Ekonomisk styrning utan inskränkthet

Lagar om ekonomisk styrning måste fokusera mer på tillväxt och EU-kommissionens granskning av euroländernas budgetar behöver kunna kontrolleras mer demokratiskt, enligt omröstningar i parlamentet på onsdagen. De största förändringarna jämfört med kommissionens ursprungsförslag är ett nytt kapitel om samordnat utfärdande av statspapper samt rättsligt skydd för länder på gränsen till statsbankrutt.

– Om vi hade haft sådana här regler för två år sedan hade vi kunnat undvika problemen som flera länder just nu upplever eftersom tidiga och tydliga åtgärder hade vidtagits, sa franske Jean-Paul Gauzès (EPP-gruppen), som leder parlamentets arbete med den en av två lagtexter, den som berör länder med stora ekonomiska problem.

– Finansdisciplin kan inte vara det enda i vår strategi. Vi måste balansera våra kortsiktiga mål så att de också tar hänsyn till tillväxt och till den onda cirkeln med höga räntor för att finansiera skulder, sa portugisen Elisa Ferreira (S&D-gruppen), som ansvarat för den andra texten, den om krav på euroländerna att rapportera in sina budgetar till kommissionen.

Skuldinlösenfond, euroobligationer och investering i infrastruktur

Parlamentets omröstning, som ska användas som bas för vidare förhandlingar med EU-länderna, handlar bland annat om att fokusera mer på tillväxt och innehåller direkta medel för att minska skulderna. Framför allt föreslår ledamöterna att man ska skapa en europeisk skuldinlösenfond. Euroländer ska, enligt förslaget, överföra skuldbelopp större än 60 procent av BNP till denna fond. Skulderna skulle sedan avbetalas på 25 år och med lägre genomsnittsränta än annars. Idag motsvarar sådana skuldbelopp cirka 2.3 biljoner euro. Denna fond skulle minska trycket på skuldsatta länder och ge dem utrymme att fokusera på svåra men nödvändiga strukturreformer. Dessutom skulle den minska den onda cirkeln där skuldsatta länder tvingas betala allt högre räntor vilket ökar deras skulder än mer och minskar tillväxten.

Som en mer långsiktig åtgärd föreslår parlamentet att kommissionen, en månad efter det att lagstiftningen trätt i kraft lägger fram en plan på hur euroobligationer ska införas samt ett förslag på ett tillväxtsinstrument som under en tioårsperiod skulle avsätta en procent av BNP per år, omkring 100 miljarder euro, och investera dem i infrastruktur.

Ökade kommissionsbefogenheter under uppsikt

Kommissionens nya granskningsmakt skulle övervakas noggrannare av EU-länderna och Europaparlamentet och behöva förnyas vart tredje år så att parlament och ministerråd får möjlighet att återkalla granskningsrätten.

När det gäller specialregler för länder som riskerar statsbankrutt föreslår ledamöterna att kommissionen får en än starkare roll än den själv föreslog; parlamentet föreslår att "omvänd kvalificerad majoritet" oftare används.

Ett exempel skulle vara när kommissionen föreslår korrigerande åtgärder i ett land eller kräver nya åtgärder för att minska skulderna. I sådana fall ska kommissionens förslag anses vara beslutade om rådet inte avslår dem, med kvalificerad majoritet, inom tio dagar.

Tillväxt som viktigaste mål

Båda texterna betonar att finansiell övervakning inte får hämma tillväxten. Kommissionens bedömningar av de nationella budgetarna bör därför bli mer omfattande för att säkerställa att budgetnedskärningar inte görs på bekostnad av investeringar med tillväxtpotential.

Länder som uppmanas att göra betydande nedskärningar ska inte tvingas skära ner i utbildning och hälsovård, det gäller särskilt i länder med allvarliga ekonomiska svårigheter. Kommissionen skulle också tvingas titta på spridningseffekter för att vara säker på att ett lands problem inte beror på bristande politik på andra håll i euroområdet.

Vidare skulle EU-länderna åläggas att i detalj redovisa vilka av deras investeringar som har tillväxt- och sysselsättningspotential. Tidskraven på minskat underskott skulle i undantagsfall eller i en allvarlig ekonomisk nedgång också vara mer flexibla.

Texterna stärker även arbetsmarknadens parter och det civila samhället i och med att mer hänsyn ska tas till dessas åsikter om kommissionens rekommendationer när ny politik utformas.

Rättsligt skydd mot statsbankrutt

Enligt en ny regel skulle kommissionen kunna placera ett land som riskerar statsbankrutt under rättsligt skydd för att göra det möjligt för den berörda medlemsstaten att stabilisera sin ekonomiska situation och betala tillbaka sina skulder. Under ett sådant skydd skulle landet inte kunna förklaras i bankrutt och dess borgenärer skulle behöva anmäla sig till kommissionen inom två månader medan låneräntorna skulle frysas.