Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0254(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0412/2018

Ingivna texter :

A8-0412/2018

Debatter :

PV 11/12/2018 - 22
CRE 11/12/2018 - 22
PV 17/04/2019 - 23
CRE 17/04/2019 - 23

Omröstningar :

PV 12/12/2018 - 19.1
CRE 12/12/2018 - 19.1
PV 18/04/2019 - 10.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0516
P8_TA(2019)0430

Antagna texter
PDF 281kWORD 92k
Torsdagen den 18 april 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
Europeiska försvarsfonden ***I
P8_TA(2019)0430A8-0412/2018
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 18 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska försvarsfonden (COM(2018)0476 – C8–0268/2018 – 2018/0254(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0476),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 173.3, 182.4, 183 och 188 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0268/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 12 december 2018(1),

–  med beaktande av skrivelsen av den 25 januari 2019 från sin talman till utskottsordförandena, med en beskrivning av parlamentets strategi avseende de sektorsspecifika programmen inom den fleråriga budgetramen efter år 2020,

–  med beaktande av skrivelsen av den 1 april 2019 från rådet till Europaparlamentets talman, med bekräftelse av den gemensamma överenskommelse som medlagstiftarna nått inom ramen för förhandlingarna,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0412/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 110, 22.3.2019, s. 75.
(2) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna antagna den 12 december 2018 (Antagna texter, P8_TA(2018)0516).


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 18 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../… om inrättande av Europeiska försvarsfonden
P8_TC1-COD(2018)0254

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 173.3, 182.4 och 183 samt artikel 188 andra stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(1), och

av följande skäl:

(-1b)  Unionens geopolitiska kontext har förändrats dramatiskt under det senaste årtiondet. Situationen i Europas grannregioner är instabil, och unionen konfronteras med en komplex och svårhanterad närmiljö där nya hot såsom hybrid- och it-angrepp växer fram i kombination med mer konventionella utmaningar på väg tillbaka. I denna situation anser både medborgarna i Europa och deras politiska ledare att mer måste göras kollektivt på försvarsområdet.

(-1c)  Försvarssektorn präglas av ökande kostnader för försvarsutrustning och höga kostnader för forskning och utveckling (FoU), och dessa kostnader begränsar inledandet av nya försvarsprogram och påverkar direkt konkurrenskraften och innovationskapaciteten för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Mot bakgrund av denna kostnadseskalering bör utvecklingen av en ny generation större försvarssystem och ny försvarsteknik stödjas på unionsnivå i syfte att öka samarbetet mellan medlemsstaterna kring investeringar i försvarsmateriel.

(1)  I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, stimulera och befästa medlemsstaternas samarbetsinriktade insatser för att utveckla försvarsteknisk och försvarsindustriell kapacitet som svar på säkerhetsutmaningar, liksom att främja en konkurrenskraftig, innovativ och effektiv europeisk försvarsindustri i hela unionen och utanför den, och därmed också stödja skapandet av en mer integrerad försvarsmarknad i Europa och främja spridningen på den inre marknaden av europeiska försvarsprodukter och europeisk försvarsteknik, så att beroendet av källor utanför EU minskar. Där föreslogs i synnerhet att en europeisk försvarsfond (nedan kallad fonden) skulle inrättas för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling i fråga om försvarsprodukter och försvarsteknik, och därmed främja synergieffekter och kostnadseffektivitet, och att medlemsstaternas gemensamma inköp och underhåll av försvarsutrustning skulle främjas. Denna fond skulle komplettera den nationella finansiering som redan används för detta ändamål och skulle fungera som incitament för medlemsstaterna att samarbeta och öka sina försvarsinvesteringar. Fonden skulle stödja samarbete under hela livscykeln för försvarsprodukter och försvarsteknik.

(2)  Fonden skulle bidra till upprättandet av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell ▌bas och gå hand i hand med unionens initiativ för en mer integrerad europeisk försvarsmarknad, särskilt de två direktiv(2) om upphandling respektive överföring av försvarsrelaterade produkter inom EU som antogs 2009.

(3)  I enlighet med ett integrerat tillvägagångssätt och i syfte att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri bör en europeisk försvarsfond inrättas. Fonden bör syfta till att stärka konkurrenskraften, innovationen, effektiviteten och det tekniska oberoendet hos unionens försvarsindustri och därigenom bidra till unionens strategiska oberoende genom stöd till gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna och samarbete mellan företag, forskningscentrum, nationella förvaltningar, internationella organisationer och universitet i hela unionen i forskningsfasen och i utvecklingsfasen för försvarsprodukter och försvarsteknik. För att uppnå mer innovativa lösningar och en öppen inre marknad bör fonden stödja och underlätta ett utökat gränsöverskridande samarbete med små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag inom försvarsindustrin.

Inom unionen kartläggs brister som rör gemensam kapacitet på försvarsområdet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, särskilt genom ▌kapacitetsutvecklingsplanen, medan man i den överbryggande strategiska forskningsagendan också identifierar gemensamma mål för försvarsforskningen. Andra unionsprocesser, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och permanent strukturerat samarbete, kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom kartläggning och vidareutveckling av möjligheter till fördjupat samarbete i syfte att förverkliga EU:s ambitioner på säkerhets- och försvarsområdet. När så är lämpligt får hänsyn tas även till regionala och internationella prioriteringar, däribland inom ramen för Nato, om de är förenliga med unionens prioriteringar och inte hindrar någon medlemsstat eller något associerat land från att delta, samtidigt som man också tar hänsyn till att onödig överlappning bör undvikas.

(4)  Forskningsfasen är ▌avgörande ▌, eftersom den är en förutsättning för den europeiska industrins kapacitet och oberoende för produktutveckling och medlemsstaternas oberoende som slutanvändare av försvarsprodukter och försvarsteknik. Forskningsfasen kopplad till utveckling av försvarskapacitet kan innebära stora risker, särskilt risker som hänger samman med låg mognadsgrad och banbrytande teknik. Utvecklingsfasen, som vanligtvis följer på forskningsfasen, medför också stora risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften och innovationen inom unionens försvarsindustri. Fonden bör därför främja kopplingen mellan forskningsfasen och utvecklingsfasen.

(5)  Fonden bör inte stödja grundforskning, som i stället bör stödjas genom andra program, men kan omfatta försvarsinriktad grundläggande forskning som sannolikt kommer att utgöra grunden för en lösning på erkända eller förväntade problem eller tillvaratagande av möjligheter.

(6)  Fonden skulle kunna stödja åtgärder som omfattar både nya produkter och ny teknik samt uppgradering av befintliga produkter och befintlig teknik. Åtgärder för uppgradering av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik bör vara stödberättigade endast om redan befintlig information som behövs för att genomföra åtgärden inte är föremål för någon begränsning av icke-associerade tredjeländer eller enheter i icke-associerade tredjeländer på ett sådant sätt att åtgärden inte kan genomföras. Vid ansökan om unionsfinansiering bör de rättliga enheterna vara skyldiga att lämna relevant information som styrker avsaknaden av begränsningar. Om sådan information saknas bör unionsfinansiering inte vara möjlig.

(6a)   Fonden bör ge ekonomiskt stöd till åtgärder som gynnar utvecklingen av banbrytande försvarsteknik. Eftersom banbrytande teknik kan bygga på koncept eller idéer från icke-traditionella aktörer på försvarsområdet bör fonden ge utrymme för tillräcklig flexibilitet när det gäller samråd med intressenter och genomförandet av sådana åtgärder.

(7)  För att unionens och dess medlemsstaters internationella skyldigheter ska respekteras vid genomförandet av denna förordning bör åtgärder som rör produkter eller teknik som det enligt internationell rätt är förbjudet att använda, utveckla eller framställa inte stödjas ekonomiskt genom fonden. I detta avseende bör även stödberättigande för åtgärder som avser nya försvarsprodukter eller ny försvarsteknik ▌vara beroende av utvecklingen i internationell rätt. Utan att det påverkar möjligheten att tillhandahålla finansiering för åtgärder för utveckling av system för tidig varning och motåtgärder för försvarsändamål bör åtgärder för att utveckla dödliga autonoma vapen utan möjlighet till meningsfull mänsklig kontroll över urvals- och uppdragsbeslut vid anfall mot människor inte heller berättiga till finansiellt stöd från fonden.

(8)  Svårigheten att komma överens om krav för konsoliderad försvarskapacitet och gemensamma tekniska specifikationer eller standarder hämmar det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan rättsliga enheter som är etablerade i olika medlemsstater. Avsaknaden av sådana krav, specifikationer och standarder har medfört ökad uppsplittring av försvarssektorn, teknisk komplexitet, fördröjningar och kostnadsökningar, onödig överlappning samt minskad interoperabilitet. En överenskommelse om gemensamma tekniska specifikationer bör vara en förutsättning för åtgärder som omfattar en högre grad av teknisk mognad. ▌Verksamhet ▌som utmynnar i krav på gemensam försvarskapacitet ▌samt verksamhet som syftar till att stödja utarbetandet av en gemensam definition av tekniska specifikationer eller standarder bör också kunna få stöd genom fonden, i synnerhet om den främjar interoperabilitet.

(9)  Eftersom syftet med fonden är att främja konkurrenskraft, effektivitet och innovation inom unionens försvarsindustri genom stöd och komplement till samarbetsinriktad försvarsforskning och teknisk verksamhet samt att minska riskerna i utvecklingsfasen av samarbetsprojekt, bör åtgärder kopplade till forskningen om och utvecklingen av en försvarsprodukt eller försvarsteknik kunna få stöd från fonden. Detta bör också gälla för uppgradering, inklusive interoperabilitet, av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik.

(10)  Eftersom syftet med fonden i synnerhet är att fördjupa samarbetet mellan rättsliga enheter och EU:s medlemsstater bör en åtgärd kunna finansieras ▌om den genomförs genom samarbete inom ett konsortium mellan minst tre rättsliga enheter som är baserade i minst tre olika medlemsstater eller associerade länder. Minst tre av dessa stödberättigade ▌enheter som är etablerade i minst två olika medlemsstater eller associerade länder bör varken direkt eller indirekt stå under ▌ kontroll av samma enhet eller kontrollera varandra. I detta sammanhang avses med kontroll förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter. Med hänsyn till de särdrag som kännetecknar banbrytande försvarsteknik, liksom studier, skulle denna verksamhet kunna utföras av en enda rättslig enhet. För att öka samarbetet mellan medlemsstaterna kan fonden också stödja gemensam förkommersiell upphandling.

