Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0178(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0175/2019

Ingivna texter :

A8-0175/2019

Debatter :

PV 28/03/2019 - 6
CRE 28/03/2019 - 6

Omröstningar :

PV 28/03/2019 - 8.7

Antagna texter :

P8_TA(2019)0325

Antagna texter
PDF 287kWORD 88k
Torsdagen den 28 mars 2019 - Strasbourg Preliminär utgåva
Inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar ***I
P8_TA-PROV(2019)0325A8-0175/2019

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (COM(2018)0353 – C8-0207/2018 – 2018/0178(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0353),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0207/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 5 december 2018(2).

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-A8-0175/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 80
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  I mars 2018 offentliggjorde kommissionen sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt25, som innehöll en ambitiös och heltäckande strategi för hållbar finansiering. Ett av målen i den handlingsplanen är att styra kapitalflöden till hållbara investeringar för att uppnå hållbar tillväxt för alla. Inrättandet av ett enhetligt klassifikationssystem för hållbar verksamhet är den viktigaste och mest brådskande åtgärd som planeras i handlingsplanen. I handlingsplanen slås det fast att en styrning av kapitalflöden mot mer hållbar verksamhet måste bygga på en gemensam definition av begreppet ”hållbar”. Som ett första steg bör tydlig vägledning om vilka typer av verksamheter som bidrar till miljömål hjälpa investerare att informera sig om investeringar som finansierar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Ytterligare vägledning om verksamheter som bidrar till andra hållbarhetsmål, även sociala mål, kan komma att tas fram i ett senare skede.
(6)  I mars 2018 offentliggjorde kommissionen sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt25, som innehöll en ambitiös och heltäckande strategi för hållbar finansiering. Ett av målen i den handlingsplanen är att styra kapitalflöden till hållbara investeringar för att uppnå hållbar tillväxt för alla. Inrättandet av ett enhetligt klassifikationssystem och indikatorer för att fastställa hållbarhetsgraden för verksamheter är den viktigaste och mest brådskande åtgärd som planeras i handlingsplanen. I handlingsplanen slås det fast att en styrning av kapitalflöden mot mer hållbar verksamhet måste bygga på en gemensam helhetssyn på konsekvenserna av ekonomiska verksamheter och investeringar för den miljömässiga hållbarheten och resurseffektiviteten. Som ett första steg bör tydlig vägledning om vilka typer av verksamheter som bidrar till miljömål hjälpa investerare att informera sig om investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter i enlighet med deras hållbarhetsgrad. Med hänsyn till FN:s hållbarhetsmål och rådets slutsatser av den 20 juni 2017, bör ytterligare vägledning om verksamheter som bidrar till andra hållbarhetsmål, även sociala mål och mål avseende styrning, också tas fram i syfte att genomföra agenda 2030 på ett fullständigt, sammanhängande, omfattande, integrerat och effektivt sätt.
_________________
_________________
25 COM(2018) 97 final.
25 COM(2018) 97 final.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Även om det är brådskande att ta itu med klimatförändringarna kan en snäv inriktning på koldioxidexponering få negativa effekter genom att investeringsflöden styrs om till mål som innebär andra miljörisker. Därför bör lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa att de ekonomiska verksamheterna inte skadar andra miljömål såsom biologisk mångfald och energieffektivitet. Investerare behöver jämförbar och heltäckande information om miljörisker och deras konsekvenser för att kunna bedöma sina portföljer utifrån andra faktorer än koldioxidexponering.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 6b (nytt)
(6b)  Med tanke på den akuta situationen på flera sammankopplade områden när det gäller miljöförstöring och resursöverkonsumtion behövs det en systematisk strategi mot de exponentiellt ökande negativa tendenserna såsom förlusten av biologisk mångfald, den globala överkonsumtionen av resurser, uppkomsten av nya hot, inbegripet farliga kemikalier och blandningar av dem, näringsbrist, klimatförändringar, ozonnedbrytning, havsförsurning, uttömning av färskvattenresurser och förändrad markanvändning. Därför är det nödvändigt att de åtgärder som vidtas är framåtblickande och avpassade efter de kommande utmaningarna. Omfattningen av dessa utmaningar kräver en ambitiös helhetsinriktad strategi och strikt tillämpning av försiktighetsprincipen.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  I Europaparlamentets initiativbetänkande om hållbar finansiering av den 29 maj 2018 fastställs avgörande aspekter av hållbarhetsindikatorerna och taxonomin som ett incitament för hållbara investeringar. Det bör säkerställas att den relevanta lagstiftningen är konsekvent.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Utmaningens omfattning förutsätter att hela finanssystemet stegvis flyttas till en position där det kan fungera på hållbar grund. I detta syfte bör hållbara finanser inlemmas i de allmänna finanserna och hänsyn bör tas till konsekvenserna för hållbarheten i fråga om finansiella produkter och tjänster.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Att erbjuda finansiella produkter som har till syfte att uppnå miljömässigt hållbara mål är ett effektivt sätt att styra privata investeringar mot hållbara verksamheter. Nationella krav för att marknadsföra finansiella produkter och företagsobligationer som hållbara investeringar, i synnerhet krav som tillåter att de berörda marknadsaktörerna använder en nationell märkning, syftar till att förbättra investerarnas förtroende, skapa synlighet och motarbeta risken för ”grönmålning”. Grönmålning innebär att man får en orättvis konkurrensfördel genom att marknadsföra en finansiell produkt som miljövänlig när den i själva verket inte uppfyller grundläggande miljönormer. I nuläget har ett fåtal medlemsstater egna märkningssystem. Dessa bygger på olika taxonomier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Med tanke på de politiska åtagandena inom ramen för Parisavtalet och på unionsnivå är det sannolikt att fler och fler medlemsstater kommer att inrätta märkningssystem eller andra krav för marknadsaktörer med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara. I samband med detta skulle medlemsstaterna använda sina egna nationella taxonomier för att fastställa vilka investeringar som kvalificerar sig som hållbara. Om sådana nationella krav baseras på olika kriterier i fråga om vilka ekonomiska verksamheter som kvalificerar sig som miljömässigt hållbara kommer investerare att avskräckas från att investera över gränserna då det är svårt att jämföra olika investeringsmöjligheter. Dessutom skulle ekonomiska aktörer som vill locka till sig investeringar från hela unionen behöva uppfylla olika kriterier i olika medlemsstater för att deras verksamheter ska kvalificera sig som miljömässigt hållbara för att beviljas de olika märkningarna. Bristen på enhetliga kriterier kommer därför att öka kostnaderna och skapa ett mycket negativt incitament för ekonomiska aktörer på grund av detta hinder för att få tillträde till gränsöverskridande kapitalmarknader för hållbara investeringar. Hindren för att få tillgång till gränsöverskridande kapitalmarknader för att erhålla finansiering för hållbara projekt förväntas bli ännu större. Kriterierna för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar bör därför harmoniseras på unionsnivå för att avlägsna hinder för den inre marknadens funktion och förhindra att sådana uppstår i framtiden. Med en sådan harmonisering kommer det att bli lättare för ekonomiska aktörer att skaffa finansiering för sina gröna verksamheter över gränserna, eftersom deras ekonomiska verksamheter kan jämföras mot enhetliga kriterier för att väljas ut som underliggande tillgångar för miljömässigt hållbara investeringar. Den kommer därför att göra det lättare att locka investeringar över unionens gränser.
(9)  Att erbjuda finansiella produkter som har till syfte att uppnå miljömässigt hållbara mål är ett effektivt sätt att successivt omdirigera privata investeringar från verksamheter med negativ miljöpåverkan till mer hållbara verksamheter. Nationella krav för att marknadsföra finansiella produkter, tjänster och företagsobligationer som hållbara investeringar i enlighet med vad som anges i denna förordning, i synnerhet krav som tillåter att de berörda marknadsaktörerna använder en nationell märkning, syftar till att förbättra investerarnas förtroende och riskmedvetenhet, skapa synlighet och motarbeta risken för ”grönmålning”. Grönmålning innebär att man får en orättvis konkurrensfördel genom att marknadsföra en finansiell produkt som miljövänlig när den i själva verket inte uppfyller grundläggande miljönormer. I nuläget har ett fåtal medlemsstater egna märkningssystem. Dessa bygger på olika taxonomier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Med tanke på de politiska åtagandena inom ramen för Parisavtalet och på unionsnivå är det sannolikt att fler och fler medlemsstater kommer att inrätta märkningssystem eller andra krav för marknadsaktörer med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara. I samband med detta skulle medlemsstaterna använda sina egna nationella taxonomier för att fastställa vilka investeringar som kvalificerar sig som hållbara. Om sådana nationella krav baseras på olika kriterier och indikatorer i fråga om vilka ekonomiska verksamheter som kvalificerar sig som miljömässigt hållbara kommer investerare att avskräckas från att investera över gränserna då det är svårt att jämföra olika investeringsmöjligheter. Dessutom skulle ekonomiska aktörer som vill locka till sig investeringar från hela unionen behöva uppfylla olika kriterier i olika medlemsstater för att deras verksamheter ska kvalificera sig som miljömässigt hållbara för att beviljas de olika märkningarna. Bristen på enhetliga kriterier och indikatorer kommer att rikta in investeringar på ett miljömässigt ineffektivt och i vissa fall kontraproduktivt sätt samt leda till att miljömål och hållbarhetsmål inte uppfylls. Denna brist ökar därför kostnaderna och skapar ett mycket negativt incitament för ekonomiska aktörer på grund av detta hinder för att få tillträde till gränsöverskridande kapitalmarknader för hållbara investeringar. Hindren för att få tillgång till gränsöverskridande kapitalmarknader för att erhålla finansiering för hållbara projekt förväntas bli ännu större. Kriterierna och indikatorerna för att avgöra graden av en ekonomisk verksamhets hållbarhet bör därför successivt harmoniseras på unionsnivå för att avlägsna hinder för den inre marknadens funktion och förhindra att sådana uppstår i framtiden. Med en sådan harmonisering av information, mått och kriterier kommer det att bli lättare för ekonomiska aktörer att skaffa finansiering för sina miljömässigt hållbara verksamheter över gränserna, eftersom deras ekonomiska verksamheter kan jämföras mot enhetliga kriterier och indikatorer för att väljas ut som underliggande tillgångar för miljömässigt hållbara investeringar. Den kommer därför att göra det lättare att locka investeringar över unionens gränser.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)   För att unionen ska kunna nå sina miljömässiga och klimatmässiga åtaganden måste privata investeringar mobiliseras. För att uppnå detta krävs både långsiktig planering och regleringsmässig stabilitet och förutsägbarhet för investerare. För att kunna garantera en enhetlig politisk ram för hållbara investeringar är det därför viktigt att bestämmelserna i denna förordning bygger på den befintliga unionslagstiftningen.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Om marknadsaktörerna inte förklarar för investerarna hur de verksamheter som de investerar i bidrar till miljömålen, eller om de använder olika koncept för att förklara vad som utgör en ”hållbar” ekonomisk verksamhet, kommer det att bli alltför besvärligt för investerarna att kontrollera och jämföra dessa olika finansiella produkter. Det har konstaterats att detta avskräcker investerare från att investera i gröna finansiella produkter. Dessutom har bristen på förtroende bland investerarna mycket negativa effekter för marknaden för hållbara investeringar. Det har dessutom visat sig att nationella regler eller marknadsbaserade initiativ för att ta itu med denna fråga nationellt har lett till en fragmentering av den inre marknaden. Om finansmarknadsaktörerna informerar om hur de finansiella produkter som de påstår är miljövänliga uppfyller miljömålen, och om de i sådana situationer använder gemensamma kriterier för vad som är en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet i hela unionen, kommer det att bli lättare för investerarna att jämföra miljövänliga investeringsmöjligheter över gränserna. De kommer att investera i gröna finansiella produkter med större tillförsikt i hela unionen, vilket kommer att förbättra den inre marknadens funktion.
