Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

NOT FOUND !Jyrki Katainen

Utfrågning

 

Jyrki Katainen

Portfölj: Sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft - Vice ordförande
 
Dag 6 , tisdag 7 oktober 2014 - 10:00 , Bryssel  
 
Frågor och svar
 
1. Allmän kompetens, engagemang för EU och personlig oavhängighet

Vilka av dina personliga kvalifikationer och erfarenheter är särskilt viktiga för uppdraget som kommissionsledamot och främjandet av det europeiska allmänintresset, särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad sporrar dig? Hur kommer du att bidra till att driva kommissionens strategiska agenda?


På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom kommissionen ifrågasätts?


Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag varit en engagerad europé som tror helhjärtat på Europatanken. Särskilt under mitt studentutbyte inom Erasmus 1995 insåg jag den europeiska integrationens betydelse. Denna ovärderliga erfarenhet, som EU gjorde möjlig, är ett av de allra bästa exemplen på hur EU har skapat aldrig tidigare skådade möjligheter för medborgarna att bo, arbeta och resa över hela vår världsdel. Men framför allt måste man komma ihåg att EU främjat fred, stabilitet och välstånd i Europa och gett oss inflytande och ansvar på världsnivå. Grunderna för vårt samarbete ligger i våra gemensamma värderingar som de kommer till uttryck i fördragen. Dessa värderingar måste hela tiden iakttas och främjas i alla EU:s politiska insatser. Vårt viktigaste värv måste vara att bygga ett EU som svarar mot medborgarnas förväntningar och prioriteringar. Detta är min vägledande princip och min främsta motivering.


Som finansminister 2007–2011 arbetade jag intensivt med att finna lösningar på den värsta ekonomiska krisen i mannaminne. Jag deltog aktivt i arbetet med att forma EU:s politik, inte minst som aktiv medlem i Europeiska rådet, och parallellt med detta, i egenskap av Finlands statsminister, ett ämbete jag hade privilegiet att inneha från 2011 till juni 2014. Denna erfarenhet, i kombination med 15 år som ledamot av Finlands riksdag, har gett mig omfattande kunskaper om nationellt och europeiskt politiskt beslutsfattande. Jag känner mig väl rustad att utnyttja denna kunskap och erfarenhet i de europeiska medborgarnas tjänst som ledamot av Europeiska kommissionen.


Min föresats har alltid varit och kommer alltid att vara att verka som brobyggare. Som Finlands statsminister ledde jag en regering med sex partier från vänster till höger. Jag vill fortsätta med detta konsensusbyggande och försöka finna gemensamma lösningar på de problem som kräver insatser på EU-nivå. På grundval av min erfarenhet är jag övertygad om att den bästa vägen för Europa ur krisen är genom att lösa gemensamma problem tillsammans, över nations- och institutionsgränser och över de politiska blockgränserna.


I den nya kommissionen skulle jag fungera som gruppledare, samordnare och brobyggare och på ett konstruktivt och öppet sätt samarbeta med övriga ledamöter i gruppen i en kollegial anda där vi är ömsesidigt beroende av varandra. Mitt främsta mål som vice ordförande med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft ska vara att bidra till att stödja en stark och varaktig ekonomisk återhämtning, skapa fler jobb, stimulera investeringar i realekonomin och stärka Europas konkurrenskraft. I detta arbete blir en av de viktigaste prioriteringarna, både på kort och lång sikt, att lägga tillräcklig vikt vid att skapa de rätta ramvillkoren och vidta de rätta åtgärderna för hållbar tillväxt och sysselsättning. Tillträdande ordförande Jean-Claude Juncker har föreslagit stora förändringar av Europeiska kommissionen. Fokus kommer att ligga på prioriterade projekt för sysselsättning och tillväxt där kommissionsledamöterna kommer att arbeta i lag, och de vice ordförandena samordnar. Jag tror att detta ger Europeiska kommissionen och EU-institutionerna som helhet en god möjlighet att inrikta sig på det som är mest relevant för medborgarna i hela Europa. Det skulle vara en ära för mig att vara med i denna nystart. Vi har en tuff uppgift framför oss, och jag skulle göra mitt yttersta för att bidra konstruktivt till detta nya samarbetsinriktade arbetssätt. Jag ser också fram emot en regelbunden dialog med Europaparlamentet, som EU-medborgarnas röst, för att föra agendan för sysselsättning och tillväxt framåt.


Vid utövandet av mina arbetsuppgifter åtar jag mig att fullt ut följa de fördragsfästa skyldigheterna om oavhängighet och integritet, opartiskhet och tillgänglighet (i enlighet med artikel 17.3 i EU-fördraget och artikel 245 i EUF-fördraget). Jag förklarar högtidligen att jag kommer att fortsätta att iaktta de etiska regler som föreskrivs i dessa artiklar och i uppförandekodexen för kommissionsledamöter.


I enlighet med uppförandekodexen har jag uppdaterat och offentliggjort min förklaring om ekonomiska intressen. Om något förändras kommer jag omedelbart att uppdatera förklaringen.