(11)  I enlighet med [hänvisning som vid behov ska uppdateras i enlighet med ett nytt beslut om utomeuropeiska länder och territorier: artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU(3)] bör enheter som är etablerade i utomeuropeiska länder och territorier kunna få finansiering enligt fondens regler och mål och eventuella arrangemang som är tillämpliga på den medlemsstat till vilken det utomeuropeiska landet eller territoriet är kopplat.

(12)  Eftersom fonden syftar till att öka konkurrenskraften och effektiviteten ▌inom unionens försvarsindustri bör endast enheter som är etablerade i unionen eller i associerade länder som inte kontrolleras av icke-associerade tredjeländer eller icke-associerade enheter i tredjeländer i princip kunna få stöd. I detta sammanhang avses med kontroll förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter. För att säkerställa skyddet av väsentliga säkerhets- och försvarsintressen i unionen och dess medlemsstater bör dessutom infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och deras underleverantörer i de åtgärder som ekonomiskt stöds genom fonden inte vara belägna på icke-associerade tredjeländers territorier, och deras strukturer för verkställande ledning bör vara etablerade i unionen eller i ett associerat land. I enlighet därmed kan en enhet som är etablerad i ett icke-associerat tredjeland eller en enhet som är etablerad i unionen eller i ett associerat land men har sina strukturer för verkställande ledning i ett icke-associerat tredjeland inte vara en stödberättigad mottagare eller underleverantör som deltar i åtgärden. För att slå vakt om unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhets- och försvarsintressen bör dessa villkor för stödberättigande gälla också för finansiering som tillhandahålls genom upphandling, genom undantag från artikel 176 i budgetförordningen.

(13)  ▌Under vissa omständigheter bör det vara möjligt att medge undantag från principen att stödmottagare och deras underleverantörer som deltar i en åtgärd som stöds ekonomiskt genom fonden inte ▌kontrolleras av icke-associerade tredjeländer eller icke-associerade enheter i tredjeländer. I detta sammanhang bör rättsliga enheter som är etablerade i unionen eller i ett associerat land och som kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland eller en icke-associerad enhet i ett tredjeland kunna vara stödberättigade som mottagare eller underleverantörer som deltar i åtgärden, förutsatt att stränga villkor som rör unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen är uppfyllda. Sådana rättsliga enheters deltagande bör inte stå i strid med fondens mål. De sökande bör tillhandahålla all relevant information om den infrastruktur och de anläggningar, tillgångar och resurser som ska användas i åtgärden. Medlemsstaternas invändningar rörande försörjningstryggheten bör också beaktas i detta avseende.

(13-a)  Inom ramen för EU:s restriktiva åtgärder, som antas på grundval av artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215.2 i EUF-fördraget, får inga tillgångar eller ekonomiska resurser göras tillgängliga, direkt eller indirekt, till eller till förmån för utsedda juridiska personer, enheter eller organ. Sådana utsedda enheter och enheter som ägs eller kontrolleras av dem kan därför inte stödjas ekonomiskt genom fonden.

(13a)  Unionsfinansiering bör beviljas efter konkurrensutsatta ansökningsomgångar som utlyses i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (nedan kallad budgetförordningen)(4). Under vissa vederbörligen motiverade och exceptionella omständigheter får unionsfinansiering dock även beviljas i enlighet med artikel 195 e i budgetförordningen. Begreppet exceptionella omständigheter bör tolkas strikt, eftersom tilldelning av finansiering i enlighet med artikel 195 e i budgetförordningen utgör ett undantag från den allmänna regeln om konkurrensutsatta ansökningsomgångar. För att bidrag ska kunna beviljas utan en ansökningsomgång bör kommissionen, biträdd av en kommitté med företrädare för medlemsstaterna (nedan kallad kommittén), göra en bedömning av i vilken utsträckning den föreslagna åtgärden överensstämmer med fondens mål i fråga om gränsöverskridande industriell samverkan och konkurrens längs hela leveranskedjan.

(14)  Om ett konsortium vill delta i en stödberättigande åtgärd och unionens ekonomiska stöd ska lämnas i form av ett bidrag bör konsortiet utse en av sina medlemmar till samordnare och huvudsaklig kontaktpunkt.

(15)  Om en åtgärd som ekonomiskt stöds genom fonden leds av en projektledare som utsetts av medlemsstaterna eller associerade länder, bör kommissionen samråda med projektledaren innan den verkställer utbetalningen till stödmottagarna, så att projektledaren kan se till att stödmottagarna håller tidsfristerna. Projektledaren bör lämna ▌synpunkter till kommissionen om framstegen med åtgärden, så att kommissionen kan bekräfta huruvida villkoren för att verkställa utbetalningen är uppfyllda.

(15a)  Kommissionen bör genomföra fonden genom direkt förvaltning för största möjliga ändamålsenlighet och effektivitet samt säkerställa full överensstämmelse med andra unionsinitiativ. Därför bör kommissionen förbli ansvarig för urvals- och tilldelningsförfarandena, även när det gäller etikbedömningar. Kommissionen får dock i motiverade fall anförtro vissa genomförandeuppgifter för särskilda åtgärder som får ekonomiskt stöd genom fonden till sådana organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen. Detta kan till exempel vara fallet när en projektledare har utsetts av medlemsstater som samfinansierar en åtgärd, förutsatt att kraven i budgetförordningen är uppfyllda. Ett sådant anförtroende skulle bidra till att effektivisera förvaltningen av medfinansierade åtgärder och säkerställa en smidig samordning av finansieringsavtalet med det kontrakt som undertecknats mellan konsortiet och den projektledare som utsetts av de medlemsstater som samfinansierar åtgärden.

(16)  För att de finansierade åtgärderna ska bli ekonomiskt bärkraftiga måste de sökande visa att de kostnader för åtgärden som inte täcks av unionens finansiering täcks genom andra finansieringssätt.

(17)  Olika typer av finansiella lösningar bör stå till medlemsstaternas förfogande för gemensam utveckling och gemensamt förvärv av försvarskapacitet. ▌Kommissionen skulle kunna tillhandahålla olika typer av lösningar som medlemsstaterna skulle kunna utnyttja på frivillig grund för att hantera de finansieringsutmaningar som samarbetsinriktad utveckling och upphandling innebär. Utnyttjandet av sådana finansiella lösningar skulle ytterligare kunna främja inledandet av gemensamma och gränsöverskridande försvarsprojekt och effektivisera försvarsutgifterna, även för projekt som stöds genom fonden.

(18)  Med hänsyn till särdragen för försvarsindustrin, där efterfrågan nästan uteslutande kommer från medlemsstaterna och de associerade länderna, som också kontrollerar allt förvärv av försvarsrelaterade produkter och försvarsrelaterad teknik, inklusive export, fungerar försvarssektorn på ett unikt sätt som inte följer de konventionella regler och affärsmodeller som styr mer traditionella marknader. Industrin kan därför inte bedriva några omfattande egenfinansierade forsknings- och utvecklingsprojekt på försvarsområdet, och medlemsstaterna och de associerade länderna finansierar ofta alla kostnader för forskning och utveckling. I syfte att uppnå målen med fonden, särskilt att ge incitament till samarbete mellan rättsliga enheter från olika medlemsstater och associerade länder, med beaktande av försvarssektorns särdrag, bör upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna täckas för åtgärder som genomförs före fasen för utveckling av prototyper.

(19)  Prototypfasen är en avgörande fas där medlemsstaterna eller de associerade länderna vanligtvis fattar beslut om sin samlade investering och inleder förvärvsprocessen för sina framtida försvarsprodukter eller sin framtida försvarsteknik. Detta är skälet till att medlemsstaterna och de associerade länderna i denna specifika fas kommer överens om de nödvändiga åtagandena, inklusive kostnadsdelning och äganderätt till projektet. För att deras åtaganden ska bli trovärdiga bör unionens ekonomiska stöd genom fonden normalt sett inte överstiga 20 procent av de stödberättigande kostnaderna.

(20)  För åtgärder efter prototypfasen bör finansiering med upp till 80 procent föreskrivas. Dessa åtgärder, som ligger närmare den slutliga produkt- och teknikutformningen, kan ändå medföra betydande kostnader.

(21)  Intressenter inom försvarssektorn har särskilda indirekta kostnader, såsom kostnader för säkerhet. De är dessutom verksamma på en särskild marknad där de – utan efterfrågan från några köpare – inte kan få tillbaka kostnaderna för FoU som inom den civila sektorn. Det är därför motiverat att medge en schablonsats på 25 procent samt en möjlighet att ▌ta ut indirekta kostnader som beräknats enligt stödmottagarnas vanliga bokföringsmetoder, om dessa metoder godtas av deras nationella myndigheter för jämförbar verksamhet på försvarsområdet, som har meddelats kommissionen. ▌

(21a)  Åtgärder med deltagande av gränsöverskridande små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag hjälper till att öppna upp leveranskedjorna och bidrar till fondens mål. Sådana åtgärder bör därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad som gynnar alla deltagande enheter.

(22)  För att de finansierade åtgärderna ska bidra till konkurrenskraften och effektiviteten i den europeiska försvarsindustrin är det viktigt att medlemsstaterna ▌avser att gemensamt upphandla slutprodukten eller använda tekniken, särskilt genom gemensam gränsöverskridande upphandling, där medlemsstaterna organiserar sina upphandlingsförfaranden gemensamt, i synnerhet med hjälp av ett centralt upphandlingsorgan.

(22a)  För att de åtgärder som stöds ekonomiskt genom fonden ska bidra till konkurrenskraften och effektiviteten i den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade, efterfrågestyrda och kommersiellt bärkraftiga på medellång till lång sikt. Kriterierna för stödberättigande för utvecklingsåtgärder bör därför ta hänsyn till huruvida medlemsstaterna har för avsikt, bland annat genom ett samförståndsavtal eller en avsiktsförklaring, att upphandla den slutliga försvarsprodukten eller använda tekniken på ett samordnat sätt. Tilldelningskriterierna för utvecklingsåtgärder bör också ta hänsyn till huruvida medlemsstaterna politiskt eller rättsligt åtar sig att gemensamt använda, äga eller underhålla den slutliga försvarsprodukten eller försvarstekniken.

(23)  Innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör främjas på ett sätt som är förenligt med unionens säkerhets- och försvarsintressen. Åtgärdernas bidrag till dessa intressen och till de forsknings- och kapacitetsprioriteringar på försvarsområdet som medlemsstaterna gemensamt kommit överens om bör följaktligen vara ett kriterium för tilldelning. ▌

(24)  Stödberättigande åtgärder som utformas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet inom unionens institutionella ramar bör säkerställa ett förstärkt och fortlöpande samarbete mellan rättsliga enheter i de olika medlemsstaterna och därigenom direkt bidra till fondens mål. Om sådana projekt väljs ut bör de därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad.

