Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

NOT FOUND !Kristalina Georgieva

Utfrågning

 

Kristalina Georgieva

Portfölj: Budget och personal - Vice ordförande
 
Dag 4 , torsdag 2 oktober 2014 - 13:30 , Bryssel  
 
Frågor och svar
 
1. Allmän kompetens, engagemang för EU och personlig oavhängighet

Vilka av dina personliga kvalifikationer och erfarenheter är särskilt viktiga för uppdraget som kommissionsledamot och främjandet av det europeiska allmänintresset, särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad sporrar dig? Hur kommer du att bidra till att driva kommissionens strategiska agenda?


På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom kommissionen ifrågasätts?


Jag har ägnat hela min yrkeskarriär åt att tjäna allmänintresset, först som professor, sedan i en hög befatting inom Världsbanken och de senaste åren som ledamot av kommissionen. Jag har varit ansvarig för anslag på miljarder euro, och har ett grundmurat rykte som god och effektiv förvaltare av dessa medel, med stark resultatfokusering och ansvarstagande gentemot stödmottagare och skattebetalare. Som kommissionsledamot med ansvar för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering har jag samordnat livsviktiga humanitära insaster för närmare 500 miljoner människor som drabbats av konflikter eller naturkatastrofer runtom i världen. Strävan efter mer kostnadseffektiva insatser har också gjort att färre människor fått sätta livet till, och fler har fått hjälp till en bättre framtid. Det är därför ett centralt motiv för mig att få ut så mycket det någonsin går av varje euro som skattebetalarna bidrar med.


Detta var också min drivkraft under mina år vid Världsbanken, inte minst i efterdyningarna av 2008 års internationella finanskris. Jag spelade en central roll i reformen av bankens styrelseform och i den kapitalökning som skedde i samband med detta. Vi ville se till att varje ytterligare bidrag till banken från skattebetalarna skulle omsättas i ökad effektivitet och bättre tillvaratagande av våra personalresurser.


Jag har alltid beundrat Europeiska unionen för dess förmåga att förnya sig och anpassa sig till omvärldssituationer. EÙ har varit en källa till hopp, fred och välstånd för miljoner människor både inom och utanför dess gränser. Denna förmåga har satts på prov under den ekonomiska och finansiella kris som vi nu är på väg att återhämta oss från. För våra medborgares skull, och även för att främja fred och säkerhet globalt, är det viktigt att vi kan komma tillrätta med konsekvenserna av krisen inte bara på det strikt ekonomiska planet utan också att vi kan läka skadorna när det gäller den europeiska sammanhållningen, solidariteten och unionens förmåga att vara en konstruktiv kraft i en orolig värld.


Som kommissionens tillträdande ordförande Jean-Claude Juncker betonade i sitt tal till Europaparlamentet har EU förlorat en del av sin trovärdighet, konkurrenskraft och förtroende från medborgarnas sida. Det är av central vikt för oss att åter bygga upp förtroendekapitalet, och det vilar på kommissionen att ta en ledande roll i detta arbete.


Om jag får uppdraget som vice ordförande med ansvar för budget och personal kommer jag att samordna två områden som är av vital betydelse för att kommissionen ska kunna åstadkomma resultat för medborgarna. Det handlar helt enkelt om att använda såväl våra anslag som våra personalresurser så verkningsfullt och kostnadseffektivt som möjligt. Enligt min mening måste kommissionen med ännu större precision kanalisera sina resurser till prioriterade åtgärder för tillväxt, sysselsättning, rättvis fördelning och ökad livskvalitet för alla i Europa. Ledstjärnan för mitt arbete är att förändring inte bara är oundviklig utan också av godo, eftersom omvärlden är stadd i snabb utveckling och det bara finns fördelar med en framåtblickande politik och god anpassningsförmåga.


Samtidigt måste vi se till att utnyttja våra budgetanslag ändamålsenligt och på så sätt visa de europeiska skattebetalarna att de pengar som går till EU-budgeten i en redan stram ekonomisk situation faktiskt används ansvarsfullt, ger konkreta resultat och är väl skyddade mot misshushållning.


Jag har alltid eftersträvat, och vidmakthållit, en mycket hög etisk standard i min tjänsteutövning. År 2010 avlade jag en högtidlig förklaring till EU-domstolen om min oavhängighet och mitt åtagande att tjäna det gemensamma europeiska intresset. Jag har noggrant efterlevt denna förklaring och ser fram emot att avlägga den på nytt om jag får förtroendet för ytterligare en mandatperiod. Jag kommer givetvis att strikt följa bestämmelserna om oavhängighet, etiska standarder och öppenhet enligt artiklarna 17.3 och 245 i EUF-fördraget och i uppförandekoden för kommissionens ledamöter.

 
 
2. Förvaltning av ansvarsområdet och samarbete med Europaparlamentet

Hur skulle du uppfatta din uppgift som ledamot av kommissionskollegiet? På vilket sätt skulle du betrakta dig själv som ansvarig och redovisningsskyldig inför Europaparlamentet för ditt och dina avdelningars handlande?


Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad öppenhet, ökat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om lagstiftningsinitiativ? Är du beredd att förse både parlamentet och rådet med samma uppgifter och handlingar när det gäller planerade initiativ och pågående förfaranden?


Den nya kommissionen måste vara kraftfull och effektiv. Den tillträdande ordföranden har fastställt prioriteringarna för kommissionen i sin agenda för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring. Som vice ordförande med ansvar för budget och personal kommer jag att arbeta för att se till att vi använder våra medel och vår personal för att uppnå resultat som motsvarar dessa prioriteringar. Vi behöver en resultatkultur. Jag tänker klargöra att varje kommissionsledamot ansvarar för att skattebetalarnas pengar används på bästa sätt och sörja för att vår begåvade och motiverade personal utnyttjas på bästa sätt, och jag kommer att stödja mina kolleger i kommissionen för att uppnå dessa mål.


Jag tar mycket allvarligt på mitt ansvar att förhandla om den årliga budgeten, särskilt när det gäller betalningar, och att övervaka det årliga ansvarsfrihetsförfarandet. Jag tar lika allvarligt på ansvaret att leda utarbetandet av 2016 års halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen och utarbetandet av ett förslag för perioden efter 2020. Jag inser vikten av att på ett korrekt och effektivt sätt hantera såväl de finansiella som de mänskliga resurser som står till vårt förfogande.


Vi har en skyldighet att fokusera mer på EU-budgetens mervärde. Budgeten handlar om siffror, men också om människor, vilket är ännu viktigare. Oavsett om det rör sig om jordbruk, sammanhållningspolitik, forskning, utbildning eller yttre åtgärder är syftet att åstadkomma konkreta förändringar i människors liv. Därför kommer jag att samarbeta med våra medborgare – för att förklara budgetens mervärde, men också för att få deras synpunkter på hur vi kan åstadkomma bättre resultat och göra mer inom budgetens begränsningar.


Först och främst kommer jag att räcka ut min hand till Europaparlamentet. Det gläder mig att den tillträdande ordföranden talade till parlamentet om sin avsikt att förstärka det särskilda förhållandet mellan Europaparlamentet och kommissionen. Jag har en mycket positiv erfarenhet av att under de senaste fem åren ha arbetat med Europaparlamentet, på grundval av förtroende, ömsesidig respekt och samarbete.


Jag kommer att bygga på det samarbete med Europaparlamentet som min föregångare inrättat när det gäller halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen och utarbetandet av ramen för perioden efter 2020. Jag kommer att räkna med ett nära samarbete om det årliga budgetförfarandet inom ramen för det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. Eftersom vi strävar efter kontinuerliga förbättringar kommer jag också att ta full hänsyn till parlamentets åsikter om det årliga förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet för budgeten. Jag kommer att arbeta för att personalfördelningen ska motsvara våra prioriteringar och genomföras på ett öppet sätt. Jag kommer att regelbundet rapportera och utbyta information om kommissionens arbetsprogram i enlighet med ramavtalet, och underlätta Europaparlamentets faktiska demokratisk kontroll. Jag ser fram emot att delta i alla viktiga trepartsförhandlingar.


