Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten 2020, avsnitt III – kommissionen(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 mars 2019 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2020(6),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 som kommissionen antog den 5 juli 2019 (COM(2019)0400) (nedan kallat budgetförslaget),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 som rådet antog den 3 september 2019 och översände till Europaparlamentet den 13 september 2019 (11734/2019 – C9-0119/2019),

–  med beaktande av artikel 2.1 c i Parisavtalet, som ratificerades av Europeiska unionen den 5 oktober 2016,

–  med beaktande av revisionsrättens översiktliga analys EU:s åtgärder på området energi och klimatförändringar (2017),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773),

–  med beaktande av artikel 94 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från övriga berörda utskott,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0017/2019).

Avsnitt III

Översikt

1.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 14 mars 2019 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av 2020 års budget fastställde tydliga politiska prioriteringar för 2020 års budget som ska utgöra en bro till det framtida Europa och ge europeiskt mervärde. Parlamentet bekräftar sitt starka engagemang för dessa prioriteringar och lägger fram följande ståndpunkt för att säkerställa att det finns tillräckliga medel för deras genomförande.

2.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att budgeten för 2020 bör bana väg för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och utgöra en stabil utgångspunkt för lanseringen av den nya generationen av unionens program och politik. Parlamentet påminner dessutom om att 2020 är det sista året för den nuvarande fleråriga budgetramen och därmed den sista möjligheten för unionen att komma närmare uppfyllandet av de politiska åtaganden som fastställts för denna period, bland annat att uppnå EU:s klimatmål och genomföra FN:s mål för hållbar utveckling samt förverkliga den europeiska pelaren för sociala rättigheter och unionens mål att uppnå en koldioxidneutral ekonomi till 2050. Parlamentet betonar i detta sammanhang att unionens budget måste utvärdera och integrera de fullständiga effekterna av unionens jämställdhetspolitik (jämställdhetsbudgetering) och på så sätt främja jämställdhetsintegrering och lika möjligheter.

3.  Europaparlamentet noterar rådets ståndpunkt om budgetförslaget som innebär en nedskärning på 1,51 miljarder EUR av åtagandebemyndigandena jämfört med kommissionens förslag. Parlamentet anser att rådets nedskärningar står i direkt strid med unionens prioriteringar, inte motiveras av absorptionsförmågan och är avsedda att annullera alla de specifika ökningar som parlamentet begärt och uppnått under tidigare budgetår. Parlamentet beslutar därför att generellt återinföra anslagen för alla budgetposter som rådet har minskat till nivån i budgetförslaget, både när det gäller driftsutgifter och administrativa utgifter, och att använda budgetförslaget som utgångspunkt för sin ståndpunkt.

4.  Europaparlamentet är fast övertygat om att det är absolut nödvändigt att ta itu med klimatutmaningarna och att skydda miljön på ett sätt som ökar sysselsättningen, skapar nya arbetstillfällen, stärker konkurrenskraften, främjar hållbar utveckling och säkerställer socialt välstånd. Parlamentet understryker den viktiga roll som ny och framväxande teknik spelar för att uppnå detta mål. Parlamentet betonar att unionen måste föregå med gott exempel och inspirera andra länder runt om i världen att investera ytterligare i klimatrelaterade utgifter. Parlamentet välkomnar de kraftfulla uppmaningar till åtgärder från unionens ledare som nyligen gjordes vid FN:s toppmöte om klimatförändringar och de åtaganden som flera medlemsstater nyligen gjort om att öka utgifterna på områden såsom energieffektivitet, förnybar energi samt hållbar transport- och energiinfrastruktur. Parlamentet anser att sådana förklaringar bör åtföljas av konkreta åtgärder från medlemsstaternas sida, även i samband med överläggningar i rådet.

