Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2019/2967(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0093/2020

Ingivna texter :

B9-0093/2020

Debatter :

PV 12/02/2020 - 18
CRE 12/02/2020 - 18

Omröstningar :

PV 13/02/2020 - 7.4
CRE 13/02/2020 - 7.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2020)0039

Antagna texter
PDF 169kWORD 51k
Torsdagen den 13 februari 2020 - Strasbourg Preliminär utgåva
EU:s prioriteringar för det 64:e mötet i FN:s kvinnokommission
P9_TA-PROV(2020)0039B9-0093/2020

Europaparlamentets resolution av den 13 februari 2020 om EU:s prioriteringar inför det 64:e mötet i FN:s kvinnokommission (2019/2967(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det 64:e mötet i FN:s kvinnokommission (CSW64) och dess prioriterade tema i översynen och bedömningen av genomförandet av Pekingdeklarationen och handlingsplattformen,

–  med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking i september 1995, och den deklaration och handlingsplattform för kvinnors egenmakt som antogs i Peking samt påföljande slutdokument från FN:s särskilda sessioner, Peking +5, +10, +15 och +20, om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen, vilka antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005, den 2 mars 2010 respektive den 9 mars 2015,

–  med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av agenda 2030 för hållbar utveckling som antogs i september 2015 och dess mål för hållbar utveckling, i synnerhet det första och det femte målet för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Parisavtalet av den 12 december 2015,

–  med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) rapport från 2019 ”Beijing +25 – The 5th Review of the Implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Member States”,

–  med beaktande av FN:s ekonomiska kommission för Europas rapport ECE/AC.28/2019/3 (Beijing + 25 Regional Review Meeting),

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020, som antogs av rådet den 26 oktober 2015, och dess årliga genomföranderapport för 2018 som offentliggjordes den 11 september 2019 av kommissionen och den höga representanten,

–  med beaktande av EU:s och FN:s Spotlight-initiativ som syftar till att eliminera alla former av våld mot kvinnor och flickor,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2018 om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 9–10 december 2019 om jämställda ekonomier i EU: vägen framåt,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 december 2018 om jämställdhet, ungdom och digitalisering,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal(1) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2017 om kvinnors ekonomiska egenmakt i den privata och den offentliga sektorn i EU(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om jämställdhet och skattepolitik i EU(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om EU:s anslutning till Istanbulkonventionen och andra åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld(4),

–  med beaktande av artikel 157.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av frågan till rådet om EU:s prioriteringar inför det 64:e mötet i FN:s kvinnokommission (O-000006/2020 – B9-0005/2020),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip inom EU som är förankrad i fördraget om Europeiska unionen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, och integrering av jämställdhetsperspektiv är därför ett viktigt verktyg för att integrera denna princip i all EU-politik, åtgärder och insatser, inbegripet dess externa dimension.

B.  Kvinnors rättigheter och jämställdhet är inte bara grundläggande mänskliga rättigheter som i lika utsträckning bör försvaras av kvinnor och män, utan är också en förutsättning för att främja social och ekonomisk utveckling och minska fattigdom, och en nödvändig grund för en fredlig, välmående och hållbar värld.

C.  Även om handlingsplattformen från Peking inrättades för 25 år sedan, är många av de utmaningar som identifierades 1995 relevanta än i dag (t.ex. löne- och pensionsklyftorna mellan könen, den låga sysselsättningsgraden bland kvinnor, underrepresentationen i beslutsfattandet, den ojämna fördelningen av obetalt arbete samt könsrelaterat våld, bland många andra). CSW64 kommer att fokusera på att se över och bedöma genomförandet av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking, resultaten från generalförsamlingens 23:e extra session och det fullständiga genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling.

D.  Det femte målet för hållbar utveckling syftar till att uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor i hela världen egenmakt. Det femte målet är ett fristående mål och måste därför integreras i hela 2030-agendan för förverkligandet av alla mål för hållbar utveckling. Egenmakt till kvinnor innebär att de får de verktyg som krävs för att bli ekonomiskt självständiga, vara representerade i samhället i samma omfattning som män, ha samma inflytande som män på alla livets områden och få mer att säga till om i det offentliga livet och mer kontroll över alla beslut som påverkar deras liv.