Jag förbinder mig också att undvika alla positioner eller situationer som kan ifrågasätta min oavhängighet, opartiskhet och tillgänglighet för kommissionen. Jag kommer att avstå från alla andra offentliga ämbeten och från att bedriva någon annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. Jag förbinder mig att omedelbart underrätta Europeiska kommissionens ordförande om en situation med en möjlig intressekonflikt skulle uppstå under fullgörandet av mina officiella åligganden.

 
 
2. Förvaltning av ansvarsområdet och samarbete med Europaparlamentet

Hur skulle du uppfatta din uppgift som ledamot av kommissionskollegiet? På vilket sätt skulle du betrakta dig själv som ansvarig och redovisningsskyldig inför Europaparlamentet för ditt och dina avdelningars handlande?


Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad öppenhet, ökat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om lagstiftningsinitiativ? Är du beredd att förse både parlamentet och rådet med samma uppgifter och handlingar när det gäller planerade initiativ och pågående förfaranden?


Junckerkommissionen kommer att vara en kommission som är stark och fokuserad. Den kommer att bygga på betydande politisk erfarenhet och ett åtagande att åstadkomma förändring. Den lägger stor vikt vid kollegialitet och vid att vara större och mer målmedveten i stora frågor, och mindre och anspråkslösare i små frågor. Vice ordföranden med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft spelar en nyckelroll i detta sammanhang, och min tidigare politiska erfarenhet, bland annat som statsminister för en koalition bestående av sex partier, kommer att hjälpa mig att axla den rollen.


Om jag blir utnämnd skulle jag ansvara för samordningen av projekt som till fullo återspeglar kommissionskollegiets och Europas prioriteringar. Jag kommer att tillsammans med lämpliga kolleger se till att ansträngningarna satsas där de bäst behövs. Min roll är att vara gruppledare, samordnare och brobyggare i denna process. Mina tidigare erfarenheter har lärt mig värdet av kollegialt beslutsfattande som ett sätt att beakta alla överväganden och få till stånd en gemensam känsla av ansvar för de fattade besluten.


Jag skulle sträva efter att få till stånd en gemensam syn hos de enskilda kommissionsledamöterna om det program som vi ska leverera, samla in olika synpunkter, fastställa var meningarna går isär, och säkerställa att vi hittar en gemensam strategi och en gemensam förståelse för våra förslag och åtgärder under arbetets gång. Jag skulle sträva efter att ge Europas viktigaste prioritering, det vill säga att främja sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft, största möjliga synlighet och sätta ambitionerna så högt som möjligt.


Balansen mellan EU-institutionerna kräver ömsesidigt förtroende och öppenhet. Detta är grundläggande för att parlamentet verkningsfullt ska kunna utöva sin demokratiska kontrollfunktion. Jag åtar mig därför att föra en konstruktiv och regelbunden dialog med Europaparlamentet.


Jag har för avsikt att bygga upp ett mycket nära samarbete med Europaparlamentet och dess utskott. Detta samarbete skulle innebära att jag regelbundet deltar i plenar- och utskottssammanträden, att det sker ett frekvent och direkt informationsutbyte, framför allt med ordförandena i relevanta parlamentsutskott, och att jag är tillgänglig för informella diskussioner och bilaterala kontakter med parlamentsledamöterna.


Jag skulle fullgöra min uppgift att leda och organisera kommissionens representation på mina ansvarsområden på ett sätt som maximerar kommissionens politiska närvaro i utskottssammanträden och vid trepartsförhandlingar. Det är också i detta avseende som kommissionens nya arbetsmetoder och de vice ordförandenas samordnande roll kan komma att ge betydande mervärde till det speciella förhållandet mellan Europaparlamentet och kommissionen.


Europaparlamentet företräder unionens medborgare och är därmed en viktig källa till legitimitet. Kommissionen är ansvarig inför Europaparlamentet och beroende av dess politiska stöd. Jag sätter stort värde på denna ansvarighet och, om jag blir utnämnd, kommer jag att som kommissionsledamot fortsätta att ta denna ansvarighet på stort allvar. Utan att det påverkar principen om kollegialt ansvar, som den här kommissionen med hjälp av de vice ordförandenas funktion strävar efter att stärka, accepterar jag även mitt eget personliga politiska ansvar inom de områden som jag tilldelas, i enlighet med ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen.


När det gäller uppföljningen av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål kommer jag att tillämpa bestämmelserna i ramavtalet och, inom mina ansvarsområden, se till att kommissionens svarar på de resolutioner eller önskemål som parlamentet lägger fram på grundval av artikel 225 i EUF-fördraget, inom tre månader efter att de antagits. I detta sammanhang stöder jag helt tillträdande ordförande Junckers åtagande att den kommande kommissionen ska ägna betänkanden som avser lagstiftningsinitiativ särskild uppmärksamhet. Jag stöder och förbinder mig att fullt ut tillämpa principen om lika behandling av Europaparlamentet och rådet när det gäller tillträde till sammanträden eller informationsflödet, i enlighet med bestämmelserna i ramavtalet.

 
 
Frågor från utskottet för ekonomi och valutafrågor

3. Investeringspaket


Hur kommer du under de kommande tre månaderna att konkretisera det investeringspaket som presenterades i de politiska riktlinjerna från kommissionens valde ordförande? Vilka konkreta åtgärder kommer du att vidta? Vilka instrument kommer du att använda och/eller skapa i det avseendet? Hur kommer du att involvera Europaparlamentet?


