Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

NOT FOUND !Andrus Ansip

Utfrågning

 

Andrus Ansip

Portfölj: Den digitala inre marknaden - Vice ordförande
 
Dag 5 , måndag 6 oktober 2014 - 18:30 , Bryssel  
 
Frågor och svar
 
1. Allmän kompetens, engagemang för EU och personlig oavhängighet

Vilka av dina personliga kvalifikationer och erfarenheter är särskilt viktiga för uppdraget som kommissionsledamot och främjandet av det europeiska allmänintresset, särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad sporrar dig? Hur kommer du att bidra till att driva kommissionens strategiska agenda?


På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom kommissionen ifrågasätts?


Jag har nu varit aktiv politiker i 16 år, nio av dem som premiärminister. Tack vare den erfarenheten kan jag med gott självförtroende acceptera den tillträdande kommissionsordförandens erbjudande att kandidera som kommissionens vice ordförande. När jag var premiärminister ledde jag tre olika koalitionsregeringar som bestod av partier från både mitten-höger och mitten-vänster. Jag har lett alla mina regeringar med utgångspunkten att man måste hitta samförstånd och agera som brobyggare för att uppnå gemensamma mål. Jag tänker fortsätta i den andan om jag blir utnämnd till vice ordförande.


Som privatperson och politiker har jag alltid stött det europeiska projektet som vilar på demokratiska värden. Jag ansåg det självklart att be om ett demokratiskt mandat under Europaparlamentsvalet i maj 2014 för att kunna kandidera till posten som kommissionär. Jag känner mig hedrad över att ha fått väljarnas förtroende. Det har alltid varit min övertygelse att europeiska och nationella mål förstärker varandra. Jag har aldrig ”skyllt på Bryssel” och heller inte tolererat om någon av mina ministrar skulle frestas att göra det. Jag är mycket stolt över att det land jag känner bäst gick med i EMU som fullvärdig medlem i januari 2011 när den finansiella krisen rasade som värst. Detta signalerade förtroende för det europeiska projektet. När jag avgick som premiärminister stödde 80 % av estländarna euron, vilket är högsta nivån inom EU, se slutnot . Jag anser också att Europa bör uppskatta solidaritet, och min regering försvarade den principen vid förhandlingarna om två budgetramar, vid författningsdomstolens två granskningar av legaliteten hos Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), och använde mekanismen gentemot de länder som led mest under den globala finanskrisen.


Om jag utnämns till kommissionär, hoppas jag kunna bidra till det europeiska projektet genom mitt uppdrag som vice ordförande för den digitala inre marknaden. Jag har haft förmånen att få vara i första ledet i en digital omstöpning av ett land som nu ligger mycket långt framme inom e-förvaltning, trygga och säkra privata och offentliga digitala lösningar och som tar it-säkerhet och dataskydd på allvar. Låt mig nämna några exempel: vid det senaste Europaparlamentsvalet avgavs 33 % av rösterna i Estland via internet genom ett e-röstsystem, som 2005 användes för första gången i världen för allmänna val. Det har också gjorts uppskattningar som visar att den stora användningen av digitala underskrifter vid offentliga och privata transaktioner sparar den estländska ekonomin en arbetsvecka per år. Estland har 1,3 miljoner invånare och fler än 175 000 000 digitala underskrifter har utförts. När jag var premiärminister tog jag också, tillsammans med mina finska, danska och holländska kolleger, initiativet till ett brev riktat till Europeiska rådets möte i juni 2010 med uppmaning att senast 2015 inrätta en ”digital inre marknad för EU”. Jag har varit en ivrig förespråkare för det målet genom alla möten i Europeiska rådet fram till att frågan senaste gången diskuterades i oktober 2013.


Jag är inte bra på kodning, även om jag kan det, men jag är fullt medveten om att it-kunskaper kommer att bli allt viktigare för Europa. Jag känner till vilka tjänster medborgarna och konsumenterna vill ha och vad företagen behöver. Jag vill ha en fungerande digital inre marknad där konsumenterna skyddas och fritt kan välja mellan varor och tjänster över gränserna. Där behoven styr marknaden och där innovativa företag ges rimliga förutsättningar att lyckas, i stället för att stångas mot föråldrade gränser och egenintressen. Jag tror på ett samhälle där myndigheter och kommuner måste anstränga sig så att medborgarna kan kommunicera med dem enkelt, sömlöst och, om de vill, digitalt på ett säkert sätt.


