Europaparlamentets beslut av den 14 november 2019 om begäran om upphävande av José Manuel Fernandes immunitet (2019/2005(IMM))

P9_TA(2019)0051 A9-0023/2019

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av José Manuel Fernandes immunitet som översändes den 26 november 2018 av Portos avdelning för utredning och lagföring av brott, med anledning av förfarande nr 1406/14.3TDPRT, och som tillkännagavs i kammaren den 31 januari 2019,

–  efter att ha hört José Manuel Fernandes i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 157 i Republiken Portugals författning,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A9‑0023/2019), och av följande skäl:

A.  Portos avdelning för utredning och lagföring av brott har begärt upphävande av immuniteten för José Manuel Fernandes, ledamot av Europaparlamentet, i samband med en eventuell rättslig åtgärd avseende ett påstått ämbetsbrott, som anges i och är straffbart enligt artikel 11 i den portugisiska lagen 34/87 av den 16 juli, som stadgar fängelsestraff i två till åtta år.

B.  Det rättsliga förfarandet rör inte yttranden som ledamoten av Europaparlamentet gjort eller röster han avlagt under utövandet av sitt ämbete i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

C.  I artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier anges att Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium ska åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.

D.  I artikel 157.2 och 157.3 i Republiken Portugals författning föreskrivs följande:

2. Ledamöter av republikens parlament får inte stå som upphovsmän till förklaringar eller vara åtalade utan parlamentets tillstånd. I det senare fallet ska parlamentet obligatoriskt besluta om bemyndigande om det finns starka indikationer på att det begåtts ett uppsåtligt brott som maximalt kan leda till fängelse i mer än tre år.

3. Ingen parlamentsledamot får frihetsberövas, gripas eller fängslas utan församlingens tillstånd, med undantag för uppsåtliga brott som är belagda med den typ av fängelsestraff som avses i föregående punkt och där förövaren tas på bar gärning.

E.  José Manuel Fernandes utreds för att han – i egenskap av borgmästare i Vila Verde, under utövande av sina uppgifter i denna roll och i samverkan med andra – påstås ha brutit mot de allmänna principerna i reglerna om offentlig upphandling, närmare bestämt principerna om opartiskhet, neutralitet, konkurrens och öppenhet, genom att ge ett företag en mer gynnsam ställning än dess konkurrenter, och påstås ha deltagit i förberedelserna och färdigställandet av de handlingar som krävdes för att genomföra anbudsförfarandet. Detta företag vann upphandlingen den 22 december 2008.

F.  I artikel 9.8 i parlamentets arbetsordning föreskrivs att utskottet för rättsliga frågor ”under inga omständigheter [får] uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet”.

G.  Enligt artikel 5.2 i parlamentets arbetsordning är parlamentarisk immunitet inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende.

H.  José Manuel Fernandes har begärt att hans immunitet ska upphävas. Det är endast parlamentet som i ett enskilt fall kan besluta om upphävande av immuniteten. Parlamentet kan rimligen beakta ledamotens ståndpunkt för att besluta huruvida hans eller hennes immunitet ska upphävas.(2)

I.  Syftet med den parlamentariska immuniteten är att skydda parlamentet och dess ledamöter från rättsliga förfaranden i samband med verksamhet som utförs under utövandet av ämbetet som parlamentsledamot och inte kan skiljas från det ämbetet.

J.  I detta fall har parlamentet inte funnit några bevis för fumus persecutionis, dvs. fakta som tyder på att avsikten med det rättsliga förfarandet kan vara att skada en ledamots politiska verksamhet och därmed Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva José Manuel Fernandes immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till de portugisiska myndigheterna och till José Manuel Fernandes.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C‑163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23. (2) Tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, punkt 28.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2019 om förslaget till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 vad gäller bestämmelserna om distansförsäljning av varor och vissa inhemska leveranser av varor (COM(2018)0819 – C8-0017/2019 – 2018/0415(CNS))

P9_TA(2019)0052 A9-0019/2019

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2018)0819),

–  med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0017/2019),

–  med beaktande av artikel 82 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0019/2019).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till direktiv Skäl 1 (1)  I rådets direktiv 2006/112/EG, i dess lydelse enligt rådets direktiv (EU) 2017/24554, anges att om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt, såsom en marknadsplats, en plattform, en portal eller liknande, möjliggör distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland i försändelser med ett realvärde på högst 150 EUR eller leverans av varor inom gemenskapen från en beskattningsbar person som inte är etablerad inom gemenskapen till en icke beskattningsbar person, ska den beskattningsbara personen själv anses ha tagit emot och levererat dessa varor. Bestämmelsen innebär att en enskild leverans delas upp på två, varför det är nödvändigt att fastställa till vilken leveranstyp en försändelse eller en transport bör hänföras, för att det ska vara möjligt att fastställa den korrekta platsen för leveransen. (1)  I rådets direktiv 2006/112/EG, i dess lydelse enligt rådets direktiv (EU) 2017/24554, anges att om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt, såsom en marknadsplats, en plattform, en portal eller liknande, möjliggör distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland i försändelser med ett realvärde på högst 150 EUR eller leverans av varor inom gemenskapen från en beskattningsbar person som inte är etablerad inom gemenskapen till en icke beskattningsbar person, ska den beskattningsbara personen själv anses ha tagit emot och levererat dessa varor. Bestämmelsen innebär att en enskild leverans delas upp på två, varför det är nödvändigt att fastställa till vilken leveranstyp en försändelse eller en transport bör hänföras, för att det ska vara möjligt att fastställa den korrekta platsen för leveransen. Det måste även säkerställas att den beskattningsgrundande händelsen inträffar samtidigt för båda leveranserna. __________________ ___________________ 3 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1). 3 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1). 4 Rådets direktiv (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017 om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållanden av tjänster och distansförsäljning av varor (EUT L 348, 29.12.2017, s. 7). 4 Rådets direktiv (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017 om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållanden av tjänster och distansförsäljning av varor (EUT L 348, 29.12.2017, s. 7). Ändring 2 Förslag till direktiv Skäl 2 (2)  I de fall då en beskattningsbar person, genom användning av ett elektroniskt gränssnitt, möjliggör leverans av varor till en icke beskattningsbar person i gemenskapen, får den beskattningsbara personen, i enlighet med gällande regler, göra avdrag för den mervärdesskatt som betalats till leverantörer som inte är etablerade i gemenskapen, varvid det finns en risk för att de sistnämnda inte betalar in mervärdesskatten till tullmyndigheterna. För att motverka denna risk bör leveranser från den leverantör som säljer varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt befrias från mervärdesskatt, samtidigt som leverantören bör ges rätt att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som leverantören har betalt för inköpet eller importen av de levererade varorna. (2)  I de fall då en beskattningsbar person, genom användning av ett elektroniskt gränssnitt, möjliggör leverans av varor till en icke beskattningsbar person i gemenskapen, får den beskattningsbara personen, i enlighet med gällande regler, göra avdrag för den mervärdesskatt som betalats till leverantörer som inte är etablerade i gemenskapen, varvid det finns en risk för att de sistnämnda inte betalar in mervärdesskatten till tullmyndigheterna. För att motverka denna risk bör leveranser från den leverantör som säljer varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt befrias från mervärdesskatt, samtidigt som leverantören bör ges rätt att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som leverantören har betalt för inköpet eller importen av de levererade varorna. För detta ändamål bör leverantören alltid vara registrerad i den medlemsstat där dessa varor förvärvades eller importerades. Ändring 3 Förslag till direktiv Artikel 1 – stycke 1 – led 1a (nytt) Direktiv 2006/112/EG Artikel 66a (ny) 1a)  Följande artikel ska införas: ”Artikel 66a Med avvikelse från artiklarna 63, 64 och 65 ska en beskattningsgrundande leverans av varor av en beskattningsbar person som anses ha tagit emot och levererat varorna i enlighet med artikel 14a och leveransen till den beskattningsbara personen inträffa och mervärdesskatten bli utkrävbar när betalningen har godtagits.” Ändring 4 Förslag till direktiv Artikel 1 – stycke 1 – led 4a (nytt) Direktiv 2006/112/EG Artikel 272 – punkt 1 – stycke 1 – led b 4a)  ”I artikel 272.1 första stycket ska led b ersättas med följande: b)  Beskattningsbara personer som inte utför någon av de transaktioner som avses i artiklarna 20, 21, 22, 33, 36, 138 och 141. ”b) Beskattningsbara personer som inte utför någon av de transaktioner som avses i artiklarna 20, 21, 22, 33, 36, 136a, 138 och 141.” Ändring 5 Förslag till direktiv Artikel 1 – stycke 1 – led 7 – led a Direktiv 2006/112/EG Artikel 369a – stycke 1 – led 3 – led c c)  för leverans av varor från ett elektroniskt gränssnitt som möjliggör sådana leveranser i enlighet med artikel 14a.2 där försändelsen eller transporten påbörjas och avslutas i samma medlemsstat, den medlemsstaten.” c)  för leverans av varor från en beskattningsbar person som möjliggör sådana leveranser i enlighet med artikel 14a.2 där försändelsen eller transporten påbörjas och avslutas i samma medlemsstat, den medlemsstaten.” Ändring 6 Förslag till direktiv Artikel 1 – stycke 1 – led 7 – led b Direktiv 2006/112/EG Artikel 369a – stycke 2a (ny) b)   Följande stycke ska läggas till som ett tredje stycke: b)  Följande stycke ska läggas till: ”Om en beskattningsbar person inte har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har något fast etableringsställe inom gemenskapens territorium, ska identifieringsmedlemsstaten vara den medlemsstat från vilken varorna försänds eller transporteras. Om varor försänds eller transporteras från mer än en medlemsstat, ska den beskattningsbara personen ange vilken av de aktuella medlemsstaterna som ska vara identifieringsmedlemsstaten. Den beskattningsbara personen ska vara bunden av detta beslut för det aktuella kalenderåret samt för de två därpå följande kalenderåren.” ”Om en beskattningsbar person inte har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har något fast etableringsställe i gemenskapen ska identifieringsmedlemsstaten vara den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna påbörjades. Om varor försänds eller transporteras från mer än en medlemsstat ska den beskattningsbara personen ange vilken av dessa medlemsstater som ska vara identifieringsmedlemsstaten. Den beskattningsbara personen ska vara bunden av det beslutet för det berörda kalenderåret och de två efterföljande åren. ” Ändring 7 Förslag till direktiv Artikel 1 – stycke 1 – led 11 Direktiv 2006/112/EG Artikel 369g – punkt 1 – led a a)  Gemenskapsintern distansförsäljning av varor och leverans av varor i enlighet med artikel 14a.2 där försändelsen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma medlemsstat. a)  Gemenskapsintern distansförsäljning av varor och leverans av varor. aa)   Leverans av varor i enlighet med artikel 14a.2 där försändelsen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma medlemsstat. Ändring 8 Förslag till direktiv Artikel 1 – stycke 1 – led 11a (nytt) Direktiv 2006/112/EG Artikel 369g – punkt 2a (ny) 11a)  I artikel 369g ska följande punkt läggas till: ”2a. När en beskattningsbar person som tillhandahåller tjänster som omfattas av den särskilda ordningen har ett eller flera andra fasta etableringsställen än det i identifieringsmedlemsstaten, varifrån tjänsterna tillhandahålls, ska mervärdesskattedeklarationen också innehålla uppgift om det totala värdet exklusive mervärdesskatt, gällande mervärdesskattesatser, totalt belopp per mervärdesskattesats och total mervärdesskatt för dessa tillhandahållanden, för varje medlemsstat där den beskattningsbara personen har ett etableringsställe, tillsammans med varje etableringsställes individuella momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer, och uppdelat på respektive konsumtionsmedlemsstat.” Ändring 9 Förslag till direktiv Artikel 1 – stycke 1 – led 12 Direktiv 2006/112/EG Artikel 369zb – punkt 2 ”2. Medlemsstaterna ska kräva att den mervärdesskatt som avses i punkt 1 betalas månatligen. Tidsfristen för betalning ska vara den som är tillämplig på betalningen av importtull i liknande situationer.” ”2. Medlemsstaterna ska kräva att den mervärdesskatt som avses i punkt 1 betalas månatligen inom den tidsfrist för betalning som är tillämplig på betalningen av importtull.”

