Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0229(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0482/2018

Ingivna texter :

A8-0482/2018

Debatter :

PV 15/01/2019 - 16
CRE 15/01/2019 - 16
PV 17/04/2019 - 26
CRE 17/04/2019 - 26

Omröstningar :

PV 16/01/2019 - 21.3
CRE 16/01/2019 - 21.3
Röstförklaringar
PV 18/04/2019 - 10.13
CRE 18/04/2019 - 10.13

Antagna texter :

P8_TA(2019)0026
P8_TA(2019)0433

Antagna texter
PDF 425kWORD 135k
Torsdagen den 18 april 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
InvestEU ***I
P8_TA(2019)0433A8-0482/2018
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 18 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet (COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0439),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 173 och 175 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0257/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 5 december 2018(2),

–  med beaktande av skrivelsen av den 25 januari 2019 från sin talman till utskottsordförandena, med en beskrivning av parlamentets strategi avseende de sektorsspecifika programmen inom den fleråriga budgetramen efter år 2020,

–  med beaktande av skrivelsen av den 1 april 2019 från rådet till Europaparlamentets talman, med bekräftelse av den gemensamma överenskommelse som medlagstiftarna nått inom ramen för förhandlingarna,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av de gemensamma överläggningar som budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor hållit i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor samt yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0482/2018),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.(3)

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 131.
(2) EUT C 86, 7.3.2019, s. 310.
(3) Denna ståndpunkt ersätter ändringarna antagna den 16 januari 2019 (Antagna texter, P8_TA(2019)0026).


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 18 april 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om inrättande av InvestEU-programmet
P8_TC1-COD(2018)0229

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173 och artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov för att upprätthålla långsiktig tillväxt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.

(2)  Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 har lett till vissa överlappningar. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättigande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera EU-fonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, som också bygger på erfarenheterna med Europeiska fonden för strategiska investeringar som inrättades inom ramen för investeringsplanen för Europa, bör därför inrättas för att effektivisera stödet till slutmottagare genom integrering och förenkling av finansieringsmöjligheterna inom ett enda budgetgarantisystem, så att effekten av unionsåtgärderna ökar samtidigt som kostnaden för EU:s budget minskar.

(3)  Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om Europa 2020-strategin, kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, den europeiska kulturagendan, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, EU:s ambitioner på säkerhets- och försvarsområdet, försvaret och rymdstrategin för Europa och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.

(4)  På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen ramen för att identifiera nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utarbetar, i förekommande fall i samarbete med lokala och regionala myndigheter, sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Strategierna bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Syftet med dem är även att se till att stödet från unionen används på ett enhetligt sätt och att i relevanta fall maximera mervärdet av det finansiella stödet, särskilt från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU-fonden.

(5)  InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft och socioekonomiska konvergens, inom bland annat innovation, digitalisering, effektiv resursanvändning inom ramen för den cirkulära ekonomin, hållbarhet och inkludering i unionens ekonomiska tillväxt och samhällsresiliensen och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör InvestEU-fonden stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom finansiella bidrag från genomförandepartnerna, beroende på vad som är relevant. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att tillhandahålla strategiska, långsiktiga fördelar inom nyckelområden för EU:s politik som i annat fall inte skulle finansieras eller få otillräcklig finansiering, och därmed bidra till att uppnå unionens politiska mål. Stödet från fonden bör täcka ett brett spektrum av sektorer och regioner och samtidigt undvika överdriven sektoriell eller geografisk koncentration.

(5a)  De kulturella och kreativa sektorerna är resilienta och snabbväxande sektorer i unionen, och genererar både ekonomiskt och kulturellt värde från immateriella rättigheter och individuell kreativitet. Deras tillgångars immateriella karaktär begränsar emellertid deras tillgång till privat finansiering, vilken är av avgörande betydelse för att företagen i dessa sektorer ska kunna investera, expandera och konkurrera på internationell nivå. InvestEU-programmet bör därför fortsätta att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och organisationer från de kulturella och kreativa sektorerna.

(6)  InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar, bland annat kulturarv, för att främja hållbar och inkluderande tillväxt, investeringar och sysselsättning, och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning samt större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom unionen. InvestEU-finansierade projekt bör uppfylla unionens miljömässiga och sociala normer, inklusive arbetstagarnas rättigheter. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionen tillhandahåller via bidrag.

(7)  Unionen står bakom målen i FN:s agenda 2030, inklusive dess mål för hållbar utveckling och Parisavtalet från 2015 samt Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa överenskomna mål, inbegripet de som ingår i unionens miljöpolitik, måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör hållbarhetsinslagen i InvestEU-fondens struktur vara framträdande.

(8)  InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom EU. Detta system bör främja omorienteringen av privat kapital mot hållbara investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt(4).

(9)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt men senast 2027. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med minst 40 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(10)  InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med potentiella genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar(5)] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar. InvestEU-programmet bör även bidra till genomförandet av andra dimensioner av målen för hållbar utveckling.

(11)  Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör föroreningar av luft, jord, inlandsvatten och hav, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. En integrering av miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284(6). Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.

(12)  Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör granskas av genomförandepartnerna för att avgöra om de har miljömässiga, klimatrelaterade eller sociala effekter och bör i så fall hållbarhetssäkras och anpassas till den cirkulära ekonomins principer, i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i nära samarbete med potentiella genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådan vägledning inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor, och projekt under en viss storlek som fastställs i vägledningen bör undantas från hållbarhetssäkringen. Om genomförandepartnern kommer fram till att en hållbarhetssäkring inte ska genomföras bör den lämna en motivering till investeringskommittén. Transaktioner som inte är förenliga med uppnåendet av klimatmålen ska inte vara stödberättigade enligt denna förordning.

(13)  Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur, särskilt vad avser sammanlänkning och energieffektivitet och skapande av ett gemensamt europeiskt transportområde, är grundläggande för att uppnå unionens hållbarhetsmål, inbegripet unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling samt energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybara och andra säkra och hållbara energikällor med låga utsläpp – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering. InvestEU-programmet bör prioritera områden som är underinvesterade och där ytterligare investeringar krävs. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som synliggör vilka projekt som är på gång och maximera synergieffekterna mellan relevanta unionsprogram inom områden såsom transport, energi och digitalisering. Med trygghets- och säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd omfatta infrastrukturens resiliens, inbegripet dess underhåll och säkerhet, och beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.

(13a)  InvestEU-programmet bör, när detta är relevant, bidra till målen i [det reviderade direktivet om förnybar energi] och [förordningen om styrning] samt främja energieffektivitet i investeringsbeslut.

(13b)   Verklig multimodalitet är en möjlighet att utforma ett effektivt och miljövänligt transportnät som utnyttjar samtliga transportmedels maximala potential och genererar synergieffekter mellan dem. InvestEU-programmet skulle kunna stödja investeringar i multimodala transportknutpunkter, som trots sin stora ekonomiska potential och affärsnytta innebär betydande risker för privata investerare. Programmet skulle också kunna bidra till utveckling och införande av intelligenta transportsystem (ITS). InvestEU-programmet bör bidra till att öka insatserna för att utveckla och använda teknik som bidrar till att förbättra fordonens och väginfrastrukturens säkerhet.

(13c)  InvestEU-programmet bör bidra till EU:s politik när det gäller hav och oceaner genom utveckling av projekt och företag inom den blå ekonomin och finansieringsprinciperna för denna. Detta kan inbegripa insatser på området för maritim företagsamhet och industri, en innovativ och konkurrenskraftig sjöfartsindustri samt förnybar marin energi och en cirkulär ekonomi.

(14)  Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Underinvestering i forskning och innovation är skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna och främja unionens spetskompetens i hållbar teknik på global nivå, i synergi med Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet. I detta avseende bör erfarenheterna från finansieringsinstrumenten inom Horisont 2020, till exempel InnovFin, för att underlätta och påskynda tillgång till finansiering för innovation, tjäna som en robust grund för tillhandahållandet av detta målinriktade stöd.

(14 a)  Turism är en viktig sektor i unionens ekonomi och InvestEU-programmet bör bidra till att stärka dess långsiktiga konkurrenskraft genom att stödja åtgärder som främjar hållbar, innovativ och digital turism.

(15)  Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för att investera i och främja digital omvandling och för att fördela de fördelar som uppkommer på alla unionens medborgare och företag. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens, i enlighet med programmet för ett digitalt Europa.

(16)  Små och medelstora företag utgör över 99 % av alla företag i unionen och deras ekonomiska värde är betydande och avgörande ▌. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen och företagen inom den sociala ekonomin söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering, omställning till principerna för en cirkulär ekonomi, innovationsverksamhet samt utbildning av sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Innovativa lösningar såsom förvärv av ett företag eller anställdas ägarandelar i ett företag blir också allt vanligare för små och medelstora företag och företag inom den sociala ekonomin. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medelstora företag vars verksamhet är inriktad på immateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan genom att förenkla deras tillgång till finansiering och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt, innovation och hållbara utveckling, säkerställa deras konkurrenskraft, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker och se till att det kan skapa sysselsättning och socialt välstånd. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör därför bygga vidare på dessa framgångsrika program, såsom Cosme, och tillhandahålla rörelsekapital och investeringar under ett företags hela livscykel, finansiera leasingtransaktioner och skapa möjlighet att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.

(17)  I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension(7), den europeiska pelaren för sociala rättigheter(8) och EU:s ram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning, kultur, sysselsättning, hälsa och sociala tjänster. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, inbegripet omskolning och fortbildning av arbetstagare, bland annat i regioner som är beroende av en koldioxidintensiv ekonomi och som drabbas av den strukturella omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller jämställdhet, lika möjligheter, solidaritet mellan generationerna, hälsa och sociala tjänster, subventionerade bostäder, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper, inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att hantera de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, social infrastruktur, mikrofinansiering, finansiering av etiska och sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag, sociala företag och institutioner för social solidaritet för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU(9) identifieras ett sammanlagt investeringsgap på minst 1,5 biljoner EUR för perioden 2018–2030 inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälsa och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från alternativa typer av finansinstitut, såsom etiska, sociala och hållbara aktörer, och från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.

(18)  InvestEU-fonden bör verka inom ramen för fyra politikområden som återspeglar unionens viktigaste politiska prioriteringar, nämligen hållbar infrastruktur; forskning, innovation och digitalisering; små och medelstora företag; sociala investeringar och kompetens.

(18a)  Politikområdet för små och medelstora företag bör i huvudsak fokusera på dessa företag men små midcap-företag kan också vara stödberättigade inom ramen för detta politikområde. Midcap-företag bör vara stödberättigade inom ramen för de tre andra politikområdena.

(19)  Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenten bör vara inriktad på unionsomfattande eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör ha ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstaterna och regionala myndigheter via sina medlemsstater möjlighet att bidra med en andel av sina fondmedel under delad förvaltning till EU-garantin för att använda denna för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda särskilda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom sina egna territorier, i enlighet med överenskommelsen om medverkan, inbegripet i mindre utvecklade regioner och i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, och därigenom uppnå målen för fonden under delad förvaltning. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.

(20)  Medlemsstatskomponenten bör särskilt utformas så att det blir möjligt att använda medel under delad förvaltning för en unionsgaranti. Denna möjlighet skulle öka det mervärde som unionens budgetgaranti ger genom att den görs tillgänglig för ett bredare urval av finansiella mottagare och projekt och olika medel används för att uppnå målen för fonderna under delad förvaltning, samtidigt som en enhetlig riskhantering av ansvarsförbindelserna säkerställs genom att ▌den garanti som kommissionen gett under indirekt förvaltning tillämpas. Unionen bör garantera de finansierings- och investeringstransaktioner som planeras enligt de garantiavtal som ingås mellan kommissionen och genomförandepartner inom medlemsstatskomponenten. Avsättningen för garantin bör komma från fonder under delad förvaltning enligt en avsättningsnivå som fastställs av kommissionen och beskrivs i den överenskommelse om medverkan som medlemsstaten undertecknat, på grundval av transaktionernas art och de förväntade förlusterna. Medlemsstaten bör bära förluster utöver de förväntade förlusterna genom att ställa en rygg-mot-rygg-garanti till förmån för unionen. Sådana arrangemang bör ingås i en enda överenskommelse om medverkan med varje medlemsstat som väljer en sådan lösning. Överenskommelsen om medverkan bör omfatta den eller de särskilda garantiavtal som ska genomföras inom den berörda medlemsstaten, liksom eventuella regionala öronmärkningar, på grundval av InvestEU-fondens fondbestämmelser. Fastställandet av avsättningsnivån i varje enskilt fall kräver ett undantag från artikel 211.1 i förordning (EU, Euratom) nr 2018/1046 (10) (budgetförordningen). Utformningen innebär också en enda uppsättning regler för budgetgarantier för vilka avsättningar görs med centralt förvaltade medel eller medel under delad förvaltning, vilket gör det lättare att kombinera dessa.

(20a)  Ett partnerskap mellan kommissionen och EIB-gruppen bör upprättas på grundval av varje partners relativa styrkor för att säkerställa största möjliga politiska genomslag, effektiv användning, lämplig budget- och riskhanteringskontroll och det bör också stödja en effektiv och inkluderande direkttillgång.

(20b)  Kommissionen bör inhämta synpunkter från andra potentiella genomförandepartner tillsammans med EIB-gruppen om investeringsriktlinjer, riktlinjer för spårning av klimatförändringar och hållbarhetsriktlinjer och gemensamma metoder, beroende på vad som är lämpligt, i syfte att säkerställa delaktighet och funktionsduglighet fram till inrättandet av de styrande organen, varefter genomförandepartner bör göras delaktiga inom ramen för den rådgivande nämnden och styrelsen.

(21)  InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan EU och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små- och medelstora företag.

(22)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för andra åtgärder inom ramen för InvestEU-programmet än avsättningen för EU-garantin, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(11)] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(23)  EU-garantin på 40 817 500 000 EUR (löpande priser) på unionsnivå förväntas kunna mobilisera mer än 698 194 079 000 EUR i ytterligare investeringar inom unionen och bör ▌anslås mellan de olika politikområdena.

(23a)  Den [datum] förklarade kommissionen att ”utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, bör ett engångsbidrag från medlemsstaterna, antingen av en medlemsstat eller av nationella utvecklingsbanker som ingår i den allmänna myndighetssektorn eller som agerar för en medlemsstats räkning, till tematiska plattformar eller investeringsplattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, i princip godkännas som en engångsåtgärd, i den mening som avses i artikel 5.1 och 9.1 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97.” Dessutom kommer kommissionen, utan att det påverkar rådets befogenheter i samband med genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, att överväga, mot bakgrund av kommissionens meddelande om flexibilitet, i vilken utsträckning samma behandling som för Efsi kan tillämpas på InvestEU, såsom efterföljande instrument till Efsi, när det gäller engångsinsatser från medlemsstaterna i form av kontanta medel för att finansiera ett ytterligare belopp för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten.

(24)  EU-garantin, som ligger till grund för InvestEU-fonden, bör genomföras indirekt genom kommissionen av genomförandepartner som når ut till de finansiella intermediärerna i förekommande fall, och till slutmottagarna. Urvalet av genomförandepartner bör vara transparent och fritt från intressekonflikter. Ett garantiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden bör ingås mellan kommissionen och var och en av genomförandepartnerna för att stödja deras finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens mål och kriterier för stödberättigande. Riskhanteringen av garantin bör inte hindra genomförandepartnernas direkta tillgång till garantin. När garantin beviljas inom EU-komponenten till genomförandepartner bör dessa till fullo ansvara för hela investeringsprocessen och due diligence-granskningen av finansierings- eller investeringstransaktionerna. InvestEU-fonden bör stödja projekt som i normalfallet har en högre riskprofil än de projekt som stöds genom genomförandepartnernas normala transaktioner och som inte skulle ha kunnat genomföras alls, eller inte kunnat genomföras i samma omfattning, under den period då EU-garantin kan användas av privata eller offentliga källor utan stöd från InvestEU-fonden.

