsläpp har mätts, deras respektive värden, inklusive referensvärdets totala koldioxidavtryck, och vilken typ av data som använts samt dess källa. För att göra det möjligt för kapitalförvaltare att välja det lämpligaste referensvärdet för sin investeringsstrategi bör administratörer av referensvärden förklara vad parametrarna i deras metoder stödjer sig på, och hur referensvärdet bidrar till miljömålen ▌. Den information som offentliggörs bör också omfatta uppgifter om hur ofta översyn görs och enligt vilket förfarande.

(22)  De metoder som används för EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet bör grunda sig på vetenskapsbaserad utveckling mot minskade koldioxidutsläpp eller en övergripande anpassning till de långsiktiga globala uppvärmningsmålen enligt Parisavtalet om klimatförändringar.

(23)  För att säkerställa att man håller fast vid det valda klimatmålet bör administratörer av EU‑referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet regelbundet se över sina metoder och informera användarna om de tillämpliga förfarandena vid varje väsentlig ändring. När administratörer av referensvärden gör en väsentlig ändring bör de redovisa skälen för denna ändring och förklara hur ändringen är förenlig med referensvärdets ursprungliga mål.

(24)  Referensvärdesdeklarationen för referensvärden som inte har några underliggande tillgångar som påverkar klimatförändringarna, exempelvis ränte- och valutareferensvärden, bör undantas från skyldigheten att redovisa huruvida och i vilken utsträckning man säkerställer en övergripande grad av anpassning till målet om minskade koldioxidutsläpp eller uppnåendet av målen i Parisavtalet om klimatförändringar. För referensvärden eller familjer av referensvärden som inte har några mål för koldioxidutsläpp bör det dessutom vara tillräckligt att man i referensvärdesdeklarationen tydligt anger att sådana mål saknas.

(25)  I syfte att öka transparensen och säkerställa en lämplig harmoniseringsnivå, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att ▌ange minimiinnehållet i de upplysningskrav som bör gälla för administratörer av EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet, och för att fastställa minimistandarder för harmonisering av metoderna för att fastställa EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet, inklusive metoden för att beräkna de underliggande tillgångarnas koldioxidutsläpp ▌, med beaktande av metoderna för produkters miljöavtryck (PEF-metoden) och för organisationers miljöavtryck (OEF-metoden) enligt definitionerna i punkt 2 a och b i kommissionens rekommendation 2013/179/EU(9) och arbetet inom den tekniska expertgruppen för hållbar finansiering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga öppna och offentliga samråd under sitt förberedande arbete för var och en av de delegerade akterna, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ▌. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter och får tillgång till protokollen från alla möten i kommissionens tekniska expertgrupp för hållbar finansiering.

(26)  Genom artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/1011 infördes en övergångsperiod där en indexleverantör som tillhandahåller ett referensvärde den 30 juni 2016 ska ansöka om auktorisation senast den 1 januari 2020. Upphörandet av ett kritiskt referensvärde kan få konsekvenser för marknadernas integritet, den finansiella stabiliteten, konsumenterna, realekonomin eller finansieringen av hushåll och företag i medlemsstaterna. Om en administratör väljer att låta ett kritiskt referensvärde upphöra skulle det kunna påverka giltigheten för finansiella avtal eller finansiella instrument. Ett sådant kritiskt referensvärdes upphörande skulle kunna förorsaka störningar både för investerare och för konsumenter, med potentiellt allvarliga konsekvenser för den finansiella stabiliteten. Om dataunderlaget till kritiska referensvärden upphör skulle detta dessutom kunna undergräva dessa referensvärdens representativa karaktär och inverka negativt på referensvärdenas möjlighet att återspegla den underliggande marknaden eller ekonomiska verkligheten. Möjligheten att göra administrationen av kritiska referensvärden obligatorisk liksom möjligheten att göra bidragen till sådana referensvärden obligatoriska, bör därför säkerställas för en total period på fem år. Det pågår för närvarande en reformprocess med avseende på kritiska referensvärden. Ett byte från ett befintligt kritiskt referensvärde till en lämplig efterföljande ränta kräver en övergångsperiod så att alla rättsliga och tekniska arrangemang som är nödvändiga för ett sådant byte kan slutföras utan störningar. Under denna övergångsperiod skulle det befintliga kritiska referensvärdet behöva offentliggöras tillsammans med den slutliga efterföljande räntan. Det är därför nödvändigt att förlänga den period under vilken ett befintligt kritiskt referensvärde kan offentliggöras och användas utan att administratören har ansökt om auktorisation.