5.  Europaparlamentet påminner om unionens skyldigheter enligt Parisavtalet och unionens åtagande att nå målet på 20 % klimatrelaterade unionsutgifter för perioden 2014–2020. Parlamentet noterar att 21,0 % av de åtagandebemyndiganden som föreslås i budgetförslaget för 2020 är klimatrelaterade och att minst ytterligare 3,5 miljarder EUR skulle behöva avsättas till klimatrelaterade utgifter för att nå målet på 20 %. Parlamentet beklagar att unionens budget inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen har begränsade medel för att hantera klimatutmaningarna på egen hand, och pekar på de mycket större behoven av investeringar på detta område, som enligt kommissionens uppskattning uppgår till 175–290 miljarder EUR per år. Parlamentet betonar att alla ansträngningar bör göras för att i så hög grad som möjligt uppnå det övergripande målet för unionens budget före utgången av 2020.

6.  Europaparlamentet understryker att 2020 års budget bör förbereda unionen för ett ännu ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor och biologisk mångfald i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, för att uppfylla EU-medborgarnas förväntningar. Parlamentet kräver en mer transparent, stringent och heltäckande metod, som är inrättad i enlighet med internationellt etablerade metoder, inbegripet reformerade resultatindikatorer för att fastställa och spåra utgifter som är relevanta för klimat och biologisk mångfald. Parlamentet ser fram emot det konkreta förslaget till den europeiska gröna given, som tas upp i den tillträdande kommissionsordförandens politiska riktlinjer. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sitt starka engagemang för reformen av unionens system för egna medel, inbegripet införandet av en korg med nya egna medel som är bättre anpassade till unionens viktigaste politiska prioriteringar, inbegripet kampen mot klimatförändringar.

7.  Europaparlamentet påminner om åtagandet i resolutionen från mars 2019 om att be kommissionen om en obligatorisk klausul i alla EU:s handelsavtal med tredjeländer som kräver ratificering och genomförande av Parisavtalet för att bekämpa klimatförändringarna.

8.  Europaparlamentet föreslår därför en budget för 2020 som i hög grad bidrar till att ta itu med miljöutmaningar och klimatförändringar och som så långt det är möjligt kompenserar för den befintliga eftersläpningen när det gäller att nå målet på 20 % klimatrelaterade unionsutgifter för perioden 2014–2020. Parlamentet föreslår en betydande förstärkning med mer än 2 miljarder EUR över nivån i budgetförslaget för budgetposter under olika rubriker, och framför allt under underrubrik 1a, som ger ett starkt bidrag till klimatutgiftsmålet. Parlamentet ser noggrant till att dessa förstärkningar inriktas mot budgetposter som har en utmärkt genomförandegrad och operativ förmåga att absorbera de ytterligare anslagen under 2020.

9.  Europaparlamentet betonar att unga förblir en övergripande prioritering för unionens budget. Trots den positiva utvecklingen mot en minskning av ungdomsarbetslösheten i unionen utgör bristen på framtida möjligheter för unga människor en verklig social nödsituation i vissa delar av unionen – med betydande skillnader mellan medlemsstater och regioner. Parlamentet beslutar därför att stärka ungdomssysselsättningsinitiativet över den nivå som kommissionen föreslagit, även för att säkerställa en smidig övergång till Europeiska socialfonden plus (ESF+) i nästa fleråriga budgetram.

10.  Europaparlamentet understryker att unionen måste fullgöra alla sina åtaganden i sin helhet när det gäller att hjälpa utvecklingsländerna att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringarna.

11.  Europaparlamentet ökar också de finansiella medlen för att möta den framtida efterfrågan på Erasmus+, som är det grundläggande programmet för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott i Europa. Parlamentet betonar att Erasmus+ är ett centralt flaggskeppsprogram för unionen som är allmänt känt bland medborgarna och som har gett konkreta resultat med ett tydligt europeiskt mervärde. Parlamentet påminner om sitt åtagande om att tredubbla anslagen till detta program i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att fortsätta med och ytterligare förstärka den förberedande åtgärden DiscoverEU med tanke på den planerade integreringen i Erasmus+-programmet för 2021–2027. Parlamentet vill att särskild vikt läggs vid mobilitetsinsatser inom vuxenutbildningen, särskilt för äldre personer i Erasmus+-programmet.

12.  Europaparlamentet föreslår ytterligare riktade förstärkningar av andra budgetposter som rör parlamentets prioriteringar på områden såsom små och medelstora företag, digitalisering, artificiell intelligens, cancerforskning, samarbete om säkerhet och rättvisa, tull, migration och utrikespolitik, inklusive utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd.