(24a)  InvestEU-fonden bör få en lämplig styrningsstruktur vars funktion bör vara anpassad till dess enda syfte att säkerställa en korrekt användning av EU-garantin, så att investeringsbeslutens politiska oberoende kan säkerställas. Styrningsstrukturen bör bestå av en rådgivande nämnd, en styrelse och en fullständigt oberoende investeringskommitté. Vid sammansättningen av ledningsstrukturen bör en jämn könsfördelning eftersträvas. Styrningsstrukturen bör inte inkräkta på eller blanda sig i EIB-gruppens eller andra genomförandepartners beslutsfattande eller utgöra ett substitut för deras respektive styrande organ.

(25)  En rådgivande nämnd bestående av företrädare för genomförandepartnerna och ▌medlemsstaterna, en expert som utsetts av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och en expert som utsetts av Regionkommittén, bör inrättas för utbyte av information och diskussioner om utnyttjande av finansiella produkter som används inom ramen för InvestEU-fonden och för att diskutera om förändrade behov och nya produkter, inbegripet särskilda territoriella marknadsbrister.

(25a)  En styrelse bestående av företrädare för kommissionen, genomförandepartner och en expert utan rösträtt som utses av Europaparlamentet bör fastställa den strategiska och operativa vägledningen för InvestEU.

(26)  Kommissionen bör bedöma om de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har ansökt om är förenliga med unionens lagstiftning och politik medan beslut om finansierings- och investeringstransaktioner i slutändan ska fattas av en genomförandepartner.

(27)  Ett oberoende sekretariat som sköts av kommissionen och som är ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande bör bistå investeringskommittén.

(28)  En investeringskommitté bestående av oberoende experter bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas för finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa sätt täcka olika politikområden och sektorer.

(29)  Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till ▌ lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på nationell och regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s hela territorium och för att garantera en rättvis geografisk fördelning av projekten. InvestEU-programmet bör genomföras på ett sätt som främjar lika spelregler för mindre och nyare utvecklingsbanker eller -institutioner. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater och när det föreligger en EU-aktieägarmajoritet. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.

(30)  I syfte att främja en ökad geografisk diversifiering kan särskilda investeringsplattformar inrättas där insatser och expertis från genomförandeparternerna kombineras med andra nationella utvecklingsbanker med begränsad erfarenhet i användningen av finansieringsinstrument. Sådana strukturer bör uppmuntras, inklusive med tillgängligt stöd från InvestEU:s rådgivningscentrum. Det är lämpligt att föra samman medinvesterare, offentliga myndigheter, experter, utbildnings-, fortbildnings- och forskningsinstitutioner, berörda parter från arbetsmarknaden och företrädare för civilsamhället och andra berörda aktörer på unionsnivå och på nationell och regional nivå, i syfte att främja användningen av investeringsplattformar inom relevanta sektorer.

(31)  EU-garantin enligt medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med artikel 62.1 c i budgetförordningen, inklusive nationella eller regionala investeringsbanker eller -institutioner, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra internationella finansinstitut. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram, i enlighet med överenskommelsen om medverkan. I enlighet med artikel 154 i budgetförordningen måste kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.

(32)  Finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan beslutas av en genomförandepartner i dennes eget namn, genomföras i enlighet med interna regler, policyer och förfaranden och redovisas i de egna finansiella rapporterna eller i förekommande fall i noterna till de finansiella rapporterna. Därför bör kommissionen endast beakta sådana finansiella åtaganden som följer av EU-garantin och offentliggöra det högsta garantibeloppet, inklusive all relevant information om den tillhandahållna maxbeloppet.

(33)  InvestEU-fonden bör göra det möjligt att i lämpliga fall och på ett smidigt, friktionsfritt och effektivt sätt kombinera bidrag, finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller med andra medel, t.ex. EU:s utsläppshandelssystems (ETS) innovationsfond, med den garantin i situationer där detta är nödvändigt för att stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(34)  Projekt som läggs fram av genomförandepartner för stöd från InvestEU-programmet, som inbegriper kombinationer med stöd från andra unionsprogram, bör som helhet också vara förenliga med dessa unionsprograms mål och kriterier för stödberättigande. Användningen av EU-garantin bör fastställas enligt reglerna för InvestEU-programmet.

(35)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en välfylld databas av investeringsprojekt inom varje politikområde, genom rådgivningsinitiativ som ska genomföras av EIB-gruppen, andra rådgivningspartner eller direkt av kommissionen. InvestEU:s rådgivningscentrum bör främja geografisk diversifiering i syfte att bidra till unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och minska de regionala skillnaderna. InvestEU:s rådgivningscentrum bör särskilt uppmärksamma behovet av att sammanföra små projekt till större portföljer. Kommissionen, EIB-gruppen och övriga rådgivningspartner bör ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergier och en verklig geografisk täckning av stödet i hela unionen, med beaktande av sakkunskap och lokal kapacitet hos lokala genomförandepartner, samt befintliga strukturer såsom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning. Dessutom bör ▌InvestEU:s rådgivningscentrum tillhandahålla en central kontaktpunkt för projektutvecklingsstöd som tillhandahålls inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum för myndigheter och för projektansvariga.

(35a)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör inrättas av kommissionen med EIB-gruppen som huvudpartner, med utgångspunkt i framför allt erfarenheterna från Europeiska centrumet för investeringsrådgivning. Kommissionen bör ansvara för den politiska styrningen av InvestEU:s rådgivningscentrum och för förvaltningen av den centrala kontaktpunkten. EIB-gruppen bör ta rådgivningsinitiativ inom de olika politikområdena. Dessutom bör EIB-gruppen tillhandahålla operativa tjänster till kommissionen, bland annat genom att bidra till de strategiska och politiska riktlinjerna, kartlägga befintliga och nya rådgivningsinitiativ, bedöma rådgivningsbehov och ge råd till kommissionen om optimala sätt att hantera dessa behov genom befintliga eller nya rådgivningsinitiativ.

(36)  I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov inrätta en lokal närvaro, med beaktande av befintliga stödsystem och närvaron av lokala partner, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats. För att underlätta rådgivningsstöd på lokal nivå och säkerställa effektivitet, synergier och en effektiv geografisk täckning av stödet i hela unionen, bör InvestEU:s rådgivningscentrum samarbeta med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner och dra nytta av och utnyttja deras sakkunskap.

(36a)  InvestEU:s rådgivningscentrum bör tillhandahålla rådgivningsstöd till små projekt och projekt för nystartade företag, särskilt när nystartade företag strävar efter att skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att förvärva immateriella rättigheter, såsom patent, med beaktande av befintliga tjänster och i en strävan efter synergier med dessa för att täcka sådana åtgärder.

(37)  Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av att tillhandahålla projektutvecklings- och kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla den organisatoriska kapacitet och marknadsutvecklingsverksamhet som behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Dessutom är målet att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering, inbegripet filantropiska organisationer och för de kulturella och kreativa sektorerna. Kapacitetsuppbyggnadsstöd bör ▌vara ett komplement till och vara utöver åtgärder som vidtagits enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden. Insatser bör också göras för att stödja kapacitetsuppbyggnaden hos potentiella projektutvecklare, särskilt lokala organisationer och myndigheter.

(38)  InvestEU-portalen bör inrättas för ge genomförandepartnerna tillgång till en lättåtkomlig och användarvänlig projektdatabas som synliggör investeringsprojekt som söker finansiering, med förstärkt fokus på tillhandahållandet av en möjlig pipeline av investeringsprojekt som är kompatibel med unionsrätten och unionspolitiken.

(39)  Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016(12) finns ett behov att utvärdera InvestEU-programmet på grundval av information som inhämtats genom särskilda övervakningskrav, samtidigt som man undviker överreglering och administrativa bördor, i synnerhet för medlemsstaterna. Dessa krav kan i tillämpliga fall inkludera mätbara indikatorer, som en grund för att utvärdera effekterna av InvestEU-programmet på plats.

(40)  En solid övervakningsram baserad på indikatorer för resultat, utfall och effekt bör genomföras för att mäta framgång i förhållande till unionens mål. För att säkerställa ansvarighet inför EU-medborgarna bör kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur InvestEU-programmets verksamhet fortskrider och vilken effekt det har.

(41)  Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande och reglerar även kontroller av de ekonomiska aktörernas ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(42)  Förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] gäller för InvestEU-programmet. Den fastställer regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om budgetgarantier.

(43)  I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046(13) (budgetförordningen), Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(14), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95(15), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(16) och rådets förordning (EU) 2017/1939(17) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inbegripet bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. Enligt förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra ▌ brott mot unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(18). Enligt budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten för de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och se till att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(44)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(45)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): artikel 88 i rådets beslut 2013/755/EU] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT:er) berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för InvestEU-programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.

(46)  För att komplettera icke-väsentliga delar av denna förordning med investeringsriktlinjerna och en resultattavla av indikatorer, för att förenkla ett snabbt och flexibelt antagande av prestationsindikatorer och för att anpassa ▌ avsättningsnivåerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att utforma investeringsriktlinjer för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för olika politikområden, resultattavlan, ändringar av bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna och anpassningen av avsättningsnivåer. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör sådana investeringsriktlinjer inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(47)  InvestEU-programmet bör syfta till att hantera unionsomfattande och/eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, med avseende på komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden som ska ställa en EU-garanti till stöd för finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner till stöd för unionens inre politik

I denna förordning fastställs också en mekanism för rådgivningsstöd för att främja utveckling av projekt som är öppna för investeringar, tillgång till finansiering och kapacitetsuppbyggnad (nedan kallat InvestEU:s rådgivningscentrum). Förordningen inrättar även en databas som ska synliggöra projekt vars projektansvariga söker finansiering och ge investerare information om investeringsmöjligheter (nedan kallad InvestEU-portalen).

Den fastställer målen för InvestEU-programmet, budgeten och EU-garantins belopp för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för att tillhandahålla sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)  blandfinansieringsinsatser: insatser som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller återbetalningspliktigt stöd, eller båda, från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från utvecklingsinstitutioner eller andra offentliga finansinstitut och från kommersiella finansinstitut och investerare. Vid tillämpningen av denna definition kan unionsprogram som har andra finansieringskällor än unionens budget, till exempel innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, likställas med program som finansieras genom unionens budget.

(1a)  EIB: Europeiska investeringsbanken.

(1b)  EIB-gruppen: Europeiska investeringsbanken och dess dotterbolag eller andra enheter enligt definitionen i artikel 28.1 i EIB:s stadga.

(1c)  finansiellt bidrag: ett bidrag från en genomförandepartner i form av egen risktagningskapacitet som ska tillhandahållas enligt samma villkor som EU-garantin eller i andra former som möjliggör ett effektivt genomförande av InvestEU-programmet och samtidigt säkerställer lämplig överensstämmelse mellan intressen.

(1d)  överenskommelse om medverkan: rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en eller flera medlemsstater fastställer villkoren för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten i enlighet med artikel 9.

(2)  EU-garanti: en övergripande, oåterkallelig och ovillkorlig garanti som infrias på anfordran och som tillhandahålls genom unionens budget under vilken sådana budgetgarantier som avses i artikel 219.1 i budgetförordningen träder i kraft genom undertecknandet av enskilda garantiavtal med genomförandepartnerna.

(3)  finansiell produkt: finansiella mekanismer eller finansiella arrangemang ▌ enligt vilka genomförandepartnern ger finansiering, direkt eller via en intermediär, till slutmottagarna i någon av de former som avses i artikel 13.

(4)  finansierings- och/eller investeringstransaktioner: transaktioner för att tillhandahålla finansiering direkt eller indirekt till slutmottagarna i form av finansiella produkter, som utförs av en genomförandepartner i eget namn, i enlighet med partnerns interna bestämmelser, policyer och förfaranden och som redovisas i dess egna finansiella rapporter eller, när detta är tillämpligt, i noterna till de finansiella rapporterna.

(5)  fonder under delad förvaltning: fonder från vilka en avsättning kan göras för en budgetgaranti inom InvestEU-fondens medlemsstatskomponent, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

(6)  garantiavtal: rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en genomförandepartner fastställer villkoren för att föreslå finansierings- eller investeringstransaktioner som ska omfattas av EU-garantin, för att tillhandahålla budgetgarantin för dessa transaktioner och för att genomföra dem i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(7)  genomförandepartner: den behöriga motparten, till exempel ett finansinstitut eller annan intermediär, med vilken kommissionen undertecknar ett garantiavtal ▌.

(8)  InvestEU:s rådgivningscentrum: tekniskt bistånd som beskrivs i artikel 20.

(8a)  rådgivningsavtal: det rättsliga instrument genom vilket kommissionen och rådgivningspartnern specificerar villkoren för genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum.

(8b)  rådgivningsinitiativ: tekniskt bistånd och rådgivningstjänster till stöd för investeringar, inbegripet kapacitetsuppbyggande verksamhet, enligt definitionen i artiklarna 20.1 och 20.2, som genomförs av rådgivningspartner, av externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller av ett genomförandeorgan.

(8c)  rådgivningspartner: den behöriga enheten, t.ex. ett finansinstitut eller en annan enhet med vilken kommissionen undertecknar ett avtal om att genomföra ett eller flera rådgivningsinitiativ, utom de rådgivningsinitiativ som genomförs av externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller genomförandeorgan.

(9)  InvestEU-portalen: den databas som beskrivs i artikel 21.

(10)  InvestEU-programmet: samlingsbeteckning för InvestEU-fonden, InvestEU:s rådgivningscentrum, InvestEU-portalen och blandfinansieringsinsatser.

(10b)  investeringsplattformar: företag för särskilda ändamål, förvaltarkonton, avtalsgrundade samfinansierings- eller riskdelningsarrangemang eller andra typer av arrangemang genom vilka enheter kanaliserar ett finansiellt bidrag för att finansiera ett antal investeringsprojekt, och som kan omfatta

(a)  nationella eller subnationella plattformar som sammanför flera investeringsprojekt på en given medlemsstats territorium,

(b)  gränsöverskridande plattformar, plattformar för flera länder, regionala eller makroregionala plattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, regioner eller tredjeländer som har intressen i projekt inom ett givet geografiskt område,

(c)  tematiska plattformar som sammanför investeringsprojekt i en viss sektor.

(11)  mikrofinansiering: mikrofinansiering enligt definitionen i förordning [[ESF+] nummer].

(13)  nationella utvecklingsbanker eller -institutioner: rättsliga enheter som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.

(14)  små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG(19).

(15)  små midcap-företag: enheter som har upp till upp till 499 anställda som inte är små och medelstora företag.

(16)  socialt företag: ett socialt företag enligt definitionen i förordning [[ESF+] nummer].

(17)  tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.

Artikel 3

InvestEU-programmets mål

1.  InvestEU-programmets allmänna mål är att stödja unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som bidrar till följande:

(a)  Unionens konkurrenskraft, inom bland annat forskning, innovation och digitalisering.

(b)  ▌Tillväxt och sysselsättning i unionens ekonomi, dess hållbarhet och miljö- och klimatdimension som bidrar till uppnåendet av målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet om klimatförändringar och till skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen.

