Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2166(DEC)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0110/2019

Ingivna texter :

A8-0110/2019

Debatter :

PV 26/03/2019 - 12
CRE 26/03/2019 - 12

Omröstningar :

PV 26/03/2019 - 13.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0242

Antagna texter
PDF 315kWORD 95k
Tisdagen den 26 mars 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Ansvarsfrihet 2017: EU:s allmänna budget – kommissionen och genomförandeorgan
P8_TA-PROV(2019)0242A8-0110/2019
Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Beslut
 Resolution

1. Europaparlamentets beslut av den 26 mars 2019 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (2018/2166(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2017 (COM(2018)0521 – C8-0318/2018)(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 (COM(2018)0545),

–  med beaktande av kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2017 (COM(2018)0457),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2017 (COM(2018)0661) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2018)0429),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2017, med institutionernas svar(3), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2017 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 (05824/2019 – C8-0053/2019),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(6), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0110/2019), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 26 mars 2019 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2017(7).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 51, 28.2.2017, s. 1.
(2) EUT C 348, 28.9.2018, s. 1.
(3) EUT C 357, 4.10.2018, s. 1.
(4) EUT C 357, 4.10.2018, s. 9.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(7) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA-PROV(2019)0243.


2. Europaparlamentets beslut av den 26 mars 2019 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2017 (2018/2166(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2017 (COM(2018)0521 – C8-0318/2018)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2017(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 (COM(2018)0545) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2017 (COM(2018)0661) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2018)0429),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2017, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2017 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 (05826/2019 – C8-0054/2019),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/776/EU av den 18 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur och om upphävande av beslut 2009/336/EG(10),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0110/2019), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2017.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 26 mars 2019 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2017(11).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 51, 28.2.2017, s. 1.
(2) EUT C 348, 28.9.2018, s. 1.
(3) EUT C 413, 14.11.2018, s. 2.
(4) EUT C 434, 30.11.2018, s. 16.
(5) EUT C 434, 30.11.2018, s. 209.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 343, 19.12.2013, s. 46.
(11) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA-PROV(2019)0243.


3. Europaparlamentets beslut av den 26 mars 2019 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för små och medelstora företag för budgetåret 2017 (2018/2166(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2017 (COM(2018)0521 – C8-0318/2018)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag för budgetåret 2017(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 (COM(2018)0545) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2017 (COM(2018)0661) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2018)0429),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag för budgetåret 2017, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2017 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 (05826/2019 – C8-0054/2019),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/771/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för små och medelstora företag och om upphävande av besluten 2004/20/EG och 2007/372/EG(10),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0110/2019), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2017.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 26 mars 2019 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2017(11).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 51, 28.2.2017, s. 1.
(2) EUT C 348, 28.9.2018, s. 1.
(3) EUT C 413, 14.11.2018, s. 11.
(4) EUT C 434, 30.11.2018, s. 16.
(5) EUT C 434, 30.11.2018, s. 213.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 341, 18.12.2013, s. 73.
(11) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA-PROV(2019)0243.


4. Europaparlamentets beslut av den 26 mars 2019 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor för budgetåret 2017 (2018/2166(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2017 (COM(2018)0521 – C8-0318/2018)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks-, och livsmedelsfrågor för budgetåret 2017(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 (COM(2018)0545) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2017 (COM(2018)0661) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2018)0429),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor för budgetåret 2017, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2017 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 (05826/2019 – C8-0054/2019),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor och om upphävande av beslut 2004/858/EG(10),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2014/927/EU av den 17 december 2014 om ändring av genomförandeförordning 2013/770/EU för att omvandla ”genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor” till ”genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor”(11),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0110/2019), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso‑, jordbruks- och livsmedelsfrågor ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2017.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 26 mars 2019 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2017(12).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 51, 28.2.2017, s. 1.
(2) EUT C 348, 28.9.2018, s. 1.
(3) EUT C 413, 14.11.2018, s. 2.
(4) EUT C 434, 30.11.2018, s. 16.
(5) EUT C 434, 30.11.2018, s. 229.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 341, 18.12.2013, s. 69.
(11) EUT L 363, 18.12.2014, s. 183.
(12) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA-PROV(2019)0243.


5. Europaparlamentets beslut av den 26 mars 2019 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2017 (2018/2166(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2017 (COM(2018)0521 – C8-0318/2018)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2017(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 (COM(2018)0545) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2017 (COM(2018)0661) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2018)0429),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2017, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2017 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 (05826/2019 – C8-0054/2019),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/779/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet och om upphävande av beslut 2008/37/EG(10),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0110/2019), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2017.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 26 mars 2019 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2017(11).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 51, 28.2.2017, s. 1.
(2) EUT C 348, 28.9.2018, s. 1.
(3) EUT C 413, 14.11.2018, s. 9.
(4) EUT C 434, 30.11.2018, s. 16.
(5) EUT C 434, 30.11.2018, s. 217.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 346, 20.12.2013, s. 58.
(11) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA-PROV(2019)0243.


6. Europaparlamentets beslut av den 26 mars 2019 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2017 (2018/2166(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2017 (COM(2018)0521 – C8-0318/2018)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2017(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 (COM(2018)0545) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2017 (COM(2018)0661) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2018)0429),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2017, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2017 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 (05826/2019 – C8-0054/2019),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/778/EU av den 13 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för forskning och om upphävande av beslut 2008/46/EG(10),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0110/2019), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för forskning ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2017.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 26 mars 2019 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2017(11).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för forskning, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 51, 28.2.2017, s. 1.
(2) EUT C 348, 28.9.2018, s. 1.
(3) EUT C 413, 14.11.2018, s. 12.
(4) EUT C 434, 30.11.2018, s. 16.
(5) EUT C 434, 30.11.2018, s. 225.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 346, 20.12.2013, s. 54.
(11) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA-PROV(2019)0243.


7. Europaparlamentets beslut av den 26 mars 2019 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för innovation och nätverk för budgetåret 2017 (2018/2166(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2017 (COM(2018)0521 – C8-0318/2018)(2),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk för budgetåret 2017(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 (COM(2018)0545) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2017 (COM(2018)0661) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2018)0429),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk för budgetåret 2017, med genomförandeorganets svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2017 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 (05826/2019 – C8-0054/2019),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(8), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(9), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/801/EU av den 23 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för innovation och nätverk och om upphävande av beslut 2007/60/EG ändrat genom beslut 2008/593/EG(10),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0110/2019), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2017.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 26 mars 2019 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2017(11).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 51, 28.2.2017, s. 1.
(2) EUT C 348, 28.9.2018, s. 1.
(3) EUT C 413, 14.11.2018, s. 11.
(4) EUT C 434, 30.11.2018, s. 16.
(5) EUT C 434, 30.11.2018, s. 221.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(8) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(9) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(10) EUT L 352, 24.12.2013, s. 65.
(11) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA-PROV(2019)0243.


8. Europaparlamentets beslut av den 26 mars 2019 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen (2018/2166(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2017 (COM(2018)0521 – C8-0318/2018)(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 (COM(2018)0545) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport,

–  med beaktande av kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2017 (COM(2018)0457),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2017 (COM(2018)0661) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2018)0429),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2017, med institutionernas svar(3), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2017 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 (05824/2019 – C8-0053/2019),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2019 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 (05826/2019 – C8-0054/2019),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(6), särskilt artiklarna 69, 260, 261 och 262,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(7), särskilt artikel 14.2 och 14.3,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0110/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 26 mars 2019 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2017(8).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan, och att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 51, 28.2.2017, s. 1.
(2) EUT C 348, 28.9.2018, s. 1.
(3) EUT C 357, 4.10.2018, s. 1.
(4) EUT C 357, 4.10.2018, s. 9.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(7) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(8) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA-PROV(2019)0243.


9. Europaparlamentets resolution av den 26 mars 2019 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (2018/2166(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, avsnitt III – kommissionen,

–  med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganens budgetar för budgetåret 2017,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0110/2019), och av följande skäl:

A.  Unionens budget spelar en betydande roll för uppnåendet av unionens politiska mål, även om den endast utgör 1 % av unionens bruttonationalinkomst.

B.  När Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet kontrollerar parlamentet om medlen har använts korrekt och om de politiska målen har uppnåtts.

Genomförande av 2017 års budget och uppnådda resultat

1.  Europaparlamentet noterar att unionens budget för 2017, som var det fjärde genomförandeåret av den nuvarande fleråriga budgetramen, uppgick till 159,8 miljarder EUR, inbegripet sex ändringsbudgetar, och att anslagen på olika områden var följande:

   a) 75,4 miljarder EUR för smart tillväxt för alla.
   b) 58,6 miljarder EUR till stöd till den europeiska jordbrukssektorn.
   c) 4,3 miljarder EUR för att stärka unionens yttre gränser och hantera flyktingkrisen och den irreguljära migrationen.
   d) 10,7 miljarder EUR för verksamhet utanför unionen.
   e) 9,4 miljarder EUR för unionsinstitutionernas administration.

2.  Europaparlamentet understryker att unionens budget stöder genomförandet av unionens politik och uppnåendet av dess prioriteringar och mål genom att komplettera medlemsstaternas resurser, som har avsatts för samma ändamål. Parlamentet noterar i detta avseende att följande resultat uppnåtts:

   a) Under 2017 tillhandahöll Horisont 2020 8,5 miljarder EUR i finansiering, vilket mobiliserade ytterligare direkta investeringar och utmynnade i investeringar på totalt 10,6 miljarder EUR och finansiering till 5 000 projekt.
   b) I slutet av 2017 tillhandahöll Cosme finansiering till mer än 275 000 små och medelstora företag (varav 50 % nystartade företag) i 25 länder som annars hade haft svårt att säkra privat finansiering på grund av sin höga riskprofil.
   c) När det gäller de programresultat som rapporterades av medlemsstaterna fram till slutet av 2016, hade de genomförda projekten inom Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) redan gett resultat:
   Stöd till 84 579 företag, varav över 36 000 får stöd genom finansieringsinstrument.
   10 300 arbetstillfällen skapades tillsammans med 636 nyanställda forskare.
   41 800 hushåll med förbättrad energiförbrukningsklass och en minskning med 14,9 miljoner kWh/år av den årliga förbrukningen av primärenergi i offentliga byggnader.
   2,7 miljoner människor har fått bättre hälso- och sjukvård. Ytterligare 156 000 personer har fått förbättrad vattenförsörjning och 73 000 personer har fått förbättrad avloppsrening.
   Bredbandstillgång till ytterligare 1 miljon hushåll.
   d) I slutet av 2016 bidrog programmen för landsbygdsutveckling till att omstrukturera och modernisera nästan 45 000 jordbruksföretag.
   e) Under 2017 stödde asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) skapandet av mer än 7 000 nya platser i mottagningscentrum. Antalet platser som anpassats för ensamkommande barn, en särskilt utsatt grupp av migranter, har också ökat från 183 platser 2014 till 17 070 platser 2017. Vid utgången av 2017 hade 1 432 612 tredjelandsmedborgare fått integrationsstöd.
   f) Unionen tillhandahöll mer än 2,2 miljarder EUR i humanitärt bistånd i 80 olika länder. Genom unionens humanitära bistånd gavs stöd till utbildning till över 4,7 miljoner barn som hamnat i nödsituationer i över 50 länder.

Revisionsrättens revisionsförklaring

3.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten har avgett ett uttalande utan reservation om tillförlitligheten i Europeiska unionens årsredovisning för 2017, precis som den har gjort sedan 2007, och att revisionsrätten drog slutsatsen att de inkomster som låg till grund för dessa räkenskaper för 2017 i alla väsentliga avseenden var lagliga och korrekta.

4.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten för 2017 för andra året i rad har gjort ett uttalande med reservation om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna, vilket enligt revisionsrätten visar att en betydande del av de utgifter under 2017 som granskades inte innehöll väsentliga fel och att nivån på oriktigheterna i unionens utgifter har fortsatt att minska.

5.  Europaparlamentet välkomnar den positiva trenden med en fortsatt minskning av den mest sannolika felprocenten för betalningar som revisionsrätten fastställt under de senaste åren, som når lägsta nivå någonsin på 2,4 % 2017, vilket tyvärr fortfarande ligger över tröskeln på 2 % men utgör en minskning med nästan två tredjedelar av den mest sannolika felprocent som beräknats av revisionsrätten för budgetåret 2007, vilken låg på 6,9 % för betalningar. Parlamentet noterar dock att betalningarna fortfarande är behäftade med fel, eftersom kontroll- och övervakningssystemet endast delvis är effektivt.

6.  Europaparlamentet noterar att när betalningarna gjorts på grundval av kostnadsersättningar (där unionen ersätter stödberättigande kostnader för stödberättigande verksamheter) uppskattar revisionsrätten felnivån till 3,7 % (4,8 % år 2016), medan felprocenten för stödrättigheter (som bygger på att vissa villkor är uppfyllda) låg under väsentlighetsgränsen på 2 %.

7.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten granskade transaktioner till ett värde av totalt 100,2 miljarder EUR, vilket motsvarar mindre än två tredjedelar av den totala budgeten för 2017, och att området Naturresurser utgör den största andelen av den totala revisionspopulationen (57 %), medan vikten på området Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är relativt liten (cirka 8 %) jämfört med tidigare år.

8.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten inte har undersökt felnivån i utgifterna under rubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” och rubrik 4 ”Europa i världen”. Även om siffrorna under dessa rubriker är relativt låga anser parlamentet att de är av särskild politisk betydelse. Parlamentet betonar att revisionen av ett representativt urval från dessa två rubriker är avgörande för en noggrann och oberoende utvärdering av finansiella transaktioner, samt för en bättre övervakning av användningen av unionsmedel i Europaparlamentet, och uppmanar revisionsrätten att lämna uppgifter om felprocenten för betalningar under dessa rubriker i sina kommande årsrapporter.

9.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen själv har noterat att den förbättrade felprocenten för 2017 i stor utsträckning berodde på resultatet på området Naturresurser(1).

10.  Europaparlamentet uppmanar bestämt revisionsrätten att i sina framtida rapporter ange felprocenten för fiskeri åtskilt från felprocenten för miljö, landsbygdsutveckling och hälsa och inte som en global felprocent. Sammanförandet av dessa olika sektorer gör det omöjligt att utläsa felprocenten för fiskeripolitiken. Parlamentet konstaterar att området havsfrågor och fiske inte behandlas tillräckligt detaljerat i revisionsrättens årsrapport, vilket försvårar en korrekt bedömning av den ekonomiska förvaltningen. Parlamentet anser att revisionsrättens årsrapport i framtiden bör innehålla en separat specificering för de siffror som avser GD MARE för att öka transparensen.

11.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten för området Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som transport tillhör, inte ger några utförliga uppgifter om de genomförda revisionerna för transportsektorn, särskilt när det gäller Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

Inkomster

12.  Europaparlamentet noterar att unionen under 2017 hade egna medel på 115,4 miljarder EUR och övriga inkomster på 17,2 miljarder EUR, och att det överskott som överfördes från 2016 uppgick till 6,4 miljarder EUR.

13.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse revisionsrättens slutsats att inkomsterna under 2017 inte innehöll några väsentliga fel och att de inkomstrelaterade system som revisionsrätten granskade överlag var ändamålsenliga, men att vissa kontroller av traditionella egna medel endast var delvis ändamålsenliga.

14.  Europaparlamentet noterar bekymrat att revisionsrätten anser att det finns behov av förbättringar i kommissionens åtgärder för att skydda unionens inkomster i syfte att åtgärda bristerna i hanteringen av risken för undervärdering av import i förbindelse med traditionella egna medel och i kontrollerna av de momsbaserade egna medlen.

