Politik för forskning och teknisk utveckling

Den europeiska politiken för forskning och teknisk utveckling (FoTU) har varit en viktig del av europeisk lagstiftning sedan de första gemenskapsfördragen och utvidgades i början av 1980-talet i och med inrättandet av ett europeiskt ramprogram för forskning. Sedan 2014 har unionens forskningsmedel till stor del sammanförts under Horisont 2020, EU:s 8:e ramprogram för forskning och innovation för perioden 2014–2020, som syftar till att säkra Europas globala konkurrenskraft.

Rättslig grund

Artiklarna 179 till 190 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Mål

Alltsedan den europeiska enhetsakten infördes har målet med unionens FoTU-politik varit att stärka den vetenskapliga och tekniska grunden för den europeiska industrin och uppmuntra den att bli konkurrenskraftigare på internationell nivå. I artikel 179 i EUF-fördraget anges dessutom att ”unionen ska ha som mål att stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri rörlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik”.

Resultat

A. Ramprogram för forskning

Det första ramprogrammet inrättades 1983 för en fyraårsperiod. Under de följande 30 åren har flera ramprogram gett ekonomiskt stöd till genomförandet av den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. Programmen har blivit en viktig del av forskningssamarbetet i Europa och växer successivt i storlek, omfattning och ambition. Deras mål har också utvecklats från att stödja gränsöverskridande samarbete inom forskning och teknik till att nu uppmuntra en verklig europeisk samordning av verksamhet och politik. I dag är Horisont 2020 (det 8:e ramprogrammet) det största och mest långtgående, med en budget på nästan 80 miljarder euro. Även sammanhållningspolitiken och andra EU-program erbjuder forskningsrelaterade möjligheter, däribland de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Cosme, Erasmus+, Life, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och EU:s hälsoprogram.

B. Samordning och samarbete (på internationell nivå)

Det europeiska forskningsområdet (ERA-NET) lanserades 2002 och syftar till att stödja samordningen och samarbetet mellan nationella och regionala forskningsprogram samt förbättra samordningen av program som genomförs i medlemsstater och associerade länder genom nätverksbildning, bland annat genom ”ömsesidigt öppnande” av programmen och genom gemensamma insatser. I samma anda av samordning och samarbete täcker Horisont 2020 även de operativa kostnaderna för Cost, som är en mellanstatlig ram för europeiskt samarbete inom vetenskap och teknik, avsedd att möjliggöra samordning av nationellt finansierad forskning på europeisk nivå. Det föregriper och kompletterar verksamheten i EU:s ramprogram. Horisont 2020 samordnar även sin verksamhet med det mellanstatliga initiativet Eureka för att främja internationell, marknadsinriktad forskning och innovation. Genom Eureka inför organisationer och företag inom forskning nya produkter, förfaranden och tjänster på marknaden.

C. Europeiska institutet för innovation och teknik

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades 2008 för att stimulera och tillhandahålla världsledande innovation genom inrättandet av mycket integrerade kunskaps- och innovationsgrupper. Kunskaps- och innovationsgrupperna sammanför högre utbildning, forskning, företag och entreprenörskap för att skapa ny innovation och nya innovationsmodeller som kan inspirera andra att ta efter.

Deltagande

Ett typiskt unionsfinansierat projekt omfattar rättssubjekt som universitet, forskningscentra och företag (även små och medelstora) eller enskilda forskare från flera medlemsstater, associerade länder och tredjeländer. Ramprogrammet genomförs med hjälp av särskilda program. Unionen har flera sätt till sitt förfogande för att uppnå sina FoTU-mål inom dessa särskilda program:

  • Genom direkta åtgärder som genomförs av Gemensamma forskningscentrumet och som helt och hållet finansieras av unionen.
  • Genom indirekta åtgärder, som kan vara i) forskningsrelaterade samarbetsprojekt som genomförs av konsortier av rättssubjekt i medlemsstaterna, associerade länder och tredjeländer, ii) expertnätverk – gemensamma verksamhetsprogram som genomförs av ett antal forskningsorganisationer som integrerar sin verksamhet på ett visst område, iii) samordnings- och stödåtgärder, iv) enskilda projekt (stöd för så kallad spetsforskning) eller v) stöd till forskarnas utbildning och karriär, främst för genomförandet av Marie Skłodowska-Curie-åtgärder.

