Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

NOT FOUND !Marianne Thyssen

Utfrågning

 

Marianne Thyssen

Portfölj: Sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden
 
Dag 3 , onsdag 1 oktober 2014 - 09:00 , Bryssel  
 
Frågor och svar
 
1. Allmän kompetens, engagemang för EU och personlig oavhängighet

Vilka av dina personliga kvalifikationer och erfarenheter är särskilt viktiga för uppdraget som kommissionsledamot och främjandet av det europeiska allmänintresset, särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad sporrar dig? Hur kommer du att bidra till att driva kommissionens strategiska agenda?


På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom kommissionen ifrågasätts?


Jag har varit en övertygad europé under hela mitt liv och har en stark tilltro på den europeiska integrationsprocessens mervärde, respekten för de värderingar som EU grundas på och förverkligandet av målen i EU-fördraget.


Europeiska unionen har hjälpt oss skapa fred och politisk stabilitet på vår kontinent, ökat välståndet och är den bästa garanten för att vi ska ha inflytande på den internationella arenan och kunna ta itu med globaliseringens utmaningar.


Mitt europeiska ideal bör ses mot bakgrund av en annan övertygelse, nämligen den om den sociala marknadsekonomins betydelse och värde. Varje ekonomi, varje samhälle, så även det europeiska, kan endast fungera om människan ses som utgångspunkten.


Den finansiella och ekonomiska krisen har blottlagt flera svagheter i det europeiska systemet. Svaret på dessa har varit nödåtgärder och de nyligen genomförda reformerna (t.ex. bankunionen, Europa 2020, europeiska planeringsterminen). Medborgarnas förtroende har dock ännu inte återupprättats. Under den kommande perioden kommer utmaningen att vara att utveckla EU på ett sätt som möter människornas behov och tar hänsyn till deras farhågor. Europa handlar inte bara om marknad och medel, Europa handlar framför allt om människor.


Under de nästan 23 år som jag har varit ledamot av Europaparlamentet har min främsta prioritet varit att ta tillvara det europeiska allmänintresset, vilket även många av mina kolleger kan intyga. Jag har alltid strävat efter att Europa ska utvecklas. Detta har jag gjort steg för steg och med mycket konkreta resultat, med utgångspunkt i avtal och brett stöd i Europaparlamentet, till exempel som föredragande om inrättandet av en gemensam europeisk tillsynsmekanism eller framtiden för den ekonomiska och monetära unionen. Ytterligare ett exempel på denna politiska inställning är de grundläggande förändringarna av tjänstedirektivet som jag var med och förhandlade fram som vice ordförande och samordnare för min politiska grupp.


Mitt arbete som ledamot av Europaparlamentet har alltid kretsat kring socioekonomiska frågor. Detta återspeglas även i de parlamentariska utskott som jag valde att vara aktiv i (ECON, EMPL, IMCO, ENVI, tillfälligt utskott för sysselsättning). Som vice ordförande för min politiska grupp ansvarade jag för samordningen av ärenden på det socioekonomiska området. Men även tidigare har jag kunnat samla på mig erfarenhet som är relevant för den portfölj som jag kommer att ta över, bland annat som medlem i Flanderns sociala och ekonomiska kommitté (SERV), det ekonomiska centralrådet i Belgien (Conseil central de l'économie Belge), den flamländska samrådskommittén för kvinnor (VOV) och styrelsen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound).


Min motivation för de närmaste fem åren förblir oförändrad. Jag kommer att arbeta för alla européers välstånd och välbefinnande, och främja den sociala marknadsekonomin så som avses i artikel 3 i fördraget. Sysselsättning är den främsta prioriteten för alla européer, och kommer att vara det även för mig som kommissionsledamot. Att ha ett arbete och att kunna utföra det under säkra förhållanden är den bästa garanten för människors välstånd och värdighet. Det är dessutom en källa till självförtroende och självutveckling och en förutsättning för ett lyckligt liv. Den sociala marknadsekonomin bör även omfatta ett lämpligt säkerhetsnät som erbjuder ett starkt socialt skydd för människor som inte (längre) kan arbeta på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, ålder, tillfälligt eller permanent vårdansvar eller liknande. Ett friskt samhälle uppmuntrar de människor som kan att ta ansvar, och tar samtidigt hand om dem som riskerar att halka efter och inte kan klara sig själva, särskilt om de hotas av utestängning och fattigdom. Det kommer att motivera mig dubbelt upp.


Sex av de tio mål som Jean-Claude Juncker fastställde i sitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring inriktades uttryckligen på ny ekonomisk tillväxt och fler jobb. Jag är fast besluten att uppnå dessa mål. Ännu en fråga som ligger mig varmt om hjärtat är social rättvisa. Den ekonomiska krisen har haft allvarliga konsekvenser. Under de närmaste fem åren måste vi ta hänsyn till de sociala effekter som våra politiska åtgärder medför på alla områden. Det är en viktig förutsättning för att återupprätta människornas förtroende för det europeiska projektet.