15.  Europaparlamentet uttrycker oro över att dessa brister kan påverka medlemsstaternas bidrag till unionsbudgeten. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att

   a) förbättra sin övervakning av importflöden, inbegripet genom att i större utsträckning använda ändamålsenliga och rättsliga datautvinningstekniker för att analysera ovanliga mönster och deras underliggande orsaker, samt att agera snabbt för att se till att utestående belopp av traditionella egna medel görs tillgängliga,
   b) se över den befintliga kontrollramen och bättre dokumentera dess tillämpning när den kontrollerar medlemsstaternas beräkningar av den viktade genomsnittliga skattesats (WAR) som medlemsstaterna har lagt fram i sina momsöversikter och som kommissionen använder för att få de harmoniserade mervärdesskatteunderlagen.

16.  Europaparlamentet noterar att för andra året i rad utfärdade GD BUDGET en reservation beträffande värdet på de traditionella egna medel som uppburits av Förenade kungariket på grund av landets underlåtenhet att tillföra uteblivna tullavgifter på import av textilvaror och skor från Kina till unionsbudgeten.

17.  Europaparlamentet välkomnar det överträdelseförfarande som kommissionen inledde den 8 mars 2018 som en uppföljning av det brittiska tullbedrägeriärendet, men beklagar, särskilt i ljuset av Förenade kungarikets beslut att lämna Europeiska unionen och de allt större svårigheter som detta kommer att innebära för varje insamlingsprocess, att det tog över sju år för kommissionen att inleda detta förfarande efter dess begäran till Förenade kungariket 2011 om att fastställa riskprofiler för import av undervärderade textilier och skodon från Kina. Parlamentet påpekar att liknande bedrägerinätverk verkar i andra medlemsstater, vilket har lett till ett undandragande av minst 2,5 miljarder EUR i tullavgifter sedan 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att behandla dessa fall utan tveksamhet och onödiga förseningar i framtiden. Parlamentet bekräftar att det finns ett tydligt behov av utökat samarbete mellan medlemsstaternas tullmyndigheter för att undvika att skada unionens budget och nationella budgetar och unionens produktstandarder. Parlamentet kräver information från kommissionen om vilka produkter som når den inre marknaden utan att uppfylla unionens produktstandarder.

18.  Europaparlamentet beklagar skillnaderna i omfattningen av tullkontrollerna mellan de olika medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att harmonisera kontrollerna vid alla tullunionens platser för införsel av varor, och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett samordnat, enhetligt och effektivt genomförande av ett gränssystem som motverkar divergerande praxis mellan medlemsstaterna för att minska antalet befintliga kryphål i tullkontrollsystemen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att undersöka olika praxis för tullkontroll i unionen och hur det påverkar avledningen av handeln, med särskild fokus på unionens tullpraxis vid de yttre gränserna, och att ta fram referensanalyser och information om tullaktioner och de förfaranden som används i medlemsstaterna.

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

19.  Europaparlamentet betonar att 99,3 % av det tillgängliga beloppet för åtaganden genomfördes (158,7 miljarder EUR) 2017, men understryker att de genomförda betalningarna endast uppgick till 124,7 miljarder EUR, vilket är betydligt lägre än budgeterat och än betalningarna under de föregående åren för den fleråriga budgetramen 2007–2013, främst på grund av att medlemsstaterna lämnade färre anspråk än beräknat för de fleråriga programmen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF) för 2014–2020, samt till följd av det sena antagandet av den fleråriga budgetramen och den sektorsspecifika lagstiftningen. Parlamentet noterar att detta kan skapa framtida risker för genomförandet av budgeten om det finns ett stort antal försenade betalningar i slutet av programperioden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna maximalt stöd för att förbättra sin utnyttjandegrad.

20.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att kombinationen av höga åtaganden och låga betalningar ökade de utestående budgetåtagandena 2017 till rekordhöga 267,3 miljarder EUR (2016: 238,8 miljarder EUR) och att revisionsrättens prognoser tyder på att detta belopp kommer att öka ännu mer i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket kan leda till en avsevärt ökad risk för otillräckliga betalningsbemyndiganden, men också till en risk för fel på grund av trycket av att unionsfinansieringen kan falla bort om den inte utnyttjas snabbt. Parlamentet betonar att unionens budget inte får uppvisa ett underskott och att den växande eftersläpningen i betalningarna faktiskt utgör en finansiell skuld.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en grundlig undersökning av varför vissa regioner fortfarande har låga utnyttjandegrader och att utvärdera specifika metoder för att rätta till de strukturella problem som ligger till grund för dessa obalanser. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka det tekniska stödet på plats för att förbättra utnyttjandekapaciteten i medlemsstater som har svårigheter i detta avseende.

22.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten påpekade att frågan om huruvida särskilda instrument ska räknas in i taket för betalningsbemyndiganden ännu inte är avgjord. Parlamentet anser att detta kan innebära en ytterligare risk för att betalningseftersläpningar skapas.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra korrektheten i betalningsprognoserna och att dra lärdom av tidigare programplaneringsperioder för att hantera den ackumulerade eftersläpningen av betalningar och undvika dess negativa inverkan på nästa fleråriga budgetram, och att lägga fram handlingsplanen för minskning av betalningseftersläpningen under den period som omfattas av den fleråriga budgetramen 2021–2027.

24.  Europaparlamentet betonar sin djupa oro över att EU-budgetens totala finansiella exponering har ökat, med betydande långfristiga skulder, garantier och rättsliga förpliktelser, vilket ställer krav på en aktsam förvaltning i framtiden. Kommissionen uppmanas därför, när den presenterar förslag till rättsakter som orsakar eller ökar antalet betydande eventualförpliktelser, att komplettera dem med en översikt över det totala värdet på eventualförpliktelser som stöds av budgeten, tillsammans med en analys av stresstestscenarier och deras eventuella effekt på budgeten.

25.  Europaparlamentet beklagar att unionen inte på lämpligt sätt kunde förvalta och hantera såväl den finansiella och socioekonomiska krisen 2008 (Grekland är ett exempel med hänsyn till den ursäkt kommissionen nyligen framfört till denna medlemsstat) som flyktingkrisen 2015, som ledde till en ytterligare fördjupning av skillnaderna inom unionen mellan nord/syd och öst/väst, ökade ojämlikheter och ökat misstroende bland medlemsstaterna.

26.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att en budgetpost för turism ska läggas till i unionens framtida budgetar för att säkerställa transparens avseende de EU-medel som används till åtgärder till stöd för turism.

DELAD FÖRVALTNING

27.  Europaparlamentet påpekar att det enligt revisionsrätten har gjorts framsteg när det gäller att minska felprocenten på utgiftsområdena Naturresurser (2,4 %) och Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (3 %), som omfattas av delad förvaltning mellan kommissionen och medlemsstaterna.

28.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten under 2017 granskade mindre utgifter än förra året för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, med betalningar till ett värde av 8 miljarder EUR.

29.  Europaparlamentet påpekar att på samma sätt som 2016 är det fel avseende stödberättigande (dvs. icke stödberättigande kostnader i ersättningsanspråk, åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk som inte fullgjorts, icke stödberättigande projekt/aktiviteter eller icke stödberättigade stödmottagare) som bidrar mest till den uppskattade felnivån 2017.

30.  Europaparlamentet tar hänsyn till att de belopp som mottas av stödmottagarna är relativt små i jordbrukssektorn jämfört med stöden till andra unionsprojekt, och att den administrativa bördan för att bevisa att pengarna används på ett korrekt sätt därför är proportionellt högre.

31.  Europaparlamentet uppmärksammar en färsk undersökning från kommissionen som visade att en stor majoritet av de ESIF-förvaltande myndigheterna under perioden 2014–2017 använde förenklade kostnadsalternativ (64 % av programmen för landsbygdsutveckling inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), 73 % av de operativa programmen inom Eruf och Sammanhållningsfonden och 95 % av de operativa programmen inom Europeiska socialfonden (ESF)). På projektnivå är andelen projekt som använder förenklade kostnadsalternativ 19 % för Ejflu, 65 % för ESF, 50 % för Eruf och 25 % för Sammanhållningsfonden. Parlamentet anser att användningen av förenklade kostnadsalternativ skulle kunna bidra till att minska felen avseende stödberättigande.

32.  Europaparlamentet betonar att man även i framtiden måste fortsätta att förenkla unionslagstiftningen och minska den administrativa bördan för jordbrukare och andra stödmottagare.

33.  Europaparlamentet konstaterar att tillgång till data och en ändamålsenlig övervakning, särskilt av miljöaspekter, är avgörande för framtiden med tanke på att vissa naturresurser är en förutsättning för långsiktig produktivitet inom jordbruket, såsom jord och biologisk mångfald.

34.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade mycket få fel vid offentlig upphandling under 2017: mindre än 1 % (jämfört med 18 % år 2016), men noterar att orsaken till detta kan vara den relativt låga utgiftsnivån inom Eruf och Sammanhållningsfonden, som haft tendens att vara mer utsatt för fel i samband med offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte försvaga utan att fortsätta att stärka sin vaksamhet när det gäller ett korrekt genomförande av reglerna för offentlig upphandling.

35.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att ytterligare klargöra upphandlingsförfarandena och förbindelserna med anbudsgivare i medlemsstaterna, eftersom anbudsförfaranden kan ha gett upphov till inte helt lagliga förfaranden som förhindrar en sund konkurrens och eventuellt möjliggör bedrägeri. Parlamentet välkomnar kommissionens undersökning av förfaranden med endast en anbudsgivare och den djupgående analysen av fel och brister i databasen TED som begärts av CONT-utskottet. Parlamentet noterar bekymrat slutsatserna från denna analys, dvs. att kvaliteten och tillförlitligheten när det gäller uppgifterna i TED är mycket problematisk och därmed begränsar det analytiska värdet av en analys av uppgifter om offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsevärt förbättra det sätt på vilket de offentliggör uppgifter om offentliga upphandlingar i TED. Parlamentet efterlyser också en mekanism för regelbunden övervakning av förfaranden med endast en anbudsgivare.

36.  Europaparlamentet stöder till fullo revisionsrättens ståndpunkt att dess mandat inte omfattar att rapportera om enskilda medlemsstater, utan att utarbeta ett revisionsuttalande om lagligheten och korrektheten när det gäller genomförandet av unionens budget som helhet.

37.  Europaparlamentet uppmärksammar dock de reservationer som kommissionens avdelningar har utfärdat under de normala årliga ansvarsfrihetsförfarandena och det faktum att varje medlemsstat använder mångfalden av unionsmedel på olika sätt och att det alltid finns områden där det krävs förbättringar. Parlamentet noterar i detta avseende att för 2017 utfärdades reservationer av

   GD AGRI i fråga om AT, BE, BG, HR, CZ, DK, FI, FR, DE, HU, IT, PT, RO, SK, SI, ES, SE, UK.
   GD MARE i fråga om BG, CZ, IT, NL, RO.
   GD REGIO i fråga om BG, HR, CZ, ET, FI, FR, DE, HU, IT, LV, PL, RO, SK, SI, SE, UK.
   GD EMPL i fråga om AT, CZ, FR, DE, HU, IT, PL, RO, SK, UK.
   GD HOME i fråga om FI, DE, GR, UK.

38.  Europaparlamentet noterar i detta avseende att även om kommissionens avdelningar inte utfärdade några reservationer under 2017 för IE, LUX, M, CY och LT, utfärdade de reservationer under 2016 för GD AGRI: IE, LT, M, CY, för GD EMPL: CY och för GD REGIO: IE.

39.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i genomförandet av de 181 prioriterade projekten i Grekland:

   a) 119 projekt med utgifter på 7,1 miljarder EUR rapporteras som avslutade.
   b) 17 projekt med utgifter på 0,5 miljarder EUR ska ha genomförts senast i mars 2019 med nationella medel (ytterligare 0,53 miljarder EUR beräknas behövas).
   c) 24 projekt (0,8 miljarder EUR) har fasats in under 2014–2020 och beräknas komma att kräva ytterligare 1,1 miljarder EUR.
   d) 21 poster med en beräknad budget på 1,1 miljarder EUR har annullerats.

Parlamentet betraktar det sätt på vilket kommissionen gav stöd till Grekland i genomförandet och avslutandet av unionsprojekt som en framgångshistoria.

40.  Europaparlamentet konstaterar med stor besvikelse att kommissionen, trots flera varningar från Europaparlamentet, reagerade på frågan om den tjeckiska premiärministerns intressekonflikter först efter det att Transparency International Czech Republic lämnade in ett klagomål mot honom i juni 2018. Parlamentet är djupt bekymrat över att det i ett unionsrättsdokument av den 19 november 2018 påpekades att situationen för den tjeckiska premiärministern utgör en intressekonflikt, eftersom han skulle kunna påverka beslut om användningen av unionsmedel, som företag som är knutna till honom(2) har gagnats av.

41.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att till fullo undersöka den tjeckiska premiärministerns intressekonflikt, i enlighet med kravet i Europaparlamentets resolution från december 2018, och att agera bestämt enligt resultatet av denna undersökning utan ytterligare dröjsmål, samt att även undersöka hans situation som medieägare och dra nödvändiga slutsatser av detta fall.

42.  Europaparlamentet påminner om att kommissionens avdelningar har bett den nationella myndighet som ansvarar för samordningen av unionsmedel (ministeriet för regional utveckling) att tillhandahålla nödvändig information(3) om finansieringen till företag som ägs av hans holdingbolag.

43.  Europaparlamentet gläder sig över att det tjeckiska ministeriet för regional utveckling har samlat in den begärda informationen från de olika berörda förvaltningsmyndigheterna och vidarebefordrat den till kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ange vilka åtgärder den tänker vidta mot bakgrund av sin nyligen genomförda rättsliga bedömningen av situationen.

44.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet förra året uppmanade kommissionen att påskynda förfarandet för kontroll av överensstämmelse, som inleddes den 8 januari 2016, för att få detaljerad och exakt information om risken för intressekonflikter inom statens fond för interventioner på jordbruksmarknaden i Tjeckien.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Framgångshistorier

45.  Europaparlamentet noterar framstegen i projekturvalet och konstaterar att i januari 2018 hade 673 800 projekt valts ut för stöd från Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF och sysselsättningsinitiativet för unga, för ett belopp på 260 miljarder EUR eller 54 % av den totala tillgängliga finansieringen för perioden 2014–2020. Parlamentet noterar att andelen utvalda projekt uppgick till 70 % av den totala tillgängliga finansieringen i slutet av 2018 och att den låg på ungefär samma nivå vid samma tidpunkt under den senaste perioden.

46.  Europaparlamentet gläder sig över att av de 450 000 projekt som valts ut fram till slutet av 2016 för att stödja små och medelstora företag har 84 500 redan slutförts, vilket bidrar till företagens produktivitet och konkurrenskraft.

47.  Europaparlamentet välkomnar också att man fram till slutet av 2017 hade valt ut omkring 5 500 projekt på fältet till stöd för genomförandet av en sammankopplad digital inre marknad, vilket motsvarar 9,1 miljarder EUR i totala investeringar.

48.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det på området för energieffektivitet och förnybara energikällor skapades mer än 2 000 MW ytterligare kapacitet för produktion av förnybar energi, och att utsläppen av växthusgaser hade minskats med nästan 3 miljoner ton CO2-ekvivalenter vid utgången av 2016. Parlamentet betonar dock att mer måste göras för att uppnå målen i Parisavtalet om klimatförändringar från 2015.

49.  Europaparlamentet noterar att i slutet av 2017 hade 99 % av de handlingsplaner för förhandsvillkor som påverkar ESF, Sammanhållningsfonden och Eruf avslutats.

50.  Europaparlamentet välkomnar särskilt, när det gäller strukturfonderna, revisionsrättens revisionsarbete med förebyggande åtgärder och finansiella korrigeringar, förhandsvillkor, resultatreserven och utnyttjandegraden.

51.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den output och de resultat som beskrivs för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) håller på att uppnås och att fonden kompletterar nationella insatser för att utrota fattigdom och främja social inkludering.

52.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens granskning av 113 avslutade projekt inom utgiftsområdet ekonomisk, social och territoriell sammanhållning visar att 65 % hade ett resultatmätningssystem med output- och resultatindikatorer kopplade till det operativa programmets mål, vilket utgör en förbättring jämfört med tidigare år. Det är bekymmersamt att 30 % av projekten inte hade några resultatindikatorer eller mål, vilket gjorde det omöjligt att bedöma dessa projekts specifika bidrag till de övergripande programmålen.