(c)  Samhällsresiliens, social delaktighet och innovation i unionen.

(ca)  Främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg, kultur, utbildning och fortbildning.

(d)  Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

(da)   Främjande av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

2.  InvestEU-programmet har följande särskilda mål:

(a)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för hållbar infrastruktur inom de områden som avses i artikel 7.1 a.

(b)  Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering, inbegripet stöd till utvidgning av innovativa företag och för att föra ut teknik på marknaden.

(c)  Att öka tillgången till och utbudet av finansiering för och stärka den globala konkurrenskraften hos små och medelstora företag och ▌små midcap-företag.

(d)  Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering till sociala företag, stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar, färdigheter och kompetens samt utveckla och stärka marknaderna för sociala investeringar på de områden som avses i artikel 7.1 d.

Artikel 4

EU-garantins budget och belopp

1.  EU-garantin för användning inom den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska vara 40 817 500 000 EUR (löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %.

Ett tilläggsbelopp kan tillhandahållas från EU-garantin för medlemsstatskomponenten som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer](20) och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer](21) anslår motsvarande belopp.

Ett tilläggsbelopp från EU-garantin får också tillhandahållas i form av likvida medel av medlemsstaterna för medlemsstatskomponenten.

Bidrag från tredjeländer som avses i artikel 5 ska också öka EU-garantin som avses i första stycket, med avsättningar helt i likvida medel i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen].

2.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 första stycket återfinns i bilaga I till denna förordning. Kommissionen får, om lämpligt, ändra beloppen i bilaga I med högst 15 % för varje mål. Den ska underrätta Europaparlamentet och rådet om varje ändring.

3.  Finansieringsramen för genomförandet av åtgärderna i kapitlen V och VI ska vara 525 000 000 EUR (löpande priser).

4.  Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till InvestEU-fonden

InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:

(a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

(b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för deras deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(d)  Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal om tredjeländers deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

(i)  säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

(ii)  föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av finansiella bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [budgetförordningen],

(iii)  inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om programmet,

(iv)  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

Artikel 6

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.  EU-garantin ska genomföras genom indirekt förvaltning av sådana organ som avses i artikel 62.1 c ii, iii, v och vi i budgetförordningen. Andra former av EU-finansiering enligt denna förordning ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med budgetförordningen, däribland bidrag som genomförs i enlighet med avdelning VIII och blandfinansieringsinsatser som genomförs i enlighet med denna artikel på ett så smidigt sätt som möjligt och som säkerställer ett effektivt och samstämmigt stöd till unionens politik.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin och som är en del av blandfinansieringsinsatsen som kombinerar stöd enligt denna förordning med stöd som ges enligt ett eller flera andra unionsprogram eller från innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter ska

(a)  överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms,

(b)  följa bestämmelserna i denna förordning.

3.  Blandfinansieringsinsatser där det ingår ett finansieringsinstrument som helt finansieras genom andra unionsprogram eller genom innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, utan användning av EU-garantin enligt denna förordning, ska överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande som fastställs i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet ges.

4.  I enlighet med artikel 6.2 ska icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget som ingår i den blandfinansieringsinsats som avses i punkterna 2 och 3 bestämmas enligt reglerna för det aktuella unionsprogrammet och genomföras inom ramen för blandfinansieringsinsatsen i enlighet med denna förordning och med [avdelning X] i [budgetförordningen].

Rapporteringen ska också innefatta element avseende överensstämmelse med de politiska mål och de kriterier för stödberättigande som anges i unionsprogrammet inom ramen för vilket stöd bestäms, samt avseende efterlevnaden av denna förordning.

KAPITEL II

InvestEU-fonden

Artikel 7

Politikområden

1.  InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden:

(a)  Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, bland annat multimodal transport, vägsäkerhet, även i linje med EU:s mål att eliminera dödsolyckor och olyckor med allvarligt skadade i trafiken senast 2050, renovering och underhåll av järnvägs- och väginfrastruktur, energi, särskilt förnybar energi, energieffektivitet i linje med 2030 års energiramar, renovering av byggnader med fokus på energibesparingar och integrering av byggnader i ett sammanlänkat system för energi, lagring, digitalisering och transport, bättre sammanlänkning, digital konnektivitet och åtkomst till nätet även på landsbygden, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav, vatten, inbegripet inre vattenvägar, avfallshantering i linje med avfallshierarkin och den cirkulära ekonomin, natur och annan miljöinfrastruktur, kulturarv, turism, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljö- och klimatresiliens eller social hållbarhet, eller båda, och uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.

(b)  Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning, produktutveckling och innovation, överföring av teknik och forskningsresultat till marknaden, stöd till marknadsfrämjande åtgärder och samarbete mellan företag, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag ▌samt digitalisering av unionsindustrin.

(c)  Politikområdet små och medelstora företag, som ger tillgång till och utbud av finansiering i första hand för små och medelstora företag, däribland innovativa små och medelstora företag och små och medelstora företag som verkar inom de kulturella och kreativa sektorerna samt för små midcap-företag

(d)  Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin och åtgärder för att främja jämställdhet, kompetens, utbildning, fortbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet hälso- och utbildningsinfrastruktur och subventionerat boende och studentboende), social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella och kreativa aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.

2.  Om en finansierings- eller investeringstransaktion som föreslås för den investeringskommitté som avses i artikel 19 ligger inom flera politikområden ska transaktionens huvudsyfte, eller huvudsyftet med majoriteten av transaktionens delprojekt, avgöra vilket område den ska hänföras till, såvida inget annat anges i investeringsriktlinjerna.

3.  Finansierings- och investeringstransaktioner ska granskas med avseende på att fastställa om de har miljömässiga, klimatmässiga eller sociala konsekvenser och ska, om så är fallet, omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av den vägledning som kommissionen utarbetar. Projekt under en viss storlek som preciseras i vägledningen ska undantas från säkringen. Projekt som inte är förenliga med uppnåendet av klimatmålen ska inte vara stödberättigade enligt denna förordning.

Med hjälp av kommissionens vägledning ska det, i enlighet med unionens miljömål och miljöstandarder, vara möjligt att

(a)  när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kosnads-nyttoanalysen,

(b)  beakta projektets samlade effekter när det gäller de viktigaste naturkapitalaspekterna inom områdena luft, vatten, mark och biologisk mångfald,

(c)  beräkna de sociala konsekvenserna, inbegripet för jämställdheten, den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper och den ekonomiska utvecklingen i områden och sektorer som berörs av strukturella utmaningar såsom behovet av minskade koldioxidutsläpp i ekonomin,

(ca)  identifiera projekt som är oförenliga med uppnåendet av klimatmålen,

(cb)  förse genomförandepartner med vägledning för den granskning som föreskrivs i punkt 3 första stycket. Om genomförandepartnern kommer fram till att en hållbarhetssäkring inte ska genomföras ska den lämna en motivering till investeringskommittén.

4.  Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av vägledning som kommissionen tillhandahåller.

5.  Genomförandepartner ska ha som mål att minst 55 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål.

Kommissionen ska tillsammans med genomförandepartnerna sträva efter att säkerställa att den del av budgetgarantin som används för politikområdet hållbar infrastruktur fördelas i syfte att uppnå balans mellan de olika områdena.

6.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på att fastställa investeringsriktlinjer för varje politikområde. Investeringsriktlinjerna ska utarbetas i nära dialog med EIB-gruppen och andra potentiella genomförandepartner.

6a.  Kommissionen ska göra informationen om tillämpningen eller tolkningen av investeringsriktlinjerna tillgänglig för genomförandepartnerna, investeringskommittén och rådgivningspartnerna.

Artikel 8

Komponenter

1.  De politikområden som avses i artikel 7.1 ska samtliga bestå av två komponenter som är inriktade på ▌ marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer enligt följande:

(a)  En EU-komponent med inriktning på att åtgärda en eller flera av följande situationer:

(i)  Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som är knutna till unionens politiska prioriteringar ▌.

(ii)  Unionsomfattande och/eller medlemsstatsspecifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(iii)  ▌Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, i synnerhet nya eller komplexa sådana som kräver utveckling av innovativa finansiella lösningar och marknadsstrukturer.

(b)  En medlemsstatskomponent med inriktning på att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera regioner eller medlemsstater för att uppnå de politiska målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar, i synnerhet för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europeiska unionen genom att åtgärda obalanser mellan regionerna.

2.  De komponenter som avses i punkt 1 ska, när så är lämpligt, användas på ett kompletterande sätt för att stödja en finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda delarna.

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för medlemsstatskomponenten

1.  Belopp som har anslagits av en medlemsstat på frivilliga grunder enligt artikel [10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]] ska avsättas till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som omfattar finansierings- och investeringstransaktioner i den berörda medlemsstaten eller för eventuella bidrag från fonder under delad förvaltning till InvestEU:s rådgivningscentrum. Dessa belopp ska bidra till uppnåendet av de politiska mål som fastställts i partnerskapsavtalet och i de program som bidrar till InvestEU.

Belopp som tilldelas enligt artikel 4.1 tredje stycket ska användas som avsättning för garantin.

2.  För fastställandet av den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten ska det krävas att det ingås en överenskommelse om medverkan mellan medlemsstaten och kommissionen.

Artikel 9.2 fjärde stycket och artikel 9.5 ska inte tillämpas på det tilläggsbelopp som tillhandahålls av en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket.

Bestämmelserna i denna artikel om belopp som har anslagits enligt artikel 10.1 i förordning [om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel 75.1 i förordning [om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer] är inte tillämpliga på en överenskommelse om medverkan som avser ett tilläggsbelopp från en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket.

Den berörda medlemsstaten och kommissionen ska ingå överenskommelsen om medverkan eller en ändring av den inom fyra månader efter kommissionens beslut om att anta partnerskapsavtalet eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller samtidigt med kommissionens beslut om ändring av ett program eller en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Två eller flera medlemsstater får ingå en gemensam överenskommelse om medverkan med kommissionen.

Genom undantag från [artikel 211.1] i [budgetförordningen] ska avsättningsnivån för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten fastställas till 40 % och får justeras uppåt eller nedåt i varje överenskommelse om medverkan för att beakta de risker som är kopplade till den finansiella produkt som man avser använda.

3.  Överenskommelsen om medverkan ska minst innehålla följande:

(a)  Den totala storleken på medlemsstatens del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, dess avsättningsnivå, bidragen från fonder under delad förvaltning, uppbyggnaden av avsättningen i enlighet med en årlig finansieringsplan och den eventualförpliktelse som blir resultatet och som ska omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från den berörda medlemsstaten.

(b)  Medlemsstatsstrategin, bestående av finansiella produkter och deras minsta hävstångseffekt, geografisk täckning, inbegripet regional täckning vid behov, projekttyper, investeringsperiod och, i tillämpliga fall, kategorier av slutmottagare och berättigade intermediärer.

(c)  Potentiella genomförandepartner eller partner som har föreslagits i enlighet med artikel 12, och kommissionens skyldighet att underrätta medlemsstaten om valda genomförandepartner.

(d)  Eventuellt bidrag från fonder under delad förvaltning till InvestEU:s rådgivningscentrum.

(e)  Årliga rapporteringsskyldigheter gentemot medlemsstaten, inbegripet rapportering i enlighet med de relevanta indikatorerna för de politiska mål som omfattas av partnerskapsavtalet eller programmet och som anges i överenskommelsen om medverkan.

(f)  Bestämmelser om ersättning till delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten.

(g)  Eventuell kombination med medel från EU-komponenten, inklusive en skiktad struktur för att uppnå bättre risktäckning i enlighet med artikel 8.2.

4.  Överenskommelserna om medverkan kan genomföras av kommissionen genom garantiavtal som tecknas med genomförandepartner i enlighet med artikel 14 och rådgivningsavtal som undertecknats med rådgivningspartner.

Om det, inom nio månader från undertecknandet av överenskommelsen om medverkan, inte har ingåtts något garantiavtal eller om överenskommelsens belopp inte till fullo har anslagits genom ett eller flera garantiavtal, ska överenskommelsen om medverkan avslutas eller förlängas, genom ömsesidig överenskommelse, i det första fallet eller ändras på motsvarande sätt i det andra fallet ▌. Det outnyttjade belopp avsatta medel som härrör från belopp som har anslagits av medlemsstaterna enligt artikel [10.1 i förordning [om gemensamma bestämmelser]] och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken]] ska återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.5] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]. Det outnyttjade belopp avsatta medel som härrör från belopp som har anslagits av en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket ska återbetalas till medlemsstaten.

Om garantiavtalet inte har genomförts korrekt inom den period som anges i [artikel 10.6] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.6] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer], ska garantiavtalet ändras ▌. Det outnyttjade belopp avsatta medel som härrör från belopp som har anslagits av medlemsstaterna enligt artikel [10.1 i förordning [om gemensamma bestämmelser]] och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken]] ska återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.5] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]. Det outnyttjade belopp avsatta medel som härrör från belopp som har anslagits av en medlemsstat enligt artikel 4.1 tredje stycket ska återbetalas till medlemsstaten.

5.  Följande regler ska gälla för avsättningar till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som inrättats genom en överenskommelse om medverkan:

(a)  Efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel ska varje årligt överskott i avsättningar, beräknat genom att det avsättningsbelopp som krävs i enlighet med avsättningsnivån jämförs med de faktiska avsättningarna, återanvändas i enlighet med [artikel 10.7] i [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.7)] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

(b)  Genom undantag från [artikel 213.4] i [budgetförordningen] ska avsättningarna, efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel, inte ge upphov till årliga påfyllningar av fonden under den tid då den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten är tillgänglig.

(c)  Kommissionen ska omedelbart underrätta medlemsstaten om nivån på avsättningarna, till följd av anspråk på den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, sjunker under 20 % av de ursprungliga avsättningarna för den delen av EU-garantin.

(d)  Om avsättningarna för den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten når en nivå på 10 % av de ursprungliga avsättningarna, ska den berörda medlemsstaten på kommissionens begäran förse den gemensamma avsättningsfonden med upp till 5 % av de ursprungliga avsättningarna.

KAPITEL IIA

PARTNERSKAP MELLAN KOMMISSIONEN OCH EIB-GRUPPEN

Artikel 9a

Partnerskapets räckvidd

1.  Kommissionen och EIB-gruppen ska bilda ett partnerskap enligt denna förordning med målet att stödja programmets genomförande, konsekvens, inklusivitet, additionalitet och effektivitet. I enlighet med de villkor som föreskrivs i denna förordning och som specificeras närmare i de avtal som avses i punkt 2

(a)  ska EIB-gruppen genomföra den del av EU-garantin som anges i artikel 10.1b,

(b)  ska EIB-gruppen stödja genomförandet av EU-komponenten och, i förekommande fall, i enlighet med artikel 12.1, medlemsstatskomponenten, i InvestEU-fonden, särskilt genom att

(i)  bidra tillsammans med potentiella genomförandepartner till investeringsriktlinjerna i enlighet med artikel 7.6, bidra till utformningen av resultattavlan i enlighet med artikel 19.1a och till andra dokument som beskriver den operativa vägledningen för InvestEU-fonden,

(ii)  definiera tillsammans med kommissionen och potentiella genomförandepartner riskmetoden och systemet för kartläggning av risker i förbindelse med genomförandepartnernas finansierings- och investeringstransaktioner för att kunna bedöma dessa transaktioner enligt en gemensam bedömningsskala,

(iii)  på begäran av kommissionen och i samförstånd med den berörda potentiella genomförandepartnern, göra en bedömning av och tillhandahålla riktad teknisk rådgivning om den potentiella genomförandepartnerns system, när och i den utsträckning som krävs i slutsatserna av revisionen av pelarbedömningen inför genomförandet av de finansiella produkter som planeras av den potentiella genomförandepartnern,

(iv)  utarbeta ett icke-bindande yttrande om bankrelaterade aspekter, särskilt om den finansiella risken och de finansiella villkoren avseende den del av EU-garantin som ska anslås till genomförandepartnern i enlighet med de garantiavtal som ska ingås med andra genomförandepartner än EIB-gruppen; kommissionen ska, när så är lämpligt, samarbeta med genomförandepartnern på grundval av slutsatserna i yttrandet; den ska underrätta EIB-gruppen om resultatet av sitt beslutsfattande,

(v)  genomföra simuleringar och prognoser om den finansiella risken och ersättningen för den samlade portföljen på grundval av antaganden som överenskommits med kommissionen,

(vi)  genomföra finansiell riskmätning och finansiell rapportering av den samlade portföljen, och

(vii)  tillhandahålla de omstrukturerings- och återvinningstjänster som anges i det avtal som avses i artikel 9a.2 b till kommissionen, på begäran av kommissionen och i samförstånd med genomförandepartnern, i enlighet med artikel 14.2 g, om genomförandepartnern inte längre är ansvarig för omstrukturerings- och återvinningsverksamheten enligt det relevanta garantiavtalet.