Europa svämmar över av goda digitala lösningar och digitala möjligheter, som gynnar konsumenter och företag, och om vi lyckas ta bort hinder, avlägsna nationella insnävningar och bygga broar mellan våra olika regelsystem kan de också ge fler arbetstillfällen och ökad tillväxt. Vilket är exakt vad jag tänker göra med kommissionsordförande Junckers politiska riktlinjer som underlag.


Jag kommer att arbeta oberoende och med integritet för att på så vis tjäna de europeiska medborgarnas intresse på bästa sätt. Jag kommer utföra mitt uppdrag med den grad av opartiskhet och tillgänglighet som förväntas i enlighet med artikel 17.3 i fördraget om Europeiska unionen och med artikel 245 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Jag kommer att följa de etiska standarder som förväntas av kommissionärerna, vilket tydligt fastställs i fördragen och uppförandekoden för kommissionärer. I det sammanhanget kommer jag att vägra ta emot instruktioner från någon regering eller andra organ. Jag är lojal mot Europeiska kommissionen och den valde kommissionsordförandens vision om kommissionen som en modern, effektiv och öppen offentlig administration.


Om jag blir vald, kommer jag att fullt ut följa de öppenhetskrav som kommissionens ordförande Juncker angett i sina politiska riktlinjer.


Jag har fyllt i den intresseförklaring som krävs enligt kommissionsledamöternas uppförandekod och gjort den tillgänglig för allmänheten. Jag kommer att omedelbart underrätta kommissionens ordförande och uppdatera min intresseförklaring om det skulle ske några förändringar. Jag kommer också att informera kommissionens ordförande om alla situationer som kan äventyra min oavhängighet, opartiskhet och tillgänglighet för kommissionen. Jag kommer inte att utföra någon annan professionell verksamhet förutom de uppgifter jag förväntas utföra.

 
 
2. Förvaltning av ansvarsområdet och samarbete med Europaparlamentet

Hur skulle du uppfatta din uppgift som ledamot av kommissionskollegiet? På vilket sätt skulle du betrakta dig själv som ansvarig och redovisningsskyldig inför Europaparlamentet för ditt och dina avdelningars handlande?


Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad öppenhet, ökat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om lagstiftningsinitiativ? Är du beredd att förse både parlamentet och rådet med samma uppgifter och handlingar när det gäller planerade initiativ och pågående förfaranden?


Om jag utnämns till kommissionär kommer jag att leda och samordna en av de tio prioriteringarna för Juncker-kommissionen, nämligen den sammankopplade digitala inre marknaden. Som vice ordförande ser jag mig som gruppledare som ska leda arbetet på olika områden och samla alla nödvändiga politikinitiativ som behövs för att lösa de viktiga uppgifter kommissionens ordförande anförtror mig. Att genomföra ett sådant prioriterat projekt gör att jag av naturliga skäl måste samarbeta med flera andra kommissionsledamöter för att kunna utnyttja expertisen från kommissionen som helhet.


Om vi vill skapa en sammankopplad kontinent, måste vi börja arbeta mer sammankopplat och frigöra oss från det snäva perspektiv som fortfarande finns i många organisationer oavsett om de är privata eller offentliga. Den föreslagna omstruktureringen av den nya kommissionen med inriktning på samarbete är ett logiskt steg i den riktningen och jag har för avsikt att utnyttja detta fullt ut med mina kommissionärskolleger. Inte minst tror jag att it-samarbetsverktyg kan hjälpa oss.


Jag är medveten att jag, om jag ska uppnå målen, måste lyssna på det civila samhället, konsumenter, företag och forskarvärlden, och ta itu med deras behov och orosmoln. Jag värdesätter Europaparlamentet som den främste förmedlaren av rösterna i våra samhällen. Jag planerar att, om jag blir vald, under de första månaderna av mitt mandat, snabbt och genomtänkt inleda samarbete med hela kedjan av intressenter.