Viktiga områden där det krävs förbättringar

53.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten identifierade och kvantifierade 36 fel i sitt urval av 217 transaktioner för 2017 som revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna inte hade upptäckt, och att antalet och effekterna av dessa fel tyder på bestående brister när det gäller korrektheten i de utgifter som deklarerats av förvaltningsmyndigheterna. Parlamentet beklagar också att revisionsrätten fann brister i vissa revisionsmyndigheters urvalsmetoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta ännu närmare tillsammans med de enskilda medlemsstaternas förvaltnings- och revisionsmyndigheter för att upptäcka dessa fel och särskilt inrikta sig på oftast förekommande felen.

54.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen för 2017, vilket revisionsrätten påpekade, lade fram minst 13 olika felprocent på området för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning för programperioderna 2007–2013 och 2014–2020, vilket gör rapporteringen oklar och förvirrande, och gör det svårt att utvärdera uppgifterna.

55.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas revisionsmyndigheter först underrättar GD REGIO om felnivåerna för strukturfonderna efter avdrag för korrigeringar, vilket inte ger en verklig bild av unionsprojektens situation på plats och av felnivåerna för faktiska betalningar under 2017.

56.  Europaparlamentet är bekymrat över att trots den betydande ökningen av den genomsnittliga utnyttjandegraden när det gäller betalningar från kommissionen från 3,7 % under 2016 till 16,4 % under 2017 är utnyttjandet ännu lägre än under motsvarande år i den föregående fleråriga budgetramen, som var 22,1 % år 2010.

57.  Europaparlamentet noterar med oro att det i september 2018 fortfarande finns sju icke avslutade handlingsplaner som rör förhandsvillkor, och att ett tillfälligt upphävande av mellanliggande betalningar har antagits och att två andra är föremål för samråd mellan olika avdelningar för antagande. Parlamentet beklagar att uppfyllandet av förhandsvillkoren visade sig vara administrativt betungande för förvaltningsmyndigheterna och en av orsakerna till att utnyttjandet försenades. Parlamentet uppskattar särskilt det riktade stödet till programmyndigheterna och den ökade genomförandenivån, som uppnåtts tack vare kommissionens initiativ för eftersatta regioner (Catching-up regions) och arbetsgruppen för bättre genomförande (Task force for Better Implementation). Parlamentet uppmanar kommissionen att under nästa programperiod se till att de svagheter och problem som konstaterats i samband med uppfyllandet av de nödvändiga villkoren, som ersätter förhandsvillkoren, åtgärdas på ett korrekt sätt.

58.  Europaparlamentet är oroat över bristen på transparens i utgifterna för finansieringsinstrumenten, eftersom fyra gånger mer medel finns tillgängligt för finansieringsinstrument inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar att i slutet av 2017 utnyttjade 24 medlemsstater finansieringsinstrument och de totala programbidrag som anslagits till finansieringsinstrument uppgick till nästan 18,8 miljarder EUR (13,3 miljarder EUR i slutet av 2016), varav 14,2 miljarder från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet noterar även att totalt 5,5 miljarder EUR (omkring 29 %) av dessa åtaganden hade betalats ut till finansieringsinstrument (3,6 miljarder EUR i slutet av 2016), inbegripet 4,4 miljarder EUR från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet är dock bekymrat över att det tre år efter inledandet av denna fleråriga budgetram hade betalats ut 1,9 miljarder EUR (endast 10,1%) till slutmottagare (1,2 miljarder EUR i slutet av 2016), varav 1,5 miljarder EUR (10,5 %) från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

59.  Europaparlamentet instämmer med revisionsrätten i att det behövs en mer detaljerad rapportering om finansieringsinstrument, och uppmanar kommissionen att avsevärt förbättra rapporteringen om resultaten av dessa instrument för 2007–2013 och 2014‑2020.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram korrekt och fullständig information om finansieringsinstrument med delad förvaltning efter avslutandet av den fleråriga budgetramen 2007–2013, och att ange de belopp som återbetalats till EU‑budgeten samt de belopp som blir kvar i medlemsstaterna.

61.  Europaparlamentet beklagar djupt att revisorerna i samband med finansieringsinstrumenten inte kunde kontrollera urvalet och genomförandet av investeringar på de finansiella intermediärernas nivå, där ett antal oegentligheter hade förekommit, som svarade för 1 % av den uppskattade felnivån för området ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”.

62.  Europaparlamentet betonar att till skillnad från vad som gjordes 2016, inkluderar den uppskattade felnivån inom sammanhållningspolitiken en kvantifiering av 2017 års utbetalningar till finansieringsinstrument. Parlamentet påminner om att eftersom utgifternas stödberättigande för strukturfonderna för perioden 2007–2013 sköts upp till slutet av mars 2017, ska utbetalningarna till finansieringsinstrumenten för de första tre månaderna 2017 tas med i beräkningen av felnivån. Parlamentet beklagar dock att revisionsrätten inte har nämnt den tydliga felnivån för dessa utbetalningar någonstans i sin årsrapport, förutom i en ruta. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att ta hänsyn till alla oegentligheter som har ekonomiska konsekvenser i samband med fastställandet av den mest sannolika felnivån, och att tydligt ange vilken procentandel av fonderna som berörs. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram nödvändigt lagstiftningsförslag för att sätta stopp för framtida ensidiga beslut om en utvidgning av berättigandet till strukturfondsmedel med hjälp av genomförandeakter.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla korrekt och fullständig information om avslutandet av finansieringsinstrument med delad förvaltning inom den fleråriga budgetramen 2007–2013, inbegripet de slutliga belopp som återförts till unionsbudgeten och belopp som tillfaller medlemsstaterna.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med storskaliga infrastrukturprojekt ta hänsyn till alla relevanta miljömässiga risker, och att endast finansiera projekt som har visat sig ge ett verkligt mervärde för lokalbefolkningen och ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Parlamentet betonar vikten av att strikt övervaka eventuella risker för korruption och bedrägeri i detta sammanhang och behovet av att genomföra noggranna och oberoende förhands- och efterhandsutvärderingar av de projekt som ska finansieras.

65.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna enligt kommissionen gjort få utvärderingar av Europeiska socialfonden utöver sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att systematiskt utvärdera Europeiska socialfonden för att möjliggöra evidensbaserat beslutsfattande, och uppmanar kommissionen att främja detta.

66.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 5/2017 om ungdomsarbetslöshet konstaterade att vissa framsteg hade gjorts i genomförandet av ungdomsgarantin och att vissa resultat hade uppnåtts, men att situationen inte motsvarade de ursprungliga förväntningarna vid lanseringen av ungdomsgarantin. Ungdomssysselsättningsinitiativet och ungdomsgarantin utgör dock alltjämt ett av de mest innovativa och ambitiösa politiska svaren på ungdomsarbetslösheten i kölvattnet av den ekonomiska krisen, och bör därför få fortsatt finansiellt och politiskt stöd från EU och de nationella och regionala institutionerna för genomförandet.

67.  Europaparlamentet betonar att det enda sättet att avgöra om budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga är väl använda pengar, och om initiativets yttersta mål att hjälpa unga arbetslösa till varaktig sysselsättning har uppnåtts, är att insatserna övervakas noggrant och på ett öppet sätt på grundval av tillförlitliga och jämförbara uppgifter, och att mer ambitiösa åtgärder vidtas gentemot medlemsstater som inte har gjort några framsteg.

Medlemsstaterna bör därför skyndsamt förbättra övervakningen, rapporteringen och kvaliteten på uppgifterna och säkerställa att tillförlitliga och jämförbara uppgifter och siffror om genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet samlas in och snabbt görs tillgängliga och oftare än vad som krävs enligt deras årliga rapporteringsskyldigheter enligt definitionen i artikel 19.2 i ESF-förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sina riktlinjer för uppgiftsinsamling i linje med revisionsrättens rekommendation för att minimera risken för att resultat överskattas.

68.  Europaparlamentet insisterar på att ett praktik- eller lärlingsprogram måste tillhandahålla betald praktik som aldrig leder till att arbetstillfällen ersätts och som grundar sig på ett skriftligt praktik- eller lärlingsavtal i enlighet med det tillämpliga regelverket eller tillämpliga kollektivavtal, eller både och, i det land där det äger rum, och att det bör följa de principer som anges i rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram(4).

Naturresurser

Några framgångshistorier

69.  Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen av felprocenten inom området Naturresurser 2017, då den var 2,4 % (jämfört med 2,5 % år 2016, 2,9 % år 2015 och 3,6 % år 2014), samt att revisionsrätten uppskattade att felnivån låg under väsentlighetströskeln på 2 % för tre fjärdedelar av jordbruksbudgeten för ”Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – direktstöd”.

70.  Europaparlamentet välkomnar att den sammanlagda felprocent som fastställts av revisionsrätten ligger mycket nära den sammanlagda felprocenten för den gemensamma jordbrukspolitiken i GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport 2017, vilket visar att de korrigerande handlingsplaner som medlemsstaterna genomfört under tidigare år varit effektiva.

71.  Europaparlamentet betonar att de positiva resultaten när det gäller EGFJ:s direktstöd främst berodde på kvaliteten på det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) och systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS), och på det gradvisa införandet av ansökan om geografisk fördelning och nya preliminära dubbelkontroller av jordbrukarnas ansökningar, vilket ledde till att stödmottagarna fick mindre tid på sig att slutföra sina stödansökningar och förväntas förhindra vissa fel och spara tid vid handläggningen av ansökningar.

72.  Europaparlamentet noterar att direktstöd från Europeiska garantifonden för jordbruket motsvarar omkring tre fjärdedelar av kostnaderna och innehåller inga väsentliga fel. Parlamentet påpekar att direktstödet till jordbrukare är stödrättighetsbaserat och har gynnats av förenklade stödregler för mark och ett ändamålsenligt system för förhandskontroller som möjliggör automatiska korskontroller mellan databaser. Parlamentet oroar sig över en fortsatt hög felprocent inom de övriga utgiftsområdena för landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske. Parlamentet noterar vidare att projekt för landsbygdsutveckling i sig är mer komplexa på grund av de bredare mål som eftersträvas, och att utgifter på de tre andra områdena samfinansieras eller betalas ut genom ersättning av kostnader och att icke stödberättigade stödmottagare, verksamheter, projekt eller utgifter står för omkring två tredjedelar av den uppskattade felprocenten för denna rubrik i den fleråriga budgetramen.

73.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens konstaterande där man i 26 av 29 granskade investeringsprojekt på området landsbygdsutveckling fann att åtgärderna låg i linje med de prioriteringar och målområden som identifierats i landsbygdsutvecklingsprogrammen och att medlemsstaterna hade tillämpat lämpliga urvalsförfaranden. Parlamentet välkomnar också att stödmottagarna i de flesta av de granskade projekten hade genomfört projekten enligt planerna, samt att medlemsstaterna hade kontrollerat att kostnaderna var rimliga. Parlamentet anser därför att strategin för landsbygdsutveckling måste fortsätta att stödjas fullt ut och ska utgöra en viktig och central del i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, i syfte att göra framsteg.

74.  Europaparlamentet välkomnar att generaldirektören för GD AGRI i sin årliga verksamhetsrapport för 2017 kunde visa på en liten ökning av jordbrukarnas inkomster, och påminner om att de under de senaste fyra åren hade minskat något.

75.  Europaparlamentet påpekar att korrigeringsförmågan för de finansiella korrigeringarna och återkraven har ökat till 2,10 % jämfört med 2,04 % under 2016, vilket ytterligare har sänkt riskbeloppet för den gemensamma jordbrukspolitiken under 2017.

Viktiga områden där det krävs förbättringar

76.  Europaparlamentet noterar att direktstödet per hektar har minskat i takt med att jordbrukens storlek ökar, medan inkomsten per anställd ökar, och att mycket små jordbruk, som är mindre än 5 hektar, enligt kommissionen utgör mer än hälften av stödmottagarna. Parlamentet noterar bekymrat att enligt GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport utgör de stora jordbruken som förvaltar över 250 hektar 1,1 % av jordbruksföretagen. De förvaltar 27,8 % av den totala jordbruksarealen och får 22,1 % av det totala direktstödet. Bland dessa ”stora jordbruksföretag” har de flesta mellan 250 och 500 hektar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ändra denna omotiverade och ojämlika behandling.

77.  Europaparlamentet noterar en snabb ökning av ojämlikheterna i direktstödet i vissa medlemsstater, främst i Slovakien och Tjeckien, där 7 % av stödmottagarna för närvarande erhåller mer än 70 % av alla direktstöd, liksom Estland, Lettland, Ungern, Rumänien, Bulgarien och Danmark, där en växande andel av stödmottagarna de senaste tio åren har fått mer än 100 000 EUR. Parlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med dessa växande ojämlikheter och att rapportera om dessa åtgärder.

78.  Europaparlamentet noterar med stor oro att revisionsrätten konstaterat en ihållande hög felnivå på områden som motsvarar en fjärdedel av budgeten för naturresurser, vilket omfattar utgifter för marknadsåtgärder inom ramen för EGFJ, landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske. Parlamentet noterar dessutom att de huvudsakliga orsakerna till fel var bristande efterlevnad av villkoren för stödberättigande, tillhandahållande av oriktig information om områden och bristande efterlevnad av åtaganden inom miljövänligt jordbruk. Parlamentet betonar att sådana fel i högre grad måste uppdagas av de förvaltande myndigheterna i de enskilda medlemsstaterna, och när efterhandsrevisionerna visar att dessa fel har begåtts bör stickprov för framtida granskningar och kontrollerna på plats uppdateras för att möjliggöra bättre kontroller.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med att utvärdera effektiviteten i medlemsstaternas åtgärder för att behandla de underliggande orsakerna till dessa fel och vid behov utfärda ytterligare vägledning.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en verklig förenkling av förfarandet, inbegripet när det gäller den dokumentation som krävs för att få tillgång till finansiering, utan att åsidosätta principerna för kontroll och övervakning. Parlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt administrativt stöd till småskaliga producenter.

81.  Europaparlamentet noterar med stor oro att resultaten av de kontroller på plats som GD AGRI gjort är oroande, särskilt att 47 % av det totala antalet kontroller på plats har lett till påföljder. Kommissionen uppmanas bestämt att kontrollera genomförandet av de korrigerande åtgärder som medlemsstaternas myndigheter har vidtagit i de fall då kommissionen ansåg att den inte alls eller endast i begränsad omfattning kunde förlita sig på det attesterande organets arbete.

82.  Europaparlamentet gör följande rekommendationer:

   a) Revisionsrätten utfärdar separata felnivåer för direktstöd, marknadsåtgärder och utgifter för landsbygdsutveckling inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken precis som generaldirektören för GD AGRI i sin årliga verksamhetsrapport.
   b) Kommissionen utvärderar effektiviteten i medlemsstaternas åtgärder för att behandla de underliggande orsakerna till fel och utfärdar vid behov ytterligare vägledning.
   c) Medlemsstaterna utnyttjar fullt ut de möjligheter som erbjuds genom systemet med förenklade kostnadsalternativ inom landsbygdsutvecklingen.
   d) Kommissionen beaktar i sina förslag för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken att större jordbruksföretag inte nödvändigtvis behöver samma grad av stöd för att stabilisera jordbruksinkomsterna som mindre jordbruksföretag i perioder med inkomstfluktuationer, eftersom de kan dra nytta av potentiella stordriftsfördelar som kan göra dem mer motståndskraftiga.
   e) GD AGRI definierar ett nytt centralt resultatmål, tillsammans med indikatorer, i syfte att minska inkomstskillnaderna mellan jordbrukare,
   f) Kommissionen gör en närmare undersökning av kvaliteten på de attesterande organens transaktionsgranskning,
   g) Finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken ligger kvar på minst samma nivå för att kunna utföra det arbete som den utformades för, nämligen att stödja producenterna så att de har hållbara levnadsvillkor, samtidigt som det säkerställs att unionsmedborgarna har tillgång till livsmedel av högsta kvalitet till överkomliga priser.
   h) Kommissionen vidtar åtgärder för att säkerställa att medlen inom den gemensamma jordbrukspolitiken fördelas på ett viktat sätt, så att stödet per hektar minskar i förhållande till jordbruksföretagets storlek.