13.  Europaparlamentet stöder i stort sett kommissionens bedömning av de decentraliserade byråernas budgetbehov. Parlamentet anser därför att alla nedskärningar som rådet föreslår skulle äventyra byråernas funktion, på så sätt att det inte blir möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter. Parlamentet föreslår riktade ökningar av anslagen till byråer som kommer att hantera ytterligare uppgifter eller som står inför en ökad arbetsbörda på grund av nya utmaningar.

14.  Europaparlamentet drar slutsatsen att flexibilitetsmekanismen och den samlade marginalen för åtaganden måste utnyttjas till fullo för att de brådskande prioriteringar som anges ovan ska kunna finansieras på lämpligt sätt och med tanke på de mycket små eller obefintliga marginalerna under vissa rubriker under 2020 och att marginalen för oförutsedda utgifter måste utnyttjas, även om en del av den fortfarande måste vara tillgänglig för finansiering av oförutsedda händelser som kan inträffa under nästa år. Parlamentet påminner också om att den flexibilitet som finns i förordningen om den fleråriga budgetramen kommer att upphöra i slutet av denna period.

15.  Europaparlamentet betonar behovet av att till fullo utnyttja möjligheten att på nytt göra belopp disponibla som dragits tillbaka för forskning enligt artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet beklagar djupt att rådet återigen avvisar tillämpningen av denna bestämmelse, som enligt kommissionens budgetförslag delvis skulle aktiveras. Parlamentet meddelar att det kommer att insistera på sin ståndpunkt som återspeglar både ordalydelsen och andemeningen i budgetförordningen. Parlamentet har för avsikt att lösa detta problem i samband med årets budgetförlikning. Parlamentet föreslår en fullständig återanvändning av dessa tillbakadraganden för att stärka de fyra budgetposter i Horisont 2020-programmet som har högst grad av klimatrelaterad forskningsverksamhet.

16.  Europaparlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2020 års budget (alla avsnitt) till 170 971 519 973 EUR i åtagandebemyndiganden, vilket utgör en ökning med 2 699 813 994 EUR jämfört med budgetförslaget. Parlamentet beslutar dessutom att anslå ett belopp på 280 700 000 EUR i åtagandebemyndiganden motsvarande de tillbakadraganden som gjorts enligt artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2020 års budget (alla avsnitt) till 159 146 168 195 EUR i betalningsbemyndiganden.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

17.  Europaparlamentet påpekar att Horisont 2020 har ett mycket stort europeiskt mervärde och på ett avgörande sätt bidrar till utvecklingen av miljövänlig teknik och klimat- och miljövänliga innovationer i syfte att lägga grunden för en framtid med låga koldioxidutsläpp och stödja övergången till en mer cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar dessutom vikten av programmet för andra viktiga områden inom europeisk forskning, såsom digitalisering, artificiell intelligens och cancerforskning. Parlamentet gör därför en betydlig ökning av anslagen till Horisont 2020 över nivån i budgetförslaget med 737,8 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden. I enlighet med artikel 15.3 i budgetförordningen tillgängliggör parlamentet dessutom hela det belopp på 280,7 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden som dragits tillbaka 2018 på grund av bristande genomförande av forskningsprojekt, för de Horisont 2020-budgetposter som är mest relevanta för klimatrelaterade forskningsprojekt, och uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma att det görs en rättvis geografisk fördelning av dessa medel.

18.  Europaparlamentet är övertygat om att kampen mot cancer bör vara en absolut prioritet för unionen och att det är nödvändigt att öka insatserna betydligt i denna riktning. Parlamentet understryker att cancerforskning är en viktig pelare i denna process. Parlamentet antar därför en ökning av de finansiella medel som ska öronmärkas för cancerforskning under de relevanta Horisont 2020-budgetposter som också uppvisar ett mycket högt budgetgenomförande. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att forskningen på detta område omedelbart intensifieras, även med tanke på de mer omfattande investeringar som planerats i nästa fleråriga budgetram.