E.  ”Koalitioner för handling” är globala, innovativa partnerskap med flera olika aktörer som kommer att samla regeringar, det civila samhället, internationella organisationer och den privata sektorn. Koalitionerna för handling i forumet Generation Equality har följande teman: könsrelaterat våld, ekonomisk rättvisa och rättigheter, fysiskt självbestämmande och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, feministiska åtgärder för klimaträttvisa, teknik och innovation för jämställdhet, feministiska rörelser och feministiskt ledarskap. De väljs ut på grundval av människorättsprinciper och genom en databaserad samrådsprocess med internationella feministiska grupper, gräsrotsorganisationer, regeringar och andra partner. Dessa koalitioner för handling återspeglar ett av målen för forumet Generation Equality, som är att nå konkreta resultat i fråga om jämställdhet under FN:s årtionde för åtgärder (2020–2030) för att uppnå målen för hållbar utveckling. Varje koalition för handling kommer att lansera en uppsättning målinriktade, konkreta, ambitiösa och omedelbara åtgärder under perioden 2020–2025 för att åstadkomma konkreta resultat vad gäller jämställdhet och flickors och kvinnors mänskliga rättigheter.

F.  EU är en global internationell ledare i egenskap av världens största biståndsgivare och tillhandahåller, tillsammans med medlemsstaterna, mer än hälften av det officiella utvecklingsbiståndet (ODA) globalt, och har varit en stark anhängare av Agenda 2030 och är engagerad i dess genomförande. Det europeiska samförståndet om utveckling omfattar jämställdhet och mänskliga rättigheter för kvinnor och flickor förutom deras egenmakt och skydd som en grundprincip och prioritering inom alla områden för EU:s yttre åtgärder.

G.  En organiserad, oroande motreaktion mot kvinnors och hbtiq+-personers rättigheter konstateras över hela världen. Denna motreaktion är också synlig i medlemsstaterna där rörelser mot jämställdhet försöker begränsa sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, förbjuda sexualundervisning och genusvetenskap och främja smutskastningskampanjer mot Istanbulkonventionen. Denna tillbakagång i fråga om kvinnors rättigheter och jämställdhet måste likställas med attacker mot demokratin själv.

H.  Löne- och pensionsklyftorna mellan könen har minskats i EU sedan 2013, men är fortfarande stora (omkring 16 % respektive 37 %). Sysselsättningsklyftan mellan könen ligger kvar på 11,5 procentenheter. Det är fortfarande nästan fyra gånger mer sannolikt att kvinnor deltidsarbetar än män, en siffra som praktiskt taget har varit oförändrad sedan 2013.

I.  Kvinnor i Europa och i hela världen tar fortfarande större ansvar än män för vård av barn och äldre anhöriga. Exempelvis beräknas kvinnor i EU utföra i genomsnitt cirka 13 timmar mer obetalt arbete per vecka än män. Trots vissa framsteg har Barcelonamålen för att tillhandahålla formell barnomsorg fortfarande inte infriats helt och fullt i vissa medlemsstater och nästan en tredjedel av hushållen i EU har fortfarande inte råd med barnomsorg. Det finns stora brister i tillgången på formell långsiktig omsorg för äldre personer och personer med funktionsnedsättning, samt betydande skillnader när det gäller hur mycket pengar medlemsstaterna lägger på dessa tjänster.

J.  Andelen kvinnor i beslutsfattande roller har för det mesta ökat sedan 2013, framsteg har vanligtvis varit långsam och inkonsekvent. Omfattningen av kvinnors underrepresentation varierar mellan och inom sektorer och medlemsstater. Särskilt låga nivåer av kvinnorepresentation (cirka 20 % eller mindre) finns i många beslutsfattande positioner inom ekonomi och näringsliv, inom idrotten, i den diplomatiska sektorn och i Europeiska unionens domstol.

K.  Nästan var tredje ensamstående kvinna och man riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning, varvid kvinnor utgör huvuddelen (87 %) av ensamstående föräldrar. Ungefär varannan människa med invandrarbakgrund från ett land utanför EU och nästan en tredjedel av kvinnor med funktionsnedsättning löper risk att drabbas av fattigdom och social utestängning. Fyra av fem medlemmar av den romska befolkningsgruppen har inkomster under fattigdomsgränsen i sitt hemland och färre än var femte romsk kvinna (16 år och äldre) är yrkesverksam.