Jag har tilldelats den inspirerande uppgiften att inom det första halvåret av mitt mandat utforma ambitiösa åtgärder för att förverkliga den digitala inre marknaden. Tillsammans med de andra kommissionärerna ser jag fram emot att presentera dessa lagstiftningsåtgärder för parlamentsledamöterna. Jag värdesätter den roll Europaparlamentet spelar i fråga om att uppnå resultat som ligger i linje med människors önskemål. Jag kommer därför att upprätthålla och, om det är möjligt, förbättra en konstruktiv och öppen dialog med Europaparlamentet. Jag tror på att diskussionerna med Europaparlamentet ska vara uppriktiga och öppna och att vår arbetsgemenskap ska bygga på ömsesidigt förtroende. Jag ser fram emot att få delta i Europaparlamentets plenarsammanträden och relevanta kommittémöten och kommer att personligen se till att kommissionen representeras på lämpligt sätt om jag tvingas frånvara.


Utan att det påverkar principen om kollegialitet, som jag tror kommer stärkas med den uppställning Juncker föreslagit, kommer jag att ansvara för alla mina åtgärder inför EU-medborgarnas representanter. Detta överensstämmer med ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen.


Europeiska kommissionen är beroende av politiskt stöd från Europaparlamentet . I det sammanhanget måste Europaparlamentets ståndpunkter övervägas noga och följas upp på lämpligt sätt. Jag kommer att se till att det sker inom mitt ansvarsområde och särskilt uppmärksamma Europaparlamentets krav inom ramen för artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Jag kommer också att se till att de parlamentresolutioner som faller inom mitt ansvarsområde besvaras inom den tidsram som fastställs i ramavtalet. I fråga om förslag som ännu inte är antagna, kommer jag att undersöka hur långt de kommit och diskutera dem med övriga kommissionsledamöter. Jag kommer hela tiden att uppfylla kraven i ramavtalet. Jag delar uppfattningen att samråd med intressenter och noggranna konsekvensbedömningar behövs och kommer att se till att de genomförs. Detta återspeglar vår gemensamma syn att lagstiftningen ska hålla hög kvalitet och att rätt regelverk behövs och jag kommer att arbeta tätt tillsammans med den förste vice ordföranden för att uppnå detta.


Europaparlamentet kan räkna med mitt stöd och engagemang när det gäller att fullt ut tillämpa principen om likabehandling för Europaparlamentet och rådet i fråga om tillträde till möten eller tillgång till informationsflödet i enlighet med bestämmelserna i ramavtalet.

 
 
Frågor från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd:

3. Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättningsskapande


Vilka åtgärder kommer du att vidta för att bidra till ökad tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning på den inre marknaden? Vilken övergripande strategi har du tänkt dig för att åstadkomma en balanserad utveckling av den inre marknaden som skapar konkreta fördelar för näringslivet, konsumenterna och arbetstagarna? Vad kommer du att göra för att företag, särskilt små och medelstora företag, ska få tillgång till och gynnas av den inre marknaden?


Hur kommer du att fortsätta med den politiska process som påbörjades i och med inremarknadsakten? Skulle du koppla genomförandet av inremarknadsakten till styrningen av den inre marknaden och den roll som den inre marknadens integration har inom den europeiska planeringsterminen?


Den globala ekonomin håller på att omvandlas till en digital ekonomi. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är inte bara en sektor av ekonomin, utan samtidigt grunden för ett modernt, innovativt samhälle och omfattar nästa alla samhällsdelar. Genom den digitala tekniken införs nya sätt att tillverka varor och leverera tjänster, från bilar och kemikalier till hälso- och sjukvårdstjänster, detaljhandel och energi. Spridningen av IKT har gjort det möjligt att digitalisera allt mer kunskaper, varor, tjänster och processer. Den digitala ekonomin är därför en grundbult i EU:s ansträngningar för att återställa tillväxten, gynna innovation och skapa nya arbetstillfällen. Den inre marknaden, som är navet i den europeiska integreringen och det europeiska välståndet, måste gradvis förändras och utvidgas till en digital marknad. Om vi inte löser problemen kopplade till fragmentering och kortsiktiga egenintressen, riskerar vi tappa positioner på globala marknader som Europa alltid har varit ledande inom (bil- och maskintillverkning, läkemedel och bioteknik, detaljhandel, logistik och andra tjänstebranscher).


