Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

NOT FOUND !Elżbieta Bieńkowska

Utfrågning

 

Elżbieta Bieńkowska

Portfölj: Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag
 
Dag 4 , torsdag 2 oktober 2014 - 13:30 , Bryssel  
 
Frågor och svar
 
1. Allmän kompetens, engagemang för EU och personlig oavhängighet

Vilka av dina personliga kvalifikationer och erfarenheter är särskilt viktiga för uppdraget som kommissionsledamot och främjandet av det europeiska allmänintresset, särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad sporrar dig? Hur kommer du att bidra till att driva kommissionens strategiska agenda?


På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom kommissionen ifrågasätts?


Under mitt yrkesliv har jag beslutsamt ägnat mig åt att stödja och utveckla den europeiska integrationen. Jag medverkade i den lokala tillämpningen av EU:s Phare-program. Som minister för regional utveckling fick jag ökade erfarenheter av att hantera EU:s politiska insatser, särskilt EU:s strukturfonder. Jag är besluten att i mitt kommande uppdrag som kommissionär för inre marknad, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag knyta nära band med Europaparlamentet så att vi kan bygga ett partnerskap som leder till påtagliga fördelar för medborgarna.


Områdena inre marknad, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag var grunden i mitt dagliga arbete, eftersom strukturfonderna bidrar till att utveckla den inre marknaden och stärka industrins och småföretagens konkurrenskraft. Som minister och biträdande minister har jag haft möjlighet att arbeta med flera centrala sektorer i ekonomin, bl.a. transporter, bygg och sjöfart, som jag hade direkt ansvar för.


Vi måste stärka den ekonomiska återhämtningen och bygga ett EU som skapar tillväxt och sysselsättning för medborgarna. Det ska bli mitt övergripande mål på ett område som är så vitt och betydelsefullt som inre marknad, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag och som har en så stor betydelse i dagens socioekonomiska sammanhang.


Jag är helt medveten om min nya roll och det ansvar som hör till i fråga om oberoende, inte minst i förhållande till mina tidigare uppdrag. I egenskap av kommissionär åtar jag mig att fullständigt följa åliggandena i artikel 17.3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 245 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tillsammans med uppförandekodexen för kommissionärer med de garantier för oberoende och etiska principer som kommissionärerna har att följa. För att säkerställa kommissionens oberoende åtar jag mig också att inte ta emot instruktioner från någon regering, någon annan institution eller något annat organ och agera för att främja det europeiska allmänintresset. Jag kommer att avhålla mig från alla åtgärder som är oförenliga med mina plikter och fullgörandet av mina uppdrag. Under min ämbetstid kommer jag inte att bedriva någon annan avlönad eller oavlönad verksamhet. Jag har fyllt i min förklaring om ekonomiska intressen, som har offentliggjorts, och jag kommer att uppdatera förklaringen om något ändras.


Jag ställer mig helt bakom vårt åtagande om insyn som Jean-Claude Juncker lagt fram i sina politiska riktlinjer. Jag åtar mig att offentliggöra alla mina kontakter och möten med yrkesmässiga organisationer eller egenföretagare om alla frågor som rör EU:s beslutsprocess och genomförandet av den.

 
 
2. Förvaltning av ansvarsområdet och samarbete med Europaparlamentet

Hur skulle du uppfatta din uppgift som ledamot av kommissionskollegiet? På vilket sätt skulle du betrakta dig själv som ansvarig och redovisningsskyldig inför Europaparlamentet för ditt och dina avdelningars handlande?


Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad öppenhet, ökat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om lagstiftningsinitiativ? Är du beredd att förse både parlamentet och rådet med samma uppgifter och handlingar när det gäller planerade initiativ och pågående förfaranden?


Som ledamot av kommissionen kommer jag att ställa mig helt bakom kollegialitetsprincipen, och jag avser att arbeta i nära och fullständigt samarbete med de vice ordförandena och de andra kommissionsledamöterna under ordförandens ledning. För mina avdelningars verksamhet åtar jag mig det politiska ansvaret på mina ansvarsområden, utan att det påverkar kollegialitetsprincipen. Förhållandet mellan mitt kansli, mina avdelningar och mig själv ska bygga på lojalitet, förtroende, öppenhet och ett dubbelriktat flöde av information och hjälp.


Jag är helt och fullt medveten om mitt ansvar gentemot parlamentet. Jag åtar mig därför att regelbundet och fullständigt redovisa mitt arbete inför parlamentet, så att det kan utöva sin demokratiska kontrollmakt på ett verkningsfullt sätt. Jag står helt bakom den tillträdande ordförandens avsikt att förstärka det särskilda förhållandet mellan Europaparlamentet och kommissionen.


Det interinstitutionella samarbetet är avgörande för att säkerställa ett effektivt, legitimt och välfungerande beslutsfattande i EU. Samarbetet bör vila på tre ben: öppenhet, förtroende och samarbetsvilja. I det syftet åtar jag mig att fullständigt iaktta ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen.


Beträffande uppföljningen av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål kommer jag att följa ramavtalet och på mitt ansvarsområde se till att kommissionen svarar på parlamentets resolutioner eller önskemål i enlighet med artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inom tre månader efter att de antas. Här ställer jag mig också fullständigt bakom Jean-Claude Junckers åtagande att hans kommission ska vara särskilt lyhörd för initiativbetänkanden om lagstiftning.


Jag kommer att se till att parlamentet informeras fullständigt och samtidigt med rådet om alla juridiska och politiska initiativ som ingår i mitt ansvarsområde, så att parlamentet verkligen kan utöva sin demokratiska kontrollmakt, och jag kommer att göra allt som står i min makt för att sörja för öppenhet och ett korrekt informationsflöde.


Parlamentets möten i utskott och plenum och alla andra verksamheter vid parlamentet är förträffliga tillfällen att bygga upp och stärka den politiska dialogen mellan våra två institutioner. Om min utnämning bekräftas avser jag att ta vara på detta tillfälle ända från början av och under hela mitt förordnande. Jag anser att ett nära samarbete mellan ledamöterna av Europaparlamentet och kommissionen är en förutsättning för ett öppet, rättvist interinstitutionellt samarbete och en konstruktiv politisk dialog.