Lanseringen av ett omfattande paket för sysselsättning, tillväxt och investeringar kommer att vara den nya kommissionens första prioritering.


Investeringarna minskade drastiskt under krisen och ligger fortsatt på en låg nivå. Bristen på investeringar återspeglar ett mer försiktigt utlåningsbeteende i ett sargat banksystem, politisk osäkerhet och en försvagning av den totala efterfrågan. Kraftfulla åtgärder måste till snabbt för att dels skapa en ekonomisk och sektorsspecifik lagstiftning som gynnar privata investeringar, dels se till att offentliga medel i EU och i medlemsstaterna används på bästa möjliga sätt.


Varken utbud eller efterfrågan kan på egen hand lösa detta problem. Detta paket bör vara övergripande för att stimulera investeringar från både den offentliga och den privata sektorn på både EU-nivå och på nationell nivå.


Jag avser därför att genomföra detta paket genom att mobilisera alla tillgängliga instrument på EU-nivå och nationell nivå som skulle göra det möjligt för oss att djärvt och beslutsamt ta itu med detta problem. Paketet måste inriktas på investeringar som ger höga ekonomiska och sociala vinster. De lämpligaste projekten måste identifieras och pågående projekt påskyndas.


När det gäller en bättre användning av tillgängliga offentliga medel på EU-nivå och nationell nivå vill jag främja en bättre användning av EU:s budgetmedel, förbättra och stärka EIB:s och de nationella offentliga investeringsbankernas roll och se till att budgetkonsolideringsåtgärderna har en sammansättning som stöder investeringar:


– På EU-nivå måste vi se till att tillgängliga medel används mer effektivt för att stödja investeringar, vilket kan inbegripa användning av innovativa finansiella instrument. Kommissionen håller på att slutföra sin planering, och jag skulle samarbeta med kolleger och medlemsstater för att se till att vi fokuserar på tillväxt som skapar sysselsättning. Arbetet med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2016, där jag skulle bistå vice ordföranden med ansvar för budget och personal, kommer att vara ett viktigt tillfälle då vi kan skärpa EU-budgetens fokus på sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Jag avser också att samarbeta nära med EIB för att kartlägga möjliga vägar att stärka dess roll för att stimulera investeringar.


– På nationell nivå måste vi undersöka hur vi kan förbättra kvaliteten på de offentliga utgifterna och andra instrument, t.ex. de nationella offentliga investeringsbankerna. När det gäller användningen av nationella budgetar för tillväxt och investeringar, skulle jag tillsammans med mina framtida kolleger arbeta för att medlemsstaterna ska respektera stabilitets- och tillväxtpakten samtidigt som den flexibilitet som är inbyggd i den befintliga pakten utnyttjas på bästa sätt.


Jag planerar också att bidra till att skapa de rätta rättsliga incitamenten för privata investeringar. Jag skulle göra detta genom att främja genomförandet av de rätta reformerna på nationell nivå för att undanröja hinder för investeringar, och genom att främja fullbordandet av den inre marknaden inom nyckelsektorer, från energi till den digitala ekonomin, i nära samarbete med de övriga ansvariga vice ordförandena. Sådana åtgärder skulle ge de rätta incitamenten för tillväxt och sysselsättning. Jag skulle också ha ett nära samarbete med mina kolleger i kommissionen för att bygga upp en kapitalmarknadsunion som ska se till att den finansiella regleringen bidrar till en bättre finansiering av realekonomin. Detta skulle särskilt inbegripa följande:


– Genomföra reformer som främjar tillväxt och sysselsättning, däribland fortsätta fullbordandet av den inre marknaden: De rätta reformerna kan bidra till att skapa ramvillkoren för privata investeringar och återupprätta investerarnas förtroende. Konkurrensutsatta marknader, effektiv lagstiftning, god samhällsstyrning och ett välfungerande system för offentlig upphandling och förvaltning är viktiga faktorer. Att tillhandahålla ett rättvist, effektivt och förutsägbart regelverk är av avgörande betydelse, särskilt för nätverksindustrier, som kännetecknas av långa investeringshorisonter och stora initiala investeringar. I samarbetet med mina framtida kolleger ska jag bidra till konkreta förslag för att få bort flaskhalsarna i lagstiftningen, öka säkerheten och förbättra förtroendet för att frigöra investeringar inom viktiga sektorer som energi, telekommunikation eller transport. Jag avser också bidra till att fördjupa EU:s ram för ekonomisk styrning för att öka medlemsstaternas ansvarskänsla och engagemang för genomförandet av sådana reformer.


– Fullborda bankunionen och skapa en kapitalmarknadsunion: Genomförandet av en bankunion, då jag skulle samarbeta nära med den nominerade kommissionsledamoten med ansvar för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen kommer att vara ett viktigt steg för att få bukt med den finansiella fragmenteringen och säkerställa att bra projekt får den finansiering som de förtjänar. För att kunna utveckla ett mer diversifierat finansiellt system måste vi avlägsna hindren för kapitalmarknadsfinansiering. Att få i gång högkvalitativ värdepapperisering kan spela en viktig roll i detta sammanhang.