Att skapa rätt ramvillkor för tillväxt och sysselsättning är MÅLEN för de initiativ som kommissionen kommer att presentera, men jag är övertygad om att vi kan och måste göra mer. Genom att bygga på det arbete som redan gjorts kommer jag tillsammans med alla inblandade kolleger att utveckla en övergripande strategi som ska hjälpa oss att avlägsna hinder, främst för små och medelstora företag, så att den digitala inre marknaden kan få full genomslagskraft. I dag är det bara 14 % av små och medelstora företag som använder internet för försäljning på nätet. Marknaden är fragmenterad. Konsumenter blir frustrerade när de inte kan komma åt digitala tjänster i en annan medlemsstat på grund av restriktiv affärspraxis eller rättsliga hinder, eller eftersom tillämpliga regler är komplicerade och oöverskådliga. Vi har möjligheten, och skyldigheten, att göra ett bestående avtryck när det gäller att skapa rätt investeringsvillkor som stimulerar både tillgång och efterfrågan så att vi kan bygga en dynamisk digital ekonomi samtidigt som vi maximerar potentialen i fråga om spridning av digital teknik.


Jag planerar att se till att våra viktigaste politiska strategier och ramverk kompletterar varandra. Det tillsammans med riktad forskning och innovation gör att det kommer att skapas konkreta fördelar för konsumenter, företag och offentliga administrationer. Förbättrad konkurrenskraft skapas inte genom en enda åtgärd eller från ett enda område. Nej, den skapas genom att vi inom EU och på nationell nivå inriktar våra insatser på att stärka den inre marknaden och dess digitala dimension, stödja digital företagaranda, stimulera investeringar i digitala infrastrukturer och nya tekniker, främja skapandet av innehåll och se till att EU lockar till sig produktion och investeringar. Vi måste hjälpa företagen att utnyttja gränsöverskridande möjligheter optimalt, både inom den inre marknaden och utanför EU. Min strategi för den digitala inre marknaden kommer att prioritera att det skapas rätt incitament för både offentliga och privata investeringar i infrastruktur, främst bredband, tekniker och innovativa tjänster.


Det finns ett stort antal strategier, initiativ och program som bidrar till att skapa en sammankopplad digital inre marknad – digitala infrastrukturer som ger höghastighetsanslutningar (bredband), copyright, säkerhet, IKT-standardisering, molntjänster, infrastrukturer för digitala tjänster, digital tillverkning, digitala transporter och städer, smarta nät, digitala media (mer information finns i mitt svar på fråga 4). Om jag blir utnämnd ska jag sträva efter att den digitala politiska vinkeln inte bara läggs till i efterhand, utan finns med under hela utvecklingen. Vi måste anlägga ett nytt heltäckande synsätt på hela värdekedjan, både från leverantörernas och konsumenternas synvinkel.


Under de senaste åren har kommissionens årliga landsspecifika landsrekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen använts för att stimulera stora reformarbeten i flera medlemsstater. Dessa arbeten har börjat ge resultat. Jag tror också att det är rätt att få in integreringen av den inre marknaden i den europeiska planeringsterminen. Den årliga rapporten om den inre marknadens funktion och identifieringen av politiska riktlinjer i den årlig tillväxtöversikten bör fortsätta vara ett huvudinstrument för att bedöma framstegen och flaskhalsar.


4. Förbättrande av den digitala inre marknaden för konsumenter och företag


Vilka konkreta åtgärder föreslår du för att fullborda den digitala inre marknaden för konsumenter och företag? Inom vilka sektorer av den digitala inre marknaden skulle du i första hand minska hindren för konsumenterna och företagen, och varför?


Hur har du tänkt att arbeta med andra kommissionsledamöter för att en utökad användning av digital teknik och onlinetjänster ska bli ett övergripande politikområde som omfattar ekonomins alla sektorer?


Marknadsutvecklingen på det digitala området har skapat flera stora utmaningar för konsumentskyddet. Hur tänker du hantera dessa utmaningar?


Hur tänker du försöka få bort de hinder som gör att konsumenter och företag har svårt att dra full nytta av de möjligheter som digital teknik innebär? Hur tänker du förbättra säkerheten och medvetenheten i fråga om konsumenternas och detaljhandlarnas rättigheter och skyldigheter på internet?