(25)  Kommissionen kommer att beakta den övriga verksamhet som finansieras genom ramprogrammet Horisont Europa i syfte att undvika onödig överlappning och säkerställa korsbefruktning och synergier mellan civil forskning och försvarsforskning.

(26)  It-säkerhet och it-försvar blir allt större utmaningar, och kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har framhållit behovet att skapa synergier mellan åtgärder som gäller it-försvar inom ramen för fonden och unionsinitiativ för it-säkerhet, till exempel de som togs upp i det gemensamma meddelandet om it-säkerhet. I synnerhet bör det europeiska kompetenscentrum för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning som ska inrättas sträva efter synergier mellan it-säkerhet på det civila respektive det försvarsrelaterade området. Det skulle aktivt kunna stödja medlemsstaterna och andra relevanta aktörer genom rådgivning, utbyte av sakkunskap och underlättande av samverkan med avseende på projekt och åtgärder samt, på medlemsstaternas begäran, fungera som projektledare i förhållande till fonden.

(27)  Ett integrerat tillvägagångssätt bör säkerställas genom att man sammanför verksamhet som omfattas av den förberedande åtgärd för försvarsforskning som kommissionen inlett i den mening som avses i artikel 58.2 b i ▌budgetförordningen och det program för utveckling av den europeiska försvarsindustrin som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1092(5), i syfte att harmonisera villkoren för deltagandet, skapa en mer enhetlig uppsättning instrument samt öka de innovativa, samverkansinriktade och ekonomiska effekterna, samtidigt som onödig överlappning och uppsplittring undviks. Med detta integrerade tillvägagångssätt skulle fonden också kunna bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från försvarsforskning och överbrygga klyftan mellan forskningsfasen och utvecklingsfasen med beaktande av försvarssektorns särdrag samt främja alla former av innovation, inklusive banbrytande innovation ▌. I tillämpliga fall kan positiva spridningseffekter förväntas också på det civila området.

(28)  Där så är lämpligt med tanke på åtgärdens särdrag bör fondens ▌mål ▌också ▌uppnås med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för ▌ InvestEU.

(29)  Det ekonomiska stödet bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt ▌mervärde för unionen.

(30)  Typerna av finansiering av och metoderna för genomförande av fonden bör väljas ut med hänsyn till i vilken utsträckning de kan leda till att målen med de särskilda åtgärderna kan förverkligas och resultat kan uppnås, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(31)  Kommissionen bör upprätta årliga ▌arbetsprogram i enlighet med fondens mål och med beaktande av de första lärdomarna från det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den förberedande åtgärden för forskning inom försvarsområdet. Kommissionen bör vid upprättandet av arbetsprogrammen biträdas av kommittén. Kommissionen bör sträva efter att finna lösningar som vinner största möjliga stöd inom kommittén. I samband med detta kan kommittén sammanträda i konstellationen med nationella försvars- och säkerhetsexperter i syfte att tillhandahålla kommissionen specifikt stöd, bland annat för att ge råd avseende skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom ramen för åtgärderna. Det är medlemsstaterna som ska utse sina respektive företrädare i kommittén. Kommittéledamöterna bör ges faktisk möjlighet att i god tid granska utkasten till genomförandeakt och framföra sina åsikter.

(31a)  Kategorierna i arbetsprogrammen bör innehålla funktionskrav i syfte att klargöra för industrin vilka funktioner och uppgifter som ska genomföras av de förmågor som kommer att utvecklas. I kraven bör de förväntade resultaten tydligt anges, men de bör inte vara inriktade på specifika lösningar eller specifika enheter och inte förhindra konkurrens i samband med ansökningsomgångar.

(31b)  Under utarbetandet av arbetsprogrammen bör kommissionen också, genom lämpliga samråd med kommittén, se till att de förslagna forsknings- eller utvecklingsåtgärderna inte leder till onödigt dubbelarbete. I detta sammanhang kan kommissionen göra en förhandsbedömning av eventuell överlappning med befintlig kapacitet eller redan finansierade forsknings- eller utvecklingsprojekt inom unionen.

(31bb)  Kommissionen bör se till att arbetsprogrammen är sammanhållna under försvarsprodukternas och försvarsteknikens hela industriella livscykel.

(31bc)  Arbetsprogrammen bör också säkerställa att en trovärdig andel av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag att delta över nationsgränserna.

(31c)   För att man ska kunna dra nytta av dess sakkunskap inom försvarssektorn kommer Europeiska försvarsbyrån att få status som observatör i kommittén. Med hänsyn till försvarsområdets särdrag bör även Europeiska utrikestjänsten bistå kommittén.

(32)  I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagandet av arbetsprogrammet och tilldelningen av medel till de utvecklingsåtgärder som väljs ut. Vid genomförandet av utvecklingsåtgärder bör försvarssektorns särdrag beaktas, särskilt medlemsstaternas och/eller de associerade ländernas ansvar för planeringen och inköpsprocessen. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ▌nr 182/2011(6).

(32a)  Efter en utvärdering av förslagen med hjälp av oberoende experter, vars säkerhetsreferenser bör valideras av de berörda medlemsstaterna, bör kommissionen välja ut de åtgärder som ska stödjas ekonomiskt genom fonden. Kommissionen bör inrätta en databas över oberoende experter. Databasen bör inte offentliggöras. De oberoende experterna bör utses på grundval av sin kompetens, erfarenhet och kunskap, med beaktande av de uppgifter som de ska tilldelas. När kommissionen utser de oberoende experterna bör den i möjligaste mån vidta lämpliga åtgärder för att sträva efter en balanserad sammansättning inom expertgrupperna och bedömningspanelerna i fråga om en variation av kompetens, erfarenhet, kunskap, geografisk spridning och könsfördelning, med beaktande av situationen på området för åtgärden. En lämplig rotering av experter och en lämplig balans mellan privat och offentlig sektor bör också eftersträvas. Medlemsstaterna bör underrättas om utvärderingsresultaten tillsammans med den rangordnade förteckningen över utvalda åtgärder och framstegen inom de finansierade åtgärderna. I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagandet och genomförandet av arbetsprogrammet samt antagandet av tilldelningsbesluten. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(32b)  De oberoende experterna bör inte bedöma, ge råd om eller bistå i frågor där de har en intressekonflikt, särskilt med avseende på den ställning de innehar. De bör i synnerhet inte inneha en ställning där de kan använda den mottagna informationen till skada för det konsortium som de utvärderar.

(32bb)  ▌När de sökande föreslår nya försvarsprodukter eller ny försvarsteknik eller en uppgradering av befintliga försvarsprodukter eller befintlig försvarsteknik bör de hålla sig till etiska principer, såsom de som rör människors välfärd och skyddet av det mänskliga genomet, vilka också återspeglas i relevant nationell lagstiftning, unionsrätt och internationell rätt, däribland Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt, i tillämpliga fall, dess protokoll. Kommissionen bör se till att förslag granskas systematiskt för att fastställa vilka åtgärder som ger upphov till allvarliga etiska frågor och hänskjuta dem till en etikbedömning.

(33)  I syfte att stödja en öppen inre marknad bör gränsöverskridande små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag uppmuntras att delta, antingen som medlemmar i konsortier, underleverantörer eller enheter i leveranskedjan. ▌

(34)  Kommissionen bör sträva efter att upprätthålla en dialog med medlemsstaterna och industrin i syfte att säkerställa fondens framgång. I egenskap av medlagstiftare och nyckelaktör bör Europaparlamentet också engageras i detta avseende.

(35)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för Europeiska försvarsfonden som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i [det nya interinstitutionella avtalet] mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(7), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. Kommissionen bör se till att de administrativa förfarandena är så enkla som möjligt och medför minsta möjliga ytterligare kostnader.

(36)  Om inte annat anges är budgetförordningen tillämplig på fonden. I den förordningen fastställs bestämmelser för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(37)  De övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer i synnerhet förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. De regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget rör också skyddet av unionens budget i händelse av allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, eftersom iakttagandet av rättsstatsprincipen är en grundförutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering.

(38)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(8), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95(9), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(10) och rådets förordning (EU) 2017/1939(11) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, däribland bedrägerier, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i synnerhet utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten ▌utreda och lagföra ▌brott som skadar unionens ekonomiska intressen, såsom föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(12). Enligt budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten för de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och se till att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(39)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES‑avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(40)  Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver denna förordning utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan vid behov omfatta mätbara indikatorer som ligger som grund för att utvärdera förordningens effekter på plats. Kommissionen bör göra en interimsutvärdering senast fyra år efter det att fonden börjat genomföras, bland annat i syfte att lägga fram förslag till lämpliga ändringar av den nuvarande förordningen, samt en slutlig utvärdering vid slutet av perioden för genomförandet av fonden, där den granskar den finansiella verksamheten med avseende på det ekonomiska utfallet och, i den mån det är möjligt vid den tidpunkten, resultaten och genomslaget. I detta sammanhang bör den slutliga utvärderingsrapporten också bidra till att identifiera de områden där unionen är beroende av tredjeländer för utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik. Denna slutliga rapport bör också innehålla en analys av de små och medelstora företagens och de medelstora börsnoterade företagens gränsöverskridande deltagande i projekt som stöds ekonomiskt genom fonden och deras deltagande i den globala värdekedjan, liksom av fondens bidrag till att avhjälpa de brister som identifierats i kapacitetsutvecklingsplanen, och bör innehålla information om stödmottagarnas ursprung, antalet medlemsstater och associerade länder som deltar i enskilda åtgärder samt fördelningen av de immateriella rättigheter som genererats. Kommissionen kan även föreslå ändringar av denna förordning som en reaktion på ny händelseutveckling under genomförandet av fonden.

(40a)  Kommissionen bör regelbundet övervaka genomförandet av fonden och årligen rapportera om de framsteg som gjorts, bland annat om hur identifierade erfarenheter och lärdomar som dragits av det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den förberedande åtgärden för forskning inom försvarsområdet beaktas vid genomförandet av fonden. Kommissionen bör för detta ändamål införa nödvändiga arrangemang för övervakning. Denna rapport bör läggas fram för Europaparlamentet och rådet och bör inte innehålla känslig information.

(41)  Denna fond kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 procent av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av fonden och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av den.

(42)  Eftersom fonden stöder enbart forsknings- och utvecklingsfaserna när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik bör unionen i princip inte ha äganderätt eller immateriella rättigheter när det gäller de produkter eller den teknik som de finansierade åtgärderna utmynnar i, såvida inte unionens bidrag ges genom offentlig upphandling. När det gäller forskningsåtgärder bör dock intresserade medlemsstater och associerade länder ha möjlighet att utnyttja resultaten av de finansierade åtgärderna för att delta i uppföljande samarbetsutveckling ▌.