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Belgien – EGF/2019/001 BE/Carrefour) (COM(2019)0442 – C9-0127/2019 – 2019/2114(BUD))

P9_TA(2019)0053 A9-0021/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0442 – C9-0127/2019),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (EGF-förordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0021/2019), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. Detta stöd ges genom ekonomiskt stöd till arbetstagare och till de företag som de har arbetat för.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt. I detta fall handlar det om en särskilt utsatt åldersgrupp, där mer än 81 % av arbetstagarna är mellan 55 och 64 år.

C.  Belgien lämnade in ansökan EGF/2019/001 BE Carrefour om ekonomiskt stöd från EGF med anledning av 751 uppsägningar under referensperioden inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) mellan den 30 november 2018 och den 30 mars 2019. Ytterligare 268 arbetstagare sades upp före eller efter referensperioden. Enligt kommissionen kan ett tydligt orsakssamband fastställas med den händelse som utlöste uppsägningarna under referensperioden. Inga andra medel eller program har använts avseende de omständigheter som beskrivs i Belgiens ansökan.

D.  Ansökan grundas på interventionskriterierna i artikel 4.1 a i EGF-förordningen, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat. Detta omfattar även arbetstagare som har blivit uppsagda av underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled och/eller egenföretagare vars verksamhet har upphört.

E.  I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1309/2013 har Belgien beslutat att även tillhandahålla individanpassade tjänster som samfinansieras genom fonden till 330 ungdomar som varken arbetar eller studerar.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.1 i EGF-förordningen är uppfyllda och att Belgien är berättigat till ekonomiskt stöd på 1 632 028 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 2 720 047 EUR, inbegripet utgifter för individanpassade tjänster på 2 665 047 EUR och utgifter för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering på 55 000 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de belgiska myndigheterna lämnade in ansökan den 20 juni 2019 och att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Belgien lämnade, slutförde sin bedömning den 4 oktober 2019 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet konstaterar att Belgien började erbjuda de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 1 december 2018, och att den period som berättigar till ekonomiskt stöd från EGF därför löper från och med den 1 december 2018 till och med den 20 juni 2021.

4.  Europaparlamentet noterar att Belgien började få administrativa utgifter för genomförandet av EGF den 25 januari 2018 och att utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och publicitet samt kontroll och rapportering mellan den 25 januari 2018 och den 20 december 2021 därför ska berättiga till ekonomiskt stöd från EGF.

5.  Europaparlamentet påminner om att utformningen av det samordnade paketet med individanpassade tjänster också bör förutse utvecklingen på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på övergången till en effektiv och hållbar ekonomi.

6.  Europaparlamentet påminner om att detta är den 14:e ansökan från Belgien och att dessa ansökningar har omfattat en rad olika sektorer: fordonsindustrin, tillverkning av basmetaller, textilier, maskiner och utrustning, glas och, för första gången med detta fall, detaljhandeln. Parlamentet påminner om att detta är den tionde EGF-ansökan hittills avseende detaljhandelssektorn.

7.  Europaparlamentet erkänner att detaljhandeln genomgår en period med stora förändringar till följd av globaliseringen (e-handel, näthandel), vilket leder till uppsägningar, och konstaterar att förändrade mönster i konsumenternas vanor och digitaliseringen också påverkar detaljhandeln. Parlamentet understryker att uppsägningarna i Carrefour Belgique SA inte direkt berör livsmedelsindustrin, utan huvudsakligen avser e-handel med varor, såsom böcker och elektronisk utrustning. Parlamentet konstaterar att denna typ av uppsägningar kan komma att öka ytterligare i framtiden på grund av digitaliseringen, vilket bör beaktas under diskussionerna om den framtida fonden i nästa fleråriga budgetram för åren 2021–2027.

8.  Europaparlamentet anser att globaliseringen utgör en utmaning för unionen. Parlamentet anser dessutom att kampen mot ungdomsarbetslöshet och annan arbetslöshet inbegriper skapandet av möjligheter till omskolning och kompetenshöjning i de europeiska företagen. Parlamentet förväntar sig att Carrefour Belgique SA kommer att garantera den erforderliga sociala dialogen av hög kvalitet med arbetstagarna under denna process.

9.  Europaparlamentet noterar att ansökan avser totalt 1 019 arbetstagare som sagts upp i Carrefour Belgique SA och att uppsägningarna gäller hela Belgien. Parlamentet noterar vidare att Belgien förväntar sig att endast 400 av det totala antalet stödberättigade mottagare kommer att delta i åtgärderna (”berörda stödmottagare”), dvs. arbetstagare som sagts upp i Vallonien, eftersom dessa uppsägningar har en särskilt betydande negativ inverkan på sysselsättningssituationen och därmed på Valloniens regionala ekonomi på grund av bristen på arbetstillfällen i regionen, den relativt höga arbetslösheten och, till följd av detta, de förväntade svårigheterna med omplacering för de uppsagda arbetstagarna, särskilt de som är 50 år eller äldre. Parlamentet påminner i detta avseende om att arbetslösheten på 8,6 % i Vallonien är betydligt högre än den genomsnittliga arbetslösheten på 6,9 % i EU, som i sin tur är dubbelt så hög som arbetslösheten på 3,5 % i regionen Flandern.

10.  Europaparlamentet noterar vidare att Belgien föreslår individanpassade tjänster som samfinansieras av EGF till högst 330 unga som varken arbetar eller studerar och som ännu inte fyllt 25 år den dag då ansökan lämnas in, med tanke på att 240 av uppsägningarna sker i Nuts 2-regionerna provinsen Hainaut och provinsen Liège, som hade ungdomsarbetslöshetsnivåer för unga mellan 15 och 24 år på minst 20 %, baserat på de årliga uppgifter som var tillgängliga för 2018.

11.  Europaparlamentet noterar att Belgien planerar fem olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan:

12.  Europaparlamentet understryker att unga som varken arbetar eller studerar kommer att ges särskild utbildning i hur man söker jobb och skriver en arbetsansökan och de kommer att bli bättre informerade om arbetsrätt, sociala rättigheter och stöd i administrativa förfaranden. Dessutom betalas ett bidrag på 350 EUR i månaden ut till arbetstagare och unga som varken arbetar eller studerar om de åtar sig att studera på heltid i minst ett år.

13.  Europaparlamentet välkomnar att Belgien utarbetat det samordnade paketet med individanpassade tjänster i samråd med arbetsmarknadens parter, särskilt fackföreningar, yrkesvägledare och socialarbetare, för att överväga olika lösningar för omplacering som är anpassade till de uppsagda arbetstagarnas behov.

14.  Europaparlamentet betonar att de belgiska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument.

15.  Europaparlamentet upprepar att stödet från EGF varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

16.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter på ansökan från Belgien – EGF/2019/001 BE/Carrefour

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(4), särskilt artikel 15.4,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(5), särskilt punkt 13,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globalisering, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och att hjälpa dem att återintegreras på arbetsmarknaden.

(2)  Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 inte överskrida 150 miljoner EUR (i 2011 års priser)(6).

(3)  Belgien lämnade den 20 juni 2019 in en ansökan om att utnyttja fonden med anledning av uppsägningar hos Carrefour Belgique SA. Ansökan kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av ekonomiskt stöd från fonden i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013.

(4)  I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1309/2013 har Belgien beslutat att även tillhandahålla individanpassade tjänster som samfinansieras genom fonden till 330 ungdomar som varken arbetar eller studerar.

(5)  Fonden bör därför utnyttjas för att tillhandahålla det ekonomiska stöd på 1 632 028 EUR som Belgien ansökt om.

(6)  För att minimera den tid det tar att bevilja stöd från fonden bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 1 632 028 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den [datum för antagandet](7).

Utfärdad i …

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (6) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884). (7) * Datum ska införas av parlamentet före offentliggörandet i EUT.

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 (ACS-GHØØ1-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D061870/04 – 2019/2856(RSP))

P9_TA(2019)0054 B9-0170/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 (ACS-GHØØ1-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D061870/04),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3,

–  med beaktande av omröstningen den 30 april 2019 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades, samt omröstningen i omprövningskommittén den 5 juni 2019, där det inte heller utfärdades något yttrande,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 6 december 2006 och som offentliggjordes den 14 december 2006(3),

–  med beaktande av det yttrande i samband med en förlängning som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 17 oktober 2018 och som offentliggjordes den 14 november 2018(4),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(5),

–  med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Genom kommissionens beslut 2008/837/EG(6) godkändes utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 (nedan kallad LLCotton25).

B.  Den 2 oktober 2017 lämnade den ursprungliga innehavaren av godkännandet, Bayer CropScience AG (nedan kallad sökanden), in en ansökan till kommissionen, i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003, om förlängning av godkännandet.