Om jag blir vald, kommer min första uppgift att bli att utarbeta en tydlig långsiktig strategi som sammanför kommissionens olika lagstiftningsbefogenheter och som ger uttryck för en sammanhängande vision för den digitala inre marknaden, ekonomin och samhället. Jag kommer att leda och samordna ett program med prioriterade åtgärder som kan frigöra den digitala ekonomins potential. Vi måste få en klar bedömning av de huvudhinder som ska bort. Inom de sex första månaderna kommer jag att bygga upp stöd bland EU-institutionerna, intressenter och den allmänna opinionen och se till att det utarbetas ett ambitiöst program och fastställs otvetydiga slutdatum. Jag kommer att inrikta mig på att ta bort hinder och frigöra potentialen i det inre digitiala ekonomiska utrymmet. Flera av knäckfrågorna är kända: fragmenterat regelverk, rättslig osäkerhet och höga kostnader för att efterleva regelverket, bristande förtroende och bristande säkerhet i internetmiljön samt brist på rätt digital utbildning bland arbetskraft och konsumenter.


Vissa av åtgärderna är tänkta att blåsa nytt liv i befintliga förslag. Europas telekommunikationssektor, som är den grundläggande infrastrukturen för den digitala ekonomin är fortfarande fragmenterad mellan nationerna och det saknas ett sammanhängande EU-täckande tillvägagångssätt. Det är en betydande outnyttjad möjlighet. Med redan utfört arbete som underlag kommer jag att samarbeta med mina kolleger för att påskynda den pågående reformeringen av regelverket för telekommunikation.


Jag vill också att det skapas en framgångsrik europeisk medie- och innehållssektor som uppfyller konsumenternas behov och respekterar grundläggande rättigheter, exempelvis yttrandefrihet och kulturell mångfald, och som skapar rätt miljö för gränsöverskridande tjänster. Jag har också som mål att avsluta förhandlingarna om gemensamma EU-regler för uppgiftsskydd och översynen av principerna om integritetsskydd (Safe Harbour). Jag kommer också att understryka behovet av att nya initiativ presenteras så snart som möjligt, till exempel modernisering av copyright-regler mot bakgrund av den digitala revolutionen och förenkling av konsumentregler vid internetköp och digitala köp.


Den digitala inre marknaden handlar inte bara om några få sektorer. Den digitala inre marknaden bör vara ett område där enskilda och företag i en säker miljö sömlöst kan komma åt och utföra verksamheter på nätet. Detta ska ske på sunda konkurrensvillkor och med gott konsument- och uppgiftsskydd oavsett nationalitet eller bostadsort. Det övergripande målet bör vara en ”inre marknad som är redo för den digitala åldern” där den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital ökar genom digital teknik. Internetvärlden är global utan gränser i traditionell mening. Många frågor kan behandlas på rätt sätt i ett mer globalt sammanhang, t.ex. ett öppet internet eller förvaltning av internet. Jag är beredd att förvalta kommissionens globala åtgärder på området.


Om jag blir utnämnd som vice ordförande, kommer min främsta roll vara att leda och samordna kommissionens arbete för DEN DIGITALA INRE MARKNADEN med bidrag från andra kommissionärer och tjänster. Tyngdpunkten kommer att ligga på gemensamma resultat med gemensamma strategiska mål som underlag. IKT är ingen avgränsad sektor, utan en teknik som täcker flera områden med kritiska tillämpningar i alla sektorer av ekonomin. För att se till att den digitala dimensionen infogas i utvecklingen av relevanta initiativ från början, måste vi se till att den digitala frågan ingår i kommissionens smarta regleringsverktyg, exempelvis konsekvensbedömningar.


Jag kommer se till att området präglas av effektiv samordning som ska sammanlänka data, expertis och infrastruktur så att det skapas synergieffekter och bättre åtgärder inom kommissionen. Mitt mål är att den digitala teknikens förändringseffekter ska bli ett övergripande tema för kommissionskollegiet och att det ska skapas mekanismer som åtgärdar inlåsningseffekter. I det scenariot skulle projektbaserade arbetsgrupper över GD-gränserna vara det normala och inte undantaget, och deras arbete skulle centreras kring moderna projektbaserade it-verktyg som underlättar samarbete och måluppfyllelse. Jag vill också bana väg för kommissionens användning av digital teknik i kommissionens eget arbete.


Säkerhet bildar grundvalen för förtroendet för internet och den digitala ekonomin. Vi ser allt fler exempel på allvarliga säkerhetsbrister och cyberattacker och ett unikt fokus på it-säkerhet och övervakning. Ny teknisk utveckling, som molntjänster och stordata, kommer förmodligen att skapa nya säkerhetsproblem. Jag tror att vi kan avsluta förhandlingarna om direktivet om nät- och informationssäkerhet och sträva efter dess snara tillämpning. Direktivet kommer att bli en hörnsten i vår strategi för it-säkerhet.