När det gäller uppföljningen av Europaparlamentets ståndpunkter och anmodanden kommer jag att tillämpa bestämmelserna i ramavtalet. När det gäller mina ansvarsområden kommer jag att se till att kommissionen ger ett svar på de resolutioner och anmodanden som parlamentet lägger fram i enlighet med artikel 225 i EUF-fördraget inom tre månader efter det att de antagits.


I detta sammanhang stöder jag till fullo den tillträdande ordföranden Junckers åtagande att den kommande kommissionen ska ägna betänkanden som avser lagstiftningsinitiativ särskild uppmärksamhet.


Jag kommer att fullgöra mina skyldigheter i fullständigt samarbete med övriga kommissionsledamöter och i enlighet med de arbetsmetoder som fastställs av den tillträdande ordföranden. Jag har för avsikt att behandla Europaparlamentet och rådet likvärdigt, enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, men också i egenskap av kommissionsledamot ansvarig inför det folkvalda Europaparlamentet.


Och om jag får förtroende som vice ordförande kommer jag att till fullo stödja vårt nya åtagande om insyn i enlighet med den tillträdande ordförandens politiska riktlinjer. Jag förbinder mig att offentliggöra alla kontakter och möten med yrkesorganisationer eller egenföretagare om alla frågor som rör utarbetande och genomförande av EU-politiken.

 
 
Frågor från budgetutskottet

3. Den alarmerande situationen i fråga om betalningar i EU-budgeten


Under de senaste åren har vi kunnat skönja en tendens från rådets sida att ifrågasätta de betalningsprognoser som kommissionen gjort som grund för sina förslag, sänka betalningsbemyndiganden i samband med behandlingen av de årliga budgetförslagen och sänka den betalningsnivå som kommissionen föreslagit genom ändringsbudgetar. Detta har skapat en snöbollseffekt som resulterat i en enorm eftersläpning av obetalda räkningar och en alarmerande ökning av mängden utestående åtaganden, helt i strid med rådets uttalanden och Europeiska rådets slutsatser.


Vilka framtida åtgärder planerar du att vidta för att övertyga budgetmyndigheten om tillförlitligheten hos kommissionens siffror, vilka utgör den ovedersägliga grunden för den föreslagna nivån på betalningsbemyndigandena?


Vilka konkreta åtgärder kommer du att vidta för att komma till rätta med den alarmerande betalningssituationen och för att sätta stopp för den abnorma ökningen av utestående åtaganden?


Budgetdiskussionerna under de senaste åren har förts under en svår tid för den europeiska ekonomin, då budgeten i många medlemsstater har skurits ned för att säkerställa en hållbar skuldsättning. Vi måste erkänna denna verklighet, som har påverkat EU:s budget och för första gången lett till en nettominskning i åtaganden och betalningar. Samtidigt har det skett en ökning av efterfrågan på och utnyttjandet av medel för att stödja våra gemensamma strategier. Detta har skapat ett högre tryck på budgeten, särskilt när det gäller skillnaden mellan planerade och faktiska betalningar. Kommissionen kan inte längre stödja sig på en hälsosam skillnad mellan planerade och faktiska betalningar för att möjliggöra utbetalningar i tid för alla kommande lagförslag och för att tillgodose nya utgiftsprioriteringar. EU har ännu inte anpassat sig till den nya verkligheten och inte ännu hanterat utbudet av betalningsbemyndiganden och efterfrågan på utgifter i enlighet med detta.


I en spänd budgetförhandlingssituation har kommissionen arbetat med att tillhandahålla precisa betalningsprognoser för att garantera ett förutsägbart och ihållande flöde av medel och investeringar till realekonomin, till stöd för tillväxt och sysselsättning. Dessa prognoser ger en lämplig nivå för betalningsbemyndiganden som motsvarar den nivå på åtaganden och rättsliga skyldigheter som medlemsstaterna och Europaparlamentet kommit överens om.


Tidigare erfarenheter visar att kommissionen har uppvisat tillförlitliga resultat när det gäller både projektering och genomförande av betalningsbemyndiganden (som förstärkts genom ändringsbudgetar). År 2013 genomförde kommissionen t.ex. 99,9 % av alla betalningsbemyndiganden. Kommissionen har varit försiktig i sina beräkningar av erforderliga betalningsbemyndiganden, med tanke på budgetbegränsningarna på EU-nivå och nationellt.


Men jag tror att vi kan åstadkomma ännu bättre resultat. Vi bör fortsätta att samarbeta mer med budgetmyndigheten när det gäller att tillhandahålla detaljerade uppgifter om kommissionens beräkningar och redogöra för konsekvenserna av olika åtgärder. Jag kommer att uppmana alla berörda kommissionsavdelningar att samarbeta för att ytterligare förbättra sina beräkningar av betalningsbehoven på grundval av en noggrann utvärdering av tidigare tendenser avseende genomförande och absorptionsförmåga. Detta är avgörande för att det årliga budgetförfarandet ska kunna genomföras på ett bra sätt. Jag kommer också att se till att kommissionen fortsätter att noggrant övervaka genomförandet av betalningarna och att den kan föreslå korrigerande åtgärder när så krävs för att förverkliga vår politik.


Om mitt mandat godkännas kommer min omedelbara prioritering vara att samarbeta med budgetmyndighetens båda parter för att slutföra förhandlingarna om förslaget till ändringsbudget för 2014 och budgetförslaget för 2015 på ett sätt som gör det möjligt att få kontroll över ökningen av utestående åtaganden, att minimera kostnaderna för EU:s budget (dvs. för skattebetalarna) till följd av dröjsmålsräntor samt att bidra fullt ut till målen i budgeten, särskilt när det gäller att stimulera investeringar, tillväxt och arbetstillfällen i Europa. Jag inser det extremt kärva läget i fråga om betalningar till följd av den samtidiga effekten av tre faktorer: en minskad budget, stora utestående åtaganden från programperioden 2007–2013 och en ovanligt snabb återhämtning i genomförandetakten under det första året av den nya programperioden. En klok reaktion skulle kräva åtgärder för att anta förslaget till ändringsbudget (FÄB) nr 3/2014, 2015 års budgetförslag samt ett utnyttjande av 2014 års marginal för oförutsedda utgifter enligt kommissionens förslag. Jag kommer att inrikta mina insatser på att förhindra en ohållbar ackumulering av utestående åtaganden, inbegripet ett ökat antal obetalda fakturor vid årets slut. Även om de utestående åtagandena är ett naturligt inslag i den fleråriga ekonomiska planeringen, är deras ökning under perioden 2007–2013 till 222 miljarder euro vid slutet av 2013 mycket oroande och måste åtgärdas. Detta kan endast göras om ytterligare betalningar görs tillgängliga för att fullgöra de rättsliga skyldigheterna. Jag kommer att vända mig till rådet för att förklara hur allvarligt problemet är och den negativa inverkan som det kan ha på tillväxtfrämjande investeringar i EU, samt på vår ställning globalt. Jag kommer att argumentera inför rådet för att vi ska använda de oväntade intäkterna till EU:s budget från böter detta år för att finansiera den föreslagna FÄB nr 3/2014. Jag kommer att arbeta med de berörda avdelningarna vid kommissionen för att presentera en tydlig bild av kostnaderna för att inte göra någonting och fördelarna med att tillhandahålla medel för genomförande av de program som antagits på grundval av den fleråriga budgetramen.