(27)  Förordning (EU) 2016/1011 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) 2016/1011

Förordning (EU) 2016/1011 ska ändras på följande sätt:

1.  I artikel 3.1 ska följande led läggas till ▌:"

”23a) EU-referensvärde för klimatomställning: ett referensvärde med märkning som ett EU‑referensvärde för klimatomställning, där de underliggande tillgångarna, för tillämpningen av led 1 b ii i denna punkt, väljs ut, viktas eller undantas så att den resulterande referensportföljen har en utveckling mot minskade koldioxidutsläpp, och som också är konstruerat i enlighet med de standarder som fastställs i de delegerade akter som avses i artikel 19a.2.

Leverantörer av ett EU-referensvärde för klimatomställning ska välja ut, vikta eller undanta underliggande tillgångar som emitterats av företag vilka har en utveckling mot minskade koldioxidutsläpp senast den 31 december 2022 i enlighet med följande krav:

   i) Företagen offentliggör mätbara och tidsbaserade mål om minskade koldioxidutsläpp.
   ii) Företagen offentliggör en minskning av koldioxidutsläppen som särredovisas ned till nivån för relevanta operativa dotterföretag.
   iii) Företagen lämnar årlig information om de framsteg som gjorts för att uppnå dessa mål.
   iv) De underliggande tillgångarnas verksamhet får inte avsevärt skada andra ESG-mål.
   23b) EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet: ett referensvärde med märkning som ett EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet, där de underliggande tillgångarna, för tillämpningen av led 1 b ii i denna punkt, väljs ut så att den resulterande referensportföljens koldioxidutsläpp är anpassade till det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar, och som också är konstruerat i enlighet med de minimistandarder som fastställs i de delegerade akter som avses i artikel 19a.2.

De underliggande tillgångarnas verksamhet får inte avsevärt skada andra ESG‑mål.

Senast den 1 januari 2021 ska kommissionen anta en delegerad akt i enlighet med artikel 19a.2 med avseende på de minimistandarder som avses i artikel 3.1 led 23b, med angivande av sektorer som ska undantas eftersom de inte har mätbara och tidsbaserade mål för minskade koldioxidutsläpp som är i linje med det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar. 

Kommissionen ska vid utarbetandet av de delegerade akter som avses i punkt 1 beakta arbetet i den tekniska expertgruppen för hållbar finansiering.

Vart tredje år därefter ska den delegerade akten uppdateras.

   23c) utveckling mot minskade koldioxidutsläpp: en mätbar, vetenskapsbaserad och tidsbunden utveckling för att minska scope 1-, 2- och 3-utsläpp samt koldioxidutsläpp i riktning mot anpassning till det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar.

"

2.  Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a)  I punkt 1 ska följande led läggas till ▌:"

”d) En förklaring av hur metodens nyckelelement enligt led a beaktar faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) för varje referensvärde eller familj av referensvärden, med undantag för ränte- och valutareferensvärden”.

"

b)  Följande punkt ska införas ▌:"

”2a. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att ytterligare specificera minimiinnehållet i den förklaring som avses i punkt 1 d i denna artikel samt det standardformat som ska användas.”