(c)  får EIB-gruppen, på begäran av en nationell utvecklingsbank eller -institution, tillhandahålla sådan kapacitetsuppbyggnad som avses i artikel 20.2 f till denna nationella utvecklingsbank eller -institution och/eller andra tjänster som hänger samman med genomförandet av finansiella produkter som stöds av EU-garantin,

(d)  ska EIB-gruppen, när det gäller InvestEU:s rådgivningscentrum,

(i)  tilldelas ett belopp på upp till [375] miljoner EUR av den finansieringsram som avses i artikel 4.3 för de rådgivningsinitiativ och operativa uppgifter som avses i led ii,

(ii)  bistå kommissionen med råd och utföra operativa uppgifter, som ska fastställas i det avtal som avses i artikel 9a.2 c, genom att

1.  stödja kommissionen i utformningen, inrättandet och driften av InvestEU:s rådgivningscentrum,

2.  göra en bedömning av de begäranden om rådgivningstjänster som enligt kommissionen inte omfattas av befintliga rådgivningsinitiativ, i syfte att stödja kommissionens beslut om tilldelning,

3.  stödja nationella utvecklingsbanker eller -institutioner genom att tillhandahålla sådan kapacitetsuppbyggnad som avses i artikel 20.2 f, på deras begäran, i förbindelse med utvecklingen av deras rådgivningskapacitet för att delta i rådgivningsinitiativ,

4.  på begäran av kommissionen och en potentiell rådgivingspartner och om inte annat följer av avtalet med EIB-gruppen, för kommissionens räkning ingå avtal med rådgivningspartner för uppfyllandet av rådgivningsinitiativ.

EIB-gruppen ska säkerställa att dess uppgifter enligt punkt 1 d ii genomförs helt oberoende av dess roll som rådgivningspartner.

2.  Den bankrelaterade information som kommissionen överlämnat till EIB-gruppen enligt punkt 1 b ii, iv, v och vi ska begränsas till information som är strikt nödvändig för att EIB-gruppen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt dessa punkter. Kommissionen ska, i nära dialog med EIB-gruppen och potentiella genomförandepartner, definiera arten och omfattningen av ovannämnda information med hänsyn till kraven på sund finansiell förvaltning av EU-garantin, genomförandepartnerns legitima intressen i fråga om kommersiellt känslig information och EIB-gruppens behov för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt dessa punkter.

3.  Formerna för partnerskapet ska fastställas i avtal och inbegripa

(a)  när det gäller beviljandet och genomförandet av den del av EU-garantin som anges i artikel 10.1b

(i)  ett garantiavtal mellan kommissionen och EIB-gruppen eller

(ii)  separata garantiavtal mellan kommissionen och EIB-gruppen och/eller ett dess dotterbolag eller ett dotterbolag eller andra enheter enligt definitionen i artikel 28.1 i EIB:s stadga.

(b)  ett avtal mellan kommissionen och EIB-gruppen när det gäller leden b och c i punkt 1,

(c)  ett avtal mellan kommissionen och EIB-gruppen när det gäller InvestEU:s rådgivningscentrum,

(d)  serviceavtal mellan EIB-gruppen och nationella utvecklingsbanker och -institutioner om kapacitetsuppbyggnad och andra tjänster i enlighet med punkt 1 c.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 15.3 och 20.4 ska de kostnader som uppstår för EIB-gruppen i samband med de uppgifter som avses i punkt 1 b och c uppfylla de villkor som överenskommits inom ramen för det avtal som avses i punkt 2 b och får täckas av de återbetalningar eller intäkter som kan tillskrivas EU-garantin och som bidrar till avsättningarna, i enlighet med artikel 211.4 och 211.5 i budgetförordningen, eller belasta den finansieringsram som avses i artikel 4.3, efter det att EIB-gruppen lämnat en motivering av dessa kostnader och inom ett totalt tak på [7 000 000 EUR ].

5.  EIB-gruppens kostnader för utförandet av de operativa uppgifter som avses i punkt 1 d ii ska helt och hållet täckas av och betalas från det belopp som avses i punkt 1 d i, efter det att EIB-gruppen lämnat en motivering av dessa kostnader och inom ett totalt tak på [10 000 000 EUR ].

Artikel 9b

Intressekonflikt

Inom ramen för partnerskapet ska EIB-gruppen vidta alla nödvändiga åtgärder och förebyggande åtgärder för att undvika intressekonflikter med andra genomförandepartner, bland annat genom att inrätta en särskild och oberoende arbetsgrupp för de uppgifter som avses i artikel 9a.1 b iii, iv, v och vi som ska underkastas strikta sekretessregler vilka ska fortsätta att gälla för dem som har lämnat gruppen. EIB-gruppen eller andra genomförandepartner ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla situationer som utgör eller sannolikt kommer att leda till sådana konflikter. Om det rådet tvivel ska kommissionen avgöra om en intressekonflikt föreligger och ska underrätta EIB-gruppen om detta. Om en intressekonflikt föreligger ska EIB-gruppen vidta lämpliga åtgärder. Styrelsen ska informeras om de åtgärder som har vidtagits och resultatet av dem.

EIB-gruppen ska vidta nödvändiga förebyggande åtgärder för att undvika intressekonflikter vid genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum, särskilt när det gäller de operativa uppgifterna i rollen att stödja kommissionen enligt artikel 9a.1 d ii. Om en intressekonflikt föreligger ska EIB-gruppen vidta lämpliga åtgärder.

KAPITEL III

EU-garanti

Artikel 10

EU-garanti

1.  En EU-garanti ska beviljas som en oåterkallelig och ovillkorlig garanti som infrias på anfordran till genomförandepartnerna i enlighet med artikel 219.1 i budgetförordningen och förvaltas i enlighet med [avdelning X] i [budgetförordningen] genom direkt förvaltning.

1a.  Ersättningen för EU-garantin ska vara kopplad till de finansiella produkternas egenskaper och riskprofil, med vederbörlig hänsyn till de underliggande finansierings- och investeringstransaktionernas natur och till uppnåendet av de politiska mål som eftersträvas. Detta kan inbegripa, i vederbörligen motiverade fall som rör arten av de politiska mål som den finansiella produkt som ska genomföras inriktar sig på och dess ekonomiska överkomlighet för avsedda slutmottagare, minskade finansieringskostnader eller bättre finansieringsvillkor för slutmottagaren genom att ersättningen för EU-garantin anpassas eller, vid behov, genom att täcka de återstående administrativa kostnader som belastar genomförandepartnern via EU:s budget, i synnerhet

(a)  i de fall där pressade finansmarknadsförhållanden skulle hindra förverkligandet av en transaktion till marknadsbaserat pris, eller

(b)  om det är nödvändigt för att katalysera finansierings- och investeringstransaktioner i sektorer eller områden som drabbats av ett betydande marknadsmisslyckande eller en suboptimal investeringssituation och för att underlätta inrättandet av investeringsplattformar,

i den mån minskningen av ersättningen för EU-garantin eller täckningen av de återstående administrativa kostnader som bärs av genomförandepartner inte i betydande utsträckning påverkar avsättningarna till InvestEU-garantin.

Minskningen av ersättningen för EU-garantin ska fullt ut gynna slutmottagarna.

1b.  Det villkor som anges i artikel 219.4 i budgetförordningen ska på portföljbasis gälla för varje genomförandepartner.

1c.  75 % av EU-garantin inom EU-komponenten enligt artikel 4.1 första stycket, som uppgår till [30 613 125 000] EUR, ska beviljas EIB-gruppen. EIB-gruppen ska lämna ett sammanlagt finansiellt bidrag på [7 653 281 250] EUR. Detta bidrag ska tillhandahållas på ett sätt och i en form som underlättar genomförandet av InvestEU-fonden och uppnåendet av de mål som anges i artikel 12.2.

1d.  Återstående 25 % av EU-garantin inom EU-komponenten ska beviljas andra genomförandepartner, som också ska tillhandahålla ett finansiellt bidrag som ska fastställas i garantiavtalen.

1e.  Vederbörliga ansträngningar ska dock göras för att säkerställa att ett brett spektrum av sektorer och regioner täcks i slutet av investeringsperioden och att alltför stor sektoriell eller geografisk koncentration undviks. Dessa ansträngningar ska omfatta incitament för de mindre eller mindre sofistikerade nationella utvecklingsbanker och -institutioner som har en komparativ fördel på grund av sin lokala närvaro, sina kunskaper och sin investeringskompetens. Dessa ansträngningar ska stödjas av kommissionen genom utformningen av en enhetlig strategi.

2.  Stöd av EU-garantin får beviljas för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning för en investeringsperiod som löper ut den 31 december 2027. Avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 13.1 a, ska undertecknas senast den 31 december 2028.

Artikel 11

Godtagbara finansierings- och investeringstransaktioner

1.  InvestEU-fonden ska endast stödja finansierings- och investeringstransaktioner som

(a)  uppfyller de villkor som anges i punkterna a–e i artikel 209.2 i budgetförordningen, särskilt kraven avseende marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och additionalitet enligt punkterna a och b i artikel 209.2 i budgetförordningen och i bilaga V till den här förordningen och, i tillämpliga fall, maximering av privata investeringar i enlighet med punkt d i artikel 209.2 i budgetförordningen,

(b)  bidrar till unionens politiska mål och ingår i de områden som kan komma ifråga för finansierings- och investeringstransaktioner inom tillämpligt politikområde i enlighet med bilaga II till den här förordningen, ▌

(ba)  inte ger finansiellt stöd till de uteslutna verksamheter som anges i punkt B i bilaga V till den här förordningen, och

(c)  är förenliga med investeringsriktlinjerna.

2.  Utöver de projekt som är belägna i unionen kan InvestEU-fonden stödja följande projekt och insatser genom finansierings- och investeringstransaktioner:

(a)  ▌Projekt mellan enheter som är belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, länder inom den europeiska grannskapspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget, eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.

(b)  Finansierings- och investeringstransaktioner i de länder som avses i artikel 5 och som har bidragit till en specifik finansiell produkt.

3.  InvestEU-fonden får stödja finansierings- och investeringstransaktioner som tillhandahåller finansiering till mottagare som är juridiska personer etablerade i något av följande länder:

(a)  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

(b)  Ett tredjeland eller territorium som är associerat till InvestEU-programmet i enlighet med artikel 5.

(c)  Ett tredjeland som avses i punkt 2 a, i förekommande fall.

(d)  Andra länder, om detta krävs för finansiering av ett projekt i ett land eller territorium som avses i leden a–c.

Artikel 12

Val av andra genomförandepartner än EIB-gruppen

1.  Kommissionen ska, i enlighet med artikel 154 i budgetförordningen, välja ut andra genomförandepartner än EIB-gruppen.

Genomförandepartner kan bilda en grupp. En genomförandepartner kan vara medlem i en eller flera grupper.

För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse för den del av EU-garantin som avses i artikel 10.1 c.

För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera ▌motparter som genomförandepartner bland dem som har uttryckt sitt intresse ▌. Den berörda medlemsstaten får också föreslå EIB-gruppen som genomförandepartner och får på egen bekostnad anlita EIB-gruppen för att tillhandahålla de tjänster som anges i artikel 9a.

Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med andra stycket i denna punkt för att välja ut genomförandepartner bland dem som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i det berörda geografiska området.

2.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att ▌portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden uppfyller följande mål:

(a)  Den ger maximal täckning av målen i artikel 3.

(b)  Den maximerar effekten av EU-garantin genom genomförandepartnerns tillförda egna medel.

(c)  Den maximerar privata investeringar, i förekommande fall.

(ca)  Den främjar innovativa finansiella lösningar och risklösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer.

(d)  Den uppnår geografisk diversifiering via gradvis tilldelning av EU-garantin och möjliggör finansiering av mindre projekt.

(e)  Den ger tillräcklig riskspridning.

3.  Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen också ta hänsyn till följande:

(a)  Den eventuella kostnaden och ersättningen gentemot unionens budget.

(b)  Genomförandepartnerns förmåga att grundligt uppfylla kraven i artiklarna 155.2 och 155.3 i budgetförordningen som rör skatteflykt, skattebedrägeri, skatteundandragande, penningtvätt, finansiering av terrorism och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

4.  Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner får väljas som genomförandepartner, förutsatt att kraven i denna artikel och i artikel 14.1 andra stycket uppfylls.

Artikel 13

Godtagbara typer av finansiering

1.  EU-garantin får användas för att täcka riskerna i följande typer av finansiering som tillhandahålls av genomförandepartnerna:

(a)  Lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument, andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, inbegripet efterställda skuldinstrument, eller investeringar i aktiekapital eller kapital likställt med eget kapital, som tillhandahålls direkt eller indirekt via finansiella intermediärer, fonder, investeringsplattformar eller andra instrument som kanaliseras till slutmottagarna.

(b)  Finansiering eller garantier från en genomförandepartner till ett annat finansinstitut som gör det möjligt för den senare att finansiera verksamhet som avses i punkt a.

För att omfattas av EU-garantin ska den finansiering som avses i första stycket leden a och b i denna punkt beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för finansierings- eller investeringstransaktioner som avses i artikel 11.1, om genomförandepartnerns finansiering har beviljats i enlighet med ett finansieringsavtal eller en finansieringstransaktion som undertecknats eller ingåtts av genomförandepartnern efter undertecknandet av garantiavtalet mellan kommissionen och genomförandepartnern, och som inte har löpt ut eller upphävts.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs med hjälp av fonder eller andra intermediära strukturer ska stödjas av EU-garantin i enlighet med bestämmelser som ska fastställas i investeringsriktlinjerna, även om strukturen investerar en minoritetsandel av sitt investerade belopp utanför unionen och i de länder som avses i artikel 11.2, eller i andra tillgångar än de som är godtagbara enligt denna förordning.

Artikel 14

Garantiavtal

1.  Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med varje genomförandepartner om beviljandet av EU-garantin i enlighet med kraven i denna förordning, upp till ett belopp som fastställs av kommissionen.

Om genomförandepartner bildar en grupp ▌ska ett enda garantiavtal ingås mellan kommissionen och varje genomförandepartner i gruppen eller med en genomförandepartner på gruppens vägnar.

2.  Garantiavtalet ska särskilt innehålla bestämmelser om följande:

(a)  Beloppet och villkoren för det finansiella bidrag som genomförandepartnern ska stå för.