Horisont 2020-programmet

I november 2011 lade kommissionen fram sitt lagstiftningspaket för Horisont 2020, EU:s nuvarande ramprogram för 2014–2020. Horisont 2020 är det första EU-programmet som integrerar forskning och innovation, med ökat stöd till offentlig-privata partnerskap, innovativa små och medelstora företag och användningen av finansiella instrument.

Med sina enhetliga regler innebär Horisont 2020 en verklig förenkling samt bemöter samhällsutmaningar genom att bidra till att överbrygga den klyfta som råder mellan forskningen och marknaden, exempelvis genom att hjälpa innovativa företag att omsätta sina tekniska landvinningar i hållbara produkter med verklig kommersiell potential. Denna marknadsdrivna strategi omfattar inrättandet av partnerskap med den privata sektorn och medlemsstaterna för att ta tillvara de resurser som krävs.

Horisont 2020 fokuserar även på att tydliggöra målen, förenkla förfarandena och undvika dubbelarbete och fragmentering. Uppmärksamhet ägnas även åt att bredda deltagandet i EU-program när det gäller små och medelstora företag, industrin, kvinnliga forskare, nyare medlemsstater och tredjeländer. Dessutom fokuserar Horisont 2020 på att resultaten i större utsträckning sprids och används av företag, investerare, myndigheter, andra forskare och beslutsfattare.

Horisont 2020 fokuserar på tre huvudpelare:

  • Vetenskaplig spetskompetens, som främjar EU:s världsledande ställning inom vetenskap med en särskild budget på 24,4 miljarder euro, inbegripet en ökning av medlen till Europeiska forskningsrådet (EFR) med 77 %.
  • Industriellt ledarskap, som säkerställer industriellt ledarskap inom innovation och har en budget på 17,01 miljarder euro. Här ingår en investering på 13,5 miljarder i nyckelteknologier, samt bättre tillgång till kapital och stöd för små och medelstora företag.
  • Samhällsutmaningar, där 29,68 miljarder euro öronmärks för sju europeiska samhälleliga utmaningar: 1) hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande, 2) livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk, havsforskning och maritim forskning samt bioekonomi, 3) säker, ren och effektiv energi, 4) smarta, gröna och integrerade transporter, 5) klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror, 6) Europa i en föränderlig värld: inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen och 7) säkra samhällen: att skydda Europas frihet, säkerhet och medborgare.

Ett antal prioriteringar behandlas över gränserna och inom alla tre pelarna i Horisont 2020. Dessa omfattar jämställdhet och jämställdhetsaspekten inom forskning; samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora; internationellt samarbete; samt främjande av hur det europeiska forskningsområdet och innovationsunionen fungerar och de resultat de uppnått, samt bidra till andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020 (t.ex. den digitala agendan). Det finns också särskilda budgetar för Spridning av spetskompetens och breddat deltagande samt Vetenskap med och för samhället.

I syfte att uppmuntra små och medelstora företags deltagande föreslog kommissionen ett riktat finansieringsinstrument som ger stöd till FoU och bistår med saluföring genom tillgång till egetkapitalinstrument (finansiering för investeringar på ett tidigt stadium och på tillväxtstadiet) och låneinstrument (t.ex. lån, garantier).

I november 2013 antog parlamentet den fleråriga budgetramen som avsätter en budget på 77 miljarder euro (2013 års priser) för Horisont 2020. I juni 2015 gjorde emellertid antagandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) att beloppet sänktes till 74,8 miljarder euro.

Europaparlamentets roll

I mer än 20 år har Europaparlamentet verkat för en allt mer långtgående FoTU-politik för EU och har krävt att medlemsstaterna avsevärt ökar de totala forskningsinvesteringarna för att upprätthålla och stärka EU:s internationella konkurrenskraft. Parlamentet har även förespråkat samarbete med parter utanför EU, en genomtänkt integration av verksamheter mellan strukturfonderna och ramprogrammen och en riktad strategi för att optimera små och medelstora företags medverkan och göra det lättare för lovande aktörer i en svagare position att medverka. Parlamentet har vidare betonat vikten av att förenkla förfarandena och införa en större flexibilitet i ramprogrammen för att göra det möjligt att flytta resurser till mer lovande områden och vidta åtgärder till följd av nya omständigheter och nya prioriteringar för forskningen.