Alla dessa åtgärder tillsammans, som behöver utvecklas och omsättas i konkreta initiativ efter noggrant arbete och diskussioner inom kommissionen, utgör ett ambitiöst projekt för att stimulera investeringar i Europa. De kommer att inbegripa både lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder på en rad områden. Europaparlamentet kommer att vara en viktig partner för att förverkliga denna övergripande strategi. För att stimulera investeringarna i Europa krävs ett brett samförstånd och sund demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet. Jag har för avsikt att regelbundet utbyta synpunkter med Europaparlamentet, både om paketet som helhet och om de konkreta initiativ som det leder till.


4. Konkurrenskraft


Sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft är kärnan i de landsspecifika rekommendationerna, men medlemsstaterna har varit långsamma med att genomföra dessa rekommendationer. Vad måste göras på det här området? Hur kommer du att förbättra Europas konkurrenskraft i den globala ekonomin? För att uppnå detta mål, hur ser du på din roll inom de olika delarna av ditt ansvarsområde, bland annat att skapa den företagaranda som är en förutsättning för att skapa sysselsättning i EU? Vilka konkreta åtgärder kommer du att vidta för att främja en bättre företagaranda?


Under de senaste åren har några av de länder som genomfört flest reformer i världen varit länder i Europa. Omfattande reformer har genomförts, eller håller på att genomföras, som i hög grad speglar de årliga landsspecifika rekommendationer som kommissionen föreslår inom ramen för den europeiska planeringsterminen. De landsspecifika rekommendationerna utgör i många medlemsstater viktiga politiska riktmärken. Dessa ansträngningar har börjat ge resultat. Makroekonomisk stabilitet är en förutsättning för varje beslut om investeringar och sysselsättning, så detta är ett viktigt framsteg. Det har framför allt skett påtagliga framsteg när det gäller budgetkonsolidering. Detta framgår också om vi tittar på hur många medlemsstater som har tagit sig ur förfarandet vid alltför stora underskott. Antalet medlemsstater som omfattas av detta förfarande har minskat med mer än hälften sedan 2011, från 24 till 11. Man har också vidtagit åtgärder för att reformera sysselsättningspolitiken, till exempel genom en aktiv arbetsmarknadspolitik och upprättande av ungdomsgarantier.


Enligt min uppfattning har reformansträngningarna har varit mer begränsade när det gäller beskattning, särskilt för att minska skattekilen på arbete, när det gäller varu- och tjänstemarknader och nätverksindustrier samt åtgärder för att förbättra företagsklimatet och ramvillkoren för FoU och innovation. Medlemsstaterna skulle kunna göra mer för att utbildnings- och välfärdssystemen ska få bättre täckning och ge bättre resultat, och för att höja effektiviteten i den offentliga förvaltningen. Krisens verkningar på sysselsättningen och den sociala sammanhållningen är långtgående. Om detta vittnar den oacceptabelt höga arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, men också den ökande fattigdomen och sociala utestängningen i många länder. Statsskulderna och de privata skulderna ligger fortfarande på en mycket hög nivå i flera länder, liksom inom många sektorer av ekonomin. Dessutom är finansieringsvillkoren fortsatt mycket tunga i många delar av Europa, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, och lånemarknaden i euroområdet fortfarande mycket fragmenterad. På sikt kommer arbetet med att göra de landsspecifika rekommendationerna till ett effektivare verktyg att vara en viktig utmaning.


Stärkt konkurrenskraft åstadkoms inte genom en enda åtgärd eller på ett enda område. Stärkt konkurrenskraft kommer att vara resultatet av att vi samlar och inriktar alla ansträngningar på EU-nivå och nationell nivå på att åstadkomma reformer med syftet att skapa en förutsägbar makroekonomisk miljö, stärka den inre marknaden, utveckla entreprenörskap, stimulera investeringar i utbildning, infrastruktur och ny teknik samt se till att EU blir en attraktivare plats för produktion och investeringar. Genom en rad olika åtgärder måste vi främja ett tillväxtvänligt företagsklimat, särskilt för små och medelstora företag, och en modern offentlig förvaltning. Vi måste hjälpa företag att utnyttja gränsöverskridande möjligheter på bästa sätt, både på den inre marknaden och utanför EU, så att de får bättre förutsättningar att skapa arbetstillfällen. Vi måste främja en framåtblickande handelspolitik och internationell konvergens i standarder och föreskrifter. I ett läge då uppskattningsvis 90 % av den globala tillväxten år 2015 kommer att ha sitt ursprung i länder utanför Europa blir tillträdet till marknader utanför EU en nyckelfaktor för Europas konkurrenskraft. Åtgärder mot icke-tariffära handelshinder blir allt viktigare för att öppna marknader men också för att försvara EU:s intressen och aktivt främja lika villkor på andra marknader.