(10)  Om marknadsaktörerna inte lämnar information om hur de verksamheter som de investerar i bidrar negativt eller positivt till miljömålen, eller om de använder olika mått och kriterier för att fastställa konsekvenserna i sin förklaring av en ekonomisk verksamhets grad av miljömässig hållbarhet, kommer det att bli alltför besvärligt för investerarna att kontrollera och jämföra dessa olika finansiella produkter. Det har konstaterats att detta avskräcker investerare från att investera i hållbara finansiella produkter. Dessutom har bristen på förtroende bland investerarna mycket negativa effekter för marknaden för hållbara investeringar. Det har dessutom visat sig att nationella regler eller marknadsbaserade initiativ för att ta itu med denna fråga nationellt har lett till en fragmentering av den inre marknaden. Om finansmarknadsaktörerna informerar om hur de finansiella produkter som de påstår är miljövänliga uppfyller miljömålen, och om de i sådana situationer använder gemensamma kriterier för vad som är en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet i hela unionen, kommer det att bli lättare för investerarna att jämföra investeringsmöjligheternas miljöpåverkan över gränserna och ge incitament till investeringsobjekten att göra sina affärsmodeller mer hållbara. De kommer att investera i gröna finansiella produkter med större tillförsikt i hela unionen, vilket kommer att förbättra den inre marknadens funktion.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)  För att uppnå en meningsfull miljömässig och bredare hållbarhetseffekt, minska onödig byråkrati för finansmarknadsaktörerna och andra intressenter och underlätta tillväxten på EU:s finansmarknader som finansierar hållbar ekonomisk verksamhet, bör taxonomin baseras på harmoniserade, jämförbara och enhetliga kriterier och indikatorer, som åtminstone omfattar indikatorerna för den cirkulära ekonomin. Indikatorerna bör utformas så att de är förenliga med den enhetliga metoden för livscykelanalys och tillämpas i alla unionens lagstiftningsinitiativ. De bör ligga till grund för bedömningen av ekonomisk verksamhet och investeringsrisker samt konsekvenserna för miljön. Man bör undvika överlappningar i lagstiftning som inte överensstämmer med principerna om bättre lagstiftning och proportionalitet eller med syftet att skapa en konsekvent terminologi och en tydlig regleringsram. Onödiga bördor för både myndigheter och finansinstitut bör också undvikas. Likaledes bör omfattningen och användningen av tekniska granskningskriterier såväl som kopplingen till andra initiativ tydligt fastställas innan taxonomin och de därtill hörande kriterierna träder i kraft. Vid fastställandet av harmoniserade kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör man ta hänsyn till medlemsstaternas behörighet på olika politikområden. Kraven i denna förordning bör tillämpas på ett proportionerligt sätt på små och icke-komplexa institut enligt definitionen i denna förordning.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 10b (nytt)
(10b)  Indikatorerna bör harmoniseras på grundval av befintliga åtaganden, såsom arbetet inom bland annat kommissionen, Europeiska miljöbyrån och OECD, och bör ta hänsyn till miljöpåverkan med avseende på koldioxidutsläpp och andra utsläpp, biologisk mångfald, produktion av avfall, användning av energi och förnybar energi, råvaror, vatten samt direkt och indirekt markanvändning, i enlighet med kommissionens övervakningsram för den cirkulära ekonomin (COM(2018)0029), EU-handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (COM(2015)0614) och Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om resurseffektivitet: På väg mot ett kretsloppssamhälle (2014/2208(INI)). Dessutom bör indikatorerna utformas för att även ta hänsyn till rekommendationerna från kommissionens expertgrupp för stöd till finansiering av den cirkulära ekonomin. Kommissionen bör utvärdera hur expertgruppens arbete kan integreras i den tekniska expertgruppen. Indikatorerna bör ta hänsyn till internationellt erkända hållbarhetsstandarder.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  För att ta itu med befintliga hinder för den inre marknadens funktion och förhindra att sådana hinder uppstår i framtiden bör det krävas att medlemsstaterna använder ett gemensamt koncept för miljömässigt hållbara investeringar när de fastställer krav för marknadsaktörer i syfte att märka finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara på nationell nivå. Av samma skäl bör fondförvaltare och institutionella investerare som framhåller sig själva som att de eftersträvar miljömål använda samma koncept för miljömässigt hållbara investeringar när de berättar hur de eftersträvar dessa mål.
(11)  För att ta itu med befintliga hinder för den inre marknadens funktion och förhindra att sådana hinder uppstår i framtiden bör det krävas att medlemsstaterna och unionen använder ett gemensamt koncept för investeringars grad av miljömässig hållbarhet när de fastställer krav för marknadsaktörer i syfte att märka finansiella produkter, tjänster eller företagsobligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara på nationell nivå. Av samma skäl bör fondförvaltare och institutionella investerare som framhåller sig själva som att de eftersträvar miljömål använda samma koncept för miljömässigt hållbara investeringar och samma indikatorer, mått och kriterier för att beräkna miljöpåverkan när de berättar hur de eftersträvar dessa mål.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Genom att inrätta kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter kan man uppmuntra företag att frivilligt lämna ut uppgifter på sina webbplatser om sina miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Denna information kommer inte bara att hjälpa berörda finansmarknadsaktörer att lätt hitta information om vilka företag som bedriver miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, utan kommer också att göra det lättare för dessa företag att skaffa finansiering för sina gröna verksamheter.
(12)  Informationen om verksamheters miljöpåverkan kommer att hjälpa berörda finansmarknadsaktörer att lätt fastställa och avgöra graden av miljömässig hållbarhet för de ekonomiska verksamheter som bedrivs av företag, men den kommer även att göra det lättare för företagen att skaffa finansiering.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  En klassifikation på unionsnivå av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör göra det möjligt att utarbeta framtida unionspolitik, även unionsomfattande normer för miljömässigt hållbara finansiella produkter, och att i slutändan inrätta märkningar som formellt erkänner efterlevnaden av dessa normer i hela unionen. Enhetliga rättsliga krav för att betrakta investeringar som miljömässigt hållbara investeringar, baserat på enhetliga kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, behövs som en referens för framtida unionslagstiftning som har som mål att möjliggöra sådana investeringar.
(13)  Unionsomfattande indikatorer som är relevanta för att fastställa ekonomiska verksamheters miljöpåverkan bör göra det möjligt att utarbeta framtida unionspolitik och strategier, även unionsomfattande normer för miljömässigt hållbara finansiella produkter, och att i slutändan inrätta märkningar som formellt erkänner efterlevnaden av dessa normer i hela unionen samt utgör grunden för andra ekonomiska, lagstiftningsmässiga och tillsynsrelaterade åtgärder. Enhetliga rättsliga krav för att bedöma investeringars grad av miljömässig hållbarhet baserat på enhetliga kriterier för att fastställa ekonomiska verksamheters grad av miljömässig hållbarhet och gemensamma indikatorer för bedömning av investeringars miljöpåverkan, behövs som en referens för framtida unionslagstiftning som har som mål att underlätta övergången från investeringar med negativ miljöpåverkan till investeringar med positiv miljöpåverkan.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  När det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling i unionen har politiska åtgärder såsom inrättandet av en europeisk fond för strategiska investeringar visat sig vara ett effektivt bidrag till att styra privata investeringar, tillsammans med offentliga finanser, mot hållbara investeringar. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/101727 nämns ett fyrtioprocentigt klimatinvesteringsmål för infrastruktur- och innovationsprojekt inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar. Gemensamma kriterier för ekonomiska verksamheters hållbarhet skulle kunna underbygga liknande framtida unionsinitiativ som stöder investeringar som eftersträvar klimatrelaterade mål eller andra miljömål.
(14)  När det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling i unionen skulle politiska åtgärder såsom inrättandet av en europeisk fond för strategiska investeringar kunna vara ett effektivt bidrag till att mobilisera och styra privata investeringar, tillsammans med offentliga finanser, mot hållbara investeringar. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/101727 nämns ett fyrtioprocentigt övergripande klimatinvesteringsmål för infrastruktur- och innovationsprojekt inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar. Gemensamma kriterier för ekonomiska verksamheters hållbarhet och gemensamma indikatorer för bedömning av miljöpåverkan kan underbygga liknande framtida unionsinitiativ som mobiliserar investeringar som eftersträvar klimatrelaterade mål eller andra miljömål.
__________________
__________________
27 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EUT L 345, 27.12.2017, s. 34).
27 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EUT L 345, 27.12.2017, s. 34).
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  För att undvika marknadsfragmentering liksom att konsumenternas intressen lider skada på grund av olikartade begrepp för vad som utgör miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör de nationella krav som marknadsaktörer bör följa när de vill marknadsföra finansiella produkter eller företagsobligationer som miljömässigt hållbara bygga på de enhetliga kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Dessa marknadsaktörer inkluderar finansmarknadsaktörer som erbjuder ”gröna” finansiella produkter och icke-finansiella företag som emitterar ”gröna” företagsobligationer.
(15)  För att undvika marknadsfragmentering liksom att konsumenternas intressen lider skada på grund av olikartade begrepp avseende ekonomiska verksamheters grad av miljömässig hållbarhet bör de nationella krav som marknadsaktörer bör följa när de vill marknadsföra finansiella produkter eller företagsobligationer som miljömässigt hållbara enligt denna förordning bygga på de enhetliga kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Dessa marknadsaktörer inkluderar finansmarknadsaktörer som erbjuder hållbara finansiella produkter eller tjänster och icke-finansiella företag som emitterar hållbara företagsobligationer.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  För att undvika att informationskravet kringgås bör denna skyldighet också gälla om finansiella produkter erbjuds som produkter med liknande egenskaper som miljömässigt hållbara investeringar, inklusive sådana som har miljöskydd som sitt mål i bredare bemärkelse. Finansmarknadsaktörer bör inte behöva investera i enbart miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som fastställs i enlighet med de tekniska granskningskriterierna i denna förordning. De bör uppmuntras att informera kommissionen om de anser att en ekonomisk verksamhet som inte uppfyller de tekniska granskningskriterierna i denna förordning, eller för vilken sådana tekniska granskningskriterier ännu inte har fastställts, bör betraktas som miljömässigt hållbar, för att hjälpa kommissionen att utvärdera om det är lämpligt att komplettera eller uppdatera de tekniska granskningskriterierna.
(17)  För att undvika att informationskravet kringgås bör denna skyldighet också gälla alla finansiella produkter erbjuds som produkter med liknande egenskaper som miljömässigt hållbara investeringar, inklusive sådana som har miljöskydd som sitt mål i bredare bemärkelse. Finansmarknadsaktörer bör inte behöva investera i enbart miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som fastställs i enlighet med de tekniska granskningskriterierna i denna förordning. Finansmarknadsaktörer och andra aktörer bör uppmuntras att informera kommissionen om de anser att de tekniska granskningskriterierna i denna förordning som är relevanta för de verksamheter som de finansierar ännu inte har fastställts, och att deras finansiella produkter därmed bör betraktas som miljömässigt hållbara, för att hjälpa kommissionen att utvärdera om det är lämpligt att komplettera eller uppdatera de tekniska granskningskriterierna.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  För att kunna avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar bör en uttömmande förteckning av miljömål upprättas.
(18)  För att kunna avgöra graden av miljömässig hållbarhet för en ekonomisk verksamhet bör en uttömmande förteckning av miljömål upprättas, vilken bygger på indikatorer som mäter miljöpåverkan, och man bör då ta hänsyn till dess inverkan på hela den industriella värdekedjan och se till att den stämmer överens med den befintliga unionslagstiftningen, såsom paketet om ren energi.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  För varje miljömål bör det fastställas enhetliga kriterier för ekonomiska verksamheter som anses bidra väsentligt till det målet. Ett inslag i dessa enhetliga kriterier bör vara att undvika avsevärd skada på något av de miljömål som anges i denna förordning. Syftet är att undvika att investeringar betraktas som miljömässigt hållbara trots att de ekonomiska verksamheter som gynnas av dessa investeringar skadar miljön i en utsträckning som väger tyngre än deras bidrag till ett miljömål. Villkoren för ett väsentligt bidrag och för att inte orsaka avsevärd skada bör möjliggöra investeringar i miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter för att faktiskt bidra till miljömålen.
(20)  För varje miljömål bör det fastställas enhetliga kriterier på grundval av uppgifter som tas fram med hjälp av harmoniserade indikatorer för att bedöma ekonomiska verksamheter som anses bidra väsentligt till det målet. Ett inslag i dessa enhetliga kriterier bör vara att undvika avsevärd skada på något av de miljömål som anges i denna förordning. Syftet är att undvika att investeringar betraktas som miljömässigt hållbara trots att de ekonomiska verksamheter som gynnas av dessa investeringar skadar miljön i en utsträckning som väger tyngre än deras bidrag till ett miljömål. Villkoren för ett väsentligt bidrag och för att inte orsaka avsevärd skada bör möjliggöra investeringar i miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter för att faktiskt bidra till miljömålen.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Med tanke på de specifika tekniska uppgifter som behövs för att bedöma en ekonomisk verksamhets miljöpåverkan och den snabbt föränderliga vetenskapen och tekniken bör kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter anpassas regelbundet efter sådana förändringar. För att kriterierna ska vara uppdaterade, baserat på vetenskapliga bevis och bidrag från experter liksom från berörda parter, bör villkoren för väsentligt bidrag och avsevärd skada specificeras närmare för olika ekonomiska verksamheter och bör uppdateras regelbundet. För detta ändamål bör detaljerade och kalibrerade tekniska granskningskriterier fastställas av kommissionen för olika ekonomiska verksamheter, på grundval av tekniska synpunkter från en flerpartsplattform för hållbar finansiering.
(22)  Med tanke på de specifika tekniska uppgifter som behövs för att bedöma en ekonomisk verksamhets miljöpåverkan och den snabbt föränderliga vetenskapen och tekniken bör kriterierna av relevans vid fastställandet av graden av miljömässig hållbarhet för ekonomiska verksamheter anpassas regelbundet efter sådana förändringar. För att kriterierna och indikatorerna ska vara uppdaterade, baserat på vetenskapliga bevis och bidrag från experter liksom från berörda parter, bör villkoren för väsentligt bidrag och avsevärd skada specificeras närmare för olika ekonomiska verksamheter och bör uppdateras regelbundet. För detta ändamål bör detaljerade och kalibrerade tekniska granskningskriterier och en uppsättning harmoniserade indikatorer fastställas av kommissionen för olika ekonomiska verksamheter, på grundval av tekniska synpunkter från en flerpartsplattform för hållbar finansiering.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Vissa ekonomiska verksamheter har en negativ inverkan på miljön, och ett väsentligt bidrag till ett eller flera miljömål kan uppnås genom att minska den inverkan. För dessa ekonomiska verksamheter bör man fastställa tekniska granskningskriterier som kräver en väsentlig förbättring av miljöprestandan jämfört med bland annat industrigenomsnittet. Dessa kriterier bör också ta hänsyn till en specifik ekonomisk verksamhets långsiktiga inverkan.
