Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2017,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2016 (COM(2018)0545),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda årsrapporter(1) om byråernas årsredovisning för budgetåret 2017,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2), särskilt artiklarna 1.2 och 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(3), särskilt artiklarna 68 och 70,

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(4), särskilt artikel 110,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0140/2019), och av följande skäl:

A.  Denna resolution innehåller, för varje organ som avses i artikel 208 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och artikel 70 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, de övergripande iakttagelserna i besluten om ansvarsfrihet i enlighet med artikel 110 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 och avsnitt V i bilaga V till parlamentets arbetsordning.

B.  Talmanskonferensen ställde sig den 18 januari 2018 bakom rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen om decentraliserade byråers resurser. Parlamentet erinrar om de sex rekommendationer som utfärdats inom ramen för dess mandat, särskilt rörande personalminskningsmålet på 5 %, behandlingen av nya uppgifter, regelbundna utvärderingen av byråer, tjänsteutbytet, utvärderingen av byråer med flera säten, och de avgiftsfinansierade byråerna.

C.  Budgetmyndigheten betonar att det inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är viktigt att ytterligare stärka EU-institutionernas effektivitet, ändamålsenlighet, ekonomi och ansvarsskyldighet, och att införa begreppet prestationsbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet framhåller att byråerna är mycket synliga i medlemsstaterna och att de har en betydande inverkan på politik, beslutsfattande och programgenomförande inom områden som är av avgörande betydelse för Europas medborgare, såsom säkerhet, trygghet, hälsa, forskning, ekonomi, miljö, jämställdhet, energi, transport, frihet och rättvisa. Parlamentet upprepar hur viktiga de uppgifter som byråerna utför är och den direkta inverkan dessa har på unionsmedborgarnas dagliga liv. Parlamentet upprepar även vikten av att byråerna arbetar självständigt, särskilt tillsynsorganen och de som arbetar med oberoende informationssamling. Parlamentet erinrar om att de främsta orsakerna till inrättandet av byråer var att driva unionens system, underlätta genomförandet av den europeiska inre marknaden och göra oberoende tekniska eller vetenskapliga bedömningar. Parlamentet välkomnar i detta avseende byråernas effektiva totala prestationer, och de framsteg som gjorts för att göra dem mer synliga för EU‑medborgarna.

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att enligt Europeiska revisionsrättens årliga rapport om unionens byråer för budgetåret 2017 lämnade revisionsrätten ett revisionsuttalande utan reservation om tillförlitligheten i alla byråers räkenskaper. Dessutom lämnade revisionsrätten ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i de inkomster som låg till grund för samtliga byråers räkenskaper. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten lämnade ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i de utbetalningar som låg till grund för samtliga byråers räkenskaper, förutom för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo). Parlamentet beklagar att revisionsrätten lämnade ett negativt uttalande för Easos utbetalningar.

3.  Europaparlamentet konstaterar att 2017 års budgetar för EU:s 32 decentraliserade byråer uppgick till cirka 2,35 miljarder EUR i åtagandebemyndiganden, vilket motsvarar en ökning med cirka 13,36 % jämfört med 2016, och till 2,24 miljarder EUR i betalningsbemyndiganden, vilket innebär en ökning med 10,31 % jämfört med 2016. Parlamentet konstaterar dessutom att av dessa 2,24 miljarder EUR finansierades cirka 1,62 miljarder EUR från unionens allmänna budget, vilket motsvarar 72,08 % av byråernas totala finansiering 2017 (69,81 % 2016). Parlamentet erkänner vidare att cirka 627 miljoner EUR finansierades genom avgifter samt genom direkta bidrag från de deltagande länderna.