 
 
Frågor från utskottet för industrifrågor, forskning och energi

3. Prioriteringar


Vilka kommer dina huvudsakliga prioriteringar att vara inom ditt föreslagna ansvarsområde, där tonvikten ligger på sysselsättning, tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling? Hur ser din tidsplan ut för att uppnå dessa prioriteringar? Vilka specifika lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinitiativ tänker du lägga fram, och vilken är tidsplanen för dessa?


Den tillträdande ordföranden Jean-Claude Juncker har uttryckt det tydligt: att stärka EU:s konkurrenskraft och stimulera sysselsättning, tillväxt och investeringar är kommissionens högsta prioritet. Min strävan och mitt övergripande mål är att ta vara på potentialen hos de olika politikområdena under mitt ansvar för att stärka realekonomin och göra den till ett konkurrenskraftigt tillväxtlokomotiv till förmån för européerna. Just nu ser jag fyra prioriteringar som jag vill koncentrera mig på, om jag bekräftas som kommissionär.


1) Att fördjupa den inre marknaden får hög prioritet under mitt förordnande. Det är inte bara en av EU:s hörnstenar utan också dess viktigaste drivkraft för tillväxt och konkurrenskraft. Jag vill ha en inre marknad som är rättvis, som stöder handel, investeringar och produktivitet och som främjar valfrihet, och på så sätt skapar nya möjlighetet för både allmänhet och näringsliv.


Det som den inre marknaden har uppnått sätts nu i fråga på grund av den rådande ekonomiska krisen. Vi måste därför möta utmaningen: inte bara bevara den inre marknaden utan stärka den. För att göra det måste vi förklara för EU:s folk vilken nytta de har av den inre marknaden, och vi måste också ta itu med några av dess misslyckanden (t.ex. kvarstående hinder, överreglering och subsidiaritetsproblem).


Den inre marknaden måste fungera som en plattform för ytterligare integration och konvergens i alla 28 medlemsstaterna. Samtidigt måste vi hela tiden sträva efter att se till att reglerna för den inre marknaden förblir möjliggörande och framtidssäkra grunder för privata och allmänna initiativ. Bättre lagstiftning kräver att man sätter upp prioriteringar, minskar krånglet och den administrativa bördan och samarbetar med medlemsstaterna kring genomförandet av befintliga regler.


I samarbete med Europaparlamentet, medlemsstaterna och de berörda parterna vill jag föreslå en förnyad strategi för den inre marknaden, med prioriteringar för lagstiftning och andra åtgärder med utgångspunkt i en ingående ekonomisk analys. Jag anser att en sådan strategi särskilt bör inriktas på branscher och områden som har störst ekonomisk potential eller kan skapa tydlig nytta för konsumenter och företag.


Den ekonomiska verksamheten kännetecknas i allt högre grad av gränsöverskridande värdekedjor, med en kombination av varu- och tjänstehandel, en fördelning över flera medlemsstater och förgreningar in på världsmarknaderna. Jag anser att vi inte bör betrakta tjänster eller varor isolerat utan som byggstenar i en mer konkurrensduglig europeisk ekonomi. Jag tänker i min verksamhet satsa på att göra det möjligt för våra företag att dra nytta av verkligt integrerade EU-marknader, med beaktande av de nära förbindelserna mellan tillverkningsindustri och tjänstesektor och behovet att skapa en tillväxt- och innovationsvänlig företagsmiljö, något som även omfattar rätt förutsättningar för immaterialrätten att ge incitament till och skydda kreativitet och innovation. Samtidigt måste man ta hänsyn till de sociala behoven i denna process.


2) Min andra prioritering blir att stärka EU:s industribas. EU kan inte frodas utan industri, och vi måste därför bevara och stärka vår industribas. Min strävan är att arbeta ihärdigt för att nå kommissionens mål om att få industrins andel av BNP i EU tillbaka upp till 20 % senast 2020, jämfört med mindre än 16 % nu.


Att stärka industrins konkurrenskraft kan inte ske genom en enda åtgärd på ett enda område. Det blir i stället resultaten av en kraftsamling av alla våra insatser och initiativ mot detta mål, både på EU-nivå och nationell nivå, på en rad områden, från energi- och klimatpolitik, konkurrenspolitik, handelspolitik, sysselsättningspolitik, regionalpolitik och innovation. Det är därför oerhört viktigt att verkligen inarbeta konkurrenskraftsperspektivet i all EU-politik. Ett partnerskap behövs också mellan kommissionen och medlemsstaterna, även på regional och lokal nivå. Av egen erfarenhet kan jag säga att det finns en enorm potential i att utnyttja EU:s struktur- och investeringsfonder till stöd för en industriell pånyttfödelse, särskilt genom att utgå från strategier för smart specialisering.


Tidigt under mandatet tänker jag utarbeta en rad åtgärder för att anpassa EU:s industri till en globaliserad ekonomi och till förändringar inom teknik, befolkning och miljö. Den kan inriktas på fyra områden: 1) industrins tillgång till viktiga resurser, bl.a. finansiering, råvaror, energi till rimligt pris och utbildad arbetskraft, 2) marknadstillträde, 3) investeringar i ny teknik samt 4) företagsmiljön.


Tillverkningssektorn består av en rad strategiska sektorer med högvärdiga arbetstillfällen, bl.a. bilindustri, flygindustri, maskinteknik, byggsektor, kemiindustri, kosmetika, medicintekniska produkter samt läkemedel. Deras starka band till tjänstesektorn och deras betydelsefulla bidrag till innovation och export gör tillverkningsindustrin till en central drivkraft för tillväxt och investeringar och en central aktör i omställningen av EU:s ekonomi till framtidens hållbar och konkurrenskraftiga näringsliv. Jag kommer att sträva efter att se till att det råder rätt förutsättningar för att EU ska kunna bevara sin världsledande ställning på dessa områden, med utgångspunkt i en strukturerad dialog med de berörda parterna. Bland annat måste vi se till att reglerna förblir ändamålsenliga i ett konkurrenspolitiskt och inremarknadspolitiskt perspektiv, och samtidigt hålla en hög nivå på skyddet av människors säkerhet, miljö och konsumentskydd.


Jag kommer också att uppmärksamma lovande branscher som konsumentvaror. Jag kommer att svara för genomförandet av kommissionens del av Europeiska rådets slutsatser om försvarsindustrin och kommissionens färdplan för den sektorn. Försvarssektorn har stor strategisk betydelse för den europeiska säkerheten och har mycket att vinna på ett starkare samarbete mellan medlemsstaterna och öppnare marknader i EU.