(b)  Villkoren för finansieringen eller de garantier som ska lämnas av genomförandepartnern till en annan juridisk person som deltar i genomförandet, när så är fallet.

(c)  Närmare bestämmelser, i enlighet med artikel 16, för tillhandahållande av EU-garantin, inbegripet täckning av portföljer med särskilda typer av instrument, och de olika händelser som kan utlösa anspråk på EU-garantin.

(d)  Ersättningen för risktagande, som ska fördelas i proportion till unionens och genomförandepartnerns respektive del av risktagandet eller såsom justerat i vederbörligen motiverade fall i enlighet med artikel 16.1.

(e)  Betalningsvillkoren.

(f)  Genomförandepartnerns åtagande att godta kommissionens och investeringskommitténs beslut vad gäller användningen av EU-garantin till förmån för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion, som dock inte påverkar genomförandepartnerns beslut avseende den föreslagna transaktionen utan EU-garantin.

(g)  Bestämmelser och förfaranden för återvinning av fordringar som ska anförtros genomförandepartnern.

(h)  Finansiell och operativ rapportering och övervakning av transaktioner inom ramen för EU-garantin.

(i)  Nyckelprestationsindikatorer, särskilt när det gäller utnyttjandet av EU-garantin, uppfyllandet av målen och kriterierna i artiklarna 3.7 och 11, samt mobilisering av privat kapital.

(j)  I tillämpliga fall, bestämmelser och förfaranden för blandfinansieringsinsatser.

(k)  Andra relevanta bestämmelser i överensstämmelse med kraven i artikel 115.2 och avdelning X i budgetförordningen.

(l)  Förekomsten av lämpliga mekanismer för att hantera frågor som kan oroa privata investerare.

3.  Ett garantiavtal ska också föreskriva att ersättning som ska tillskrivas unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning ska tillhandahållas efter avdrag av betalningar som uppstår efter anspråk på EU-garantin.

4.  Vidare ska ett garantiavtal föreskriva att alla belopp som ska betalas till genomförandepartner i samband med EU-garantin ska dras av från det totala beloppet för ersättningar, inkomster och återbetalningar som ska betalas av genomförandepartnern till unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Om detta belopp inte är tillräckligt för att täcka de belopp som ska betalas till en genomförandepartner i enlighet med artikel 15.3 ska det utestående beloppet dras från avsättningarna till EU-garantin.

5.  Om garantiavtalet ingås inom ramen för medlemsstatskomponenten får det föreskriva att representanter från den medlemsstat eller de regioner som berörs får delta i övervakningen av avtalets genomförande.

Artikel 15

Krav för användning av EU-garantin

1.  EU-garantin ska beviljas med förbehåll för att garantiavtalet mellan relevanta genomförandepartner träder i kraft.

2.  Finansierings- och investeringstransaktioner ska endast täckas av EU-garantin om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning och i de relevanta investeringsriktlinjerna, samt om investeringskommittén har kommit fram till att de uppfyller kraven för att omfattas av EU-garantin. Genomförandepartnerna ska vara ansvariga för att säkerställa att finansierings- och investeringstransaktionerna uppfyller kraven i denna förordning och relevanta investeringsriktlinjer.

3.  Inga administrativa kostnader eller avgifter för genomförandet av finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin ska betalas av kommissionen till genomförandepartnerna, såvida inte de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras och den ekonomiska överkomligheten för avsedda slutmottagare eller den typ av finansiering som tillhandahålls är av sådan art att genomförandepartnern vederbörligen kan påvisa för kommissionen att det krävs ett undantag. Täckning av sådana kostnader genom EU:s budget ska vara begränsad till ett belopp som är absolut nödvändigt för att genomföra de relevanta finansierings- och investeringstransaktionerna, och endast tillhandahållas om kostnaden inte täcks av intäkter som genomförandepartnerna erhållit från de berörda finansierings- och investeringstransaktionerna. Avgiftssystemet ska fastställas i garantiavtalet och ska överensstämma med de villkor som fastställs i artikel 14.4 och med artikel 209.2 g i budgetförordningen.

4.  Genomförandepartnern får även använda EU-garantin för att betala relevant andel av alla kostnader för återvinning, såvida de inte dragits från intäkterna från återvinningsförfarandet, i enlighet med artikel 14.4.

Artikel 16

EU-garantins täckning och villkor

1.  Ersättning för risktagande ska fördelas mellan unionen och en genomförandepartner i förhållande till deras respektive del i risktagandet i en portfölj av finansierings- och investeringstransaktioner eller, i förekommande fall, i enskilda transaktioner. Ersättningen för EU-garantin kan minskas i vederbörligen motiverade fall enligt artikel 10.1 andra stycket.

Genomförandepartnern ska ha en lämplig exponering på egen risk mot finansiering- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin, såvida inte undantagsvis de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern inte rimligen kan bidra till den med sin egen kapacitet att bära risker.

2.  EU-garantin ska täcka följande:

(a)  För skuldinstrument som avses i artikel 13.1 a:

(i)  Kapital och all ränta samt belopp som genomförandepartnern inte har mottagit, men som förfallit till betalning, i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna fram till det läge när fallissemang inträffar; för efterställda skulder ska anstånd, minskning eller forcerad exit anses liktydiga med fallissemang.

(ii)  Omstruktureringsförluster.

(iii)  Förluster från fluktuationer i andra valutor än euro på marknader där möjligheten för långsiktig säkring är begränsad.

(b)  För investeringar i aktiekapital eller i kapital likställt med eget kapital som avses i artikel 13.1 a, investerade belopp och därmed sammanhängande finansieringskostnad och förluster från fluktuationer i andra valutor än euro.

(c)  För finansiering eller garantier från en genomförandepartner till en annan juridisk enhet som avses i artikel 13.1 b, de belopp som utnyttjats och därmed sammanhängande finansieringskostnader.

3.  Om unionen gör en betalning till en genomförandepartner efter det att anspråk har gjorts på EU-garantin ska den överta genomförandepartnerns relevanta rättigheter, i den mån de kvarstår, i fråga om dess finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

Genomförandepartnern ska, på unionens vägnar, ansvara för att återvinna fordringar för de belopp som övertagits och ersätta unionen med användning av de indrivna beloppen.

KAPITEL IV

STYRFORMER

Artikel 17

Rådgivande nämnd

1.  Kommissionen och styrelsen ska bistås av en rådgivande nämnd ▌.

1a.  Den rådgivande nämnden ska sträva efter att säkerställa en jämn könsfördelning och ska bestå av

(a)  en företrädare för varje genomförandepartner,

(b)  en företrädare för varje medlemsstat,

(c)  en expert som utses av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

(d)  en expert som utses av Regionkommittén.

4.  En företrädare för kommissionen ska vara ordförande för den rådgivande nämnden. EIB-gruppens företrädare ska vara vice ordförande.

Den rådgivande nämnden ska sammanträda regelbundet och minst två gånger om året på begäran av ordföranden. ▌

5.  Den rådgivande nämnden ska

(a)  ▌ge råd till kommissionen och styrelsen om utformning av finansiella produkter som ska genomföras inom ramen för denna förordning,

(b)  ge råd till kommissionen och styrelsen om marknadsutveckling, marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och marknadsförhållanden,

(c)  diskutera marknadsutvecklingen och utbyta bästa praxis.

5a.  Möten mellan medlemsstaternas företrädare i en separat konstellation ska också anordnas minst två gånger om året och ledas av kommissionen.

5b.  Den rådgivande nämnden kan i sin medlemsstatskonstellation utfärda rekommendationer om genomförandet av InvestEU-programmet och dess verksamhet, vilka ska behandlas av styrelsen.

5c.  De detaljerade protokollen från den rådgivande nämndens sammanträden ska offentliggöras så snart som möjligt efter det att de har godkänts av den rådgivande nämnden.

Kommissionen ska fastställa den rådgivande nämndens verksamhetsregler och förfaranden och ansvara för dess sekretariat. All relevant dokumentation och information ska göras tillgänglig för den rådgivande nämnden så att den kan utföra sina uppgifter.

5d.  De nationella utvecklingsbanker och -institutioner som är representerade i den rådgivande nämnden ska ur de egna leden välja företrädare för de andra genomförandepartnerna än EIB-gruppen till den styrelse som avses i artikel 17a.1. De nationella utvecklingsbankerna och -institutionerna ska sträva efter att uppnå en balanserad representation i styrelsen när det gäller deras storlek och geografiska läge. De valda företrädarna ska representera den gemensamma ståndpunkten för alla andra genomförandepartner än EIB-gruppen.

Artikel 17a

Styrelsen

1.  En styrelse ska inrättas för InvestEU-programmet. Den ska bestå av fyra företrädare för kommissionen, tre företrädare för EIB-gruppen och två företrädare för andra genomförandepartner än EIB-gruppen och en expert som utses till medlem utan rösträtt av Europaparlamentet. Denna expert får inte begära eller ta emot instruktioner från unionens institutioner, organ eller byråer, från regeringen i någon medlemsstat eller från något annat offentligt eller privat organ och ska agera fullständigt oberoende. Experten ska utföra sina uppgifter opartiskt och i InvestEU-fondens intresse.

Medlemmarna ska utses för en fyraårsperiod som kan förnyas en gång, med undantag av företrädarna för andra genomförandepartner än EIB-gruppen, som kommer att utses för en period på två år.

2.  Styrelsen ska välja en ordförande bland kommissionens företrädare för en period på fyra år som kan förnyas en gång. Ordföranden ska vartannat år rapportera till företrädarna för medlemsstaterna i den rådgivande nämnden om genomförandet och tillämpningen av InvestEU-programmet.

De detaljerade protokollen från styrelsens möten ska offentliggöras så snart de har godkänts av styrelsen.

3.  Styrelsen ska ha följande uppgifter:

(a)  Fastställa strategiska och operativa riktlinjer för genomförandepartnerna, inklusive riktlinjer för utformningen av finansiella produkter och andra operativa strategier och förfaranden som är nödvändiga för InvestEU-fondens funktion.

(b)  Anta den ram för rikshanteringsmetoder som kommissionen har utvecklat i samarbete med EIB-gruppen och de övriga genomförandepartnerna.

(c)  Kontrollera genomförandet av InvestEU-programmet.

(d)  Höras om slutlistan över kandidater till investeringskommittén före urvalet i enlighet med artikel 19.2, varvid samtliga medlemmars synpunkter ska beaktas.

(e)  Anta arbetsordningen för investeringskommitténs sekretariatet i enlighet med artikel 19.2.

(f)  Anta reglerna för transaktioner med investeringsplattformar.

4.  Styrelsen ska tillämpa en samförståndsstrategi i sina diskussioner och därför ta största möjliga hänsyn till samtliga medlemmars ståndpunkter. Om medlemmarna inte kan enas om en ståndpunkt ska styrelsen fatta sina beslut med kvalificerad majoritet av sina röstberättigade medlemmar, det vill säga minst sju röster.

Artikel 17b

Resultattavla

1.  En resultattavla med indikatorer (nedan kallad resultattavlan) ska upprättas för att säkerställa en oberoende, transparent och harmoniserad bedömning från investeringskommitténs sida av begäranden om användning av EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion som föreslagits av en genomförandepartner.

2.  Genomförandepartnerna ska fylla i resultattavlan för sina föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner.

3.  Resultattavlan ska särskilt täcka följande element:

(a)  En beskrivning av finansierings- och investeringstransaktionen.

(b)  Bidrag till EU:s politiska mål.

(c)  Additionalitet, beskrivning av marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och finansiella och tekniska bidrag från genomförandepartnern.

(d)  Investeringseffekter.

(e)  Finansierings- och investeringstransaktionens finansieringsprofil.

(f)  Kompletterande indikatorer.

4.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning genom att fastställa ytterligare element för resultattavlan, däribland närmare bestämmelser för den resultattavla som ska användas av genomförandepartnerna.

Artikel 18

Kontroll av överensstämmelse

3.  Kommissionen ska bekräfta att de finansierings- och investeringstransaktioner som föreslås av andra genomförandepartner än EIB överensstämmer med unionens lagstiftning och politik.

3a.  När det gäller EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner inom tillämpningsområdet för denna förordning ska sådana transaktioner inte omfattas av EU-garantin om kommissionen avger ett negativt yttrande inom ramen för det förfarande som avses i artikel 19 i protokoll nr 5.

Artikel 19

Investeringskommitté

1.  En fullständigt oberoende investeringskommitté ska upprättas för InvestEU-fonden. Kommittén ska

(a)  granska de förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som genomförandepartner har lämnat in för att de ska täckas av EU-garantin och som har godkänts vid en kontroll av överensstämmelsen med unionens lagstiftning och politik som gjorts av kommissionen, i enlighet med artikel 18.3, eller som har varit föremål för ett positivt yttrande inom ramen för förfarandet i artikel 19 i protokoll 5,

(b)  kontrollera att de överensstämmer med denna förordning och med relevanta investeringsriktlinjer,

(ba)  särskilt uppmärksamma kravet på additionalitet som avses i artikel 209.2 b i budgetförordningen och i bilaga V till denna förordning och kravet att mobilisera privata investeringar som avses i artikel 209.2 d i budgetförordningen, och

(c)  kontrollera om de finansierings- och investeringstransaktioner som skulle omfattas av stöd från EU-garantin uppfyller alla relevanta krav.

2.  Investeringskommittén ska sammanträda i fyra olika sammansättningar, motsvarande de politikområden som avses i artikel 7.1.

I varje sammansättning ska investeringskommittén bestå av sex avlönade externa experter. Experterna ska väljas ut i enlighet med artikel 237 i budgetförordningen och utses av kommissionen, på rekommendation av styrelsen, för ett ▌mandat på upp till fyra år som kan förnyas en gång. De ska avlönas av unionen. Kommissionen får, på rekommendation av styrelsen, besluta att förlänga mandatet för en sittande medlem av investeringskommittén utan att tillämpa förfarandet i denna punkt.

Experterna ska ha mycket god relevant marknadserfarenhet av projektuppläggning och projektfinansiering eller finansiering av små och medelstora företag eller större företag.

Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som ingår i de politikområden som avses i artikel 7.1 och om de geografiska marknaderna i unionen samt att den har en jämn könsfördelning som helhet.

Fyra medlemmar ska vara ständiga medlemmar i investeringskommitténs alla fyra sammansättningar. Var och en av de fyra sammansättningarna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det aktuella politikområdet. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap i hållbara investeringar. Styrelsen ska placera in investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga sammansättningar. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.

3.  Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och endast i InvestEU-fondens intressen. De får inte begära eller ta emot instruktioner från genomförandepartnerna, unionens institutioner, medlemsstaterna eller något annat offentligt eller privat organ.

Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela kommissionen och styrelsen alla uppgifter som de behöver för att fortlöpande kontrollera att inga intressekonflikter förekommer.

Styrelsen får rekommendera kommissionen att entlediga en medlem från dennes uppdrag om medlemmen inte respekterar kraven i denna punkt eller när det finns andra vederbörligen motiverade skäl.

4.  När investeringskommittén agerar i enlighet med denna artikel ska den assisteras av ett sekretariat. Sekretariatet ska vara oberoende och ansvarigt inför investeringskommitténs ordförande. Sekretariatet ska ha sitt administrativa säte i kommissionen. I sekretariatets arbetsordning ska det säkerställas att utbytet av information och dokument mellan genomförandepartner och respektive ledningsorgan behandlas konfidentiellt. EIB-gruppen kan lämna in sina förslag till finansierings- och investeringstransaktioner direkt till investeringskommittén och informera sekretariatet om detta.