L.  I enlighet med Istanbulkonventionen ska våld mot kvinnor förstås som en kränkning av de mänskliga rättigheterna och en form av diskriminering av kvinnor. Könsrelaterat våld fortsätter att vara en del av vardagen för miljontals kvinnor och flickor. Varannan kvinna i EU har upplevt sexuella trakasserier och var tredje har drabbats av fysiskt och/eller sexuellt våld. Kvinnor och flickor utgör mer än två tredjedelar av offren för människohandel. Exponeringen av vissa grupper av kvinnor för olika och samverkande former av diskriminering ökar ytterligare deras exponering för olika former av könsrelaterat våld. Att bekämpa diskriminering i lagar och praxis, och att ta itu med diskriminerande attityder och normer inom områden såsom barnäktenskap och andra sedvänjor stärker kvinnors rättigheter och egenmakt. Nekandet av tjänster för sexuella och reproduktiva hälsofrågor och rättigheter är en form av våld mot kvinnor.

M.  Uppkomsten av våld på internet (inklusive hatpropaganda, stalking, mobbning eller trakasserier på nätet och delning av explicita bilder utan samtycke) väcker allt större oro eftersom sådant våld kan tysta kvinnor och avskräcka dem från att inta en ledande roll i det offentliga livet. Kvinnor i offentliga funktioner, såsom politiker, journalister och de som kämpar för kvinnors och minoriteters rättigheter, blir i allt högre grad offer för sexistiska trakasserier på nätet. Kvinnor utsätts också för könsrelaterade trakasserier och mobbning på arbetsplatsen, vilket har synliggjorts och bekräftats av den senaste tidens globala #MeToo-rörelsen.

N.  Tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter varierar kraftigt runt om i världen, även inom och mellan medlemsstaterna. Nekad tillgång eller begränsad tillgång är särskilt skadlig för de mest utsatta. Alla länder som analyseras i 2019 års Contraception Atlas behöver göra mer för att förbättra tillgången till information och preventivmedel, så att människorna har möjlighet att bestämma om sin reproduktivitet.

O.  Kvinnor verkar för positiva förändringar och bidrar till konfliktförebyggande och konfliktlösning, fredsbyggande, fredsförhandlingar och återuppbyggnad efter konflikter.

P.  Jämställdhet är en förutsättning för en hållbar utveckling och en effektiv hantering av klimatutmaningarna i syfte att uppnå en rättvis övergång där ingen ska lämnas utanför. Alla klimatåtgärder måste innehålla ett genus- och ett intersektionellt perspektiv. Kvinnor måste spela mer betydelsefulla roller på området klimatförändringar, som ledare, yrkesverksamma och tekniska ombud för förändring.

Q.  Kvinnors ekonomiska egenmakt är avgörande för hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Det är viktigt att stödja kvinnligt företagande, kvinnors roll i handelspolitik och handelsavtal, och kvinnors delaktighet i framväxande ekonomiska områden, såsom IKT, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, den digitala sektorn, artificiell intelligens och grön ekonomi, som drivkrafter för hållbar tillväxt och kvinnors ekonomiska oberoende.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

Allmänna anmärkningar

   a. Rådet bör bekräfta sitt orubbliga engagemang för handlingsplanen från Peking och efterföljande utvärderingskonferenser och de olika åtgärder för jämställdhet som beskrivs däri. Parlamentet upprepar att arbete för att uppnå kvinnors rättigheter och jämställdhet kräver en samordnad och sektorsövergripande strategi som involverar alla aktörer som tar itu med de ihållande olika formerna av diskriminering, de rådande könsstereotyperna och bristen på jämställdhet mellan könen.
   b. Rådet bör betona vikten av ett positivt resultat av CSW64, som ska äga rum den 9–20 mars 2020, bland annat genom att anta en uppsättning framåtblickande ambitiösa åtaganden som anges i den politiska förklaringen.
   c. Rådet bör se till att EU visar ett enigt ställningstagande och tar kraftfulla åtgärder för att entydigt fördöma motreaktionen mot jämställdhet och åtgärder som undergräver kvinnors rättigheter, autonomi och frigörelse på alla områden. Rådet bör erkänna att ett betydelsefullt sätt att bekämpa denna motreaktion på är att proaktivt främja rättighetsbaserad jämställdhet och att integrera jämställdhet på alla områden.
   d. Rådet bör utlova sitt starka stöd för det arbete som utförs av FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt, som är en central aktör i FN-systemet för att främja kvinnors rättigheter och samla alla relevanta parter för att skapa politiska förändringar och samordna åtgärder. Rådet bör uppmana alla FN:s medlemsstater, samt EU:s medlemsstater, att säkerställa tillräcklig finansiering för FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt.
   e. Rådet bör aktivt engagera sig i koalitionerna för handling, tillsammans med kommissionen, och framhålla vikten av Peking+25 och forumet Generation Equality. Rådet bör bekräfta sitt åtagande att stödja årlig spårning och rapportering som en del av lägesrapporten om koalitionerna för handling.
   f. Rådet bör säkerställa fullt deltagande av parlamentet och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män i beslutsfattandet när det gäller EU:s ståndpunkt vid CSW64.