19.  Europaparlamentet påminner om att Europas ställning som ledande leverantör av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är beroende av resurserna för att utveckla och testa ny IKT-teknik och för att ge stöd till nystartade företag och teknikföretag i syfte att öka den relevanta kapaciteten på marknaden. Parlamentet upprepar i detta avseende behovet av att tillhandahålla ytterligare finansiering till europeiska forskningsinrättningar och små och medelstora företag med inriktning på att utveckla och främja teknik såsom sökmotorer, översättningstjänster och liknande banbrytande teknik.

20.  Europaparlamentet framhåller den nyckelroll som Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) spelar för att främja den strategiska utvecklingen av ett högpresterande transeuropeiskt nät som är hållbart och sammanlänkat på områdena transportinfrastruktur – med särskilt fokus på järnvägsnät, bland annat nattåg – samt energi- och IKT-infrastruktur, och som på ett betydande sätt bidrar till en övergång till ett klimatneutralt samhälle. Parlamentet föreslår därför att anslagen till FSE-transport och FSE-energi ökas med totalt 545 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget.

21.  Europaparlamentet anser att det också är nödvändigt att ytterligare stärka viktiga prioriteringar under denna underrubrik. Parlamentet hänvisar i detta avseende till små och medelstora företag som utgör en väsentlig del av unionens ekonomi och spelar en avgörande roll när det gäller att genomföra investeringar av hög kvalitet och skapa arbetstillfällen i alla medlemsstater. Parlamentet antar i detta sammanhang en ökning av Cosme-programmet för att ytterligare stärka programmets potential när det gäller att främja entreprenörskap, bland annat kvinnligt företagande, och förbättra unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde, och vill se att tonvikten läggs på de små och medelstora företagens digitala omvandling. Parlamentet påminner om att den föreslagna tilldelningen till Cosme i budgetförslaget till och med låg under den nivå som förutsågs i budgetplaneringen, och antar en ökning med 50 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget.

22.  Europaparlamentet betonar att Erasmus+ fortsätter att vara ett mycket uppskattat och enormt populärt program, med en ansökningsvolym som är mycket större än de tillgängliga medlen, och att programmet bidrar till att skapa en stark känsla av en gemensam europeisk identitet. Parlamentet antar därför en ökning med 123,4 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget, i syfte att åtgärda problemet med den lågan andelen framgångsrika projekt och för att fler ska kunna dra nytta av programmet.

23.  Europaparlamentet föreslår riktade ökningar av anslagsnivån för Europeiska arbetsmyndigheten, Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, Europeiska unionens järnvägsbyrå och Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa), och av nivån på anslagen och personalen för Europeiska byrån för GNSS, Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec-byrån) och Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer).

24.  Europaparlamentet ökar därför nivån på åtagandebemyndigandena för underrubrik 1a med 1 503 766 221 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten. Parlamentet tillgängliggör dessutom för denna underrubrik ett belopp på 280 700 000 EUR i åtagandebemyndiganden, som dragits tillbaka enligt artikel 15.3 i budgetförordningen.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

25.  Europaparlamentet påminner om att hållbar tillväxt och målinriktade investeringar är avgörande för skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen och ökat välstånd för alla, och att det därför är nödvändigt att inrikta strukturfonder och investeringar mer effektivt på att främja tillväxt för alla, minska ojämlikheterna och främja uppåtgående social konvergens.

26.  Europaparlamentet beklagar att ungdomsarbetslösheten, som uppskattades till 14,2 % i april 2019, fortfarande är oacceptabelt hög och att situationen är särskilt akut i vissa medlemsstater och regioner i unionen. Parlamentet understryker vikten av att stärka ungdomars anställbarhet och företagarkapacitet samtidigt som ojämlikheter åtgärdas. Parlamentet är övertygat om att kampen mot arbetslöshet kräver betydande ekonomiska insatser. Parlamentet är fast beslutet att säkerställa ytterligare finansiering för sysselsättningsinitiativet för unga under det sista året av den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker behovet av att påskynda genomförandet av detta program och att ytterligare förbättra dess effektivitet, för att säkerställa att det ger ett större europeiskt mervärde till den nationella sysselsättningspolitiken. Parlamentet föreslår därför en ökning av åtagandebemyndigandena för ungdomssysselsättningsinitiativet med 363,3 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget.