Vad gäller min oavhängighet åtar jag mig att respektera skyldigheterna om oavhängighet och integritet i artikel 17 i EU-fördraget och artiklarna 245 och 339 i EUF-fördraget. Jag försäkrar även att jag kommer att följa de etiska standarder som föreskrivs i dessa artiklar och uppförandekodexen för kommissionsledamöter.


I enlighet med denna kodex har jag utarbetat och offentliggjort min intresseförklaring, och jag kommer att hålla den uppdaterad om det skulle behövas. Jag åtar mig även att undvika alla situationer som skulle innebära att min oavhängighet eller tillgänglighet för kommissionen ifrågasätts. Som kommissionsledamot kommer jag att avstå från att inneha någon annan statlig tjänst eller utöva någon annan betald eller obetald yrkesverksamhet.


Jag åtar mig att omedelbart underrätta kommissionens ordförande om en situation med en möjlig intressekonflikt skulle uppstå under fullgörandet av mina officiella åligganden.

 
 
2. Förvaltning av ansvarsområdet och samarbete med Europaparlamentet

Hur skulle du uppfatta din uppgift som ledamot av kommissionskollegiet? På vilket sätt skulle du betrakta dig själv som ansvarig och redovisningsskyldig inför Europaparlamentet för ditt och dina avdelningars handlande?


Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad öppenhet, ökat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om lagstiftningsinitiativ? Är du beredd att förse både parlamentet och rådet med samma uppgifter och handlingar när det gäller planerade initiativ och pågående förfaranden?


Som ledamot av kommissionskollegiet kommer jag till fullo att respektera kollegialitetsprincipen. Jag har alltid betraktat politik som ett lagarbete snarare än summan av den enskilde individens ambitioner och förväntningar. Kommissionens nya struktur ger kommissionärerna stora möjligheter i detta avseende.


Jag kommer att sträva efter ett nära samarbete med de berörda vice ordförandena och kommissionärskollegerna inom mina ansvarsområden för att se till att målen i programmet för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring som satts upp av kommissionens ordförande uppnås.


Som ledamot av Europaparlamentet i mer än fyra valperioder är det föga förvånande att jag hyser stor respekt för parlamentet och dess värderingar. Redovisningsskyldighet gentemot parlamentet innebär redovisningsskyldighet gentemot de personer som har valts direkt av medborgarna, och i slutändan gentemot medborgarna själva. Detta börjar med utfrågningen och jag åtar mig högtidligen att under de kommande fem åren se till att parlamentets roll och rättigheter respekteras både av mig och av mina avdelningar. Jag betraktar parlamentet i allmänhet och parlamentsutskottet för sysselsättning och socialfrågor i synnerhet som en viktig partner i vår gemensamma strävan att tillvara de europeiska intressena och som en försäkran om att de beslut som tas på europeisk nivå möter EU-medborgarnas behov.


Som ledamot av kommissionskollegiet förpliktar jag mig att behandla Europaparlamentet och rådet lika i frågor där de har samma befogenheter enligt fördragen.


I fråga om uppföljningen av Europaparlamentets ståndpunkter och anmodanden kommer jag att tillämpa bestämmelserna i ramavtalet och inom mina ansvarsområden se till att kommissionen reagerar på resolutioner eller framställningar från parlamentet i enlighet med artikel 225 i EUF-fördraget, senast 3 månader efter att de antagits. I detta sammanhang stöder jag fullständigt Jean-Claude Junckers löfte att kommissionen i framtiden kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt betänkanden som avser lagstiftningsinitiativ.


Jag ser fram emot att arbeta med utskottet för sysselsättning och sociala frågor och övriga utskott som är relevanta för min portfölj i en konstruktiv anda av ömsesidigt förtroende.

 
 
Frågor från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

3. Prioriteringar:


Hur tänker du dig att rollen för kommissionsledamoten för sysselsättning och sociala frågor kommer att utvecklas under den kommande mandatperioden? Vilka är dina ambitioner och på vilket sätt kan EU tillföra ett mervärde i våra medborgares liv på området sysselsättning och sociala frågor? Vilka tre frågor inom ditt ansvarsområde avser du att prioritera mest, med beaktande av den finansiella, ekonomiska och sociala krisen och strävan efter hållbar utveckling? På vilket sätt kommer du att göra Europaparlamentet mer delaktigt i utarbetandet av delegerade akter, särskilt när det gäller information om och deltagande i expertsammanträden? Är du villig att åta dig att förbättra överföringen av sekundärlagstiftning och kommittéförfarandedokument?


(Roll inom kommissionen och gentemot parlamentet)


Utmaningen för den nya kommissionen kommer att vara att främja sysselsättningen och tillväxten inom EU. Krisen är inte över och kommer inte att vara det så länge 26 miljoner män och kvinnor står utan arbete. Min roll är att bidra till att skapa villkoren för att alla ska kunna hitta ett jobb på vår ännu ouppnådda inre marknad. Samtidigt är jag medveten om att det antal européer som lever i fattigdom har blivit fler till följd av krisen och att orättvisorna har ökat, något som ifrågasätter rättvisan och effektiviteten i vår marknadsekonomi.