I detta sammanhang har parlamentet och kommissionen konsekvent förespråkat största möjliga flexibilitet i genomförandet av den fleråriga budgetramen. Detta har medfört ett antal nya bestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen. Vissa av dem ger dock ett visst tolkningsutrymme. Mer specifikt anser både kommissionen och parlamentet att betalningar avseende de särskilda instrumenten ska räknas utöver betalningstaken i den fleråriga budgetramen. Rådet ger dock inga indikationer på att godta en sådan tolkning, snarare tvärtom. Detta resulterar i en skrattretande situation där budgetmyndighetens två grenar grundar sina budgetbeslut på olika betalningsmarginaler.


Vad anser du om denna situation och vilka konkreta åtgärder avser du att vidta för att övertyga rådet och förhindra eventuella låsta lägen i framtiden?


Som ledamot av den nuvarande kommissionen stöder jag till fullo det förslag vi har lagt fram om att det enda sättet att hantera budgetnedskärningar under en tid av ökad efterfrågan på EU-medel är att förlita sig på den flexibilitet som finns inbyggd i budgeten. Den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2014–2020 grundade sig på uppfattningen att ”[s]ärskild flexibilitet bör tillämpas i så stor utsträckning som möjligt för att unionen ska kunna fullgöra sina förpliktelser i enlighet med artikel 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. Överenskommelsen är av avgörande betydelse för mig eftersom den fleråriga budgetramen 2014–2020 endast kan och kommer att genomföras på ett bra sätt om maximal flexibilitet tillämpas i praktiken. Flexibilitet är avgörande för att minska klyftan mellan åtaganden och betalningar, som för perioden 2014–2020 uppgår till 51,5 miljarder euro.


Jag har för avsikt att samarbeta med rådet för att lägga fram bevis för det logiska i att använda denna specifika och maximala flexibilitet, i enlighet med förslaget till ändringsbudget nr 3/2014.


Jag kommer att se till att argumenten är kraftfulla och övertygande för att minska (och undanröja) risken för olika tolkningar av bestämmelserna om särskild och maximal flexibilitet.


Vad gäller de särskilda instrumenten: i min egenskap av kommissionsledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering har jag i hög grad utnyttjat instrument som solidaritetsfonden och reserven för katastrofbistånd, och jag kan bekräfta att dessa instrument endast tjänar sitt syfte om de används på det sätt på vilket de utformades, dvs. med de bestämmelser för både åtaganden och betalningar som inrättas utöver taken.


Vi bevittnar nu en ökad instabilitet i världen med tätare chocker och oförutsedda händelser. Inom mitt nuvarande ansvarsområde finns det för närvarande inte mindre än fyra parallella nödsituationer på ”nivå 3”, samt Ebolakrisen i Västafrika. De kräver snabba insatser och en mycket snabb mobilisering av betalningar. Våra medlemsstater påverkas direkt av liknande påfrestningar och chocker, vilket vi just har upplevt till följd av marknadsbegränsningarna i Ryssland.


Europeiska rådets slutsatser är mycket tydliga. I punkt 101 anges: ”den fleråriga budgetramen kommer som regel att innehålla samtliga poster för vilka EU-finansiering är planerad, i syfte att garantera transparens och lämplig budgetdisciplin. Med tanke på den specifika karaktären hos flexibilitetsmekanismen, solidaritetsfonden, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för katastrofbistånd och Europeiska utvecklingsfonden kommer dessa emellertid inte att ingå i den fleråriga budgetramen.” Detta innebär att det på politisk nivå finns en överenskommelse om att dessa instrument, som ska användas för att reagera på oförutsedda händelser, ska räknas utöver taken för den fleråriga budgetramen.


Detta avspeglas också i det fjärde skälet i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Det är obestridligt så att största möjliga flexibilitet endast kan uppnås om betalningar i samband med åtaganden som gjorts utöver taken genom att utnyttja de särskilda instrumenten också räknas utanför taket. Rådets rättstjänst har också bekräftat att det inte finns några rättsliga argument som strider mot denna tolkning.


Åtaganden och betalningar inom särskilda instrument måste behandlas konsekvent. Betalningarna är en logisk följd av de förpliktelser som följer av de åtaganden som gjorts genom utnyttjandet av de särskilda instrumenten. En ändring av budgetprocessen för att föra in de särskilda instrumenten under taket skulle innebära ett minskat genomförande av programmen, vilket skulle strida mot deras rättsliga grund. Den nivå på betalningsbemyndigandena som beviljats i 2013 års budget, över taket i budgetramen för 2013, avspeglar indirekt kommissionens åsikt om särskilda instrument.


Jag är fast besluten att lägga fram starka argument för rådet om att hänsyn måste tas till dessa särskilda instrument utöver den fleråriga budgetramens tak. Jag hoppas och tror mig ha fullt stöd av Europaparlamentet i denna viktiga debatt.


4. Översyn av den fleråriga budgetramen efter valet samt reform av systemet med egna resurser


Parlamentet har konsekvent försvarat principen om att den fleråriga budgetramen för 2014–2020 ska ses över efter valet, något som nu stadgas i artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen och i ett antal uttalanden från kommissionen, varav det senaste är den ensidiga förklaringen från december 2013. I sitt tal till Europaparlamentet den 15 juli påpekade kommissionens nyvalde ordförande Juncker att denna halvtidsöversyn borde ”användas till att i allt större utsträckning rikta in EU:s budget mot sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft”.


Med hänvisning till det ovannämnda, kan du ange när kommissionen kan förväntas lägga fram sitt lagstiftningsförslag om översynen av förordningen av den fleråriga budgetramen samt huruvida – och i sådana fall hur – du avser att föra en verklig och djupgående politisk dialog med parlamentet om dess innehåll?


Anser du att man vid denna översyn skulle behöva ta upp frågan om fortsatt tidigarelagd och tillräcklig finansiering av vissa program, till exempel sysselsättningsinitiativet för unga, samt av nya prioriteringar såsom nu senast de EU-omfattande investeringsplaner som Europeiska rådet enades om i juni 2014 eller krisen i Ukraina, den ökande mängden utestående betalningar och det ihållande betalningsproblemet?


Jag kommer att se till att kravet i förordningen om den fleråriga budgetramen, alltså om en halvtidsöversyn av budgetramen, ska uppfyllas senast vid utgången. Den obligatoriska översynen ska sedan åtföljas av ett motsvarande lagförslag. Tillsammans med mina medarbetare kommer jag att lägga särskild fokus på 1) den totala marginalen för betalningar, 2) den totala marginalen för åtaganden, 3) behoven inom Horisont 2020, och 4) frågan om en eventuell anpassning av den kommande budgetramen för åren efter 2020 till institutionernas politiska cykler. Jag kommer att se till att alla dessa åtaganden fullgörs.


Översynen skulle också kunna syfta till att tillhandahålla en första bedömning av resultatet från denna inledande period av programplanering och genomförande av den fleråriga budgetramen när det gäller olika förenklingsåtgärder, erforderliga åtgärder och/eller åtgärder som kopplar fondernas effektivitet till sund ekonomisk styrning. Denna komponent i arbetet för en bättre resursanvändning kommer att vara en central prioritet i mitt arbete, och jag kommer att försöka ta in information från Europaparlamentet, medlemsstaterna, revisionsrätten och berörda parter tidigt i processen. Jag har för avsikt att följa upp denna fråga också med alla ansvariga kommissionsledamöter och kommissionens avdelningar. Mitt mål är att göra bättre resursanvändning till ett övergripande mål, och att ta upp frågan regelbundet med de kommissionsledamöter som ansvarar för olika områden. Huruvida enskilda program eller andra initiativ som medför utgifter för EU, som de som nämns i parlamentets fråga, ska få ökade anslag bör enligt min mening också bero på vilka resultat de gett vid den tidpunkten.