"

3.  I avdelning III ska följande kapitel införas ▌:"

”Kapitel 3a

EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet

Artikel 19a

EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet

1.  Kraven i bilaga III ska, utöver eller som ersättning för kraven i avdelningarna II, III och IV, tillämpas på tillhandahållande av och rapportering i samband med referensvärden ▌med märkning som EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet.

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att ytterligare specificera minimistandarder för referensvärden med märkning som referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet, däribland följande:

   a) Kriterier för val av underliggande tillgångar, inbegripet, i förekommande fall, kriterier för uteslutande av tillgångar.
   b) Kriterier och metod för viktning av referensvärdets underliggande tillgångar.
   c) Fastställande av utvecklingen mot minskade koldioxidutsläpp för EU‑referensvärdena för klimatomställning.

3.  En referensvärdesadministratör som tillhandahåller ett EU-referensvärde för klimatomställning eller för anpassning till Parisavtalet ska uppfylla de krav som avses i punkt 1 senast den 30 april 2020.

Artikel 19b

Senast den 1 januari 2022 ska administratörer som är baserade i unionen och som tillhandahåller signifikanta referensvärden fastställda på grundval av en eller flera underliggande tillgångar respektive ett eller flera priser sträva efter att marknadsföra ett eller flera EU-referensvärden för klimatomställning.

"

4.  I artikel 21.3 ska sista stycket ändras på följande sätt:"

”Vid slutet av denna period ska den behöriga myndigheten se över sitt beslut att tvinga administratören att fortsätta offentliggöra referensvärdet och får, om så krävs, förlänga perioden i lämplig utsträckning, dock med högst ytterligare 12 månader. Den maximala perioden för obligatorisk administration får inte överskrida totalt 5 år.”

"

5.  I artikel 23.6 ska sista stycket ändras på följande sätt:"

”Den maximala perioden för obligatorisk rapportering enligt leden a och b i första stycket får inte överstiga totalt 5 år.”

"

6.  I artikel 27 ska följande punkter läggas till ▌:"

”2a. För varje krav enligt punkt 2 ska en referensvärdesdeklaration innehålla en förklaring av hur ESG-faktorer beaktas i varje referensvärde eller familj av referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs. För referensvärden eller familjer av referensvärden som inte har några ESG-mål ska det vara tillräckligt att referensvärdesadministratörerna tydligt anger i referensvärdesdeklarationen att de inte har sådana mål.

Om inget referensvärde enligt artikel 3.1 led 23a och 23b är tillgängligt i den enskilda referensvärdesadministratörens portfölj, eller om administratören inte har några referensvärden som eftersträvar eller tar hänsyn till ESG-mål, ska detta anges i referensvärdesdeklarationerna för samtliga referensvärden som administratören tillhandahåller. När det gäller signifikanta referensvärden för aktier och obligationer ska referensvärdesadministratören offentliggöra en detaljerad referensvärdesdeklaration om huruvida och i vilken utsträckning man säkerställer en övergripande grad av anpassning till målet om minskade koldioxidutsläpp eller uppnåendet av det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar, i enlighet med reglerna för offentliggörande för finansiella produkter i artikel 5.3 i [EUT: inför hänvisning till förordningen om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker].

Senast den 31 december 2021 bör referensvärdesdeklarationerna för alla referensvärden eller familjer av referensvärden, med undantag för valuta- och räntereferensvärden, innefatta en förklaring av hur deras metod överensstämmer med målet om minskade koldioxidutsläpp eller uppnåendet av det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar.”

2b.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att ytterligare specificera den information som avses i punkt 2a i denna artikel, samt det standardformat som ska användas för hänvisningar till ESG‑faktorer för att göra det möjligt för marknadsaktörerna att fatta välgrundade beslut och säkerställa att det är tekniskt genomförbart att uppfylla kraven i den punkten.”