83.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör kräva att medlemsstaternas handlingsplaner inbegriper korrigerande åtgärder för att behandla de vanligaste orsakerna till fel.

84.  Med hänsyn till att miljömålen, dvs. en ”miljöanpassning”, ännu inte har levt upp till någon av förväntningarna, och att de har medfört en avsevärd ökning av den administrativa bördan för både jordbrukare och offentliga förvaltningar, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att se till att miljöstrukturen i förslaget om den nya gemensamma jordbrukspolitiken med det så kallade miljöprogrammet uppnår bättre miljöresultat genom en belöning av de insatser som görs för att uppfylla de skärpta villkoren i det nya förslaget.

85.  Europaparlamentet påminner särskilt om att generaldirektören för GD AGRI hänvisar till en analys som gjorts av en extern uppdragstagare och som visade att miljöanpassningsåtgärderna generellt sett endast har medfört små förändringar i jordbrukarnas förvaltningspraxis, med undantag för några få specifika områden. I stället för miljöprioriteringar var det för både medlemsstater och jordbrukare främst fråga om att minimera den administrativa bördan vid genomförandet och undvika eventuella fel, eftersom kontroller och verkställighet kan leda till minskade betalningar inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla strukturella uppgifter för de 20 största mottagarna av direktstöd i medlemsstaterna.

87.  Europaparlamentet är bekymrat över att revisionsrättens mycket kritiska särskilda rapporter nr 10/2017 och nr 21/2017 om unga jordbrukare och miljöanpassning, som visar att nästan inga önskade resultat uppnåddes, inte fick några ekonomiska konsekvenser. Parlamentet är bekymrat över att finansieringen av dessa politikområden fortsätter precis som om ingenting hade hänt.

88.  Europaparlamentet insisterar på att genomförandenivån för EHFF 2014–2020, fyra år efter dess antagande den 15 maj 2014, fortfarande är otillfredsställande, då endast 6,8 procent av anslaget på 5,7 miljarder EUR för delad förvaltning hade använts i oktober 2018.

Säkerhet och medborgarskap

Några framgångshistorier

89.  Europaparlamentet noterar att de anslagna medlen för 2014–2020 för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) ökade från 2 752 miljoner EUR till 5 391,5 miljoner EUR i slutet av 2017, och att antalet målgruppspersoner som fick stöd (i mottagnings- och asylsystem) ökade från 148 045 till 297 083 mellan 2014 och 2017, och att andelen personer som har fått rättshjälp har ökat från 18 395 (12,4 %) till 56 933 (19,1 %).

90.  Europaparlamentet betonar att den huvudsakliga fördelen för unionen anses komma från den gränsöverskridande dimensionen av åtgärder såsom det europeiska migrationsnätverket, men även av fördelningen av bördan, med stöd i synnerhet av katastrofbistånd och omplaceringsmekanismen.

91.  Europaparlamentet noterar dessutom att antalet återvändande som medfinansierades av Amif var 48 250 under 2017 jämfört med 5 904 under 2014, och att av de personer som återvände hem ökade andelen icke-frivilliga återvändande från en fjärdedel (25 %) 2014 till hälften (50 %) 2017, medan det rapporterade antalet personer som återvände frivilligt var 17 736 personer 2017. Parlamentet noterar också att det inte finns någon central resultatindikator för att mäta vad som görs för att skydda de migranter – reguljära och irreguljära – som mest behöver skydd, dvs. kvinnor och barn.

Viktiga områden där det krävs förbättringar

92.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten beklagade att de räkenskaper för de nationella programmen inom ramen för Amif och ISF (Fonden för inre säkerhet) som kommissionen godkände 2017 inte gjorde skillnad mellan medlemsstaternas förhandsutbetalningar (förskott) till de slutliga stödmottagarna och de betalningar som gjorts för att ersätta faktiska utgifter, vilket inte gör det möjligt för kommissionen att få information om hur mycket som faktiskt har använts.

93.  Europaparlamentet begär i detta sammanhang att kommissionen ålägger medlemsstaterna att i årsredovisningarna för sina nationella Amif- och ISF-program dela upp de redovisade beloppen i återkrav, förfinansiering och faktiskt uppkomna kostnader, och att i sina årliga verksamhetsrapporter från och med 2018 rapportera de faktiska utgifterna per fond.

94.  Europaparlamentet betonar när det gäller asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet att GD HOME endast rapporterar en felprocent från vilken finansiella korrigeringar redan har dragits av, vilket gör det oklart vilka korrigeringar som har gjorts och vad som är den faktiska felprocenten för 2017.

95.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att alltför komplicerad byråkrati skulle kunna vara en av orsakerna till den ökade eftersläpningen av åtagandebemyndiganden, och rekommenderar kommissionen att förenkla de rättsliga krav som införts för de nationella myndigheter som är involverade i förvaltningen av Amif och ISF för att främja en snabbare användning av tillgängliga medel och förbättra transparensen och öka ansvarsskyldigheten för Amifs och ISF:s utgifter.

96.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten fann att medlemsstaterna inte var konsekventa i sin hantering av stödberättigandet när det gäller moms som redovisas av offentliga organ, och uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna vägledning i fråga om Amif/ISF-genomförandet, där det anges att unionens medfinansiering, när offentliga organ genomför unionsåtgärder, inte får överstiga de totala stödberättigande utgifterna exklusive moms.

97.  Europaparlamentet gör följande rekommendationer:

   a) Kommissionen fastställer och inför en balanserad och övergripande migrationspolitik som bygger på principerna om solidaritet och partnerskap i stället för att betrakta migrationspolitiken som en krisförvaltningsfråga.
   b) GD HOME inför en central resultatindikator för situationen för de mest utsatta migranterna, i synnerhet migrerande barn och flyktingkvinnor och flickor, för att förebygga och undvika missbruk och människohandel.
   c) GD HOME tillhandahåller systematiskt felprocenten för betalningar och den kvarstående felprocenten .
   d) Kommissionen kräver att medlemsstaterna i årsredovisningarna för sina nationella Amif- och ISF-program delar upp de redovisade beloppen i återkrav, förfinansiering och faktiskt uppkomna kostnader, och att de i sina årliga verksamhetsrapporter från och med 2018 rapporterar de faktiska utgifterna per fond.

98.  Europaparlamentet är djupt oroat över bristerna i Easos förvaltning och revisioner. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att kommissionen inte övervakade Easos på ett effektivt sätt och inte ingrep direkt för att lösa situationen. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt övervaka de organ som verkar under rubrik 3.

99.  Europaparlamentet är bekymrat över att det finns en risk för att unionsmedel avsedda för utveckling används för andra ändamål, t.ex. för att bekämpa irreguljär migration eller för militära insatser.

DIREKT FÖRVALTNING

100.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten för 2017 konstaterade den högsta uppskattade felnivån i utgifterna för ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning”, vilken var 4,2 %. Parlamentet noterar att dessa utgifter förvaltas direkt av kommissionen, och att kommissionen är ensam och direkt ansvarig för dessa. Parlamentet förväntar sig att kommissionen antar en brådskande handlingsplan för att förbättra situationen och genomföra alla åtgärder som står till dess förfogande för att minska felnivån i utgifterna.

101.  Europaparlamentet beklagar att av de 130 transaktioner som undersökts av revisionsrätten innehöll 66 (51 %) fel och att i 17 fall där de slutliga stödmottagarna hade gjort kvantifierbara fel hade kommissionen eller den oberoende revisorn fått tillräcklig information i ersättningsanspråket (t.ex. felaktig växelkurs eller kostnader som uppkommit utanför rapporteringsperioden) för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan kostnaderna godkändes. Parlamentet betonar att om kommissionen hade använt all den information som den hade tillgång till på ett korrekt sätt skulle den uppskattade felnivån för detta kapitel ha varit 1,5 procentenheter lägre.

102.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förbättra användningen av de tillgängliga uppgifter som står till dess förfogande för att förhindra och korrigera fel innan betalningarna utförs, för att återgå till den positiva trenden med minskad felprocent som konstaterats under tidigare år (från 5,6 % år 2014 till 4,4 % år 2015 och från 4,1 % år 2016).

103.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten inte tillhandahöll en separat felprocent för säkerhet och medborgarskap, eftersom endast en liten del (2 %) av 2017 års budgetbetalningar avser detta område, men att GD HOME lade fram följande felprocent i sin årliga verksamhetsrapport, som dock inte kontrollerades av revisionsrätten:

   a) Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID): Konstaterad felprocent (DER) på 2,26 % och kvarstående felprocent (RER) på 0,75 %.
   b) Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet (ISF): DER på 0 % och RER på 1,54 %.
   c) Indirekt förvaltning av decentraliserade byråer: RER på mindre än 2 %.

104.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten för 2017 inte har beräknat en felprocent för de unionsmedel som använts under rubrik 4 i den fleråriga budgetramen ”Europa i världen”, och att detta beslut fattades på basis av revisionsrättens allmänna strategi att minska substansgranskningen och delvis förlita sig på så kallat ”andras arbete”.

105.  Europaparlamentet noterar den positiva utvecklingen av den kvarstående felprocent (RER) som fastställts genom studier som beställts av GD DEVCO och GD NEAR, och noterar att den mest sannolika uppskattningen av den kvarstående felprocenten för GD DEVCO:s transaktioner var 1,18 % jämfört med 1,67 % 2016 och 2,2 % 2015, medan den kvarstående felprocenten var 0,67 för GD NEAR.

106.  Europaparlamentet konstaterar emellertid att den kvarstående felprocenten för GD DEVCO och GD NEAR inte hänvisar till ett urval av alla betalningar för pågående projekt, utan beräknats för transaktioner endast från slutna kontrakt där alla kontroller har tillämpats, med följden att endast betalningar före 2017 har analyserats, men inte den faktiska felprocenten för 2017.

107.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten ansåg att undersökningarna av den kvarstående felprocenten i stort sett var ändamålsenliga, även om den uttryckte oro över kvaliteten på dessa studier.

108.  Europaparlamentet noterar med oro att trots goda betyg i termer av felprocent är det enda utgiftsområdet med en indikativ felprocent på över 2 % ”Direktförvaltning – Bidrag”, med felprocent på 2,80 % för GD NEAR och 2,12 % för GD DEVCO.

109.  Europaparlamentet uppmanar GD RTD att offentliggöra sina landsspecifika rekommendationer i den årliga verksamhetsrapporten från GD RTD.

110.  Europaparlamentet framhåller revisionsrättens mycket negativa konstateranden om offentlig-privata partnerskap(5) och dess rekommendation att en intensivare och bredare användning av offentlig-privata partnerskap inom unionen inte bör uppmuntras. Kommissionen uppmanas att helt och fullt beakta denna rekommendation i hanteringen av offentlig-privata partnerskap i utvecklingsländer där villkoren för framgångsrikt genomförande av offentlig-privata partnerskap är ännu svårare än inom unionen.

111.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts inom ramen för de tre delarna av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) under 2017. Parlamentet uppmärksammar betydelsen av EaSI:s stöd, i synnerhet dess programdelar Progress och Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det är dock oroande att det tematiska avsnittet om socialt företagande inom EaSI:s programdel Mikrokrediter och socialt företagande fortsatt underpresterar. Parlamentet ser positivt på att kommissionen bedriver ett nära samarbete med Europeiska investeringsfonden för att säkra att resurserna inom det tematiska avsnittet om socialt företagande utnyttjas fullt ut.

Forskning och innovation

Framgångshistorier

112.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att Gérard Mourou, med unionens medfinansiering inom ramen för Horisont 2020, tillsammans medandra forskare fick Nobelpriset i fysik för sin forskning om ultrakorta, ultrastarka laserstrålar som underlättar refraktiv ögonkirurgi, och att det internationella konsortiet för forskning om sällsynta sjukdomar (IRDIRC) uppnådde målet att tillhandahålla 200 nya behandlingsmetoder för sällsynta sjukdomar tre år tidigare än planerat.

113.  Europaparlamentet noterar dessutom att genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna har Horisont 2020 finansierat 36 000 forskare i alla skeden av deras karriär, oavsett ålder och nationalitet, och att två av de tre forskare, som tilldelades Nobelpriset 2017 i kemi för att ha optimerat elektronmikroskop, har deltagit i Marie Skłodowska‑Curie‑åtgärder och andra unionsfinansierade forskningsprojekt.

114.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av den första fasen av Europeiska innovationsrådets pilotprojekt i oktober 2017 som en del av arbetsprogrammet 2018‑2020 för Horisont 2020, med anslag på 2,7 miljarder EUR, som syftar till att stödja förstklassiga innovatörer, uppstartsföretag, små företag och forskare med goda idéer som radikalt skiljer sig från befintliga produkter, tjänster eller affärsmodeller, som är mycket riskabla och som har potential att expandera internationellt.

115.  Europaparlamentet noterar att kommissionen undersöker möjligheten att utvidga användningen av det förenklade kostnadsalternativet ännu mer, särskilt med hjälp av enhetsbelopp.

Viktiga områden där det krävs förbättringar

116.  Europaparlamentet noterar att enligt den europeiska resultattavlan för innovation (EIS) har unionens innovationsresultat ökat med 5,8 % sedan 2010. Parlamentet konstaterar dock att det inte har skett någon konvergens mellan unionsländerna. Parlamentet noterar att följande länder gynnas mest av medlen inom ramen för Horisont 2020 (nettobelopp i euro för det unionsbidrag som deltagarna begärt): Tyskland 5 710 188 927,80 / Förenade kungariket 5 152 013 650,95 / Frankrike 3 787 670 675,13. Parlamentet uppmanar kommissionen att fästa större uppmärksamhet vid den geografiska fördelningen av forskningsmedel för att bidra till att skapa lika spelregler för tillväxt och sysselsättning inom det europeiska forskningsområdet.

117.  Europaparlamentet noterar att kommissionen medger att det finns vissa brister i resultatramen för Horisont 2020, vilket gör det svårt att bedöma programmets framsteg mot alla dess mål vid en viss tidpunkt. Parlamentet förväntar sig att förslagen till nästa fleråriga budgetram för Horisont Europa kommer att åtgärda dessa svagheter, och beklagar att inga åtgärder övervägs för att förbättra resultatramen under den nuvarande perioden.

118.  Europaparlamentet konstaterar att det i den årliga verksamhetsrapporten från GD RTD nämns sex olika felprocent, tre för det sjunde ramprogrammet och tre för Horisont 2020. Parlamentet betonar att en sådan strategi inte främjar transparens och ansvarsskyldighet, och bör omgående förbättras. Parlamentet accepterar dock att det rör sig om två olika program under två olika finansieringsperioder.

Säkerhet och medborgarskap

Några framgångshistorier

119.  Europaparlamentet påpekar att GD HOME förvaltade en budget på 1,831 miljoner EUR för migration och 313,75 miljoner EUR för säkerhet och att den ursprungliga totalbudgeten på 6,9 miljarder EUR för den fleråriga budgetramen 2014–2020 ökade avsevärt från 2015 till 2017, med 3,9 miljarder EUR.

120.  Europaparlamentet noterar att den budget som förvaltas av GD HOME och antalet anställda inom generaldirektoratets har ökat för att man ska kunna hantera den ökade verksamheten i samband med migrationskrisen och hoten mot den inre säkerheten. I slutet av 2017 hade GD HOME 556 anställda, jämfört med 480 under 2016.