Analysen av funktionen hos den globala marginalen för betalningar, som kommissionen ställt sig bakom, bör utvidgas till en undersökning av huruvida betalningstaken i allmänhet är tillräckliga och av funktionen hos andra instrument som ger flexibilitet för betalningar, t.ex. marginalen för oförutsedda utgifter.


Eftersom sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft är EU:s centrala mål idag måste man vid översynen söka ett visst manöverutrymme för att kunna starta nya initiativ. Från och med 2016 kommer den samlade marginalen för åtagandebemyndiganden att medge att de marginaler som återstår under de årliga utgiftstaken för initiativ inom investeringar, tillväxt och sysselsättning, särskilt sysselsättning för ungdomar, får utnyttjas. Men halvtidsöversynen kommer också att ge ett bra tillfälle att analysera EU:s externa instrument. Ta till exempel Ukraina: den pågående krisen har inte bara en viktig humanitär och säkerhetspolititisk dimension, utan har också en kraftig påverkan på tillförsikten inom näringslivet och tillväxtutsikterna inom EU.


För att bereda väg för ett positivt mottagande av de lagförslag som kommissionen kan komma att lägga fram som en följd av översynen kommer jag att ta initiativ till ett vittomfattande samråd med rådet och Europaparlamentet under hela översynsprocessen.


Europaparlamentet lägger stor vikt vid reformen av de egna resurserna i EU-budgeten. Hur avser du att följa upp de förslag som den tidigare kommissionen lagt fram? Hur planerar du mer specifikt att i samband med översynen av den fleråriga budgetramen efter valet ta tillfället i akt att undersöka och föreslå nya egna resurser? Vad skulle, enligt din åsikt, kunna omfattas av nya egna resurser och vilka kriterier skulle ligga till grund för urvalet?


Skulle förslaget från 2011 om en ny mervärdesskatt ingå i ett sådant paket, trots att rådet tyvärr inte ställer sig bakom det?


Hur ser du på framtiden för skatten på finansiella transaktioner inom ramen för förstärkt samarbete och möjligheten att göra en del av intäkterna från denna skatt tillgänglig för EU-budgeten i form av en egen resurs?


Är du beredd att garantera att den högnivågrupp som Mario Monti leder kan förvänta sig ett omfattande samarbete från kommissionens sida? Hur avser du i synnerhet att säkerställa ett nära samarbete med företrädarna för Europaparlamentet?


Jag delar uppfattningen att en reform av EU:s system för egna medel skulle ha potential att väsentligt effektivisera budgeteringen samt minska spänningarna mellan medlemsstaterna och mellan EU:s institutioner i detta avseende. En sådan reform kommer därför att stå högt upp på min dagordning. Kommissionen håller tillsammans med Europaparlamentet och rådet på att följa upp denna fråga inom högnivågruppen för egna medel, som inrättades som en del av avtalet om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Jag ser fram emot att delta i denna grupps arbete. Jag ämnar att i ett mycket tidigt skede kontakta gruppens ordförande, professor Mario Monti, samt dess övriga medlemmar.


Utöver de uppenbara behoven för en fungerande budgetförvaltning, som att det ska finnas tillräckliga medel tillgängliga och att tillflödet av inkomster måste vara stabilt, måste nya egna medel också uppfylla kriterierna enkelhet, insyn, jämvikt och demokratisk ansvarsskyldighet, vilka tas upp i den gemensamma förklaringen. Med tanke på kravet på enhällighet för ändringar i beslutet om egna medel (rådets beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (2014/335/EU, Euratom)) kommer frågan om vad som är politiskt genomförbart och godtagbart naturligtvis också vara ett viktigt kriterium i detta avseende.


I sina slutsatser från februari 2013 angav Europeiska rådet att vissa väsentliga aspekter av kommissionens förslag från 2011 borde ses över ytterligare. Förslaget till en ny form av egna medel från mervärdesskatt som ska vara kopplade till den inre marknadens funktion får därför fortfarande anses ”ligga på bordet”. Kommissionen har också bekräftat att en skatt på finansiella transaktioner, även om den genomförs enligt ett ”fördjupat samarbete”, ändå kan utgöra en hållbar grund för egna medel.


Tidigare erfarenheter visar att vi kan ställas inför ett dödläge så länge som medlemsstaternas endast bryr sig om de fördelningsmässiga effekterna och en optimering av sina enskilda nettobalanser. I alla mina kontakter med berörda aktörer, inklusive de nationella parlamenten, kommer jag därför att betona att EU:s budget inte är ett nollsummespel. Jag kommer att sträva efter att nå en samsyn om de potentiella synergieffekter och det mervärde som ett genomtänkt system för egna medel kan erbjuda för den ekonomiska tillväxten, sociala sammanhållningen och politiska integration, men också för konsolideringen av de offentliga finanserna.


Samarbetet mellan kommissionen och övriga medlemmar i högnivågruppen om egna medel redan har inletts och fungerar väl. Det sekretariat som stöder gruppen och dess ordförande leds av kommissionen och inbegriper personal från de tre institutionerna. Sekretariatet sammanträder regelbundet, bistår ordföranden, lämnar de bidrag som gruppen begär och sörjer för ett kontinuerligt och enhetligt informationsflöde i de tre institutionerna. Jag kommer att fortsätta att sörja för bästa möjliga stöd för högnivågruppens arbete.


Jag kommer till fullo att respektera kommissionens åtagande om att, parallellt med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, bedöma om nya initiativ gällande egna medel är lämpliga utifrån resultaten av gruppens arbete.

 
 
Frågor från budgetkontrollutskottet:

5. Allmänt


Vilka huvudsakliga prioriteringar har du för avsikt att fastställa inom ditt föreslagna ansvarsområde avseende de politiska ståndpunkter från Europarlamentet som budgetkontrollutskottet utarbetar?


Kan du besvara samma fråga också när det gäller i synnerhet de bindande åtaganden som avses i punkt 57 i den resolution som är bifogad till parlamentets beslut att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för 2012? Kan du ange de specifika lagstiftningsinitiativ och icke-lagstiftningsinitiativ som du avser att lägga fram och tidsplanen för dessa samt vilka konkreta åtgärder som du planerar att vida för att förbättra såväl efterlevnaden som resultaten av den förvaltningsförklaring som Europeiska revisionsrätten avger varje år?


Vad gäller ”delad förvaltning”, vilka mekanismer förfogar du över inom ditt ansvarsområde för att uppmuntra medlemsstaterna och internationella organisationer att axla sitt ansvar för förvaltningen och kontrollen av europeiska medel. Avser du att ta initiativ för att skapa nya mekanismer för skydd och kontroll av förvaltningen av EU-budgeten inom ramen för de allt mer komplexa och sofistikerade finansieringsinstrumenten? Hur avser du att övervaka EIB:s förvaltning?


En av mina övergripande prioriteringar som vice ordförande med ansvar för budget och personal kommer att vara att bidra till en ny, starkare resultatinriktad kultur och att stärka effektiviteten och ändamålsenligheten på alla områden inom mitt mandat. Jag uppfattar att mitt uppdrag är att genomföra budgeten inom den nya fleråriga ramen och att spendera den väl för att bidra till tillväxt, sysselsättning och rättvisa. Tillsammans med andra aktörer i budgetprocessen, särskilt medlemsstaternas myndigheter, ansvarar kommissionen för att se till att varje spenderad euro verkligen tjänar det avsedda ändamålet. Jag vill påvisa mervärdet av EU:s budget och dess bidrag till Europa 2020-strategin.


Hur tänker jag uppnå detta?