4.  Europaparlamentet påminner om sin begäran om att effektivisera och påskynda ansvarsfrihetsförfarandet så att man beslutar om beviljande av ansvarsfrihet under det år som direkt följer på det år för vilket ansvarsfrihet beviljas, och att avsluta förfarandet under det år som följer på räkenskapsåret i fråga. Parlamentet välkomnar i detta avseende de positiva insatser som gjorts och det goda samarbetet med nätverket för unionens byråer och de enskilda byråerna, och i synnerhet domstolen, vilket visar att det för deras del finns en tydlig potential att effektivisera och påskynda förfarandet. Parlamentet uppskattar de framsteg som hittills gjorts och uppmanar alla berörda aktörer att fortsätta sina ansträngningar för att ytterligare utveckla förfarandet.

De viktigaste riskerna som konstaterats av revisionsrätten

5.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin rapport anser att den totala risken när det gäller räkenskapernas tillförlitlighet är låg för alla byråer eftersom byråernas räkenskaper baseras på internationellt godkända redovisningsstandarder, och att det tidigare endast förekommit ett fåtal väsentliga fel.

6.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin rapport anser att den totala risken för lagligheten och korrektheten för de transaktioner som ligger till grund för byråernas räkenskaper är medelhög, och varierar från låg till hög för specifika budgetavdelningar. Parlamentet konstaterar att risken för avdelning I (personalutgifter) i allmänhet är låg, för avdelning II (administrativa utgifter) anses risken vara medelhög och för avdelning III (driftsutgifter) anses risken vara låg till hög, beroende på byråerna och arten av deras driftsutgifter. Parlamentet påpekar att riskerna vanligtvis härrör från upphandling och utbetalningar av bidrag.

7.  Europaparlamentet konstaterar att enligt revisionsrättens rapport är risken för sund ekonomisk förvaltning medelhög och konstateras främst inom informationsteknik (it) och offentlig upphandling. Parlamentet beklagar att it och offentlig upphandling fortfarande är områden där det förekommer fel.

8.  Europaparlamentet betonar att ur ett bredare perspektiv utgör antalet små byråer, var och en med sina egna administrativa strukturer och förfaranden, en risk för administrativ ineffektivitet och det finns en risk för potentiell överlappning av inkonsekventa metoder, såvida inte harmonisering säkerställs och resurserna fördelas effektivt.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

9.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att enligt revisionsrättens rapport minskade antalet iakttagelser om utbetalningarnas laglighet och korrekthet till åtta 2017 från elva 2016, vilket visar på byråernas fortsatta ansträngningar att följa bestämmelserna i budgetförordningen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, nätverket och de enskilda byråerna att samarbeta och ge konstruktiv återkoppling under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen efter 2020, och att utforska nya finansieringskällor för byråerna utöver de befintliga bidragen från unionsbudgeten. Parlamentet insisterar på att framtida beslut om resurser inte bör fattas övergripande, utan bör kopplas till de uppgifter som byråerna ska utföra utifrån gällande lagstiftning. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av byråernas tematiska gruppering och samarbete enligt politikområden.

11.  Europaparlamentet noterar att vissa byråers granskade rapporter om budgetgenomförandet inte är lika detaljerade som de flesta andra byråers, vilket visar att det behövs tydliga riktlinjer för byråernas budgetrapportering. Parlamentet är medvetet om de ansträngningar som görs för att säkerställa att räkenskaperna läggs fram och rapporteras på ett enhetligt sätt. Parlamentet konstaterar avvikelser i vissa uppgifter och dokument som byråerna offentliggjort, särskilt när det gäller personalrelaterade siffror, bland annat i uppgifter om tjänsteförteckningen (tillsatta tjänster, eller det högsta antalet tillåtna tjänster inom ramen för unionens budget). Parlamentet påpekar att vissa byråer inte uttryckligen i sina rapporter anger vilka budgetprestationsindikatorer som använts, och att byråerna inte alltid har beräknat de respektive beloppen och procentsatserna på ett enhetligt sätt genom att använda samma beräkningsfaktorer. Parlamentet uppmanar kommissionen, nätverket och de enskilda byråerna att arbeta med samordnade och harmoniserade indikatorer och rapportera till budgetmyndigheten om de åtgärder som vidtagits i detta avseende. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att under de kommande åren automatiskt förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med den officiella budgeten (vad gäller åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) och personalsiffror (tjänsteförteckning, kontraktsanställda och utstationerade nationella experter per den 31 december året i fråga) för de 32 decentraliserade byråerna.