C.  Den 17 oktober 2018 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande, som offentliggjordes den 14 november 2018(7).

D.  I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

E.  LLCotton25 har gjorts tolerant mot glufosinatbaserade herbicider(8).

F.  Människor konsumerar visserligen bomullsfröolja i relativt begränsad utsträckning i Europa, men den förekommer i ett stort antal olika livsmedelsprodukter, bland annat dressingar, majonnäs, finare bageriprodukter, chokladpålägg och chips. Djur får framförallt foder med bomull i form av bomullsfrökakor/bomullsfrömjöl eller som hela bomullsfrön(9).

G.  Medlemsstaterna lämnade många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden, både avseende den ursprungliga bedömningen och den som gäller förlängningen(10). Synpunkterna gällde bland annat att hänsyn inte tagits till effekterna av glufosinatrester och metaboliter, att det är tveksamt huruvida resultatet av toxicitetstestet kan anses vara korrekt, att det inte gjorts en noggrann bedömning av vare sig den allergiframkallande förmågan eller toxikologin, att de övervakningsrapporter som sökanden tagit fram inte innehåller några uppgifter för att stödja slutsatsen att det inte förelåg några negativa effekter på hälsan eller för miljön i samband med import och användning av LLCotton25 samt att den allmänna övervakningsplanen som föreslogs av sökanden inte uppfyller kraven i bilaga VII till Europaparlamentet och rådets direktiv 2001/18/EG(11).

H.  Som svar på medlemsstaternas synpunkter har Efsa vid flera tillfällen förklarat att den anser att det behövs ytterligare diskussioner mellan sökandena och kommissionen, i egenskap av riskhanterare, om det praktiska genomförandet av miljöövervakningen efter utsläppandet på marknaden av genetiskt modifierade växter för import och bearbetning.

Bristande bedömning av glufosinatrester på LLCotton25

I.  Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs(12). Till följd av detta måste man räkna med att grödor av LLCotton25 kommer att utsättas för både högre och upprepade doser av glufosinat, vilket kan leda till högre resthalter i skörden.

J.  Även om LLCotton25 ursprungligen godkändes för import 2008, löpte godkännandet av glufosinat för användning i unionen ut den 31 juli 2018(13). Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009(14).

K.  Bedömning av herbicidrester och deras metaboliter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av genetiskt modifierade växter samt nedbrytningsprodukternas (”metaboliternas”) sammansättning och därmed toxicitet kan styras av själva den genetiska modifieringen(15).

L.  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005(16), som syftar till att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå med avseende på gränsvärden för högsta tillåtna resthalter, bör resthalterna på importerade grödor för livsmedel och foder av verksamma ämnen som inte är godkända för användning inom unionen, såsom glufosinat, noga kontrolleras och övervakas(17).

M.  Däremot är medlemsstaterna enligt det senaste samordnade fleråriga kontrollprogrammet för unionen (för 2020, 2021 och 2022) inte skyldiga att mäta rester av glufosinat på några produkter alls, inbegripet bomull(18). Det kan inte uteslutas att LLCotton25 eller produkter som framställts av denna för livsmedel och foder kommer att överskrida gränsvärdena för högsta tillåtna resthalter, som har införts för att skydda konsumenternas hälsa.

N.  Efsa fann att den uppskattade användarexponeringen för glufosinat vid ogräsbekämpning i genetiskt modifierad majs överskred den godtagbara användarexponeringen, även när personlig skyddsutrustning användes(19). Användarexponeringen är särskilt oroande med tanke på att det används större volymer herbicider på herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor.

O.  En nyligen genomförd rapport från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga bekämpningsmedel har katastrofala hälsoeffekter och att bekämpningsmedel står för uppskattningsvis 200 000 dödsfall per år orsakade av akut förgiftning, varav 99 procent sker i utvecklingsländerna(20). Delmål 3.9 i FN:s mål för hållbar utveckling, som unionen har förbundit sig att uppnå, syftar till att senast 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av farliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark(21).

Odemokratisk beslutsprocess

P.  Vid omröstningen den 30 april 2019 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003 avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte understöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna. Vid omröstningen den 5 juni 2019 i omprövningskommittén avgavs inte heller något yttrande.

Q.  Kommissionen erkänner att det är problematiskt att beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer fortsätter att antas av kommissionen utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men har blivit norm för beslut om godkännande för genetiskt modifierade livsmedel och foder(22). Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande, som ansett att detta inte är demokratiskt(23).

R.  Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Det fanns inte en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna för godkännandet av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter den att godkänna genetiskt modifierade organismer.

S.  Det krävs ingen lagändring för att kommissionen ska kunna låta bli att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén(24).

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(25), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. Parlamentet uppmanar rådet att skyndsamt fortsätta sitt arbete med kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under tiden sluta godkänna genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller för användning som livsmedel och foder, om medlemsstaterna i omprövningskommittén inte avger något yttrande, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor utan att det gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanserna i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av de genetiskt modifierade grödorna med kompletterande herbicider, deras metaboliter och eventuella kombinatoriska effekter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter till fullo ta med bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och deras restsubstanser, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna import, varken för livsmedels- eller foderändamål, av någon genetiskt modifierad växt som har gjorts tolerant mot en herbicid med ett verksamt ämne som inte är godkänt för användning i unionen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behandla unionens åtaganden enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling, som ”relevanta bestämmelser” i unionslagstiftningen och/eller ”berättigande faktorer” enligt förordning (EG) nr 1829/2003, och att ge dem den vikt de förtjänar, samt att meddela hur den har tagit hänsyn till dem i beslutsprocessen.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1. (2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (3) Yttrande från Panelen för genetiskt modifierade organismer över en ansökan (referens EFSA-GMO-NL-2005-13) om utsläppande på marknaden av glufosinattolerant genetiskt modifierad bomull LLCotton25 för användning som livsmedel och foder och för import och bearbetning enligt förordning (EG) nr 1829/2003 från Bayer CropScience, EFSA Journal nr 429 (2006), s. 1–19, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2006.429. (4) Vetenskapligt yttrande över bedömningen av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 för förlängning av godkännandet i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐RX‐010), EFSA Journal, vol. 16(2018):11, artikelnr 5473, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2018.5473. (5) ––– Under sin åttonde valperiod antog Europaparlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer. Parlamentet har dessutom antagit följande resolutioner under sin nionde valperiod:Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0028).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0029).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0030). (6) Kommissionens beslut 2008/837/EG av den 29 oktober 2008 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 (ACS-GHØØ1-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 299, 8.11.2008, s. 36). (7) Vetenskapligt yttrande över bedömningen av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 för förlängning av godkännande i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐RX‐010), EFSA Journal, vol. 16(2018):11, artikelnr 5473, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2018.5473. (8) Se Efsas ursprungliga yttrande, s. 1. (9) Vetenskapligt yttrande över bedömningen av genetiskt modifierad bomull GHB614 × LLCotton25 × MON 15985 för användning som livsmedel och foder, i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐NL‐2011‐94), EFSA Journal, vol. 16(2018):4, artikelnr 5213, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5213, s. 17–18. (10) Medlemsstaternas kommentarer om LLCotton25 finns tillgängliga i Efsas förteckning över frågor: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/login?. (11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1). (12) Se t. ex. Bonny, S., Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact, Environmental Management, januari 2016, 57(1), s. 31–48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738, och Benbrook, C.M., Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years, Environmental Sciences Europe, 28 september 2012, vol. 24(1), https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24. (13) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/public/?event=activesubstance.detail&language=EN&selectedID=1436. (14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1). (15) Detta är också fallet för glyfosat, enligt Efsas bedömning av de befintliga gränsvärdena för glyfosat i enlighet med artikel 12 förordning (EG) nr 396/2005, EFSA Journal, vol. 16(2018):5, artikelnr 5263, s. 12, https://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/pub/5263. (16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1). (17) Se skäl 8 i förordning (EG) nr 396/2005. (18) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/533 av den 28 mars 2019 om ett samordnat flerårigt kontrollprogram för unionen för 2020, 2021 och 2022 för att säkerställa att gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester följs och för att bedöma konsumenternas exponering för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung (EUT L 88, 29.3.2019, s. 28). (19) Efsas slutsatser om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glufosinat, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.2903/j.efsa.2005.27r, s. 3. (20) https://www.ohchr.org/EN/Issues/Environment/ToxicWastes/Pages/Pesticidesrighttofood.aspx. (21) https://www.un.org/sustainabledevelopment/health/. (22) Se till exempel motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. (23) Se till exempel öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016). (24) Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt förordning (EU) nr 182/2011 (artikel 6.3). (25) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 89788 (MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D061871/04 – 2019/2857(RSP))

P9_TA(2019)0055 B9-0169/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 89788 (MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D061871/04),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3,

–  med beaktande av omröstningen den 30 april 2019 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades, samt omröstningen i överklagandekommittén den 5 juni 2019, där det inte heller utfärdades något yttrande,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 2 juli 2008 och som offentliggjordes den 11 juli 2008(3),

–  med beaktande av det yttrande i samband med en förlängning som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 17 oktober 2018 och som offentliggjordes den 16 november 2018(4),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(5),

–  med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Genom kommissionens beslut 2008/933/EG(6) godkändes utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad sojaböna MON 89788 (nedan kallad sojaböna MON 89788).

B.  Den 20 november 2017 lämnade innehavaren av godkännandet, Monsanto Europe S.A./N.V., för Monsanto Company, in en ansökan till kommissionen, i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003, om förlängning av detta godkännande.

C.  Den 17 oktober 2018 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande(7), som offentliggjordes den 16 november 2018, över förlängningen av detta godkännande.

D.  I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

E.  Sojaböna MON 89788 har gjorts tolerant mot glyfosatbarserade herbicider. Sojaböna MON 89788 har utvecklats för att ge tolerans mot glyfosat genom att uttrycka proteinet CP4 EPSPS(8).

Bristande bedömning av glyfosatrester och metaboliter

F.  Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av dessa herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs(9). Till följd av detta måste man räkna med att grödor av sojaböna MON 89788 kommer att utsättas för både högre och upprepade doser av glyfosat, vilket kan leda till högre resthalter i skörden.

G.  Frågetecknen kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) kom i mars 2017 fram till att någon klassificering inte vore motiverad. Däremot meddelade Världshälsoorganisationens särskilda cancerorgan, International Agency for Research on Cancer, 2015 att man klassar glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor. Ett antal nyligen genomförda expertgranskade studier bekräftar den cancerframkallande potentialen hos glyfosat(10).