Under trepartsförhandlingarna om Horisont 2020-paketet, vilka resulterade i en överenskommelse med rådet i juni 2013, lyckades parlamentsledamöterna få igenom ett antal ändringar i förslaget, främst införandet av två nya mål med separat struktur och budgetposter:

  • Förstärkt samarbete och dialog mellan forskarvärlden och samhället samt attraktivare FoU-karriärer för unga.
  • Breddat deltagande i programmet genom samarbete mellan institutioner, vänskapsförbindelser mellan forskningspersonal samt utbyte av bästa praxis.

Därutöver kommer små och medelstora företag att motta minst 20 % av den sammanlagda budgeten för pelarna Industriellt ledarskap och Samhälleliga utmaningar. Ytterligare 7 % av den sammanlagda budgeten för dessa pelare är öronmärkta för det nya riktade instrumentet för små och medelstora företag som är tänkt att öka deras deltagande i Horisont 2020-finansierade projekt (genom att bl.a. underlätta utkontraktering av forskning för små och medelstora företag med låg forskningsintensitet samt stödja samarbete mellan dessa). Ett nytt Snabbförfarande för innovation lanserades 2015 för att minska tiden ”från idé till saluföring”, samt öka deltagandet från små och medelstora företag och industrin. Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer som offentliggörs tack vare Horisont 2020-finansiering är obligatorisk i de flesta fall.

För att justera jämvikten mellan små, medelstora och stora projekt öronmärks 40 % av budgeten för Framtida och ny teknik (en del av första pelaren) för lätt, öppen och smidig finansiering av gemensamma projekt (FET Open). Parlamentsledamöterna öronmärkte även 85 % av den budget som avsatts för energiutmaningar (ingår i tredje pelaren) för forskning om energi från icke-fossila bränslen.

Under förhandlingarna om 2015 års Efsi-budget lyckades parlamentet minska Horisont 2020:s maximala bidrag till Efsi från 2,7 till 2,2 miljarder euro. Dessa nedskärningar påverkade inte Europeiska forskningsrådet, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder eller Spridning av spetskompetens och breddat deltagande, utan gällde främst Vetenskaplig spetskompetens (minskning med 209 miljoner euro), Industriellt ledarskap (minskning med 549 miljoner euro) och Samhällsutmaningar (minskning med 1 miljard euro).

För att undvika mångfaldigande av offentlig-privata partnerskap under genomförandet av Horisont 2020 har strängare utvärderingar av sådana strukturers inrättande och verksamhet inletts. I sitt meddelande om den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 (COM(2018)0002), som ger en solid faktabas till stöd för utformningen av framtida verksamheter och initiativ, och som svar på parlamentets rekommendationer, framhävde kommissionen vissa möjliga förbättringar av programmets genomförande. Resultaten har faktiskt använts som grund för uppbyggnaden och innehållet i Horisont Europa – ett förslag om inrättande av detta program lades fram i juni 2018 (COM(2018)0435).

Här är några av de senaste av parlamentets resolutioner och betänkanden om Horisont 2020:

  • P8_TA(2017)0253, 13.6.2017: Europaparlamentets resolution om bedömningen av genomförandet av Horisont 2020 mot bakgrund av dess halvtidsutvärdering och förslaget till 9:e ramprogrammet
  • A8-0209/2017, 6.6.2017, Rapport om bedömningen av genomförandet av Horisont 2020 inför halvtidsutvärderingen och förslaget till det nionde ramprogrammet, från utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Föredragande: Soledad Cabezón Ruiz
  • A7-0002/2013, 8.1.2013: Europaparlamentets betänkande om förslaget till rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020); (COM(2011)0811 – C7-0509/2011 – 2011/0402(CNS)), från utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Föredragande: Maria Da Graça Carvalho
  • A7-0427/2012, 20.12.2012: Europaparlamentets betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020); (COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD)), från utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Föredragande: Teresa Riera Madurell
  • A7-0428/2012, 19.12.2012: Europaparlamentets betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020); (COM(2011)0810 – C7-0465/2011 – 2011/0399(COD)), från utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Föredragande: Christian Ehler
  • P7_TA(2011)0401, 27.9.2011: Europaparlamentets resolution om kommissionens grönbok ”Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation”.

 

Frédéric Gouardères