 
 
Frågor från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

5. Arbetsmetoder


Hur anser du att rollen för den vice ordförande som ansvarar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft kommer att utvecklas under den kommande mandatperioden? Hur vill du utöva din rätt att påverka initiativ som läggs fram av kommissionledamöterna med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden ? [Se Junckers skrivelse till dig med uppdragsbeskrivningen: ”I regel kommer jag inte att ta med ett nytt initiativ i kommissionens arbetsprogram, eller ta upp det på kollegiets dagordning, om det inte har rekommenderats till mig av en av de vice ordförandena på grundval av sunda argument och ett tydligt innehåll som överensstämmer med de prioriterade projekten i de politiska riktlinjerna.”] Hur kommer du att stärka Europaparlamentets medverkan i arbetet med att utforma delegerade akter, särskilt vad gäller information om och tillträde till expertmöten? Kan du åta dig att förbättra översändandet av sekundärlagstiftning och dokument i samband med kommittéförfaranden?


De vice ordförandenas och kommissionsledamöternas gemensamma roll kommer att vara att genomföra det program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring som den tillträdande ordföranden har lagt fram. Varje vice ordförande har tilldelats välavgränsade ansvarsområden och måste säkerställa effektiv samordning och effektivt samarbete inom kollegiet. Det handlar om att arbeta som ett lag, med kollegialitet som grund, i Europas intresse. Detta kommer att vara den vägledande principen för hela mandatperioden. Jag skulle samarbeta nära med samtliga berörda kommissionsledamöter för att främja sysselsättning och tillväxt i hela Europeiska unionen.


Om jag får uppdraget som vice ordförande med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft skulle jag fokusera på samstämmighet och effektivitet och fungera som en brobyggare. Som Finlands statsminister ledde jag en brett sammansatt regering med deltagande från vänster till höger i det politiska spektrumet. Jag vill fortsätta denna typ av konsensusbyggande genom att försöka hitta de bästa lösningarna för de utmaningar som kräver åtgärder på EU-nivå. På grundval av min personliga erfarenhet är jag övertygad om det krävs arbete över nations- och institutionsgränserna och över de politiska blockgränserna för att tjäna de europeiska medborgarnas intresse.


Jag skulle sträva efter att se till att alla relevanta utskott i parlamentet, däribland utskottet för sysselsättning och sociala frågor, får fullständig information om alla större förändringar samtidigt som rådet. Jag skulle också vara beredd att regelbundet närvara vid sammanträdena i ert utskott. Jag skulle även göra mitt yttersta för att stå till förfogande för bilaterala möten. Jag skulle be mina kolleger att hjälpa er och ge er detaljerad information om lagstiftningsakter, icke-lagstiftningsakter, delegerade akter och genomförandeakter, och om deras genomförande.


Jag är medveten om att distinktionen mellan delegerade akter och genomförandeakter har lett till vissa kontroverser mellan institutionerna i lagstiftningsprocessen under senare år. Detta är en fråga av gemensamt intresse för alla institutioner och vi måste samarbeta för att finna gemensamma, fördragsenliga lösningar på dessa problem. Reflektioner pågår om hur större egenansvar och transparens ska kunna garanteras. Jag stöder dessa insatser fullt ut. Enligt min mening måste diskussionerna föras på horisontell nivå inom kommissionen, eftersom de berör alla ansvarsområden och är av interinstitutionell karaktär.


På de områden som skulle falla inom mitt ansvarsområde skulle mina kolleger och jag att se till att kommissionens befintliga åtaganden ligger i linje med den gemensamma överenskommelsen om delegerade akter och att ramavtalet med Europaparlamentet respekteras fullt ut. Detta gäller särskilt åtagandet att genomföra lämpliga och öppna samråd på expertnivå vid utarbetandet av delegerade akter och att se till att Europaparlamentet och medlemsstaterna får all relevant information. Det innebär också ett fullständigt iakttagande av bestämmelserna i ramavtalet med avseende på deltagandet av parlamentets experter i expertgruppsmöten. Detta bör också underlätta parlamentets kontroll i synnerhet av delegerade akter, där parlamentet har rätt till kontroll i efterhand. När det gäller genomförandeakter måste reglerna i förordning (EU) nr 182/2011 följas och öppenhet säkerställas via registret över kommittéhandlingar.


6. Prioriteringar


Vad tänker du främst prioritera inom ditt ansvarsområde vad gäller den sociala kris och sysselsättningskris, särskilt ungdomsarbetslösheten, som råder i flera medlemsstater? Vad tänker du göra för att stärka den sociala dimensionen och sysselsättningsaspekterna i Europa 2020-strategin och uppnå målet att skapa riktiga kvalitetsjobb? Hur uppfattar du balansen mellan ekonomiska friheter och grundläggande sociala rättigheter i Europa? Hur tänker du följa upp ordförande Junckers ord i de politiska riktlinjerna om att ”se till att det inte förekommer någon social dumpning i EU” och att ”samma arbete på samma plats [bör] avlönas på samma sätt”? Vilka specifika lagstiftningsinitiativ, och andra initiativ som inte rör lagstiftning, på området för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden tänker du lägga fram tillsammans med den nominerade kommissionsledamot Thyssen, och vilken är tidsplanen för dessa?


Arbetslösheten är hög, och i många delar av Europa är den fortfarande oacceptabelt hög. Jag är särskilt oroad över hur många ungdomar det är som har svårt att hitta arbete, och som saknar rätt kompetens och utbildning. Jag är också mycket oroad över situationen för dem som blir långtidsarbetslösa. Jag skulle arbeta outtröttligt för att försöka vända denna utveckling. Europa har inte råd att låta begåvning gå till spillo.