(43)  Unionens ekonomiska stöd bör inte påverka överföringen av försvarsrelaterade produkter inom unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG(13) och inte heller exporten av produkter, utrustning eller teknik. Medlemsstaternas export av militär utrustning och militär teknik regleras av den gemensamma ståndpunkten 944/2008/Gusp.

(44)  Användningen av känslig bakgrundsinformation, inbegripet data, sakkunskap eller uppgifter som genererats före eller utanför fondens verksamhet, eller obehöriga personers tillgång till ▌resultat som genereras i samband med åtgärder som ekonomiskt stöds genom fonden kan leda till negativa konsekvenser för unionens eller en eller flera medlemsstaters intressen. Hanteringen av känsliga uppgifter bör därför regleras av ▌relevant unionsrätt och nationell lagstiftning.

(44a)  För att säkerställa skyddet för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på erforderlig nivå bör miniminormerna för industrisäkerhet följas när säkerhetsskyddsklassificerade finansieringsavtal undertecknas. För detta ändamål, och i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444, ska kommissionen förmedla säkerhetsinstruktionerna för programmet, inbegripet handboken om säkerhetsskyddsklassificering, för att ge råd till de experter som utsetts av medlemsstaterna.

(45)  För att effektkedjeindikatorerna ska kunna kompletteras eller ändras, om det anses nödvändigt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. ▌Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå, och att samråden anordnas i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(46)  Kommissionen bör förvalta fonden med vederbörlig hänsyn till kraven på sekretess och säkerhet, särskilt i fråga om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter.

▌HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas Europeiska försvarsfonden (nedan kallad fonden), så som denna fastställs i artikel 1.3 b i förordning .../.../EU [Horisont – 2018/0224(COD)].

I förordningen fastställs målen för fonden, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

(0)  sökande: en rättslig enhet som lämnar in en ansökan om stöd från fonden efter en ansökningsomgång eller i enlighet med artikel 195 e i budgetförordningen.

(1)  blandfinansieringsinsats: åtgärd som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller finansieringsinstrument från EU‑budgeten kombineras med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansieringsinstitutioner, liksom från kommersiella finansinstitut och investerare.

(1a)  certifiering: ett förfarande enligt vilket en nationell myndighet intygar att försvarsprodukten, den materiella eller immateriella komponenten eller den materiella eller immateriella tekniken överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna.

(1b)  säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter: alla former av uppgifter eller material vars obehöriga röjande skulle kunna åsamka Europeiska unionens eller en eller flera av dess medlemsstaters väsentliga intressen olika grader av skada och som har försetts med en EU-säkerhetsskyddsmarkering eller en motsvarande säkerhetsskyddsmarkering, i linje med avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse (2011/C 202/05).

(1c)  konsortium: en samarbetande grupp av sökande eller mottagare, bundna av ett konsortieavtal, som har bildats för att genomföra en åtgärd inom ramen för fonden.

(1d)  samordnare: en rättslig enhet som är medlem i ett konsortium och som av alla medlemmar i konsortiet har utsetts till huvudsaklig kontaktpunkt i förbindelserna med kommissionen.

(2)  kontroll: förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter.

(3)  utvecklingsåtgärd: åtgärd som består ▌av försvarsinriktad verksamhet i främst utvecklingsfasen och som omfattar nya produkter eller ny teknik eller uppgradering av befintliga produkter och befintlig teknik, med undantag av produktion eller användning av vapen.

(4)  banbrytande försvarsteknik: teknik som medför en genomgripande förändring, däribland förbättrad eller helt ny teknik, som i sin tur ger upphov till ett paradigmskifte i fråga om koncepten och genomförandet när det gäller försvarsfrågor, bland annat genom att ersätta befintlig försvarsteknik eller göra den föråldrad.

(5)  struktur för verkställande ledning: ett ▌organ inom en rättslig enhet som har utsetts i enlighet med nationell lagstiftning, i förekommande fall rapporterar till den verkställande direktören och ▌har mandat att fastställa den rättsliga enhetens strategi, mål och allmänna inriktning samt kontrollerar och övervakar ledningens beslutsfattande.

(5a)  förgrundsinformation: data, sakkunskap eller uppgifter som genereras inom ramen för fondens verksamhet, oavsett form eller karaktär.

(6)  rättslig enhet: en ▌juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har ställning som juridisk person och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som inte är en juridisk person, i enlighet med artikel 197.2 c i budgetförordningen.

(7)  medelstora börsnoterade företag: företag som inte är ▌små och medelstora företag ▌och som har upp till 3 000 anställda och där personalens storlek beräknas i enlighet med artiklarna 3–6 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG(14).

(8)  förkommersiell upphandling: upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster som innebär delning av risker och fördelar på marknadsvillkor och konkurrenspräglad utveckling i faser, där upphandlade forsknings- och utvecklingstjänster tydligt åtskiljs från introduktionen av slutprodukter i kommersiella mängder.

(9)  projektledare: en upphandlande myndighet som är etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land och som fått i uppdrag av en medlemsstat eller ett associerat land eller en grupp av medlemsstater eller associerade länder att hantera multinationella vapenprojekt på ett permanent sätt eller efter behov.

(9a)  kvalificering: hela det förfarande som påvisar att utformningen av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik uppfyller de angivna kraven och som tillhandahåller objektiva bevis på att särskilda krav för en utformning har uppfyllts.

(10)  mottagare: en rättslig enhet med vilken ett finansieringsavtal har undertecknats eller som har delgivits ett finansieringsbeslut.

(11)  forskningsåtgärd: en åtgärd som främst består av forskningsverksamhet, i synnerhet tillämpad forskning och vid behov grundläggande forskning, med målet att förvärva ny kunskap och med fokus uteslutande på militära tillämpningar.

(12)  resultat: en konkret eller immateriell effekt av åtgärden, såsom data, kunskap eller information, oavsett form eller typ och oavsett om de kan skyddas eller ej, samt alla tillhörande rättigheter, inbegripet immateriella rättigheter.

(12a)  känsliga uppgifter: uppgifter och data, inbegripet säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som måste skyddas mot obehörig tillgång eller spridning på grund av skyldigheter som föreskrivs i nationell lagstiftning eller unionslagstiftning eller för att skydda en persons eller organisations integritet eller säkerhet.

(12b)  små och medelstora företag: små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

(13)  särskild rapport: en specifik produkt av en forskningsåtgärd som sammanfattar dess resultat och som tillhandahåller omfattande information om de grundläggande principerna, målen, de faktiska resultaten, de grundläggande egenskaperna, de utförda testerna, de eventuella fördelarna, de eventuella militära tillämpningarna och det förväntade utnyttjandet av forskningen för att uppnå utveckling, inbegripet information om innehav av immateriella rättigheter men utan skyldighet att inkludera information om immateriella rättigheter.

(14)  systemprototyp: en modell av en produkt eller teknik som kan visa prestanda i driftsmiljö.

(15)  tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.

(16)  icke-associerat tredjeland: ett tredjeland som inte är ett associerat land i enlighet med artikel 5.

(17)  enhet i ett icke-associerat tredjeland: en rättslig enhet som är etablerad i ett icke-associerat tredjeland eller, om den är etablerad i unionen eller i ett associerat land, som har sina strukturer för verkställande ledning i ett icke-associerat tredjeland.

Artikel 3

Fondens mål

1.  Fondens allmänna mål är att främja konkurrenskraften, effektiviteten och innovationsförmågan inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen i hela unionen, vilket bidrar till unionens strategiska oberoende och dess handlingsfrihet, genom att stödja samarbetsinriktade insatser och gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga enheter i hela unionen, särskilt små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, stärka och förbättra både försvarslogistikkedja och försvarsvärdekedjans flexibilitet, bredda det gränsöverskridande samarbetet mellan rättsliga enheter samt främja ett bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom innovation, forskning och teknisk utveckling i varje skede av den industriella livscykeln för försvarsprodukter och försvarsteknik. ▌

2.  Fonden ska ha följande särskilda mål:

a)  Stödja ▌samarbetsinriktad forskning som avsevärt skulle kunna förbättra resultaten för framtida kapacitet i hela unionen, i syfte att maximera innovation och införa nya försvarsprodukter och ny försvarsteknik, inklusive banbrytande försvarsprodukter och försvarsteknik, och att säkerställa effektivast möjliga användning av försvarsforskningsutgifter i unionen.

b)  Stödja samarbetsinriktad utveckling av försvarsprodukter och försvarsteknik ▌och på så sätt bidra till större effektivitet i försvarsutgifterna inom unionen, uppnå större stordriftsfördelar, minska risken för onödig överlappning och därmed stimulera till spridning på marknaden av europeiska produkter och europeisk teknik samt minska splittringen avseende försvarsprodukter och försvarsteknik i hela unionen. I slutänden kommer fonden att leda till ökad standardisering av försvarssystem och större interoperabilitet mellan medlemsstaternas kapacitet.

Detta samarbete ska vara konsekvent med försvarskapacitetsprioriteringar som medlemsstaterna gemensamt enats om inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och särskilt mot bakgrund av kapacitetsutvecklingsplanen.

I detta avseende kan regionala och internationella prioriteringar – om de tjänar unionens säkerhets- och försvarsintressen såsom dessa slagits fast inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och med hänsyn till behovet att undvika onödigt dubbelarbete – också beaktas där så är lämpligt, såvida de inte utesluter möjligheten att delta för någon medlemsstat eller något associerat land.

Artikel 4

Budget

1.  I enlighet med artikel 9.1 i förordning .../.../EU ska finansieringsramen för genomförandet av Europeiska försvarsfonden för perioden 2021‒2027 ▌vara 11 453 260 000 EUR i 2018 års priser (13 000 000 000 EUR i löpande priser).

2.  ▌Fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara följande:

a)  3 612 182 000 EUR i 2018 års priser (4 100 000 000 EUR) för forskningsåtgärder.

b)  7 841 078 000 EUR i 2018 års priser (8 900 000 000 EUR i löpande priser) för utvecklingsåtgärder.

2a.   För att hantera oförutsedda situationer eller ny händelseutveckling och nya behov får kommissionen omfördela belopp mellan de anslag för forskningsåtgärder och utvecklingsåtgärder som avses i punkt 2 med upp till högst 20 procent.

3.  Det belopp som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av fonden, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive centrala informationstekniska system.