För det första är den fleråriga budgetramen 2014–2020 och tillhörande finansiella regler en god grund för att åstadkomma bättre resultat. Sund ekonomisk förvaltning och skydd av budgeten från bedrägeri ingår varje enskild uppdragsbeskrivning från den tillträdande ordföranden Juncker till de nominerade kommissionärerna. Jag vill till fullo utnyttja den fleråriga budgetramens inriktning på effektivitet och resultat i nära samarbete med mina kolleger. Att åstadkomma bättre resultat måste bli en kollektiv uppgift som särskilt inbegriper de kommissionsledamöter som ansvarar för avdelningar som gör stora utbetalningar, med särskild inriktning på gemensam förvaltning.


För det andra är jag fast besluten att på kort sikt jag förbättra efterlevnaden och respekten för förfarandena och en högkvalitativ redovisning och rapportering. Kommissionen måste se till att de bestämmelser i de nya programmen som avser kontroll och korrigering utnyttjas till fullo. Kommissionen kommer att kontrollera inrättandet av systemen innan de genomförs av medlemsstaterna, och kommer under genomförandet att bedöma systemens funktion och ingripa vid behov. Om det behövs korrigeringar kommer jag att göra mitt bästa för att se till att de genomförs utan dröjsmål.


För det tredje vill jag genomföra riskbaserade kontroller, vilket är väsentligt i tider av begränsade personalresurser, och i möjligaste mån använda förenklade kostnadsalternativ. Mål och indikatorer måste komma till praktisk användning och uppgifterna måste analyseras. Jag kommer att verka för att betalningar ska skjutas upp eller avbrytas om så behövs vid delad förvaltning. Kommissionen har förbundit sig att regelbundet rapportera om genomförandet och jag kommer att till fullo och personligen ta ansvar för detta.


Jag kommer att arbeta för att involvera medlemsstaterna mer i en sund och effektiv ekonomisk förvaltning av EU:s medel. Med tanke på att resultaten av förvaltningsförklaringen brukar vara goda för direkt förvaltning och egna medel är det rätt att inrikta insatserna på delad förvaltning och internationella organisationer. Från min första dag i min nya befattning kommer jag att nå ut till medlemsstaterna och de nationella tillsynsorganen för att samarbeta med dem i partnerskap och förbättra medvetenheten och ansvarsskyldighet på nationell nivå. Jag skulle vilja att kommissionen inte enbart kvalitetskontrollerar nationella rapporter och granskar genomförande- och kontrollmyndigheter, utan verkligen hjälper de nationella tillsynsorganen att fungera bättre. Den tillträdande ordföranden Juncker uppmanar alla kommissionsledamöter att engagera sig för ett nytt partnerskap med de nationella parlamenten och inleda en dialog med medborgarna. ”Effekterna och kontrollen av EU:s budget” måste och kommer att vara ett återkommande ämne. Jag är därför villig att undersöka olika sätt att ytterligare främja nationella förklaringar som ett offentligt instrument för redovisningsskyldighet mellan de nationella regeringarna och parlamenten.


Vad gäller finansieringsinstrumenten: de kommer att få större betydelse i den nya fleråriga budgetramen och kommer sannolikt att spela en viktig roll i investeringsplanen på 300 miljarder euro. I detta avseende kommer jag att samarbeta nära samarbete med vice ordföranden med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Budgetförordningen innehåller redan en stabil rättslig ram och kontrollbestämmelser. Finansiella och administrativa ramavtal (FAFA) har ingåtts mellan kommissionen och EIB och EIF. Genom dessa avtal införs övergripande krav för kontroll och övervakning samt ekonomisk och operativ rapportering med klart angivna tidsfrister. Under de senaste åren har vi antagit nya verktyg för att stärka kommissionens övervakning av EIB:s förvaltning på grundval av EIB:s regelbundna operativa och finansiella rapportering, kommissionens kontroll- och övervakningsuppdrag samt kommissionens deltagande i de styrkommittéer som inrättats för att övervaka genomförandet av finansieringsinstrumentet. Jag kommer att sträva efter att dessa nya metoder ska genomföras fullt ut, och kommer på grundval av de rapporter som lämnas av varje enhet som anförtrotts uppgifter att rapportera till budgetmyndigheten med större omfattning, mer innehåll och en harmoniserad struktur, i en årsrapport och i samband med framläggandet av det årliga budgetförslaget. Vi kommer att noggrant övervaka användningen av finansieringsinstrumenten, och i takt med att vi bygger upp vår erfarenhet är jag beredd att vid behov med Europaparlamentet och rådet diskutera ytterligare förbättringar av denna ram. Utöver de särskilda instrumenten måste kommissionen förbättra utvärderingsåterkopplingen och resultatbudgeteringen. På medellång sikt är jag övertygad om att vi måste bli bättre på att mäta hur EU:s pengar inverkar på den reala ekonomin och gemene man. Hur stimulerar EU:s finansiering tillväxt och jobbskapande? Hur ger den ett mervärde? Vi måste ha ett grepp om dessa frågor – om hur vi faktiskt spenderar pengarna – när vi går in i förberedelserna inför nästa fleråriga budgetram. Om vi vill att medborgarna och skattebetalarna ska känna förtroende för oss måste vi kunna visa att vi har förvaltat EU:s medel effektivt på ett sätt som ger verklig valuta för pengarna och påtagliga effekter, och att vi har fått de resultat vi strävat efter.


Detta kommer inte att ske över en natt. Men sett över flera år bör konkreta resultat kunna uppnås. Allmänt sett är det är viktigt att inse att även om EU:s budgetar är årliga, så är våra program fleråriga. Målet är klart: vi vill bli bättre på såväl efterlevnaden som resultaten av den förvaltningsförklaring som Europeiska revisionsrätten avger varje år. Till de viktigaste planerade åtgärderna hör därför utvecklingen och genomförandet av strängare kontroll- och revisionsstrategier för den nuvarande budgetperioden. Våra kontrollstrategier måste förstärkas i fråga om effektivitet och ändamålsenlighet för att de berörda resurserna ska användas på bästa sätt.


Sammanfattningsvis vill jag att samarbeta med mina kolleger i kommissionen och medlemsstaterna när det gäller hur de kan bidra mer till att förbättra förvaltningen och kontrollen, bättre följa reglerna, och få mer valuta för EU:s medel.


Hur ska du väga ditt ansvar att bekämpa bedrägerier och korruption, inbegripet att skydda ”visselblåsare”, mot skyddet av enskilda medborgares grundläggande och processuella rättigheter och rätt till uppgiftsskydd?


Kampen mot bedrägerier och korruption och skyddet av medborgarnas grundläggande rättigheter är två av fördragets väsentligaste målsättningar. Någon motsättning dem emellan finns inte – och närhelst bedrägerierna gäller EU:s budget är det EU-medborgarna som är direkt drabbade. Kampen mot bedrägerier och korruption och skyddet av medborgarnas rättigheter kan dessutom stärka varandra ömsesidigt, om starka processuella rättigheter och ett kraftfullt skydd av personuppgifter gör det möjligt för visselblåsare och informatörer att träda fram och anmäla misstänkta bedrägerier och korruption. Om det är obligatoriskt för personalen att slå larm under eller i samband med sina yrkesuppdrag, är det allas plikt att skydda de offentliga ekonomiska intressena.