Den dokumentation som tillhandahålls av genomförandepartnerna ska innehålla ett standardansökningsformulär, resultattavlan enligt artikel 17b och alla andra handlingar som investeringskommittén anser relevanta, i synnerhet en beskrivning av typen av marknadsmisslyckande eller suboptimal investeringssituation och hur detta kommer att lindras genom finansierings- eller investeringsinsatsen, samt en gedigen bedömning som påvisar finansierings- eller investeringstransaktionens additionalitet. Sekretariatet ska kontrollera att den dokumentation som tillhandahålls av andra genomförandepartner än EIB-gruppen är fullständig. Investeringskommittén får begära klargöranden om ett förslag till en investerings- eller finansieringstransaktion från den berörda genomförandepartnern, inbegripet genom direkt närvaro under diskussionen om ovannämnda transaktion. Projektbedömningar som utförs av en genomförandepartner ska inte vara bindande för investeringskommittén när det gäller att bevilja en finansierings- eller investeringstransaktion täckning genom EU-garantin.

Investeringskommittén ska vid sin bedömning och kontroll av förslagen använda en resultattavla med indikatorer enligt vad som avses i artikel 17b.

5.  Investeringskommitténs slutsatser ska antas med enkel majoritet av alla medlemmar, förutsatt att denna enkla majoritet omfattar minst en av de icke-permanenta experterna för det politikområde inom vilket förslaget läggs fram. Vid lika röstetal ska ordföranden i investeringskommittén ha utslagsröst.

Investeringskommitténs slutsatser om godkännande av stöd från EU-garantin till en finansierings- eller investeringstransaktion ska vara tillgängliga för allmänheten och innehålla en motivering för godkännandet, samt information om transaktionen, i synnerhet en beskrivning av den, identiteten på projektansvariga eller finansiella intermediärer och målen med transaktionen. Slutsatserna ska också hänvisa till den övergripande bedömning som härrör från resultattavlan.

Resultattavlan ska vara tillgänglig för allmänheten efter undertecknandet av en finansierings- eller investeringstransaktion eller ett delprojekt, beroende på vad som är tillämpligt.

De offentliggöranden som avses i andra och tredje stycket ska inte innehålla kommersiellt känslig information eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd. Kommissionen ska på begäran och i enlighet med strikta sekretesskrav överlämna kommersiellt känslig information i investeringskommitténs slutsatser till Europaparlamentet och till rådet.

Två gånger om året ska investeringskommittén överlämna till Europaparlamentet och rådet en förteckning över alla slutsatser och de offentliggjorda resultattavlor som hänför sig till dessa. Denna förteckning ska omfatta beslut om att avslå användningen av EU-garantin och underkastas strikta sekretesskrav.

Investeringskommitténs slutsatser ska göras tillgängliga i rätt tid för den berörda genomförandepartnern.

All information om förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som lämnas in till investeringskommittén och investeringskommitténs slutsatser om dessa ska registreras i en central databas av investeringskommitténs sekretariat.

6.  Om investeringskommittén ska godkänna användningen av EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion som är en facilitet, ett program eller en struktur med underliggande delprojekt, ska godkännandet omfatta de underliggande delprojekten, såvida inte investeringskommittén beslutar att förbehålla sig rätten att godkänna dem separat. Om godkännandet gäller delprojekt av en storlek som understiger 3 000 000 EUR ska investeringskommittén inte förbehålla sig denna rätt.

6a.  Investeringskommittén får, när den anser det nödvändigt, hänvisa operativa problem avseende tillämpningen eller tolkningen av investeringsriktlinjerna till kommissionen.

KAPITEL V

InvestEU:s rådgivningscentrum

Artikel 20

InvestEU:s rådgivningscentrum

1.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av projekt, eller stärka projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Stödet kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet, beroende på vad som är tillämpligt.

Kommissionen ska underteckna rådgivningsavtal med EIB-gruppen och andra potentiella rådgivningspartner och ge dem i uppdrag att tillhandahålla rådgivningsstöd i enlighet med föregående stycke, och de tjänster som avses i punkt 2. Kommissionen ska också kunna genomföra rådgivningsinitiativ, bland annat genom att anlita externa tjänsteleverantörer. Kommissionen ska inrätta en central kontaktpunkt till InvestEU:s rådgivningscentrum och fördela begärandena om rådgivningsstöd till relevant rådgivningsinitiativ. Kommissionen, EIB-gruppen och övriga rådgivningspartner ska ha ett nära samarbete för att säkerställa effektivitet, synergier och en verklig geografisk täckning av stödet i hela unionen, med vederbörligt beaktande av befintliga strukturer och verksamheter.

Rådgivningsinitiativ ska vara möjliga som en del av varje politikområde som avses i artikel 7.1 och omfatta ▌ sektorerna inom det området. Rådgivningsinitiativ ska även vara möjliga inom en sektorsövergripande komponent.

2.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska särskilt tillhandahålla följande tjänster:

(a)  Erbjuda en central kontaktpunkt, som sköts och handhas av kommissionen, för projektutvecklingsstöd inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum för myndigheter och för projektansvariga ▌.

(aa)  Sprida all tillgänglig ytterligare information om investeringsriktlinjer, däribland information om tillämpningen eller tolkningen av de investeringsriktlinjer som utfärdas av kommissionen, till myndigheter och projektansvariga.

(b)  Bistå de projektansvariga, där så är lämpligt, vid utveckling av projekt så att de uppfyller målen och kriterierna för stödberättigande i artiklarna 3, 7 och 11, och underlätta utveckling av sammanslutningar för små projekt, inbegripet genom de investeringsplattformar som avses i led e; sådant bistånd inverkar emellertid inte på investeringskommitténs slutsatser om huruvida projekten ska få täckning av EU-garantin.

(c)  Stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att stödja genomförandepartner i att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner.

(d)  Underlätta inrättandet av gemensamma plattformar för ömsesidigt informationsutbyte och delning av data, sakkunskap och bästa praxis för att stödja framtagning av en projektdatabas och utveckling av sektorn.

(e)  Ge proaktivt rådgivningsstöd om inrättande av investeringsplattformar, däribland gränsöverskridande och makroregionala investeringsplattformar samt investeringsplattformar som sammanför små och medelstora projekt i en eller flera medlemsstater efter tema eller region.

(ea)   Stödja användningen av kombinationer av bidrag eller finansieringsinstrument som finansieras genom unionsbudgeten eller genom andra källor, för att stärka synergieffekter och komplementaritet mellan EU-instrumenten och maximera hävstångseffekterna och verkningarna av InvestEU-programmet.

(f)  Stödja åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för utveckling av organisationers kapacitet, kompetens och processer och för att stärka investeringsviljan inom organisationer så att projektansvariga och myndigheter kan bygga upp projektdatabaser, utveckla finansieringsmekanismer och investeringsplattformar, och förvalta projekt, och så att finansiella intermediärer kan genomföra finansierings- och investeringstransaktioner till förmån för enheter som har svårt att få tillgång till finansiering, bland annat genom stöd till att utveckla riskbedömningskapacitet eller sektorsspecifik kunskap.

(fa)  Tillhandahålla rådgivningsstöd till nystartade företag, särskilt när dessa försöker skydda sina investeringar i forskning och innovation genom att förvärva immateriella rättigheter, såsom patent.

3.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt för offentliga och privata projektansvariga, inklusive små och medelstora företag och nystartade företag, offentliga myndigheter och nationella utvecklingsbanker, och för finansiella och andra intermediärer.

4.  Kommissionen ska ingå ett rådgivningsavtal med varje rådgivningspartner om genomförandet av ett eller flera rådgivningsinitiativ. Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster, utom för de tjänster som tillhandahålls till offentliga projektansvariga och icke-vinstdrivande institutioner som ska vara kostnadsfria när detta är berättigat. Avgifter som tas ut från små och medelstora företag för de tjänster som avses i punkt 2 får högst uppgå till en tredjedel av kostnaderna för tillhandahållandet av dessa tjänster.

5.  För att uppnå det mål som anges i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd ska InvestEU:s rådgivningscentrum bygga på expertis hos kommissionen, EIB-gruppen och de övriga genomförandepartnerna.

5a.  Varje rådgivningsinitiativ ska inrättas på grundval av en mekanism för kostnadsfördelning mellan kommissionen och rådgivningspartnern, såvida inte kommissionen i vederbörligen motiverade fall där de särskilda omständigheterna kring rådgivningsinitiativet så kräver och alla rådgivningspartner behandlas på ett enhetligt och likvärdigt sätt, godtar att täcka alla kostnader för rådgivningsinitiativet.

6.  InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat på lokal nivå om så krävs. Lokal närvaro ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis för det stöd som avses i punkt 1, inbegripet stöd för att genomföra och inkludera små projekt.

6a.  För att tillhandahålla det rådgivningsstöd som avses i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av det rådgivningsstödet på lokal nivå ska InvestEU:s rådgivningscentrum när detta är möjligt samarbeta med och utnyttja expertisen hos nationella utvecklingsbanker eller -institutioner. Samarbetsavtal med nationella utvecklingsbanker eller -institutioner ska ingås inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum, där så är lämpligt, med minst en nationell utvecklingsbank eller -institution per medlemsstat.

7.  Genomförandepartner ska, när så är lämpligt, föreslå för de projektansvariga som ansöker om finansiering, särskilt när det gäller små projekt, att de vänder sig till InvestEU:s rådgivningscentrum för stöd för att vid behov förbättra utarbetandet av projekten och för att kunna få en bedömning av möjligheten att sammanföra projekt.

Genomförandepartner och rådgivningspartner ska också, om det är relevant, informera de projektansvariga om att deras projekt kan föras upp på InvestEU-portalen som avses i artikel 21.

KAPITEL VI

Artikel 21

InvestEU-portalen

1.  Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.

2.  InvestEU-portalen ska fungera som en kanal för de projektansvariga för att synliggöra de projekt som de önskar finansiera och därmed sprida denna information till investerare. Uppförandet av projekt på InvestEU-portalen ska inte påverka besluten om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning, enligt något annat unionsinstrument, eller för offentlig finansiering.

3.  Endast projekt som är förenliga med unionens lagstiftning och politik ska föras upp på portalen.

4.  De projekt som uppfyller villkoren i punkt 3 ska översändas av kommissionen till relevanta genomförandepartner och, i förekommande fall, om det föreligger ett rådgivningsinitiativ, till InvestEU:s rådgivningscentrum.

5.  Genomförandepartnerna ska granska projekt som ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde.

KAPITEL VII

Ansvarighet, övervakning och rapportering, utvärdering och kontroll

Artikel 21a

Ansvarighet

1.  På Europaparlamentets eller rådets begäran ska styrelsens ordförande rapportera om InvestEU-fondens prestationer till den begärande institutionen, bland annat genom att delta i en utfrågning inför Europaparlamentet.

2.  Styrelsens ordförande ska svara muntligt eller skriftligt på frågor som Europaparlamentet eller rådet riktar till InvestEU-fonden senast fem veckor efter mottagandet av en fråga.

Artikel 22

Övervakning och rapportering

1.  Indikatorer för att rapportera om framstegen som görs inom InvestEU-programmet med att uppnå de allmänna och särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga III till denna förordning.

2.  För att säkerställa en effektiv bedömning av InvestEU-programmets framsteg mot att uppnå dess mål, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 26, för att ändra bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna där så krävs och bestämmelserna om att inrätta en ram för övervakning och utvärdering.

3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in vid rätt tidpunkt på ett resurseffektivt och ändamålsenligt sätt och möjliggör adekvat övervakning av risker och garantiportföljen. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartnerna, rådgivningspartnerna och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt.

4.  Kommissionen ska rapportera om genomförandet av InvestEU-programmet i enlighet med artiklarna 241 och 250 i budgetförordningen. I enlighet med artikel 41.5 i budgetförordningen ska årsrapporten innehålla information om genomförandet av programmet i förhållande till dess mål och resultatindikatorer. För detta ändamål ska genomförandepartnerna årligen lämna de uppgifter, inbegripet uppgifter om hur garantin fungerar, som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rapporteringsskyldigheter.

5.  Varje genomförandepartner ska dessutom var sjätte månad överlämna en rapport till kommissionen om de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, separat för EU-komponenten och för medlemsstatskomponenten ▌, beroende på vad som är tillämpligt. Genomförandepartnern ska också lämna information om medlemsstatskomponenten till den medlemsstat vars komponent den bidrar till. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de nyckelprestationsindikatorer som avses i bilaga III till denna förordning. Rapporten ska även innehålla operationella, statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter och en uppskattning av förväntade kassaflöden för varje finansierings- eller investeringstransaktion, och per komponent och politikområde samt för InvestEU-fonden. En gång om året ska EIB-gruppens och, i förekommande fall, andra genomförandepartners rapporter även innehålla information om hinder för investeringar som uppstått vid genomförandet av finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. En av rapporterna ska innehålla den information som genomförandepartnerna ska tillhandahålla i enlighet med artikel 155.1 a i budgetförordningen.

Artikel 23

Utvärdering

1.  Utvärderingar ska göras i tillräckligt god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.  [Senast den 30 september 2024] ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en interimsutvärdering av InvestEU-programmet, särskilt om användningen av EU-garantin, om funktionen av de bestämmelser som fastställs i artikel 9a.1 b och c, om tilldelning av EU-garantin enligt artikel 10.1b och 10.1c, om genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum, om de budgetanslag som fastställs i artikel 9a.1 d i och om artikel 7. Utvärderingen ska i synnerhet visa hur genomförandepartnernas och rådgivningspartnernas medverkan har bidragit till att nå såväl InvestEU-programmets mål som EU:s politiska mål, framför allt i fråga om mervärde och geografisk och sektorsvis balans för de finansiella transaktioner och investeringar som fått stöd. Utvärderingen ska även utvärdera tillämpningen av hållbarhetssäkringen och inriktningen på små och medelstora företag inom politikområdet för små och medelstora företag.

3.  Vid slutet av genomförandet av InvestEU-programmet, men inte senare än fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en oberoende slutlig utvärdering av programmet, särskilt avseende användningen av EU-garantin.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.  Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska bidra till, och förse kommissionen med den information som krävs för att utföra, de utvärderingar som avses i punkterna 1 och 2.

6.  I enlighet med [artikel 211.1] i [budgetförordningen] ska kommissionen vart tredje år i den årsrapport som avses i [artikel 250] i [budgetförordningen] se över om den avsättningsnivå som anges i artikel 4.1 i denna förordning är lämplig i förhållande till den verkliga riskprofilen för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att, på grundval av denna översyn, anpassa avsättningsnivån i artikel 4.1 i denna förordning med upp till 15 %.

Artikel 24

Revisioner

Revisioner av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 25

Skydd av unionens ekonomiska intressen

Om ett tredjeland deltar i InvestEU-programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller i enlighet med något annat rättsligt instrument, ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Artikel 26

Utövande av delegering

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. Delegerade akter avseende verksamhet som utförs av eller inbegriper EIB-gruppen och andra genomförandepartner ska utarbetas efter samråd med EIB-gruppen och potentiella genomförandepartner.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.6, 17b, 22.2 och 23.6 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med [denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.6, 17b, 22.2 och 23.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.6, 17b, 22.2 och 23.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL VIII

Transparens och synlighet

Artikel 27

Information, kommunikation och publicitet

1.  Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänheten.