12.  Europaparlamentet erinrar om nätverkets förslag beträffande rapporteringen av förfallna överföringar som överskrider 5 % av den totala budgeten för det föregående året. Parlamentet anser emellertid att rapporteringen av andelen förfallna överföringar av det totala belopp som fördes över från år N-2 till N-1 utgör en mer relevant indikator för genomförandet av principen om budgetens ettårighet. Parlamentet betonar att andelen förfallna överföringar visar på i vilken utsträckning byråerna har uppskattat sina ekonomiska behov korrekt. Parlamentet uppmanar revisionsrätten och kommissionen att föreslå och definiera en konsekvent formel för beräkning av förfallna överföringar och uppmanar byråerna att inkludera denna information i sina respektive konsoliderade årliga verksamhetsrapporter för de kommande räkenskapsåren.

13.  Europaparlamentet betonar behovet av att fastställa tydliga definitioner av godtagbara överföringar i syfte att harmonisera revisionsrättens och byråernas rapportering om denna fråga samt att möjliggöra för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten att skilja överföringar som tyder på dålig budgetplanering från överföringar som utgör budgetverktyg till stöd för fleråriga program samt upphandlingsplanering.

Verksamhetsresultat

14.  Europaparlamentet uppmuntrar byråerna och kommissionen att tillämpa principen om prestationsbaserad budgetering, att konsekvent söka de mest effektiva sätten att tillföra mervärde, och att ytterligare undersöka eventuella effektivitetsförbättringar när det gäller resursförvaltning.

15.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att nätverket inrättades av byråerna som en samarbetsplattform för att öka byråernas synlighet, för att kartlägga och främja möjliga effektivitetsförbättringar och för att tillföra mervärde. Parlamentet erkänner nätverkets mervärde i dess samarbete med parlamentet och välkomnar dess ansträngningar för att samordna, samla in och konsolidera åtgärder och information till gagn för unionens institutioner. Parlamentet uppskattar dessutom att nätverket vägleder byråerna i deras ansträngningar att optimera sin förmåga att planera, övervaka och rapportera om resultaten, budgeten och de resurser som använts.

16.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att vissa byråer redan samarbetar enligt sin tematiska gruppering, såsom byråerna för rättsliga och inrikes frågor(5) samt de europeiska tillsynsmyndigheterna(6). Parlamentet uppmuntrar även andra myndigheter att samarbeta mer med varandra där så är möjligt, inte bara när det gäller att inrätta gemensamma tjänster och skapa samverkan, utan också när det gäller deras gemensamma politikområden. Parlamentet välkomnar det nya aggregerade formatet i revisionsrättens rapport där byråerna presenteras enligt den fleråriga budgetramens rubriker och därmed grupperas enligt politikområden.

17.  Europaparlamentet betonar att man bör ta hänsyn till effektiviteten när man fattar beslut om att placera eller flytta byråer i medlemsstaterna. Parlamentet uttrycker sin besvikelse över vad den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade byråer har åstadkommit i detta avseende, eftersom den inte har utarbetat några konkreta förslag om att slå samman byråer som arbetar med närbesläktade politikområden eller att placera dem på samma ort. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utan dröjsmål lägga fram en utvärdering av byråer med flera kontor, i enlighet med den interinstitutionella arbetsgruppens rekommendationer, samt förslag till eventuella sammanslagningar, stängningar och/eller överföringar av arbetsuppgifter till kommissionen, på grundval av en noggrann och djupgående analys och med hjälp av klara och tydliga kriterier, vilket ingick i den interinstitutionella arbetsgruppens mandat men aldrig riktigt undersöktes på grund av att kommissionen inte lagt fram några förslag om detta.