H.  I genetiskt modifierade växter kan det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av växten samt nedbrytningsprodukternas (”metaboliternas”) sammansättning och därmed toxicitet styras av själva den genetiska modifieringen(11). Enligt Efsa saknas toxikologiska uppgifter som gör det möjligt att genomföra en bedömning av riskerna för konsumenter när det gäller flera nedbrytningsprodukter av glyfosat som är relevanta för glyfosattoleranta genetiskt modifierade grödor(12).

Brist på gränsvärde för högsta tillåtna resthalter och tillhörande kontroller

I.  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005(13), som syftar till att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, bör särskilda gränsvärden för högsta tillåtna resthalter fastställas för livsmedel och foder som framställs i tredjeländer, när användningen av bekämpningsmedel ger upphov till andra resthalter än de som följer av jordbrukspraxis inom unionen(14). Detta är helt klart fallet när det gäller importerade herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor på grund av den ökade mängden herbicider som används för icke genetiskt modifierade grödor.

J.  Enligt Efsas bedömning från 2018 av de befintliga gränsvärdena för glyfosat var emellertid tillgängliga uppgifter otillräckliga för att härleda gränsvärden och värdena från riskbedömningen för glyfosat i förhållande till ett antal genetiskt modifierad grödor, däribland sojabönor med en EPSPS-förändring(15).

K.  Bedömning av herbicidrester och deras metaboliter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer.

L.  Bristen på analys av herbicidrester på genetiskt modifierade grödor och dithörande hälsorisker togs upp som ett problem av många medlemsstaters behöriga myndigheter i deras synpunkter på Efsas riskbedömning(16).

Övriga anmärkningar

M.  Många medlemsstater uttryckte oro över kvaliteten på planen för miljöövervakning efter utsläppandet på marknaden, och uppgav bland annat att den inte till fullo uppfyller målen i bilaga VII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG(17) eller de relevanta kompletterande vägledande noterna. Medlemsstaterna kommenterade också generellt att övervakningen av sojaböna MON 89788 är otillräcklig, att den inte tillhandahåller några tillförlitliga uppgifter som kan ligga till grund för slutsatsen att sojaböna MON 89788 inte har några negativa effekter på hälsa och miljö och att den inte ger några lärdomar som kan vara av relevans för säkerheten när det gäller användningen av sojaböna MON(18).

N.  Som svar på medlemsstaternas synpunkter har Efsa vid flera tillfällen förklarat att den anser att det behövs ytterligare diskussioner mellan sökandena och kommissionen, i egenskap av riskhanterare, om det praktiska genomförandet av miljöövervakningen efter utsläppandet på marknaden av genetiskt modifierade växter för import och bearbetning.

O.  Bioteknikarbetsgruppen vid den franska myndigheten för livsmedels-, miljö- och arbetsmiljöåtgärder (Anses) förklarar att den, eftersom den litteraturgranskning av vetenskapliga studier som sökanden gjort sedan sojaböna MON 89788 först godkändes, inte kan komma fram till en slutsats om säkerheten för sojaböna MON 89788.

P.  Genetiskt modifierade sojaböna är, när den odlas i länder som Brasilien och Argentina, en viktig drivkraft för storskalig avskogning. Denna aspekt har, utöver unionens skyldigheter enligt FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och andra internationella mål för biologisk mångfald, inte beaktats i godkännandeprocessen.

Odemokratisk beslutsprocess

Q.  Vid omröstningen den 30 april 2019 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003 avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte understöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna. Vid omröstningen den 5 juni 2019 i omprövningskommittén avgavs inte heller något yttrande.

R.  Kommissionen medger att det är problematiskt att beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer fortsätter att antas av kommissionen utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men har blivit norm för beslut om godkännande för genetiskt modifierade livsmedel och foder(19). Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande, som ansett att detta inte är demokratiskt(20).

S.  Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (tre resolutioner). Det fanns inte en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna för godkännandet av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter den att godkänna genetiskt modifierade organismer.

T.  Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén(21).

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(22), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. Parlamentet uppmanar rådet att skyndsamt fortsätta sitt arbete med kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppmanar under tiden kommissionen att sluta godkänna genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller för användning som livsmedel och foder, om medlemsstaterna i omprövningskommittén inte avger något yttrande, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor utan att det gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanserna i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av de genetiskt modifierade grödorna med kompletterande herbicider, deras metaboliter och eventuella kombinatoriska effekter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter ta med bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och dessas restsubstanser i sin helhet, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

8.  Europaparlamentet upprepar sitt larm om att unionens stora beroende av import av djurfoder i form av sojabönor orsakar avskogning i tredjeländer och påminner om att FN:s mål för hållbar utveckling endast kan uppnås om leveranskedjorna blir hållbara och synergier skapas mellan politiken(23).

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte tillåta import av genetiskt modifierade sojabönor, såvida inte det tydligt kan påvisas att odlingen av dessa inte direkt eller indirekt bidrog till avskogningen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behandla unionens åtaganden enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling, som relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och/eller ”berättigande faktorer” enligt förordning (EG) nr 1829/2003, och att ge dem den vikt de förtjänar, samt att meddela hur den har tagit hänsyn till dem i beslutsprocessen.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1. (2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (3) ”Opinion of the Scientific Panel on Genetically Modified Organisms on application (reference EFSA-GMO-NL-2006-36) for the placing on the market of the glyphosate tolerant genetically modified soybean MON89788, for food and feed uses, import and processing under Regulation (EC) No 1829/2003 from Monsanto”, EFSA Journal nr 758(2008), s. 1–23, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2008.758. (4) ”Scientific opinion on the Assessment of genetically modified soybean A2704-12 for renewal of authorisation under Regulation (EC) No 1829/2003 (application EFSA‐GMO‐RX‐011)”, EFSA Journal, vol. 16(2018):11, artikelnr 5468, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2018.5468. (5) ––– Under sin åttonde valperiod antog Europaparlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer. Parlamentet har dessutom antagit följande resolutioner under sin nionde valperiod:Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MZHGOJG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0028).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0029).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0030). (6) Kommissionens beslut 2008/933/EG av den 4 december 2008 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON89788 (MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 333, 11.12.2008, s. 7). (7) ”Scientific opinion on the Assessment of genetically modified soybean A2704-12 for renewal of authorisation under Regulation (EC) No 1829/2003 (application EFSA‐GMO‐RX‐011)”, EFSA Journal, vol. 16(2018):11, artikelnr 5468, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2018.5468. (8) Se Efsas ursprungliga yttrande, s. 1. (9) Se t.ex. Bonny S, ”Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact”, Environmental Management, januari 2016, 57(1), s. 31–48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738, och Benbrook, C.M., ”Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years”, Environmental Sciences Europe, 28 september 2012, vol. 24(1), https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24. (10) Se t.ex. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1383574218300887, https://academic.oup.com/ije/advance-article/doi/10.1093/ije/dyz017/5382278, https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0219610, och https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6612199/ (11) Detta är helt klart fallet när det gäller glyfosat, vilket framgår i Efsas bedömning ”Review of the existing maximum residue levels for glyphosate according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005”, EFSA Journal, vol. 16(2018):5, artikelnr: 5263, s.12 https://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/pub/5263 (12) Efsas slutsatser om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat, EFSA Journal, vol. 13(2015):11, artikelnr 4302, s. 3, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302. (13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1). (14) Se skäl 26 i förordning (EG) nr 396/2005. (15) ”Reasoned Opinion on the review of the existing maximum residue levels for glyphosate according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005”, EFSA Journal, vol.16(2018)5, artikelnr: 5263, s. 4. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2018.5263 (16) Medlemsstaternas kommentarer om sojaböna MON 89788 finns tillgängliga i Efsas förteckning över frågor: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/login? (17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1). (18) Medlemsstaternas kommentarer om sojaböna MON 89788 finns tillgängliga i Efsas förteckning över frågor: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/login? (19) Se till exempel motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. (20) Se till exempel öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016). (21) Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt förordning (EU) nr 182/2011 (artikel 6.3). (22) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1). (23) Europaparlamentets resolution av den 11 september 2018 om transparent och ansvarsfull förvaltning av naturresurser i utvecklingsländer: skogarna (Antagna texter, P8_TA(2018)0333), punkt 67.

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och klyvningsprodukterna MON 89034 × NK603 × DAS-40278-9, 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och NK603 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003. (D062828/04 – 2019/2859(RSP))

P9_TA(2019)0056 B9-0171/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och klyvningsprodukterna MON 89034 × NK603 × DAS-40278-9, 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och NK603 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D062828/04),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 12 juli 2019 i den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades, samt omröstningen i omprövningskommittén den 16 september 2019, där det inte heller utfärdades något yttrande,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 28 november 2018, och som offentliggjordes den 16 januari 2019(3),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Den 11 januari 2013 lämnade Dow AgroSciences Europe (sökanden), på uppdrag av Dow AgroSciences LLC, in en ansökan i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003 för utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS-40278-9 (den staplade genetiskt modifierade majsen) och klyvningsprodukter därav. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den staplade genetiskt modifierade majsen för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B.  Sju klyvningsprodukter av den staplade genetiskt modifierade majsen har redan godkänts eller håller på att godkännas genom en separat ansökan. De återstående tre klyvningsprodukterna (MON 89034 × NK603 × DAS-40278–9, 1507 × NK603 × DAS-40278–9 och NK603 × DAS 40278–9) omfattas av utkastet till kommissionens genomförandebeslut.

C.  Den staplade genetiskt modifierade majsen kommer från en korsning av fyra genetiskt modifierade transformationshändelser för majs och ger tolerans mot herbicider som innehåller glufosinat, glyfosat, quizalofop och 2,4-D. Den producerar också tre insektsdödande proteiner (Bt-proteiner eller Cry-proteiner): Cry1A.105, Cry2Ab2 och Cry1F som är giftiga för vissa fjärilslarver(5).

D.  Den 28 november 2018 antog Efsa ett positivt yttrande, som offentliggjordes den 16 januari 2019(6).

E.  I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

F.  Sökanden lämnade inga uppgifter till Efsa om de tre klyvningsprodukterna inom tillämpningsområdet för utkastet till kommissionens genomförandebeslut(7).