27.  Europaparlamentet ökar finansieringen av tekniskt stöd för att hantera projektförvaltningsförfarandenas komplexitet, från utarbetandet av ansökningar till ekonomisk förvaltning och övervakning av effekter, något som utgör ett stort hinder för ett bättre utnyttjande av strukturfonderna.

28.  Europaparlamentet ökar nivån på åtagandebemyndigandena för underrubrik 1b med 373 278 264 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

29.  Europaparlamentet noterar med oro att endast 8,3 % av de totala åtagandena är avsedda att vända den nedåtgående trenden för den biologiska mångfalden igen, vilket är den lägsta nivån sedan 2015, trots att man observerat en aldrig tidigare skådad och accelererande takt när det gäller utrotningen av arter. Parlamentet begär att tillräckliga ökningar och spårbara resurser ska anslås för att säkerställa det långsiktiga och samstämmiga skyddet av den biologiska mångfalden i hela unionen. I linje med den övergripande prioriteringen att ta itu med klimatförändringar fokuserar parlamentet på betydande ökningar, motsvarande 233 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, av de budgetposter som avser Life+-programmet i avdelningarna 7 och 34. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ser till att det finns nödvändig utnyttjandekapacitet, så att dessa ytterligare medel kan användas effektivt, och säkerställer en mer rättvis geografisk fördelning av sådana miljövänliga medel, vilket kommer att vara fallet i programmen inom nästa fleråriga budgetram.

30.  Europaparlamentet föreslår nödvändiga ökningar för utvalda budgetposter, särskilt för finansiering av åtgärder för att hantera konsekvenserna av afrikansk svinpest i flera medlemsstater. Parlamentet noterar allvarliga konsekvenser och ett stort antal registrerade utbrott sedan början av 2019, med tiotusentals djur som slaktats. Parlamentet noterar att tredjeländer har investerat i forskning för att utveckla ett vaccin mot afrikansk svinpest, och anser att unionen bör investera i forskning och utveckling av ett vaccin, vilket skulle bidra till att stoppa spridningen och förekomsten av afrikansk svinpest på kortast möjliga tid.

31.  Europaparlamentet påminner om att anslagsnivån för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) fortfarande kommer att behöva justeras med hänsyn till de inkomster avsatta för särskilda ändamål som väntas bli tillgängliga 2020 i enlighet med kommissionens ändringsskrivelse.

32.  Europaparlamentet föreslår en riktad ökning av anslagen och personalen för Europeiska miljöbyrån.

33.  Sammanfattningsvis ökar Europaparlamentet åtagandebemyndigandena med totalt 267,3 miljoner EUR under rubrik 2 (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom utnyttjande av den tillgängliga marginalen under taket. Parlamentet betonar att inga nya nedskärningar får göras av jordbruksbudgeten, eftersom jordbruket ofta drabbas av kriser som kräver en budgetmässig lösning.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

34.  Mot bakgrund av att taket har varit orealistiskt lågt sedan början av den nuvarande fleråriga budgetramen ökar Europaparlamentet medlen till parlamentets prioriteringar när det gäller inre säkerhet, migration, grundläggande rättigheter, respekt för rättsstaten och främjande av icke-diskriminering och jämlikhet samt bekämpning av könsbaserat våld. Parlamentet motsätter sig starkt rådets nedskärningar av Fonden för inre säkerhet och Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och avvisar rådets förslag om att flytta 400 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden till en reserv i väntan på ett genombrott i reformen av Dublin III-förordningen(7), eftersom detta skulle hindra medlemsstater som är första mottagandeland för migranter från att erhålla stöd för att hantera migrationstrycket på ett humant sätt.

35.  Europaparlamentet understryker att det är ytterst viktigt att investera i tillräcklig finansiering och bemanning för alla byråer som är verksamma inom områdena migration, säkerhet, gränskontroll och grundläggande rättigheter, särskilt Europol, Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten, Frontex och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA). Parlamentet betonar att Europeiska åklagarmyndigheten måste utrustas med nödvändiga medel för att kunna utreda och lagföra gränsöverskridande brottslig verksamhet grundligt.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att brådskande inrätta en fond för sök- och räddningsinsatser för att säkerställa att sådana insatser i Medelhavet ökar betydligt.