Viktiga områden där det krävs förbättringar

121.  Europaparlamentet noterar med oro att genomförandetakten för de resurser som förvaltas av GD HOME ledde till en ökning på 24 % av de totala utestående åtagandena (RAL) i slutet av 2017 och att den goda genomförandegraden 2017 återspeglar det faktum att en del av åtagandebemyndigandena fördes över till 2018.

122.  Europaparlamentet är bekymrat över de betydande brister som konstaterats i Easos förvaltnings- och kontrollsystem och som motiverade antagandet av en reservation på grund av anseendeskäl. Parlamentet betonar dock att GD HOME har reagerat genom att införa ett medbeslutandeförfarande för styrelsen och infört en ny förvaltning av Easo för att få situationen under kontroll.

123.  Europaparlamentet upprepar att det i budgetposterna i programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 2014–2020 bör anges vilka resurser som tilldelats vart och ett av programmets mål för jämställdhet så att vederbörlig redovisning av medlen för detta ändamål säkerställs.

124.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att införa en separat budgetpost för det specifika målet Daphne för att visa unionens åtagande när det gäller att bekämpa våld mot kvinnor och flickor. Denna budgetpost bör få ökade resurser så att minskningen av anslagen till Daphne under perioden 2014–2020 kan vändas. Det krävs konstanta insatser för att öka medvetenheten om de bidrag som ingår i det specifika målet Daphne samt åtgärder för att göra tillhörande administrativa förfaranden mer användarvänliga.

Europa i världen

Några framgångshistorier

125.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten i sitt arbete om transaktionernas korrekthet visade att kommissionen har förstärkt sina kontrollsystem, vilket har lett till proportionellt färre fel än i tidigare revisionsförklaringar.

126.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten också har kontrollerat resultaten för 7 projekt. Parlamentet välkomnar att samtliga 7 projekt hade relevanta resultatindikatorer och att ramen var välstrukturerad och hade uppnåeliga resultat.

127.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport om unionens stöd till Myanmar/Burma och kommissionens svar. Parlamentet välkomnar i detta avseende att unionen spelade en ledande roll när det gällde att stödja utvecklingsprioriteringar i en svår miljö och med begränsade personalresurser. Parlamentet noterar dock att unionsstödet endast var delvis ändamålsenligt. Parlamentet stöder revisionsrättens betoning av behovet av att ägna större uppmärksamhet åt mobiliseringen av inhemska intäkter, särskilt i tillväxtekonomier. Med tanke på de dokumenterade grymheter som begåtts av Myanmars armé uttrycker parlamentet stor oro över det fortsatta sektorsuppdelade budgetstödet från unionens budget till Myanmar.

128.  Europaparlamentet efterfrågar en incitamentbaserad strategi för utveckling genom att införa principen ”mer för mer”, med den europeiska grannskapspolitiken som exempel. Parlamentet anser att ju fler och snabbare framsteg ett land gör inom ramen för sina interna reformer när det gäller att bygga och konsolidera de demokratiska institutionerna och bidra till respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten, desto mer stöd bör det få från unionen.

129.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att öka tilldelningen av medel som syftar till att stödja god samhällsstyrning, demokrati och rättsstatsprincipen i utvecklingsländerna för att främja ansvarstagande och transparenta institutioner, stödja kapacitetsuppbyggnad och främja delaktigt beslutsfattande och allmänhetens tillgång till information.

130.  Europaparlamentet uppmärksammar omfattningen av och följderna av energifattigdomen i utvecklingsländerna och unionens stora engagemang för att minska denna fattigdom. Parlamentet framhåller behovet av starka och samordnade insatser från regeringar och berörda parter i de berörda länderna för att minska energifattigdomen.

Viktiga områden där det krävs förbättringar

131.  Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten har upptäckt återkommande fel när det gäller överjustering av utgifter i samband med mellanliggande betalningar.

132.  Europaparlamentet beklagar återigen att de förvaltningsrapporter om externt stöd (EAMR) som lämnats av cheferna för unionens delegationer inte bifogats de årliga verksamhetsrapporterna från GD DEVCO och GD NEAR i enlighet med artikel 67.3 i budgetförordningen. Parlamentet beklagar att de systematiskt betraktas som konfidentiella, medan det i artikel 67.3 i budgetförordningen anges att de ska ”tillhandahållas Europaparlamentet och rådet, i tillämpliga fall med beaktande av rapporternas konfidentialitet”.

133.  Europaparlamentet noterar med oro det stora antal kontrakt som tilldelats ett mycket begränsat antal nationella utvecklingsbyråer och som innebär en risk för åternationalisering av unionens politik, vilket strider mot den ökade integrationen av unionens utrikespolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att förutom att ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten tillgång till pelarbedömningen göra detta på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för allmänheten. Parlamentet noterar i detta sammanhang med oro den kommersiella fokusering som dessa nationella organ har och som kommissionen åberopat för att begränsa tillgången till sådan information. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt stärka och konsolidera övervakningen av anbuds- och upphandlingsförfarandena för att undvika snedvridning av konkurrensen mellan detta begränsade antal starkt subventionerade nationella organ och andra offentliga och privata enheter med ett tydligt europeiskt engagemang.

134.  Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten konstaterade att RER‑undersökningarna har vissa begränsningar, eftersom de är undersökningar och inte revisioner och därför inte följer internationella revisionsstandarder och innehåller mycket begränsade kontroller av den offentliga upphandlingen.

135.  Europaparlamentet uppmanar, när det gäller 2019 års RER-undersökning, GD NEAR och GD DEVCO att ge RER-uppdragstagaren mer exakta riktlinjer för kontroll av upphandlingar som görs av stödmottagare, och att stratifiera RER-populationen på grundval av projektens inneboende risk, där större vikt läggs vid direkta förvaltningsbidrag och mindre på budgetstödtransaktioner.

136.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda de brister som upptäckts av dess egen internrevisionstjänst och att göra EAMR till en tillförlitlig och fullständigt offentlig handling som vederbörligen styrker revisionsförklaringarna från delegationscheferna och generaldirektören för GD DEVCO.

137.  Europaparlamentet anser att kommissionen vid tillhandahållandet av externt bistånd bör ägna större uppmärksamhet åt respekten för de mänskliga rättigheterna i enlighet med FN-stadgan och rättsstatsprincipen i mottagarländerna.

138.  Europaparlamentet är oroat över bristen på synlighet när det gäller unionens samlade projektfinansiering. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att förbättra synligheten och stärka komplementariteten mellan åtgärderna inom ramen för olika instrument.

139.  Europaparlamentet är mycket oroat över en pågående tendens i kommissionens förslag att ignorera rättsligt bindande bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014(6) när det gäller stödberättigande utgifter för offentligt utvecklingsbistånd och stödberättigade länder inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet påminner om att unionsutgifternas laglighet är en central princip för en sund ekonomisk förvaltning, och att politiska överväganden inte bör ha företräde framför tydligt fastställda rättsliga bestämmelser. Parlamentet påminner om att finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete först och främst är ett verktyg för att bekämpa fattigdom.

140.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens generaldirektorat för internationellt samarbete och utveckling i varje årlig verksamhetsrapport sedan 2012 har behövt utfärda en reservation om de underliggande transaktionernas korrekthet, vilket pekar på allvarliga brister inom den interna förvaltningen.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

141.  Europaparlamentet noterar att Life-programmet firade sitt 25-årsjubileum 2017. Parlamentet betonar att programmet tillhandahöll 222 miljoner EUR för att medfinansiera 139 nya projekt. Parlamentet betonar att ytterligare ansträngningar måste göras för att minska försenade betalningar inom ramen för Life-programmet, eftersom 5,8 % av betalningarna överskred de lagstadgade tidsfristerna 2017 (3,9 % 2016, 12 % 2015).

142.  Europaparlamentet påpekar att halvtidsutvärderingen av Life-programmet, som omfattar åren 2014–2015, offentliggjordes 2017. Parlamentet noterar att eftersom de flesta projekten ännu inte hade inletts och få projekt hade avslutats, inriktades utvärderingen främst på de processer som införts för att nå programmets mål, och man drog slutsatsen att programmet ger ett mervärde för unionen, samtidigt som möjligheter till förbättringar uppmärksammades. Parlamentet betonar att förfarandena för bidragsförvaltning, särskilt ansöknings- och rapporteringsförfarandena, inte bara behöver förenklas utan även avsevärt snabbas på.

143.  Europaparlamentet noterar att villkoren i beslutet om samarbete med Genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) avseende personalen innebär en mycket ansträngd personalsituation i GD ENV när det gäller verksamheten inom ramen för Life-programmet, vilket kan kräva ytterligare översyn av arbetsmetoderna och arrangemangen inom generaldirektoratet.

144.  Europarlamentet betonar att de internkontrollsystem inom GD ENV och GD CLIMA som granskades endast var delvis ändamålsenliga, eftersom vissa mycket viktiga rekommendationer fortfarande behöver åtgärdas i enlighet med de överenskomna handlingsplanerna.

145.  Europaparlamentet betonar att GD CLIMA och GD BUDG övervakar klimatintegreringsmålet på 20 % i den fleråriga budgetramen, och att GD CLIMA stöder andra generaldirektorat i arbetet med att integrera klimatåtgärder i verksamheten. Parlamentet beklagar att endast 19,3 % av unionens budget 2017 avsattes för klimatrelaterade åtgärder, och att det beräknas att genomsnittet för perioden 2014–2020 kommer att vara endast 18,8 %.

146.  Europaparlamentet oroar sig över att den anseenderelaterade reservationen avseende de kvarstående betydande säkerhetsrisker som hade identifierats i unionsregistret för utsläppshandelssystemet (EU ETS) upprepas i GD CLIMA:s årliga verksamhetsrapport för 2017.

147.  Europaparlamentet beklagar att GD SANTE hade en genomsnittlig kvarstående felprocent på 2,5 % för den totala verksamheten på området livsmedels- och fodersäkerhet under 2017, vilket överstiger väsentlighetsgränsen på 2 %. Parlamentet noterar att detta beror på överskattningar i medlemsstaternas ersättningsanspråk i samband med strukturella ändringar i förvaltningen och kontrollerna av ersättningsanspråken i en medlemsstat. Parlamentet uppmanar GD SANTE att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att detta inte upprepas i framtiden genom att till exempel öka användningen av de förenklingsåtgärder som föreskrivs i budgetförordningen.

148.  Europaparlamentet betonar att GD SANTE under 2017 offentliggjorde halvtidsutvärderingen av den gemensamma finansieringsramen för livsmedelskedjan 2014–2020, i vilken man drog slutsatsen att den nuvarande ramen fungerar väl och att den bidragit till att skapa mervärde för unionen. Parlamentet noterar att kommissionen, i enlighet med revisionsrättens rekommendationer, arbetar för att utveckla en metod för kostnadseffektivitetsanalyser på området för livsmedelskedjan, i syfte att göra framtida ekonomiska utvärderingar av EU-finansierade insatser mer robusta.

Transport och turism

149.  Europaparlamentet noterar att kommissionen 2017 valde ut 152 projekt som finansierades med 2,7 miljarder EUR från FSE:s transportdel, och att de sammanlagda investeringarna uppgick till 4,7 miljarder EUR, inklusive övrig offentlig och privat finansiering. Parlamentet upprepar betydelsen av FSE-finansieringsinstrument för fullbordandet av TEN-T-nätet och för förverkligandet av ett gemensamt europeiskt transportområde för utvecklingen av gränsöverskridande och felande länkar.

150.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska TEN-T-samordnarna att göra en noggrann bedömning av de projekt som genomförts och de förbättringar som uppnåtts längs med TEN-T-korridorerna under nuvarande programplaneringsperiod och att lägga fram denna för kommissionen och parlamentet.

151.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i god tid före förslaget till nästa fleråriga budgetram lägga fram en tydlig utvärdering för transportsektorn av hur Efsi inverkar på andra finansieringsinstrument, i synnerhet när det gäller FSE samt på samstämmigheten mellan FSE:s skuldinstrument och andra EU-initiativ. Parlamentet kräver att denna utvärdering ska omfatta en tydlig analys av den geografiska balansen när det gäller investeringarna inom transportsektorn. Parlamentet påminner dock om att det belopp som investeras inom ramen för ett finansieringsinstrument inte bör betraktas som det enda relevanta kriteriet som ska användas för att utvärdera dess resultat. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fördjupa sin bedömning av de resultat som uppnåtts med EU-finansierade transportprojekt och mäta deras mervärde.

152.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av 2017 års ansökningsomgång om blandad FSE-finansiering och beslutet att öka dess budget till 1,35 miljarder EUR, vilket bekräftar relevansen och mervärdet i att blanda EU-bidrag med finansiering från Europeiska investeringsbanken, nationella investeringsbanker eller andra utvecklingsinstitut och offentliga finansinstitut samt från privata finansinstitut och investerare, inbegripet genom offentlig-privata partnerskap. Parlamentet anser att FSE därför bör fortsätta att stödja insatser som gör det möjligt att kombinera unionsbidrag med andra finansieringskällor, samtidigt som bidrag fortfarande är det huvudsakliga finansieringsinstrumentet.

153.  Europaparlamentet noterar att kommissionens internrevisionstjänst, som ett led i sin revision av kommissionens tillsyn av utnyttjandet av finansieringsinstrument inom FSE, konstaterat att utnyttjandegraden av finansieringsinstrument inom FSE var mycket låg, och att största delen av den budget som ursprungligen fördelats till finansieringsinstrument inom FSE (2,43 miljarder EUR) omfördelats till budgetposterna för FSE-bidrag, vilket lämnade endast 296 miljoner EUR kvar till finansieringsinstrument inom FSE fram till 2020. Ett av de angivna skälen var att urvalskriterierna för finansieringsinstrumenten inom FSE och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) till stor del överlappar varandra och att potentiella projekt som är berättigade till stöd från FSE har finansierats av Efsi, eftersom Efsi prioriteras högre politiskt och har större räckvidd. Kommissionen uppmanas, när det gäller FSE, att göra stödmottagare mer medvetna om reglerna för stödberättigande, särskilt genom att tydligt skilja mellan ett genomförandeavtal och ett underleverantörskontrakt, vilket var den största källan till förvirring bland stödmottagarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att finansieringsinstrument snarare kompletterar än ersätter varandra.

154.  Europaparlamentet konstaterar att 2017 var det första året med en revisionsstrategi för FSE-programmet och att det kommer att krävas ytterligare två till tre års revision av FSE för en relevant beräkning av felprocenten för alla FSE-sektorer. Det är dock glädjande att de fel som konstaterats i de revisioner av FSE och TEN-T som avslutades 2017 var mycket få.

155.  Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionens internrevisionstjänst funnit stora brister i GD MOVE:s nuvarande system för övervakning av såväl luftfarts- som sjöfartssäkerhetspolitiken och därför utfärdat tre mycket viktiga rekommendationer. Parlamentet uppmanar GD MOVE att fullt ut genomföra sin handlingsplan för att ta itu med identifierade risker.

Kultur och utbildning

156.  Europaparlamentet välkomnar resultaten av Erasmus, som nu fyller 30 år och som sedan 1987 har gjort det möjligt för 9 miljoner personer, däribland unga, studenter, och nyligen personal, att delta i utbyten. Parlamentet betonar det stora europeiska mervärde som programmet ger och dess roll som en strategisk investering i Europas ungdomar.

157.  Europaparlamentet noterar att Erasmusprogrammet måste göra mer för att bli tillgängligt för marginaliserade grupper, särskilt personer med funktionsnedsättning och särskilda utbildningskrav, personer som är geografiskt missgynnade, personer som lämnar skolan i förtid, personer som tillhör en minoritet, personer som befinner sig i en socioekonomiskt missgynnad ställning osv.

158.  Europaparlamentet är oroat över det låga utnyttjandet av garantimöjligheten för studielån inom Erasmus+ och dess otillräckliga geografiska täckning, som är begränsad till banker i tre länder och universitet i två andra. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och Europeiska investeringsfonden att inrätta en genomförandestrategi för att maximera studielånegarantins effektivitet till 2020, eller alternativt underlätta omfördelningen av de outnyttjade medlen i själva programmet och möjliggöra en bättre finansiering av åtgärder inom de olika programområdena.