Medlemsstaternas synpunkter och oberoende undersökning

G.  Medlemsstaterna lämnade in många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden(8). I dessa kritiska synpunkter påpekas det att de uppgifter som sökanden lämnat är otillräckliga för att göra en korrekt riskbedömning, att den riskbedömning som gjorts av Efsa är otillräcklig i dess nuvarande form eftersom den inte gjort någon ordentlig bedömning av den staplade genetiskt modifierade majsens övergripande säkerhet och potentiella toxicitet för människor, djur och miljön, att Efsa inte tagit hänsyn till de senaste studierna om Bt-toxinernas potentiella toxicitet, och att det är omöjligt att dra någon slutsats om de hälsorisker som är förknippade med den staplade genetiskt modifierade majsen utan någon kronisk utfodringsstudie som korrekt bedömer organ- och reproduktionstoxicitet, och immunsystemets reaktioner, och som beaktar realistiska resthalter av kompletterande herbicider och potentiella samt kombinatoriska och kumulativa effekter.

H.  En oberoende undersökning(9) visar också att Efsas riskbedömning inte kan godtas i dess nuvarande form, eftersom ingen korrekt bedömning har gjorts av den staplade genetiskt modifierade majsens övergripande säkerhet och potentiella toxicitet.

I.  Den oberoende undersökningen visar att Efsa borde ha använt resultaten av den jämförande analysen som utgångspunkt för mer detaljerade undersökningar, eftersom analysen avslöjade flera betydande skillnader mellan den staplade genetiskt modifierade majsen och dess konventionella motsvarighet, särskilt när den staplade genetiskt modifierade majsen behandlades med kompletterande herbicider.

J.  I den oberoende undersökningen dras dessutom slutsatsen att Efsa, mot bakgrund av dessa betydande skillnader, borde ha begärt undersökningar om kronisk utfodring och/eller undersökningar om flera generationer för att på korrekt sätt kunna bedöma organ- och reproduktionstoxicitet samt immunsystemets reaktioner, med hänsyn till den stora mängden Bt-toxiner och realistiska resthalter av kompletterande herbicider och potentiella kombinatoriska och kumulativa effekter.

Bristande bedömning av herbicidrester, metaboliter och cocktaileffekter

K.  Flera undersökningar visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av ”kompletterande” herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs(10). Till följd av detta måste man räkna med att den staplade genetiskt modifierade majsen kommer att utsättas för både högre och upprepade doser av glufosinat, glyfosat, quizalofop och 2,4-D, och att det således kan finnas högre resthalter i skörden.

L.  Frågetecknen kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte var cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) kom i mars 2017 fram till att ingen klassificering behövde göras. Världshälsoorganisationens särskilda cancerorgan, International Agency for Research on Cancer, klassificerade däremot 2015 glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor.

M.  Enligt Efsa saknas toxikologiska uppgifter som gör det möjligt att genomföra en bedömning av riskerna för konsumenter när det gäller flera nedbrytningsprodukter av glyfosat som är relevanta för glyfosattoleranta genetiskt modifierade grödor(11).

N.  Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009(12). Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018(13).

O.  I en aktuell artikel av en expert som arbetar med att utveckla genetiskt modifierade växter ifrågasätts säkerheten hos genetiskt modifierade grödor som är toleranta mot 2,4-D, på grund av att de bryts ned till cytotoxiska nedbrytningsprodukter(14).

P.  Bedömningar av herbicidrester och deras nedbrytningsprodukter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (Efsas GMO-panel) och görs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga, och nedbrytningsprodukternas (”metaboliternas”) sammansättning och därmed toxicitet, kan styras av den genetiska modifieringen i sig(15).

Q.  På grund av de särskilda jordbruksmetoder som används vid odling av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter finns det också särskilda mönster för tillämpning av herbicider och därmed växters exponering, liksom de kombinatoriska effekter som uppstår mellan de olika herbicidrester och deras metaboliter, vilka kräver särskild uppmärksamhet. Dessa beaktades inte av Efsa.

R.  Det går därför inte att säga att det är säkert för människors och djurs hälsa att konsumera den staplade genetiskt modifierade majsen eller dess klyvningsprodukter.

Brist på gränsvärden för högsta tillåtna resthalter och tillhörande kontroller

S.  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005(16), som syftar till att säkerställa ett starkt konsumentskydd, bör särskilda gränsvärden för högsta tillåtna resthalter fastställas för livsmedel och foder som produceras i tredjeländer, när användningen av bekämpningsmedel ger upphov till andra resthalter än de som följer av jordbruksmetoderna i unionen. Detta är just fallet med importerade herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor på grund av den ökade mängd herbicider som används för icke genetiskt modifierade grödor.

T.  Enligt Efsas bedömning från 2018 av de befintliga gränsvärdena för glyfosat var emellertid de uppgifter som fanns tillgängliga otillräckliga för att härleda gränsvärden och värden från riskbedömningen för glyfosat i förhållande till genetiskt modifierad majs med en EPSPS-förändring(17). Den staplade genetiskt modifierade majsen har en EPSPS-förändring(18).

U.  Återigen, enligt förordning (EG) nr 396/2005 bör resthalterna på importerade grödor för livsmedel och foder som består av verksamma ämnen som inte är godkända för användning inom unionen, noga kontrolleras och övervakas(19).

V.  Enligt det senaste samordnade fleråriga kontrollprogrammet för unionen (för 2020, 2021 och 2022) är medlemsstaterna inte skyldiga att mäta glufosinat (eller någon annan herbicid) på majs (genetiskt modifierad eller inte)(20). Det kan inte uteslutas att den staplade genetiskt modifierade majsen, dess klyvningsprodukter eller produkter som framställts av den för livsmedel och foder, kommer att överskrida gränsvärdena för högsta tillåtna resthalter, vilka bör införas och övervakas för att säkerställa ett starkt konsumentskydd.

Bt-proteiner

W.  Flera studier visar att det efter exponering för Bt-proteiner har observerats biverkningar som kan påverka immunsystemet, och att vissa Bt-proteiner kan ha adjuvansegenskaper(21), vilket innebär att de kan öka de allergiframkallande egenskaperna hos andra proteiner som de kommer i kontakt med.

X.  I en reservation som uttryckts av en medlem av Efsas GMO-panel i samband med bedömningen av en annan staplad genetiskt modifierad majs och dess klyvningsprodukter konstaterades att oavsiktliga effekter på immunsystemet visserligen aldrig har identifierats i någon tillämpning där Bt-proteiner uttrycks, men att de ”inte kunde observeras i de toxikologiska studier som för närvarande rekommenderas och utförs för säkerhetsbedömning av genetiskt modifierade växter vid Efsa, eftersom de inte inkluderar lämpliga tester för detta ändamål”(22).

Y.  En ny studie visar att en snabb ökning av betning med neonikotinoider i Förenta staterna sammanfaller med en ökad plantering av genetiskt modifierad Bt-majs(23). EU har förbjudit utomhusbruk av tre neonikotinoider, inbegripet för betning, på grund av deras inverkan på honungsbin och andra pollinerande insekter(24).

Z.  Bedömningar av den potentiella växelverkan mellan herbicidrester och deras metaboliter med Bt-proteiner faller utanför behörighetsområdet för Efsas GMO-panel och görs därför inte som en del av riskbedömningen.

Odemokratisk beslutsprocess

AA.  Vid omröstningen den 12 juli 2019 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003 avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte stöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna. Vid omröstningen den 16 september 2019 i omprövningskommittén avgavs inte heller något yttrande.

AB.  Kommissionen erkänner att det är problematiskt att beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer fortsätter att antas av kommissionen utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, något som tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet, men att det har blivit norm för beslut om godkännande för genetiskt modifierade livsmedel och foder(25). Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande, som ansett att detta är odemokratiskt(26).

AC.  Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Det fanns ingen kvalificerad majoritet för att godkänna någon av dessa genetiskt modifierade organismer bland medlemsstaterna. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter den att godkänna genetiskt modifierade organismer.

AD.  Det behövs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna välja att inte godkänna genetiskt modifierade organismer om det saknas stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén(27).

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(28), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. Parlamentet uppmanar rådet att driva på sitt arbete med kommissionens förslag som en brådskande fråga.

5.  Europaparlamentet uppmanar under tiden kommissionen att sluta godkänna genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller för användning som livsmedel och foder, om medlemsstaterna i omprövningskommittén inte avger något yttrande, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor utan att det gjorts en fullständig undersökning av de hälsorisker som är förenade med resthalterna i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av de genetiskt modifierade grödorna med kompletterande herbicider, deras metaboliter och eventuella kombinatoriska effekter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter ta med bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och deras restsubstanser i sin helhet, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna import, varken för livsmedels- eller foderändamål, av någon genetiskt modifierad växt som har gjorts tolerant mot en herbicid med ett verksamt ämne som inte är godkänt för användning i unionen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några klyvningsprodukter av staplade transformationshändelser om de inte har utvärderats noggrant av Efsa på grundval av fullständiga uppgifter som sökanden lämnat.

10.  Europaparlamentet anser mer specifikt att ett godkännande av varianter som det inte har lämnats några säkerhetsuppgifter om och som inte ens har testats eller som ännu inte ens har skapats strider mot principerna i den allmänna livsmedelslagstiftningen, som anges i förordning (EG) nr 178/2002.