För en stärkt konkurrenskraft i EU-industrin krävs rätt förutsättningar för innovation. Vi måste skapa ett innovationsvänligt klimat där idéer skyddas ända från uppkomsten till marknaden. Jag kommer att använda en rad verktyg såsom immateriella rättigheter (patent, varumärken, mönster, geografiska beteckningar och företagshemligheter) och kontroll av efterlevnaden, och stödja spridning av innovation och teknik genom politiken för finansiering och offentlig upphandling. Tillsammans med kommissionären för forskning, vetenskap och innovation vill jag utnyttja programmet Horisont 2020 och andra EU-instrument för att understödja industriell innovation nära marknaden och viktig möjliggörande teknik.


Min tredje prioritering blir att verka för ett tillväxt- och innovationsvänligt företagsklimat i EU, med stöd för entreprenörskap och små och medelstora företag. Jag ser fram emot översynen av strategin Europa 2020 för tillväxt och sysselsättning. Jag anser att vi behöver en nytändning för företagarkulturen i EU och att vi behöver ta vara på potentialen i de små och medelstora företagen, som är vår ekonomis ryggrad. På detta område avser jag att ordentligt genomföra handlingsplanen för företagande 2020 och förnya visionen för en småföretagsakt för Europa. Närmare bestämt vill jag att alla medlemsstater åtar sig att genomföra långtgående regelförenklingar för småföretagen. Jag tänker vidare ta vara på potentialen i programmet Erasmus för unga företagare. Även om den finansiella stabiliteten har återvänt är det fortfarande svårt att få banklån, särskilt för små och medelstora företag. I samarbete med Europeiska investeringsbanken behöver vi underlätta tillgången till alternativa finansieringskällor, så att företagen kan göra nödvändiga investeringar, genom att stärka den europeiska riskkapitalmarknaden, Fram till 2020 förväntas dessutom programmet för konkurrenskraft och små och medelstora företag uppbåda 14–21 miljarder euro i lånegarantier och över 3 miljarder euro i form av riskkapital.


En fjärde prioritering för både industrin och de små och medelstora företagen är den inre marknadens relation till omvärlden och tillträde till marknader utanför EU. Jag vill samarbeta nära med min kollega med ansvar för handel för att se till att handelspolitiken verkar för lika spelregler på världsmarknaden och bidrar till en stärkt europeisk industribas.


Detta kräver också avsevärda framsteg inom regelkonvergens, inte minst inom frihandelsavtalet med USA. Jag betraktar ekonomisk diplomati som något högst nödvändigt, för att säkerställa tillgången till kritiska insatsvaror för EU:s industri, särskilt kritiska råvaror, och för att skapa affärsmöjligheter för de europeiska företagen, särskilt de små och medelstora. Jag vill verka för en integrerad EU-strategi för de små och medelstora företagens internationalisering, som tillför mervärde utöver nationell handelsfrämjande verksamhet.


Hur kommer du personligen att se till att lagstiftningsförslagen håller hög kvalitet, att det råder full insyn i lobbyverksamhet (som riktar sig till dig och dina tjänsteavdelningar) och att det genomförs konsekventa och välavvägda samråd med alla aktörer, samtidigt som hänsyn tas till behovet av omfattande konsekvensbedömningar?


Jag betraktar kontakter med de berörda parterna som en väsentlig del av smart lagstiftning och en förutsättning för lagförslag av hög kvalitet. EU-lagstiftningens syfte är att ge resultat för allmänhet och näringsliv. Jag vill noga överväga deras synpunkter och önskemål.


Under mitt förordnande kommer jag att sköta mina kontakter med lobbyister med fullständig öppenhet och be mina avdelningar att göra sammaledes, bl.a. genom att hela tiden använda öppenhetsregistret. Mina avdelningar och jag kommer att ha kontakter med alla intressenter, bl.a. företrädare för näringsliv, konsumenter, patienter, arbetstagare, ideella organisationer, forskare och expertgrupper. Jag kommer att se till att expertgruppernas sammansättning är balanserad och återspeglar de olika åsikter och intressen som berörs.


Jag kommer att be mina avdelningar att mer systematiskt underrätta intressenterna om alla kommande samråd, utvärderingar och konsekvensbedömningar, så att de kan förbereda sig och yttra sig. Inom mitt ansvarsområde kommer jag systematiskt att se till att tillräckligt underlag har samlats in genom samråd med intressenterna så att lagstiftningens följder för tillväxt, sysselsättning, innovation och konkurrenskraft kan bedömas helt i överensstämmelse med kommissionens kvalitetskrav på samråd.


Eftersom små och medelstora företag, konsumenter och intressenter utanför näringslivet ofta har det svårt att nå fram med sina åsikter till de politiska beslutsfattarna, vill jag finna alternativa sätt att se till att de är delaktiga. Jag kommer att arbeta tillsammans med medlemsstaterna och regionerna för att få till stånd bättre representation av små och medelstora företag i EU:s beslutsprocess. Exempelvis kommer åsikter från de små och medelstora företagen att stå i fokus för verksamheten i nätverket Enterprise Europe, som består av omkring 600 näringslivs-organisationer, och resurser och verksamheter kommer särskilt att ägnas åt en nytändning för de europeiska företagens delaktighet i EU:s politiska process.


Jag tänker utgå från direkta förbindelser med de nationella förvaltningarna och andra EU-organ, däribland Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, som kan samla in och vidarebefordra synpunkter från ett brett spektrum av intressenter.


Sist men inte minst ska det bli mig ett nöje att utföra ett av de uppdrag som Jean-Claude Juncker har gett oss: att regelbundet ta kontakt med medborgarna och berätta vad EU gör för dem.


4. Samarbete/kontroll


Hur kommer du, som kommissionsledamot med ansvar för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, att säkra samordningen med de vice ordförande vars team ditt politikområde tillhör och med övriga kommissionsledamöter i dina team, och hur kommer du att stärka samarbetet med utskottet för industrifrågor, forskning och energi? Framför allt, vilka åtgärder kommer du att vidta för att underlätta parlamentsutskottets kontroll av lagstiftnings- och icke-lagstiftningsförfaranden (däribland utarbetande av lagstiftningsakter, delegerade akter och genomförandeakter) och av deras genomförande? Hur tänker du se till att parlamentsutskottet hålls tillräckligt underrättat om alla internationella avtal inom ditt politikområde, med hänsyn till erfarenheten från förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar?