EU som global aktör

   g. Rådet bör säkerställa samstämmighet och komplementaritet i alla EU:s befintliga externa instrument och politikområden i fråga om jämställdhetsintegrering, inbegripet EU:s handelspolitik, det nya samförståndet om utveckling, EU:s resurspaket om integrering av jämställdhetsperspektiv i utvecklingssamarbetet och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati.
   h. Rådet bör bedriva en värdebaserad EU-handelspolitik, inbegripet att säkra en hög skyddsnivå för arbetstagarrättigheter och miljömässiga rättigheter samt respekten för de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet. Rådet bör komma ihåg att alla EU:s handels- och investeringsavtal måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och inkludera ett ambitiöst och verkställbart kapitel om handel och hållbar utveckling. Rådet bör välkomna kommissionens åtagande att för första gången för EU:s del se till att ett särskilt jämställdhetskapitel införs i det moderniserade associeringsavtalet mellan Chile och EU, och att främja och stödja införandet av sådana kapitel i alla EU:s framtida handels- och investeringsavtal, med utgångspunkt i befintliga internationella exempel. Parlamentet betonar att handelsrelaterade åtaganden i EU:s avtal aldrig får åsidosätta mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter eller miljöskydd och att de bör beakta lokala, sociala och ekonomiska förhållanden.
   i. Rådet bör inta en stark ledarskapsroll för att uppnå flickors och kvinnors rättigheter och jämställdhet i sina externa åtgärder, särskilt i sin säkerhets-, utrikes-, utvecklings och samarbetspolitik och att förnya handlingsplanen för jämställdhet för yttre förbindelser efter 2020 och göra den ännu mer ambitiös. Rådet bör följa parlamentets uppmaning att EU ska fortsätta stödja Spotlight-initiativet, ett partnerskap mellan EU och FN för att eliminera alla former av våld mot kvinnor och flickor senast 2030.
   j. Rådet bör fördubbla sina ansträngningar för att genomföra Agenda 2030 och alla mål för hållbar utveckling, särskilt mål 3 och mål 5, för att säkerställa att ingen kvinna eller flicka utsätts för diskriminering, våld eller utestängning, och har tillgång till hälsa, mat, utbildning och arbetstillfällen.
   k. Rådet bör göra sitt yttersta för att eliminera användningen av våldtäkt som ett vapen i krig och för förtryck, och EU och dess medlemsstater måste utöva påtryckningar mot tredjeländers regeringar och alla berörda aktörer i regioner där könsbaserat våld förekommer, i syfte att sätta stopp för bruket, ställa förövarna inför rätta och arbeta med överlevande, drabbade kvinnor och samhällsgrupper för att hjälpa dem att återhämta sig fysiskt och mentalt.
   l. Rådet bör uppmuntra ett ökat deltagande av kvinnor i fredsbevarande, fredsbyggande och medlingsprocesser och i EU:s militära och civila krishanteringsuppdrag, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, med särskilt fokus på konfliktrelaterat sexuellt våld. Rådet bör komma ihåg att jämställdhetsmedveten konfliktanalys, som genomförs i samråd med lokala aktörer och kvinnoorganisationer, kan underlätta en bättre förståelse för kvinnors roll i konflikter.
   m. Rådet bör inkludera ett jämställdhetsperspektiv i EU:s och medlemsstaternas humanitära bistånd, och ett perspektiv på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter eftersom tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård är ett grundläggande behov för människor i humanitära sammanhang.
   n. Rådet bör starkt fördöma den så kallade globala munkavleregeln som förbjuder amerikanskt bistånd för familjeplanering till de internationella organisationer som erbjuder, ger rådgivning om, hänvisar till eller förordar abort. Rådet bör betrakta denna regel som ett direkt angrepp på och ett bakslag för de framsteg som gjorts för kvinnors och flickors rättigheter. Rådet bör kräva att EU och dess medlemsstater snarast ska motverka effekterna av munkavleregeln genom att i hög grad stödja finansiering av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och fylla finansieringsklyftan.
   o. Rådet bör ta hänsyn till att kvinnor och flickor i utvecklingsländerna påverkas oproportionerligt av de negativa effekterna av klimatförändringarna, vilket ökar befintliga ojämlikheter och hotar kvinnors och flickor hälsa, säkerhet och ekonomiska välbefinnande. Rådet bör komma ihåg att klimatåtgärder är mest effektiva när kvinnor och flickor spelar en aktiv roll eftersom de en kraftfull drivkraft för förändring.