159.  Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande är så få projekt som är framgångsrika inom ramen för programmet Ett Europa för medborgarna och delprogrammet Kreativa Europa för kultur (21% respektive 22% under 2017). Parlamentet betonar att en mer adekvat finansieringsnivå är avgörande för att ta itu med dessa otillfredsställande resultat som motverkar själva programmets mål genom att de avskräcker medborgare från att delta.

160.  Europaparlamentet betonar rollen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) när det gäller att genomföra de tre programmen för kultur och utbildning. Parlamentet uttrycker dock sin oro över de brister i Eaceas internkontroll som konstaterades vid en revision av bidragsförvaltningen inom Erasmus+ och Kreativa Europa. Parlamentet noterar att kommissionens tjänst för internrevision själv har funnit brister i Eaceas bidragsförvaltningsprocess för Erasmus+. Parlamentet anser därför att kommissionen och Eacea inte bör ha några svårigheter att vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att säkerställa full transparens och garantera högsta kvalitet i genomförandet av kultur- och utbildningsprogrammen.

INDIREKT FÖRVALTNING OCH FINANSIERINGSINSTRUMENT

161.  Europaparlamentet noterar att kommissionen under 2017 har undertecknat kontrakt med FN-organ till ett värde av nästan 253,5 miljoner EUR i bidrag från unionens budget, med FN:s utvecklingsprogram (119,21 miljoner EUR), Unicef (29,34 miljoner EUR) och Förenta nationernas kontor för projektavdelningar (20,05 miljoner EUR), som är de största mottagarna, och kontrakt med Världsbanken till ett värde av 174,11 miljoner EUR.

162.  Med tanke på förskjutningen inom stödformerna från direktstöd till förvaltningsfonder och blandad finansiering, inklusive genom Europeiska fonden för hållbar utveckling, uppmanar Europaparlamentet rådet, kommissionen och Europeiska investeringsbanken att anta ett interinstitutionellt avtal med parlamentet om transparens, ansvarsskyldighet och parlamentarisk kontroll på grundval av de politiska principer som anges i det nya europeiska samförståndet om utveckling.

163.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rekommendationer om att öka transparensen för unionsmedel som genomförts av icke-statliga organisationer som offentliggjorts i den särskilda rapporten nr 35/2018, där revisionsrätten bland annat rekommenderar kommissionen att i sitt redovisningssystem förbättra tillförlitligheten hos informationen om icke-statliga organisationer, och att förbättra den insamlade informationen om medel som förvaltas av icke-statliga organisationer. Kommissionen uppmanas därför att genomföra dessa förslag före slutet av den nuvarande mandatperioden.

164.  Europaparlamentet är fullt på det klara med att många utmaningar är komplexa och att det behövs mångsidiga och kompletterande insatser som svar på dessa, men framhåller att finansieringsformerna måste vara tydliga och att internationella åtaganden måste respekteras.

165.  Europaparlamentet noterar att antalet finansieringsinstrument har ökat betydligt, vilket ger nya kombinationsmöjligheter inom transportsektorn, samtidigt som det skapar ett komplext nät av ordningar i unionens budget. Parlamentet är bekymrat över att dessa instrument vid sidan av EU-budgeten skulle kunna undergräva graden av ansvarsskyldighet och transparens, eftersom rapportering, revision och offentlig kontroll inte har harmoniserats. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur unionens budgetsystem kan reformeras, i synnerhet hur man bäst kan säkerställa att de övergripande finansieringssystemen inte är mer komplexa än nödvändigt för att uppnå unionens politiska mål och garantera ansvarsskyldighet, transparens och granskningsmöjligheter.

Efsi

166.  Europaparlamentet påpekar att budgetmyndigheten ökade Efsi-garantin från 16 miljarder EUR till 26 miljarder EUR och den eftersträvade investeringsvolymen från 315 miljarder EUR till 500 miljarder EUR och att EIB-gruppen vid utgången av 2017 hade ingått kontrakt för 36,7 miljarder EUR (2016: 21,3 miljarder EUR).

167.  Europaparlamentet konstaterar att 64 % av det totala värdet på de Efsi-kontrakt som EIB-gruppen hade undertecknat före utgången av 2017 enligt revisionsrätten var koncentrerat till sex medlemsstater, närmare bestämt Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland, Förenade kungariket och Polen.

168.   Europaparlamentet beklagar att endast 20 % av Efsi-finansieringen har stött projekt som bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, medan EIB:s standardportfölj har uppnått tröskelvärdet på 25 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå hållbar finansiering eller hållbara finansieringsalternativ och en investeringsvänlig miljö som återspeglar unionens åtaganden och allmänna mål, i syfte att främja innovation och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom unionen samt för att stärka den sociala dimensionen av investeringarna genom att överbrygga investeringsgapet inom den sociala sektorn och med avseende på infrastrukturens säkerhet.

169.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att Efsis styrande organ beaktar behovet av en lämplig geografisk balans när de undertecknar kontrakt och att rapportera till parlamentet om de framsteg som gjorts.

Medel till forskningsområdet

170.  Europaparlamentet noterar när det gäller betalningar att kommissionen 2017 investerade 11,2 miljarder EUR inom området forskning och innovation (FoU), och att 58 % förvaltades direkt och 42 % via anförtrodda organ, medan 18,2 % (583 miljoner EUR) genomfördes via gemensamma företag och 16,8 % (540 miljoner EUR) distribuerades via Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF).

171.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under andra halvåret 2019 rapportera till parlamentets budgetkontrollutskott om genomförandet och resultaten av finansieringsinstrumenten på forskningsområdet.

Förvaltningsfonder

172.  Europaparlamentet påpekar att alternativa finansieringsmodeller – förvaltningsfonder och faciliteten för flyktingar i Turkiet – i allt större utsträckning utnyttjades för stöd till länder utanför unionen, vilket ökar komplexiteten i de befintliga finansiella strukturerna. Parlamentet inser dock att dessa instrument har gjort det möjligt att reagera snabbt på svåra omständigheter och bidrar med flexibilitet.

173.  Europaparlamentet påpekar att poolningen av resurser från EUF, unionens budget och andra bidragsgivare i förvaltningsfonder inte får leda till att pengarna som avsatts för utvecklings- och samarbetspolitiken inte når sina normala stödmottagare eller sina ursprungliga mål, såsom avskaffande av fattigdom och främjande av grundläggande rättigheter.

174.  Europaparlamentet påpekar att den ökade användningen av förvaltningsfonder också beror på den brist på flexibilitet som för närvarande råder inom unionens budget.

175.  Europaparlamentet betonar att den ökande användningen av andra finansieringsmekanismer för genomförandet av unionens politik parallellt med unionens budget riskerar att undergräva nivån på redovisningsskyldighet och transparens, eftersom bestämmelserna om rapportering och offentlig granskning och revision inte är desamma. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att sätta stopp för förvaltningsfonder, särskilt om deras ”akuta” karaktär inte är välmotiverad, om de inte kan locka till sig ett betydande bidrag från andra givare, och om det finns en risk för kränkningar av de grundläggande rättigheterna eller om myndigheter i tredjeländer som inte respekterar de grundläggande rättigheterna är involverade.

Faciliteten för Turkiet

176.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 27/2018 om faciliteten för flyktingar i Turkiet konstaterade att denna, under krävande omständigheter, snabbt mobiliserade 3 miljarder EUR för att snabbt kunna reagera på flyktingkrisen, men lyckades inte fullt ut uppnå sitt mål att samordna detta agerande på ett effektivt sätt, eller ge tillräckligt med valuta för pengarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra alla rekommendationer som framförts av revisionsrätten om faciliteten för flyktingar i Turkiet, särskilt att förbättra övervakningen och rapporteringen om kontantstödsprojekt och att tillsammans med de turkiska myndigheterna förbättra de operativa förutsättningarna för icke-statliga organisationer och säkerställa att medlen verkligen används för flyktingrelaterade projekt och inte i något annat syfte. Kommissionen uppmanas att regelbundet rapportera till parlamentet om de finansierade åtgärdernas förenlighet med den underliggande rättsliga grunden.

177.  Europaparlamentet noterar dessutom att de granskade projekten enligt revisionsrätten gav bra hjälp till flyktingarna och att de flesta av projekten uppnådde sina outputsmål, men att hälften av dem ännu inte har uppnått sina förväntade resultat.

178.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska ombudsmannen har dragit slutsatsen att kommissionen bör göra mer för att se till att uttalandet från EU och Turkiet respekterar EU:s grundläggande rättigheter, och uppmanar därför kommissionen att systematiskt inkludera grundläggande rättigheter i sina beslut inom ramen för denna facilitet, bland annat genom konsekvensbedömningar av de grundläggande rättigheterna. Kommissionen uppmanas att regelbundet rapportera om detta till Europaparlamentet.

179.   Europaparlamentet beklagar att en undersökning av European Investigative Collaborations (EIC) väckte tvivel avseende utnyttjandet av finansiering via instrumentet. Kommissionen uppmanas att grundligt undersöka frågan och rapportera till parlamentet om resultaten.

180.  Europaparlamentet uppmanar GD DEVCO att senast 2020 se över befintlig vägledning till stödmottagare som genomför projekt med indirekt förvaltning för att se till att planerade åtgärder genomförs i rätt tid och bidrar till den praktiska användningen av projektets utfall så att man får bäst valuta för pengarna.

181.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten uppger att felnivån i fråga om utgifterna för administration inte var väsentlig. Parlamentet noterar dock med oro att felprocenten ökade jämfört med föregående år (0,55 % 2017 och 0,2 % 2016).

182.  Europaparlamentet noterar att även om revisionsrätten inte fann några betydande brister fann den återkommande områden där det fanns utrymme för förbättringar.

International Management Group (IMG) 

183.  Europaparlamentet noterar att domstolen i sin slutgiltiga och lagakraftvunna dom av den 31 januari 2019 i målet International Management Group (IMG)(7) ogiltigförklarar två av kommissionens beslut, nämligen 1) att inte ingå nya avtal om delegering med International Management Group enligt metoden för indirekt förvaltning (beslut av den 8 maj 2015) och 2) att omfördela 10 miljoner euro från IMG till den tyska offentliga operatören GIZ för ett avtal om tekniskt stöd till Myanmar/Burmas handelspolitik. Parlamentet noterar dessutom att domstolen anser att det är nödvändigt att fastställa beloppet för den ersättning som ska betalas till IMG för den skada som orsakats av kommissionens beslut av den 8 maj 2015, och att kommissionen ska avskriva samtliga anslutningsöverklaganden som den har ingett.

184.  Europaparlamentet noterar domstolens slutsats att de rättsliga argument som utvecklades av Olaf på vilka kommissionens baserade sina beslut om IMG utgör ett rättsligt fel både enligt internationell rätt och enligt EU:s budgetförordning. Parlamentet beklagar att Olaf, enligt domstolen, i sin utredning av IMG har överskridit sina befogenheter och inte tagit hänsyn till kraven i garantikoden, vilket så ofta begärs av parlamentet. Parlamentet stöder i detta avseende alla ytterligare åtgärder för att säkerställa att den pågående översynen av Olaf-förordningen inför nödvändiga kontroller av förfarandegarantier och överklagandemöjligheter, i syfte att undvika sådana skadliga åtgärder som urholkar medborgarnas tilltro och förtroende för EU.

185.  Europaparlamentet noterar vidare den permanenta skiljedomstolens (i Haag) avgörande av den 13 februari 2019(8), enligt vilket kommissionen ska betala 2 miljoner euro, vilket den har vägrat att göra på grundval av anklagelserna mot IMG och Olafs utredning, för utgifter som fakturerats av IMG inom ramen för sju förvaltningsavtal som ingåtts med kommissionen.

186.  Europaparlamentet beklagar djupt att parlamentets förfarande för att bevilja kommissionen ansvarsfrihet sedan 2012 inte har gjort det möjligt att upptäcka de falska anklagelserna mot IMG eller bidra till att undvika de allvarliga skadorna för IMG både i finansiellt och anseendemässigt hänseende, däribland förlusten av mer än 200 arbetstillfällen.

187.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att tillämpa de rättsliga besluten och att till fullo erkänna IMG status som internationell organisation, vilket på felaktiga grunder har ifrågasatts och nekats av kommissionen och av Olaf. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att reparera och kompensera för de skador som orsakats IMG och att säkerställa att IMG kan delta i ett rättvist förfarande, i enlighet med vad som föreskrivs för internationella organisationer i budgetförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som vidtagits.

Förvaltning

Förfarande för att utse kommissionens generalsekreterare

188.  Europaparlamentet är inte tillfreds med kommissionens reaktioner på mediernas och allmänhetens berättigade farhågor om förfarandet omedelbart efter utnämningen av Europeiska kommissionens generalsekreterare, eller med de förklaringar som kommissionen lade fram under Europaparlamentets plenardebatt och i sitt skriftliga svar på Europaparlamentets resolution av den 18 april 2018, vilka var undvikande, defensiva och formalistiska, och visade på en brist på känslighet för den vikt som de europeiska medborgarna fäster vid transparenta, rättvisa och öppna rekryteringsförfaranden.

189.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att ombudsmannen konstaterade fyra fall av administrativa missförhållanden i sin rekommendation i de förenade målen 488/2018/KR och 514/2018/KR. Parlamentet noterar att ombudsmannens slutsatser ”i stort sett sammanfaller med Europaparlamentets” och att ombudsmannen instämmer i Europaparlamentets bedömning att den dubbla utnämningen tänjt och eventuellt även överskridit lagens ramar. Parlamentet betonar ombudsmannens slutliga rekommendation till kommissionen om att kommissionen bör utarbeta ett särskilt förfarande för sin generalsekreterare, vilket är separat och oberoende i förhållande till andra högre utnämningar. Parlamentet beklagar därför kommissionens sturska svar till Europeiska ombudsmannen av den 3 december 2018, där man visar nonchalans för de frågor som ombudsmannen tagit upp efter granskningen av den 11 000 sidor långa dokumentationen. Parlamentet uppmanar nästa kommissionskollegium och dess ordförande att se över utnämningen i ljuset av ombudsmannens slutsatser och parlamentets resolution.

190.  Europaparlamentet uppmärksammar att kommissionsledamot Oettinger organiserade en interinstitutionell rundabordskonferens om val och utnämning av högre chefer den 25 september 2018, även om mötet inte förefaller ha utmynnat i några konkreta resultat. Kommissionen uppmanas därför att konkret tillämpa punkt 29 i sin resolution om integritetspolicy inom kommissionen.

191.  Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner att vid behov se över utnämningsförfarandena, särskilt för högre tjänstemän, och i förekommande fall för kanslimedlemmar, och att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra transparensen, rättvisan och jämlikheten under utnämningsförfaranden, med beaktande av Europeiska ombudsmannens slutsatser och den kommande studien från Europaparlamentet om utnämningsförfaranden vid Europeiska unionens institutioner. Kommissionen uppmanas att senast den 31 augusti 2019 avlägga rapport för Europaparlamentet om de framsteg som gjorts.

192.  Europaparlamentet kräver att generalsekreteraren omedelbart avgår och att ett rättvist, fullständigt transparent och allmänt uttagningsprov inleds för denna tjänst.

Europaskolorna

193.  Europaparlamentet konstaterar att Europaskolorna fick 189,9 miljoner EUR från EU:s budget under 2017.

194.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten vid sin granskning inte upptäckte några väsentliga fel i den slutliga konsoliderade årsredovisningen för Europaskolorna för 2017, och att Europaskolorna och det centrala kontoret hade utarbetat sin årsredovisning inom den föreskrivna tidsfristen. Parlamentet noterar dock att Europaskolornas interna kontrollsystem fortfarande behöver förbättras ytterligare för att uppfylla rekommendationen från revisionsrätten och kommissionens tjänst för internrevision (IAS).