18.  Europaparlamentet beklagar att samtidigt som byråerna i högre grad använder liknande system för budgetförvaltning och redovisning, fortsätter de att använda många olika it-lösningar inom andra centrala områden, såsom personalförvaltning och upphandling och kontraktsförvaltning. Parlamentet delar revisionsrättens uppfattning att ytterligare harmonisering av it-lösningar inom dessa områden skulle förbättra kostnadseffektiviteten, minska de interna kontrollriskerna och förbättra it-styrningen.

Personalpolitik

19.  Europaparlamentet konstaterar att de 32 decentraliserade byråerna hade 7 324 tjänstemän, tillfälligt anställda, kontraktsanställda och utstationerade nationella experter under 2017 (6 941 under 2016), vilket är en ökning med 5,52 % jämfört med året innan.

20.  Europaparlamentet konstaterar att byråerna – för att på ett korrekt sätt hantera nya uppgifter, eftersträva ständiga effektivitetsvinster, tillsätta lediga tjänster snabbt och effektivt och förbättra sin förmåga att locka till sig experter – fortlöpande bör övervaka och bedöma sina personalnivåer och sina behov av ytterligare personalresurser och ekonomiska resurser, och vid behov göra relevanta begäranden för att kunna fullgöra sina uppgifter och skyldigheter på ett adekvat sätt.

21.  Europaparlamentet påminner om att under den interinstitutionella arbetsgruppens uppföljningsmöte den 12 juli 2018 lade kommissionen fram ett meddelande om utvecklingen av antalet tjänster i tjänsteförteckningen, där den angav att personalminskningen på 5 % har uppnåtts. Parlamentet påpekar att denna slutsats stöddes av parlamentet(7).

22.  Europaparlamentet betonar att den interinstitutionella arbetsgruppen även undersökte pilotprojektet inom EASA när det gäller avgiftsfinansierade byråer. Även de byråer som är fullständigt avgiftsfinansierade är fortfarande fullt redovisningsansvariga inför den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten, med tanke på renommériskerna. Parlamentet understryker att det finns både för- och nackdelar med avgiftsfinansiering. Parlamentet betonar att avgiftsfinansiering skulle kunna leda till intressekonflikter och oförutsägbara inkomstflöden samt att det behövs goda kvalitetsindikatorer.

23.  Europaparlamentet noterar att kommissionen tillämpade en ytterligare årlig minskning på 1 % under femårsperioden 2014–2018 för att skapa en omfördelningspool från vilken man sedan fördelar tjänster till byråer med nya arbetsuppgifter eller byråer i uppstartsfas(8).

24.  Europaparlamentet noterar att de decentraliserade byråerna ökade antalet kontraktsanställda för att genomföra nya uppgifter för att delvis kompensera för nedskärningen på 5 % av personalen och för nedskärningen för skapandet av omfördelningspoolen. Parlamentet uppmanar nätverket att utveckla en allmän strategi för att inte ersätta fast personal med dyrare externa konsulter.

25.  Europaparlamentet noterar att vissa av byråerna inte har tillräckligt med personal, vilket är en utmaning, särskilt när de får nya uppgifter men inte ytterligare personal för att utföra uppgifterna. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har beaktat önskemålen från de berörda byråerna om att få fler medarbetare, vilket äventyrar deras goda resultat.

26.  Europaparlamentet noterar med oro antalet faktorer som hämmar vissa byråers operativa resultat, såsom svårigheter att anställa kvalificerad personal i vissa lönegrader, delvis på grund av den låga korrigeringskoefficienten i vissa medlemsstater, och genomförandet av verksamhet genom bidragsprocesser som var långvariga och administrativt krävande. Parlamentet uppmanar nätverket och de enskilda byråerna att överväga relevanta lösningar och rapportera till den ansvarsbefrielsebeviljande myndigheten om de framsteg som gjorts i detta avseende.