En social marknadsekonomi i Europa med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas är ett uttryckligt mål i fördraget, vilket kommer till uttryck i målsättningen i Europa 2020 om att sysselsättningsgraden i hela unionen ska ligga på 75 %. Att skapa fler jobb har högsta prioritet i min portfölj precis som i tillträdande ordförande Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer. Vi är skyldiga att leverera.


Sysselsättningsnivåerna styrs i hög grad av makroekonomiska faktorer och fördragen ger unionen begränsad befogenhet när det gäller sysselsättningspolitik. Därför är min samordnande roll särskilt viktig inom områdena sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft. Vi måste mobilisera alla tänkbara instrument för att åstadkomma konkreta resultat för våra medborgare. Vår främsta skyldighet när det gäller sysselsättning är att bättre samordna och stödja medlemsstaternas ansträngningar med hjälp av den nyligen stärkta ramen för styrning. Med detta menar jag framför allt sysselsättningsaspekten av den europeiska planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationerna.


Jag ser fyra omedelbara prioriteringar:


– Vi måste investera i humankapital, modernisera våra utbildningssystem, även när det gäller utbildning på mellannivå och yrkesutbildning, för att ge EU-medborgarna färdigheter på hög nivå. Vi måste stärka en kultur av entreprenörskap, även socialt entreprenörskap, och främja konkurrenskraft genom högkvalitativa och högkvalificerade arbetstillfällen.


– Vi måste se till att utbildning och praktik motsvarar de aktuella och framtida behoven för våra företag och samhällen som helhet. Vi bör också ytterligare öka ansträngningarna för att underlätta övergången från utbildning till arbete. Ungdomsgarantin är ett viktigt instrument för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. För att utveckla och leverera ett system med ungdomsgarantier i hela EU krävs ett intensivt samarbete mellan alla viktiga berörda parter. Vi måste se till att genomförandet av ungdomsgarantin med ekonomiskt stöd från ungdomssysselsättningsinitiativet blir effektivt och ger konkreta resultat. Genomförandet måste därför efterhand ske snabbare och utvidgas så att systemet med ungdomsgarantier finns tillgängligt där det bäst behövs.


– Vi måste främja en mer anpassningsbar, öppen och inkluderande arbetsmarknad. Det innebär att vi måste effektivisera den aktiva arbetsmarknadspolitiken och de offentliga arbetsförmedlingarna, ta itu med segmenteringen av arbetsmarknaden genom att modernisera lagstiftningen om anställningsskydd och stödja rörlighet uppåt och yrkesmässig rörlighet. Vår politik måste vara lyhörd för medborgarnas behov och förhindra social utestängning.


– Vi behöver ekonomiskt och socialt hållbara sociala trygghetssystem för att tillhandahålla ett effektivt skydd för EU-medborgarna när och där det behövs. Social trygghet är en investering i välstånd och vidmakthåller social rättvisa. Samtidigt innebär den åldrande befolkningen en extrem belastning på systemen för socialt skydd. Vi måste modernisera dessa och göra dem effektivare och mer riktade för framtiden. Jag vill också se till att politik som stöder utsatta grupper och kampen mot social utestängning och fattigdom kommer högt upp på kommissionens dagordning.


EU har viktiga sociala mål, exempelvis att ”ständigt förbättra människors levnads- och arbetsvillkor” och att säkerställa sociala framsteg. Mer specifikt är ett antal rättigheter och principer i stadgan om de grundläggande rättigheterna av direkt betydelse för arbetsrätt och arbetsvillkor.


Tillträdande ordförande Jean-Claude Juncker meddelade i juli att det inte ska förekomma någon social dumpning i EU. Att effektivt genomföra och tillämpa det nyligen antagna genomförandedirektivet till direktivet om utstationering av arbetstagare, vilket kraftigt ökar och stärker befintliga verktyg och mekanismer för att bekämpa missbruk och kringgående av regler, kommer att vara avgörande. Jean-Claude Juncker har också aviserat en riktad översyn av detta direktiv. Kampen mot odeklarerat arbete är ett annat viktigt sätt att förbättra arbetsvillkoren, vilket jag kommer att stödja.


När det gäller löner får vi inte glömma att lika lön för lika arbete är en av EU:s grundläggande principer som fastställts i fördragen sedan 1957. Att se till att alla får rättvisa och lika möjligheter på arbetsmarknaden är av största vikt. Jag stöder helt den tillträdande ordförandens uppmaning till framsteg på detta område.


Ett av den nya kommissionens huvudmål är att använda alla våra politiska, rättsliga och finansiella instrument för att ge ny fart åt insatserna för att uppfylla målen i Europa 2020-strategin från 2010. För att uppnå konkreta resultat måste vi ta fram initiativ som hjälper företagen att skapa arbetstillfällen, åtgärdar kompetensglappet och ökar vår konkurrenskraft. Att lägga fram ett omfattande paket för sysselsättning, tillväxt och investeringar som samlar offentliga och privata resurser kommer att bli en av de första saker som den nya kommissionen gör. Vi måste agera snabbt och smart. Halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin kommer att bygga på resultaten av det pågående offentliga samrådet, kommissionens egna reflektioner och de synpunkter som inkommit.