På samma gång är konsekvenserna av krisen särskilt allvarliga eftersom det även tillkommer strukturella problem som vi inte har tagit itu med på rätt sätt, nämligen en åldrande befolkning med långtgående effekter på arbetskraften. Det finns tydliga bevis på att det finns ett kompetensglapp i medlemsstaterna. Trots att arbetslösheten är hög, råder det brist på kompetent personal inom vissa sektorer. Många av de arbetstillfällen som gått förlorade under krisen kan endast återupprättas om vi investerar i de möjligheter som skapas av teknisk utveckling, resurs- och energieffektivitet. Detta kan endast fungera om vi så fort som möjligt skapar bättre förutsättningar för att arbetskraften ska kunna anpassa sig till dessa förändringar.


Jag har fått chansen till en nystart. Min främsta prioritet är att arbeta nära tillsammans med mina kolleger för att uppnå konkreta resultat inom ramen för programmet för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring som satts upp av Jean-Claude Juncker. Jag kommer att arbeta med två vice ordföranden och andra kommissionärer för att se till att sysselsättning och sociala frågor blir en viktig punkt på kommissionens agenda. Detta understryker den nya kommissionens politiska inriktning som baseras på en genuin kollegialitet och den betydelse jobbskapande har bland kommissionens mål.


Med andra ord är det särskilt viktigt för mig att se till att det tas bättre hänsyn till jobbskapande och mer allmänt till den sociala dimensionen av EU och EMU i den europeiska planeringsterminen, översynen av Europa 2020 och i det framtida arbetet för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen.


Om jag blir utnämnd till kommissionsledamot kommer jag att se till att ramavtalet som föreskriver likabehandling i kommissionens förbindelser med rådet och parlamentet under det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas fullt ut. Jag vill också upprätta ett nära samarbete med parlamentsutskotten för sysselsättning och socialfrågor och för ekonomi och valutafrågor, genom att föra en regelbunden dialog med utskottens ledamöter och närvara systematiskt på utskottens möten. Jag kommer även att se till att ledamöterna i utskottet för sysselsättning och sociala frågor med jämna mellanrum informeras om det aktuella läget för de områden som faller under mitt ansvar. Vid behov kommer jag att söka politiska råd eller till och med stöd från parlamentet för att göra framsteg i dessa frågor och se till att det uppnås snabba resultat till fördel för de EU-medborgare som parlamentet representerar.


(Ambitioner och mervärde)


Min ambition är att tillsammans med mina kolleger, arbetsmarknadens parter, parlamentet och medlemsstaterna som medlagstiftare göra allt för att skapa tillväxt i hela EU. Hållbar tillväxt innebär fler jobb och minskad fattigdom och är en viktig förutsättning för välstånd. För att uppnå detta har EU ett medvärde och kan och bör driva fram ett samhälle där varje enskild individ har en chans och ett egenansvar, men även ansvar för samhället i stort.


Det är EU som ska föreslå och övervaka utvecklingen av en dynamisk och integrerad europeisk arbetsmarknad istället för 28 olika, där företag i ett företagsvänligt klimat kan utnyttja den kompetens som finns på den inre marknaden och där man tillmötesgår arbetstagare som vill avancera i sitt yrkesliv och förbättra sina kunskaper samtidigt som de tar tillvara på sina rättigheter.


EU kommer att bidra till bättre samordning av de offentliga och privata insatserna för att öka deltagandet på arbetsmarkanden och underlätta kontakterna mellan företag och arbetssökanden, i synnerhet små och medelstora företag å ena sidan och unga och långtidsarbetslösa å andra sidan. Slutligen bör EU stödja strukturella reformer i medlemsstaterna så att de som behöver socialt skydd kan få det.


Jag tror att krisen har lett till att medlemsstaterna blivit trötta på reformer. Det behövs en ny drivkraft och att huvudaktörerna, nämligen företag och anställda eller arbetssökande och deras representanter, tar ett större ansvar för reformer.


Den sociala dialogen på EU-nivå bör återinföras. EU:s mål är att öka reformprocessens genomslag och effektivitet genom att få alla huvudaktörer i EU:s styre att bli mer delaktiga, så att man kan komma överens om de prioriterade åtgärder som leder till sysselsättning och tillväxt på lokal nivå. Genom att utnyttja den inre marknadens fulla potential kan man skapa ett samhälle där alla har det bra och tar sitt ansvar.


(Huvudsakliga prioriteter)


Mina politiska insatser kommer att inriktas på fyra huvudområden inom mitt ansvarsområde, nämligen att främja sysselsättning, rättvisa, kompetens och rörlighet. Jag kommer att sträva efter konkreta åtgärder som kommer att göra skillnad för människor inom dessa viktiga områden.