195.  Europaparlamentet beklagar att det efter mer än 15 år fortfarande inte finns något system för sund ekonomisk förvaltning för Europaskolorna.

196.  Europaparlamentet är fortsatt oroat över den betydande bristen i det centrala kontorets och de utvalda skolornas interna kontrollsystem, särskilt i betalningssystemen, kontrollmiljön och rekryteringsprocessen.

197.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten inte har kunnat bekräfta att skolornas ekonomiska förvaltning 2017 var förenlig med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser. Parlamentet kräver därför ytterligare insatser för att avsluta de återstående rekommendationerna om förvaltningen av konton utanför budgeten, förbättring av systemen för redovisning och internkontroll samt rekryterings- och utbetalningsförfaranden och utarbetandet av riktlinjer för att förbättra budgetförvaltningen.

198.  Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att det finns ett akut behov av en övergripande översyn av systemet med Europaskolor för att beakta ”reformen som omfattar förvaltningstekniska, finansiella, organisatoriska och pedagogiska frågor”, och påminner om sitt krav att ”kommissionen varje år [ska] lämna in en rapport med sin bedömning av de framsteg som gjorts” till parlamentet.

199.  Europaparlamentet ser det som oacceptabelt att åtta kritiska eller mycket viktiga rekommendationer från kommissionens tjänst för internrevision under perioden 2014–2017, enligt kommissionen fortfarande pågår. Parlamentet begär att senast den 30 juni 2019 få en lägesrapport om genomförandet av dessa rekommendationer.

Uppföljning av ansvarsfriheten för kommissionen för 2016

200.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt meddelande om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 gjorde ett urval av de 394 frågor som parlamentet hade tagit upp för budgetåret 2016, och kommenterade inte 108 punkter. Kommissionen uppmanas att detaljerat svara på alla de frågor som Europaparlamentet tagit upp i sina resolutioner som utgör en integrerad del av besluten om ansvarsfrihet.

201.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har bemött parlamentets anmärkningar om förvaltningsrapporterna om externt stöd (EAMR) och centrala resultatindikatorer i parlamentets resolution av den 18 april 2018 om ansvarsfrihet för budgetåret 2016(9), och gjort ändringar för att förbättra dessa. Parlamentet noterar att kommissionen har översänt förvaltningsrapporten om externt stöd från 2017 till parlamentet utan sekretesskrav, men beklagar att tillgången till dessa rapporter i praktiken blivit svårare. Parlamentet ser fram emot att få lättare tillgång till dessa rapporter i framtiden.

Diverse

202.  Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionen dröjer med att ta itu med det växande problemet med skillnaderna i korrigeringskoefficienten för EU-tjänstemän i Luxemburg, med hänsyn till att denna skillnad hade mer än tredubblats (16,8 %) 2018 jämfört med taket på 5 % i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen, med den påföljden att Luxemburg blir mindre attraktivt och att över 11 000 EU‑tjänstemän diskrimineras orättvist, något som tvingar mer än en tredjedel av dessa tjänstemän att bosätta sig i grannländerna, och därmed förvärras den gränsöverskridande trafiken. Parlamentet konstaterar att andra internationella institutioner i Luxemburg redan har funnit en positiv lösning på detta problem. Parlamentet uppmanar kommissionen att själv undersöka det befintliga problemet med den nuvarande korrigeringskoefficienten och att vidta de åtgärder som krävs.

203.  Europaparlamentet betonar att konsekvensbedömningar är en oumbärlig del av policycykeln. Parlamentet beklagar att lagstiftningsförslag som läggs fram av kommissionen ibland saknar en heltäckande konsekvensbedömning. Parlamentet beklagar också att kommissionen i vissa fall inte har beaktat grundläggande rättigheter. Parlamentet upprepar att konsekvensbedömningar bör baseras på fakta och alltid respektera de grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

204.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt, vilket redan gjordes 2018 med konventionen med läkare och tandläkare, avsluta konventionen med Luxemburgs sjukhus om överdebitering för behandling av tjänstemän och övriga anställda vid Europeiska unionen i Luxemburg, vilket kostar mer än 2 miljoner EUR per år och strider mot det europeiska direktivet 2011/24 vad gäller likabehandling av europeiska patienter, i överensstämmelse med EU-domstolens dom år 2000 (Ferlini‑domen).

205.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en så strikt analys som möjligt, på grundval av de mest aktuella uppgifterna, av vilka konsekvenser design av öppna kontorslandskap får, såsom i den nya JMO II-byggnaden, med avseende på effekten på produktivitet och möjligheterna att erbjuda anständiga arbetsplatser och arbetsförhållanden för den berörda personalen. Kommissionen uppmanas att informera parlamentet om resultatet av denna analys.

206.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att vidta ytterligare aktiva och effektiva åtgärder för att förebygga och bekämpa alla former av trakasserier och mobbning. Parlamentet betonar det brådskande behovet av att anta striktare normer för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen och införa en etisk kultur som syftar till att förebygga alla former av missbruk inom kommissionen och EU-institutionerna.

2014–2017: Hur Europaparlamentet har bidragit och fortsätter att bidra till att inrätta en sund ekonomisk förvaltningsstruktur i kommissionen och i medlemsstaterna

Resultatbaserad budgetering och revision

207.  Europaparlamentet insisterar på att planeringen, genomförandet och rapporteringen av Europeiska unionens budget bör styras av politiken.

208.  Europaparlamentet har insisterat på att genomförandet av Europeiska unionens budget bör fokusera på resultat, och att unionsbudgetens struktur bör ändras för att möjliggöra mätning av framsteg och resultat.

209.  Europaparlamentet uppmanade i detta sammanhang kommissionen och revisionsrätten att ägna större uppmärksamhet åt förenkling, uppnådda resultat och övergripande effekter, effektivitetsrevisioner och politikens slutliga effekter.

210.  Europaparlamentet betonar att alla revisioner bör inriktas på de områden som mest sannolikt är föremål för fel, särskilt de områden som åtnjuter mest finansiering.

211.  Europaparlamentet samarbetade nära med kommissionen för att utveckla artikel 318-utvärderingsrapporten till en omfattande sammanfattande rapport, där framstegen på olika politikområden registreras, vilket senare blev den första delen av den årliga förvaltnings- och resultatrapporten.

Mot en integrerad ram för intern kontroll

212.  Europaparlamentet stödde införandet av artikel 63 i den reviderade budgetförordningen genom vilken det införs ett system med samordnad granskning (single audit), där det betonas att väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem på nationell och europeisk nivå är en avgörande faktor i den gemensamma revisionskedjan. Parlamentet håller med om att metoden med samordnad granskning gör det möjligt att använda resurserna på ett bättre sätt och bör undvika dubbla revisioner hos stödmottagarna. Parlamentet konstaterar att kommissionens strategi för samordnad granskning är att fastställa tillförlitligheten för de revisionsresultat och felprocentsatser som revisionsmyndigheterna rapporterar årligen och att övervaka deras arbete med hjälp av en stabil och samordnad kontroll- och revisionsram. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka och se över revisionsmyndigheternas arbete för att säkerställa en gemensam revisionsram och tillförlitliga resultat.

Forskning

213.  Europaparlamentet har förespråkat tydligare regler och en ökad användning av förenklade kostnadsalternativ, dvs. engångsbelopp inom ramen för Horisont 2020-programmet.

Strukturfonder

214.  Europaparlamentet har insisterat på att stärka de nationella förvaltningsmyndigheternas och revisionsmyndigheternas ansvar för genomförandet av budgeten.

215.  Europaparlamentet stödde skiftet från ”ersättning” (ersättning för uppkomna kostnader) till ”stödrättigheter” som avsevärt minskar risken för fel.

Jordbruk

216.  Europaparlamentet har förespråkat att miljöskyddskraven bör stärkas, att inkomststödet bör fördelas rättvist, genom ett system med progressiva betalningar som gynnar små jordbruk och ett hållbart och miljövänligt jordbruk, och att den gemensamma jordbrukspolitiken snarast och slutgiltigt bör göras mer attraktiv för unga jordbrukare.

217.  Europaparlamentet har begärt att den gemensamma jordbrukspolitiken ska bli mer konkurrensdriven och samtidigt mer jordbrukarvänlig.

Migration

218.  Europaparlamentet har bidragit till unionens finansiering för att hantera de ökade migrationsutmaningarna för perioden 2015–2018 genom att fördubbla finansieringen till 22 miljarder EUR.

219.  Europaparlamentet har uppmanat medlemsstaterna att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration i samordning med utvecklingspolitiken och utrikespolitiken.

Unionens utrikespolitik

220.  Europaparlamentet har efterlyst att unionens utrikespolitik skulle vara konsekvent och väl samordnad, och att EUF, förvaltningsfonder och finansiella instrument skulle förvaltas i samspel med den inre politiken.

Förvaltning

221.  Europaparlamentet insisterade på översynen av uppförandekoden för kommissionsledamöter, som slutligen trädde i kraft den 31 januari 2018.

222.  Europaparlamentet har insisterat på att rekryteringsförfarandena för högre befattningar vid EU:s institutioner och organ ska ses över och att alla lediga tjänster ska offentliggöras för att främja transparens, integritet och lika möjligheter.

223.  Europaparlamentet har fortsatt att förespråka en nolltoleranspolitik för bedrägerier.

Rekommendationer för framtiden

Rapportering

224.  Europaparlamentet påminner om att det för kommande år i artikel 247.1 i den nya budgetförordningen ska anges en skyldighet för kommissionen att årligen överlämna till Europaparlamentet och rådet en integrerad uppsättning av finansiella rapporter och räkenskaper, inklusive en långsiktig prognos över framtida in- och utflöden som täcker den kommande femårsperioden.

225.  Europaparlamentet insisterar på att denna rapport ska analysera åtagandenas effekt under en given flerårig budgetram.

226.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för förvaltnings- och rapporteringssyften fastställa ett sätt att registrera unionens budgetutgifter som gör det möjligt att rapportera om all finansiering som har ett samband med flykting- och migrationskrisen, liksom med unionens framtida politik för hantering av migrationsströmmar och integration.

227.  Europaparlamentet undrar varför kommissionen använder två uppsättningar mål och indikatorer för att mäta den ekonomiska förvaltningens resultat: å ena sidan utvärderar kommissionens generaldirektörer i sina årliga verksamhetsrapporter uppnåendet av de mål som fastställts i deras förvaltningsplaner, och å andra sidan mäter kommissionen utgiftsprogrammens resultat via programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer förslaget till budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att basera sin rapportering på en enda uppsättning mål och indikatorer.

228.  Europaparlamentet påpekar att resultatinformation huvudsakligen används på generaldirektoratsnivå för att förvalta program och politik. Parlamentet är bekymrat över att den resultatinformation som tillgodoser löpande förvaltningsbehov inte har samordnats med generaldirektoratens och kommissionens externa rapporteringsansvar och att generaldirektoraten därför i regel inte använder kommissionens huvudsakliga resultatrapporter i sin förvaltning av unionsbudgetens resultat.

229.  Europaparlamentet påpekar att det inte finns något krav på att generaldirektoraten eller kommissionen i sina resultatrapporter ska förklara hur resultatinformation har använts i beslutsfattandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera sådan information i sina framtida resultatrapporter.

230.  Europaparlamentet beklagar åter igen att de årliga verksamhetsrapporterna inte innehåller någon förklaring om kvaliteten på rapporterade resultatuppgifter, och att kommissionskollegiet genom att anta den årliga förvaltnings- och resultatrapporten följaktligen tar det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av unionens budget men inte för informationen om prestationer och resultat.

231.  Europaparlamentet påpekar att meddelandet om styrning i Europeiska kommissionen, som antogs den 21 november 2018, inte ändrar den åtskillnad mellan kommissionsledamöternas ”politiska ansvar” och ”generaldirektörernas operativa ansvar” som infördes genom den administrativa reformen 2000. Parlamentet konstaterar att det inte alltid har klargjorts om det ”politiska ansvaret” omfattar ansvaret för generaldirektoraten eller är åtskilt från det.

232.  Europaparlamentet upprepar revisionsrättens granskningsresultat från 2017, där det anges att ”kommissionen bör utnyttja sin egen resultatinformation bättre och bygga upp en intern kultur som är mer resultatinriktad”. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införliva resultatbaserad budgetering i hela sin policycykel.

233.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens årsrapport om genomförandet av Europeiska unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder offentliggörs allt senare, vilket i praktiken försvårar parlamentets tillsyn och offentliga ansvarsskyldighet, och konstaterar att rapporten för 2016 offentliggjordes först i mars 2018 och att rapporten för 2017 ännu inte är klar. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra rapporten för 2018 senast i slutet av september 2019 och att hålla fast vid denna tidsplan för kommande år.

234.  Europaparlamentet konstaterar att en rad brister noterades i medlemsstatsmyndigheternas resultatmätningssystem, till stor del relaterade till projekt som avslutades under perioden 2007–2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra det övergripande resultatmätningssystemet, inklusive förekomsten av resultatindikatorer på projektnivå för att möjliggöra en bedömning av hur ett visst projekt bidrar till målen i särskilda operativa program. Parlamentet konstaterar att lagstiftningen för programperioden 2014–2020 har stärkt interventionslogiken och resultatfokuseringen.

235.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, med hänsyn till de många olika finansieringskällorna, att säkra enkel tillgång till projekt genom en central kontaktpunkt, så att medborgarna tydligt kan följa utvecklingen och finansieringen av infrastruktur som samfinansieras med unionsmedel och av Efsi. Kommissionen uppmanas därför att i samarbete med medlemsstaterna offentliggöra en årlig översikt över transport- och turismprojekt som har medfinansierats genom Eruf och Sammanhållningsfonden, i enlighet med vad som tillämpas för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

236.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   a) rationalisera resultatrapporteringen genom att
   ytterligare minska det antal mål och indikatorer som den använder för sina olika resultatrapporter och koncentrera sig på dem som bäst mäter EU-budgetens resultat,
   förbättra anpassningen mellan allmänna mål på hög nivå och specifika program och politiska mål,
   b) bättre balansera resultatrapporteringen genom att tydligt informera om de största utmaningarna för unionen där resultat ännu inte uppnåtts,
   c) tillhandahålla en förklaring om kvaliteten på de rapporterade resultatuppgifterna,
   d) ta det övergripande politiska ansvaret i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för informationen om prestationer och resultat,
   e) i resultatrapporteringen, och även i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, ta med uppdaterad resultatinformation om framstegen mot måluppfyllelse och alltid vidta, eller föreslå, åtgärder om målen inte uppnås,
   f) ange hur resultatinformation om unionens budget har använts i dess beslutsfattande,
   g) införa eller förbättra åtgärder och incitament för att främja en större fokusering på resultat i kommissionens interna kultur, särskilt med beaktande av de möjligheter som den reviderade budgetförordningen erbjuder, initiativet om en resultatinriktad EU-budget, resultatrapportering för pågående projekt och andra källor,
   h) utveckla metoder för databehandling för de stora mängder data som skapas genom resultatrapportering med målet att ge en aktuell, rättvis och sann bild av de resultat som uppnåtts. Parlamentet insisterar på att resultatrapportering bör användas för att vidta korrigerande åtgärder när målen för programmen inte uppfylls.

237.  Europaparlamentet rekommenderar att revisionsrätten fortsätter att tillhandahålla ett särskilt kapitel om säkerhet och medborgarskap i sin årsrapport och fördjupa sin analys i detta avseende, eftersom det offentliga och politiska intresset för säkerhets- och migrationsdelen av unionens budget är mycket större än dess finansiella andel.

238.  Europaparlamentet ber kommissionen att tillhandahålla parlamentet en översikt över de fall – av EU-finansierade sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingsprojekt – där EU:s ersättningar överskrider de faktiska kostnaderna för ett visst projekt exklusive mervärdesskatt.