(23)  Vissa ekonomiska verksamheter har en negativ inverkan på miljön, och ett väsentligt bidrag till ett eller flera miljömål kan uppnås genom att minska den inverkan. För dessa ekonomiska verksamheter bör man fastställa tekniska granskningskriterier som kräver en väsentlig förbättring av miljöprestandan jämfört med bland annat industrigenomsnittet för att överväga huruvida den verksamheten kan ge ett betydande bidrag till ett eller flera miljömål. Dessa kriterier bör också ta hänsyn till en specifik ekonomisk verksamhets långsiktiga inverkan (dvs. längre än tre år),särskilt de miljömässiga fördelarna med produkter och tjänster samt mellanprodukters bidrag, och på så sätt bedöma konsekvenserna av alla tillverknings- och användningsled under hela värdekedjan och livscykeln.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  En ekonomisk verksamhet bör inte betraktas som miljömässigt hållbar om den skadar miljön mer än den gynnar den. De tekniska granskningskriterierna bör fastställa de minimikrav som är nödvändiga för att undvika avsevärd skada på övriga mål. När kommissionen fastställer och uppdaterar de tekniska granskningskriterierna bör den säkerställa att de baseras på tillgängliga vetenskapliga bevis och att de uppdateras regelbundet. Om den vetenskapliga utvärderingen inte gör det möjligt att fastställa risken med tillräcklig visshet bör försiktighetsprincipen gälla, i linje med artikel 191 i EUF-fördraget.
(24)  En ekonomisk verksamhet bör inte betraktas som miljömässigt hållbar om den inte leder till en nettofördel för miljön. De tekniska granskningskriterierna bör fastställa de minimikrav som är nödvändiga för att undvika avsevärd skada på övriga mål. När kommissionen fastställer och uppdaterar de tekniska granskningskriterierna bör den säkerställa att de är rimliga, proportionerliga och baseras på tillgängliga vetenskapliga bevis samt tar hänsyn till hela värdekedjan och teknikers livscykel. Kommissionen bör också se till att de uppdateras regelbundet. Om den vetenskapliga utvärderingen inte gör det möjligt att fastställa risken med tillräcklig visshet bör försiktighetsprincipen gälla, i linje med artikel 191 i EUF-fördraget.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  När kommissionen fastställer och uppdaterar de tekniska granskningskriterierna bör den beakta relevant unionsrätt, liksom icke-lagstiftningsinstrument på unionsnivå som redan finns, inklusive Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/201037, EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning38, EU:s kriterier för grön offentlig upphandling39 och det pågående arbetet med regler för produkters och organisationers miljöavtryck40. För att undvika onödiga avvikelser från klassifikationer av ekonomiska verksamheter som redan används för andra ändamål bör kommissionen även ta hänsyn till statistiska klassifikationer med anknytning till miljöindustrin, nämligen klassifikationen av miljöskyddsaktiviteter (Cepa) och klassifikationen av resurshanteringsaktiviteter (CReMA)41.
(25)  När kommissionen fastställer och uppdaterar de tekniska granskningskriterierna och en uppsättning harmoniserade indikatorer bör den beakta relevant unionsrätt, liksom icke-lagstiftningsinstrument på unionsnivå som redan finns, inklusive Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/201037, EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning38, EU:s kriterier för grön offentlig upphandling39, kommissionens plattform för den cirkulära ekonomin, den europeiska plattformen för livscykelanalys och det pågående arbetet med regler för produkters och organisationers miljöavtryck40. För att undvika onödiga avvikelser från klassifikationer av ekonomiska verksamheter som redan används för andra ändamål bör kommissionen även ta hänsyn till statistiska klassifikationer med anknytning till miljöindustrin, nämligen klassifikationen av miljöskyddsaktiviteter (Cepa) och klassifikationen av resurshanteringsaktiviteter (CReMA)41.
__________________
__________________
37 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke ((EUT L 27, 30.1.2010, s. 1).
37 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke ((EUT L 27, 30.1.2010, s. 1).
38 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1).
38 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1).
39 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Offentlig upphandling för en bättre miljö SEC(2008) 2124 SEC(2008) 2125 SEC(2008) 2126 KOM(2008) 400 slutlig.
39 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Offentlig upphandling för en bättre miljö SEC(2008) 2124 SEC(2008) 2125 SEC(2008) 2126 KOM(2008) 400 slutlig.
40 2013/179/EU: Kommissionens rekommendation av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).
40 2013/179/EU: Kommissionens rekommendation av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).
41 Bilaga 4 och 5 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 538/2014 av den 16 april 2014 om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper (EUT L 158, 27.5.2014).
41 Bilaga 4 och 5 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 538/2014 av den 16 april 2014 om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper (EUT L 158, 27.5.2014).
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Vid fastställande och uppdatering av de tekniska granskningskriterierna bör kommissionen även beakta infrastruktursektorns särdrag och ta hänsyn till miljörelaterade, sociala och ekonomiska externaliteter i en lönsamhetsanalys. I detta avseende bör kommissionen beakta det arbete som utförs av internationella organisationer, såsom OECD, relevant unionsrätt och unionsnormer, inklusive Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG42, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU43 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU44, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU45, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU46 och aktuella metoder. I detta sammanhang bör de tekniska granskningskriterierna främja lämpliga ramar för styrning som integrerar faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, som tas upp i de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar47, i alla stadier av ett projekts livscykel.
(26)  Vid fastställande och uppdatering av de tekniska granskningskriterierna och de harmoniserade indikatorerna bör kommissionen även beakta de olika sektorernas särdrag och ta hänsyn till miljörelaterade, sociala och ekonomiska externaliteter i en lönsamhetsanalys. I detta avseende bör kommissionen beakta det arbete som utförs av internationella organisationer, såsom OECD, relevant unionsrätt och unionsnormer, inklusive Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG42, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU43 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU44, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU45, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU46 och aktuella metoder. I detta sammanhang bör de tekniska granskningskriterierna och indikatorerna främja lämpliga ramar för styrning som integrerar faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, som tas upp i de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar, i alla stadier av ett projekts livscykel.
__________________
__________________
42 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EUT L 197, 21.7.2001, s. 30).
42 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EUT L 197, 21.7.2001, s. 30).
43 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).
43 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).
44 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
44 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
45 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG ((EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
45 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG ((EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
46 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
46 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
47 https://www.unpri.org/download?ac=1534.
47 https://www.unpri.org/download?ac=1534.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
(26a)  När kommissionen fastställer de tekniska granskningskriterierna bör den även ta hänsyn till övergångsåtgärder för verksamheter som stöder övergången till en mer hållbar koldioxidsnål ekonomi. För företag som för närvarande bedriver ekonomisk verksamhet som är mycket skadlig för miljön bör det finnas incitament för en snabb övergång till miljömässigt hållbar, eller åtminstone miljömässigt oproblematisk status. De tekniska granskningskriterierna bör uppmuntra sådana övergångsprocesser där de förekommer. Om flertalet företag som bedriver en viss skadlig verksamhet bevisligen är i färd med en sådan övergång kan granskningskriterierna ta hänsyn till detta. Att ett seriöst övergångsarbete pågår kan påvisas bl.a. genom fortlöpande forsknings- och utvecklingsinsatser, stora kapitalinvesteringar i projekt som omfattar ny och mer miljömässigt hållbar teknik eller konkreta övergångsplaner åtminstone i ett tidigt skede av genomförandet.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  För att undvika att snedvrida konkurrensen i samband med anskaffandet av finansiering för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör de tekniska granskningskriterierna se till att alla relevanta ekonomiska verksamheter inom en specifik sektor kan kvalificera sig som miljömässigt hållbara och behandlas lika om de bidrar lika mycket till ett eller flera av de miljömål som slås fast i denna förordning. Den potentiella kapaciteten att bidra till de miljömålen kan dock variera mellan sektorer, vilket bör återspeglas i kriterierna. Inom varje sektor bör dock dessa kriterier inte ge vissa ekonomiska verksamheter orättvisa nackdelar jämfört med andra, om de förstnämnda bidrar till miljömålen i samma utsträckning som de sistnämnda.
(27)  För att främja en miljömässigt hållbar innovation och för att undvika att snedvrida konkurrensen i samband med anskaffandet av finansiering för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör de tekniska granskningskriterierna se till att alla relevanta ekonomiska verksamheter inom makrosektorer (dvs. Nace-sektorer såsom jordbruk, skogsbruk och fiske, tillverkning, el-, gas- och ångförsörjning samt luftkonditionering, byggverksamhet, transport och magasinering) kan kvalificera sig som miljömässigt hållbara och behandlas lika om de bidrar lika mycket till ett eller flera av de miljömål som slås fast i denna förordning samtidigt som inga andra miljömål i artiklarna 3 och 12 lider avsevärd skada. Den potentiella kapaciteten att bidra till de miljömålen kan dock variera mellan sektorer, vilket bör återspeglas i granskningskriterierna. Inom varje ekonomisk makrosektor bör dock dessa kriterier inte ge vissa ekonomiska verksamheter orättvisa nackdelar jämfört med andra, om de förstnämnda bidrar till miljömålen i samma utsträckning som de sistnämnda samtidigt som inga andra miljömål som nämns i artiklarna 3 och 12 lider avsevärd skada.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
(27a)  Miljömässigt hållbara verksamheter är ett resultat av teknik och produkter som har utvecklats i hela värdekedjan. De tekniska granskningskriterierna bör därför ta hänsyn till hela värdekedjan, från bearbetning av råvaror till slutprodukten och dess avfallsfas, i det slutgiltiga tillhandahållandet av miljömässigt hållbara verksamheter.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 27b (nytt)
(27b)   För att undvika avbrott i väl fungerande värdekedjor bör de tekniska granskningskriterierna ta hänsyn till att miljömässigt hållbara verksamheter möjliggörs av teknik och produkter som utvecklats av flera olika ekonomiska aktörer.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Vid fastställandet av de tekniska granskningskriterierna bör kommissionen bedöma huruvida de kriterierna beträffande miljömässigt hållbara verksamheter kan leda till strandade tillgångar eller skapa inkonsekventa incitament, och huruvida de kan påverka likviditeten på finansmarknaderna negativt.
(28)  Vid fastställandet av de tekniska granskningskriterierna bör kommissionen bedöma de potentiella övergångsriskerna, huruvida hastigheten i antagandet av de kriterierna beträffande miljömässigt hållbara verksamheter kan leda till strandade tillgångar eller skapa inkonsekventa incitament.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  För att säkerställa att investeringarna styrs mot ekonomiska verksamheter som har störst positiv inverkan på miljömålen bör kommissionen prioritera att inrätta tekniska granskningskriterier för de ekonomiska verksamheter som potentiellt kan bidra mest till miljömålen.
(30)  För att säkerställa att investeringarna styrs mot ekonomiska verksamheter som har störst positiv inverkan på miljömålen bör kommissionen prioritera att inrätta tekniska granskningskriterier för de ekonomiska verksamheter som potentiellt kan bidra mest till miljömålen. Granskningskriterierna bör beakta projektresultat för att underlätta identifieringen och utvecklingen av ny teknik samt för att ta hänsyn till skalbarheten hos denna teknik.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Lämpliga tekniska granskningskriterier bör fastställas för transportsektorn, även för mobila tillgångar, som bör ta hänsyn till att transportsektorn, inklusive internationell sjöfart, står för nästan 26 % av de totala växthusgasutsläppen i unionen. Såsom slås fast i handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt48 står transportsektorn för omkring 30 % av de ytterligare årliga investeringar som behövs för hållbar utveckling i unionen, bland annat genom ökad elektrifiering eller en övergång till renare transportsätt genom att främja trafikomställningar och trafikledning.
(31)  Lämpliga tekniska granskningskriterier bör fastställas för transportsektorn, även för mobila tillgångar, som bör ta hänsyn till teknikers hela livscykel och att transportsektorn, inklusive internationell sjöfart, står för nästan 26 % av de totala växthusgasutsläppen i unionen. Såsom slås fast i handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt48 står transportsektorn för omkring 30 % av de ytterligare årliga investeringar som behövs för hållbar utveckling i unionen, bland annat genom ökad elektrifiering eller en övergång till renare transportsätt genom att främja trafikomställningar och trafikledning.