- Investeringar i sysselsättning och tillväxt


Jag kommer att se till att EU:s alla finansieringsinstrument utnyttjas fullt ut och blir mer effektiva i syfte att mobilisera ytterligare 300 miljarder euro i offentliga och privata investeringar för att stimulera ekonomin under de närmaste tre åren. Min strategi är att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att påskynda och utöka användningen av ungdomsgarantin och se till att betydande finansiering går till projekt som syftar till att minska arbetslösheten bland unga. Som del av det övergripande paket som ska läggas fram av kommissionen inom de första tre månaderna av vårt mandat, kommer jag att uppmuntra användningen av innovativa finansiella instrument på både nationell och europeisk nivå och användningen av lån eller garantier för att främja jobbskapande i nya företag. Det befintliga mikrokreditinstrumentet på EU-nivå skulle också kunna utnyttjas flitigare.


Eftersom dessa resurser är begränsade kommer jag att se till att endast sådana åtgärder som bidrar till mätbara prioriterade mål kommer att finansieras, och framstegen med deras genomförande kommer att övervakas noggrant och rapporteras systematiskt till parlamentet. Om en åtgärd inte verkar ge de förväntade resultaten kommer jag att se till att nödvändiga anpassningar sker eller att själva åtgärden stoppas för att rikta resurserna på mer effektiva åtgärder. Idag, mer än någonsin, har vi varken tid eller pengar att slösa.


- Europa 2020-strategin


Vi har hittills misslyckats med att uppnå flera mål i Europa 2020-strategin. Deltagandet på arbetsmarknaden har minskat istället för att öka medan fattigdomen har ökat istället för att minska. Särskilt oroväckande är att andelen äldre människor i utsatta situationer blir allt större. Det är ett resultat av den finansiella och ekonomiska krisen och dess konsekvenser, men visar även att inte alla europeiska pensionssystem är anpassade till det förändrade befolkningsmönstret.


Europa 2020-strategin håller nu på att ses över. Översynen bör ge oss de medel vi behöver för att komma ikapp och omdirigera våra åtgärder för att vi på ett effektivt sätt och i rätt tid ska kunna uppnå de mål som sattes upp 2010, och som fortfarande gäller.


Den europeiska planeringsterminen (årlig tillväxtöversikt, gemensam sysselsättningsrapport och landsspecifika rekommendationer) har visat sig vara ett effektivt verktyg för att ta itu med konsekvenserna av krisen på europeisk nivå och för att samordna medlemsstaternas ekonomiska politik. De sysselsättnings- och ungdomssysselsättningspaket som kommissionen infört har utarbetats mot bakgrund av detta. Jag är övertygad om att den europeiska planeringsterminen är rätt verktyg för att vi ska kunna modernisera arbetsmarknaderna och de sociala trygghetssystemen och göra dem mer effektiva och rättvisa genom att tillämpa bästa praxis och respektera nationella och regionala särdrag och behov.


- Ungdomars sysselsättning


EU har vidtagit en rad åtgärder för att underlätta för unga människor att ta sig in på arbetsmarknaden, bland annat ungdomsgarantin som finansieras av ungdomssysselsättningsinitiativet. Åtgärderna omfattar även den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och kvalitetskriterierna för praktikprogram. Min prioritering är att påskynda deras genomförande, utöka deras användningsområde och föreslå nya åtgärder där detta är nödvändigt. Genom finansieringsinstrument kommer de projekt som på bästa sätt kan hjälpa den yngre generationen att få jobb av hög kvalitet att tilldelas betydliga mängder resurser. Halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som planeras till slutet av 2016 bör användas för att stärka EU-budgetens fokus på sådana åtgärder som bäst lämpar sig för att förbättra företagsklimatet och konkurrenskraften och därmed leder till tillväxt och ökad sysselsättning bland unga.


- Rörlighet


Vi har en kompetent och specialiserad arbetsstyrka, men den är underutnyttjad på den inre marknaden. Ökade skillnader i efterfrågan på arbetskraft mellan EU-länderna, bristande överensstämmelse vad gäller lönesättning och sociala standarder samt ökad social utestängning har lett till att EU:s arbetsmarknad fortfarande är splittrad. Jag kommer att främja den fria rörligheten för arbetstagare som en av de viktigaste faktorerna för den inre marknadens framgång. Tillsammans med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter måste vi se till att befintliga regler genomförs och bekämpa all sorts missbruk. I detta sammanhang behöver jag medlemsstaternas hjälp, som nu ofta klagar på att de saknar de nödvändiga medel för korrekt genomförande.


- Kvalifikationer


Massarbetslöshet existerar sida vid sida med en obalanserad tillgång till utbildning, en åldrande befolkning, brist på kvalificerad arbetskraft och kompetensglapp. Vi bör därför inte bara diskutera behovet av kontinuerlig utbildning utan även lägga fram konkreta förslag på program. Krisen har gjort det svårare för människor att ta sig in på arbetsmarknaderna i medlemsstaterna, vilket har ökat risken för social utestängning och förlorade generationer. Mitt mål är att öka deltagandet på arbetsmarknaden genom en balanserad samordning av den offentliga sektorns och företagens insatser, i synnerhet för långtidsarbetslösa.