11.  Europaparlamentet uppmanar Efsa att vidareutveckla och systematiskt tillämpa metoder som gör det möjligt att identifiera oavsiktliga effekter av staplade transformationshändelser, till exempel i fråga om Bt-toxinernas adjuvansegenskaper.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behandla unionens åtaganden enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling, som relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och/eller ”berättigande faktorer” enligt förordning (EG) nr 1829/2003, och att ge dem den vikt de förtjänar, samt att meddela hur den har tagit hänsyn till dem i beslutsprocessen.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1. (2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (3) Vetenskapligt yttrande om bedömningen av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS‐40278‐9 och klyvningsprodukter, oavsett deras ursprung, för livsmedels- och foderändamål, import och bearbetning enligt förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐NL‐2013‐112), EFSA Journal, vol. 17(2019):1, artikelnr 5522, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2019.5522 (4) ––– Under sin åttonde valperiod antog Europaparlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer. Under sin nionde valperiod antog parlamentet dessutom följande resolutioner:Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0028).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0029).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0030). (5) Se Efsas yttrande, s. 10, tabell 4. Lepidoptera är en insektsordning som omfattar fjärilar och mal. (6) Vetenskapligt yttrande om bedömningen av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS‐40278‐9 och klyvningsprodukter, oavsett deras ursprung, för livsmedels- och foderändamål, import och bearbetning enligt förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐NL‐2013‐112), EFSA Journal, vol. 17(2019):1, artikelnr 5522, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2019.5522 (7) Efsas yttrande, s. 20. (8) Medlemsstaternas kommentarer om den staplade genetiskt modifierade majsen finns tillgängliga i Efsas förteckning över frågor: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/login? (9) https://www.testbiotech.org/sites/default/files/Testbiotech_Comment_MON%2089034%20x%201507%20x%20NK603%20x%20DAS40278-9.pdf (10) Se t.ex. Bonny S, ”Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact”, Environmental Management, januari 2016, 57(1), s. 31–48. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738, och Benbrook, C.M., ”Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years”, Environmental Sciences Europe, den 28 september 2012, vol. 24(1), https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24 (11) Efsas slutsatser om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat, EFSA Journal, vol.13(2015):11, artikelnr 4302, s. 3, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302 (12) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1). (13) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/public/?event=activesubstance.detail&language=EN&selectedID=1436 (14) Lurquin, P.F., ”Production of a toxic metabolite in 2, 4-D-resistant GM crop plants”, 3 Biotech, (2016), 6(1): 1-4, https://link.springer.com/article/10.1007/s13205-016-0387-9#CR25 (15) Detta är just fallet med glyfosat, vilket framgår i Efsas bedömning ”Review of the existing maximum residue levels for glyphosate according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005”,EFSA Journal, vol. 16(2018):5, artikelnr 5263, s.12 https://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/pub/5263 (16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1). Se skäl 26. (17) ”Reasoned Opinion on the review of the existing maximum residue levels for glyphosate according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005”. EFSA Journal, vol.16(2018):5 artikelnr 5263, s. 4. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2018.5263 (18) Se Efsas yttrande, s. 10, tabell 4. (19) Se skäl 8 i förordning (EG) nr 396/2005. (20) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/533 av den 28 mars 2019 om ett samordnat flerårigt kontrollprogram för unionen för 2020, 2021 och 2022 för att säkerställa att gränsvärden för bekämpningsmedelsrester följs och för att bedöma konsumenternas exponering för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, (EUT L 88, 29.3.2019, s. 28). (21) För en bedömning, se Rubio Infante, N., och Moreno-Fierros, L., ”An overview of the safety and biological effects of Bacillus thuringiensis Cry toxins in mammals”, Journal of Applied Toxicology, maj 2016, 36(5): s. 630-648. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/jat.3252/full (22) Ansökan EFSA-GMO-DE-2010-86 (majsen Bt11 × MIR162 × 1507 × GA21 och tre klyvningsprodukter, oavsett deras ursprung), reservation av Wal, J.M., medlem av Efsas GMO-panel, maj 2018, EFSA Journal vol. 16(2018):7, artikelnr 5309 https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2018.5309, s. 34. (23) ”Large-Scale Deployment of Seed Treatments Has Driven Rapid Increase in Use of Neonicotinoid Insecticides and Preemptive Pest Management in U.S. Field Crops”, M.R. Douglas och J.F. Tooker, Environmental Science & Technology 2015, 49, 8, 5088-5097, datum för offentliggörande (på internet): 20 mars 2015, https://pubs.acs.org/doi/10.1021/es506141g (24) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/approval_active_substances/approval_renewal/neonicotinoids_en (25) Se till exempel motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. (26) Se till exempel öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016). (27) Om det inte finns stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt förordning (EU) nr 182/2011 (artikel 6.3). (28) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D063846/02 – 2019/2860(RSP))

P9_TA(2019)0057 B9-0172/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D063846/02),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 16 september 2019 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades, samt omröstningen i omprövningskommittén den 11 oktober 2019, där det inte heller utfärdades något yttrande,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 27 februari 2019, och som offentliggjordes den 5 april 2019(3),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Den 16 december 2011 lämnade Syngenta Crop Protection AG (nedan kallad sökanden) in en ansökan, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 (nedan kallad den staplade genetiskt modifierade majsen) och vissa klyvningsprodukter på marknaden. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den staplade genetiskt modifierade majsen för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B.  Den staplade genetiskt modifierade majsen kommer från en korsning av sex genetiskt modifierade transformationshändelser för majs och ger tolerans mot herbicider som innehåller glufosinat och glyfosat. Den producerar också fem insektsdödande proteiner (Bt-proteiner eller Cry-proteiner): Cry1Ab, Vip3Aa20, mCry3A, Cry1F och eCry3.1Ab, som är giftiga för vissa fjärils- eller skalbaggslarver(5).

C.  22 klyvningsprodukter av den staplade genetiskt modifierade majsen har redan godkänts. Utkastet till kommissionens genomförandebeslut omfattar de resterande 34 klyvningsprodukterna(6).

D.  Den 27 februari 2019 antog Efsa ett positivt yttrande, som offentliggjordes den 5 april 2019(7).

E.  I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

Kommentarer från medlemsstaterna och ytterligare punkter

F.  Medlemsstaterna lämnade in många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden(8). I dessa kritiska kommentarer påpekas det att det inte gjorts vare sig studier av den staplade genetiskt modifierade majsens toxicitet för hela växten eller specifika tester med avseende på potentiella kombinerade effekter av samtliga transgener som ingår i den staplade genetiskt modifierade majsen, att det fortfarande råder osäkerhet om effekterna av Cry-toxiner på däggdjur och människor, att den jämförande bedömningen inte ger några belägg för säkerhet, att övervakningsplanen – som uppvisar bristande överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG(9) – inte säkerställer att relevant information samlas in samt att möjlig växelverkan mellan herbicidrester och dessas metaboliter inte har studerats, och inte heller har nivåerna för dessa uppmätts.

G.  En oberoende studie(10) visar bland annat att den toxikologiska bedömning som utförts av Efsa inte är godtagbar eftersom säkerheten hos grödan för import inte har påvisats, att bedömningen inte kan anses uppfylla kraven för att bedöma riskerna för immunsystemet och att miljöriskbedömningen inte är entydig.

H.  Av de 34 klyvningsprodukter som bedömts av Efsa tillhandahöll sökanden studier avseende bara tre av dem(11), medan inga uppgifter tillhandahölls av sökanden om övriga 31 klyvningsprodukter.

Bristande bedömning av herbicidrester, metaboliter och cocktaileffekter

I.  Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av ”kompletterande” herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs(12). Till följd av detta måste man räkna med att den staplade genetiskt modifierade majsen kommer att utsättas för både högre och upprepade doser av glufosinat och glyfosat, och att det således kan finnas högre resthalter i skörden.

J.  Frågetecknen kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. Däremot meddelade Världshälsoorganisationens särskilda cancerorgan, International Agency for Research on Cancer, 2015 att man klassar glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor.

K.  Enligt Efsa saknas toxikologiska uppgifter som gör det möjligt att genomföra en bedömning av riskerna för konsumenter när det gäller flera nedbrytningsprodukter av glyfosat som är relevanta för glyfosattoleranta genetiskt modifierade grödor(13).

L.  Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009(14). Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018(15).

M.  Bedömning av herbicidrester och deras nedbrytningsprodukter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (Efsas GMO-panel), och görs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas (”metaboliternas”) sammansättning och därmed toxicitet kan styras av själva den genetiska modifieringen(16).

N.  På grund av särskilda jordbruksmetoder vid odling av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter finns det särskilda mönster för tillämpningar, exponering, specifika metaboliter och uppkomst av kombinatoriska effekter som kräver särskild uppmärksamhet. Dessa beaktades inte av Efsa.

O.  Det går därför inte att säga att det är säkert för människors och djurs hälsa att konsumera den staplade genetiskt modifierade majsen eller dess klyvningsprodukter.

Brist på gränsvärde för högsta tillåtna resthalter och tillhörande kontroller

P.  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005(17), som syftar till att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, bör särskilda gränsvärden för högsta tillåtna resthalter fastställas för livsmedel och foder som framställs i tredjeländer, när användningen av bekämpningsmedel ger upphov till andra resthalter än de som följer av jordbrukspraxis inom unionen. Detta är helt klart fallet när det gäller importerade herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor på grund av den ökade mängden herbicider som används för icke genetiskt modifierade grödor.

Q.  Enligt Efsas bedömning från 2018 av de befintliga gränsvärdena för glyfosat var emellertid tillgängliga uppgifter otillräckliga för att härleda gränsvärden och värdena från riskbedömningen för glyfosat i förhållande till genetiskt modifierad majs med en EPSPS-förändring(18). Den staplade genetiskt modifierade majsen har en EPSPS‑förändring(19).

R.  Återigen, enligt förordning (EG) nr 396/2005 bör resthalterna på importerade grödor för livsmedel och foder som består av verksamma ämnen som inte är godkända för användning inom unionen, såsom glufosinat, noga kontrolleras och övervakas(20).

S.  Enligt det senaste samordnade fleråriga kontrollprogrammet för unionen (för 2020, 2021 och 2022) är medlemsstaterna inte skyldiga att mäta glufosinat (och inte heller glyfosat) på majs (genetiskt modifierad eller inte)(21). Det kan inte uteslutas att den staplade genetiskt modifierade majsen, dess klyvningsprodukter eller produkter som framställts av den för livsmedel och foder kommer att överskrida gränsvärdena för högsta tillåtna resthalter, som bör införas och övervakas för att skydda konsumenternas hälsa.

Bt-proteiner

T.  Flera studier visar att det efter exponering för Bt-proteiner har observerats biverkningar som kan påverka immunsystemet, och att vissa Bt-proteiner kan ha adjuvansegenskaper(22), vilket innebär att de kan öka de allergiframkallande egenskaperna hos andra proteiner som de kommer i kontakt med.

U.  I en reservation som uttryckts av en medlem av Efsas GMO-panel i samband med bedömningen av en annan staplad genetiskt modifierad majs och dess klyvningsprodukter konstaterades att oavsiktliga effekter på immunsystemet visserligen aldrig har identifierats i någon tillämpning där Bt-proteiner uttrycks, men att de inte kunde observeras i de toxikologiska studier som för närvarande rekommenderas och utförs för säkerhetsbedömning av genetiskt modifierade växter vid Efsa, eftersom de inte inkluderar lämpliga tester för detta ändamål(23).

V.  En ny studie visar att en snabb ökning av betning med neonikotinoider i Förenta staterna sammanfaller med en ökad plantering av genetiskt modifierad Bt‑majs(24). EU har förbjudit utomhusbruk av tre neonikotinoider, inbegripet för betning, på grund av deras inverkan på honungsbin och andra pollinerande insekter(25).

W.  Bedömning av herbicidresters och deras metaboliters potentiella växelverkan med Bt‑proteiner omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas GMO-panel och utförs därför inte som en del av riskbedömningen.