Låt mig nämna tre specifika sätt som jag hoppas ytterligare ska stärka kampen mot bedrägerier och korruption:


För det första har tillträdande ordförande Juncker uttryckligen bett mig skärpa utredningarna av bedrägerier mot EU:s budget. Jag önskar därför se ett starkt, effektivt och respekterat Olaf som är oberoende i sina utredningar och arbetar under full respekt för medborgarnas grundläggande rättigheter. Olaf ska till punkt och pricka fullgöra sitt viktiga mandat, med de europeiska medborgarnas intressen för ögonen i allt som den företar sig. I den nya Olaf-förordningen kodifieras de processuella rättigheter, som tidigare erkänts av EU-domstolen. Olaf har vidare infört nya interna riktlinjer om utredningsförfaranden. Jag ämnar gå vidare på denna väg och jag kommer i konstruktiv anda att samarbeta med medlagstiftarna och fortsätta diskussionerna om Olafs rättsliga ram och trycka på för att en registeransvarig för rättssäkerhetsgarantierna utses.


För det andra vill kommissionen fortsatt driva både frågan om skyddet de ekonomiska intressena och medborgarnas rättigheter. Europeiska åklagarmyndigheten kommer att avsevärt skärpa våra verktyg för att effektivt bekämpa bedrägerier med EU-medel och samtidigt garantera ett starkt skydd av de processuella rättigheterna. Jag kommer aktivt att arbeta med denna fråga tillsammans med dem av mina kolleger som ansvarar för rättsliga frågor, och jag ser det som en förändring som i grunden som stärker möjligheterna till åtal.


För det tredje kommer jag som vice ordförande med ansvar för personalen, om min nominering godkänns, att se till att visselblåsare inom institutionerna får det skydd de behöver och förtjänar. Olaf skyddar visselblåsarnas identitet (och accepterar även anonyma anmälningar), samtidigt som alla EU-institutioner är skyldiga att bistå sina anställda om de riskerar att drabbas av negativa effekter av sin anmälan. När det gäller kommissionens personal, förklaras i kommissionens riktlinjer för den som slår larm om missförhållanden (whistleblowing) från december 2012 (SEC(2012)679) när och hur man slår larm, när man kan söka vägledning om det finns tveksamhet och i riktlinjerna betonas det skydd som erbjuds visselblåsare som agerar i god tro. Jag kommer noga att utvärdera effekterna av dessa riktlinjer tre år efter att de infördes och se över dem om så behövs.


Hur kommer du att trygga EU:s ”egna resurser”, som hotas av smuggling, skatteparadis och mervärdesskattsbedrägerier.


Den tillträdande ordföranden har anförtrott mig ett ansvarsområde som omfattar förberedelserna av budgeten och genomförandet av den, jämte kampen mot bedrägerier. Jag kommer därför att vara väl lämpad att närma mig skyddet av EU:s budget och bedrägeribekämpningen med ett helhetligt grepp.


Låt mig i detta avseende få peka på tre specifika punkter:


Vad för det första gäller de traditionella egna medlen (dvs. tullar) avser jag att bibehålla den tredelade strategin, som bygger på medlemsstaternas egna kontroller, Olafs bedrägeriutredningar samt kommissionens inspektioner på plats. Denna strategi har tjänat unionens ekonomiska intressen väl. Medlemsstaterna hålls ekonomiskt ansvariga om brister i deras återkravsrutiner medför förluster av traditionella egna medel. Revisionsrätten har varje år gett sitt godkännande åt inkomstsidan i budgeten.


Kommissionen kommer dessutom att behöva stärka sin arsenal av instrument för att upptäcka och komma till rätta med tullrelaterade bedrägerier. Gemensamma tullaktioner har exempelvis visat sig vara effektiva i genomförandet av gemensamma politiska åtgärder. Ömsesidigt bistånd mellan myndigheterna är också ett viktigt instrument i kampen mot tullrelaterade bedrägerier och vi måste slutföra förhandlingarna om den ändrade förordningen om ömsesidigt administrativt bistånd (515/97). Jag överväger att utarbeta en samlad strategi för att bekämpa tullbedrägerier den dag förordningen väl finns på plats.


För det andra måste vi fortsätta att ägna särskild uppmärksamhet åt cigarrettsmuggling – eftersom EU:s och medlemsstaternas budgetar årligen går mist om uppskattningsvis 10 miljarder euro i skatter och avgifter på grund av olaglig handel med tobaksvaror. Jag avser att underlätta olika nyckelinitiativ som just nu är på gång, t.ex. genomförandet av protokollet till Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll.


För det tredje bör vår odelade uppmärksamhet riktas mot organiserat momsbedrägeri, som är ett allvarligt och växande fenomen. Jag vet att också Europaparlamentet uppfattar det som ett orosmoment. Mervärdesskatten har i EU:s rättspraxis klart bekräftats vara en del av EU:s ekonomiska intressen. Som ett första steg kommer jag vederbörligen att granska de rekommendationer som väntas från revisionsrättens pågående revision, vilket i sin tur kan utmynna i ett meddelande från kommissionen på detta område där möjliga alternativ undersöks.


Skatteparadis utgör ett reellt hot mot alla medlemsstaters inkomster och generellt mot en rättvis beskattning. Jag vet att detta är ett orosmoment också för Europaparlamentet och jag avser att på allvar sätta mig in i denna fråga. Jag har för avsikt att nära samarbeta med den av mina kolleger som ansvarar för beskattning, som kommer att göra det till en prioritering att se till att medlemsstaterna kan uppbära alla de skatter som rätteligen tillkommer dem. Åtgärderna i kommissionens handlingsplan från 2012 för kampen mot mervärdesskattebedrägeri och skattebedrägeri är en god utgångspunkt för detta.


6. Insyn och ansvarsskyldighet i samband med offentliga utgifter


Information om mottagare av ekonomiskt stöd från EU-budgeten uppges i systemet för finansiell transparens när det rör sig om medel som förvaltas direkt av kommissionen och på respektive ansvarig myndighets webbplats när det rör sig om medel som omfattas av delad förvaltning. Detta gör att allmänheten måste söka i en mängd olika databaser. Hur ska du öka insynen i EU:s utgifter i allmänhet och när kommer du att införa en central sökbar databas som innehåller all information om mottagarna – på åtminstone ett av unionens arbetsspråk – som måste offentliggöras i enlighet med budgetförordningen?


Ökad insyn i EU:s utgifter blir ett avgörande inslag i den nya kommissionens ansträngningar för att övertyga medborgarna och de nationella statskassorna om att de pengar som går till EU skapar ett verkligt mervärde. Jag har för avsikt att på bästa sätt utnyttja de möjligheter som den digitala tekniken erbjuder och att tillämpa detta över hela mitt ansvarsområde i linje med min uppdragsbeskrivning.


När det konkreta gäller tillgången till information om vem som tar emot EU-bidrag, finns redan nu en samlad portal där vem som helt kan få veta vilka mottagarna av EU-bidrag är: http://ec.europa.eu/contracts_grants/beneficiaries_sv.htm. Tiotusentals mottagare får stöd från EU-budgeten i form av bidrag och annan finansiering. Det gäller studenter, forskare, frivilligorganisationer, småföretag, orter, regioner och många andra. Varje år offentliggör kommissionen via sin sökmaskin på internet information om mottagarna av EU-bidrag.


Jag skulle ytterligare vilja utöka denna öppenhet – och jag är redo att vidta två konkreta åtgärder. För det första, att förbättra kvaliteten på de uppgifter som lämnas och deras jämförbarhet. Jag vill att information ska göras tillgänglig på ett interaktivt sätt, på alla moderna tekniska vägar. Närmare bestämt planerar jag att erbjuda möjligheten att enklare stämma av och jämföra belopp från olika källor. För det andra kommer jag att begära in en heltäckande bedömning av kostnaderna för en enda sökbar databas och vilka krav som finns på en sådan. Eftersom jag kommer att ansvara för budgeten, kommer en optimering av sambandet kostnad/nytta att vara viktigt i sammanhanget.