Ett brett spektrum av politikområden påverkar industri och små och medelstora företag. Som kommissionär med ansvar för inre marknad, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag anser jag mig ha en viktig uppgift att understödja vice ordföranden med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft med att verkligen inarbeta konkurrenskraftsperspektivet i alla politikområden. Jag kommer att ge honom stöd i att utforma och få till stånd det omfattande paketet för sysselsättning, tillväxt och investeringar som ska läggas fram inom de första tre månaderna av kommissionens mandatperiod.


Jag tänker också bidra till genomförandet av klimat- och energipaketet, i nära samarbete med vice ordföranden för energiunionen, för att se till att målet om övergång till en koldioxidsnål ekonomi stärker målet om återindustrialisering och vice versa, särskilt genom att stimulera energieffektivitet och industriella investeringar i koldioxidsnål teknik. Det har stor betydelse att dra i de här spakarna för att minska energiprisskillnaderna till våra största konkurrenter och bevara konkurrenskraften, särskilt för energiintensiva industrier, och samtidigt bygga upp en stark och långsiktig industribas för framtiden.


Jag anser att kunnandet inom mina avdelningar om inre marknad, industri, entreprenörskap, små och medelstora företag, bättre lagstiftning och modern offentlig förvaltning bör tas till vara under den europeiska planeringsterminen. Jag vill bidra till att fördjupa det landsspecifika kunnandet inom kommissionen och mina avdelningar, och kommer därför att hålla kontakt med ett större urval av nationella intressenter, i nära samarbete med vice ordföranden för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter.


Ekonomins digitala omvandling kommer att få enorma följder för hela näringsgrenar och för små och medelstora företag, för att inte tala om medborgare och konsumenter. Digital teknik omdanar i grunden det sätt som varor och tjänster tillhandahålls på, och de påverkar de industriella värdekedjorna i hela EU. Jag vill därför bidra i stor utsträckning till den verksamhet som vice ordföranden för den digitala inre marknaden och min kollega med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället bedriver. Jag vill främja digitalt företagande och stödja spridningen och användningen av digital teknik i industrin och i små och medelstora företag, särskilt inom avancerad tillverkning och i tjänstesektorn.


Den inre marknadens yttre dimension och tillträde till marknader utanför EU har stor betydelse för mig. I nära samarbete med handelskommissionären tänker jag främja affärsmöjligheter för företagen utanför EU och stärka vår industribas genom lika spelregler på världsmarknaden. Sist men inte minst kommer jag att prioritera bättre lagstiftning för att skapa ett tillväxtvänligt företagsklimat och bidra till att genomföra ett vittsyftande Refitprogram (programmet för lagstiftningens ändamålsenlighet) under ansvarig viceordförandes ledarskap.


Jag vill gärna närvara regelbundet vid mötena i ert utskott för att diskutera pågående eller kommande lagstiftningsinitiativ och tillämpningen av de befintliga reglerna. Jag står också till ert förfogande för kontakter och annan parlamentsverksamhet där min närvaro behövs. Jag är beredd att regelbundet informera er om läget i internationella förhandlingar inom mitt ansvarsområde. Förhandlingarna om frihandelsavtalet med USA har visat att mer insyn krävs. Jag är övertygad om att vi genom att knyta så starka band kommer att bli partner för att förverkliga industriella förändringar och skapa ett företagsvänligt klimat i EU.

 
 
Frågor från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

5. Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättningsskapande


Vad kommer du att göra för att bidra till att tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen på den inre marknaden ökar? Vilken övergripande strategi har du tänkt dig för att åstadkomma en balanserad utveckling av små och medelstora företag, som på ett konkret sätt kan gynna näringslivet, konsumenterna och arbetstagarna? Vad kommer du att göra för att företag, särskilt små och medelstora företag, ska få tillgång till och gynnas av den inre marknaden? Vilka konkreta åtgärder, som bygger på den inre marknadens nuvarande styrka vad gäller varor och tjänster, kommer du att vidta? Vilka tjänstesektorer kommer din verksamhet och politik att fokusera på och varför?


Som den tillträdande ordföranden Jean-Claude Juncker med rätta framhävt är den inre marknaden EU:s bästa sätt att skapa sysselsättning och tillväxt: vi måste bygga vidare på den inre marknadens starka sidor och ta vara på dess potential på alla sätt.


Vår förmåga att skapa en tillväxt- och innovationsvänlig företagsmiljö är en förutsättning för att nå dessa mål. Vi måste satsa på att minska krånglet, skapa nya möjligheter för företagen att vara innovativa och frodas och för konsumenterna att ta vara på den inre marknadens fördelar. Jag vill se en inre marknad som gynnar alla, oavsett om de är företagare, konsumenter eller arbetstagare. Jag kommer att bedriva detta arbete med ledning av följande principer:


– EU-reglering bör bara bli aktuell om den tillför ett mervärde.


– Vi bör koncentrera oss på de branscher och åtgärder som ger störst utslag.


– Våra insatser måste baseras på starkare ekonomisk evidens och kunskap om marknaderna i medlemsstaterna.


– Vi behöver verkningsfulla sätt att genomföra och följa upp våra politiska insatser i nära samarbete med medlemsstaterna.


– De reformer vi föreslår ska vara socialt ansvarsfulla.


I fråga om strategiska insatser ser jag följande insatsområden:


1) Mer integrerade tjänstemarknader för gränsöverskridande möjligheter


Min första prioritet i närtid är effektivt genomförande av tjänstedirektivet och korrekt genomförande av det uppdaterade direktivet om yrkeskvalifikationer. Tidigt i mandatperioden tänker jag lägga fram en rapport om kvarvarande hinder för en fullt fungerande inre tjänstemarknad. En omlagd strategi kan handla om sätt att övervinna kvarvarande hinder för tjänsteföretagen (ev. genom att förbättra tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande), att ytterligare förenkla förvaltningsförfarandena (enligt konceptet om en enda kontaktpunkt) och se till att konsumenterna kan hävda sin rätt bättre vid gränsöverskridande köp av tjänster.


I alla åtgärder vi vidtar för att ytterligare integrera tjänstemarknaderna måste vi inse att det kan uppstå sociala konskevenser, som måste hanteras på ett bra sätt. Samarbete mellan medlemsstaterna är viktigt för att undvika att gällande regler missbrukas, t.ex. direktivet om utstationering av arbetstagare.