27.  Europaparlamentet uppmanar alla byråer att offentliggöra sina personalomsättningsnivåer och att tydligt ange de tjänster som faktiskt är tillsatta per den 31 december det aktuella räkenskapsåret, i syfte att säkerställa jämförbarhet mellan byråer.

28.  Europaparlamentet beklagar den ojämna könsfördelningen i vissa byråer. Parlamentet uppmanar alla byråer att ständigt arbeta för en jämn könsfördelning på alla personalnivåer och rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka åtgärder som vidtagits och uppnådda framsteg.

29.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de flesta byråer inte offentliggör sina meddelanden om lediga tjänster på Europeiska rekryteringsbyråns (Epsos) webbplats. Parlamentet förstår emellertid myndigheternas oro när det gäller höga översättningskostnader. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang platsannonstavlan för olika byråer, som lanserats och drivs av nätverket och uppmanar byråerna att dra full nytta av plattformen. Parlamentet uppmanar också Epso att främja nätverkets platsannonstavla på sin allmänna webbplats för meddelanden om lediga tjänster i unionen.

30.  Europaparlamentet uppmanar unionens byråer att överväga att anta en strategi för grundläggande rättigheter, inklusive en hänvisning till grundläggande rättigheter i en uppförandekod, i vilken personalens uppgifter och utbildning skulle kunna fastställas, att inrätta mekanismer för att säkerställa att alla kränkningar av de grundläggande rättigheterna upptäcks och rapporteras och att alla risker för kränkningar snabbt rapporteras till de viktigaste organen inom byrån, att införa, när detta är relevant, ett ombud för grundläggande rättigheter som ska rapportera direkt till styrelsen för att garantera en viss grad av oberoende i förhållande till övrig personal, i syfte att säkerställa att hot mot de grundläggande rättigheterna omedelbart åtgärdas och att policyn för grundläggande rättigheter inom organisationen konstant uppgraderas, att utveckla en regelbunden dialog med det civila samhällets organisationer och relevanta internationella organisationer om frågor som rör grundläggande rättigheter och att göra respekten för de grundläggande rättigheterna till en central del av mandatet för byråns samarbete med externa aktörer, särskilt aktörer inom nationella förvaltningar med vilka de samverkar på operativ nivå.

31.  Europaparlamentet konstaterar med oro att det varit vanligt förekommande med uppgifter om trakasserier och övergrepp vid vissa byråer. Det behövs ändamålsenliga förebyggande strategier och effektiva förfaranden för att lösa problemen för de utsatta. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt övervaka de regler som byråerna tillämpar för att förebygga all slags misshandel inom byråerna.

Upphandling

32.  Europaparlamentet konstaterar med oro att det enligt revisionsrättens rapport kvarstår brister i hanteringen av upphandlingar, där 14 byråer har svårigheter på detta område, främst avseende upphandling av tjänster. Parlamentet konstaterar att orsakerna till dessa svårigheter är bristen på lämplig balans mellan pris och kvalitet vid tilldelning av kontrakt, en icke-optimal utformning av ramavtal, omotiverade förmedlingstjänster och användningen av ramavtal som inte är tillräckligt detaljerade. Parlamentet uppmanar byråerna att ägna särskild uppmärksamhet åt revisionsrättens kommentarer och ytterligare förbättra sin hantering av offentliga upphandlingar.

33.  Europaparlamentet anser att situationen vid Europeiska stödkontoret för asylfrågor angående upphandlingsförfaranden är oacceptabel och uppmanar kommissionen att mer aktivt övervaka byråernas upphandlingsförfaranden.

34.  Europaparlamentet välkomnar att byråerna i allt större utsträckning använder den gemensamma upphandlingsportalen (det centrala registret för möjligheter till gemensam upphandling) som byråernas extranät är värd för och som har funktioner för dokumentdelning och forumdiskussioner och som gör byråernas kommunikation kring upphandlingstjänster mer transparent och lätthanterlig.