4.  Minst 4 procent och högst 8 procent av den finansieringsram som avses i punkt 1 ska avsättas för ansökningsomgångar eller tilldelning av finansiering som stöder banbrytande försvarsteknik.

Artikel 5

Associerade länder

Fonden ska kunna utnyttjas av de medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i enlighet med villkoren i EES-avtalet. Alla ekonomiska bidrag till fonden inom ramen för denna artikel ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i budgetförordningen.

Artikel 6

Stöd till banbrytande försvarsteknik

1.  Kommissionen ska tilldela medel efter öppna och offentliga samråd om teknik med inriktning på försvarstillämpningar med banbrytande potential för försvaret på de insatsområden som fastställs i arbetsprogrammen.

2.  ▌Den lämpligaste formen för att finansiera denna banbrytande teknik för försvaret ska fastställas i arbetsprogrammen.

Artikel 7

Etik

1.  De åtgärder som genomförs inom ramen för fonden ska vara förenliga med relevant nationell lagstiftning, unionsrätt och internationell rätt, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessa åtgärder ska också vara förenliga med etiska principer som återspeglas i relevant nationell lagstiftning, unionsrätt och internationell rätt.

2.  Innan finansieringsavtalet undertecknas ska förslag ▌granskas av kommissionen, på grundval av en etikbedömning som utarbetats av konsortiet själv, för att fastställa vilka åtgärder som väcker ▌allvarliga etiska frågor, bland annat när det gäller villkoren för genomförande, och vid behov överlämnas för en etikbedömning.

Etiska kontroller och bedömningar ska genomföras av kommissionen med hjälp av oberoende experter med olika bakgrund, särskilt sådana med erkänd sakkunskap i försvarsetik.

Villkoren för genomförande av verksamhet som väcker etiskt känsliga frågor ska anges i finansieringsavtalet.

Kommissionen ska i största möjliga utsträckning säkerställa insyn i de etiska förfarandena och rapportera om detta inom ramen för sina skyldigheter enligt artikel 32. Experterna ska vara medborgare i så många olika medlemsstater som möjligt.

3.  De enheter som deltar i åtgärden ska införskaffa alla relevanta godkännanden eller andra obligatoriska handlingar som krävs av nationella eller lokala etikkommittéer eller andra organ, såsom dataskyddsmyndigheter, innan den berörda verksamheten inleds. Dessa handlingar ska arkiveras och tillhandahållas kommissionen på begäran.

5.  Förslag som inte är etiskt godtagbara ska förkastas ▌.

Artikel 8

Genomförande av och former för EU-finansiering

1.  Fonden ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen.

1a.  Genom undantag från punkt 1 får särskilda åtgärder i motiverade fall genomföras genom indirekt förvaltning av organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen. Detta får inte omfatta urvals- och tilldelningsförfarandet enligt vad som avses i artikel 12.

2.  Fonden får tillhandahålla finansiering i enlighet med budgetförordningen, genom bidrag, priser och upphandling samt, där så är lämpligt med tanke på åtgärdens särdrag, finansieringsinstrument inom blandfinansieringsinsatser.

2a.  Blandfinansieringsinsatser ska genomföras i enlighet med avdelning X i budgetförordningen och InvestEU-förordningen.

2b.  Finansieringsinstrument ska strikt rikta sig till enbart mottagarna.

Artikel 10

Stödberättigade enheter

1.  Mottagare och ▌ underleverantörer som deltar i en åtgärd som stöds finansiellt genom fonden ska vara ▌ etablerade i unionen eller i ett associerat land ▌.

1a.  Infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som tillhör de mottagare och underleverantörer som deltar i en åtgärd, vilka används för de åtgärder som stöds finansiellt genom fonden, ska vara belägna på en medlemsstats eller ett associerat lands territorium under hela den tid som åtgärden pågår, och deras strukturer för verkställande ledning ska vara etablerade i unionen eller i ett associerat land.

1b.  För de åtgärder som stöds finansiellt genom fonden ska de mottagare och underleverantörer som deltar i en åtgärd inte kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland eller av en enhet i ett icke-associerat tredjeland.

2.  Genom undantag från punkt 1b i denna artikel ska en rättslig enhet som är etablerad i unionen eller i ett associerat land och kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland vara stödberättigad i egenskap av mottagare eller underleverantör som deltar i en åtgärd endast om de garantier som godkänts av den medlemsstat eller det associerade land där den rättsliga enheten är etablerad, i enlighet med dess nationella förfaranden, görs tillgängliga för kommissionen. Dessa garantier kan hänvisa till den rättsliga enhetens strukturer för verkställande ledning som är etablerade i unionen eller i ett associerat land. Om den medlemsstat eller det associerade land där den rättsliga enheten är etablerad anser att det är lämpligt kan dessa garantier även hänvisa till särskilda statliga rättigheter vad gäller kontrollen över den rättsliga enheten.

Dessa garantier ska försäkra att en sådan rättslig enhets deltagande i en åtgärd inte skulle strida mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen såsom dessa fastställs inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i EU-fördraget eller mot de mål som anges i artikel 3. Garantierna ska också vara förenliga med bestämmelserna i artiklarna 22 och 25. Garantierna ska i synnerhet styrka att det, med avseende på åtgärden, finns bestämmelser för att säkerställa att

a)  kontroll över den sökande rättsliga enheten inte ▌ utövas på ett sätt som begränsar eller inskränker dess förmåga att ▌ genomföra åtgärden och åstadkomma resultat, som inför begränsningar vad gäller dess infrastruktur, anläggningar, tillgångar, resurser, immateriella rättigheter eller kunnande som behövs för åtgärden eller som undergräver dess förmågor och standarder som krävs för att utföra åtgärden,

b)  tillgång för ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland till ▌ känsliga ▌ uppgifter som rör åtgärden ▌ förhindras, och att de anställda eller andra personer som deltar i åtgärden i förekommande fall har genomgått nationell säkerhetsprövning som har utfärdats av en medlemsstat eller ett associerat land,

c)  äganderätten till de immateriella rättigheterna härrörande från, och till resultaten av, åtgärden stannar hos mottagaren under åtgärden och efter dess slutförande och inte blir föremål för kontroll eller begränsningar som utförs av icke-associerade tredjeländer eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland, och inte exporteras utanför unionen eller utanför associerade länder, och tillträde till de immateriella rättigheterna eller till de resultaten utanför unionen eller utanför associerade länder inte beviljas, utan godkännande av de medlemsstater eller det associerade land där den rättsliga enheten är etablerad och i enlighet med målen i artikel 3.

Om den medlemsstat eller det associerade land där den rättsliga enheten är etablerad anser att det är lämpligt får ytterligare garantier ges.

Kommissionen ska underrätta den kommitté som avses i artikel 28 om rättsliga enheter som anses stödberättigade enligt denna punkt.

4.  Om det inte finns några lätt tillgängliga konkurrenskraftiga alternativ inom unionen eller i ett associerat land får de mottagare och underleverantörer som deltar i en åtgärd använda sin infrastruktur samt sina tillgångar, anläggningar och resurser som är belägna eller förvaras utanför unionsmedlemsstaternas eller de associerade ländernas territorium, under förutsättning att den användningen inte strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen, är förenlig med målen i artikel 3 och är helt i enlighet med artiklarna 22 och 25. ▌ Kostnaderna för denna verksamhet ska inte berättiga till finansiellt stöd från fonden.

4a.  Vid genomförandet av en stödberättigande åtgärd får de mottagare och underleverantörer som deltar i åtgärden även samarbeta med rättsliga enheter som är etablerade utanför medlemsstaternas eller de associerade ländernas territorium eller som kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke‑associerat tredjeland, bland annat genom att använda dessa rättsliga enheters tillgångar, infrastruktur, anläggningar och resurser, såvida detta inte strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen. Detta samarbete ska vara förenligt med de mål som anges i artikel 3 och helt i enlighet med artiklarna 22 och 25.

Ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland får inte ges obehörig tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som rör genomförandet av åtgärden, och eventuell negativ inverkan på försörjningstryggheten i fråga om insatsvaror av avgörande betydelse för åtgärden ska undvikas.

Kostnaderna för denna verksamhet ska inte berättiga till stöd från fonden.

6.  Sökandena ska lämna all relevant information som behövs för bedömningen av kriterierna för stödberättigande ▌. Om det under genomförandet av en åtgärd sker förändringar som skulle kunna leda till tvivel huruvida kriterierna för stödberättigande är uppfyllda, ska den berörda rättsliga enheten informera kommissionen, som ska bedöma huruvida dessa kriterier och villkor för stödberättigande fortfarande är uppfyllda och bedöma den eventuella inverkan på finansieringen av åtgärden.

7.  ▌

8.  ▌

9.  Vid tillämpningen av denna artikel avses med underleverantörer som deltar i en åtgärd som stöds finansiellt genom fonden de underleverantörer som har ett direkt avtalsförhållande med en mottagare, andra underleverantörer som tilldelas minst 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och underleverantörer som får kräva tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ▌ för att genomföra åtgärden och som inte är medlemmar i konsortiet.

Artikel 11

Stödberättigande åtgärder

1.  Endast åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 ska berättiga till finansiering.

2.  Fonden ska stödja de åtgärder som omfattar ▌ nya försvarsprodukter och ny försvarsteknik samt uppgraderingar av befintliga produkter och befintlig teknik, förutsatt att användningen av de befintliga uppgifter som behövs för att genomföra åtgärderna för uppgraderingen inte är föremål för en begränsning från ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland, direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter på ett sådant sätt att åtgärden inte kan genomföras.

3.  En stödberättigande åtgärd ska avse en eller flera av följande verksamheter:

a)  Verksamhet som syftar till att skapa, stödja och stärka ▌kunskap, produkter och teknik, inbegripet banbrytande teknik, som kan få betydande inverkan på försvarsområdet.

b)  Verksamhet som syftar till att öka interoperabilitet och motståndskraft, inklusive säker produktion och säkert utbyte av uppgifter, sätta sig in i kritisk försvarsteknik, stärka funktionssäkerheten eller göra det möjligt att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja resultaten för försvarsprodukter och försvarsteknik.

c)  Studier, såsom genomförbarhetsstudier, för att undersöka genomförbarheten när det gäller ny eller bättre teknik och nya eller bättre produkter, processer, tjänster och lösningar ▌.

d)  Utformning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik samt fastställande av tekniska specifikationer utifrån vilka en sådan utformning har utvecklats, vilket får inbegripa partiella provningar för riskminskning i en industriell eller representativ miljö.

e)  Utveckling av en modell av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik, som kan visa delens prestanda i driftsmiljö (systemprototyp).

f)  Provning av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik.

g)  Kvalificering av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik. ▌

h)  Certifiering av en försvarsprodukt, en materiell eller immateriell komponent eller materiell eller immateriell teknik. ▌

i)  Utveckling av teknik eller tillgångar som ökar effektiviteten under hela livscykeln för försvarsprodukter och försvarsteknik.