Underlaget visar att den ekonomiska nyttan av lägre hinder på den inre tjänstemarknaden är särskilt stor i vissa sektorer. Företagstjänster och byggsektorn är två exempel. Även om tjänsterna i dessa två sektorer kan tillhandahållas i andra länder, är handelns omfattning och de gränsöverskridande investeringarna lägre än vad de kunde vara, så det finns betydande tillväxtpotential. Jag vill ta en ordentlig titt på de här sektorerna för att se vad som kan göras för att ta vara på den här potentialen.


Detaljhandeln har också stor ekonomisk betydelse (11 % av BNP i EU, 15 % av sysselsättningen i EU). Jag tror att det kan ha stor betydelse att förbättra den inre marknadens funktion på detta område för att stimulera de små och medelstora företagens lönsamhet och se till att leveranskedjorna mellan företagen är hållbara på lång sikt. Traditionella återförsäljare måste kunna dra nytta av de möjligheter som e-handeln skapar.


Jag tänker också verka för att se till att regleringen av företagstjänster i medlemsstaterna är ändamålsenlig. Jag kommer att ställa mig bakom medlemsstaternas satsningar på modernisering och strukturreformer genom den pågående inbördes granskningen (på grundval av direktivet om yrkeskvalifikationer).


2) Rättvis och öppen tillgång till offentlig upphandling


EU:s lagstiftning om tillväxtbefrämjande offentlig upphandling finns redan. Jag vill nu inrikta mig på att få det att fungera i praktiken, få den offentliga upphandlingen att fungera som den ska, och ge företagen, särskilt de små och medelstora, fullständig tillgång till dessa marknader i hela EU. Det finns alldeles för mycket inkrökthet, byråkrati och krångel, ibland till och med korruption, och överlag finns det för lite integration och för få möjligheter för EU:s företag. Jag kommer att i nära samarbete med medlemsstaterna verka för att modernisera upphandlingen, med inriktning på de viktigaste systemfrågorna och de mest relevanta sektorerna.


Jag vill också fortsätta med arbetet att öka tillträdet till upphandlingar i omvärlden: många av våra handelspartners upphandlingsmarknader är i praktiken stängda, medan våra är öppna.


3) En utvecklad immaterialrätt som incitament för innovation


Immaterialrätt är ett viktigt sätt att främja innovation och tillväxt. Av den totala ekonomiska aktiviteten i EU står de immaterialrättsintensiva branscherna för 40 %, och omkring 35 % av all sysselsättning i EU. Jag kommer att prioritera att det skapas rätt infrastruktur för immaterialrätt i näringslivet, så att innovation och investeringar uppmuntras och vårt näringsliv kan dra full nytta av sina uppfinningar.


Därför måste vi snabbt genomföra patentpaketet, och bli färdiga med den pågående reformen av det europeiska varumärket och förhandlingarna om förslaget om företagshemligheter.


4) Se till att den inre marknaden för varor fungerar ordentligt


Den inre marknaden för varor har varit pådrivande för den europeiska integrationen och har avsevärt bidragit till EU-medborgarnas välstånd. Även om mycket redan gjorts, måste kvarstående hinder för en helt fungerande inre marknad undanröjas, t.ex. genom ökat ömsesidigt erkännande och mer standardisering.


Jag kommer att överväga att förbättra tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande. En utvärdering pågår nu, och jag kommer att hålla Europaparlamentet underrättat om utvecklingen i detta viktiga avseende. Jag betraktar europeisk standardisering som en hörnsten i den inre marknaden och som ett kraftfullt verktyg för varu- och tjänstesektorer. Kommissionen genomför nu en oberoende översyn av standardiseringssystemet. Jag tänker överlämna en rapport om tillämpningen av standardiseringsförordningen till Europaparlamentet och rådet före slutet av 2015.


Jag anser att reglerna för produktsektorerna i allmänhet fungera väl i den befintliga inramningen, men att vi måste satsa mer på att informera om befintliga regler, genomdriva dem och förenkla reglerna mer. Bättre efterlevnad är något att prioritera. Vi kommer att föra en närmare dialog med näringslivet för att kartlägga tillkortakommanden i efterlevnaden. Jag kommer här också att överväga lagstiftning om produktlagstiftningens tillämpning, för att uppmuntra företagen att följa inremarknadsreglerna om produkter och minska bördan med rutinmässiga kontroller. Rationaliserade förvaltningsrättsliga påföljder för bristande efterlevnad bör vara ett led i vår strategi för att förbättra efterlevnaden av produktlagstiftningen.


Närmare bestämt tänker jag ställa mig fullständigt bakom ett snabbt antagande av den reviderade lagstiftningen om medicintekniska anordningar, som har stor betydelse för folkhälsa, innovation och konkurrenskraft.


En övergripande prioritering för alla dessa fyra områden kommer att vara att göra det möjligt för enskilda och företag, särskilt små och medelstora, att ta vara på fördelarna med den inre marknaden. Om jag bekräftas som kommissionär vill jag särskilt utforska nya sätt att bättre kommunicera den inre marknadens möjligheter till de små och medelstora företagen. Förutom en uppgradering av nätverket Enterprise Europe kommer jag att överväga att stärka rollen för kontaktpunkterna för produkter och bättre utnyttja de befintliga kommunikationskanalerna mellan kommissionen och medlemsstaterna.


Kommer du att stärka den roll som styrningen av den inre marknaden har inom den europeiska planeringsterminen? Hur kommer du rent konkret att gå vidare i denna riktning? Hur kommer du att fortsätta den politiska process som påbörjades i och med inremarknadsakten? Skulle du koppla genomförandet av inremarknadsakten till styrningen av den inre marknaden och den roll som den inre marknadens integration har inom den europeiska planeringsterminen?


Styrningen av den inre marknaden har dock alltid ingått i kommissionens bedömning av medlemsstaternas resultat, särskilt inom den europeiska planeringsterminen.


Nu när de mest akuta farorna är bakom oss bör den europeiska planeringsterminen inriktas mer på nationella reformer som på medellång och lång sikt stärker konkurrenskraften och återvinner den sysselsättning och tillväxt som gått förlorad de senaste åren. För att nå de målen har helt klart en bättre fungerande inre marknad i medlemsstaterna avsevärd potential: mer i en del medlemsstater än i andra. Den rapport om integrationen på den inre marknaden som ingår i den årliga tillväxtöversikten har på sistone visat att det krävs mer fokus på den inre marknaden, något som jag vill ha kvar och stärka.