239.  Europaparlamentet välkomnar det förslag som revisionsrätten lade fram i sitt samrådsdokument om regelbunden rapportering om genomförandet av EU:s åtgärder (Recurrent reporting on the performance of EU action) om att årligen, i november år N + 1, offentliggöra en utvärdering av genomförandet av unionens åtgärder, vilken ska omfatta en detaljerad genomgång av de resultatuppgifter som kommissionen rapporterat i sin utvärderingsrapport enligt artikel 318 i EUF-fördraget. Parlamentet insisterar ännu en gång på att denna rapport i en andra del bör innehålla en detaljerad genomgång av sammanfattningen av kommissionens ekonomiska förvaltning, enligt vad som anges i den andra delen av den årliga förvaltnings- och resultatrapporten.

240.  Europaparlamentet påminner om att det slutliga målet med en mer resultatinriktad revisionsanalys bör vara att införa en global och konsekvent modell som inte enbart baseras på bedömningen av genomförandet av EU:s budget, utan också på uppnåendet av ett mervärde och målen för EU:s politiska strategi 2021–2027, som ersätter Europa 2020-stratgein.

241.  Europaparlamentet insisterar på att revisionsrätten bör förbättra samordningen mellan de resultatbedömningar på projektnivå som görs inom ramen för arbetet med revisionsförklaringen och återstoden av sitt resultatarbete, särskilt genom att i sektorsspecifika kapitel i sin årsrapport rapportera om de huvudsakliga slutsatserna från sina särskilda rapporter. Parlamentet anser att detta skulle bidra till att förbättra och förstärka en systematisk associering av parlamentets utskott i användningen av revisionsrättens produkter.

242.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att förse de ansvarsfrihetsbeviljande myndigheterna med en bedömning av både efterlevnad och resultat för alla EU:s politikområden, på grundval av en genomgång, kapitel för kapitel, av budgetrubrikerna i revisionsrättens årsrapport.

243.  Europaparlamentet insisterar på att revisionsrätten ska införa en utökad uppföljning av sina rekommendationer om effektivitetsrevisioner.

244.  Europaparlamentet betonar att kvinnors rättigheter och jämställdhet bör integreras och säkerställas i alla politikområden. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning att tillämpa jämställdhetsbudgetering i alla skeden av budgetförfarandet, även under genomförandet av budgeten och utvärderingen av dess genomförande.

245.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att man i de gemensamma resultatindikatorerna för genomförandet av unionens budget även ska inbegripa könsspecifika indikatorer, med vederbörlig hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning, det vill säga i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

Beräkning och rapportering av fel

246.  Europaparlamentet anser att kommissionens metod för att uppskatta riskbeloppet eller felen har förbättrats under årens lopp, men att generaldirektoratens egna uppskattningar av andelen oriktiga utgifter inte baseras på en konsekvent metod och att generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter och förvaltnings- och resultatrapporten använder en komplex terminologi som skulle kunna vara förvirrande.

247.  Europaparlamentet noterar särskilt att kommissionens avdelningar använder åtminstone samtliga följande begrepp: kvarstående felprocent, rapporterad felprocent, felprocent vid betalning, felprocent upptäckt under året, kvarstående nettofelprocent, viktad genomsnittlig felprocent, felprocent vid avslutandet eller en gemensam representativ felprocent.

248.  Europaparlamentet påpekar dessutom att för mer än tre fjärdedelar av utgifterna 2017 baserar kommissionens generaldirektorat sina uppskattningar av riskbeloppen på uppgifter som lämnats av nationella myndigheter, medan det framgår av de årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens berörda generaldirektorat (GD AGRI och GD REGIO) att tillförlitligheten i medlemsstaternas kontrollrapporter fortfarande är en utmaning.

249.  Europaparlamentet noterar att det rapporterade totala riskbeloppet vid betalning som kommissionen uppskattar i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport för 2017 baseras på siffror för de enskilda avdelningar som ansvarar för utgiftsprogrammen och som använder olika beräkningsmetoder för felnivån, vilket återspeglar olika rättsliga och organisatoriska ramar. Parlamentet betonar att en ytterligare harmonisering av beräkningsmetoderna skulle öka trovärdigheten, ansvarsskyldigheten och transparensen i fråga om det rapporterade totala riskbeloppet och göra det möjligt att få en tydlig bild av den kvarstående felprocenten och risken för betalningar i framtiden.

250.  Europaparlamentet är dessutom oroat över att den årliga förvaltnings- och resultatrapporten jämför mycket olika siffror och därför är missvisande, eftersom revisionsrättens uppskattade felnivå är en felprocent vid betalning utan avdrag för korrigeringar, medan kommissionens totala riskbelopp som rapporteras i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten beräknas efter avdrag för korrigeringar. Parlamentet anser därför att det är omöjligt att göra ordentliga jämförelser eller dra tillförlitliga slutsatser. Parlamentet stöder revisionsrättens beräkning av felprocenten utan att ta hänsyn till korrigeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ange felprocenten utan och med korrigeringar i alla årliga verksamhetsrapporter och i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten. Parlamentet skulle uppskatta om revisionsrätten för att finna en lösning på denna bristande jämförbarhet skulle yttra sig om kommissionens felprocent efter korrigering.

251.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att ytterligare harmonisera sina metoder för beräkning av felprocent i förhållanden till revisionsrätten, med beaktande av olika förvaltningsmetoder och rättsliga grunder, samtidigt som felprocenten görs jämförbara, och att tydligt skilja mellan det riskutsatta beloppet med och utan integrerade finansiella korrigeringar. Parlamentet begär också att kommissionen lägger fram information om korrigeringsförmågan för återkrav av felaktigt utbetalda belopp från unionens budget.

252.  Europaparlamentet upprepar sin oro över skillnaden mellan kommissionens och revisionsrättens metoder för att beräkna fel, vilket förhindrar en korrekt jämförelse av de felprocentsatser som rapporteras av dem. Parlamentet betonar att för att möjliggöra en tillförlitlig jämförelse av de felprocentsatser som kommissionen rapporterar i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport och i generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter och de som uppskattas av revisionsrätten, bör kommissionen använda en liknande metod som revisionsrätten när den bedömer felprocenten, och båda institutionerna bör brådskande ingå en överenskommelse om detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera uppgifterna på ett sätt som är förenligt med den metod som antagits av revisionsrätten och som inbegriper de förväntade uppskattade korrigeringarna.

253.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen och medlemsstaterna att införa tillförlitliga förfaranden för att bekräfta tidpunkten för, ursprunget till och beloppet på de korrigerande åtgärderna samt att, i så stor utsträckning som möjligt, ge information om vilket år utbetalningen har skett, vilket år det relaterade felet har upptäckts och vilket år återkraven eller de finansiella korrigeringarna redovisats i noterna till räkenskaperna. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin årsrapport ange den korrigeringsnivå som tillämpats för att beräkna felprocenten, liksom den ursprungliga felprocenten före korrigeringar.

254.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten inte har granskat den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, medan vissa årliga verksamhetsrapporter, i synnerhet de från GD EMPL och GD REGIO, har granskats. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att noggrant undersöka och gå igenom den årliga förvaltnings- och resultatrapporten i sin årsrapport.

Anslagsutnyttjande och resultat i rätt tid

255.  Europaparlamentet noterar att den låga utnyttjandegraden främst beror på det senare avslutandet av den förra fleråriga budgetramen, det sena antagandet av rättsakter, svårigheter att genomföra de nya kraven för den nuvarande fleråriga budgetramen, ändringen av reglerna för tillbakadragande från N+2 till N+3 samt den administrativa börda som överlappningar mellan budgetramperioder medför.

256.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har gjort någon omfattande långtidsprognos som kan bistå beslutsfattande under den nästa fleråriga budgetramen och som fullt ut uppfyller kraven enligt det interinstitutionella avtalet.

257.  Europaparlamentet noterar att det långsamma utnyttjandet av medel fortfarande är ett problem i vissa länder. Parlamentet anser därför att det är lämpligt att låta arbetsgruppen för bättre genomförande bli kvar. Parlamentet noterar också att kommissionen har skapat ett initiativ för eftersatta regioner (Catching-up regions). Parlamentet påpekar i detta sammanhang att det finns en risk för en enorm eftersläpning av åtagandebemyndiganden fram till slutet av budgetperioden.

Intressekonflikter, rättsstatsprincipen, bekämpning av bedrägerier och korruption

258.  Europaparlamentet beklagar alla slags risker för åsidosättande av de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget och bristande efterlevnad av artikel 61.1 i budgetförordningen när det gäller intressekonflikter som skulle kunna äventyra genomförandet av unionens budget och undergräva unionsmedborgarnas förtroende för en korrekt förvaltning av EU-skattebetalarnas pengar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att nolltolerans utan dubbelmoral tillämpas när det gäller eventuella överträdelser av unionsrätten samt när det gäller intressekonflikter.

259.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verkställa Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om situationen i Ungern, kommissionens rekommendation angående rättsstatsprincipen i Polen som kompletterar kommissionens rekommendationer (EU) 2016/1374, (EU) 2017/146 och (EU) 2017/1520 och kommissionens motiverade förslag av den 20 december 2017 i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen angående rättsstatsprincipen i Polen.

260.  Europaparlamentet påminner om de utredningar som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) genomförde om projekten Elios och ”Heart of Budapest”, där allvarliga oegentligheter konstaterades. I det första fallet återvanns ett mindre belopp, medan de ungerska myndigheterna i det andra fallet godtog den finansiella korrigeringen, men den har ännu inte genomförts. Parlamentet konstaterar att omständigheterna kring metrolinje 4 fortfarande är under domstolsbehandling. Parlamentet noterar dessutom att det i Slovakien pågår en Olaf-utredning av påståenden om bedrägerier och att kommissionen för närvarande genomför 6 undersökningar om överensstämmelse avseende direktstöd.

261.  Europaparlamentet påminner med oro om resultatet av budgetkontrollutskottets (CONT) uppdrag i Slovakien, där man upptäckt en rad brister och risker för förvaltningen och kontrollen av unionsmedel samt risk för infiltration av organiserad brottslighet, särskilt i samband med mordet på den undersökande journalisten Ján Kuciak. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och Olaf att ta hänsyn till de slutsatser och rekommendationer från CONT-utskottet som anges i dess uppdragsrapport, och uppmanar kommissionen att aktivt övervaka situationen, vidta nödvändiga åtgärder och hålla parlamentet informerat om uppföljningen.

262.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en enhetlig EU-omfattande strategi för aktivt undvikande av intressekonflikter som en av sina prioriteringar med en anpassad strategi för förhands- och efterhandskontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen, Olaf och den framtida Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) att i denna strategi införa skydd både för visselblåsare och undersökande journalister.

263.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att handlingsplaner för intressekonflikter utarbetas och genomförs i varje medlemsstat, och att rapportera till Europaparlamentet om vilka framsteg som görs i den frågan.

264.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen offentliggör kommissionsledamöternas möten med företrädare för intressegrupper. Parlamentet beklagar dock att de frågor som diskuteras under mötena inte finns med i registret, och uppmanar kommissionen att komplettera registret genom att inkludera mötesinnehållet.

265.  Europaparlamentet noterar att enligt korruptionsindexet 2018 har situationen i ett stort antal medlemsstater inte förbättrats eller till och med försämrats. Parlamentet uppmanar kommissionen att slutligen översända parlamentet en uppföljning av sin rapport om insatserna mot korruption från 2015, med en beskrivning, helst på årsbasis, av situationen när det gäller politiken mot korruption i medlemsstaterna och i EU-institutionerna.

266.  Europaparlamentet betonar att före detta kommissionsledamöter, i enlighet med uppförandekoden för kommissionsledamöter, som gäller sedan januari 2018, under två år efter att de lämnat sitt uppdrag inte får utöva lobbyverksamhet inför kommissionsledamöter eller deras personal, för egen räkning, för sin arbetsgivares eller för sina kunders räkning, eller avseende frågor som de ansvarade för inom ramen för sitt uppdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att denna karenstid är i linje med den som gäller för ordföranden, dvs. tre år.

267.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens slutsatser och rekommendationer i beslutet i den strategiska undersökningen OI/3/2017/NF om hur kommissionen hanterar ”svängdörrssituationer” bland sin personal. Parlamentet delar ombudsmannens uppmuntran till kommissionen att fortsätta att föregå med gott exempel men att inta en mer kraftfull strategi i sin bedömning av högre tjänstemän som lämnar sin EU-tjänstgöring. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra de förbättringar som ombudsmannen föreslagit och att fortsätta den positiva praxis i fråga om transparens som identifierats av henne.

268.  Europarlamentet betonar att den etiska kommittén måste utarbeta sina yttranden om intressekonflikter på ett proaktivt sätt, särskilt när det gäller kommissionsledamöter som lämnar sin tjänst. Parlamentet betonar dessutom att den etiska kommitténs sammansättning bör stärkas med medlemmar från internationella organisationer, såsom OECD och icke-statliga organisationer med sakkunskap när det gäller integritetspolicy.

269.  Europaparlamentet påminner om att man i sin resolution av den 18 april 2018 om kommissionens integritetspolicy uttryckte sin oro över utnämningsförfarandena för kommissionens högre tjänstemän. Kommissionen uppmanas att fortsätta diskussionen med parlamentet om genomförandet av de olika rekommendationerna i parlamentets resolution.

270.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över förklaringen i European Commission Reaction av den 15 mars 2019, om att generalsekreteraren bidrog till att korrekt upprätta de svar som gällde honom i syfte att säkerställa att de var fullständiga och uttömmande, vilket helt klart strider mot artikel 11a i tjänsteföreskrifterna (Avdelning II: Tjänstemännens rättigheter och skyldigheter)(10).

(1) 1. Årlig förvaltnings- och resultatrapport, s. 81 - Den största förändringen jämfört med 2016 är den omfattande minskningen inom sammanhållnings-, migrations- och fiskepolitiken. Inom detta politikområde börjar nu de löpande programmen för 2014–2020 ta fart. Dessa program har en inneboende lägre risk, mot bakgrund av den nyligen införda årliga avstämningen av räkenskaperna samt mekanismen för att hålla inne 10 % av de mellanliggande betalningarna fram till dess att samtliga kontroller och korrigerande åtgärder har genomförts (läs mer om de framsteg som har gjorts under avsnitt 2.2).
(2) Agrofert Holding är den största gruppen i den tjeckiska jordbruks- och livsmedelsindustrin, den näst största inom kemi och spelar en viktig roll även inom skogsbruket, och är ägare till MAFRA Publishing Company, som utger några av de mest populära tryckta medierna och onlinemedierna, såsom MF DNES, Lidové noviny och iDnes.
(3) a) En lista över alla projekt som finansieras av Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF och Ejflu och som varit kopplade till AGROFERT-gruppen sedan 2012, då den nuvarande premiärministern kom in i regeringen som finansminister, och huruvida projekten fortfarande pågår eller har slutförts. b) De belopp som beviljats, redan betalats ut och som ska betalats ut (samt den berörda fonden) till dessa företag eller till andra företag i AGROFERT-koncernen. c) De perioder när dessa belopp beviljades och betalades ut. d) Huruvida projekten var föremål för kontroll (administrativa kontroller och/eller kontroller på plats) med avseende på sådan finansiering och resultatet av dessa kontroller.
(4) EUT C 88, 27.3.2014, s. 1.
(5) Särskild rapport nr 9/2018: Offentlig-privata partnerskap i EU: omfattande brister och begränsade fördelar.
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020 (EUT L 77, 15.3.2014, s. 44).
(7) Domstolens överklagande dom i de gemensamma målen C-183/17 och C-184/17 P som upphäver Europeiska unionens tribunals beslut av den 2 februari 2017 i mål T-381/15.
(8) PCA Mål nr. 2017-03
(9) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(10) ”I sin tjänsteutövning får en tjänsteman, om inte annat anges nedan, inte handlägga ärenden där han direkt eller indirekt har ett personligt intresse, till exempel av familjekaraktär eller av ekonomisk art, som kan innebära att hans oberoende äventyras.”

Senaste uppdatering: 28 mars 2019Rättsligt meddelande