"

7.  Artikel 49 ska ersättas med följande:"

”1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 13.2a, 19.2a, 20.6, 24.2, 27.2, 33.7, 51.6 och 54.3 ska ges till kommissionen för en period på fem år från ... [EUT: för in datumet för ändringsaktens ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med ytterligare perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.2, 13.2a, 19.2a, 20.6, 24.2, 27.2b, 33.7, 51.6 och 54.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.2, 13.2a, 19.2a, 20.6, 24.2, 27.2b, 33.7, 51.6 och 54.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

"

8.  I artikel 51 ska följande punkter införas:"

”4a. En indexleverantör får till och med den 31 december 2021 fortsätta att tillhandahålla ett befintligt referensvärde som fastställts som kritiskt enligt en genomförandeakt som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 20.

4b.  Ett befintligt referensvärde som fastställts som kritiskt enligt en genomförandeakt som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 20 får användas i befintliga och nya finansiella instrument eller finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat till och med den 31 december 2021.

4c.  Såvida inte kommissionen antagit ett beslut om likvärdighet enligt artikel 30.2 eller 30.3 eller en administratör erkänts enligt artikel 32 eller ett referensvärde godkänts enligt artikel 33, får enheter under tillsyn, i unionen använda ett referensvärde som tillhandahålls av en administratör belägen i ett tredjeland när referensvärdet redan används i unionen som en referens för finansiella instrument, finansiella avtal eller för att mäta en investeringsfonds resultat, endast för sådana finansiella instrument, finansiella avtal och mått på en investeringsfonds resultat som redan hänvisar till referensvärdet i unionen den, eller som adderar en referens till ett sådant referensmärke före den 31 december 2021.”

3a.  Senast den 31 december 2022 ska kommissionen se över minimistandarderna för de referensvärden som avses i leden 23a och 23b för att säkerställa att urvalet av underliggande tillgångar är förenligt med miljömässigt hållbara investeringar enligt definitionen i en unionsomfattande ram.

4.  Senast den 31 december 2022 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om effekterna av denna förordning och genomförbarheten av ett ”ESG-referensvärde”, med beaktande av utvecklingen av hållbarhetsindikatorer och de metoder som använts för att mäta dem. Denna rapport ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.”

"

9.  Följande punkt skall läggas till i artikel 54:"

”1a. Senast den 1 april 2020 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om effekterna av hur bestämmelserna om användningen av tredjelandsreferensvärden i EU har genomförts i praktiken, medräknat hur administratörer av sådana referensvärden har tillämpat godkännande, erkännande eller likställande, och om eventuella brister i det nuvarande regelverket. Rapporten ska också innehålla en analys av konsekvenserna av tillämpningen av bestämmelserna i artikel 51.4a–4c för administratörer av referensvärden inom och utanför EU, även när det gäller lika villkor. Rapporten ska framför allt bedöma om det finns ett behov av att ändra denna förordning och ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.”

"

10.  Bilagorna ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

En referensvärdesadministratör som tillhandahåller ett EU-referensvärde för klimatomställning eller för anpassning till Parisavtalet enligt artikel 19a ska uppfylla de krav som fastställs i denna förordning senast den 30 april 2020. Referensvärdesadministratörer ska uppfylla kraven i artikel 13.1d och i artikel 27.1a, 27.1b och 27.2a senast den 30 april 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Följande bilaga ska läggas till:

”BILAGA III

EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet

Metod för EU-referensvärden för klimatomställning

1.  Administratören av ett EU-referensvärde för klimatomställning ska beskriva, dokumentera och offentliggöra alla metoder som används för att beräkna referensvärdet, samtidigt som konfidentialitet och skydd av icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) i enlighet med definitionen i direktiv (EU) 2016/943 säkerställs. Följande ska ingå:

a)  En förteckning över de viktigaste beståndsdelarna i referensvärdet.

b)  Alla kriterier och metoder, inklusive urvals- och viktningsfaktorer, mått och proxyvariabler som används i metoden för beräkning av referensvärdet.