1a.  Genomförandepartnerna och rådgivningspartnerna ska informera eller ålägga finansiella intermediärer att informera de slutgiltiga mottagarna, inbegripet små och medelstora företag, om att InvestEU-stöd finns, genom att göra denna information synlig, framför allt för små och medelstora företag, i relevanta avtal om beviljande av Efsi-stöd, så att allmänhetens medvetenhet ökar och synligheten förbättras.

2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats InvestEU-programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

KAPITEL IX

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Övergångsbestämmelser

1.  Intäkter, återbetalningar och återvunna medel från finansieringsinstrument som inrättats genom de program som anges i bilaga IV till denna förordning får användas som avsättningar till EU-garantin i enlighet med denna förordning.

2.  Intäkter, återbetalningar och återvunna medel från EU-garantin som inrättats genom förordning (EU) 2015/1017 får användas som avsättningar till EU-garantin i enlighet med denna förordning, såvida de inte används för de ändamål som avses i artiklarna 4, 9 och 12 i förordning (EU) 2015/1017.

Artikel 29

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Belopp per särskilt mål

Den vägledande fördelning för finansierings- och investeringstransaktioner som avses i artikel 4.2 ska vara följande:

(a)  ▌ 11 500 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 a.

(b)  ▌ 11 250 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 b.

(c)▌ 12 500 000 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 c.

(d)▌ 5 567 500 000 EUR för mål som avses i artikel 3.2 d.

BILAGA II

Stödberättigande områden för finansierings- och investeringstransaktioner

Finansierings- och investeringstransaktionerna får falla inom ramen för ett eller flera av följande områden:

1.  Utveckling av energisektorn, i enlighet med energiunionens prioriteringar, inbegripet en tryggad energiförsörjning, omställningen till ren energi och åtagandena enligt agenda 2030 och Parisavtalet, särskilt genom

(a)  expansion i fråga om generering, leverans eller användning av rena och hållbara, förnybara och säkra och andra utsläppsfria och utsläppssnåla hållbara energikällor och lösningar.

(b)  energieffektivitet och energibesparing (med inriktning på att minska energiefterfrågan genom hantering av efterfrågan och renovering av byggnader),

(c)  utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur, särskilt men inte begränsat till överföring och distributionsnivå, lagringsteknik, elsammanlänkningar mellan medlemsstaterna, smarta nät),

(ca)  utveckling av innovativa utsläppsfria och utsläppssnåla uppvärmningssystem och kombinerad produktion av el och värme,

(d)  produktion och leverans av hållbara syntetiska bränslen från förnybara/ koldioxidneutrala källor och andra säkra och hållbara utsläppsfria och utsläppssnåla källor; biobränslen, biomassa och alternativa bränslen, inbegripet för alla transportsätt, i enlighet med målen i direktiv 2018/2001,

(e)  infrastruktur för koldioxidavskiljning och för lagring av koldioxid i industriella processer, bioenergianläggningar och tillverkningsanläggningar som främjar energiomställningen.

2.  Utveckling av hållbara och säkra transportinfrastrukturer och mobilitetslösningar och utrustning och innovativa tekniker i enlighet med unionens transportprioriteringar och de åtaganden som gjorts enligt Parisavtalet, särskilt genom

(a)  projekt till stöd för utveckling av TEN-T-infrastrukturen, inbegripet infrastrukturs underhåll och säkerhet, och urbana knutpunkter, kust- och inlandhamnar, flygplatser, multimodala terminaler och sammanlänkning med huvudnätverk, samt de telematiktillämpningar som beskrivs i förordning (EU) nr 1315/2013,

(aa)  TEN-T-infrastrukturprojekt som ska kunna användas av minst två olika transportsätt, särskilt multimodala godsterminaler och passagerarknutpunkter,

(b)  projekt för smart och hållbar mobilitet i städer, inklusive inre vattenvägar och innovativa rörlighetslösningar (inriktade på utsläppssnåla urbana transportsätt, icke-diskriminerande tillgänglighet, minskade luftföroreningar och bullernivåer, energiförbrukning, nätverk för smarta städer, underhåll, eller ökade säkerhetsnivåer och minskade olyckstal, inte minst cyklister och fotgängare),

(c)  stöd till förnyelse och efterhandsanpassning av rörliga tillgångar på transportområdet med sikte på att sprida användningen av lösningar för utsläppssnål och utsläppsfri mobilitet, inklusive användning av alternativa bränslen i fordon inom alla transportsätt,

(d)  järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt, infrastruktur för inre vattenvägar, kollektivtrafikprojekt och kusthamnar och sjömotorvägar,

(e)  alternativ bränsleinfrastruktur för alla transportsätt, inbegripet infrastruktur för elektrisk laddning,

(ea)  andra smarta och hållbara mobilitetsprojekt som inriktar sig på

(i)  trafiksäkerhet,

(ii)  tillgänglighet,

(iii)  utsläppsminskning,

(iv)  utveckling och införande av ny transportteknik och nya transporttjänster, t.ex. i samband med uppkopplade och autonoma transportsätt eller integrerade biljettsystem,

(eb)  projekt för att upprätthålla eller uppgradera befintlig transportinfrastruktur, inklusive motorvägar inom TEN-T, för att vid behov uppgradera, upprätthålla eller förbättra trafiksäkerheten, utveckla ITS-tjänster eller garantera integriteten och standarderna i infrastrukturen, säkra parkeringsplatser och parkeringsanläggningar, uppladdnings- och tankstationer och stationer med alternativa bränslen.

3.  Miljö och resurser, särskilt genom

(a)  vatten, inklusive distribution och rening av dricksvatten och näteffektivitet, reducering av läckage, infrastruktur för insamling och behandling av avloppsvatten, kustinfrastruktur och annan vattenrelaterad grön infrastruktur,

(b)  infrastruktur för avfallshantering,

(c)  projekt och företag inom området förvaltning av miljöresurser och hållbar teknik,

(d)  förstärkning och återställande av ekosystem och de tjänster de genererar, bland annat genom förbättring av natur och biologisk mångfald med hjälp av grön och blå infrastruktur,

(e)  hållbar utveckling i städer, på landsbygden och i kustområden,

(f)  klimatförändringsåtgärder, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, inbegripet riskreducering med avseende på naturkatastrofer,

(g)  projekt och företag som genomför cirkulär ekonomi genom att integrera resurseffektivitetaspekter i produktionen och produktlivscykeln, inbegripet hållbar försörjning av råvaror och returråvaror,

(h)  utfasning av fossila bränslen och avsevärd minskning av utsläpp i energiintensiva industrier, inbegripet ▌ demonstration av innovativa utsläppssnåla tekniker och införandet av dessa,

(ha)  utfasning av fossila bränslen i produktions- och distributionskedjan för energi genom att fasa ut användningen av kol och olja,

(hb)  projekt som främjar ett hållbart kulturarv.

4.  Utveckling av infrastruktur för digital konnektivitet, i synnerhet genom projekt som stöder utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet, 5G-nät och förbättring av den digitala konnektiviteten och tillgången, särskilt på landsbygden och i perifera områden.

5.  Forskning, utveckling och innovation, särskilt genom

(a)  forskning, inbegripet forskningsinfrastruktur och stöd till den akademiska världen, och innovationsprojekt som bidrar till målen för Horisont Europa,

(b)  företagsprojekt, däribland utbildning och främjande av inrättandet av kluster och företagsnätverk,

(c)  demonstrationsprojekt och -program samt utnyttjande av relaterad infrastruktur, teknik och processer i samband med dessa,

(d)  forsknings- och innovationsprojekt i samarbete mellan den akademiska världen, organisationer för forskning och innovation samt näringslivet, offentlig-privata partnerskap och civilsamhällets organisationer,

(e)  överföring av kunskap och teknik,

(ea)  forskning om viktig möjliggörande teknik (KET) och dess industriella tillämpningar, inbegripet nya och avancerade material.

(f)  nya, effektiva och tillgängliga hälso- och sjukvårdsprodukter, inbegripet läkemedel, medicintekniska produkter, diagnosmetoder och avancerade terapiläkemedel, nya antimikrobiella medel och innovativa utvecklingsprocesser som undviker djurförsök.

6.  Utveckling, ▌användning och utbyggnad av digitala tekniker och tjänster som särskilt bidrar till målen i programmet för ett digitalt Europa, särskilt genom

(a)  artificiell intelligens,

(aa)  kvantteknik,

(b)  infrastruktur för cybersäkerhet och nätverksskydd,

(c)  sakernas internet,

(d)  blockkedjor och annan teknik för distribuerade liggare,

(e)  avancerad digital kompetens,

(ea)  robotteknik och automatisering,

(eb)  fotonik,

(f)  andra avancerade digitala tekniker och tjänster som bidrar till digitaliseringen av EU:s industri och integreringen av digitala tekniker, tjänster och kunskaper i unionens transportsektor.

7.  Finansiellt stöd till enheter som har upp till 499 anställda med särskild inriktning på små och medelstora företag och små midcap-företag, särskilt genom

(a)  tillhandahållande av rörelsekapital och investeringar,

(b)  tillhandahållande av riskfinansiering från såddfasen till expansionsfasen, för att säkerställa tekniskt ledarskap i innovativa och hållbara sektorer, inbegripet att öka deras digitaliserings- och innovationskapacitet och säkerställa deras internationella konkurrenskraft,

(ba)  tillhandahållande av finansiering för förvärv av ett företag eller anställdas ägarandelar i ett företag.

8.  Kulturella och kreativa sektorer, kulturarv, media, audiovisuella sektorn, journalistik och press, särskilt men inte uteslutande genom utveckling av ny teknik, användning av digital teknik och teknisk förvaltning av immateriella rättigheter.

9.  Turism.

9a.  Återställande av industriområden (inbegripet förorenade områden) och återställande för en hållbar användning.

10.  Hållbart jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och andra delar av bioekonomin i stort.

11.  Sociala investeringar, inbegripet stöd till genomförande av europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt genom

(a)  mikrofinansiering, finansiering av etiska och sociala företag och den sociala ekonomin,

(b)  efterfrågan på och utbud av kompetens,

(c)  utbildning, fortbildning och relaterade tjänster, inbegripet för vuxna,

(d)  social infrastruktur

(i)  inkluderande utbildning och fortbildning, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, och tillhörande infrastruktur och anläggningar, alternativ barnomsorg, studentbostäder och digital utrustning, som är tillgängliga för alla,

(ii)  subventionerade boenden,

(iii)  hälso- och sjukvård och långtidsvård, inbegripet kliniker, sjukhus, primärvård, hemtjänst och närvård,

(e)  social innovation, inbegripet sociala lösningar och system som syftar till att främja sociala effekter och utfall på de områden som avses i denna punkt,

(f)  kulturella aktiviteter med ett socialt syfte,

(fa)  åtgärder för att främja jämställdhet,

(g)  integration av utsatta personer, inklusive tredjelandsmedborgare,

(h)  innovativa lösningar på hälsoområdet, inbegripet e-hälsa, hälsotjänster och nya vårdmodeller,

(i)  inkludering av och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

12.  Utveckling av försvarsindustrin och därmed förstärkning av EU:s strategiska autonomi, särskilt genom stöd till

(a)  unionens försvars försörjningskedja, i synnerhet genom finansiellt stöd till små och medelstora samt midcap-företag,

(b)  företag som deltar i banbrytande innovationsprojekt inom försvarssektorn och nära relaterad teknik med dubbla användningsområden,

(c)  försvarssektorns försörjningskedja vid deltagande i kollaborativa forsknings- och utvecklingsprojekt, inbegripet sådana som stöds av Europeiska försvarsfonden,

(d)  forsknings- och utbildningsinfrastruktur avseende försvaret.

13.  Rymdsektorn, i synnerhet genom utveckling av rymdsektorn i linje med målen i rymdstrategin, nämligen

(a)  att maximera nyttan för EU:s samhälle och ekonomi,

(b)  att främja konkurrenskraften hos rymdsystem och rymdtekniker, i synnerhet leveranskedjornas sårbarhet,

(c)  att stödja entreprenörskap inom rymdsektorn, även i fråga om utveckling i senare led,

(d)  att främja unionens autonomi för säker och trygg tillgång till rymden, inbegripet aspekter med dubbla användningsområden.

13a.  Hav och oceaner genom utveckling av projekt och företag inom den blå ekonomin och dess finansieringsprinciper, särskilt genom havsentreprenörskap och industri, förnybar havsenergi och cirkulär ekonomi.

BILAGA III

Nyckelprestationsindikatorer

1.  Finansieringsvolym InvestEU (uppdelat efter politikområde)

1.1  Volym godkända transaktioner

1.2  Mobiliserade investeringar

1.3  Belopp för privat finansiering som mobiliserats

1.4  Uppnådd hävstångs- och multiplikatoreffekt

2.  InvestEU-finansieringens geografiska täckning (uppdelat efter politikområde, land och region på Nuts 2-nivå)

2.1  Antal länder som omfattas av transaktionerna

2.1a  Antal regioner som omfattas av transaktionerna

2.1b  Volym av transaktioner per medlemsstat och region

3.  Effekten av InvestEU-finansiering

3.1  Antal skapade eller stödda arbetstillfällen

3.2  Investeringar som stöder klimatmålen och, i förekommande fall, uppdelade per politikområde.

3.3  Investeringar som stöder digitalisering

3.3a  Investeringsstöd till industriell omställning

4.  Hållbar infrastruktur

4.1  Energi: ytterligare förnybar och annan säker och hållbar utsläppsfri och utsläppssnål produktionskapacitet för energi installerad (MW)

4.2  Energi: antal hushåll och antal offentliga och kommersiella lokaler med förbättrad energiförbrukningsklass

4.2a  Energi: beräknade energibesparingar som genererats av projekten i kilowattimmar

4.2b  Energi: årliga utsläpp av växthusgaser som minskas/undviks i koldioxidekvivalenter

4.2c  Energi: volym investeringar i utveckling och modernisering av smart och hållbar energiinfrastruktur

4.3  Digitalisering: ytterligare hushåll och kommersiella eller offentliga byggnader med bredbandsanslutning på minst 100 Mbps med möjlighet till uppgradering till Gigabit-hastighet, eller antal inrättade wifi-åtkomstpunkter

4.4  Transporter: mobiliserade investeringar, särskilt i TEN-T

–  Antal gränsöverskridande projekt och projekt för felande länkar (inbegripet åtgärder som rör urbana knutpunkter, regionala gränsöverskridande järnvägsförbindelser, multimodala plattformar, kusthamnar, inlandshamnar, förbindelser till flygplatser och järnvägs-/vägterminaler i TEN-T-stomnätet och det övergripande nätet)

–  Antal åtgärder som bidrar till digitalisering av transporter, särskilt genom utbyggnad av ERTMS, flodinformationstjänster (RIS), ITS, VTMIS/e-tjänster för sjöfart och Sesar

–  Antal leveranspunkter för alternativa bränslen som inrättas eller uppgraderas

–  Antal åtgärder som bidrar till säkra transporter

4.5  Miljö: Investeringar som bidrar till genomförandet av planer och program som föreskrivs i unionens regelverk på miljöområdet avseende luftkvalitet, vatten, avfall och natur

5.  Forskning, Innovation och Digitalisering

5.1  Bidrag till målet att 3 % av unionens BNP ska investeras i forskning, utveckling och innovation

5.2  Antal stödda företag efter storlek som bedriver forsknings- och innovationsprojekt

6.  Små och medelstora företag

6.1  Antal stödda företag efter storlek (mikro, små, medelstora samt små midcap-företag)

6.2  Antal stödda företag efter utvecklingsskede (tidigt skede, tillväxt/expansion)

6.2a  Antal företag som får stöd per medlemsstat och region på Nuts 2-nivå

6.2b  Antal företag som får stöd per sektor enligt Nace-kod

6.2c  Procentandel av investeringsvolymen inom politikområdet för små och medelstora företag som är inriktad på små och medelstora företag

7.  Sociala investeringar och kompetens

7.1  Social infrastruktur: Kapacitet på och tillgång till social infrastruktur som stöds efter sektor: bostäder, utbildning, hälsa, annat

7.2  Mikrofinansiering och finansiering av sociala företag:  Antal mottagare av mikrofinansiering och stödda företag inom den sociala sektorn

7.5  Kompetens: antal enskilda som förvärvat nya kompetenser eller fått sin kompetens validerad och certifierad: formell utbildning och yrkeskvalifikationer

BILAGA IV

InvestEU-programmet - tidigare instrument

A.  Egetkapitalinstrument:

—  Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43).