__________________
__________________
48 COM(2018) 97 final.
48 COM(2018) 97 final.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  Det är särskilt viktigt att kommissionen, när den förbereder utarbetandet av de tekniska granskningskriterierna, anordnar lämpliga samråd i linje med kraven på bättre lagstiftning. Arbetet med att inrätta och uppdatera de tekniska granskningskriterierna bör också involvera berörda parter och bygga på råd från experter med styrkt kunskap och erfarenhet inom de berörda områdena. Därför bör kommissionen inrätta en plattform för hållbar finansiering. Denna plattform bör bestå av experter som representerar både den privata och den offentliga sektorn. Representanterna från offentlig sektor bör inkludera experter från Europeiska miljöbyrån, de europeiska tillsynsmyndigheterna och Europeiska investeringsbanken. Experter från den privata sektorn bör inkludera representanter för berörda parter, bland annat finansmarknadsaktörer, universitet, forskningsinstitut, sammanslutningar och organisationer. Plattformen bör ge kommissionen råd angående utveckling, analys och översyn av de tekniska granskningskriterierna, inklusive deras potentiella inverkan på värderingen av tillgångar som fram till antagandet av de tekniska granskningskriterierna ansågs vara ”gröna” tillgångar enligt befintlig marknadspraxis. Plattformen bör också ge råd till kommissionen om huruvida de tekniska granskningskriterierna är lämpliga för ytterligare användningsområden i framtida politiska initiativ på EU-nivå som strävar efter att underlätta hållbara investeringar.
(32)  Det är särskilt viktigt att kommissionen, när den förbereder utarbetandet av de tekniska granskningskriterierna, anordnar lämpliga samråd i linje med kraven på bättre lagstiftning. Arbetet med att inrätta och uppdatera de tekniska granskningskriterierna och de harmoniserade indikatorerna bör också involvera berörda parter och bygga på vetenskaplig bevisning, socioekonomiska effekter, bästa praxis och befintligt arbete och befintliga enheter, i synnerhet kommissionens plattform för den cirkulära ekonomin, samt på råd från experter med styrkt kunskap och övergripande erfarenhet inom de berörda områdena. Därför bör kommissionen inrätta en plattform för hållbar finansiering. Denna plattform bör bestå av många olika experter som representerar både den privata och den offentliga sektorn för att säkerställa att hänsyn tas till alla de berörda sektorernas särdrag. Representanterna från offentlig sektor bör inkludera experter från Europeiska miljöbyrån och nationella miljöskyddsorganisationer, de europeiska tillsynsmyndigheterna, European Financial Reporting Advisory Group och Europeiska investeringsbanken. Experter från den privata sektorn bör inkludera representanter för berörda parter, bland annat finansmarknadsaktörer och andra marknadsaktörer, representanter för den reala ekonomin som företräder en lång rad olika näringsgrenar, universitet, forskningsinstitut, sammanslutningar och organisationer. Vid behov bör plattformen få be om råd från icke-medlemmar. Plattformen bör ge kommissionen råd angående utveckling, analys och översyn av de tekniska granskningskriterierna och de harmoniserade indikatorerna, inklusive deras potentiella inverkan på värderingen av tillgångar som fram till antagandet av de tekniska granskningskriterierna ansågs vara hållbara enligt befintlig marknadspraxis. Plattformen bör också ge råd till kommissionen om huruvida de tekniska granskningskriterierna och indikatorerna är lämpliga för ytterligare användningsområden i framtida politiska initiativ på EU-nivå som strävar efter att underlätta hållbara investeringar. Plattformen bör ge kommissionen råd om utarbetandet av redovisningsnormer för hållbarhet och integrerade rapporteringsstandarder för företag och finansmarknadsaktörer, däribland genom en översyn av direktiv 2013/34/EU.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  För att specificera kraven i denna förordning, och framför allt för att fastställa och uppdatera detaljerade och tekniska granskningskriterier för olika ekonomiska verksamheter när det gäller vad som utgör ett väsentligt bidrag till och avsevärd skada på miljömålen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen avseende de uppgifter som krävs för att följa informationskravet i artikel 4.3, liksom de tekniska granskningskriterier som nämns i artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. I synnerhet, för att säkerställa lika stor delaktighet vid förberedelsen av delegerade akter, bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och Europaparlamentets och rådets experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med att förbereda delegerade akter.
(33)  För att specificera kraven i denna förordning, och framför allt för att fastställa och uppdatera detaljerade och tekniska granskningskriterier och indikatorer för olika ekonomiska verksamheter när det gäller vad som utgör ett väsentligt bidrag till och avsevärd skada på miljömålen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen avseende de uppgifter som krävs för att följa informationskravet i artikel 4.3, liksom de tekniska granskningskriterier som nämns i artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga offentliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. I synnerhet, för att säkerställa lika stor delaktighet vid förberedelsen av delegerade akter, bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och Europaparlamentets och rådets experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med att förbereda delegerade akter.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 35
(35)  Tillämpningen av denna förordning bör ses över regelbundet för att bedöma hur utvecklingen i fråga om de tekniska granskningskriterierna för miljömässigt hållbara verksamheter fortskrider, användningen av definitionen av miljömässigt hållbar investering och huruvida efterlevnaden av skyldigheterna kräver att man inrättar en kontrollmekanism. Översynen bör också inkludera en bedömning av huruvida denna förordnings tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta mål för social hållbarhet.
(35)  Tillämpningen av denna förordning bör ses över regelbundet och senast efter två år, för att bedöma hur utvecklingen i fråga om de tekniska granskningskriterierna och harmoniserade indikatorerna för miljömässigt hållbara och miljömässigt skadliga verksamheter fortskrider, användningen av definitionen av miljömässigt hållbar investering och av investeringar med negativ miljöpåverkan, och huruvida efterlevnaden av skyldigheterna kräver att man inrättar ytterligare en kontrollmekanism. Översynen bör också inkludera en bedömning av de bestämmelser som krävs för att utvidga denna förordnings tillämpningsområde till att omfatta mål för social hållbarhet. Kommissionen bör vid behov senast den 31 mars 2020 lägga fram ytterligare lagförslag om inrättandet av en mekanism för kontroll av efterlevnaden.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, på grund av behovet av att införa enhetliga kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(36)  Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, på grund av behovet av att införa enhetliga kriterier och indikatorer för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändringar 35, 55, 59, 87 och 96
Förslag till förordning
Artikel 1
Artikel 1
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
Syfte och tillämpningsområde
1.  I denna förordning fastställs kriterierna för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar för att fastställa hur pass miljömässigt hållbar en investering är.
1.  I denna förordning fastställs kriterierna för att avgöra en ekonomisk verksamhets miljöpåverkan och hållbarhet, för att fastställa hur pass miljömässigt hållbar en investering är.
2.  Denna förordning ska tillämpas på
2.  Denna förordning ska tillämpas på
a)  åtgärder som antas av medlemsstaterna eller unionen som ställer krav på marknadsaktörer med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara,
a)  åtgärder som antas av medlemsstaterna eller unionen som ställer krav på finansmarknadsaktörer med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs i unionen som miljömässigt hållbara,
b)  finansmarknadsaktörer som erbjuder finansiella produkter som miljömässigt hållbara investeringar eller som investeringar med liknande egenskaper.
b)  finansmarknadsaktörer som i unionen erbjuder finansiella produkter som miljömässigt hållbara investeringar eller som investeringar med liknande egenskaper.
(ba)   finansmarknadsaktörer som erbjuder andra finansiella produkter, förutom om
i.   de lämnar förklaringar underbyggda av rimlig bevisning som de behöriga myndigheterna anser tillfredsställande, att den ekonomiska verksamhet som finansieras genom dess finansiella produkter inte har någon betydande inverkan på hållbarheten enligt de tekniska granskningskriterier som avses i artiklarna 3 och 3a, varvid bestämmelserna i kapitlen II och III inte ska tillämpas; denna information ska ges i deras prospekt, eller
ii.   finansmarknadsaktören försäkrar i sitt prospekt att den berörda finansiella produkten inte har hållbarhetsmål och att det finns en ökad risk för att produkten stöder ekonomisk verksamhet som inte anses vara hållbar enligt denna förordning.
2a.   De kriterier som avses i artikel 1.1 ska tillämpas på ett proportionerligt sätt och onödiga administrativa bördor ska undvikas, med beaktande av finansmarknadsaktörens och kreditinstitutens art, storlek och komplexitet och med förenklade bestämmelser för små och icke-komplexa enheter i överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 4.2d.
2b.   De kriterier som avses i första punkten i denna artikel får på frivillig basis användas för det syfte som anges i den punkten av företag som inte omfattas av artikel 1.2 eller med avseende på andra finansiella instrument än de som definieras i artikel 2.
2c.   Kommissionen ska anta en delegerad akt med specificering av de uppgifter som finansmarknadsaktörerna ska lämna till de behöriga myndigheterna för tillämpning av punkt 2 a.
Ändringar 36, 88 och 89
Förslag till förordning
Artikel 2
Artikel 2
Artikel 2
Definitioner
Definitioner
1.  I denna förordning gäller följande definitioner:
1.  I denna förordning gäller följande definitioner:
a)   miljömässigt hållbar investering: investering som finansierar en eller flera ekonomiska verksamheter som inom ramen för denna förordning kvalificerar sig som miljömässigt hållbara.
a)  miljömässigt hållbar investering: investering som finansierar en eller flera ekonomiska verksamheter som inom ramen för denna förordning kvalificerar sig som miljömässigt hållbara.
b)  finansmarknadsaktör: finansmarknadsaktör enligt definitionen i artikel 2 a i [kommissionens förslag till förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341].
b)  finansmarknadsaktör: en aktör enligt definitionen i artikel 2 a i [kommissionens förslag till förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341].
i)   Ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013 enligt definitionen i [PB: infoga hänvisning till relevant artikel i förordning (EU) nr 575/2013].
ba)   emittent: en börsnoterad emittent enligt definitionerna i artikel 2.1 h i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG1a och artikel 2 h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/11291b.
c)  finansiella produkter: finansiella produkter enligt definitionen i artikel 2 j i [kommissionens förslag till förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341].
c)  finansiella produkter: portföljförvaltning, alternativ investeringsfond, försäkringsbaserad investeringsprodukt, pensionsprodukt, pensionsplan, fondföretag, företagsobligation enligt definitionen i artikel 2 j i [kommissionens förslag till förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341] samt emissioner som avses i direktiv 2003/71/EU och förordning (EU)2017/1129).
ca)  miljöindikatorer: åtminstone mätning av förbrukningen av resurser, såsom råvaror, energi, förnybar energi, vatten, inverkan på ekosystemtjänster, utsläpp inklusive koldioxidutsläpp, inverkan på biologisk mångfald och markanvändning samt avfallsproduktion, utgående från vetenskapliga belägg, kommissionens metod för livscykelanalys och i enlighet med kommissionens övervakningsram för den cirkulära ekonomin (COM (2018)0029).
cb)  relevant nationell behörig myndighet: den/de behöriga myndighet/er eller tillsynsmyndighet/er i medlemsstaterna som anges i de unionsakter som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 och förordning (EU) nr 1094/2010, i vilkas räckvidd ingår den kategori av finansmarknadsaktörer som omfattas av kravet på information enligt artikel 4 i denna förordning.
cc)  relevant europeisk tillsynsmyndighet: den europeiska tillsynsmyndigheten eller de europeiska tillsynsmyndigheter som anges i de unionsakter som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1093/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010 och/eller förordning (EU) nr 1095/2010, i vilkas räckvidd ingår den kategori av finansmarknadsaktörer som omfattas av kravet på information enligt artikel 4 i denna förordning.
d)  begränsning av klimatförändringar: arbetet med att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C över de förindustriella nivåerna och strävan efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna.
d)  begränsning av klimatförändringar: det arbete, inklusive övergångsåtgärder, som krävs för att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C och strävan efter att begränsa den till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna, i enlighet med Parisavtalet.
e)  anpassning till klimatförändringar: arbetet med att anpassa sig till det faktiska och förväntade klimatet och dess effekter.
e)  anpassning till klimatförändringar: arbetet med att anpassa sig till de faktiska och förväntade klimatförändringarna och deras effekter.
f)  växthusgas: växthusgas som finns förtecknad i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/201349.
f)  växthusgas: växthusgas som finns förtecknad i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/201349.
g)  cirkulär ekonomi: upprätthållande av värdet på produkter, material och resurser inom ekonomin så länge som möjligt, och minimering av avfallet, även genom tillämpning av den avfallshierarki som fastställs i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG50.
g)  cirkulär ekonomi: upprätthållande av värdet på och bruket av produkter, material och alla övriga resurser inom ekonomin på högsta nivå så länge som möjligt, och således minskning av miljöpåverkan och minimering av avfallet, även genom tillämpning av den avfallshierarki som fastställs i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG50 och minimering av resursanvändning utifrån nyckelindikatorer för cirkulär ekonomi i enlighet med övervakningsramen för framsteg på väg mot den cirkulära ekonomin, som omfattar olika etapper av produktion, konsumtion och avfallshantering.