It-brott är ett hot som ingen medlemsstat klarar av att mota på egen hand, och det får betydande påverkan på ekonomin och grundläggande rättigheter som vi inte har råd att bortse ifrån. Samordning och samarbete mellan medlemsstater är därför av avgörande betydelse. Genom EU-åtgärder kan vi skapa nödvändiga villkor som underlättar och gynnar både samordning och samarbete. Jag kommer att sträva efter att göra internet till en säker plats för EU:s invånare där de tryggt kan utöva sina grundläggande rättigheter och ägna sig åt social och kommersiell verksamhet samt affärsverksamhet.


Konsumenternas förtroende är av avgörande betydelse för den digitala inre marknaden. Jag vill att det ska vara enkelt för konsumenterna att handla på nätet. Det ska vara lika lätt att komma åt en digital tjänst (offentlig eller privat) eller digitalt innehåll från en annan medlemsstat som sin egen. Jag vill att konsumenter ska kunna lita på webbplatser och digitala tjänster oavsett i vilket EU-land de har sin bas. De ska kunna sig säkra när de använder nätet och veta att deras personuppgifter skyddas synnerligen väl. I dagsläget finns många problem i form av fragmenterad lagstiftning och konflikter mellan lagar och jurisdiktion. De affärsmodeller som börjar dyka upp måste respektera konsumenträttigheter. En bärande del i min strategi för den digitala inre marknaden kommer att vara att modernisera och förenkla konsumentregler för internetköp och digitala köp.


I samarbete med övriga kommissionärer är ett av mina prioriterade mål att så snart som möjligt avsluta förhandlingarna om gemensamma europeiska regler för skydd av personuppgifter, som är mycket viktiga för att den digitala inre marknaden ska fullbordas och fungera. Jag kommer därför att sträva efter att anta reformpaketet inom det första halvåret av mitt mandat. I avtal mellan tillhandahållare av molntjänster och konsumenter är det alltför ofta konsumenten som tar riskerna medan tillhandahållarna får de flesta fördelarna. Jag kommer också att arbeta tillsammans med andra kommissionärer för att föreslå regler som gör att konsumenter och små och medelstora företag litar på molntjänster och som inte är alltför betungande för tillhandahållarna.


Jag vill också se till att EU:s medborgare är rustade att fullt ut dra fördel av den digitala världen. Prognoser pekar på att nästan alla arbeten i framtiden kommer att kräva åtminstone grundläggande digitala färdigheter. Ett stort antal vuxna i Europa saknar helt och hållet digitala färdigheter. Även om digital teknik i hög grad används av barn, saknar ungdomar fortfarande tillgång, utbildningsteknik och innehåll som kan ge effektivare, engagerande och skräddarsydd inlärning.


I min strategi för den digitala inre marknaden vill jag, genom att utnyttja min funktion som vice ordförande, bland alla aktörer stärka den politiska debatten om arbetsmarknadens behov i fråga om inlärning i den digitala åldern med betoning på följder på kort, medellång och lång sikt för sysselsättning, kompetens, tillväxt och arbetstillfällen i Europa. Vi bör också bygga på initiativ som den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen och utnyttja alla relevanta finansieringsprogram för det syftet.


Strategin för den digitala inre marknaden måste också innehålla metoder för att göra offentliga administrationer öppnare och effektivare genom att stötta digitala projekt och e-förvaltningsprojekt i alla medlemsstater och inom kommissionen. Tillsammans med vice ordföranden med ansvar för budget och personal kommer jag att undersöka hur samarbetet mellan medlemsstaternas förvaltningar kan förbättras, till exempel när det gäller rapportering och utbyte av information om system som behövs för att EU ska fungera, och ifråga om att underlätta så att systemen kan fungera över gränserna.


5. Smart lagstiftning


Hur tänker du förbättra konsekvensbedömningarna, både de som görs i förhand och de som görs i efterhand, för att säkerställa en balanserad helhetsbedömning av nya lagstiftningsförslag och av befintlig lagstiftning på området för den digitala inre marknaden? Hur tänker du framför allt se till att bedömningarna är evidensbaserade och bygger på utökade och förbättrade tester av små och medelstora företag och av den inre marknaden?