35.  Europaparlamentet delar revisionsrättens uppfattning när det gäller användningen av liknande verktyg och en enda lösning för upphandling av varor och tjänster (e‑upphandling) för att uppnå en mer harmoniserad it-ram bland byråer. Parlamentet uppmanar nätverket att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de framsteg som gjorts i detta avseende.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

36.  Europaparlamentet konstaterar att 77 % av byråerna redan hade fastställt och genomfört interna regler eller riktlinjer för visselblåsning och att de resterande 23 % är i färd med att anta dem. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de resterande byråerna att utan ytterligare dröjsmål införa och tillämpa interna bestämmelser om larm om missförhållanden. Parlamentet uppmanar nätverket att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om antagandet och genomförandet av dessa åtgärder.

37.  Europaparlamentet välkomnar att 29 byråer (94 %) har riktlinjer för att bevilja allmänheten tillgång till dokument. Parlamentet uppmanar resterande byråer som inte har sådana riktlinjer att anta dem utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet tillstyrker utvecklingen av interna system för hantering av begäranden om tillgång, inbegripet särskilt utbildade enheter för dokumenttillgång, vilka ska hantera inkommande ansökningar vid de byråer som får in många och komplicerade ansökningar. Parlamentet uppmanar nätverket att utarbeta gemensamma riktlinjer för allmänhetens tillgång till dokument, vilka byråerna ska tillämpa.

38.  Europaparlamentet konstaterar att intresseförklaringar för styrelseledamöterna och högsta ledningen finns hos nästan alla byråer och att dessa offentliggörs av de flesta byråer på deras hemsida, tillsammans med relevanta meritförteckningar. Parlamentet uppmanar nätverket att fortsätta rapportera till den ansvarsbefrielsebeviljande myndigheten om denna fråga. Styrelseledamöterna och högsta ledningen bör inge intresseförklaringar i stället för förklaringar om att det inte föreligger några intressekonflikter. Det är inte styrelseledamöternas eller ledningens uppgift att fastställa avsaknad av intressekonflikter. Ett neutralt organ bör bedöma förekomsten av intressekonflikter.

39.  Europaparlamentet påminner om att ett antal byråer, särskilt de som utfärdar tillstånd till tredje man för att släppa ut produkter på marknaden, är sårbara om de inte har och tillämpar tydliga och effektiva regler för att förhindra intressekonflikter. Parlamentet uppmanar alla byråer att delta i det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret som för närvarande är föremål för förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet.

40.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att genomföra en heltäckande och övergripande strategi för att undvika intressekonflikter och att använda Europeiska kemikaliemyndighetens policy för oberoende som bästa praxis och ett exemplariskt system för övervakning och förebyggande av eventuella intressekonflikter. Parlamentet påminner om att i enlighet med denna policy för oberoende är det obligatoriskt med årliga intresseförklaringar för alla berörda anställda och experter och intresseförklaringarna bör uppdateras om situationen förändras, och alla som har ett uttalat intresse i en fråga ska inte delta i beslut eller yttranden i denna fråga. Parlamentet uppmuntrar dessutom byråerna att inrätta en rådgivande kommitté för intressekonflikter.

Internkontroller

41.  Europaparlamentet erkänner revisionsrättens kommentar om behovet av att, när det gäller elva byråer, stärka räkenskapsförarnas oberoende genom att göra dem direkt ansvariga inför byråernas direktörer och styrelser. Parlamentet noterar nätverkets svar i vilket man uppger att det inte finns någon bakgrunds- eller riskanalys som motiverar denna kommentar. Parlamentet uppmanar revisionsrätten och nätverket att komma fram till en gemensam strategi i frågan och rapportera till den ansvarsbefrielsebeviljande myndigheten om utvecklingen i detta avseende.

42.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att en stor majoritet av byråerna (28) inte uppvisar några brister i genomförandet av sina interna kontrollstandarder beträffande sina kontinuitetsplaner. Parlamentet uppmanar de resterande byråerna att förbättra sin situation för att minska eventuella risker och rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som vidtagits.