h)  förorening:
h)  förorening:
i)  direkt eller indirekt överföring genom mänsklig verksamhet av ämnen, vibrationer, värme, buller eller andra föroreningar till luft, vatten eller mark som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på miljön, kan medföra skador på materiell egendom, kan medföra skador på eller försvåra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön,
i)  direkt eller indirekt överföring genom mänsklig verksamhet av ämnen, vibrationer, värme, buller, ljus eller andra föroreningar till luft, vatten eller mark som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på miljön, kan medföra skador på materiell egendom, kan medföra skador på eller försvåra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön,
ii)  när det gäller den marina miljön, förorening enligt definitionen i artikel 3.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG51,
ii)  när det gäller den marina miljön, förorening enligt definitionen i artikel 3.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG51,
iia)   när det gäller vattenmiljön, förorening enligt definitionen i artikel 2.33 i direktiv 2000/60/EG.
i)  sunda ekosystem: ekosystem som befinner sig i ett gott fysiskt, kemiskt och biologiskt tillstånd eller har god fysisk, kemisk och biologisk kvalitet.
i)  sunda ekosystem: ekosystem som befinner sig i ett gott fysiskt, kemiskt och biologiskt tillstånd eller har god fysisk, kemisk och biologisk kvalitet, och som är självreproducerbara eller kan återställa sin egen balans samt bevarar den biologiska mångfalden.
j)  energieffektivitet: mer effektiv användning av energi i alla steg av energikedjan, från produktion till slutlig förbrukning.
j)  energieffektivitet: mer effektiv användning av energi i alla steg av energikedjan, från produktion till slutlig förbrukning.
k)  god miljöstatus: god miljöstatus enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG.
k)  god miljöstatus: god miljöstatus enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG.
l)  marina vatten: marina vatten enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2008/56/EG.
l)  marina vatten: marina vatten enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2008/56/EG.
m)  ytvatten, inlandsvatten, vatten i övergångszon och kustvatten: samma betydelse som i artikel 2.1, 2.3, 2.6 och 2.7 i direktiv 2000/60/EG52.
m)  ytvatten, inlandsvatten, vatten i övergångszon och kustvatten: samma betydelse som i artikel 2.1, 2.3, 2.6 och 2.7 i direktiv 2000/60/EG.
n)  hållbart skogsbruk: användning av skogar och skogsbevuxen mark på ett sätt och med en intensitet som gör att de behåller sin biologiska mångfald, avkastning, förmåga till återväxt, livskraft och kapacitet att för närvarande och i framtiden fullgöra sina relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala uppgifter på lokal, nationell och global nivå, utan att skada andra ekosystem.
n)  hållbart skogsbruk: användning av skogar och skogsbevuxen mark i enlighet med tillämplig lagstiftning.
__________________
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 64).
1b Regulation (EU) 2017/1129 of the European Parliament and of the Council of 14 June 2017 on the prospectus to be published when securities are offered to the public or admitted to trading on a regulated market, and repealing Directive 2003/71/EC (OJ L 168, 30.6.2017, p. 12).
49 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).
49 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).
50 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
50 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
51 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).
51 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).
51 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
51 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter
Kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter
För att fastställa en investerings grad av miljömässig hållbarhet ska den ekonomiska verksamheten anses vara miljömässigt hållbar om denna verksamhet uppfyller samtliga följande kriterier:
För att fastställa en investerings grad av miljömässig hållbarhet ska den ekonomiska verksamheten anses vara miljömässigt hållbar om denna verksamhet uppfyller samtliga följande kriterier:
a)  Den ekonomiska verksamheten bidrar väsentligt till ett eller flera av miljömålen i artikel 5 i enlighet med artiklarna 6–11.
a)  Den ekonomiska verksamheten bidrar väsentligt till ett eller flera av miljömålen i artikel 5 i enlighet med artiklarna 6–11.
b)  Den ekonomiska verksamheten skadar inte avsevärt något av miljömålen i artikel 5 i enlighet med artikel 12.
b)  Den ekonomiska verksamheten skadar inte avsevärt något av miljömålen i artikel 5 i enlighet med artikel 12.
c)  Den ekonomiska verksamheten utförs i överensstämmelse med de minimigarantier som fastställs i artikel 13.
c)  Den ekonomiska verksamheten utförs i överensstämmelse med de minimigarantier som fastställs i artikel 13.
d)  Den ekonomiska verksamheten överensstämmer med de tekniska granskningskriterierna, i de fall kommissionen har specificerat sådana i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2.
d)  Den ekonomiska verksamheten överensstämmer med de tekniska granskningskriterierna, i de fall kommissionen har specificerat sådana baserat på harmoniserad mätning av hållbarheten på företags- eller fabriksnivå som hör till den ekonomiska verksamheten och i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 3a (ny)
Artikel 3a
Kriterier för ekonomiska verksamheter med avsevärd negativ miljöpåverkan
Kommissionen ska senast den 31 december 2021 göra en konsekvensbedömning av konsekvenserna av en översyn av denna förordning, så att ramen för hållbara investeringar utvidgas med en ram som används för att fastställa kriterier för när och hur en ekonomisk verksamhet har en avsevärd negativ inverkan på hållbarheten.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Användning av kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter
Tillämpning av och uppfyllande av kriterierna för att avgöra graden av miljömässig hållbarhet för ekonomiska verksamheter
1.  Medlemsstaterna ska tillämpa kriterierna för fastställande av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter i artikel 3 i samband med alla åtgärder som föreskriver krav på marknadsaktörer avseende finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs som ”miljömässigt hållbara”.
1.  Medlemsstaterna och unionen ska tillämpa kriterierna för fastställande av graden av miljömässig hållbarhet för ekonomiska verksamheter i artikel 3 i samband med alla åtgärder som föreskriver hållbarhetskrav på marknadsaktörer avseende finansiella produkter eller företagsobligationer.
2.  Finansmarknadsaktörer som erbjuder finansiella produkter som miljömässigt hållbara investeringar, eller som investeringar med liknande egenskaper, ska lämna ut information om hur och i vilken utsträckning kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt artikel 3 används för att avgöra investeringens grad av miljömässig hållbarhet. Om finansmarknadsaktörerna anser att en ekonomisk verksamhet som inte uppfyller de tekniska granskningskriterierna i denna förordning, eller för vilken sådana tekniska granskningskriterier ännu inte har fastställts, bör betraktas som miljömässigt hållbar, kan de informera kommissionen.
2.  Finansmarknadsaktörer som erbjuder finansiella produkter eller företagsobligationer ska lämna ut den relevanta information som gör att de kan fastställa om de produkter som de erbjuder uppfyller villkoren för miljömässigt hållbara investeringar enligt kriterierna i artikel 3. Om finansmarknadsaktörerna anser att en ekonomisk verksamhet för vilken tekniska granskningskriterier ännu inte har fastställts bör betraktas som miljömässigt hållbar, ska de informera kommissionen. Kommissionen ska vid behov underrätta plattformen om hållbar finansiering enligt artikel 15 i samband med sådana begäranden från finansmarknadsaktörerna. Finansmarknadsaktörer ska inte erbjuda finansiella produkter som miljömässigt hållbara investeringar eller som investeringar med liknande egenskaper om produkterna inte uppfyller kraven för miljömässig hållbarhet.
2a.   Medlemsstaterna ska i nära samarbete med den relevanta europeiska tillsynsmyndigheten övervaka den information som avses i punkt 2. Finansmarknadsaktörerna ska rapportera den till den relevanta nationella behöriga myndigheten som utan dröjsmål ska skicka den till relevant europeisk tillsynsmyndighet. Om den relevanta nationella behöriga myndigheten eller den relevanta europeiska tillsynsmyndigheten inte håller med om den information som lämnats ut i enlighet med punkterna 2 och 2a ska finansmarknadsaktörerna se över och korrigera informationen.
2b.  Utlämnande av sådan information som avses i artikel 4 ska följa principerna om rättvisande, tydlig och icke vilseledande information i direktiv (EU) 2014/65/EU och i direktiv (EU) 2016/97 och de interventionsbefogenheter som avses i artikel 4.2 c ska överensstämma med dem som ingår i förordning (EG) nr 600/2014.
2c.  Inga informationskrav enligt [EUT: infoga hänvisning till kommissionens förslag till förordning om upplysningar avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341] ska krävas i denna förordning.
2d.  Små och icke-komplexa företag som avses i artikel 2.2b och 2.2c ska omfattas av förenklade bestämmelser.
3.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att komplettera punkt 2 för att specificera vilka uppgifter som krävs för att följa den punkten, med beaktande av de tekniska granskningskriterier som anges i denna förordning. Dessa uppgifter ska göra det möjligt för investerare att fastställa
3.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att komplettera punkterna 2, 2a och 2b för att specificera vilka uppgifter som krävs för att följa de punkterna, inklusive en förteckning över investeringar med liknande egenskaper som hållbara investeringar och de relevanta kvalifikationströsklarna enligt punkt 2, med beaktande av tillgången på relevant information och de tekniska granskningskriterier som anges i denna förordning. Dessa uppgifter ska göra det möjligt för investerare att fastställa
a)  hur stor procentandel av innehavet som hänför sig till företag som bedriver miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter,
a)  hur stor procentandel av innehavet i olika företag som bedriver miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter,
b)  andelen av investeringen som finansierar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som en procentandel av alla ekonomiska verksamheter.
b)  andelen av investeringen som finansierar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som en procentandel av alla ekonomiska verksamheter.
ba)  relevanta definitioner av små och icke-komplexa företag som avses i artikel 2b samt de förenklade bestämmelser som gäller för dessa företag.
3a.  Finansmarknadsaktörerna ska offentliggöra den information som avses i punkt 3 a och b.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akten i enlighet med punkt 3 senast den 31 december 2019 för att säkerställa att den träder i kraft den 1 juli 2020. Kommissionen kan komma att ändra den delegerade akten, i synnerhet mot bakgrund av Ändring som rör de delegerade akter som antagits i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akten i enlighet med punkt 3 senast den 31 december 2019 för att säkerställa att den träder i kraft den 1 juli 2020. Kommissionen kan komma att ändra den delegerade akten, i synnerhet mot bakgrund av Ändring som rör de delegerade akter som antagits i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 4a (ny)
Artikel 4a
Marknadsövervakning
1.  Den relevanta europeiska tillsynsmyndigheten ska i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010 övervaka marknaden för de finansprodukter som avses i artikel 1 i denna förordning, vilka marknadsförs, distribueras eller säljs i unionen.
2.  De behöriga nationella myndigheterna ska utöva tillsyn över marknaden för finansiella produkter som marknadsförs, distribueras eller säljs i eller från deras medlemsstat.
3.  I enlighet med artikel 9.5 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 och förordning (EU) nr 1095/2010 får den relevanta europeiska tillsynsmyndigheten, om de enheter som avses i artikel 1 inte uppfyller denna förordning, tillfälligt förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning i unionen av de finansiella produkter som avses i artikel 1.
Ett förbud eller en begränsning enligt artikel 3 får tillämpas under omständigheter eller omfattas av undantag som den relevanta europeiska tillsynsmyndigheten fastställt.
4.  När den relevanta europeiska tillsynsmyndigheten vidtar åtgärder enligt denna artikel ska den säkerställa att åtgärderna
a)  inte påverkar finansmarknadernas effektivitet eller investerarna på ett negativt sätt som inte står i proportion till åtgärdens fördelar,
b)  inte skapar risk för regelarbitrage.
Om en eller flera behöriga myndigheter har vidtagit en åtgärd enligt denna artikel får relevant europeisk tillsynsmyndighet vidta någon av de åtgärder som avses i punkt 1.
5.  Innan den relevanta europeiska tillsynsmyndigheten fattar beslut om att vidta åtgärder enligt denna artikel ska den underrätta de behöriga myndigheterna om vilken åtgärd som föreslås.
6.  Den relevanta europeiska tillsynsmyndigheten ska ompröva ett förbud eller en begränsning enligt punkt 1 med lämpliga intervall och minst var tredje månad. Om förbudet eller begränsningen inte förnyas efter den tremånadersperioden ska det/den upphöra att gälla.
7.  En åtgärd som den relevanta europeiska tillsynsmyndigheten vidtar enligt denna artikel ska ha företräde framför tidigare åtgärder som vidtagits av en behörig myndighet.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Miljömål
Hållbarhetsmål
För tillämpningen av denna förordning utgörs miljömålen av följande:
1.  För tillämpningen av denna förordning utgörs miljömålen av följande:
(1)  Begränsning av klimatförändringarna.
(1)  Begränsning av klimatförändringarna.
(2)  Anpassning till klimatförändringarna.
(2)  Anpassning till klimatförändringarna.
(3)  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.
(3)  Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.
(4)  Övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och återvinning av avfall.
(4)  Övergång till en cirkulär ekonomi, inklusive förebyggande av avfall och ökad användning av sekundära råmaterial.
(5)  Förebyggande och begränsning av föroreningar.
(5)  Förebyggande och begränsning av föroreningar.
(6)  Skydd av sunda ekosystem.
(6)  Skydd av biologisk mångfald och sunda ekosystem och återställande av skadade ekosystem.
1a.  De mål som anges i första stycket ska mätas genom harmoniserade indikatorer, livscykelanalys och vetenskapliga kriterier och ska uppfyllas så att kommande miljöutmaningar kan antas.