c)  De kriterier som tillämpas för att utesluta tillgångar eller företag vars koldioxidavtryck eller fossila bränslereserver ligger på en nivå som gör att de inte kan inkluderas i referensvärdet ▌.

d)  Kriterier ▌för att fastställa utvecklingen mot minskade koldioxidutsläpp.

e)  Typ av data och källa till ▌data som används för att fastställa utvecklingen mot minskade koldioxidutsläpp, inklusive följande:

i)  Utsläpp genererade från källor som kontrolleras av det företag som emitterar de underliggande tillgångarna (”scope 1”).

ii)  Utsläpp från användning av inköpt el, ånga eller andra energislag som produceras i ett föregående led av det företag som emitterar de underliggande tillgångarna (”scope 2”).

iii)  Alla indirekta utsläpp som inte omfattas av led h ii och som förekommer i det rapporterande företagets värdekedja, inbegripet utsläpp i både tidigare och senare led (”scope 3”), särskilt för sektorer med avsevärd inverkan på klimatförändringar och anpassningar till dem.

iv)  Huruvida ▌informationen bygger på metoderna för produkters och organisationers miljöavtryck enligt definitionerna i punkt 2 a och b i kommissionens rekommendation 2013/179/EU eller globala standarder såsom FSB:s (rådet för finansiell stabilitet) arbetsgrupp för klimatrelaterad finansiell redovisning.

f)  Indexportföljens totala koldioxidutsläpp ▌.

När ett standardindex används för att konstruera ett EU-referensvärde för klimatövergång ska spårfelet mellan EU-referensvärdet och standardindexet offentliggöras.

När ett standardindex används för att konstruera ett EU-referensvärde för klimatövergång ska förhållandet mellan marknadsvärdet för de värdepapper som ingår i EU-referensvärdet och marknadsvärdet för de värdepapper som ingår i standardindexet offentliggöras.

Metod för EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet

2.   Utöver vad som anges i leden a, b och c ska administratören av ett EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet specificera den formel eller den beräkningsmetod som används för att fastställa om utsläppen är i linje med det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar, samtidigt som man säkerställer konfidentialitet och skydd för icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) i enlighet med definitionen i direktiv (EU) 2016/943.

Ändringar av metoden

3.  Administratörer av EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet ska anta förfaranden och bakomliggande skäl för alla planerade väsentliga ändringar av sina metoder, och göra dessa upplysningar tillgängliga för användarna. Förfarandena ska vara förenliga med det överordnade målet att referensvärdesberäkningarna alltid ska vara i linje med målen för klimatomställning eller för anpassning till Parisavtalet. Förfarandena ska föreskriva följande:

a)  Att användarna underrättas på förhand inom en tydlig tidsram som ger dem tillräcklig möjlighet att analysera och lämna synpunkter på effekterna av sådana planerade ändringar, med beaktande av administratörernas uppskattning av de allmänna omständigheterna.

b)  Att användarna ges möjlighet att lämna synpunkter på ändringarna och att administratörerna ges möjlighet att reagera på dessa synpunkter, varvid synpunkterna ska göras tillgängliga för alla marknadsaktörer efter en viss samrådsperiod, utom om den som har lämnat synpunkterna har begärt sekretess.

4.  Administratörer av EU-referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet ska regelbundet, och åtminstone varje år, granska sina metoder för att se till att de ger en god bild av de fastställda målen, och de ska ha rutiner för att kunna beakta samtliga relevanta användares synpunkter.”.

(1)* TEXTEN HAR ÄNNU INTE GENOMGÅTT JURISTLINGVISTISK SLUTGRANSKNING.
(2) EUT C 62, 15.2.2019, s. 103.
(3) EUT C 86, 7.3.2019, s. 24.
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 mars 2019.
(5) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.
(6) COM(2018)0097 final.
(7) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).
(9) Kommissionens rekommendation 2013/179/EU av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).

Senaste uppdatering: 27 mars 2019Rättsligt meddelande