Den avgående kommissionen lade fram ett meddelande om att stärka den europeiska monetära unionens sociala dimension. Vi skulle fortsätta att utveckla vår faktabas med hjälp av resultattavlan med sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer, stärka samarbetet med de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och alla berörda parter för att garantera egenansvar och resultat. Och, i enlighet med Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer, skulle i framtiden alla stöd- och reformprogram för länder i svårigheter i euroområdet bli föremål både för en bedömning av de offentliga finansernas hållbarhet och en bedömning av de sociala konsekvenserna.


Jag instämmer helhjärtat med tillträdande ordförande Jean-Claude Juncker om att fri rörlighet för arbetstagare alltid har varit en av den inre marknadens grundpelare och innebär stora möjligheter för våra medborgare och för vår ekonomi. Större arbetskraftsrörlighet inom EU kommer att ha en positiv inverkan även på vår konkurrenskraft internationellt sett. Jag skulle därför fortsätta att modernisera och reformera våra verktyg och instrument för att stödja sysselsättning och jobbmatchning genom rörlighet. Tillsammans med mina kolleger skulle jag samarbeta med de nationella myndigheterna för att se till att gällande regler tolkas och genomförs rätt, och hjälpa dem att bekämpa missbruk och bedrägeri.


Jag ser fram emot ett nära samarbete med mina kolleger i kommissionskollegiet för att se till att den sociala och den ekonomiska politiken samordnas väl.

 
 
Frågor från utskottet för industrifrågor, forskning och energi

7. Prioriteringar


Vad tänker du främst prioritera inom ditt föreslagna ansvarsområde, med beaktande av tonvikten på sysselsättning, tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling? Hur ser din tidsplan ut för att uppnå de här prioriteringarna? Vilka specifika lagstiftningsinitiativ och andra initiativ som inte rör lagstiftning tänker du lägga fram, och vilken är tidsplanen för dessa? Hur kommer du personligen att se till att lagstiftningsförslagen håller god kvalitet, att det råder full insyn i lobbyverksamheten (riktad till dig och din förvaltning) och att det genomförs konsekventa och balanserade samråd med alla berörda parter, också med beaktande av behovet av att genomföra grundliga konsekvensbedömningar?


Mina två främsta prioriteringar är att snabbt lägga fram ett omfattande paket för sysselsättning, tillväxt och investeringar och genomföra halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin. Som jag nämnt tidigare kräver dessa prioriteringar att vi mobiliserar alla tillgängliga verktyg, däribland reformer för att frigöra tillväxtpotential, en smart och hållbar finanspolitik samt åtgärder för att få bort flaskhalsar i lagstiftningen inom viktiga sektorer.


Paketet för sysselsättning, tillväxt och investeringar syftar till att tillhandahålla en övergripande plan som omfattar åtgärder både när det gäller utbud och efterfrågan. Det måste vara en gemensam ansträngning med åtgärder på både europeisk och nationell nivå, och både offentliga och privata resurser ska användas. Paketet måste inriktas på investeringar som ger höga ekonomiska och sociala vinster. De lämpligaste projekten måste identifieras och pågående projekt påskyndas. Vi måste också utnyttja EU:s finansiella resurser bättre. Unionen har flera finansiella instrument som kan stödja sysselsättning och tillväxt i hela Europa, även genom mobilisering av privata investeringar. Om jag blir utnämnd skulle jag samarbeta med mina kolleger i kommissionen och med Europeiska investeringsbanken för att maximera effekterna av dessa instrument och fullt ut utnyttja deras europeiska dimension, med fokus på sysselsättningsskapande tillväxt. Den övergripande planen skulle också omfatta andra prioriteringar för den nya mandatperioden, exempelvis fullbordandet av den inre marknaden. Ett viktigt inslag skulle vara att fortsätta arbetet med att upprätta av en kapitalmarknadsunion och en stabil banksektor för att ytterligare förbättra det finansiella systemets förmåga att bidra till finansieringen av långsiktiga investeringar. Det måste bli lättare för företagen att få tillgång till alternativa finansieringskällor, och kapital måste kunna röra sig inom unionen beroende på efterfrågan. I linje med den tillträdande ordförandens politiska riktlinjer skulle mitt mål vara att lägga fram paketet för sysselsättning, tillväxt och investeringar inom de första tre månaderna av vår mandatperiod.


När det gäller halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin skulle utgångspunkten vara resultatet av det pågående samråd, som avslutas i slutet av oktober. Jag välkomnar varmt Europaparlamentets synpunkter i detta sammanhang, och ser fram emot ett utbyte med er för att kunna intensifiera våra insatser för smart och hållbar tillväxt för alla. Tillsammans med mina kolleger skulle jag noggrant bedöma resultaten av samrådet, dra slutsatser om hur strategin genomförts och undersöka olika sätt att vidareutveckla strategin. Kommissionen kommer också att granska genomförandet av den s.k. sexpacken och tvåpacken och presentera sina slutsatser. Den exakta tidpunkten för översynen måste vi fastställa gemensamt, men översynen är en prioritering för den nya kommissionens första månader.