37.  Europaparlamentet bekräftar än en gång sin vilja att använda unionens budget som ett effektivt verktyg för att bekämpa befintlig ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, i synnerhet genom att öka resurserna till det särskilda Daphneinitiativet inom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och till mänsklig utveckling inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig finansiering för att bekämpa könsrelaterat våld och våld mot flyktingkvinnor och flyktingflickor och andra utsatta grupper, såsom hbtqi-personer.

38.  Europaparlamentet föreslår en ökning med 10 % av åtagandebemyndigandena för delprogrammen Media och Kultur inom ramen för programmet Kreativa Europa, i syfte att åtgärda den kroniska underfinansieringen och den låga andelen framgångsrika ansökningar. Parlamentet ökar också anslagen till multimedieåtgärder, som är avgörande för att bekämpa desinformation och främja oberoende journalistik.

39.  Europaparlamentet föreslår också en riktad ökning av unionens bidrag till Europeiska läkemedelsmyndigheten.

40.  Europaparlamentet ökar därför anslagen till rubrik 3 med 121 799 746 EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom ytterligare utnyttjande av särskilda instrument.

Rubrik 4 – Europa i världen

41.  Europaparlamentet understryker att unionens budget måste bidra mer till åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till klimatdiplomati i de länder som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete och unionens civilskyddsmekanism. Parlamentet pekar på möjligheten att unionens budget kan ge ekonomiskt stöd till katastrofriskreducering och mobilisera innovativa finansieringsinstrument, inbegripet EU:s externa investeringsplan, för att stödja utarbetandet och finansieringen av klimatrelaterade utvecklingsprojekt i Afrika.

42.  Europaparlamentet föreslår en betydande ökning av anslagen till länderna på västra Balkan inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen, särskilt när det gäller de demokratiska institutionernas funktion, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och offentlig förvaltning. Parlamentet understryker vikten av en meningsfull finansiering med tanke på de många utmaningar som unionen tillsammans med medlemsstaterna kommer att behöva stå inför i det europeiska grannskapet för att stödja politiska reformer och anpassa gemenskapens regelverk på västra Balkan.

43.  Europaparlamentet påminner om att det, med tanke på de bestående säkerhetshoten och den försämrade säkerhetsmiljön vid unionens östra gränser samt de utmaningar som de östeuropeiska partnerländerna ställs inför, är viktigt att tillhandahålla tillräcklig finansiering till stöd för kris- och konfliktförebyggande, stabilitet, demokrati och förtroendeskapande åtgärder, och att intensifiera insatserna för att stödja fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling i regionen. Parlamentet påminner vidare om att länderna i det södra grannskapet behöver ytterligare ekonomiskt stöd, eftersom de står inför enorma påfrestningar, bland annat konflikterna i Syrien och Libyen, den tilltagande extremismen och de flykting- och migrantströmmar som är kopplade till detta.

44.  Europaparlamentet är ytterst oroat över USA:s beslut att dra tillbaka sitt årliga ekonomiska bidrag till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) och anser att unionen bör bidra till att kompensera detta bortfall. Parlamentet erkänner att UNRWA spelar en ändamålsenlig roll när det gäller att upprätthålla avbrottsfria grundläggande tjänster för miljontals palestinska flyktingar, vilket bidrar till regional stabilitet och motverkar radikalisering, i enlighet med EU:s globala strategi för Mellanöstern.

45.  Europaparlamentet är djupt oroat över den amerikanska regeringens beslut att införa tullar på en rad EU-produkter till följd av utslaget i Airbus-fallet från Världshandelsorganisationens skiljenämnd. Parlamentet är fast beslutet att ta itu med denna fråga under den kommande förlikningsperioden i 2020 års budgetförfarande, genom att tillhandahålla nödvändiga ökningar för utvalda budgetposter, särskilt för finansiering av åtgärder för att hantera och mildra effekterna av amerikanska handelshinder för unionens företag.