- Social rättvisa


Mitt arbete kommer att fokusera på att ge människor tilltro till framtiden och att uppmuntra dem att utvecklas genom att utnyttja den fulla potentialen i EU:s arbetsmarknad. Social trygghet är därför en viktig investering i vår välfärd. EU behöver fungerande sociala trygghetssystem. Att befolkningen blir allt äldre sätter samtidigt stort tryck både på äldre människor och på de sociala trygghetssystemen. De medlemsländer som har de effektivaste sociala systemen är bland de mest framgångrika och konkurrenskraftiga ekonomierna. Att främja åtgärder som stöder utsatta grupper och bekämpa social utestängning och fattigdom kommer också att stå högt upp på min dagordning. Eftersom detta är ett område där subsidiaritetsprincipen spelar en viktig roll kommer jag att arbeta nära tillsammans med arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna för att samordna åtgärder och kombinera våra insatser för att främja social rättvisa i EU.


Jag kan inte uppnå dessa mål på egen hand. Jag behöver samarbeta både inom kommissionen med övriga kommissionärer, och utanför kommissionen med medlemsstaterna, arbetsmarknadens partner på både europeisk och nationell nivå, det civila samhället och övriga berörda parter. Europaparlamentet, som ger oss vår demokratiska legitimitet, kommer självklart att vara en viktig samarbetspartner.


(Öppenhet och Europaparlamentets deltagande i kommittéförfaranden)


Jag kommer att sträva efter att alla relevanta utskott får fullständig information om alla viktiga utvecklingar samtidigt som rådet. När det gäller de frågor som faller under mitt ansvarsområde försäkrar jag att kommissionens befintliga åtaganden enligt den gemensamma överenskommelsen om delegerade akter och ramavtalet kommer att respekteras till fullo.  Detta gäller särskilt åtagandet att genomföra lämpliga och öppna samråd på expertnivå vid utarbetandet av delegerade akter och att se till att Europaparlamentet och medlemsstaterna får all relevant information. Det innebär också ett fullständigt iakttagande av bestämmelserna i ramavtalet med avseende på parlamentets deltagande i expertgruppsmöten, vilket bör underlätta kontrollen främst av delegerade akter där parlamentet har rätt till efterhandskontroll.


4. Lagstiftningsinitiativ och initiativ som inte avser lagstiftning:


Vilka specifika lagstiftningsinitiativ och initiativ som inte avser lagstiftning tänker du att lägga fram, och hur ser tidsplanen ut för dessa?


Jag vill på ett väsentligt sätt bidra till översynen av Europa 2020-strategin. Vi måste gå från krishantering till en verklig långsiktig strategi för hållbar utveckling. Samtidigt som 26 miljoner människor är utan jobb har vissa medlemsstater mycket låga arbetslöshetssiffror och börjar se brist på arbetskraft till följd av den åldrande befolkningen. Även i länder med hög arbetslöshet är det svårt att rekrytera inom vissa branscher. Detta tyder på att EU:s arbetsmarknad inte fungerar som den ska. Ett av mina huvudmål kommer att vara att använda alla politiska, rättsliga och finansiella instrument inom mitt ansvarsområde för att skapa nya incitament för att vi ska kunna uppnå de mål som sattes upp inom ramen för Europa 2020-strategin 2010 och som jag tror är mycket viktiga för att vi ska kunna ta oss ur krisen.


Jag kommer att bidra aktivt till att åter bringa balans i, strömlinjeforma och stärka den europeiska planeringsterminen och i synnerhet se till att lämplig vikt fästs vid sysselsättning och socialpolitik. Jag kommer även att ägna särskild uppmärksamhet åt behovet av att öka de berörda partneras delaktighet i den ekonomiska styrningen.


För att den ekonomiska och monetära unionen ska fungera smidigt anser jag att det behövs större konvergens i euroländernas arbetsmarknadspolitik. Detta innebär även att utarbeta sociala konsekvensbedömningar för eventuella framtida program för villkorat stabilitetsstöd för euroländer som befinner sig i svårigheter.


Precis som Jean-Claude Juncker påpekade har den fria rörligheten för arbetstagare alltid varit en av den inre marknadens huvudpelare och innebär stora möjligheter för ekonomin. Studier visar att fri rörlighet bidrar till att minska bristen på arbetskraft och även har en positiv inverkan på BNP. Arbetstagarnas aktuella rörlighetsflöden och avsikter till rörlighet bekräftar enligt studier att det finns en stor outnyttjad rörlighetspotential i EU. Jag kommer därför att lägga fram förslag för modernisering och reformering av Eures-plattformen för att genom rörlighet främja sysselsättningen och matchningen mellan utbud och efterfrågan.