Hur föreslår du att man skulle kunna förbättra parlamentsutskottens medverkan före själva lagstiftningsförfarandet, särskilt i samband med lagstiftningsinitiativ som läggs fram i enlighet med artikel 225 i EUF-fördraget? Vilka åtgärder kommer du att vidta för att se till att det genomförs regelrätta och fullständiga samråd på EU:s alla officiella språk med berörda parter, så att lagstiftningen stimulerar tillväxt, sysselsättningsskapande, innovation och konkurrenskraft?


Hur tänker du förbättra efterlevnaden och genomförandet av lagstiftningen om den digitala inre marknaden och se till att medlemsstaterna fullgör sina åtaganden?


Den nya kommissionen kommer att sträva efter bättre lagstiftning och jag är personligen besluten att införa bättre lagstiftning inom mina politikområden. Kommissionen förbättrar och förstärker ständigt sina verktyg för bättre lagstiftning: konsekvensbedömning, samråd med berörda parter och utvärdering. De kommer att på ett integrerat sätt användas för att undersöka de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av åtgärder i fråga om den digitala inre marknaden med tillgängliga bevis som underlag. Jag kommer att lägga ned kraft på att se till att de strategier som läggs fram eller utvärderas under mitt ansvar uppfyller principerna för bättre lagstiftning.


Den vikt som läggs på bättre lagstiftning återspeglas i utnämningen av den tillträdande förste vice ordföranden. Jag kommer att arbeta nära och proaktivt med honom när det gäller hans genomgång av metoden för bättre lagstiftning. Jag kommer att stödja hans arbete för att hitta områden där förbättringar av befintlig lagstiftning kan göras och för att se till att nya initiativ följer subsidiaritetsprincipen och ger resultat utan att i onödan belasta företag, framförallt inte små och medelstora företag.


Kommissionen välkomnar synpunkter på ett tidigt stadium i sin förberedande lagstiftning, vilket återspeglas i att kommissionen regelbundet till parlamentet översänder centrala programdokument. Detta är särskilt relevant i fråga om initiativ i enlighet med artikel 225 som den tillträdande kommissionsordföranden särskilt uppmärksammar. Kommissionen har kommit överens med Europaparlamentet om att svara på en sådan begäran inom tre månader. När initiativ läggs fram följer kommissionen praxisen för bättre lagstiftning, dvs. konsekvensbedömning och samråd med berörda parter, vilket bör leda till att Europaparlamentet kan komma med synpunkter i ett tidigt skede.


Under de senaste åren har utvidgat samråd med berörda parter stått i centrum för kommissionens arbete för att förbättra den europeiska styrningen och skapa bättre och mer genomarbetad lagstiftning, som ger tillväxt, skapar sysselsättning, innovation och förbättrar konkurrenskraften. Jag kommer att se till att det sker brett samråd innan jag lägger fram nya politiska förslag och initiativ, vilket även gäller dem som kan vara resultatet av uppföljningen av parlamentsresolutioner rörande ett lagstiftningsinitiativ. Jag kommer också att följa genomgången av de interna riktlinjerna för samråd med berörda parter och se till att kommissionens minimistandarder för samråd med berörda parter tillämpas.


Om inte lagarna tillämpas på ett effektivt sätt kommer inte samhället i stort eller medborgarna att gynnas av EU-lagstiftningen. Det behövs gemensamma åtgärder för att det ska bli verklighet. Jag kommer att samarbeta med den förste vice ordföranden för bättre lagstiftning för att se till att kommissionen allt mer utformar sina förslag så att tillämpningen underlättas och blir billigare och mindre betungande. Detta är i linje med principerna om smart lagstiftning.


Jag kommer också att uppmana medlemsstaterna att skärpa sitt ansvar när det gäller tillämpningen av unionslagstiftningen. Kommissionen kan bidra genom att utarbeta riktlinjer och tillämpningsplaner som förklarar regler och problem som kan dyka upp. Jag kommer också att se till att inom de politikområden jag ansvarar för ska kommissionen vara beredd att lösa problem på ett tidigt stadium tillsammans med medlemsstaterna via EU Pilot. 70 % av problemen löses idag med det systemet. Jag kommer inte att tveka att insistera på formella överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte följer regelverket.


Slutnot 1: Standard Eurobarometer No 81