Övriga kommentarer

43.  Europaparlamentet påpekar att Förenade kungariket den 29 mars 2017 meddelade rådet sitt beslut att utträda ur EU. Parlamentet konstaterar med oro att fem av byråerna, till skillnad från de flesta andra byråer, inte genomförde någon omfattande analys av de troliga effekterna av Förenade kungarikets utträde på deras organisation, verksamhet och räkenskaper.

44.  Europaparlamentet noterar den överenskommelse som nåddes den 20 november 2017 vid rådets (allmänna frågor) sammanträde om att flytta Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) från London till Amsterdam respektive Paris. Parlamentet noterar med oro de potentiella effekterna av Förenade kungarikets utträde ur unionen på dessa byråer, eftersom framtida kostnader och förlusten av expertis kan skapa en risk för verksamhetens kontinuitet. Parlamentet noterar dessutom de möjliga konsekvenserna för intäkterna och verksamheten hos flera byråer som inte ligger i London. Parlamentet uppmanar byråerna att förbereda sig för att mildra eventuella risker som kan uppstå och rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om genomförandet av sådana förberedande åtgärder.

45.  Europaparlamentet noterar med oro att vissa byråer fortsätter att ha två operativa och administrativa huvudkontor. Det är mycket viktigt att dubbla huvudkontor som inte tillför verksamheten något mervärde avskaffas så snart som möjligt.

46.  Europaparlamentet beklagar att den nya budgetförordningen inte föreskriver minskning av den administrativa börda som fortsätter att tynga de decentraliserade byråerna. Parlamentet konstaterar att revisionen av de decentraliserade byråerna fortfarande ”faller […] helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden”. Parlamentet upprepar att den nya revisionsmetoden med revisorer från den privata sektorn har lett till en väsentlig ökning av byråernas administrativa börda och att den tid som lagts på upphandling och administration av revisionskontrakt har lett till extra kostnader, vilket ytterligare belastat byråernas begränsade resurser. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att lösa denna fråga. Parlamentet uppmanar de berörda parterna att tillhandahålla lösningar i frågan för att avsevärt minska den administrativa bördan.

47.  Europaparlamentet erkänner att de externa utvärderingarna av byråerna överlag är positiva och byråerna har utarbetat åtgärdsplaner för att följa upp de problem som tas upp i utvärderingsrapporterna. Parlamentet konstaterar att medan man i de flesta byråernas inrättandeförordningar föreskriver en extern utvärdering som ska genomföras med jämna mellanrum (vanligen vart fjärde till sjätte år), innehåller inrättandeförordningarna för fem decentraliserade byråer inte någon sådan bestämmelse och i EMAs inrättandeförordning krävs en extern utvärdering endast vart tionde år. Parlamentet uppmanar kommissionen och de berörda byråer att ta itu med frågan och rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som vidtagits.

48.  Europaparlamentet välkomnar översynen av inrättandeförordningarna för de tre trepartssammansatta byråerna – Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound), Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) och Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha).

49.  Europaparlamentet påminner om att den årliga diskussionen om förslagen till byråernas årliga arbetsprogram och de fleråriga strategierna i de ansvariga utskotten bidrar till att säkerställa att programmen och strategierna avspeglar de aktuella politiska prioriteringarna – i synnerhet inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och Europa 2020-strategin.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som omfattas av detta förfarande för beviljande av ansvarsfrihet samt till rådet, kommissionen och revisionsrätten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT C 434, 30.11.2018, s. 1. (2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (3) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (4) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42. (5) Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE), Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), den europeiska byrån för rättsligt samarbete (Eurojust). (6) Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). (7) Skrivelse från J. Arthuis till A. Tajani: Ref. D(2018)30134. (8) I enlighet med den terminologi som kommissionen använder för att klassificera decentraliserade byråer som ”i uppstartsfas”, ”med nya arbetsuppgifter” eller ”fullt operationell”, vilket återspeglar deras utvecklingsskede och ökade EU-bidrag och personalnivåer.