Tillsammans med berörda parter kommer jag att ta fram effektiva verktyg för att man ska kunna erkänna kvalifikationer och förutse kompetensbehovet, i synnerhet inom sektorer där det finns stor potential till jobbskapande (den gröna ekonomin, IKT, vårdsektorn). Jag tänker även mobilisera alla våra politiska, rättsliga och finansiella instrument inom mitt ansvarsområde för ett ge ny stimulans åt kommissionens åtgärder på området för yrkes- och vuxenutbildning, med utgångspunkt i de första erfarenheterna av varvad teoretisk och praktisk utbildning från alliansen för lärlingsutbildning.


Som kommissionär med ansvar för arbetskraftens rörlighet kommer jag självklart att samarbeta med de nationella myndigheterna för att se till att de befintliga reglerna tolkas och genomförs korrekt, och även hjälpa dem att bekämpa missbruk eller bedrägeri. Därför kommer jag att stödja det effektiva genomförandet och tillämpningen av genomförandedirektivet om utstationering av arbetstagare och inleda en riktad översyn av direktivet för att se till att det inte förekommer någon social dumpning i EU.


Jag tänker även fortsätta kommissionens arbete med att förbättra arbetstagarnas hälsa och säkerhet i EU och minska de arbetsrelaterade hälsoproblemen. En omfattande efterhandsbedömning av 24 direktiv håller på att genomföras och resultaten bör vara tillgängliga vid slutet av 2015. På grundval av resultaten från denna bedömning kommer jag då att besluta om vad som behöver göras ytterligare.


Efter två misslyckade försök av våra medlagstiftare att se över arbetstidsdirektivet, håller kommissionen på att genomföra en noggrann konsekvensbedömning som bör vara klar under första häften av 2015. På grundval av de lärdomar som dragits under de misslyckade förhandlingarna kommer jag att sträva efter samförstånd bland medlagstiftarna men även aktiv medverkan av arbetsmarknadens parter för att anpassa EU:s regler till nya arbetsmönster och behov.


Till sist tänker jag föreslå en översyn som omfattar arbetsmarknadens parter i EU och alla nationella ledare för arbetsgivarorganisationer och fackföreningar, i syfte att ge nytt liv åt den sociala dialogen i EU. Översynen kommer att ge oss möjligheten att förbättra användningen av den befintliga sociala dialogen och fundera på hur arbetsmarknadens parter kan få större delaktighet i europeiska planeringsterminen på europeisk och nationell nivå.


Som kommissionär är jag fast besluten skapa ett närmare samband mellan de politiska prioriteringarna, främst de landsspecifika rekommendationerna, och de ekonomiska resurser som finns tillgängliga för investeringar i människor på nationell och europeisk nivå, såsom Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, EU:s program för sysselsättning och social innovation och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Jag kommer att arbeta för att göra de här programmen och synergierna med nationella finansiella instrument så effektiva som möjligt, bland annat genom offentlig-privata partnerskap, i syfte att stödja social innovation, främja yrkesutbildning och livslångt ärande och förstärka synergierna med andra EU-program.


För att få konkreta resultat kommer jag även att stödja sådana initiativ av mina kolleger som syftar till att hjälpa företag att skapa arbetstillfällen, bland annat initiativ rörande den rättsliga ramen för att företag ska återfå förtroendet och investera, skattesystem, den offentliga förvaltningens kvalitet och den digitala inre marknaden.


5. Åsikter i specifika frågor:


Hur ställer du dig till följande frågor:


I. Sysselsättningspolitik


- Arbetslösheten i EU, särskilt ungdomsarbetslösheten, med beaktande av utmaningarna med en åldrande befolkning och skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan människor med respektive utan funktionsnedsättningar.


- Matchning av kompetens och arbetskraft.


Som redan nämnts är arbetslösheten en av de största utmaningarna för den nya kommissionen och för mig i synnerhet. Vi måste hitta rätt balans mellan arbetsmarknadsåtgärderna på utbuds- och på efterfrågesidan. Efterfrågan på arbetskraft tenderar att vara låg i tider av lågkonjunktur som en följd av osäkerhet, låg tilltro och låg samlad efterfrågan. De politiska åtgärderna bör därför främst fokusera på att skapa fördelaktiga villkor för rekrytering. Genomförandet av de åtgärder som redan vidtagits med ungdomsgarantin bör påskyndas, och deras tillämpningsområde bör utökas successivt. Min främsta prioritet kommer att vara genomförandet av detta initiativ men jag kommer självklart även att lägga fram ytterligare förslag för att underlätta ungdomars övergång från utbildning till arbete, till exempel genom att stödja entreprenörskap för ungdomar eller praktikutbildning över gränserna.