Kvinnors ekonomiska och politiska egenmakt

   p. Rådet bör öka ansträngningarna för ökad integrering av kvinnor på arbetsmarknaden och förbättra stödet för kvinnligt företagande eftersom kvinnor är av avgörande betydelse för att åstadkomma långsiktig inkluderande ekonomisk tillväxt, bekämpa ojämlikhet och uppmuntra kvinnors ekonomiska oberoende. Rådet bör vidta åtgärder för att hantera kvinnors arbetslöshet, särskilt deras långtidsarbetslöshet.
   q. Rådet bör öka sina lagstiftande och icke-lagstiftande ansträngningar för att slutgiltigt få bort löne- och pensionsgapet mellan kvinnor och män, och strängt verkställa likalöneprincipen genom att se till att lönerna för deltidsarbetande överensstämmer med lönerna för heltidsarbetande, och genom att anta lagstiftning för att öka insynen i lönesättningen och förtydliga rättsläget så att könsdiskriminering i lönestrukturer upptäcks, bekämpa yrkesmässig vertikal och horisontell segregering samt bekämpa fördomar hos arbetsgivare vid beslut om rekrytering och befordran. Rådet bör främja nya investeringar i vårdinrättningar, utbildning och hälsovård och i det offentliga tillhandahållandet av lättillgängliga, prisvärda tjänster av hög kvalitet under hela livscykeln, inklusive omvårdnad av barn, anhöriga och äldre personer, och säkerställa ett starkt skydd och arbetstagarrättigheter för gravida kvinnor under och efter graviditeten.
   r. Rådet bör stödja en politik som främjar en jämn fördelning av omsorgs- och hushållsarbete mellan kvinnor och män och bekämpa könsnormer och ojämlika könsförväntningar när det gäller omsorg genom att genomföra en lämplig politik som involverar män i den nödvändiga förändringen.
   sq. Rådet bör erkänna skattens differentierande verkan på kvinnor och på olika typer av hushåll (hushåll där två personer förvärvsarbetar, hushåll med endast en kvinnlig eller manlig försörjare, etc.) och se till att skattesystemen främjar och skyddar jämställdhet och skatterättvisa för kvinnor genom att eliminera skatterelaterade könsfördomar och incitament som befäster ojämlika könsroller.
   t. Rådet bör påskynda arbetet med att bekämpa horisontell och vertikal segmentering av arbetsmarknaden och feminiseringen av otrygga anställningar, och säkerställa adekvata bestämmelser för kvinnor som utsätts för olika former av diskriminering. Rådet bör se till att adekvata bestämmelser för äldre kvinnor fastställs, inklusive åtgärder såsom tillgodoräknande av vårdperioder, tillräckliga minimipensioner, efterlevandeförmåner och rättigheter till familjeledighet för män för att förhindra feminiseringen av fattigdom.
   u. Rådet bör betona rätten för kvinnliga hushållsanställda, inklusive migrerande arbetstagare och arbetstagare som är flyktingar, till anständiga arbetsvillkor och ett likvärdigt socialt skydd. Rådet bör säkerställa ratificering och genomförande av ILO:s konvention 189 om anständigt arbete för hushållsarbetare.
   v. Rådet bör erkänna vikten av att man stärker strategier och åtgärder som främjar utbildning för flickor, och konsekvenserna därav när det gäller för deras ekonomiska egenmakt. Rådet bör komma ihåg att det behövs ett särskilt fokus på att säkerställa flickors och kvinnors tillgång till alla utbildningsnivåer globalt, Rådet bör stödja, i detta avseende, yrkesvägledning som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet och medvetandehöjande initiativ för att främja ett ökat deltagande av kvinnor i yrken inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och av män i hälso- och sjukvårds-, utbildnings- och välfärdssektorn. Rådet bör betona att kvinnor måste involveras och vara delaktiga inom framväxande ekonomiska områden som är viktiga för hållbar utveckling, inbegripet IKT-sektorn, den digitala sektorn och sektorn för artificiell intelligens.
   w. Rådet bör säkerställa en fullständig och jämställd integration av kvinnor på alla nivåer och inom alla områden, och aktivt främja en jämn könsfördelning och lika representation av alla kvinnors farhågor och intressen på alla beslutsnivåer. Rådet bör föregå med gott exempel och häva blockeringen av direktivet om kvinnor i styrelser i rådet och rekommendera att kravet på jämn könsfördelning införs i vallagar.