I praktiken innebär detta att man i dialogen med medlemsstaterna om de nationella ekonomiska reformerna bör prioritera inremarknadsåtgärder, särskilt om åtgärderna bidrar till en mer konkurrenskraftig nationell marknad och en effektivare nationell förvaltning. Om vi exempelvis skulle förstärka de enhetliga kontaktpunkterna, öka insynen i och effektivisera den offentliga upphandlingen skulle det inte bara gynna företag från andra medlemsstater utan också lokala företag och i förlängningen skattebetalarna. Och där det är motiverat bör rekommendationer till åtgärder ingå i den europeiska planeringsterminen.


För att ge ytterligare underlag till den europeiska planeringsterminen behöver vi också ta fram tydliga indikatorer – som leder vidare till insatser – över hur den inre marknaden fungerar inom olika sektorer och medlemsstater. Den inre marknadens regleringssida och formella sida är redan väl redovisad i resultattavlan för den inre marknaden med fakta om införlivande, överträdelser och förvaltningskapacitet för gränsöverskridande samarbete och problemlösning. Detta behöver dock kompletteras med indikatorer om de ekonomiska förhållanden som inremarknadslagstiftningen leder till. En studie på uppdrag av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd visade nyligen att vi bör överväga att utveckla eller återanvända indikatorer som visar hur lätt eller svårt det är att göra affärer i en viss sektor eller medlemsstat. Jag är mycket intresserad av att utforska det här spåret för att tillhandahålla ett solitt underlag om den inre marknaden i den europeiska planeringsterminen.


Den inre marknaden är en av EU:s viktigaste landvinningar, och borde ge EU en konkurrensfördel. Det är en gemensam nyttighet för alla européer och påverkar nästan all ekonomisk och konsumentrelaterad politik. Men just därför att den är så vid finns det en risk att vi tappar orienteringen om vi inte bevarar fokus. Därför ställer jag mig bakom det övergripande förhållningssättet i inremarknadsakterna: att politiskt uppmärksamma det som är viktigt för företag och enskilda, se till att den inre marknaden är till för alla och att vara pragmatisk i valet av verktyg – lagstiftning är inte alltid det bästa sättet att styra den inre marknaden. Jag vill bedriva inremarknadspolitiken i denna anda.


Hur tänker du se till att tjänstedirektivet genomförs korrekt, fullt ut och på ett sätt som garanterar lika villkor för alla berörda aktörer?


Genomförandet av tjänstedirektivet var den avgående kommissionens stora tjänstepolitiska prioritering, eftersom direktivet skulle ha införlivats i slutet av 2009. Eftersom stor ekonomisk nytta fortfarande kan skapas, är ett effektivt genomförande av tjänstedirektivet fortfarande högprioriterat.


Vad gäller sådana nationella åtgärder som direktivet förbjuder kommer jag att intensifiera arbetet i den pågående nolltoleranskampanjen och beivra tydliga överträdelser av direktivet. Det kommer inte att råda någon tolerans för medlemsstater som agerar i strid mot direktivet. Överenskomna regler ska följas. Vad gäller sådana restriktioner som direktivet tillåter tänker jag fortsätta att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att se till att sådana hinder står i proportion till sina mål och inte onödigtvis hindrar den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden.


Genomförandet av tjänstedirektivet måste kompletteras med fördjupade reformer inom vissa sektorer, vilket ska tas upp i den strategi jag nämnde tidigare.


Hur kommer du att hjälpa till att göra det mesta av de möjligheter för smart tillväxt för alla, innovation, konkurrenskraft, hållbarhet och sysselsättning som uppstår genom nya förändringar i lagstiftningen om offentlig upphandling i Europa?


Eftersom den offentliga upphandlingen har en andel på 19 % av BNP är den helt enkelt för stor för att få driva vind för våg. Den är också direkt knuten till några av de viktigaste politiska frågor som vi behöver angripa: tillväxt och sysselsättning, budgetdisciplin, modernisering av den offentliga förvaltningen, innovation, EU-medborgarnas förtroende för myndigheterna samt grön tillväxt för alla.


Vi behöver öppna upphandlingsmarknader. Det betyder först en sann inre marknad med mindre lokalpatriotism i den offentliga upphandlingen, större öppenhet och rättvisade behandling av utländska näringsidkare. Jag kommer att arbeta med medlemsstaterna för att undanröja rutiner som leder till bristande insyn och orättvis behandling av utländska företag, med början i de mest problematiska sektorerna. Jag kommer också att samarbeta med konkurrenskommissionären för att se till att företagen också drar sitt strå till stacken. Vi bör inte låta företagen dela upp upphandlingsmarknaden i EU på ett konstlat sätt.


Marknaderna behöver vara öppna även i omvärlden. I och med att resten av världen har högre tillväxt än EU, får deras marknader inte förbli slutna för handel medan EU:s är öppna. Vi behöver färdigställa Kinas anslutning till Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling och nå vittsyftande överenskommelser i kapitlen om offentlig upphandling i förhandlingarna om frihandelsavtal med USA och Japan. Här tänker jag också verka för att nå en överenskommelse om den Internationella upphandlingsinstrumentet, som skulle göra det möjligt för oss att få tredjeländer med slutna marknader till förhandlingsbordet. Jag kommer att samarbeta nära med handelskommissionären i detta syfte.


Inför allvarliga säkerhetshot och en ansträngd budget har EU inte råd med ineffektiva försvarsutgifter och överlappningar. Jag tänker arbeta för att uppnå en väl fungerande inre försvarsmarknad som förenar öppenhet och konkurrens med ett legitimt säkerhetsskydd. Därför är det särskilt viktigt att se till att försvarsupphandlingsdirektivet tillämpas fullständigt och korrekt. Det är inte bara en fråga om inre marknaden utan en förutsättning för att bevara en konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri som till rimligt pris kan tillhandahålla den försvarskapacitet som medlemsstaterna behöver.