46.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen för att på ett avgörande sätt bidra till en fortsättning och intensifiering av uppdraget för kommittén för saknade personer i Cypern och till välbefinnandet för maroniter som vill återvända och för alla personer som lever i enklaver, i enlighet med det tredje Wienavtalet, och för att stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

47.  Europaparlamentet betonar unionens ansvar för att stödja skyddet av Arktis. Parlamentet understryker vikten av att investera i en mer samstämd EU-politik för Arktis.

48.  Europaparlamentet efterlyser ökade anslag till projekt med inriktning på stöd till flyktingar från Venezuela som flytt till grannländerna, inklusive EU-medlemsstaternas territorier i Västindien.

49.  Europaparlamentet anser, med tanke på Turkiets allvarliga och ihållande försök att äventyra den regionala stabiliteten genom ett aggressivt beteende gentemot medlemsstater, liksom landets ensidiga militära åtgärder i nordöstra Syrien med den kurdiska befolkningen som måltavla, vilket fördriver syriska flyktingar på nytt och allvarligt hindrar tillgången till humanitär hjälp, vilket leder till allvarligt mänskligt lidande, underminerar stabiliteten i hela regionen samt landets underskott på områdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, att det är motiverat att skära ned anslagen till Turkiet inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen och att frysa 100 miljoner EUR (som förs till reserven). Parlamentet understryker dock att frysningen och nedskärningen inte får riktas mot det civila samhället, syriska flyktingar eller studenter i Turkiet.

50.  Europaparlamentet fördömer den turkiska invasionen av nordöstra Syrien som orsakar ett stort antal dödsoffer bland civilbefolkningen, ökar antalet flyktingar och ytterligare destabiliserar regionen. Mot bakgrund av den pågående utvecklingen planerar parlamentet därför att ingripa genom att anpassa sin ståndpunkt avseende budgetposterna för Turkiet, samtidigt som man bevarar det ekonomiska stödet till aktörer i det civila samhället, under förlikningen inför 2020 års budget.

51.  Europaparlamentet beklagar sin egen begränsade roll när det gäller tillsyn över och förvaltning av Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Parlamentet anser att det är av grundläggande betydelse att det kan övervaka den operativa kommitténs verksamhet, och uppmanar kommissionen att tillhandahålla detaljerad information om de beslut som fattas i denna kommitté och se till att parlamentet är företrätt vid dess möten.

52.  Europaparlamentet ökar anslagen till rubrik 4 med totalt 257 217 394 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 5 – Administration: Övriga rubriker – utgifter för administration och forskningsstöd

53.  Europaparlamentet återinför nivåerna i budgetförslaget för budgetposter för administrativa utgifter, inbegripet utgifter för administration och forskningsstöd under rubrikerna 1–4. Parlamentet föreslår en ökning med 5,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över budgetförslaget för en konferens om europeisk demokrati och Europas framtid. Konferensen bör kunna fungera med den autonomi som krävs samt involvera parlamentet på samma villkor som övriga EU-institutioner. Parlamentet understryker vidare att konferensen bör göra det möjligt för ett brett spektrum av medborgare, däribland ungdomar, att delta och engagera sig.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

54.  Europaparlamentet påminner om hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att omvandlas till unionens ordinarie verksamhet och program. Parlamentet betonar i detta avseende, när det gäller pilotprojekt och förberedande åtgärder som banar väg för nya program som stöds av kommissionens nuvarande ordförande och parlamentet, såsom fonden för en rättvis omställning, att kommissionen bör ägna särskild uppmärksamhet åt att genomföra dem på ett sätt som kan få ett så brett stöd som möjligt från parlamentet. Efter att ha gjort en noggrann analys av alla inlämnade förslag och till fullo beaktat kommissionens bedömning av huruvida förslagen uppfyller lagstadgade krav och är genomförbara, antar parlamentet ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som återspeglar parlamentets politiska prioriteringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra pilotprojekt och förberedande åtgärder och att ge återkoppling om de resultat som uppnåtts på plats.