Utrota könsrelaterat våld och säkerställa kvinnors grundläggande rättigheter

   x. Rådet bör fördöma alla former av könsbaserat våld, och att kvinnor och flickor fortsätter att utsättas för psykiskt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld, inbegripet våld i nära relationer, sexuella trakasserier, förföljelse och våld på nätet, våldtäkt, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, brott som begås för att försvara någons så kallade heder, tvångsaborter, tvångssterilisering, sexuellt utnyttjande och människohandel samt andra former av våld som utgör en allvarlig kränkning av deras mänskliga rättigheter och värdighet. Rådet bör ta hänsyn till parlamentets djupa oro över fenomenet kvinnomord som är den mest extrema formen av våld mot kvinnor.
   y. Rådet bör snarast slutföra EU:s ratificering och fulla genomförande av Istanbulkonventionen, och försöka få alla medlemsstater att ratificera den. Rådet bör säkerställa ett korrekt genomförande och upprätthållande av konventionen, och anslå tillräckliga ekonomiska och personalmässiga resurser för att förhindra och bekämpa våld mot kvinnor och könsrelaterat våld samt för att skydda offren. Rådet bör beakta rekommendationerna från Europarådets expertgrupp för åtgärder mot våld mot kvinnor och våld i hemmet (Grevio) och förbättra lagstiftning så att den blir mer i linje med bestämmelserna i Istanbulkonventionen. Rådet bör kräva att kommissionen ska lägga fram en rättsakt om att förebygga och avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor och könsrelaterat våld.
   z. Rådet bör ratificera ILO:s konvention 190 om att eliminera våld och trakasserier i arbetslivet, och utöva positiv särbehandling för att genomföra Europarådets allra första rekommendation om att förebygga och bekämpa sexism där konkreta sätt för olika aktörer att identifiera och behandla den föreslås.
   aa. Rådet bör säkerställa att alla medlemsstater effektivt införlivar och genomför direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel och skydd av dess offer(5).
   ab. Rådet bör garantera universell respekt för, och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som överenskommits i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, handlingsplanen från Peking och slutdokument från granskningskonferenser därav där det erkänns att de bidrar till att uppnå alla hälsorelaterade mål om hållbar utveckling, såsom mödravård och åtgärder för att undvika högriskfödslar och minska spädbarns- och barnadödligheten. Rådet bör erkänna att tillgång till familjeplanering, mödravård och säkra och lagliga aborter är viktiga insatser för att rädda kvinnors liv.
   ac. Rådet bör tillhandahålla evidensbaserad, åldersanpassad, omfattande sexual- och samlevnadsundervisning till flickor och pojkar i skolsammanhang för att göra det möjligt för barn och ungdomar att utveckla korrekt kunskap, attityder och färdigheter de behöver för att bilda säkra, hälsosamma och respektfulla förhållanden. Rådet bör komma ihåg att en sådan undervisning bör grundas på respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet och mångfald. Rådet bör erkänna att sådan undervisning bör innehålla ämnen såsom sexuell läggning och könsidentitet, könsuttryck, könsnormer, förhållanden och specifikt samtycke, förebyggande av sexuellt och könsrelaterat våld och skadliga metoder såsom gromning och kvinnlig könsstympning, förebyggande av sexuellt överförbara sjukdomar, hiv, och oönskade graviditeter, och ge information om tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, preventivmedel och säker och laglig abort.