Ändringar 42, 66 och 99
Förslag till förordning
Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringarna
Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringarna
1.  En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av klimatförändringarna om den verksamheten väsentligen bidrar till att stabilisera växthusgaskoncentrationerna i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig antropogen inverkan på klimatsystemet genom att undvika eller minska växthusgasutsläppen eller förbättra upptaget på något av följande sätt, även genom process- eller produktinnovation:
1.  En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av klimatförändringarna om den verksamheten väsentligen bidrar till att stabilisera växthusgaskoncentrationerna i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig antropogen inverkan på klimatsystemet genom att undvika eller minska växthusgasutsläppen eller förbättra upptaget på något av följande sätt, även genom process- eller produktinnovation:
a)  Den genererar, lagrar eller använder förnybar energi eller klimatneutral energi (inklusive koldioxidneutral energi), bland annat genom att använda innovativ teknik med potential för betydande framtida besparingar eller genom en nödvändig förstärkning av elnätet.
a)  Den genererar, lagrar, distribuerar eller använder förnybar energi i enlighet med direktivet om förnybar energi, bland annat genom att använda innovativ teknik med potential för betydande framtida besparingar eller genom en nödvändig förstärkning av elnätet.
b)  Den ökar energieffektiviteten.
b)  Den ökar energieffektiviteten i alla sektorer, utom energiproduktion med användning av fasta fossila bränslen, och i alla stadier av energikedjan, för att minska primärenergianvändningen och den slutliga energianvändningen.
c)  Den ökar den rena eller klimatneutrala mobiliteten.
c)  Den ökar den rena eller klimatneutrala mobiliteten.
d)  Den byter till att använda förnybara material.
d)  Den byter till eller ökar användningen av miljömässigt hållbara förnybara material baserat på en fullständig livscykelanalys, och ersätter särskilt material som grundar sig på fossilt bränsle, vilket gör det möjligt att minska växthusgasutsläppen på kort sikt.
e)  Den ökar användningen av koldioxidavskiljning och koldioxidlagring.
e)  Den ökar användningen av miljösäker koldioxidavskiljning och koldioxidanvändning samt teknik för koldioxidavskiljning och koldioxidlagring som åstadkommer en nettominskning av utsläppen.
f)  Den fasar ut antropogena utsläpp av växthusgaser, inklusive från fossila bränslen.
f)  Den fasar ut antropogena utsläpp av växthusgaser.
fa)  Den ökar avlägsnandet av koldioxid från atmosfären och koldioxidlagringen i naturliga ekosystem, t.ex. genom beskogning, återställande av skogar och regenerativt jordbruk.
g)  Den upprättar den energiinfrastruktur som krävs för att göra det möjligt att fasa ur de fossila bränslena ur energisystemen.
g)  Den upprättar den energiinfrastruktur som krävs för att göra det möjligt att fasa ur de fossila bränslena ur energisystemen.
h)  Den framställer rena och effektiva bränslen från förnybara eller koldioxidneutrala källor.
h)  Den framställer rena och effektiva bränslen från förnybara eller koldioxidneutrala källor.
2.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att
2.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till begränsning av klimatförändringarna,
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till begränsning av klimatförändringarna; De tekniska granskningskriterierna ska omfatta tröskelvärden för begränsande åtgärder i linje med målet att begränsa den globala uppvärmningen till gott och väl under 2 °C och ansträngningarna att begränsa den till 1,5 °C över förindustriell nivå, i enlighet med Parisavtalet.
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken indikatorbaserade granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer som avses i punkt 2 i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 31 december 2019 för att säkerställa att den träder i kraft den 1 juli 2020.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 31 december 2019 för att säkerställa att den träder i kraft den 1 juli 2020.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Väsentligt bidrag till anpassning till klimatförändringarna
Väsentligt bidrag till anpassning till klimatförändringarna
1.  En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringarna om den verksamheten väsentligen bidrar till att minska de negativa effekterna av de nuvarande och förväntade klimatförändringarna eller genom att förebygga en ökning av eller skifta klimatförändringens negativa effekter, på följande sätt:
1.  En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringarna om den verksamheten väsentligen bidrar till att minska de negativa effekterna av de nuvarande och förväntade klimatförändringarna eller genom att förebygga en ökning av eller skifta klimatförändringens negativa effekter, på följande sätt:
a)  Den förebygger eller minskar klimatförändringarnas plats- och sammanhangsspecifika negativa inverkan, vilket ska bedömas och prioriteras med hjälp av tillgängliga klimatprognoser, på den ekonomiska verksamheten.
a)  Den förebygger eller minskar klimatförändringarnas plats- och sammanhangsspecifika negativa inverkan, vilket ska bedömas och prioriteras med hjälp av tillgängliga klimatprognoser, på den ekonomiska verksamheten.
b)  Den förebygger eller minskar den negativa inverkan som klimatförändringarna kan ha på den naturliga och bebyggda miljö där den ekonomiska verksamheten utförs, vilket ska bedömas och prioriteras med hjälp av tillgängliga klimatprognoser.
b)  Den förebygger eller minskar den negativa inverkan som klimatförändringarna kan ha på den naturliga och bebyggda miljö där den ekonomiska verksamheten utförs, vilket ska bedömas och prioriteras med hjälp av tillgängliga klimatprognoser och studier av människans klimatpåverkan.
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringarna,
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringarna,
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken indikatorbaserade granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 31 december 2019 för att säkerställa att den träder i kraft den 1 juli 2020.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 31 december 2019 för att säkerställa att den träder i kraft den 1 juli 2020.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 8
Artikel 8
Artikel 8
Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
1.  En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser om den verksamheten väsentligen bidrar till god vattenstatus, inbegripet färskvatten, vatten i övergångszon och kustvatten, eller till god miljöstatus hos marina vatten, på något av följande sätt:
1.  En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vattenförekomster och marina vatten om den verksamheten väsentligen bidrar till god vattenstatus, inbegripet inlandsytvatten, flodmynningar och kustvatten, eller till god miljöstatus hos marina vatten, och om man inom den verksamheten vidtar lämpliga åtgärder för att återställa, skydda eller bibehålla den biologiska mångfalden, produktiviteten, motståndskraften, värdet och det marina ekosystemets övergripande hälsa, samt försörjningsmöjligheterna för de samhällen som är beroende av dessa, på något av följande sätt:
a)  Den skyddar den akvatiska miljön från negativa effekter av avloppsvatten från tätbebyggelse och industrispillvatten genom att säkerställa lämplig hopsamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och industrispillvatten i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 och 11 i rådets direktiv 91/271/EEG53.
a)  Den skyddar den akvatiska miljön, inklusive badvatten (strandnära vatten och havsvatten) från negativa effekter av avloppsvatten från tätbebyggelse och industrispillvatten, inklusive plast, genom att säkerställa lämplig hopsamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och industrispillvatten i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 och 11 i rådets direktiv 91/271/EEG eller i enlighet med bästa tillgängliga teknik enligt vad som fastställs i direktiv 2010/75/EU.
aa)  Den skyddar den akvatiska miljön från negativa effekter av utsläpp till sjöss i enlighet med IMO-baserade konventioner såsom Marpol, liksom konventioner som inte omfattas av Marpol, exempelvis barlastvattenkonventionen och de regionala havskonventionerna.
b)  Den skyddar människors hälsa från negativa effekter av eventuell kontaminering av dricksvatten genom att säkerställa att det är fritt från alla mikroorganismer, parasiter och ämnen som utgör en potentiell fara för människors hälsa, och att det uppfyller minimikraven i delarna A och B i bilaga I till rådets direktiv 98/83/EG54, och ökar medborgarnas tillgång till rent dricksvatten.
b)  Den skyddar människors hälsa från negativa effekter av eventuell kontaminering av dricksvatten genom att säkerställa att det är fritt från alla mikroorganismer, parasiter och ämnen som utgör en potentiell fara för människors hälsa, och kontrollerar att det uppfyller minimikraven i delarna A och B i bilaga I till rådets direktiv 98/83/EG, och ökar medborgarnas tillgång till rent dricksvatten.
c)  Den innebär ett vattenuttag i linje med målet för god kvantitativ status enligt i tabell 2.1.2 i bilaga V till direktiv 2000/60/EG.
c)  Den innebär ett vattenuttag i linje med målet för god kvantitativ status enligt i tabell 2.1.2 i bilaga V till direktiv 2000/60/EG.
d)  Den förbättrar vatteneffektiviteten, underlättar återanvändningen av vatten eller någon annan verksamhet som skyddar eller förbättrar kvaliteten på unionens vattenförekomster i enlighet med direktiv 2000/60/EG.
d)  Den förbättrar vattenförvaltningen och vatteneffektiviteten, underlättar återanvändningen av vatten, system för regnvattenhantering eller någon annan verksamhet som skyddar eller förbättrar kvaliteten och kvantiteten på unionens vattenförekomster i enlighet med direktiv 2000/60/EG.
e)  Den säkerställer en hållbar användning av marina ekosystemtjänster eller bidrar till god miljöstatus hos marina vatten, som fastställs på grundval av de kvalitativa deskriptorer som anges i bilaga I till direktiv 2008/56/EG och som specificeras närmare i kommissionens beslut (EU) 2017/84855.
e)  Den säkerställer en hållbar användning av marina ekosystemtjänster eller bidrar till god miljöstatus hos marina vatten, som fastställs på grundval av de kvalitativa deskriptorer som anges i bilaga I till direktiv 2008/56/EG och som specificeras närmare i kommissionens beslut (EU) 2017/84855.
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser,
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser,
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken indikatorbaserade granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2022 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2022.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2022 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2022.
_________________
_________________
53 Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).
53 Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).
54 Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).
54 Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).
55 Kommissionens beslut (EU) 2017/848 av den 17 maj 2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning och om upphävande av beslut 2010/477/EU (EUT L 125, 18.5.2017, s. 43).
55 Kommissionens beslut (EU) 2017/848 av den 17 maj 2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning och om upphävande av beslut 2010/477/EU (EUT L 125, 18.5.2017, s. 43).
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 9
Artikel 9
Artikel 9
Väsentligt bidrag till den cirkulära ekonomin och förebyggande och återvinning av avfall
Väsentligt bidrag till den cirkulära ekonomin, inklusive förebyggande av avfall och ökad användning av sekundära råmaterial
1.  En ekonomisk verksamhet ska betraktas som att den väsentligen bidrar till övergången till en cirkulär ekonomi och förebyggande och återvinning av avfall om den verksamheten väsentligen bidrar till det miljömålet på något av följande sätt:
1.  En ekonomisk verksamhet ska betraktas som att den väsentligen bidrar till övergången till en cirkulär ekonomi, däribland förebyggande, återanvändning och återvinning av avfall som omfattar en produkts eller en ekonomisk verksamhets hela livscykel i olika etapper av produktion, konsumtion och slutanvändning, om den verksamheten, i enlighet med EU:s regelverk, väsentligen bidrar till det miljömålet på något av följande sätt:
a)  Den förbättrar effektiv användning av råmaterial vid produktion, även genom minskad användning av primära råmaterial och ökad användning av biprodukter och avfall.
a)  Den förbättrar effektiv användning av råmaterial och resurser vid produktion, även genom minskad användning av primära råmaterial och ökad användning av biprodukter och sekundära råmaterial och därigenom stöder verksamhet som gäller avfall som upphört att vara avfall.
b)  Den ökar produkters hållbarhet, reparerbarhet, uppgraderbarhet eller återanvändbarhet.
b)  Den utformar, tillverkar och ökar användningen av produkter som är resurseffektiva, hållbara (bland annat i fråga om livslängd och frånvaro av planerat åldrande), reparerbara, återanvändbara och uppgraderingsbara.
c)  Den ökar produkters återvinningsbarhet, inklusive av enskilda material som ingår i produkter, bland annat genom att ersätta eller att minska användningen av produkter och material som inte går att återvinna.
c)  Den förebygger avfall och ökar produkters återanvändbarhet och återvinningsbarhet, inklusive av enskilda material som ingår i produkter, bland annat genom att ersätta eller att minska användningen av produkter och material som inte går att återvinna.
d)  Den minskar innehållet av farliga ämnen i material och produkter.
d)  Den minskar innehållet av farliga ämnen och ersätter ämnen som inger mycket stora betänkligheter i material och produkter i enlighet med harmoniserade rättsliga krav fastställda på EU-nivå, särskilt bestämmelserna i EU-lagstiftningen om säker hantering av ämnen, material och produkter samt avfall.
e)  Den förlänger användningen av produkter, även genom ökad återanvändning, återtillverkning, uppgradering, reparation och delning av produkter bland konsumenter.
e)  Den förlänger användningen av produkter, även genom ökad återanvändning, återtillverkning, uppgradering, reparation och delning av produkter bland konsumenter.
f)  Den ökar användningen av sekundära råmaterial och kvaliteten på dessa, även genom en högkvalitativ återvinning av avfall.
f)  Den ökar användningen av sekundära råmaterial och kvaliteten på dessa, även genom en högkvalitativ återvinning av avfall.
g)  Den minskar avfallsgenereringen.
g)  Den minskar avfallsgenereringen, inklusive avfallsgenereringen i processer inom industriproduktion, mineralutvinning, tillverkning och bygg- och rivningsverksamhet.
h)  Den ökar förberedelse för återanvändning och återvinning av avfall.
h)  Den ökar förberedelse för återanvändning och återvinning av avfall i enlighet med avfallshierarkin.
ha)   Den ökar utvecklingen av sådan infrastruktur för avfallshantering som krävs för förebyggande, återanvändning och återvinning.
i)  Den undviker förbränning och deponering av avfall.
i)  Den undviker förbränning, bortskaffande och deponering av avfall i enlighet med avfallshierarkin.
j)  Den undviker och sanerar efter skräp och andra föroreningar som orsakas av felaktig avfallshantering.
j)  Den undviker, minskar och sanerar efter skräp och andra föroreningar, inklusive förebyggande och minskning av marint skräp, som orsakas av felaktig avfallshantering.
ja)   Den minskar generering av livsmedelsavfall i primärproduktionen, inom bearbetning och tillverkning, i detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, i restauranger och cateringtjänster samt i hushållen.
k)  Den använder naturliga energiresurser på ett effektivt sätt.
k)  Den använder naturliga energiresurser, råvaror, vatten och mark på ett effektivt sätt.
ka)  Den främjar en bioekonomi genom hållbar användning av förnybara källor för produktion av material och varor.