—  Projekt för tekniköverföring (TTP): Kommissionens beslut om antagande av ett finansieringsbeslut för kompletterande finansiering av åtgärder inom GD Näringslivs verksamhet ”Inre marknad för varor och sektorspolitik” för 2007 och om antagande av GD Näringslivs rambeslut för finansiering av den förberedande åtgärden ”EU:s roll i en globaliserad värld” och av fyra pilotprojekt: ”Erasmus för unga företagare”, ”Åtgärder för att främja samarbete och partnerskap mellan mikroföretag och små och medelstora företag”, ”Tekniköverföring” och ”Framstående europeiska resmål” för 2007 (C(2007)531).

—  Europeisk finansieringsordning för teknik (ETF01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84).

—  Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

—  Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

—  Egetkapitalinstrument för tillväxt (Cosme EFG): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

—  InnovFin Equity:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

–  Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965).

—  EaSI-investeringar för kapacitetsuppbyggnad: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

B.  Garantiinstrument

—  SMF-garantifaciliteten 1998 (SMEG98): Rådets beslut 98/347/EG av den 19 maj 1998 om åtgärder för finansiellt stöd till innovativa och sysselsättningsskapande små och medelstora företag – Initiativ för tillväxt och sysselsättning (EGT L 155, 29.5.1998, s. 43).

—  SMF-garantifaciliteten 2001 (SMEG01): Rådets beslut 2000/819/EG av den 20 december 2000 om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (SMF) (2001–2005) (EGT L 333, 29.12.2000, s. 84).

—  SMF-garantifaciliteten 2007 (SMEG07): Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

—  Europeiskt instrument Progress för mikrokrediter – garanti (EPMF-G): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1).

—  Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSI):

–  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

–  Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Samarbete för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 86).

–  Rådets beslut 2006/974/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet: Kapacitet för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 299).

—  EaSI-garantin: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

—  Lånegarantiinstrumentet Cosme (Cosme LGF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

—  InnovFin Equity:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

–  Rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 965).

—  Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna (CCS GF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014‒2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221).

—  Studielånegarantin SLGF: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

—  Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

C.  Riskdelningsinstrument

—  Finansieringsfacilitet med riskdelning (RSFF): Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), kommissionens uttalande (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

—  InnovFin:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr (EG) nr 1906/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 81).

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

—  Skuldinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF DI): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

—  Finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

D.  Särskilda investeringsverktyg:

—  Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – fonds de placements – fonds d’investissements spécialisés (EPMF FCP-FIS): Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 87, 7.4.2010, s. 1).

—  Margueritefonden:

–  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (EUT L 162, 22.6.2007, s. 1).

–  Kommissionens beslut av den 25 februari 2010 om Europeiska unionens deltagande i Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden) (C(2010)941).

—  Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF): Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2010 av den 15 december 2010 om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet (EUT L 346, 30.12.2010, s. 5).

BILAGA V

Marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer, additionalitet och uteslutna verksamheter

A.  Marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och additionalitet

I enlighet med artikel 209 i budgetförordningen ska EU-garantin åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer (artikel 209.2 a) och uppnå additionalitet genom att förhindra att potentiellt stöd och investeringar ersätts av andra offentliga eller privata källor (artikel 209.2 b).

För att uppfylla kraven i artikel 209.2 a och b i budgetförordningen ska de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin uppfylla följande krav enligt punkterna 1 och 2 nedan:

1.  Marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer

För att åtgärda de marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som avses i artikel 209.2 a i budgetförordningen ska de investeringar som omfattas av finansierings- och investeringstransaktionerna ha ett av följande inslag:

(a)  Karaktär av kollektiv nyttighet (t.ex. utbildning och kompetens, hälso- och sjukvård, tillgänglighet, säkerhet och försvar, samt infrastruktur som är tillgänglig utan kostnad eller till försumbar kostnad) som operatören eller företaget inte kan få tillräcklig lönsam.

(b)  Externa effekter som operatören eller företaget i allmänhet inte kan internalisera, såsom investeringar i FoU, energieffektivitet, klimat- eller miljöskydd.

(c)  Informationsasymmetrier, särskilt när det gäller små och medelstora företag och små midcap-företag, inklusive högre risknivåer i samband med nystartade företag, företag med huvudsakligen immateriella tillgångar eller otillräcklig säkerhet, eller företag som inriktar sig på verksamheter med högre risk.

(d)  Gränsöverskridande infrastrukturprojekt och tillhörande tjänster eller fonder som investerar över gränserna för att åtgärda fragmenteringen och förbättra samordningen på EU:s inre marknad.

(e)  Exponering för högre risknivåer i vissa sektorer, länder eller regioner utöver de nivåer som privata finansiella aktörer kan eller vill acceptera. Detta innebär bland annat att investeringen inte skulle ha genomförts alls eller inte i samma utsträckning på grund av att den är ny eller medför risker som är förknippade med innovation eller oprövad teknik.

(f)  Nya och/eller komplexa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i enlighet med artikel 8.1 a iii i denna förordning.

2.  Additionalitet

Finansierings- och investeringstransaktioner ska uppfylla båda de aspekter av additionalitet som avses i artikel 209.2 b i budgetförordningen. Detta innebär att transaktioner inte skulle ha genomförts eller inte ha genomförts i samma utsträckning av andra offentliga eller privata källor utan stöd från InvestEU-fonden. Vid tillämpningen av denna förordning avses med dessa finansierings- och investeringstransaktioner sådana transaktioner som uppfyller följande två kriterier:

(1)  För att anses tillföra additionalitet till de privata källor som avses i artikel 209.2 b i budgetförordningen ska InvestEU-fonden stödja genomförandepartnernas finansierings- och investeringstransaktioner med inriktning på investeringar som på grund av sina egenskaper (karaktär av kollektiv nyttighet, externa effekter, informationsasymmetri, aspekter av socioekonomisk sammanhållning eller annat) inte kan generera tillräckliga marknadsmässiga vinster eller anses vara för riskfyllda (jämfört med de risknivåer som relevanta privata aktörer är beredda att acceptera). Sådana finansierings- och investeringstransaktioner kan därför inte få tillgång till marknadsfinansiering till rimliga villkor när det gäller prissättning, krav på säkerheter, finansieringstyp, finansieringslöptid eller andra villkor och skulle inte ha genomförts alls eller inte ha genomförts i samma utsträckning utan offentligt stöd.

(2)  För att anses tillföra additionalitet till befintligt stöd från andra offentliga källor enligt artikel 209.2 b i budgetförordningen ska InvestEU-fonden endast stödja finansierings- och investeringstransaktioner för vilka följande villkor gäller:

(a)  Finansieringen eller investeringstransaktionerna skulle inte ha genomförts alls eller inte ha genomförts i samma utsträckning av genomförandepartnern utan stödet från InvestEU-fonden .

(b)  Finansieringen eller investeringstransaktionerna skulle inte ha genomförts alls eller inte ha genomförts i samma utsträckning inom ramen för andra befintliga offentliga instrument, såsom finansieringsinstrument med delad förvaltning på regional och nationell nivå. Det ska dock vara möjligt att använda InvestEU och andra offentliga medel som komplement, särskilt när ett EU-mervärde kan uppnås och när det är möjligt att optimera användningen av offentliga medel för att uppnå politiska mål på ett resurseffektivt sätt.

För att visa att de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin tillför additionalitet jämfört med den befintliga marknaden och annat statligt stöd ska genomförandepartnerna tillhandahålla information som påvisar minst ett av följande inslag:

(a)  Stödet sker genom efterställda positioner i förhållande till andra offentliga eller privata långivare eller inom finansieringsstrukturen.

(b)  Stödet tillhandahålls genom eget kapital och därmed likställt kapital eller genom lån med löptider, prissättning, krav på säkerheter eller andra villkor som inte är tillgängliga i tillräcklig utsträckning på marknaden eller från andra offentliga källor. Stödet går till transaktioner som har en högre riskprofil än den risk som i allmänhet godtas inom genomförandepartnerns egen normala verksamhet eller stödet går till genomförandepartner för att höja den egna kapaciteten att stödja sådan verksamhet.

(c)  Deltagande i riskdelningsmekanismer som är inriktade på politikområden som exponerar genomförandepartner för högre risknivåer jämfört med de nivåer som i allmänhet godtas av genomförandepartner eller som de privata finansaktörerna kan eller vill acceptera.

(d)  Stöd som katalyserar/drar till sig ytterligare privat eller offentlig finansiering och kompletterar andra privata och kommersiella källor, särskilt från traditionellt riskobenägna investerargrupper eller institutionella investerare, som ett resultat av den signalverkan som stödet från InvestEU-fonden får.

(e)  Stöd som tillhandahålls genom finansiella produkter som inte är tillgängliga eller som inte erbjuds i tillräcklig grad i de berörda länderna eller regionerna på grund av att marknaderna saknas, är underutvecklade eller är ofullständiga.

När det gäller finansierings- och investeringstransaktioner genom intermediärer, särskilt för stöd till små och medelstora företag, ska additionaliteten kontrolleras på intermediärnivå snarare än på slutmottagarnivå. Additionalitet anses föreligga när InvestEU-fonden stöder en finansiell intermediär med att skapa en ny portfölj med högre risknivå eller öka verksamhetsvolymen som redan har hög risk, jämfört med de risknivåer som privata och offentliga finansiella aktörer för närvarande kan eller vill acceptera i den eller de berörda medlemsstaterna eller regionerna.

EU-garantin ska inte beviljas för att stödja refinansieringstransaktioner (såsom att ersätta befintliga låneavtal eller andra former av finansiellt stöd för projekt som redan delvis eller helt har förverkligats), utom under särskilda exceptionella och välmotiverade omständigheter där det kan visas att transaktionen inom ramen för EU-garantin kommer att möjliggöra en ny investering inom ett stödberättigat politikområde till ett belopp som kommer utöver den verksamhet som normalt genomförs av genomförandepartnern eller den finansiella intermediären och som minst motsvarar beloppet för en transaktion som uppfyller kriterierna för stödberättigande i denna förordning. Ovannämnda kriterier för marknadsmisslyckanden, suboptimala investeringssituationer och additionalitet ska även gälla för sådana refinansieringstransaktioner.

B.  Uteslutna verksamheter

InvestEU-fonden ska inte stödja följande:

(1)  Verksamheter som begränsar människors individuella rättigheter och friheter eller kränker de mänskliga rättigheterna.

(2)  När det gäller försvarsverksamhet, användning, utveckling eller tillverkning av produkter och teknik som är förbjudna enligt tillämplig internationell rätt.

(3)  Tobaksvaror och annan tobaksrelaterad verksamhet (produktion, distribution, förädling och handel).

(4)  Verksamheter som utesluts i artikel [X] i förordningen om Horisont Europa: forskning om mänsklig kloning för reproduktionsändamål, verksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa och som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga, verksamhet för att skapa mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk cellkärnöverföring.

(5)  Spel (produktion, konstruktion, distribution, bearbetning, handel eller programvarurelaterad verksamhet).

(6)  Sexhandel med tillhörande infrastruktur, tjänster och medier.

(7)  Verksamheter med levande djur för experimentella och vetenskapliga syften, om inte efterlevnad av den europeiska konventionen om skydd av ryggradsdjur som används för försöks- och annat vetenskapligt ändamål kan garanteras.

(8)  Fastighetsutveckling, dvs. en verksamhet vars enda syfte är att renovera och hyra ut eller sälja vidare befintliga byggnader samt att bygga nya projekt. Verksamhet inom fastighetssektorn som är kopplad till de särskilda målen för InvestEU i enlighet med artikel 3.2 i denna förordning och/eller stödberättigade områden för finansierings- och investeringstransaktioner enligt bilaga II till denna förordning, t.ex. investeringar i energieffektivitetsprojekt eller subventionerade bostäder, ska dock vara stödberättigande.

(9)  Finansiell verksamhet såsom köp av eller handel med finansiella instrument. I synnerhet ska åtgärder inriktade på uppköp som syftar till utförsäljning av tillgångar (företagsplundring) eller ersättningskapital för sådana åtgärder vara uteslutna.

(10)  Verksamheter som är förbjudna enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(11)  Avveckling, drift, anpassning eller anläggande av kärnkraftverk.

(12)  Investeringar som rör gruvdrift/utvinning, bearbetning, distribution, lagring eller förbränning av fasta fossila bränslen och olja samt investeringar i samband med utvinning av gas. Denna uteslutning gäller inte för

i.  projekt där det inte finns någon fungerande alternativ teknik,

ii.  projekt för förebyggande och begränsning av föroreningar,

iii.  projekt med anläggningar för avskiljning, lagring eller användning av koldioxid och industri- eller forskningsprojekt som leder till betydande minskningar av växthusgasutsläppen jämfört med tillämpliga riktmärken för utsläppshandelssystemet.

(13)  Investeringar i anläggningar för deponering av avfall. Denna uteslutning gäller inte för

i.  deponier i direkt anslutning till ett industri- eller gruvinvesteringsprojekt där det har visats att deponering är det enda genomförbara alternativet för att behandla det industri- eller gruvavfall som produceras av den berörda verksamheten,

ii.  befintliga deponier för att säkerställa användningen av deponigas och främja deponiutvinning och upparbetning av gruvavfall.

(14)  Investeringar i anläggningar för mekanisk-biologisk behandling (MBT). Denna uteslutning gäller inte för investeringar för att i efterhand förse befintliga MBT-anläggningar med utrustning för avfallsenergi eller separerat avfall, t.ex. kompostering och anaerob nedbrytning.

(15)  Investeringar i förbränningsugnar för avfall. Denna uteslutning gäller inte för

i.  anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas,

ii.  befintliga anläggningar för att öka energieffektiviteten, avskilja avgaserna för att lagra eller använda eller återvinna material från förbränningsaska, förutsatt att sådana investeringar inte leder till en ökning av anläggningens avfallshanteringskapacitet.

Genomförandepartnerna ska ansvara för att se till att villkoren är uppfyllda vid undertecknandet och för att kontrollera att finansierings- och investeringstransaktionerna är förenliga med uteslutningskriterierna vid genomförandet av projektet och vid behov vidta lämpliga korrigerande åtgärder.

(1)EUT C […], […], s. […].
(2)EUT C […], […], s. […].
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2019. Text markerad med grå skuggning har inte överenskommits inom ramen för interinstitutionella förhandlingar.
(4)COM(2018)0097.
(5)COM(2018)0353.
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
(7)COM(2017)0206.
(8)COM(2017)0250.
(9) Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.
(10)
(11) Hänvisningen ska uppdateras. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Avtalet finns tillgängligt på följande webbplats: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.ENG&toc=OJ:C:2013:373:TOC
(12) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(15) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(16) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(17) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(18) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(19)Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
(20)
(21)

Senaste uppdatering: 17 juli 2019Rättsligt meddelande