Vi ska kartlägga var den offentliga upphandlingen misslyckas och åtgärda misslyckandena. Det betyder mer professionella upphandlare, mindre slöseri, mindre byråkrati och krångel. En professionellare offentlig sektor är viktigt: vi behöver upphandlande myndigheter som agerar affärsmässigt och vet vilka varor och tjänster de ska köpa in. Det innebär också att den offentliga sektorn ska hinna ikapp e-revolutionen. Elektronisk upphandling har stora fördelar: den är billigare, snabbare, öppnare och tillgängligare. Jag kommer att enas med medlemsstaterna om långtgående nationella strategier för att göra den offentliga upphandlingen mer digital, professionell och strategisk så att den kan fungera som en katalysator för innovation i centrala sektorer av EU:s näringsliv. Det nyligen framlagda upphandlingspaketet har stor betydelse här. Jag tänker också samarbeta nära med mina kolleger med ansvar för ekonomi, finans, skatter och tullar och för regionalpolitik under samordning av vice ordföranden för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter för att se till att detta tas upp både inom den europeiska planeringsterminen och i samband med de europeiska struktur- och investeringsfonderna.


En effektivare offentlig upphandling kan också leda till större ansamling av efterfrågan. Gemensam gränsöverskridande upphandling, för att ta ett exempel, bör uppmuntras.


Sist men inte minst kommer jag i samarbete med min kollega med ansvar för migration och inrikes frågor att överväga möjligheterna att utveckla strategier för bekämpning av korruption och bidra till en integritetskultur för alla aktörer som är involverade i den offentliga upphandlingen. Korruption i offentlig upphandling leder till resursslöseri och sämre kvalitet på de varor, entreprenader och tjänster som upphandlas. Bedrägeri, korruption och missbruk undergräver också medborgarnas och näringslivets förtroende för myndigheterna.


Hur ser du på den aktuella situationen i fråga om paketet om marknadskontroll och produktsäkerhet?


Att anta paketet om marknadskontroll och produktsäkerhet är ett viktigt steg för att stärka konsumentskyddet och trygga lika spelregler för företagen. Jag är glad att Europaparlamentet i stort sett ställde sig bakom paketet vid den första behandlingen. För att stimulera diskussionerna i rådet har kommissionen inlett en undersökning av hur ursprungsmärkning påverkar företag, konsumenter, konkurrenskraft och tillväxt. Jag är övertygad om att denna ingående bedömning ska göra det möjligt för rådet att återuppta diskussionerna om paketets sakinnehåll. Jag är förvissad om att det med Europaparlamentets och det här utskottets stöd ska gå att nå en överenskommelse med rådet. Jag tänker personligen göra allt för att bidra till en kompromiss.


Hur har du tänkt att arbeta med vice ordföranden med ansvar för den digitala inre marknaden och kommissionsledamoten med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället för att användningen av digital teknik och onlinetjänster ska bli ett övergripande politikområde som omfattar alla delar av ekonomin?


Jag kommer att samarbeta mycket tätt med bägge kommissionärerna för att se till att den digitala inre marknaden verkligen fungerar, eftersom våra politikområden kan förstärka varandra på många sätt.


Dagens konsumenter förväntar sig att kunna handla i hela Europa från sina datorer hemma, och ser allt mindre skillnader mellan den digitala och den fysiska inre marknaden. Det betyder att vår politiska verksamhet måste inriktas på att sömlöst integrera de här två marknaderna. Ett typexempel är e-handel: sedan varorna beställts på nätet vill både köparen och säljaren kunna lita på effektiva leveranstjänster.


Att bekämpa regeluppsplittring på den inre marknaden och minska den administrativa bördan kommer att både bidra till och underlättas av en starkare, mer integrerad digital inre marknad.


Att främja och uppmuntra innovation är ett annat spår som är särskilt viktigt för den digitala inre marknaden. Immaterialrätten får stor roll här. Våra nyskapande företag behöver ett effektivt, välavvägt patent-, mönster- och varumärkesskydd. De behöver också skydd av företagshemligheter och kunskaper liksom kostnadseffektiva och verkningsfulla sätt att beivra immaterialrättsintrång i kommersiell skala i och utanför EU.


Som jag redan nämnt under fråga 4 behöver vi stärka företagandet och se till att vårt näringsliv, särskilt de små och medelstora företagen, kan använda ny teknik effektivt. Vi behöver sätta i verket de rekommendationer som det digitala entreprenörskapsforumet ska lämna i slutet av 2014 och bygga vidare på e-färdighetsinitiativet och den breda koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen.


Slutligen behöver en modern inre marknad också en moderniserad offentlig förvaltning. Vi måste till fullo utnyttja e-förvaltning på alla förvaltningsnivåer. Vi bör satsa på och främja övergången till e-upphandling och e-fakturering och bygga vidare på det nuvarande systemet med enhetliga kontaktpunkter och verktyg som informationssystemet för den inre marknaden.


I allmänhet kommer kampen mot regeluppsplittring på den inre marknaden och minskningen av de administrativa bördorna att både bidra till och underlättas av en starkare, mer integrerad digital inre marknad.


6. Bättre lagstiftning


Hur tänker du förbättra konsekvensbedömningarna, både de i förhand och de i efterhand, för att säkerställa en balanserad helhetsbedömning av nya lagstiftningsförslag som gäller den inre marknaden och av befintlig lagstiftning på detta område? Framför allt, hur tänker du se till att de är evidensbaserade och bygger på utökade och förbättrade tester av små och medelstora företag och av den inre marknaden?


Jag ser smart lagstiftning av hög kvalitet som en av mina viktigaste prioriteringar. Bättre lagstiftning är helt nödvändig för att ge företagen en tillväxtvänlig företagsmiljö och ombesörja hög säkerhet och ett starkt miljöskydd. I nära samarbete med vice ordföranden för bättre lagstiftning tänker jag göra allt för att infria Europaparlamentets, medlemsstaternas, de berörda parternas och medborgarnas högt ställda förväntningar.


Mitt framtida ansvarsområde, om jag bekräftas som kommissionär, har avgörande betydelse för kontinuerliga förbättringar av lagstiftningen, eftersom det omfattar omkring 130 större rättsakter, merparten av inremarknadslagstiftningen för varor och tjänster. Jag tänker be mina avdelningar att använda befintliga verktyg för att bedöma lagstiftningens kostnad och nytta både på förhand, bl.a. konsekvensbedömningar, prövning av inverkan på små och medelstora företag och konkurrenskraftstestning, och i efterhand, bl.a. kontroller av ändamålsenligheten och bedömningar av den samlade kostnaden.