4.  ▌ Åtgärden ska genomföras i samarbete inom ett konsortium mellan minst tre stödberättigade enheter som är etablerade i minst tre olika medlemsstater ▌ eller associerade länder. Minst tre av dessa stödberättigade enheter som är etablerade i minst två medlemsstater ▌ eller associerade länder ska under hela genomförandet av åtgärden varken direkt eller indirekt stå under ▌kontroll av samma enhet eller kontrollera varandra.

5.  Punkt 4 ska inte tillämpas för de åtgärder som rör banbrytande försvarsteknik eller för de åtgärder som avses i punkt 3 c ▌.

6.  Åtgärder för utveckling av produkter och teknik, vars användning, utveckling eller produktion är förbjuden enligt tillämplig internationell rätt ska inte vara stödberättigande.

Utan att det påverkar möjligheten att tillhandahålla finansiering för åtgärder för utveckling av system för tidig varning och motåtgärder för försvarsändamål ska åtgärder för att utveckla dödliga autonoma vapen utan möjlighet till meningsfull mänsklig kontroll över urvals- och uppdragsbeslut vid anfall mot människor inte heller berättiga till finansiellt stöd från fonden.

Artikel 12

Urvals- och tilldelningsförfarande

1.  Unionsfinansiering ska beviljas efter konkurrensutsatta ansökningsomgångar som offentliggörs i enlighet med budgetförordningen. Under vissa vederbörligen motiverade och exceptionella omständigheter får unionsfinansiering även beviljas ▌ i enlighet med artikel ▌ 195 e ▌ i budgetförordningen.

2a.  Vid tilldelning av finansiering ▌ ska kommissionen vidta åtgärder genom genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 28.2.

Artikel 13

Tilldelningskriterier

▌ Varje förslag ska bedömas på grundval av följande kriterier:

a)  Bidrag till spetskompetens eller eventuella banbrytande händelser på försvarsområdet, särskilt genom att det visas att de förväntade resultaten av den föreslagna åtgärden innebär avsevärda fördelar jämfört med befintliga försvarsprodukter eller befintlig försvarsteknik.

b)  Bidrag till innovation och teknisk utveckling inom den europeiska försvarsindustrin, särskilt genom att det visas att den föreslagna åtgärden inbegriper banbrytande eller nya koncept och strategier, nya lovande framtida tekniska förbättringar eller tillämpning av teknik eller koncept som inte tillämpats tidigare i försvarssektorn, samtidigt som onödig överlappning undviks.

c)  Bidrag till den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft ▌ genom att det visas att den föreslagna åtgärden bevisligen innebär en positiv balans vad gäller kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet, vilket skapar nya marknadsmöjligheter i och utanför unionen och påskyndar företags tillväxt ▌ i hela unionen.

d)  Bidrag till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens oberoende, bland annat genom ökat oberoende av icke EU-källor och genom stärkt funktionssäkerhet, och till säkerhets- och försvarsintressen i unionen i enlighet med de prioriteringar som avses i artikel 3.

e)  Bidrag till att skapa nytt gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstater eller associerade länder, särskilt för små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag som på ett väsentligt sätt deltar i åtgärden som mottagare eller underleverantörer eller som andra enheter i leveranskedjan och som är etablerade i andra medlemsstater ▌ eller i andra associerade länder än de där de enheter i konsortiet som inte är små och medelstora företag eller medelstora börsnoterade företag är etablerade.

f)  Kvaliteten på och effektiviteten hos genomförandet av åtgärden.

Artikel 14

Samfinansieringssats

1.  Fonden ska finansiera upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för en verksamhet som anges i artikel 11.3 utan att det påverkar tillämpningen av artikel 190 i budgetförordningen.

2.  Genom ett undantag från punkt 1 gäller följande:

a)  För de verksamheter som avses i artikel 11.3 e ska det ekonomiska stödet från fonden inte överstiga 20 % av de stödberättigande kostnaderna för verksamheten.

b)  För de verksamheter som avses i artikel 11.3 f–h ska det ekonomiska stödet från fonden inte överstiga 80 % av de stödberättigande kostnaderna för verksamheten.

3.  För utvecklingsåtgärder ska finansieringssatsen höjas i följande fall:

a)  För en verksamhet som utvecklas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbete som inrättats genom rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 får finansieringssatsen höjas med ytterligare 10 procentenheter.

b)  Finansieringssatsen för en verksamhet får höjas i enlighet med andra och tredje styckena i denna punkt om minst 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten avsätts till små och medelstora företag som är etablerade i en ▌ medlemsstat eller i ett ▌ associerat land och som deltar i verksamheten som mottagare, som underleverantörer eller som enheter i leveranskedjan.

Finansieringssatsen får höjas med de procentenheter som motsvarar den procentandel av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten som avsätts till små och medelstora företag som är etablerade i medlemsstater eller i associerade länder där mottagare som inte är små eller medelstora företag är etablerade och som deltar i verksamheten som mottagare, som underleverantörer eller som enheter i leveranskedjan, upp till ytterligare 5 procentenheter.

Finansieringssatsen får höjas med de procentenheter som motsvarar två gånger den procentandel av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten som avsätts till små och medelstora företag som är etablerade i andra medlemsstater eller i andra associerade länder än de där mottagare som inte är små eller medelstora företag är etablerade och som deltar i verksamheten som mottagare, som underleverantörer eller som enheter i leveranskedjan.

c)  Finansieringssatsen för en verksamhet får höjas med ytterligare 10 procentenheter om minst 15 % av de totala stödberättigande kostnaderna för verksamheten avsätts till medelstora börsnoterade företag som är etablerade i unionen eller i ett associerat land.

d)  Den totala ökningen av finansieringssatsen för en verksamhet får inte överstiga 35 procentenheter.

Det ekonomiska stöd som unionen tillhandahåller från fonden, inbegripet högre finansieringssatser, får inte täcka mer än 100 % av åtgärdens stödberättigande kostnader.

Artikel 15

Finansiell kapacitet

Genom undantag från artikel 198 i budgetförordningen gäller följande:

a)  Endast samordnarens finansiella kapacitet ska kontrolleras och endast om den begärda finansieringen från unionen är lika med eller större än 500 000 EUR. Om det finns skäl att betvivla den finansiella kapaciteten ska kommissionen emellertid även kontrollera den finansiella kapaciteten hos andra sökande eller de samordnare som ligger under det tröskelvärde som avses i första meningen.

b)  Den finansiella kapaciteten ska inte kontrolleras när det gäller rättsliga enheter vars livskraft garanteras av en medlemsstats relevanta myndigheter.

c)  Om den finansiella kapaciteten garanteras strukturellt av en annan rättslig enhet ska dennas finansiella kapacitet kontrolleras.

Artikel 16

Indirekta kostnader

1.  Genom undantag från artikel 181.6 i budgetförordningen ska indirekta stödberättigande kostnader ▌ fastställas genom tillämpning av en schablonsats på 25 % av de totala direkta stödberättigande kostnaderna, med undantag av de direkta stödberättigande kostnaderna för underentreprenad, finansiellt stöd till tredje part och alla enhetskostnader eller enhetsbelopp som inbegriper indirekta kostnader.

2.  Alternativt får indirekta stödberättigande kostnader ▌ fastställas i enlighet med mottagarens vanliga metoder för kostnadsredovisning på grundval av faktiska indirekta kostnader, förutsatt att dessa metoder för kostnadsredovisning godtas av de nationella myndigheterna när det gäller jämförbara verksamheter på försvarsområdet, i enlighet med artikel ▌185 ▌ i budgetförordningen, och meddelas kommissionen.

Artikel 17

Användning av enhetsbelopp eller bidrag som inte är kopplade till kostnader

1.  Om unionsbidraget samfinansierar mindre än 50 % av de totala kostnaderna för åtgärden får kommissionen använda

a)  ett bidrag som inte är kopplat till de kostnader som avses i artikel ▌180.3 ▌ i budgetförordningen och som grundar sig på uppnådda resultat, som mäts i förhållande till tidigare uppsatta delmål eller genom resultatindikatorer, eller

b)  ett enhetsbelopp som avses i artikel ▌182 ▌ i budgetförordningen och som grundar sig på den preliminära budgeten för den åtgärd som redan godkänts av de nationella myndigheterna i de samfinansierande medlemsstaterna och associerade länderna.

2.  Indirekta kostnader ska inkluderas i enhetsbeloppet.

Artikel 18

Förkommersiell upphandling

1.  Unionen får stödja förkommersiell upphandling genom att bevilja bidrag till upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter – såsom fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU(15), 2014/25/EU(16) och 2009/81/EC(17) – som gemensamt upphandlar forsknings- och utvecklingstjänster på försvarsområdet eller samordnar sina upphandlingsförfaranden.

2.  Upphandlingsförfarandena

a)  ska vara i linje med bestämmelserna i denna förordning,

(b)  får tillåta att flera kontrakt beviljas genom samma förfarande (flera leverantörer),

(c)  ska föreskriva tilldelning av kontrakt till den eller de anbudsgivare som har det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, och samtidigt säkerställa att det inte förekommer några intressekonflikter.

Artikel 19

Garantifond

Bidrag till ett ömsesidigt försäkringssystem får täcka risken i samband med återbetalning av belopp från mottagarnas sida och ska uppfattas som en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen. Bestämmelserna i [artikel X i] förordning XXX [den förordning som efterträder förordningen om garantifonden] ska tillämpas.

Artikel 20

Villkor för stödberättigande avseende upphandling och priser

1.  I tillämpliga delar ska artiklarna 10 och 11 gälla för priser.

2.  I tillämpliga delar ska artikel 10 – genom undantag från artikel 176 i budgetförordningen – och artikel 11 gälla för upphandling av studier som avses i artikel 11.3 c.

AVDELNING II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORSKNING

Artikel 22

Äganderätt till forskningsresultat

1.  Resultaten av forskningsåtgärder som stöds finansiellt genom fonden ska ägas av de mottagare som genererar dem. Om rättsliga enheter gemensamt genererar resultat och om deras respektive bidrag inte kan fastställas, eller om det inte går att särskilja sådana gemensamma resultat, ska de rättsliga enheterna ha gemensam äganderätt till resultaten. Samägarna ska ingå ett avtal om fördelningen och villkoren för utövande av samäganderätten i enlighet med sina skyldigheter enligt bidragsavtalet.