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till den cirkulära ekonomin och till förebyggande och återvinning av avfall,
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier, baserade på kommissionens indikatorer för cirkulär ekonomi, för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till den cirkulära ekonomin och till förebyggande och återvinning av avfall,
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier, baserade på kommissionens indikatorer för cirkulär ekonomi, för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier, baserade på kommissionens indikatorer för cirkulär ekonomi, som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2021 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2021.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2021 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2021.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 10
Artikel 10
Artikel 10
Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar
Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar
1.  En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar om den verksamheten bidrar till en hög nivå av miljöskydd mot föroreningar på något av följande sätt:
1.  En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar om den verksamheten bidrar väsentligt till miljöskydd mot föroreningar på något av följande sätt:
a)  Den minskar andra förorenande utsläpp än växthusgaser till luft, vatten och mark.
a)  Den minskar andra förorenande utsläpp än växthusgaser till luft, vatten och mark.
b)  Den förbättrar luft-, vatten- och markkvaliteten i områden där den ekonomiska verksamheten utförs samtidigt som den minimerar den negativa inverkan på, och riskerna för, människors hälsa och miljön.
b)  Den förbättrar luft-, vatten- och markkvaliteten i områden där den ekonomiska verksamheten utförs samtidigt som den minimerar den negativa inverkan på, och riskerna för, människors hälsa och miljön.
c)  Den minimerar påtagligt de negativa effekterna på människors hälsa och miljön i samband med framställning och användning av kemikalier.
c)  Den minimerar påtagligt de negativa effekterna på människors hälsa och miljön i samband med framställning och användning av kemikalier.
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar,
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar,
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2021 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2021.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2021 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2021.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 11
Artikel 11
Artikel 11
Väsentligt bidrag till skydd av sunda ekosystem
Väsentligt bidrag till skydd av biologisk mångfald och sunda ekosystem eller till återställande av skadade ekosystem
1.  För tillämpningen av denna förordning ska en ekonomisk verksamhet anses bidra väsentligt till sunda ekosystem om den verksamheten väsentligen bidrar till att skydda, bevara och öka den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i linje med unionens relevanta lagstiftningsinstrument och andra instrument, på något av följande sätt:
1.  För tillämpningen av denna förordning ska en ekonomisk verksamhet anses bidra väsentligt till biologisk mångfald och sunda ekosystem eller återställande av skadade ekosystem om den verksamheten väsentligen bidrar till att skydda, bevara och öka eller återställa den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i linje med unionens relevanta lagstiftningsinstrument och andra instrument, på något av följande sätt:
a)  Naturskydd (livsmiljöer, arter), skydd, återställande och förbättring av ekosystemens tillstånd och deras kapacitet att tillhandahålla tjänster.
a)  Naturskyddsåtgärder för att upprätthålla eller återställa livsmiljöer och arter av vilda djur och växter till gynnsam bevarandestatus för att nå tillräckliga populationer av naturligt förekommande arter och åtgärder för att skydda, återställa och förbättra ekosystemens tillstånd och deras kapacitet att tillhandahålla tjänster.
b)  Hållbar markförvaltning, bland annat lämpligt skydd av markens biologiska mångfald, neutralitet i fråga om markförsämring och efterbehandling av förorenade områden.
b)  Hållbar markförvaltning, bland annat lämpligt skydd av markens biologiska mångfald, neutralitet i fråga om markförsämring och efterbehandling av förorenade områden.
c)  Hållbara jordbruksmetoder, inklusive sådana som bidrar till att stoppa eller förhindra avskogning och förlust av livsmiljöer.
c)  Hållbara jordbruksmetoder, inklusive sådana som bidrar till att stoppa eller förhindra avskogning och förlust av livsmiljöer.
d)  Hållbart skogsbruk.
d)  Hållbart skogsbruk, med beaktande av EU:s timmerförordning, EU:s förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, EU-direktivet om förnybar energi och tillämplig nationell lagstiftning, som är i linje med dessa och slutsatserna från ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa.
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
2.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till skyddet av sunda ekosystem,
a)  komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till skyddet av biologisk mångfald och sunda ekosystem eller återställande av skadade ekosystem,
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
b)  komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier baserade på indikatorer för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken indikatorbaserade granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
3.  Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2022 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2022.
4.  Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2022 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2022.
Ändringar 48 och 101
Förslag till förordning
Artikel 12
Artikel 12
Artikel 12
Avsevärd skada på miljömål
Avsevärd skada på miljömål
Med avseende på artikel 3 b ska en ekonomisk verksamhet anses orsaka avsevärd skada på
1.   Med avseende på artikel 3 b ska en ekonomisk verksamhet, med beaktande av hela dess livscykel, anses orsaka avsevärd skada på
a)  begränsningen av klimatförändringarna, om den verksamheten leder till avsevärda växthusgasutsläpp,
a)  begränsningen av klimatförändringarna, om den verksamheten leder till avsevärda växthusgasutsläpp,
b)  anpassning till klimatförändringarna, om den verksamheten leder till större negativ inverkan på det nuvarande och förväntade klimatet, på och bortom den naturliga och bebyggda miljö där verksamheten bedrivs,
b)  anpassning till klimatförändringarna, om den verksamheten leder till större negativ inverkan på det nuvarande och förväntade klimatet, på och bortom den naturliga och bebyggda miljö där verksamheten bedrivs,
c)  en hållbar användning och skyddet av vatten och marina resurser, om den verksamheten avsevärt skadar den goda statusen i unionens vattenförekomster, inbegripet färskvatten, vatten i övergångszon och kustvatten, eller den goda miljöstatusen hos unionens marina vatten,
c)  en hållbar användning och skyddet av vatten och marina resurser, om den verksamheten avsevärt skadar den goda statusen i unionens vattenförekomster, inbegripet färskvatten, vatten i övergångszon och kustvatten, eller den goda miljöstatusen hos unionens marina vatten, i enlighet med direktiven 2000/60/EG och 2008/56/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område,
d)  den cirkulära ekonomin och förebyggandet och återvinningen av avfall, om den verksamheten leder till avsevärd ineffektivitet med avseende på användningen av material på ett eller flera stadier av produkternas livscykel, inklusive gällande produkternas hållbarhet, reparerbarhet, uppgraderbarhet, återanvändbarhet eller återvinningsbarhet, eller om den verksamheten leder till en avsevärd ökning av generering, förbränning eller deponering av avfall,
d)  den cirkulära ekonomin och förebyggandet och återvinningen av avfall, om den verksamheten leder till avsevärd ineffektivitet med avseende på användningen av material och resurser, såsom icke förnybar energi, råvaror, vatten och mark, direkt eller indirekt i olika stadier av produkternas livscykel, inklusive ineffektivitet kopplat till delar som utformats för att begränsa produkters livstid, inklusive gällande produkternas hållbarhet, reparerbarhet, uppgraderbarhet, återanvändbarhet eller återvinningsbarhet, eller om den verksamheten leder till en avsevärd ökning av generering, förbränning eller deponering av avfall,
e)  förebyggande och begränsning av föroreningar, om den verksamheten leder till en avsevärd ökning av utsläppen till luft, vatten och mark jämfört med situationen innan denna verksamhet inleddes,
e)  förebyggande och begränsning av föroreningar, om den verksamheten leder till en avsevärd ökning av utsläppen till luft, vatten och mark jämfört med situationen innan denna verksamhet inleddes,
f)  sunda ekosystem, om den verksamheten avsevärt skadar ekosystemens goda tillstånd.
f)  sunda ekosystem, om den verksamheten avsevärt skadar ekosystemens goda tillstånd och resiliens, inklusive biologisk mångfald och markanvändning.
1a.   Vid bedömningen av en ekonomisk verksamhet i förhållande till kriterierna a–f ska man ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens egen miljöpåverkan, liksom miljöpåverkan av de produkter och tjänster som tillhandahålls genom den ekonomiska verksamheten, under hela deras livscykel och om så är nödvändigt i hela värdekedjan.
Ändringar 49, 70, 72 och 93
Förslag till förordning
Artikel 13
Artikel 13
Artikel 13
Minimigarantier
Minimigarantier
De minimigarantier som avses i artikel 3 c ska vara förfaranden som genomförs av det företag som bedriver en ekonomisk verksamhet för att säkerställa att principerna och rättigheterna i de åtta grundläggande konventioner som tas upp i Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet iakttas, nämligen: rätten att inte utsättas för tvångsarbete, föreningsfriheten, arbetstagarnas rätt att organisera sig, rätten till kollektiva förhandlingar, lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, icke-diskriminering gällande möjligheter och behandling med avseende på sysselsättning och anställning, liksom rätten att inte utsättas för barnarbete.
De minimigarantier som avses i artikel 3 c ska vara förfaranden som genomförs av det företag som bedriver en ekonomisk verksamhet för att säkerställa efterlevnad av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, inklusive principerna och rättigheterna i de åtta grundläggande konventioner som tas upp i Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet och i internationella regelverket för mänskliga rättigheter.
Kommissionen ska senast den 31 december 2021 göra en konsekvensbedömning av konsekvenserna och lämpligheten av en översyn av denna förordning, så att den inbegriper andra minimigarantier som det företag som bedriver en ekonomisk verksamhet måste följa för att fastställa att den ekonomiska verksamheten är miljömässigt hållbar.
Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna artikel genom en delegerad akt i vilken de kriterier som avgör om kraven i denna artikel är uppfyllda anges. Kommissionen ska vid utarbetandet av den delegerade akten beakta principerna i bilaga Ia. Kommissionen ska anta den delegerade akten senast den 31 december 2020.
Ändringar 50, 73, 74, 75 och 104
Förslag till förordning
Artikel 14
Artikel 14
Artikel 14
Krav för tekniska granskningskriterier
Krav för tekniska granskningskriterier
1.  De tekniska granskningskriterier som antas i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska
1.  De tekniska granskningskriterier som antas i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska
-a)  baseras på harmoniserade indikatorer som mäter miljöpåverkan med hjälp av den harmoniserade livscykelanalysen,
a)  identifiera de mest relevanta potentiella bidragen till det särskilda miljömålet, inte bara med hänsyn tagen till de kortsiktiga, utan även de långsiktiga, effekterna av en specifik ekonomisk verksamhet,
a)  identifiera de mest relevanta potentiella bidragen till det särskilda miljömålet, inte bara med hänsyn tagen till de kortsiktiga, utan även de långsiktiga, effekterna av en specifik ekonomisk verksamhet,
b)  specificera de minimikrav som måste uppfyllas för att undvika avsevärd skada på något av de berörda miljömålen,
b)  specificera de minimikrav som måste uppfyllas för att undvika avsevärd skada på något av de berörda miljömålen,
c)  vara kvalitativa eller kvantitativa, eller båda delar, och innehålla tröskelvärden där så är möjligt,
c)  vara kvalitativa eller kvantitativa, eller båda delar, och innehålla tröskelvärden där så är möjligt,
d)  om lämpligt, bygga på unionens märknings- och certifieringssystem, unionens metoder för att bedöma miljöavtryck och unionens statistiska klassifikationssystem, och ta hänsyn till all relevant befintlig unionslagstiftning,
d)  om lämpligt, bygga på unionens märknings- och certifieringssystem, unionens metoder för att bedöma miljöavtryck och unionens statistiska klassifikationssystem, och ta hänsyn till all relevant befintlig unionslagstiftning, samtidigt som medlemsstaternas behörighet erkänns,
e)  vara baserade på entydiga vetenskapliga bevis och i förekommande fall beakta försiktighetsprincipen i artikel 191 i EUF-fördraget,
e)  vara baserade på entydiga vetenskapliga bevis och följa försiktighetsprincipen i artikel 191 i EUF-fördraget,
f)  ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens egen miljöpåverkan, liksom miljöpåverkan av de produkter och tjänster som tillhandahålls genom den ekonomiska verksamheten, framför allt genom att beakta deras framställning, användning och slutet på deras livscykel,
f)  ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens egen miljöpåverkan, liksom miljöpåverkan av de produkter och tjänster som tillhandahålls genom den ekonomiska verksamheten, under hela deras livscykel och om så är nödvändigt i hela värdekedjan, genom att beakta deras framställning, från bearbetning av råvaror till slutprodukten, användning, slutet på deras livscykel och återvinning,
fa)   ta hänsyn till kostnaden för att inte agera, baserat på Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030,
g)  ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens karaktär och omfattning,
g)  ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens karaktär och omfattning, och till om en verksamhet håller på att övergå till en hållbarare form och/eller drift, genom forsknings- och innovationsprojekt, särskilda tidsplaner för och vägar mot denna övergång,
h)  ta hänsyn till den potentiella inverkan på likviditeten på marknaden, risken för att vissa tillgångar blir strandade som en följd av att de förlorar värde på grund av övergången till en mer hållbar ekonomi, liksom risken för att skapa inkonsekventa incitament,
h)  ta hänsyn till risken för att vissa tillgångar blir strandade som en följd av att de förlorar värde på grund av övergången till en mer hållbar ekonomi, liksom risken för att skapa inkonsekventa incitament,
ha)   vara lätta att tillämpa och inte leda till onödiga administrativa bördor ur ett efterlevnadsperspektiv,
i)  omfatta alla relevanta ekonomiska verksamheter inom en specifik sektor och säkerställa att de verksamheterna behandlas lika om de i lika hög grad bidrar till ett eller flera av miljömålen, för att undvika en snedvridning av konkurrensen på marknaden,
i)  omfatta alla relevanta ekonomiska verksamheter inom en ekonomisk makrosektor och säkerställa att de verksamheterna behandlas lika i fråga om sina hållbarhetsrisker om de i lika hög grad bidrar till ett eller flera av miljömålen och inte har en betydande negativ inverkan på de andra miljömålen enligt artiklarna 3 och 12, för att undvika en snedvridning av konkurrensen på marknaden,
j)  fastställas med tanke på att underlätta kontrollen av efterlevnaden av dessa kriterier när helst detta är möjligt.