Strukturella flaskhalsar på de nationella arbetsmarknaderna bör åtgärdas. Reformerna bör vara inriktade på att göra arbetsmarknaderna mer dynamiska och inkluderande. Detta innebär att man måste motverka segmenteringen av arbetsmarknaden, i synnerhet vad gäller skillnader i anställningsavtal, och modernisera systemen för social trygghet genom att erbjuda tillräckligt skydd och samtidigt ge de rätta incitamenten för jobbsökande, främja investering i aktiva arbetsmarknadsåtgärder och livslångt lärande samt underlätta integrationen av äldre arbetstagare.


Kommissionen åtog sig 2011 att ratificera konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I den europeiska handikappstrategin 2010–2020 fastställs åtgärder för att detta åtagande ska kunna fullgöras. Jag kommer att arbeta med att utvärdera framstegen och fundera på vilket som är det bästa sättet att skapa ett Europa fritt från hinder för personer med funktionsnedsättning.


Europa står inför stora drivkrafter för förändring – globalisering, klimatförändring, digital innovation – som driver på konkurrensen om talanger och färdigheter. Samtidigt visar den stora ökningen av den strukturella arbetslösheten i EU att det råder en bristande matchning mellan arbetskraftens färdigheter och arbetsmarknadens behov. Bristen på färdigheter inom vissa sektorer såsom IKT, vård och ingenjörssektorn i många medlemsstater bör prioriteras. På samma sätt måste vi ta itu med den geografiska obalansen som framgår av skillnaderna mellan jobberbjudanden och arbetslöshetssiffrorna i medlemsstaterna, främst genom att förbättra rörligheten på den inre marknaden.


II. Socialpolitik och styrning


- Den sociala integrationen av de mest utsatta grupperna och den ökade fattigdomen i EU.


- Löneskillnaderna mellan män och kvinnor.


- Den sociala dimensionen och Europaparlamentets roll i förhållande till den ekonomiska styrningsprocessen.


- Arbetsmarknadsparternas självständighet i förhållande till den ekonomiska styrningen och trojkans arbete.


Under krisen vidtogs åtgärder utan motstycke. De var visserligen nödvändiga men hade allvarliga sociala konsekvenser. Vi måste nu ta en närmare titt på dessa sociala konsekvenser inom ramen för den europeiska planeringsterminen och översynen av Europa 2020-strategin. Jag kommer att bidra till projektet för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen, och samtidigt alltid ha den sociala dimensionen i åtanke.


Att ta bättre tillvara på kvinnors förmågor och färdigheter på arbetsmarknaden spelar en avgörande roll för att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Det är även viktigt för kvinnors framtida pensionsrättigheter. Sysselsättningspolitiken måste uppmärksamma detta, i synnerhet när det gäller att öka kvinnors deltagande i ekonomin. Jag kommer att genom europeiska planeringsterminen förbättra övervakningen av medlemsstaternas resultat i fråga om möjligheterna för både män och kvinnor att delta på arbetsmarknaden, och föreslå rekommendationer där så är nödvändigt. Jag kommer även att arbeta för att övervaka de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att förbättra lönetransparensen.


Som Jean-Claude Juncker har påpekat ska dialogen med parlamentet vara politisk och inte teknokratisk. Jag försäkrar därför att tillbörlig hänsyn kommer att tas till de åsikter som framförs av parlamentet i samband med europeiska planeringsterminen, under den parlamentariska veckan och rent allmänt i fråga om ekonomisk styrning. Om jag blir utnämnd till kommissionsledamot kommer jag att hjälpa vice ordförande för euron och den sociala dialogen i arbetet med att strömlinjeforma och stärka den europeiska planeringsterminen för ekonomisk samordning. Den europeiska planeringsterminen bör vara drivkraften för moderniseringen av arbetsmarknaderna och de sociala trygghetssystemen.


Jean-Claude Juncker sa att han vill vara ordförande för den sociala dialogen. Jag stöder detta fullt ut. Viktiga reformer för att förbättra arbetsmarknadens funktion och främja sysselsättningen kan endast ge resultat och vara hållbara om de förstås och stöds av befolkningen. Jag är övertygad om att den sociala dialogen har en avgörande betydelse för att öka egenansvaret för anpassnings- och reformstrategin i programländerna. Därför är jag fast besluten att se till att arbetsmarknadens parter blir mer delaktiga i utformningen av en effektiv lösning på programländernas problem. Som Jean-Claude Juncker har fastställt bör utarbetandet av de sociala konsekvensbedömningarna i framtiden vara en del av eventuella framtida program för villkorat stabilitetsstöd för euroländerna, vid sidan av finanspolitiska hållbarhetsbedömningar. Detta ska säkerställa att tillräckligt stor vikt fästs vid bedömningen av de sannolika ekonomiska men även sociala konsekvenserna av föreslagna programåtgärder på ett integrerat sätt.


III Arbetsförhållanden:


- Förstärkning av arbetstagarnas rättigheter och arbetsvillkor och skydd av arbetstagarna mot otillbörliga metoder.


- Falskt egenföretagande.