Vilka åtgärder kommer du att vidta för att säkerställa en jämnare representation av de olika berörda parterna i de expertgrupper som upprättas av de avdelningar som du skulle bli ansvarig för? Anser du att de befintliga bestämmelserna om expertgrupper är tillräckligt tydliga, eller borde de förtydligas och kompletteras?


Vilka åtgärder kommer du att vidta för att införa obligatorisk registrering av professionella lobbyister?


Vad gäller frågan om expertgrupperna kan jag säga att dessas ledamöter primärt väljs på basis av de färdigheter och den sakkunskap som behövs för var och en av grupperna ska kunna ge råd och dela med sig av sin expertis till kommissionen. Urvalet av experter görs därför i varje enskilt fall i ljuset av deras sakkunskap inom ett visst område och med hänsyn till arbetets art, som kan vara mycket varierande.


Till följd av reglerna om expertgrupper är kommissionen angelägen om att se till representationen av relevanta berörda parter är balanserad. Kommissionens regler om expertgrupper ger kommissionens avdelningar en samling välgrundade och flexibla riktlinjer och säkerställer ett enhetligt synsätt. Under de senaste åren har sammansättningen av ledamöter i många grupper setts över för att åstadkomma bättre balans. Jag kan försäkra er om att kommissionen är fast besluten att garantera öppenheten och en representation som är balanserad, så att kommissionen kan ta del av åsikter från ett brett spektrum av olika intressen. De expertgrupper som sorterar under avdelningar inom mitt ansvarsområde (tre i GD Budget, fem i Olaf, tre i GD Personal och säkerhet, sex i GD Översättning och en i Epso) har visserligen redan en balanserad representation, men jag skulle vara villig att från fall till fall granska alla spontana intresseanmälningar från berörda parter som vill medverka i någon av dessa grupper och anser sig kunna bidra med sakkunskap.


Den generella frågan om öppenhet, och öppenhetsregistret i synnerhet, ligger inom ansvarsområdet för den nominerade vice ordföranden Timmermans. Jag avser att nära samarbeta med honom i dessa frågor.


Kommissionen har inrättat öppenhetsregistret gemensamt med Europaparlamentet. Registret har hittills fungerat väl och omfattar 80 % av all lobbyverksamhet som syftar till att direkt eller indirekt påverka EU:s beslutsfattande. Registrering är emellertid fortfarande frivillig.


Tillträdande ordföranden Juncker har tydligt klargjort att han avser att göra registrering obligatorisk och utvidga den till att också omfatta rådet. Ett obligatoriskt system tvingar sannolikt fler aktörer, bl.a. advokatbyråer och vissa större aktörer, att delta. Ett obligatorium kan även förbättra kvaliteten på uppgifterna, eftersom de som registrerar sig måste vara försiktigare när de tillhandahåller information om sin verksamhet. Införandet av ett obligatoriskt register kommer vidare att understryka institutionernas genuina engagemang för öppenhet.


Detsamma gäller för rådets deltagande. Jag anser det vara både relevant och till gagn för öppenheten i hela EU om registret på lika villkor sammanför alla tre institutionerna. Medborgare kommer inte att ta öppenheten på allvar så länge som en av de tre viktigaste aktörerna inte deltar. Italien gjorde under sitt ordförandeskap i EU registreringen till en av sina prioriteringar, vilket lett till att frågan på ett uppmuntrande sätt har lyfts fram i rampljuset. Om min nominering godkänns kan ni räkna med att jag till fullo kommer att engagera mig för att registret ska bli obligatoriskt och omfatta alla tre institutionerna.


Det tar mer än sex år att slutföra standardförfarandet för avslutande av räkenskaperna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och regionalpolitiken. Svagheter i medlemsstaternas system för förvaltning och kontroll av de strukturfonder som utnyttjas under deras ansvar består dessutom i flera år. Det tar flera år att lagföra fall av bedrägerier eller oegentligheter. Hur avser du att snabba på hanteringen av administrativa fel, bristande förvaltning och avsaknad av effektiv kontroll? Vilken ungefärlig tidsplan kommer du att ställa upp för dig själv?


Jag håller med om att det finns utrymme för att påskynda förfarandet för avslutande av räkenskaperna i jämförelse med vad som hittills har varit fallet.


Betydande framsteg har redan gjorts, och det nya regelverket förebådar en avsevärd förbättring:


För det första gjorde kommissionen, i fråga om sammanhållningspolitiken under tidigare perioder ett åtagande i 2008 års handlingsplan om att det kontradiktoriska förfarandet vid finansiella korrigeringar måste slutföras inom 24 månader efter revisionen. Kommissionen har sedermera uppnått detta mål. För den nya europeiska struktur- och investeringsfonden följer kontrollcykeln en strikt och snäv tidsplan. Om kommissionen, sedan räkenskaperna godkänts, upptäcker betydande brister som inte rapporterats och korrigerats av medlemsstaterna är den skyldig att tillgripa finansiella nettokorrigeringar och att sätta samman handlingsplaner.


På den gemensamma jordbrukspolitikens område måste, för det andra, vissa åtgärder i förfarandet för kontroll av utgifternas överensstämmelse vidtas i en viss ordningsföljd. Den genomsnittliga längden på standardförfarandet var 36 månader år 2013. Kommissionen har redan genom den nya rättsliga ramen strömlinjeformat hela förfarandet och begränsat risken för onödiga förseningar. Framför allt har tidsfrister införts för varje steg i förfarandet såväl för medlemsstaterna som för kommissionen 1).


Jag är fast övertygad om att hela förfarandet från det inledande meddelandet och till kommissionens slutsatser inte behöver vara längre än två år, vid normala och okomplicerade fall när den berörda medlemsstaten lämnar all nödvändig information utan att begära någon motiverad förlängning. Tillsammans med mina kolleger – de kommissionsledamöter som ansvarar för de relevanta utgiftsområdena – kommer jag därför årligen noga att vaka över att genomsnittslängden på normala och okomplicerade förföranden fortsatt håller sig under två år och jag kommer inte att tveka att vidta åtgärder om så skulle behövas.


Avslutningsvis är jag emellertid medveten om att det ibland tar lång tid att föra bedrägeriärenden till domstol. Detta är ett av de problem som jag hoppas att den nya Europeiska åklagarmyndigheten kan bidra till att få bukt med.

 
 
Frågor från utskottet för rättsliga frågor:

Fråga 7:


Som vice ordförande med ansvar för budget och personal kommer du att ha det yttersta ansvaret för områden som direkt påverkar EU-institutionernas personal: rekryteringar, arbetsvillkor och Europaskolorna, för att bara nämna några. I ett läge med sjunkande demografisk tillväxt får institutionerna allt hårdare konkurrens från andra arbetsgivare vid rekryteringen av personal. För att kunna bemöta rådande och framtida utmaningar på ett adekvat och effektivt sätt behöver EU dock en effektiv offentlig förvaltning med högkvalificerade och flerspråkiga kvinnor och män som rekryteras över största möjliga geografiska område bland medborgare i medlemsstaterna. Vilka åtgärder avser du att vidta för att institutionerna ska kunna locka till sig och behålla sådan personal? Hur kommer du att se till att tilldelningen av personalresurser motsvarar kommissionens prioriteringar i syfte att rationalisera kommissionens arbetsmetoder?


För att kommissionen och övriga EU-institutioner ska kunna tjäna Europeiska unionens medborgare är vår personal vår största tillgång. En av mina prioriteringar kommer att vara att skapa förutsättningar för att personalen ska kunna leverera och prestera ännu bättre. Detta har två aspekter.


För det första måste vi fortsätta att locka till oss de bästa och smartaste. Det är ett arbete som vi ständigt bedriver och där ännu större insatser kommer att behövas. Inom en snar framtid kommer en generation av erfaren och kvalificerad personal att gå i pension, och arbetet med att ersätta dem börjar nu.