Jämställdhetsgenomsyrad och inkluderande politik och institutioner

   ad. Rådet bör säkerställa genomförandet av systematisk jämställdhetsintegrering som en viktig strategi för att stödja förverkligandet av jämställdhet i praktiken. Rådet bör erkänna att jämställdhetsintegrering måste genomföras inom alla politikområden och erkänna den särskilda betydelsen av att göra konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv.
   ae. Rådet bör förbättra övervakningen och insamlingen av jämförbara, anonymiserade ålders- och könsuppdelade uppgifter i syfte att förbättra den kvalitativa analysen av kvinnors situation och som en konsekvens anta bättre underbyggd jämställdhetspolitik. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att investera mer i att samla in icke-aggregerade uppgifter och bidra till att stärka nationell statistikkapacitet och nationella statistikmekanismer i partnerländerna.
   af. Rådet bör införa ett jämställdhetsperspektiv i EU:s miljö- och klimatpolitik och garantera ekonomiskt och institutionellt stöd, expertis på jämställdhetsfrågor och starka politiska åtgärder, och inrätta kontaktpunkter gör könskorrigering och klimatförändringar i alla statliga institutioner. Rådet bör erkänna att meningsfullt och lika deltagande av kvinnor i beslutsfattande organ och klimatpolitik och klimatåtgärder på nationell och lokal nivå är avgörande för att uppnå långsiktiga klimatmål, samt erkänna och stödja kvinnors och flickors roll som drivkraft för förändring.
   ag. Rådet bör anta och genomföra budgetering, praxis och färdplaner där jämställdhetsperspektivet är integrerat för att säkerställa tillräcklig finansiering som öronmärkts för att främja jämställdhet. Rådet bör få till stånd tillförlitlig, systematisk och tillräcklig finansiering från de nationella budgetarna för att genomföra internationella och nationella åtaganden i fråga om jämställdhet och kvinnors egenmakt.
   ah. Rådet bör införliva ett jämställdhetsperspektiv i EU:s migrationspolitik som garanterar flyktingkvinnors och flyktingflickors rättigheter, omedelbart införa jämställdhetsgenomsyrade asyl- och migrationsförfaranden och intensifiera arbetet för att säkerställa korrekt identifiering och skydd av potentiella offer för människohandel vid förläggningarna i hela EU.
   ai. Rådet bör understryka behovet av att skydda och främja rättigheterna för grupper som utsätts för flerfaldiga och intersektionella former av diskriminering, däribland kvinnor med funktionsnedsättning, svarta kvinnor och färgade kvinnor, migrerande kvinnor och kvinnor som tillhör etniska minoriteter, äldre kvinnor, kvinnor på landsbygden och avfolkningsområden, ensamstående mödrar och hbtiq+-personer, samt arbeta för att främja idén om att bekämpa flerfaldig diskriminering och institutionalisera intersektionell analys i alla FN-organ, hela EU och i alla de olika medlemsstaterna.
   aj. Rådet bör säkerställa att gräsrotsorganisationer för kvinnors rättigheter och kvinnors och hbtiq+-personers försvarare stöds genom tillhandahållandet av tillräcklig finansiering och avskaffandet av restriktioner som hindrar deras förmåga att fungera och hålla makten till svars. Rådet bör främja det civila samhällets, kvinnoorganisationers och marginaliserade gruppers breda och meningsfulla deltagande i beslutsfattandet och utformningen av politiken på alla nivåer. Rådet bör uppmuntra unga kvinnors och ungdomars deltagande i synnerhet.
   ak. Rådet bör anta förslaget till antidiskrimineringsdirektivet, som syftar till att, på ett sätt som tar hänsyn till könsperspektivet, genomföra principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och, för kännedom, till kommissionen.

(1) EUT C 162, 10.5.2019, s. 9.
(2) EUT C 346, 27.9.2018, s. 6.
(3) Antagna texter, P8_TA(2019)0014.
(4) Antagna texter, P9_TA(2019)0080.
(5) EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.

Senaste uppdatering: 14 februari 2020Rättsligt meddelande