2.  Genom undantag från punkt 1 ska, om unionsstöd ges i form av offentlig upphandling, ▌ resultaten av forskningsåtgärder som stöds finansiellt genom fonden ägas av unionen. Medlemsstaterna och de associerade länderna ska på deras skriftliga begäran ha kostnadsfri nyttjanderätt till resultaten.

3.  Resultaten av forskningsåtgärder som stöds finansiellt genom fonden ▌ ska inte vara föremål för någon kontroll eller begränsning som görs av ett icke-associerat tredjeland eller en enhet i ett icke-associerat tredjeland, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter, inbegripet i form av tekniköverföring ▌.

4.  När det gäller resultat som mottagarna genererat genom åtgärder som stöds finansiellt genom fonden och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8a i denna artikel, ska kommissionen informeras i förväg om varje överföring av äganderätt till ▌ eller beviljande av en exklusiv licens ▌ till ett icke-associerat tredjeland eller till en enhet i ett icke-associerat tredjeland. Om en sådan överföring av äganderätt strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen eller målen i denna förordning, vilka fastställs i artikel 3, ska de medel som tillhandahållits inom ramen för fonden återbetalas.

5.  De nationella myndigheterna i medlemsstaterna och i de associerade länderna ska ha nyttjanderätt till den särskilda rapporten om forskning som har erhållit finansiering från unionen. Sådan nyttjanderätt ska beviljas utan ersättningskrav och överföras av kommissionen till medlemsstaterna och de associerade länderna efter det att det säkerställts att kraven på konfidentialitet iakttagits.

6.  De nationella myndigheterna i medlemsstaterna och i de associerade länderna ska använda den särskilda rapporten endast för syften som rör användning av eller för deras väpnade styrkor, eller säkerhets- eller underrättelsetjänster, inbegripet inom ramen för sina samarbetsprogram. Sådan användning ska innefatta, men inte vara begränsad till, studier, utvärdering, bedömning, forskning, design ▌ och godkännande och certifiering av produkter, drift, utbildning och bortskaffande ▌ samt bedömning och utarbetande av tekniska krav för upphandling.

7.  Mottagarna ska bevilja unionens institutioner, organ eller byråer nyttjanderätt till resultaten av forskning som stöds finansiellt genom fonden utan ersättningskrav i det vederbörligen motiverade syftet att utveckla, genomföra och övervaka unionens befintliga politik eller program inom dess behörighetsområde. Sådan nyttjanderätt ska begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning.

8.  Särskilda bestämmelser om äganderätt, nyttjanderätt och licensiering ska fastställas i finansieringsavtalen och kontrakten om förkommersiell upphandling för att säkerställa största möjliga upptagning av resultaten och för att undvika otillbörligt gynnande. De upphandlande myndigheterna ska åtminstone ha nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning samt rätt att bevilja, eller ålägga mottagarna att bevilja, icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja resultaten på rättvisa och rimliga villkor utan rätt att bevilja underlicenser. Alla medlemsstater och associerade länder ska utan ersättningskrav ha tillgång till den särskilda rapporten. Om en uppdragstagare inte lyckas utnyttja resultaten kommersiellt inom en i kontraktet fastställd period efter den förkommersiella upphandlingen ska uppdragstagaren överlåta äganderätten till resultaten till de upphandlande myndigheterna.

8a.  Bestämmelserna i denna förordning ska inte påverka export av produkter, utrustning eller teknik som integrerar resultat av forskning som stöds finansiellt genom fonden, och ska inte påverka medlemsstaternas politiska handlingsfrihet i samband med export av försvarsrelaterade produkter.

8b.   Två eller flera medlemsstater eller associerade länder som multilateralt eller inom ramen för en unionsorganisation gemensamt har ingått ett eller flera kontrakt med en eller flera mottagare för att tillsammans vidareutveckla resultat av forskning som stöds genom fonden ska ha nyttjanderätt till dessa resultat som ägs av sådana mottagare och som är nödvändiga för fullgörandet av kontraktet eller kontrakten. Sådan nyttjanderätt ska beviljas utan ersättningskrav och på särskilda villkor som syftar till att säkerställa att dessa rättigheter endast kommer att utnyttjas för kontraktets eller kontraktens syfte och att det kommer att finnas lämpliga skyldigheter avseende konfidentialitet.

AVDELNING III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR UTVECKLINGSÅTGÄRDER

Artikel 23

Ytterligare kriterier för stödberättigande för utvecklingsåtgärder

1.  ▌ Konsortiet ska visa att de återstående kostnader för verksamhet som inte täcks av unionsstödet kommer att täckas av andra finansieringssätt, såsom bidrag från medlemsstaterna ▌ eller de associerade länderna eller samfinansiering från rättsliga enheter.

2.  De verksamheter som avses i artikel 11.3 d ska ▌ grunda sig på de harmoniserade kapacitetskrav som minst två medlemsstater eller associerade länder gemensamt kommit överens om.

3.  När det gäller de verksamheter som avses i artikel 11.3 e–h ska konsortiet med hjälp av handlingar som utfärdats av de nationella myndigheterna visa att

a)  minst två medlemsstater ▌ eller associerade länder avser att upphandla slutprodukten eller använda tekniken på ett samordnat sätt, inklusive genom gemensam upphandling i förekommande fall,

b)  verksamheten grundar sig på de gemensamma tekniska specifikationer som de medlemsstater ▌ eller associerade länder som ska samfinansiera åtgärden eller som avser att gemensamt upphandla slutprodukten eller gemensamt använda tekniken har kommit överens om.

Artikel 24

Ytterligare tilldelningskriterier för utvecklingsåtgärder

Utöver de tilldelningskriterier som avses i artikel 13 ska också följande beaktas i arbetsprogrammet:

a)  Graden av ökad effektivitet under hela livscykeln för försvarsprodukter och försvarsteknik, inbegripet kostnadseffektivitet och synergieffekters potential när det gäller upphandling och underhåll samt avfallshantering.

b)  Bidraget till ytterligare integrering av den europeiska försvarsindustrin i hela unionen genom att mottagarna visar att medlemsstaterna har åtagit sig att gemensamt använda, äga eller underhålla den slutliga produkten eller tekniken på ett samordnat sätt.

Artikel 25

Äganderätt till resultat av utvecklingsåtgärder

1.  Unionen ska inte äga de produkter eller den teknik som utvecklingsåtgärder som stöds finansiellt genom fonden resulterar i och ska inte heller ha någon fordran avseende immateriella rättigheter när det gäller de åtgärdernas resultat.

2.  Resultaten av de åtgärder som stöds finansiellt genom fonden ska inte vara föremål för någon kontroll eller begränsning från icke-associerade tredjeländer eller från enheter i icke-associerade tredjeländer, antingen direkt eller indirekt via en eller flera rättsliga enheter, inbegripet i form av tekniköverföring.

2a.  Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas politiska handlingsfrihet i samband med export av försvarsrelaterade produkter.

3.  När det gäller resultat som mottagarna genererat genom åtgärder som stöds finansiellt genom fonden och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2a i denna artikel, ska kommissionen underrättas i förväg om varje överföring av äganderätt till icke-associerade tredjeländer eller enheter i ett icke-associerat tredjeland. Om sådana överföringar av äganderätt strider mot unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen eller de mål ▌ som föreskrivs i artikel 3, ska de medel som tillhandahållits inom ramen för fonden återbetalas.

4.  Om unionen tillhandahåller bistånd i form av offentlig upphandling av en studie ska ▌ medlemsstaterna ▌ eller de associerade länderna ▌ på skriftlig begäran ha rätt till en kostnadsfri icke-exklusiv licens för användning av den.

AVDELNING IV

STYRNING, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH KONTROLL

Artikel 27

Arbetsprogram

1.  Fonden ska genomföras med hjälp av årliga ▌ arbetsprogram som fastställs i enlighet med artikel ▌110 ▌ i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen. Den övergripande budget som gynnar små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande ska fastställas i arbetsprogrammen.

2.  Kommissionen ska anta arbetsprogrammen genom genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 28.2.

3.  De forskningsområden och de kategorier av åtgärder som ska stödjas finansiellt genom fonden ska i detalj anges i arbetsprogrammen. Dessa kategorier ska stämma överens med de försvarsprioriteringar som avses i artikel 3.

Med undantag av den del av arbetsprogrammet som avser banbrytande teknik för försvarstillämpningar ska dessa forskningsområden och kategorier av åtgärder omfatta produkter och teknik inom

a)  förberedelser, skydd, utplacering och hållbarhet,

b)  informationshantering och informationsöverlägsenhet, och ledning, styrning, kommunikation, it-system, underrättelseverksamhet, övervakning och spaning, cyberförsvar och cybersäkerhet, och

c)  anfall och utförare.

4.  Arbetsprogrammen ska, i förekommande fall, innehålla funktionsmässiga krav och ange formen för EU-finansiering i enlighet med artikel 8, utan att förhindra konkurrens i samband med ansökningsomgångar.

Överföringen av resultatet av forskningsåtgärder som tillför ett mervärde och redan stöds finansiellt genom fonden till utvecklingsfasen får även beaktas i arbetsprogrammen.

Artikel 28

Kommitté

1.  Kommissionen ska bistås av en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Europeiska försvarsbyrån ska bjudas in som observatör för att lämna sina synpunkter och tillhandahålla sakkunskap. Europeiska utrikestjänsten ska också bjudas in att delta.

Kommittén ska även sammanträda i särskilda konstellationer, bland annat för att diskutera försvars- och säkerhetsaspekter med koppling till åtgärder inom ramen för fonden.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 28a

Samråd med projektledaren

Om en medlemsstat eller ett associerat land utser en projektledare ska kommissionen samråda med projektledaren om de framsteg som gjorts i fråga om åtgärden innan betalningen verkställs.

Artikel 29

Oberoende experter

1.  Kommissionen ska utse oberoende experter som ska hjälpa till vid den etiska granskningen i enlighet med artikel 7 och utvärderingen av förslag i enlighet med artikel ▌237 ▌ i budgetförordningen. ▌

2.  Oberoende experter ska vara medborgare i unionen, hämtade från ett så brett urval av medlemsstater som möjligt, och väljas ut på grundval av de inbjudningar att anmäla intresse som riktar sig till ▌ försvarsministerierna och underordnade organ, andra berörda statliga organ, forskningsinstitut, universitet, näringslivsorganisationer eller företag inom försvarssektorn i syfte att upprätta en förteckning över experter. Genom undantag från artikel ▌237 ▌ i budgetförordningen ska denna förteckning inte offentliggöras.