- En gynnsam miljö för företag att skapa arbetstillfällen, inklusive entreprenörskap.


- Översynen av arbetstidsdirektivet, med beaktande av bland annat arbetstidens inverkan på hälsan.


- Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar (2012/2061(INI)).


I den rådande situationen verkar det vara ännu viktigare att bevara och förbättra sysselsättningens kvalitet och skapa hållbara jobb för att skapa tillväxt för alla, samtidigt som målet om högt deltagande på arbetsmarknaden uppnås. Det finns redan en stor mängd EU-lagstiftning som erbjuder skydd för arbetstagare. Vi bör se över dessa lagar för att se till att de är effektiva och att de samtidigt inte är för omständiga eller har negativa konsekvenser på konkurrenskraften i vår ekonomi. Det är därför EU-lagstiftning i vissa fall är nödvändig medan icke-bindande lagar lämpar sig bättre i andra fall. Respekten av proportionalitetsprincipen och en väl fungerade inre marknad kommer att vara viktiga förutsättningar för att vi ska kunna säkerställa att man endast genomför de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå dessa mål.


Mer allmänt tänker jag diskutera frågan om atypiska anställningsformer och sysselsättningens kvalitet med medlemsstaterna, för att se om det har förekommit eventuellt missbruk. Jag kommer även att sträva efter att avlägsna rättsliga hinder för jobbskapande genom att skapa en mer gynnsam miljö för företagande och utvecklingen av små och medelstora företag, som utgör ryggraden för jobbskapande inom EU. I detta sammanhang kommer kommissionen att fästa särskild vikt vid synpunkter från arbetsmarknadens parter, särskilt resultaten av de aktuella förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå om en gemensam analys av utmaningarna på arbetsmarknaden.


Jag anser även att samarbetet mellan medlemsstaterna är av yttersta vikt för att man på ett mer effektivt sätt ska kunna bekämpa missbruk. Det är därför som särskilt jag – och jag hoppas även parlamentet – stöder det förslag som kommissionen nyligen lagt fram om att skapa en EU-plattform för att bekämpa svartarbete och stärka samarbetet mellan medlemsstaternas olika tillsynsmyndigheter. Dessa kollektiva insatser bör även omfatta bekämpningen av olika former av falskdeklarerat arbete, såsom falskt egenföretagande.


Vad gäller planering och hantering av omstruktureringar är det viktigt att vi noggrant övervakar genomförandet av den kvalitetsram som föreslagits av kommissionen. Denna måste ses över 2016. Man måste även undersöka möjligheten till att konsoliderna de tre befintliga direktiven om information till och samråd med arbetstagare.


IV Fri rörlighet


- Fri rörlighet och socialförsäkringsrättigheter.


- Social dumpning.


- Förhållandet mellan grundläggande arbetstagarrättigheter och ekonomiska friheter på den globala marknaden.


Fördragets förbud mot alla typer av diskriminering på grund av nationalitet gäller självklart även fullt ut för den fria rörligheten för arbetstagare. EU:s aktuella socialförsäkringsregler föreskriver att rörliga EU-medborgare inte ska förlora sitt socialförsäkringsskydd när de flyttar till ett annat EU-land. Eventuella ändringar av dessa regler bör därför utvärderas noggrant mot bakgrund av detta krav i fördraget, baserat på tillförlitliga uppgifter och siffror samt med beaktande av konsekvenserna för alla berörda parter. Jag är öppen för att diskutera alla frågor som medlemsstaterna kan tänkas ha om detta. Jag kommer att hjälpa dem att genomföra och samordna lämpliga åtgärder för att bekämpa bedrägeri och missbruk. Den fria rörligheten är dock fortfarande en av huvudpelarna för den inre marknaden.


Vad gäller kampen mot social dumpning kommer den nya kommissionens första steg att vara att aktivt stödja det effektiva införlivandet och tillämpningen av det nya genomförandedirektivet om utstationering av arbetstagare. Det är viktigt att detta nya instrument ger konkreta resultat under de närmaste åren. Samtidigt kommer jag att inleda en riktad översyn, som tar hänsyn till de särskilda villkor som gäller för utstationering och till utstationeringens roll inom den inre markanden och de framsteg som gjorts vad gäller att effektivt bekämpa missbruk och bedrägeri på grundval av bestämmelserna i det nya utstationeringsdirektivet.


V. Genomförande av lagstiftning


- Genomförandet av EU:s lagstiftning på EMPL-utskottets behörighetsområden genom sekundärlagstiftning (genomförandeakter och delegerade akter) och genom medlemsstaterna.


Jag kommer att noggrant övervaka att EU:s lagstiftning på området för sysselsättning och socialpolitik genomförs korrekt. Det innebär att noga följa införlivandet och genomförandet av befintliga direktiv, ge stöd och vägledning för att direktiven ska kunna genomföras korrekt och vid behov vidta rättsliga åtgärder mot medlemsstaterna. Vid behov kan jag i god tid förse Europaparlamentet med information.