En övergripande prioritering som är viktig både på kort och lång sikt är att lägga tillräcklig vikt vid att skapa de rätta ramvillkoren och vidta de rätta åtgärderna för hållbar tillväxt och sysselsättning. En välplanerad och effektiv agenda för strukturreformer är en viktig del av unionens reaktion på krisen. I mina prioriteringar på detta område ingår främjande av ett tillväxtvänligt företagsklimat och företagaranda, ytterligare fördjupning av den inre marknaden för varor och tjänster, ytterligare framsteg i riktning mot en digital inre marknad och en inre marknad för energi, ett tillväxtfrämjande skattesystem som uppmuntrar arbete och hållbara val, en effektivare och mer medborgarinriktad offentlig förvaltning samt industriell konkurrenskraft. Europa måste förbli, och bli, en attraktivare plats för investeringar, arbete och produktion. Vid genomförandet av dessa och andra reformer skulle jag ägna största möjliga uppmärksamhet åt sysselsättningseffekterna av kommissionens förslag och deras konsekvenser för hållbar sysselsättning och tillväxt på lång sikt. Jag skulle också i nära samarbete med de övriga vice ordförandena se till att kommissionen systematiskt integrerar frågor som bättre lagstiftning och konkurrenskraft i sitt arbete.


Jag skulle stödja vice ordföranden med ansvar för budget och personal i förberedelserna inför 2016 års översyn av den fleråriga budgetramen. EU:s budget är unionens främsta finansiella instrument för att stödja tillväxt. Jag skulle verka för att budgetutgifterna för att stödja sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft får största möjliga effekt.


Alla lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder skulle omfattas av ett kollegialt beslutsförfarande. Jag skulle göra principerna om faktabaserat beslutsfattande och bättre lagstiftning till viktiga riktmärken för mitt arbete och råda mina kolleger att göra på samma sätt. Jag skulle ha ett nära samarbete med vice ordföranden med ansvar för bättre lagstiftning, kontakter mellan institutionerna, rättsstatsprincipen och stadgan om de grundläggande rättigheterna samt med andra kolleger för att se till att lagstiftningen främjar innovation och hållbar konkurrenskraft och inte lägger en oproportionerligt stor börda på små och medelstora företag. En måttstock för om jag skulle rekommendera att ett initiativ tas med i kommissionens arbetsprogram eller förs upp på kollegiets dagordning skulle vara lagstiftningens kvalitet på grundval av grundliga konsekvensbedömningar samt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.


Politikens och lagstiftningens kvalitet är också beroende av en god kunskapsbas och väl avvägda samråd med berörda parter. Jag inser hur viktigt det är att föra omfattande och tidiga diskussioner med berörda parter. Aktörer både inom och utanför näringslivet är de som i slutändan berörs av EU-lagstiftning. Vi måste vara lyssna på och ta hänsyn till deras synpunkter och önskemål. Jag skulle därför föra dialog med alla legitima berörda parter, t.ex. företrädare för företag, konsumenter, arbetstagare, icke-statliga organisationer, det civila samhället och akademiker, när så är lämpligt. Denna process måste och kommer att vara öppen och enbart styras av strävan att finna de bästa lösningarna i Europas intresse. Jag stöder helt tillträdande ordförande Junckers ambition att föregå med gott exempel som en modern, effektiv och öppen offentlig förvaltning, och skulle på min webbplats offentliggöra alla mina kontakter och möten med yrkesorganisationer eller egenföretagare i alla frågor som rör utarbetande och genomförande av EU:s politik.


8. Samarbete/granskning


Hur tänker du, som vice ordförande med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft, hantera samordningen med de kommissionsledamöter i ditt team och med de vice ordförande vars ansvarsområden påverkar, eller påverkas av, ditt ansvarsområde? Hur tänker du säkerställa ett fördjupat samarbete med utskottet för industrifrågor, forskning och energi? Vilka åtgärder kommer du i synnerhet att vidta för att underlätta utskottets granskning av såväl lagstiftnings- som icke-lagstiftningsförfaranden (inklusive utarbetande av lagstiftningsakter, delegerade akter och genomförandeakter) och granskning av deras genomförande?


De prioriteringar som jag redogjort för ovan ger en bild av viktiga övergripande prioriteringar för den här kommissionen, som bara kan uppnås genom samarbete med övriga vice ordförande och kommissionsledamöter. Genom mitt agerande hoppas jag kunna inspirera och styra insatserna dit där de bäst tjänar vårt gemensamma mål och bidra till att skapa övergripande samstämmighet och fokus på nödvändigheten att främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft.


Jag skulle stå i ständig kontakt med de kommissionsledamöter som arbetar för att uppnå målen för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft, både med enskilda kommissionsledamöter och i grupp. Jag skulle också samordna mitt arbete med de övriga vice ordförandena och vi skulle tillsammans ha ett starkt inflytande i kommissionen för att sätta sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft överväganden i första rummet.


Ett nära samarbete är avgörande inte bara inom kommissionen utan även mellan EU-institutionerna, så att vi kan förverkliga våra gemensamma prioriteringar till förmån för medborgarna. Jag skulle se till att alla relevanta utskott i parlamentet, däribland utskottet för industrifrågor, forskning och energi, får fullständig information om alla större förändringar samtidigt som rådet.


När det gäller den specifika frågan om samråd med experter, se svaret på fråga 5.