Odemokratisk beslutsprocess

X.  Vid omröstningen den 16 september 2019 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003 avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte understöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna. Vid omröstningen den 11 oktober 2019 i omprövningskommittén avgavs inte heller något yttrande.

Y.  Kommissionen erkänner att det är problematiskt att beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer fortsätter att antas av kommissionen utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket verkligen tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men har blivit norm för beslut om godkännande för genetiskt modifierade livsmedel och foder(26). Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande, som ansett att detta inte är demokratiskt(27).

Z.  Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Det fanns inte en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna för godkännandet av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter den att godkänna genetiskt modifierade organismer.

AA.  Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén(28).

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(29), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. Parlamentet uppmanar rådet att skyndsamt fortsätta sitt arbete med kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppmanar under tiden kommissionen att sluta godkänna genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller för användning som livsmedel och foder, om medlemsstaterna i omprövningskommittén inte avger något yttrande, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor utan att det gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanserna i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av de genetiskt modifierade grödorna med kompletterande herbicider, deras metaboliter och eventuella kombinatoriska effekter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter ta med bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och dessas restsubstanser i sin helhet, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna import, för vare sig livsmedels- eller foderändamål, av någon genetiskt modifierad växt som har gjorts tolerant mot en herbicid som inte är godkänd för användning i unionen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några klyvningsprodukter av staplade transformationshändelser om de inte har utvärderats noggrant av Efsa på grundval av fullständiga uppgifter som sökanden lämnat.

10.  Europaparlamentet anser i synnerhet att ett godkännande av sorter som det inte har lämnats några säkerhetsuppgifter om och som inte ens har testats eller skapats än strider mot principerna i den allmänna livsmedelslagstiftningen, som anges i förordning (EG) nr 178/2002.

11.  Europaparlamentet uppmanar Efsa att vidareutveckla och systematiskt tillämpa metoder som gör det möjligt att identifiera oavsiktliga effekter av staplade transformationshändelser, till exempel i fråga om Bt-toxinernas adjuvansegenskaper.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behandla unionens åtaganden enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling, som relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och/eller ”berättigande faktorer” enligt förordning (EG) nr 1829/2003, och att ge dem den vikt de förtjänar, samt att meddela hur de beaktats i beslutsprocessen.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1. (2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (3) Vetenskapligt yttrande om bedömningen av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och klyvningsprodukter, för livsmedels- och foderändamål enligt förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐DE‐2011‐103), EFSA Journal 2019, 17(4):5635, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5635. (4) ––– Under sin åttonde valperiod antog Europaparlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer. Parlamentet har dessutom antagit följande resolutioner under sin nionde valperiod:Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0028).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0029).Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda transformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0030). (5) Se Efsas yttrande, s. 11, tabell 4. (6) Sex klyvningsprodukter av fem transformationshändelser (Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307, Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × GA21, Bt11 × MIR162 × MIR604 × 5307 × GA21, Bt11 × MIR162 × 1507 × 5307 × GA21, Bt11 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21), tolv klyvningsprodukter av fyra transformationshändelser (Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507, Bt11 × MIR162 × MIR604 × 5307, Bt11 × MIR162 × 1507 × 5307, Bt11 × MIR162 × 5307 × GA21, Bt11 × MIR604 × 1507 × 5307, Bt11 × MIR604 × 5307 × GA21, Bt11 × 1507 × 5307 × GA21, MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307, MIR162 × MIR604 × 1507 × GA21, MIR162 × MIR604 × 5307 × GA21, MIR162 × 1507 × 5307 × GA21 och MIR604 × 1507 × 5307 × GA21), elva klyvningsprodukter av tre transformationshändelser (Bt11 × MIR162 × 5307, Bt11 × MIR604 × 5307, Bt11 × 1507 × 5307, Bt11 × 5307 × GA21, MIR162 × MIR604 × 1507, MIR162 × MIR604 × 5307, MIR162 × 1507 × 5307, MIR162 × 5307 × GA21, MIR604 × 1507 × 5307, MIR604 × 5307 × GA21 och 1507 × 5307 × GA21) och fem klyvningsprodukter av två transformationshändelser (Bt11 × 5307, MIR162 × 5307, MIR604 × 5307, 1507 × 5307 and 5307 × GA21). (7) Vetenskapligt yttrande om bedömningen av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och klyvningsprodukter, för livsmedels- och foderändamål enligt förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐DE‐2011‐103), EFSA Journal 2019, 17(4):5635, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5635. (8) Medlemsstaternas kommentarer om den staplade genetiskt modifierade majsen finns tillgängliga i Efsas förteckning över frågor: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/login? (9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1). (10) https://www.testbiotech.org/content/testbiotech-comment-bt11-mir162-mir604-1507-5307-GA21. (11) Efsas yttrande, s. 24. (12) Se t.ex. Bonny S., Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact, Environmental Management, januari 2016, 57(1), s. 31–48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738, och Benbrook, C.M., Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years, Environmental Sciences Europe, den 28 september 2012, vol. 24(1), https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24. (13) Efsas slutsatser om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat, EFSA Journal 2015, 13(11):4302, s. 3, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302. (14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1). (15) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/public/?event=activesubstance.detail&language=SV&selectedID=1436. (16) Detta är helt klart fallet när det gäller glyfosat, vilket framgår i Efsas bedömning Review of the existing maximum residue levels for glyphosate according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005, EFSA Journal 2018, 16(5):5263, s.12, https://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/pub/5263. (17) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1). Se skäl 26. (18) Reasoned Opinion on the review of the existing maximum residue levels for glyphosate according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005, EFSA Journal, 16(5):5263, s. 4., https://doi.org/10.2903/j.efsa.2018.5263. (19) Efsas yttrande, s. 12. (20) Se skäl 8 i förordning (EG) nr 396/2005. (21) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/533 av den 28 mars 2019 om ett samordnat flerårigt kontrollprogram för unionen för 2020, 2021 och 2022 för att säkerställa att gränsvärden för bekämpningsmedelsrester följs och för att bedöma konsumenternas exponering för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, (EUT L 88, 29.3.2019, s. 28). (22) För en bedömning, se Rubio Infante, N., och Moreno-Fierros, L., An overview of the safety and biological effects of Bacillus thuringiensis Cry toxins in mammals, Journal of Applied Toxicology, maj 2016, 36(5): s. 630–648, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/jat.3252/full. (23) Ansökan EFSA-GMO-DE-2010-86 (majsen Bt11 x3 MIR162 x3 1507 x3 GA21 och tre klyvningsprodukter, oavsett deras ursprung), reservation av Wal, J.M., medlem av Efsas GMO-panel, EFSA Journal 2018, 16(7):5309, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2018.5309, s. 34. (24) M.R. Douglas och J.F. Tooker, Large-Scale Deployment of Seed Treatments Has Driven Rapid Increase in Use of Neonicotinoid Insecticides and Preemptive Pest Management in U.S. Field Crops, Environmental Science and Technology 2015, 49, 8, 5088-5097, publiceringsdatum (på internet): den 20 mars 2015, https://pubs.acs.org/doi/10.1021/es506141g. (25) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/approval_active_substances/approval_renewal/neonicotinoids_en. (26) Se till exempel motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. (27) Se till exempel öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016). (28) Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt förordning (EU) nr 182/2011 (artikel 6.3). (29) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om kriminalisering av sexualundervisning i Polen (2019/2891(RSP))

P9_TA(2019)0058 B9-0166/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen), som öppnades för underskrift den 11 maj 2011,

–  med beaktande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (Lanzarotekonventionen) av den 25 oktober 2007,

–  med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor av den 18 december 1979,

–  med beaktande av konventionen om barnets rättigheter av den 20 november 1989,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan),

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking, som antogs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen den 15 september 1995, samt de slutdokument som senare antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2005), Peking +15 (2010) och Peking +20 (2015),

–  med beaktande av den internationella konferensen om befolkning och utveckling, som hölls i Kairo 1994, och dess handlingsprogram,

–  med beaktande av Unescos internationella tekniska vägledning om sexualundervisning, International Technical Guidance on Sexuality Education, från 2018,

–  med beaktande av FN:s befolkningsfonds (UNFPA) operativa vägledning för omfattande sexualundervisning, Operational Guidance for Comprehensive Sexuality Education, från 2014,

–  med beaktande av de standarder för sexualundervisning i Europa, Standards for Sexuality Education in Europe, som utarbetats av Världshälsoorganisationens (WHO) regionala kontor för Europa och Tysklands federala centrum för hälsoupplysning,

–  med beaktande av rapporten från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter av den 4 december 2017 om kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Europa, Women’s sexual and reproductive health and rights in Europe,

–  med beaktande av domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna av den 20 juni 2017 i målet Bayev m.fl. mot Ryssland,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi(1) samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF av den 22 december 2003 om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi(2),

–  med beaktande av hbt-undersökningen European Union lesbian, gay, bisexual and transgender survey, som offentliggjordes av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) 2019,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Polen, särskilt sin resolution av den 15 november 2017 om situationen i fråga om rättsstatlighet och demokrati i Polen(3),

–  med beaktande av rapporten av den 10 juli 2017 från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män till följd av dess resa till Polen den 22‑24 maj 2017,

–  med beaktande av rapporten av den 3 december 2018 från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor till följd av den resa som en ad hoc‑delegation gjorde till Polen den 19–21 september 2018, om situationen i fråga om rättsstatlighet,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2019 om bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU(4),

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 17 juli 2019 överlämnades ett medborgarinitiativ om en lag som ändrar artikel 200b i den polska strafflagen till den polska sejmen av initiativet ”Stop Paedophilia”.

B.  Den 15 oktober 2019, efter parlamentsvalet och återupptagandet av det parlamentariska sammanträdet, debatterade sejmen lagförslaget vid första behandlingen, och den 16 oktober 2019 röstade man emot att förkasta lagförslaget. Den lagstiftningsmässiga behandlingen av lagförslaget förväntas återupptas efter den nyvalda sejmens öppnande den 12 november 2019.

C.  Det påstådda syftet med lagförslaget är att ändra de befintliga lagarna om förebyggande och bekämpning av pedofili. Att man likställer tillhandahållande av omfattande sexualundervisning för unga med främjande av pedofili är oroväckande, omdömeslöst och skadligt.

D.  De nya bestämmelserna i lagförslaget föreskriver att den som offentligt främjar eller godkänner sexuellt umgänge bland underåriga skulle riskera upp till två års fängelse.