Betalningar

55.  Europaparlamentet uppmärksammar den aldrig tidigare skådade marginalen på 20 067,6 miljoner EUR som lämnats under betalningstaket i budgetförslaget, till följd av att programmen för 2014–2020 inleddes mycket sent, och en motsvarande ackumulering av outnyttjade betalningar, särskilt under underrubrik 1b. Parlamentet betonar behovet av att förhindra en betydande ackumulering av betalningsansökningar i början av nästa fleråriga budgetram som på nytt skulle kunna leda till en betalningskris i unionens budget, såsom varit fallet under den nuvarande perioden, och som kan förhindra att nästa generations program för perioden 2021–2027 inleds under ordnade former.

56.  Europaparlamentet ökar därför betalningarna till de europeiska struktur- och investeringsfonderna med totalt 3 miljarder EUR, baserat på förväntningen att medlemsstaterna kommer att påskynda genomförandet av sina operativa program ytterligare under det sista året av den nuvarande fleråriga budgetramen och bli bättre på att hålla sig till sina egna prognoser. Parlamentet ökar avsättningarna till Efsis garantifond med 948 miljoner EUR för att på ett budgetneutralt sätt tidigarelägga till 2020 de årliga delbetalningar som hittills planerats för åren 2021–2023, dvs. när trycket på betalningarna väntas bli högre. Parlamentet ökar slutligen betalningsbemyndigandena för de budgetposter där åtagandebemyndigandena ökar.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

57.  Europaparlamentet återinför de anslag som fastställts i budgetberäkningen på grundval av en noggrann och ansvarsfull analys av parlamentets behov för 2020 och som med stor majoritet antogs av kammaren i dess ovannämnda resolution av den 28 mars 2019. Parlamentet är medvetet om att artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt gör det möjligt för kommissionen att justera förslagen till budgetberäkningar från de övriga institutionerna. Parlamentet uttrycker trots detta sin förvåning och djupa oro över kommissionens nedskärningar i parlamentets budget, vilket bryter mot traditionen av gott samarbete mellan de båda institutionerna.

58.  Europaparlamentet ökar medlen till två budgetposter över nivån i budgetförslaget, på grund av nya faktorer som påverkar övergångsersättningarna för 2020 års budget, som parlamentet inte hade möjlighet att förhindra, nämligen den högre andel ledamöter som inte blev omvalda i valet till Europaparlamentet (63 %, medan ett genomsnitt på 50 % tjänade som beräkningsunderlag) och senareläggningen av brexit till den 31 oktober 2019. Parlamentet ökar också budgetposten för europeiska politiska stiftelser, eftersom deras arbete är avgörande för att främja demokrati och bekämpa falska nyheter och desinformation.

59.  I enlighet med den budgetberäkning som parlamentet antagit

Övriga avsnitt (avsnitt IV–X)

60.  Europaparlamentet noterar att budgetförslaget huvudsakligen återspeglar budgetberäkningarna från de olika institutioner som ingår i de andra avsnitten av budgeten och som därför, med vissa undantag, motsvarar deras finansiella behov. Parlamentet anser att de nedskärningar som rådet föreslagit därför skulle ha en skadlig inverkan på de berörda institutionernas arbete och följaktligen på deras viktiga bidrag till unionens funktionssätt. Parlamentet föreslår därför att nivåerna i budgetförslaget återinförs i nästan alla fall, även när det gäller tjänsteförteckningarna för Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten. I enlighet med den ”gentlemen’s agreement” som gjorts ändrar parlamentet inte resultatet av rådets behandling när det gäller avsnitten om rådet och Europeiska rådet.

61.  Europaparlamentet anser att det i ett begränsat antal fall och med beaktande av institutionernas budgetberäkningar är nödvändigt att utöka budgetposterna över nivån i budgetförslaget och att föreslå ytterligare tjänster. Parlamentet föreslår därför

o
o   o

62.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105. (2) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (5) Antagna texter, P8_TA(2019)0210. (6) Antagna texter, P8_TA(2019)0326. (7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har gett in i någon medlemsstat (EUT L 180, 29.6.2013, s. 31). (8) Antagna texter, P8_TA(2017)0417.