Min första princip är att förbättra konsekvensbedömningarna av ny lagstiftning. Inremarknadsprövningen, konkurrenskraftsprövningen och prövningen av konsekvenserna för små och medelstora företag måste få en central plats i kommissionens konsekvensbedömningar. Jag tänker främja ökad användning av alla tillgängliga verktyg för att se till att konsumenter, företag, inklusive små och medelstora, och arbetsmarknadens parter får framföra sina åsikter.


Min andra princip är att göra den befintliga lagstiftningen lättare, enklare och mindre kostnadskrävande. Refitprogrammet (program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat) bör fortsätta och byggas ut. Ett antal bedömningar pågår nu, för att utvärdera hur inremarknadslagstiftningen fungerar och påverkar de berörda parterna, och resultaten av dem kommer att tjäna som underlag för beslutsprocessen. Exempelvis utvärderas just nu kemikalielagstiftningen, principen om ömsesidigt erkännande, byggsektorn och systemet för mönsterskydd i EU. Jag förväntar mig också att relevant information ska inhämtas genom de nya samlade kostnadsbedömningarna om hur EU-lagstiftningen påverkar enskilda branscher, t.ex. kemiindustrin eller skogsindustrin.


Hur föreslår du att man skulle kunna förbättra parlamentsutskottens medverkan före själva lagstiftningsförfarandet, särskilt i samband med lagstiftningsinitiativ som läggs fram i enlighet med artikel 225 i EUF-fördraget? Vilka åtgärder kommer du att vidta för att se till att det genomförs regelrätta och fullständiga samråd med berörda parter, så att lagstiftningen stimulerar tillväxt, sysselsättningsskapande, innovation och konkurrenskraft?


I min egenskap av vice premiärminister och minister var jag alltid lyhörd för parlamentets behov, och jag vill fortsätta en sådan dialog med Europaparlamentet i min nya befattning. Jag anser att bättre förberedelser av EU:s strategier och lagstiftning är en viktig del av smart lagstiftning, och att parlamentet har ett centralt ansvar att bidra till utarbetandet av kommissionens initiativ. Jag ser fram emot att ta del av parlamentets ståndpunkter, antingen i allmänna resolutioner eller genom den strukturerade dialogen.


Jag betraktar kontakter med de berörda parterna som en självklar del av smart lagstiftning. Se även mitt svar på fråga 3 från utskottet för industrifrågor, forskning och energi för närmare upplysningar.


Hur tänker du förbättra efterlevnaden och genomförandet av inremarknadslagstiftningen och se till att medlemsstaterna fullgör sina åtaganden?


Jag ska bli en beslutsam förkämpe för den inre marknaden. Vi behöver sätta efterlevnaden av inremarknadsreglerna högst upp på den politiska dagordningen. Verksamheten för efterlevnad bör dels få mer politisk synlighet och tyngd på allra högsta nivå, dels få stöd av en bättre kommunikation till allmänheten och det civila samhället om våra mål, strategier och påtagliga resultat. Vår politik för efterlevnad bör inriktas på att bli mer strategisk, samlad och fokuserad på de allvarligaste problemen för allmänhet och företag på den inre marknaden.


Därför behöver vi enas om en konsekvent hållning som omfattar olika instrument liksom medlemsstaternas myndigheter.


Allt börjar med kvaliteten på den lagstiftning vi lägger fram. Den behöver vara mycket hög, och redan från början utformad med tanke på de praktiska utmaningarna. Detta är delvis kommissionens uppgift: när vi utformar våra förslag bör de vara skrivna så att de utan vidare kan efterlevas och genomföras. Rådet och Europaparlamentet har emellertid också ett viktigt ansvar: de bör undvika kompromisslösningar som är för tvetydiga för att kunna genomföras.


Dessutom är samarbetet med medlemsstaterna viktigt. Vi är redo att hjälpa dem under införlivandet och genomförandet av de överenskomna reglerna och diskutera lösningar på eventuella problem. Efterlevnaden och genomförandet av inremarknadslagstiftningen står och faller med de resurser som nationella inspektörer och tillsynsmyndigheter har till sitt förfogande. Jag tänker ta en närmare titt på hur vi kan hjälpa medlemsstaterna att anslå mer tid och resurser till tillsynen av de nationella varu- och tjänstemarknaderna. Det förslag om marknadskontroll som för närvarande behandlas i parlamentet är ett steg i rätt riktning.


För det andra behöver vi göra det möjligt för enskilda och företag att verkligen hävda sin rätt genom att ge dem betydligt bättre, fikonspråksbefriad information om rättigheter, regler och rutiner (t.ex. på portalen Ditt Europa) och se till att de har tillgång till snabb, effektiv problemlösning.


För det tredje: om det uppstår allvarliga problem med tillämpningen av inremarknadsreglerna kommer jag när så krävs inte att tveka att inleda överträdelseärenden mot medlemsstaterna. Med detta sagt tror jag dock att många problem kan förebyggas eller lösas snabbare på andra sätt. Den informella problemlösningsmekanismen Solvit har varit väldigt framgångsrik, och förtjänar allt stöd den kan få. Informationsförfarandet enligt direktiv 98/34 är ett annat exempel på ett mycket effektivt sätt att stämma i bäcken i stället för i ån, och det bör utnyttjas till fullo.


På samma sätt behöver vi göra de administrativa förfarandena avsevärt snabbare och lättare att använda, eftersom de orsakar många onödiga hinder. Det gäller också gränsöverskridande samarbete mellan myndigheter. Här tror jag att den enda vägen framåt är att allt utbyte bör vara digitalt, och jag tänker därför utöka befintliga välfungerande instrument (t.ex. informationssystemet för den inre marknaden) och ta fler initiativ i fråga om e-förvaltning i samarbete med mina kolleger.


Slutligen behöver vi mäta vad som verkligen händer på den inre marknaden på ett mer systematiskt sätt. Vi behöver samla in uppgifter från olika tjänster, t.ex. från enskilda, företag och konsumenter. Med hjälp av det underlaget kan vi fastställa vad som bör prioriteras i efterlevnaden av lagstiftningen och hur lagstiftningen kan förbättras ytterligare. Jag är övertygad om att ett sådant helhetsgrepp, som även omfattar systematisk övervakning genom resultattavlan för den inre marknaden, kan utgöra ett kraftfullt komplement till det klassiska efterlevnadsinstrument som överträdelseförfarandet utgör.