E.  Dessa bestämmelser gäller även fall där masskommunikation används för att främja eller godkänna att underåriga har samlag eller ägnar sig åt andra sexuella handlingar, och omfattar även yrken där man bedriver undervisning, behandling eller vård av underåriga eller förmyndarskap över dem, med fängelsestraff på upp till tre år. Förslag har lagts fram om att ytterligare skärpa detta straff till fem år.

F.  Sådana bestämmelser skulle i praktiken kriminalisera tillhandahållandet av omfattande sexualundervisning till underåriga under sken av att förebygga pedofili, vilket skulle få konsekvenser för bland annat lärare, aktivister, vårdgivare, psykologer, utgivare och journalister och till och med föräldrar eller vårdnadshavare.

G.  Den konstitutionella principen om proportionalitet innebär att lagstiftarna inte har oinskränkt frihet att fastställa straffrättsliga bestämmelser och att strafflagen endast får användas som en sista utväg, i överensstämmelse med principen om sista utväg. Detta lagförslag skulle strida mot den principen.

H.  Polen har ratificerat Istanbulkonventionen, Lanzarotekonventionen, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och konventionen om barnets rättigheter, och är enligt internationell människorättslagstiftning skyldigt att ge tillgång till omfattande sexualundervisning och information, bland annat om riskerna för sexuell exploatering och sexuella övergrepp, och att bekämpa könsstereotyper i samhället.

I.  I 20 medlemsstater är det redan obligatoriskt att tillhandahålla någon form av sexual- och hälsoundervisning. Vissa medlemsstater, däribland Polen, har inte följt WHO:s standarder för sexualundervisning i Europa.

J.  Omfattande sexualundervisning är en läroplansbaserad process för undervisning och lärande om de kognitiva, känslomässiga, fysiska och sociala aspekterna av sexualitet och syftar till att ge barn och ungdomar kunskaper, färdigheter, attityder och värderingar som ger dem verktyg att värna om sin hälsa, sitt välbefinnande och sin värdighet. Omfattande sexualundervisning skulle göra det möjligt för barn och ungdomar att utveckla respektfulla sociala och sexuella relationer, med beaktande av hur deras val påverkar deras eget och andras välbefinnande. Det skulle också göra det möjligt för barn och ungdomar att förstå och se till att skydda sina rättigheter under hela livet.

K.  Att tillhandahålla omfattande sexualundervisning är ett av de viktigaste instrumenten för att uppfylla åtagandena från den 25:e internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD25), nämligen noll icke tillgodosedda behov av familjeplanering, noll mödradödlighet som kan förhindras och noll könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor mot kvinnor, flickor och ungdomar.

L.  Enligt stadgan, Europakonventionen och Europadomstolens rättspraxis hör kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa samman med ett flertal mänskliga rättigheter, bland annat rätten till liv och värdighet, frihet från omänsklig och förnedrande behandling, rätten till hälso- och sjukvård, rätten till ett privatliv, rätten till utbildning och förbudet mot diskriminering, vilket också återspeglas i Polens konstitution.

M.  Lagförslaget kan ses som ett ytterligare försök att begränsa de sexuella och reproduktiva rättigheterna i Polen under de senaste åren. Försöket att ytterligare begränsa rätten till abort stoppades 2018 till följd av de polska medborgarnas massiva motstånd, som de gav uttryck för i de så kallade ”svarta fredag”-demonstrationerna.

N.  Europadomstolen har angett att i känsliga frågor, såsom vid den offentliga debatten om sexualundervisning, där det måste finnas en balans mellan föräldraåsikter, utbildningspolitik och tredje mans rätt till yttrandefrihet, har myndigheterna inget annat val än att tillämpa kriterier som avser objektivitet, mångfald, vetenskaplig noggrannhet och slutligen användbarheten av en viss typ av information för den unga publiken.

O.  Många barn och tonåringar lär sig om intima relationer i första hand från pornografi, särskilt på nätet, och från motstridiga budskap från sina jämnåriga. I detta sammanhang blir sexualundervisningen ännu viktigare för att tillhandahålla de verktyg som behövs för att unga människor tryggt ska kunna surfa på nätet och sociala medier utan att falla offer för nätgromning, för att hjälpa dem att förstå det innehåll de ser och för att identifiera faktabaserad information och förekomsten av könsstereotyper och sexism.

P.  Underåriga kan stöta på flera hinder för tillgång till preventivmedel, såsom restriktiva lagar och policyer för tillhandahållande av preventivmedel, vid sidan om bristande kunskap. Även om ungdomar skulle kunna få tag i preventivmedel kan de hindras från att göra det på grund av stigman runt sex utanför äktenskapet och/eller användning av preventivmedel, rädsla för biverkningar eller brist på kunskap om hur preventivmedel ska användas korrekt. Enligt polsk lag om sexuell myndighetsålder är ungdomar över 15 år behöriga att samtycka till sexuella handlingar. De behöver fortfarande vårdnadshavarens samtycke för att få ett recept på preventivmedel.

Q.  Det sexuella våldet är utbrett, och underåriga är särskilt utsatta, och detta våld måste utrotas. Tonårsgraviditeter är fortfarande en stor social fråga och kan bidra till mödra- och barnadödlighet. Omfattande sexualundervisning bidrar till att motverka könsstereotyper och förebygga könsrelaterat våld.

1.  Europaparlamentet påminner om att sexuell hälsa är grundläggande för människors, pars och familjers allmänna hälsa och välbefinnande, liksom den sociala och ekonomiska utvecklingen i samhällen och länder, och att tillgång till hälsa, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa, är en mänsklig rättighet.

2.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de extremt vaga, vida och oproportionerliga bestämmelserna i lagförslaget, som de facto syftar till att kriminalisera tillhandahållandet av sexualundervisning till underåriga och vars tillämpningsområde utgör ett potentiellt hot mot alla personer och i synnerhet sexualupplysare, däribland lärare, vårdgivare, författare, utgivare, det civila samhällets organisationer, journalister och föräldrar eller vårdnadshavare, vilka riskerar upp till tre års fängelse för undervisning om människors sexualitet, hälsa och intima relationer. Parlamentet är fortsatt oroat över att detta lagförslag skulle få en avkylande effekt på lärare och att ett av de främsta hindren för sexualundervisningen är att lärare inte får stöd.

3.  Europaparlamentet upprepar med kraft att tillgång till omfattande och åldersanpassad information om sex och sexualitet och tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, inbegripet sexualundervisning, familjeplanering, preventivmedel och säkra och lagliga aborter, är nödvändigt för att skapa en positiv och respektfull syn på sexualitet och sexuella relationer samt för att ge möjlighet till säkra sexuella erfarenheter, fria från tvång, diskriminering och våld. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att införa omfattande åldersanpassad sex- och samlevnadsundervisning för unga i skolan.

4.  Europaparlamentet påminner om att sådan undervisning är en nödvändig del av läroplanen för att uppfylla WHO:s standarder för Europa när det gäller att utbilda och skydda unga människor. Parlamentet bekräftar att sådan undervisning bör behandla ämnen såsom sexuell läggning och könsidentitet, sexuella uttryck, relationer och positivt samtycke samt information om negativa följder eller tillstånd, till exempel sexuellt överförbara infektioner och hiv, oavsiktlig graviditet, sexuellt våld och skadliga beteenden och sedvänjor såsom gromning och kvinnlig könsstympning.

5.  Europaparlamentet påminner om att utbildning, utöver att vara en grundläggande rättighet i sig, är en förutsättning för åtnjutandet av andra grundläggande rättigheter och friheter som garanteras genom artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget), den polska konstitutionen och stadgan. Parlamentet betonar att bristen på information och utbildning om sex och sexualitet, snarare än att skydda unga människor, i stället sätter deras säkerhet och välbefinnande på spel genom att de blir mer sårbara och sämre rustade för att identifiera sexuell exploatering, sexuella övergrepp och sexuellt våld, inbegripet våld i hemmet och olika former av övergrepp på nätet såsom nätvåld, nättrakasserier och hämndporr. Parlamentet anser att omfattande sexualundervisning även har en positiv inverkan på jämställdheten, bland annat genom att förändra skadliga könsnormer och attityder till könsrelaterat våld, bidra till att förhindra våld i nära relationer och sexuellt tvång, bryta tystnaden kring sexuellt våld, sexuell exploatering eller sexuella övergrepp och ge ungdomar möjlighet att söka hjälp.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av hälso- och sexualundervisning, särskilt för flickor och unga hbti-personer, som är särskilt drabbade av orättvisa könsnormer. Parlamentet betonar att sådan undervisning måste omfatta att lära ungdomar om relationer som bygger på jämställdhet, samtycke och ömsesidig respekt som ett sätt att förebygga och bekämpa könsstereotyper, homofobi, transfobi och könsrelaterat våld. Parlamentet konstaterar att sexualundervisning inte leder till en tidigare sexualdebut.

7.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna, inklusive Polen, enligt artikel 23 i direktiv 2011/93/EU ska vidta lämpliga åtgärder i samarbete med relevanta organisationer i det civila samhället för att öka medvetenheten och minska risken för att barn faller offer för sexuella övergrepp eller sexuell exploatering.

8.  Europaparlamentet vill lyfta fram det civila samhällets viktiga roll när det gäller att tillhandahålla sexualundervisning. Parlamentet efterlyser adekvat finansiering till de berörda organisationerna genom olika finansieringsinstrument på EU-nivå, såsom programmet för rättigheter och värden i den fleråriga budgetramen 2021–2027 och andra EU-pilotprojekt som skulle kunna påverka detta område.

9.  Europaparlamentet fördömer den senaste tidens utveckling i Polen som syftar till att vilseleda, stigmatisera och förbjuda sexualundervisning och i synnerhet det grova, olämpliga och felaktiga innehållet i den motivering som anges i lagförslaget. Parlamentet uppmanar det polska parlamentet att avstå från att anta det föreslagna lagförslaget och att säkerställa att ungdomar har tillgång till omfattande sexualundervisning och att de som tillhandahåller sådan undervisning och information får stöd att göra detta på ett faktabaserat och objektivt sätt.

10.  Europaparlamentet uppmanar rådet att behandla denna fråga och andra påståenden om kränkningar av de grundläggande rättigheterna i Polen inom ramen för sina pågående utfrågningar om situationen i Polen, i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet, till Polens president, regering och parlament samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 335, 17.12.2011, s. 1. (2) EUT L 13, 20.1.2004, s. 44. (3) EUT C 356, 4.10.2018, s. 44. (4) Antagna texter, P8_TA(2019)0111.