Jag fäster stor vikt vid arbetet med att bibehålla och öka attraktionskraften för varumärket ”en EU-karriär”. Jag kommer att stödja en utökning av våra insatser för att nå ut till universitet, samt användningen av rekryteringsmässor och modern teknik och medier. Jag kommer uppmana mina kommissionärskolleger och högre tjänstemän inom EU-institutionerna att bidra till vårt gemensamma mål att främja tillhandahållandet av tjänster till EU:s medborgare genom en karriär inom dess institutioner. Jag kommer att sträva efter att genomföra vår strategi för meritbaserad rekrytering och komplettera den med lämpliga åtgärder enligt den nyligen genomförda översynen av tjänsteföreskrifterna i syfte att åtgärda betydande obalanser i personalens sammansättning vad gäller nationalitet (t.ex. riktade reklamkampanjer, uttagningsprov förbehållna medborgare i underrepresenterade länder osv.).


För det andra måste vi ytterligare främja en verklig resultatkultur inom kommissionen, så att de personer som rekryterats får största möjliga utlopp för sin talang. I enlighet med de reviderade tjänsteföreskrifterna kommer jag att sörja för att resultat (och inte enbart tjänstgöringstid) belönas, att det finns en närmare koppling mellan tjänstegrad och faktiskt ansvar samt att det finns incitament att åstadkomma resultat. Detta måste komma mer till uttryck i reglerna för bedömningar av tjänsteutövning och befordringar.


För det tredje kommer vi att arbeta för att uppnå de besparingar som krävs i en mycket kärv ekonomisk situation. Därför kommer vi att fortsätta att maximera den tillgängliga personalens effektivitet och ändamålsenlighet genom att ytterligare rationalisera vår interna organisation, våra arbetsmetoder och vårt sätt att tillhandahålla stödtjänster. Jag kommer att sträva efter att uppnå effektivitetsvinster genom att ta hjälp av de senaste digitala verktygen och IKT-verktygen, omstrukturering av affärsprocesser (business process reengineering) samt rationalisering av regler och förfaranden. Genom att använda digital teknik kan vi ytterligare modernisera våra tjänster och främja ökad öppenhet, ökat deltagande, bättre driftskompatibilitet och ökad insyn i hur vi arbetar tillsammans med berörda parter. Detta är en del av min uppdragsbeskrivning och för detta ändamål kommer jag att samarbeta nära med vice ordföranden för den digitala inre marknaden.


Jag är övertygad om att vi måste bli ännu bättre på att säkerställa en nära överensstämmelse mellan unionens övergripande prioriteringar och användningen av vår personal. Den nya kommissionens struktur erbjuder en möjlighet att göra det lättare för personalen att snabbt flytta dit där behoven är störst för att ta itu med nya och brådskande frågor, t.ex. genom användning av arbetsgrupper. Jag kommer att ge sitt fulla stöd till mina kolleger och personalen när det gäller att ta vara på denna möjlighet och övervinna den silomentalitet som så ofta har undergrävt användningen av vårt humankapital.


Vi kan och måste göra mer för att främja rörlighet såväl inom som mellan generaldirektoraten, mellan institutionerna och till och från institutionerna. I det sistnämnda fallet måste vi vara mycket noggranna med hur vi hanterar potentiella intressekonflikter. Jag kommer att använda de befintliga möjligheterna till personalutbyte med andra organisationer och medlemsstaterna, och söka nya sådana möjligheter. För att uppnå bästa möjliga resultat måste rörlighet noga vägas mot institutionens behov av att främja och bibehålla sin expertis. Jag kommer också att uppmuntra en mer målinriktad användning av lärande och utbildning på alla nivåer i kommissionen, med fokus på e-lärande och med avkastning på investeringar i åtanke.


Jag tar mycket allvarligt på den tillträdande ordförandens begäran att uppnå målet att 40 % av de högre chefsbefattningarna och chefsbefattningarna på mellannivå ska innehas av kvinnor. För att EU ska bli framgångsrikt i en starkt konkurrensutsatt global miljö måste vi utnyttja talangerna hos såväl män som kvinnor. Hur vi gör det i kommissionens har betydelse för våra egna prestationer, men också när det gäller den signal som vi skickar till våra medlemsstater och resten av världen.


Om jag får förtroende kommer det att vara min plikt att öka mångfalden i kommissionen och att göra den smidigare och mer flexibel när det gäller att reagera på nya behov, samt att skapa en miljö där personalen verkligen kan vara entusiastisk inför nya uppgifter. Jag är fast besluten att arbeta genom kommissionens nya struktur, och att använda min roll som vice ordförande för att få detta till stånd inom hela institutionen.


Fråga 8:


Enligt artikel 298 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionens institutioner, organ och byråer när de fullgör sina uppgifter stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration. Under 2004 och sedan 2014 genomfördes det en omfattande reform av EU:s tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor, vilket gjorde att EU fick en av världens mest moderna offentliga förvaltningar. Reglerna om oberoende stärktes och effektiviteten förbättrades, med betydande besparingar i EU-budgeten som följd. Medborgarna förväntar sig emellertid inte bara en högkvalitativ förvaltning där principerna om integritet och legalitet respekteras, utan också att dessa verksamheter bedrivs i ett sammanhang som kan erbjuda mesta möjliga insyn.


I sin resolution av den 15 januari 2013 uppmanade parlamentet kommissionen att på grundval av artikel 298 i EUF-fördraget lägga fram ett förslag till förordning om en förvaltningsprocesslag för Europeiska unionen. Parlamentet genomförde även en studie om mervärdet av en förvaltningsprocesslag. Parlamentet hyser övertygelsen att regler om god förvaltning främjar insynen och ansvarigheten samt att en förvaltningsprocesslag för Europeiska unionen skulle öka unionens legitimitet och öka medborgarnas förtroende för dess förvaltning. Avser du att vidta några åtgärder i denna riktning? Vad anser du om detta?


Dessa frågor ingår även i ansvarsområdet för vice ordföranden med ansvar för bättre lagstiftning, kontakter mellan institutionerna, rättsstatsprincipen och stadgan om de grundläggande rättigheterna (nominerade vice ordföranden Timmermans), och jag avser att samarbeta nära med honom för att ta itu med dem. Detta gäller särskilt uppföljningen av resolutionen av den 15 januari 2013 där Europaparlamentet uppmanade kommissionen att utarbeta ett förslag till förordning om en förvaltningsprocesslag för Europeiska unionen på grundval av artikel 298 i EUF-fördraget.


Ett antal mycket positiva initiativ för att främja öppenheten kring hur institutionerna fungerar har redan inletts och vi bör bygga vidare på dem, till exempel öppenhetsregistret där lobbyister förtecknas. Som den tillträdande ordföranden har meddelat kommer kommissionen att lägga fram ett förslag till parlamentet och rådet om ett interinstitutionellt avtal om inrättande av ett obligatoriskt register som omfattar alla tre institutioner. Jag kommer också att följa upp ordförandens instruktion till alla kommissionsledamöter om att på våra respektive webbplatser offentliggöra alla kontakter och sammanträden som vi har med yrkesorganisationer eller egenföretagare i alla frågor som rör EU-politiken och genomförandet av denna.


Det är viktigt att medborgarna har tillgång till våra administrativa föreskrifter. I de omarbetade tjänsteföreskrifterna anges redan förekomsten av ett register över alla institutioners tillämpningsföreskrifter. Europeiska unionens domstol har hand om förvaltningen av registret och det togs i bruk i början av året. Jag är fast besluten att aktivt stödja registret och se till att kommissionens administrativa föreskrifter aktualiseras. Jag kommer att ha kontakt med de andra institutionerna för att uppmuntra att de administrativa föreskrifterna registreras och uppdateras regelbundet.