3.  Säkerhetsreferenserna för utnämnda oberoende experter ska valideras av respektive medlemsstat.

4.  Den kommitté som avses i artikel 28 ska varje år underrättas om förteckningen över experter för att ge insyn vad avser experternas säkerhetsreferenser. Kommissionen ska också säkerställa att experter inte bedömer, ger råd om eller bistår i fråga om sakfrågor avseende vilka de har en intressekonflikt.

5.  Oberoende experter ska väljas ut på grundval av kompetens, erfarenhet och kunskaper som är relevanta för utförandet av de uppgifter som anförtros dem.

Artikel 30

Tillämpliga bestämmelser i fråga om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

1.  Vid tillämpningen av denna förordning

a)  ska varje medlemsstat ▌ säkerställa att den erbjuder en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som motsvarar den som tillhandahålls ▌ genom rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2013/488/EU(18),

a1)  ska kommissionen skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i enlighet med de regler om säkerhet som fastställs i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter,

c)  får fysiska personer som är bosatta och juridiska personer som är etablerade i ▌ tredjeländer hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om fonden endast om de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som är åtminstone likvärdig den som tillhandahålls genom kommissionens säkerhetsbestämmelser som fastställs i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 och genom rådets säkerhetsbestämmelser i beslut 2013/488/EU,

c1)   ska likvärdigheten när det gäller säkerhetsbestämmelser som tillämpas i ett tredjeland eller i en internationell organisation fastställas i ett informationssäkerhetsavtal, som om det är relevant inbegriper frågor som rör industrisäkerhet, som slutits mellan unionen och det tredjelandet eller den internationella organisationen i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 218 i EUF-fördraget och med beaktande av artikel 13 i beslut 2013/488/EU,

d)  får en fysisk eller juridisk person, ett tredjeland eller en internationell organisation – utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 i beslut 2013/488/EU och bestämmelserna om industrisäkerhet enligt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 – ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter när det, utifrån en bedömning från fall till fall, anses nödvändigt beroende på uppgifternas karaktär och innehåll, mottagarens behovsenliga behörighet och den fördel som det innebär för unionen.

2.  När det gäller åtgärder som involverar, kräver ▌ eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska det relevanta finansieringsorganet i ansökningsomgången/upphandlingsdokumenten precisera vilka åtgärder och krav som är nödvändiga för att säkerställa säkerheten för denna information på erforderlig nivå.

3.  Kommissionen ska inrätta ett säkert utbytessystem för att underlätta utbyte av känslig information och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter mellan kommissionen ▌ och ▌ medlemsstaterna och de associerade länderna samt, i förekommande fall, med de sökande och mottagarna. Systemet ska beakta medlemsstaternas nationella säkerhetsbestämmelser.

4.  Ursprunget till säkerhetsskyddsklassificerad förgrundsinformation som genereras under genomförandet av en forsknings- eller utvecklingsåtgärd ska fastställas av de medlemsstater där mottagarna är etablerade. I detta syfte får dessa medlemsstater besluta om en särskild säkerhetsram för skydd och hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som rör åtgärden, och de ska underrätta kommissionen om detta. En sådan säkerhetsram ska inte påverka kommissionens möjlighet att få tillgång till de uppgifter som krävs för att genomföra åtgärden.

Om ingen sådan särskild säkerhetsram upprättas av dessa medlemsstater ska kommissionen upprätta säkerhetsramen för åtgärden i enlighet med bestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444.

Den tillämpliga säkerhetsramen för åtgärden ska finnas på plats senast innan finansieringsavtalet eller kontraktet undertecknas.

Artikel 31

Övervakning och rapportering

1.  I bilagan fastställs indikatorer för att övervaka genomförandet av och framstegen för fonden när det gäller att uppnå de allmänna och särskilda mål som fastställs i artikel 3.

2.  För att säkerställa en effektiv bedömning av fondens framsteg när det gäller att uppnå målen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 med avseende på att ändra bilagan för att se över eller komplettera indikatorerna där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.

3.  Kommissionen ska regelbundet övervaka genomförandet av fonden och årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts, inbegripet om hur identifierade erfarenheter och tillvaratagna erfarenheter från det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den förberedande åtgärden för forskning inom försvarsområdet beaktas vid genomförandet av fonden. Kommissionen ska för detta ändamål vidta nödvändiga övervakningsåtgärder.

4.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av fondens genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.

Artikel 32

Utvärdering av fonden

1.  Utvärderingar ska utföras i rätt tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.  En halvtidsutvärdering av fonden ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om dess genomförande, dock senast fyra år efter det att den börjat genomföras. Halvtidsutvärderingsrapporten, som ska ha utarbetats senast den 31 juli 2024, ska i synnerhet ▌innehålla en bedömning av fondens styrning, inbegripet vad gäller bestämmelser om oberoende experter, genomförandet av de etiska förfaranden som avses i artikel 7 och av tillvaratagna erfarenheter från det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den förberedande åtgärden för forskning inom försvarsområdet, utnyttjandegrader, projekttilldelningsresultat, inbegripet små och medelstora företags och medelstora börsnoterade företags nivå av deltagande samt deras grad av gränsöverskridande deltagande, den sats för återbetalning av indirekta kostnader som anges i artikel 16, anslagen för banbrytande teknik i samband med ansökningsomgångar och den finansiering som beviljats i enlighet med artikel ▌195 ▌ i budgetförordningen. Halvtidsutvärderingen ska också omfatta information om mottagarnas ursprungsländer, antalet deltagande länder i de enskilda projekten, och, om möjligt, fördelningen av de genererade immateriella rättigheterna. Kommissionen får lägga fram förslag till lämpliga ändringar av denna förordning.

3.  Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra år efter den 31 december 2027, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av fondens genomförande. Den slutliga utvärderingsrapporten ska innefatta resultaten av genomförandet och i möjligaste mån fondens inverkan. Rapporten, som ska bygga på relevanta samråd med medlemsstaterna och associerade länder och de viktigaste berörda parterna, ska särskilt bedöma framstegen med att nå målen i artikel 3. Den ska också bidra till att identifiera de områden där unionen är beroende av tredjeländer vid utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik. Den ska också innehålla en analys av gränsöverskridande deltagande i projekt inom ramen för fonden, inbegripet små och medelstora företags och medelstora börsnoterade företags deltagande, samt av små och medelstora företags och medelstora börsnoterade företags delaktighet i den globala värdekedjan och fondens bidrag till att avhjälpa de brister som identifierats i kapacitetsutvecklingsplanen. Utvärderingen ska också innehålla information om mottagarnas ursprungsländer och, om möjligt, fördelningen av de genererade immateriella rättigheterna.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Artikel 33

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen. Europeiska unionens revisionsrätt ska granska räkenskaperna över unionens samtliga inkomster och utgifter enligt artikel 287 i EUF-fördraget.

Artikel 34

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i fonden genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, ▌ Olaf ▌ och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra de utredningar, däribland kontroller på plats och inspektioner, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ▌.

Artikel 35

Information, kommunikation och publicitet

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten. Möjligheten att offentliggöra akademiska uppsatser baserade på resultatet av forskningsåtgärder ska regleras i finansieringsavtalet.

2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende fonden och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats fonden ska också bidra till kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som anges i artikel 3.

2a.  Finansiella medel som anslås till fonden kan också bidra till anordnande av informationsspridning, kontaktförmedlingsevenemang och verksamhet för att öka medvetenheten, särskilt i syfte att öppna leveranskedjorna för att främja de små och medelstora företagens gränsöverskridande deltagande.

AVDELNING V

DELEGERADE AKTER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 36

Delegerade akter

1.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 31 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

2.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 31 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

3.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt artikel 31 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 37

Upphävande

Förordning (EU) 2018/1092 (om ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram) ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

Artikel 38

Övergångsbestämmelser

1.  Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordning (EU) 2018/1092 och den förberedande åtgärden för forskning inom försvarsområdet, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas, och resultatet av dessa.

2.  Finansieringsramen för fonden får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan fonden och de åtgärder som antagits inom ramen för föregångarna, det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den förberedande åtgärden för forskning inom försvarsområdet.

3.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.4, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 39

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

INDIKATORER FÖR RAPPORTERING OM FONDENS UPPFYLLELSE AV DE SÄRSKILDA MÅLEN

Särskilt mål som fastställs i artikel 3.2 a:

Indikator 1 Deltagare

Mäts i antalet deltagande rättsliga enheter (underindelade enligt storlek, typ och nationalitet).

Indikator 2 Forskningssamverkan

Mäts i

2.1  antalet finansierade projekt och värdet av dem,

2.2  gränsöverskridande samarbete, dvs. andelen kontrakt som tilldelas små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag, inbegripet värdet på de kontrakt som avser gränsöverskridande samarbete,

2.3  andelen mottagare som inte utförde forskning med militär tillämpning före det att fonden togs i bruk.

Indikator 3 Innovativa produkter

Mäts i

3.1   antalet nya patent som härrör från projekt som stöds finansiellt genom fonden,

3.2  den totala fördelningen av patent bland medelstora börsnoterade företag, små och medelstora företag samt rättsliga enheter som inte är vare sig medelstora börsnoterade företag eller små och medelstora företag,

3.3  den totala fördelningen av patent per medlemsstat.

Särskilt mål som fastställs i artikel 3.2 b:

Indikator 4 Gemensam kapacitetsutveckling

Mäts i antalet åtgärder som finansieras genom fonden och som avhjälper de kapacitetsbrister som identifierats i kapacitetsutvecklingsplanen, och värdet av dessa.

Indikator 4 Kontinuerligt stöd under hela cykeln för forskning och utveckling

Mäts i förekomst av bakgrundsinformation om immateriella rättigheter eller resultat som genererats inom ramen för åtgärder som tidigare stötts genom fonden.

Indikator 5 Jobbskapande/sysselsättningsstöd

Mäts i antalet anställda inom forskning och utveckling på försvarsområdet som erhåller stöd per medlemsstat.

(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2019. Text markerad med grå skuggning har inte överenskommits inom ramen för interinstitutionella förhandlingar.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).
(3) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1092 av den 18 juli 2018 om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationsförmågan inom unionens försvarsindustri (EUT L 200, 7.8.2018, s. 30).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(7) Hänvisning som ska uppdateras: EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Avtalet finns på följande webbplats: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.ENG&toc=OJ:C:2013:373:TOC
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(9) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(10) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(11) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(12) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).
(14)
(15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).
(18) EUT L 274, 15.10.2013, s. 1-50.

Senaste uppdatering: 17 juli 2019Rättsligt meddelande