j)  fastställas med tanke på att underlätta kontrollen av efterlevnaden av dessa kriterier när helst detta är möjligt.
2.  De tekniska granskningskriterier som avses i punkt 1 ska också inkludera kriterier för verksamheter som rör övergången till ren energi, i synnerhet energieffektivitet och förnybar energi, i den utsträckning de väsentligen bidrar till något av miljömålen.
2.  De tekniska granskningskriterier som avses i punkt 1 ska också inkludera indikatorbaserade kriterier för verksamheter som rör övergången till ren energi i riktning mot nettonollutsläpp av växthusgaser, i synnerhet energieffektivitet och förnybar energi, i den utsträckning de väsentligen bidrar till något av miljömålen.
2a.   De tekniska granskningskriterierna ska säkerställa att elproduktionsverksamhet som använder fasta fossila bränslen inte betraktas som miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet.
2b.   Kriterierna för teknisk granskning ska säkerställa att ekonomisk verksamhet som bidrar till koldioxidintensiva inlåsningseffekter inte betraktas som miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet.
2c.   Kriterierna för teknisk granskning ska säkerställa att kraftproduktion som ger upphov till icke förnybart avfall inte betraktas som miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet.
3.  De tekniska granskningskriterier som avses i punkt 1 ska även inkludera kriterier för verksamheter som rör övergången till ren eller klimatneutral mobilitet, även genom trafikomställning, effektivitetsåtgärder och alternativa bränslen, i den utsträckning de väsentligen bidrar till något av miljömålen.
3.  De tekniska granskningskriterier som avses i punkt 1 ska även inkludera kriterier för verksamheter som rör övergången till ren eller klimatneutral mobilitet, även genom trafikomställning, effektivitetsåtgärder och alternativa bränslen, i den utsträckning de väsentligen bidrar till något av miljömålen.
3a.  Om flertalet företag som bedriver en särskild ekonomisk verksamhet uppenbarligen håller på att gå över till att göra verksamheten hållbar kan granskningskriterierna ta hänsyn till detta. Att en sådan övergång pågår kan påvisas bl.a. genom fortlöpande forsknings- och utvecklingsinsatser, stora investeringsprojekt inom ny och mer hållbar teknik eller konkreta övergångsplaner som befinner sig åtminstone i ett tidigt skede av genomförandet.
4.  Kommissionen ska regelbundet se över de granskningskriterier som avses i punkt 1 och, om så är lämpligt, ändra de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning i linje med vetenskapliga och tekniska framsteg.
4.  Kommissionen ska regelbundet se över de granskningskriterier som avses i punkt 1 och, om så är lämpligt, ändra de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning i linje med vetenskapliga och tekniska framsteg.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 15
Artikel 15
Artikel 15
Plattform för hållbar finansiering
Plattform för hållbar finansiering
1.  Kommissionen ska upprätta en plattform för hållbar finansiering bestående av
1.  Kommissionen ska upprätta en plattform för hållbar finansiering vars sammansättning ska säkerställa balans, ett brett spektrum av åsikter och jämställdhet. Den ska på ett välavvägt sätt bestå av företrädare från följande grupper:
a)  representanter från
a)  representanter från
i)  Europeiska miljöbyrån,
i)  Europeiska miljöbyrån,
ii)  de europeiska tillsynsmyndigheterna,
ii)  de europeiska tillsynsmyndigheterna,
iii)  Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden,
iii)  Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden,
iiia)   Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,
iiib)   European Financial Reporting Advisory Group (Efrag),
b)  experter som representerar privata berörda parter,
b)  experter som representerar privata berörda parter, inklusive finansmarknadsaktörer och andra marknadsaktörer och verksamhetssektorer som företräder relevanta näringsgrenar,
ba)   experter som företräder det civila samhället, inbegripet med sakkunskap i miljöfrågor, sociala frågor och arbetsmarknads- och styrningsfrågor.
c)  experter som utsetts för sina personliga egenskaper, med styrkt kunskap och erfarenhet inom de områden som omfattas av denna förordning.
c)   experter som företräder den akademiska världen, däribland universitet, forskningsinstitut och tankesmedjor, inbegripet med övergripande sakkunskap.
1a.   De experter som avses i led b och c ska utses i enlighet med artikel 237 i budgetförordningen och ska ha styrkt kunskap och erfarenhet inom de områden som omfattas av denna förordning, särskilt hållbarhet i finanssektorn.
1b.   Europaparlamentet och rådet ska i vederbörlig ordning och vid lämplig tidpunkt informeras om urvalsförfarandet för experter till plattformen.
2.  Plattformen för hållbar finansiering ska
2.  Plattformen för hållbar finansiering ska
-a)   ge kommissionen råd om inrättandet av de harmoniska indikatorer som avses i artikel 14.1a och det möjliga behovet av att uppdatera dem; i samband med detta ska den använda sig av det arbete som utförs av relevanta enheter och initiativ inom unionen, särskilt ramen för övervakning av den cirkulära ekonomin,
a)  ge kommissionen råd om de tekniska granskningskriterier som avses i artikel 14 och det möjliga behovet av att uppdatera de kriterierna,
a)  ge kommissionen råd om de tekniska granskningskriterier som avses i artikel 14 och det möjliga behovet av att uppdatera de kriterierna,
b)  analysera de tekniska granskningskriteriernas inverkan i fråga om potentiella kostnader och fördelar med deras tillämpning,
b)  analysera de tekniska granskningskriteriernas inverkan i fråga om potentiella kostnader och fördelar med deras tillämpning, på grundval av data och vetenskaplig forskning närhelst detta finns tillgängligt,
c)  hjälpa kommissionen att analysera begäranden från berörda parter om att ta fram eller revidera tekniska granskningskriterier för en viss ekonomisk verksamhet,
c)  hjälpa kommissionen att analysera begäranden från berörda parter om att ta fram eller revidera tekniska granskningskriterier för en viss ekonomisk verksamhet, på grundval av data och vetenskaplig forskning närhelst detta finns tillgängligt; slutsatserna av dessa analyser ska med nödvändig skyndsamhet offentliggöras på kommissionens webbplats.
d)  ge kommissionen råd om de tekniska granskningskriteriernas lämplighet när det gäller andra möjliga användningsområden,
d)  på begäran från kommissionen eller Europaparlamentet ge kommissionen eller Europaparlamentet råd om de tekniska granskningskriteriernas lämplighet när det gäller andra möjliga användningsområden,
da)   i samarbete med Efrag ge kommissionen råd om utarbetandet av standarder för hållbarhetsredovisning och integrerade rapporteringsstandarder för företag och finansmarknadsaktörer, bland annat genom en översyn av direktiv 2013/34/EU,
e)  regelbundet övervaka och rapportera till kommissionen om kapitalflöden mot hållbara investeringar,
e)  regelbundet övervaka och rapportera till kommissionen om trenderna på EU-nivå och medlemsstatsnivå när det gäller kapitalflöden från ekonomisk verksamhet med negativ inverkan på miljömässig hållbarhet mot hållbara investeringar, på grundval av data och vetenskaplig forskning närhelst detta finns tillgängligt,
f)  ge kommissionen råd om det möjliga behovet av att ändra denna förordning.
f)  ge kommissionen råd om det möjliga behovet av att ändra denna förordning, särskilt vad gäller relevansen hos och kvaliteten på data och sätt att minska den administrativa bördan,
fa)   bidra till utvärdering och utveckling av bestämmelser om och politik för hållbar finansiering, inbegripet politisk samstämmighet,
fb)  bistå kommissionen i fastställandet av eventuella sociala mål.
2a.   Plattformen ska ta vederbörlig hänsyn till relevanta uppgifter och relevant vetenskaplig forskning vid utförandet av dessa uppgifter. Den får inom ramen för sitt mandat genomföra offentliga samråd för att inhämta synpunkter från berörda parter om särskilda frågor.
3.  Plattformen för hållbar finansiering ska ledas av kommissionen.
3.  Plattformen för hållbar finansiering ska ledas av kommissionen och konstitueras i enlighet med kommissionens övergripande regler för expertgrupper. Kommissionen ska offentliggöra plattformens analyser, synpunkter, rapporter och protokoll på sin webbplats.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 16
Artikel 16
Artikel 16
Utövande av delegeringen
Utövande av delegeringen
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.3, 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med [den dag då denna förordning träder i kraft].
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.3, 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med [den dag då denna förordning träder i kraft].
3.  Den delegering av befogenheter som avses i punkt 2 kan när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenheter som avses i punkt 2 kan när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. Kommissionen ska som ett led i utarbetandet av delegerade akter genomföra lämpliga samråd och bedömningar av de föreslagna politiska alternativen.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.3, 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.3, 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2, 11.2, 12.2 och 13.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändringar 53 och 105
Förslag till förordning
Artikel 17
Artikel 17
Artikel 17
Översynsklausul
Översynsklausul
1.  Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning. I rapporten ska följande utvärderas:
1.  Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en rapport om tillämpningen och konsekvenserna av denna förordning. I rapporten ska följande utvärderas:
a)  Hur genomförandet av denna förordning fortskrider med avseende på utvecklingen av tekniska granskningskriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.
a)  Hur genomförandet av denna förordning fortskrider med avseende på utvecklingen av tekniska indikatorbaserade granskningskriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.
b)  Det möjliga behovet av att se över kriterierna i denna förordning för att betrakta en ekonomisk verksamhet som miljömässigt hållbar.
b)  Det möjliga behovet av att se över kriterierna och förteckningen över indikatorer i denna förordning för att betrakta en ekonomisk verksamhet som miljömässigt hållbar för att underlätta innovation och övergången till hållbarhet.
c)  Om det är lämpligt att utvidga denna förordnings tillämpningsområde till att omfatta andra hållbarhetsmål, framför allt sociala mål.
c)  Om det är lämpligt att utvidga denna förordnings tillämpningsområde till att omfatta andra hållbarhetsmål, framför allt sociala mål.
d)  Användningen av definitionen av miljömässigt hållbara investeringar i unionsrätten, och på medlemsstatsnivå, inklusive om det är lämpligt att inrätta en mekanism för att kontrollera efterlevnaden av kriterierna i denna förordning.
d)  Användningen av definitionen av miljömässigt hållbara investeringar och investeringar med negativ miljöpåverkan i unionsrätten, och på medlemsstatsnivå, inklusive om det är lämpligt att se över eller inrätta ytterligare en mekanism för att kontrollera efterlevnaden av de indikatorbaserade kriterierna i denna förordning.
da)   Taxonomins ändamålsenlighet när det gäller att leda över privata investeringar till hållbara verksamheter.
1a.  Kommissionen ska senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år se över tillämpningsområdet för denna förordning, om den skapar en alltför stor administrativ börda eller om nödvändiga uppgifter för finansmarknadsaktörerna inte är tillräckligt tillgängliga.
2.  Rapporten ska skickas till Europaparlamentet och till rådet. Kommissionen ska, när så är lämpligt, lägga fram åtföljande förslag.
2.  Rapporterna ska skickas till Europaparlamentet och till rådet. Kommissionen ska, när så är lämpligt, lägga fram åtföljande lagstiftningsförslag.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 103.
(2) EUT C 86, 7.3.2019, s. 24.

Senaste uppdatering: 1 april 2019Rättsligt meddelande