Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

NOT FOUND !Cecilia Malmström

Utfrågning

 

Cecilia Malmström

Portfölj: Handel
 
Dag 1 , måndag 29 september 2014 - 14:30 , Bryssel, 4Q2  
 
Leder utfrågningen
 Ansvarigt för utfrågningen  Associerat till utfrågningen
 
Frågor och svar
 
1. Allmän kompetens, engagemang för EU och personlig oavhängighet

Vilka av dina personliga kvalifikationer och erfarenheter är särskilt viktiga för uppdraget som kommissionsledamot och främjandet av det europeiska allmänintresset, särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad sporrar dig? Hur kommer du att bidra till att driva kommissionens strategiska agenda? På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom kommissionen ifrågasätts?


Jag har ägnat de senast 25 åren av mitt yrkesliv åt europeiska frågor. Innan jag tjänstgjorde som ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för inrikes frågor arbetade jag i sju år som ledamot av Europaparlamentet och tre och ett halvt år som svensk EU-minister.


Till stor del kommer min motivation för allt mitt arbete från mina erfarenheter som ung. Jag växte upp i Frankrike och hade som barn möjligheten att skaffa vänner från alla Europas hörn. Jag insåg tidigt att mina skolkamrater hade andra bakgrunder än jag, att deras far- och morfäder och andra familjemedlemmar låg begravna under de där vita korsen på begravningsplatserna jag besökte med mina föräldrar i Normandie eller Alsace. Jag tror att de åren ökade min medvetenhet om att inte all Europas nutidshistoria var lika fredlig som Sveriges. Jag tillbringade också en del tid i Barcelona och Katalonien i slutet av 1980-talet, och det gjorde mig medveten om Francoregimens fasor och betydelsen av att integrera Spanien i Europeiska gemenskapen. Allt detta har bidragit till min starka beslutsamhet att verka för den europeiska integrationen.


Jag inledde min yrkesbana som forskare i Europapolitik och undervisade även i ämnet i Europaprogrammet vid Göteborgs universitet. Jag skrev min doktorsavhandling i statsvetenskap om Europapolitik. Jag var också ett av ansiktena utåt i kampanjen för ett ja i den svenska folkomröstningen om EU-medlemskap 1994.


Som ledamot av Europaparlamentet 1999–2006 koncentrerade jag mig på yttre förbindelser, mänskliga rättigheter, EU:s utvidgning och konstitutionella frågor. Jag tjänstgjorde också i två år i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). Som svensk EU-minister hade jag främst ansvar för att förbereda och samordna det svenska EU-ordförandeskapet 2009, men andra övergripande frågor ingick också i mitt ansvarsområde. Jag prioriterade särskilt att föra dialog med medborgare, det civila samhället och kommunalfullmäktigeledamöter för att stimulera debatten om europeiska frågor.


Som inrikeskommissionär har jag de senaste fem åren ägnat mig åt att hålla EU öppet och säkert. Det har bl.a. omfattat ett nytt gemensamt europeiskt asylsystem, som bygger på solidaritet och respekt för de grundläggande rättigheterna. På säkerhetsområdet har jag intensifierat vår kamp mot organiserad brottslighet, bland annat människosmuggling, cyberbrottslighet och korruption, och jag har försökt få EU att samarbeta bättre för att förebygga terrorism.


Jag är övertygad om att bara ett starkt EU kan svara mot allmänhetens förväntningar, angripa gemensamma utmaningar och bygga en stark, gemensam framtid. Om jag får min utnämning bekräftad ska det bli mig ett nöje att verka för resultat på det handelspolitiska området, i samarbete med mina kolleger i kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna.


Eftersom jag tjänstgjort som ledamot av kommissionen och dessförinnan som statsråd i Sverige och ledamot av Europaparlamentet, har mina finanser och mina band till organisationer skärskådats. Jag är fullt medveten om kraven på en kommissionsledamot, och jag har fyllt i förklaringen om ekonomiska intressen. Jag är också medveten om, instämmer helt i och besluten att fullständigt efterleva de fördragsfästa skyldigheterna i fråga om etik, oberoende och integritet. Jag ska göra allt som står i min makt för att undvika positioner och situationer som kan äventyra min integritet och mitt oberoende som kommissionär. Jag kommer att fullständigt följa åliggandena i uppförandekoden för kommissionsledamöter under mitt förordnande.

 
 
2. Förvaltning av ansvarsområdet och samarbete med Europaparlamentet

Hur skulle du uppfatta din uppgift som ledamot av kommissionskollegiet? På vilket sätt skulle du betrakta dig själv som ansvarig och redovisningsskyldig inför Europaparlamentet för ditt och dina avdelningars handlande?


Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad öppenhet, ökat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om lagstiftningsinitiativ? Är du beredd att förse både parlamentet och rådet med samma uppgifter och handlingar när det gäller planerade initiativ och pågående förfaranden?


Om jag får min utnämning bekräftad blir det min uppgift som handelskommissionär är att ta det fulla ansvaret för min verksamhet, mina förslag och mina initiativ, utan att det inskränker kollegialitetsprincipen. Även om jag tänker koncentrera mig på mitt eget ansvarsområde, är jag också medveten om att jag behöver följa resten av kommissionärskollegiets arbete.


Jag ser mycket positivt på den tillträdande ordföranden Jean-Claude Junckers föresats att riva staketen mellan kommissionens olika politikområden. I mitt uppdrag som inrikeskommissionär har jag drivit projekt för att stärka samarbetet mellan olika av kommissionens avdelningar. I initiativ som strategin för den inre säkerheten och EU:s strategi för it-säkerhet har flera av kommissionens generaldirektorat och utrikestjänsten medverkat. Jag ser fram emot att fortsätta på detta spår i mitt nya uppdrag, i nära samarbete med utrikesrepresentanten Federica Mogherini och kommissionens utnämnde vice ordförande Jyrki Katainen. Handelspolitiken är ett område där vi måste samarbeta med andra områden för att nå de bästa resultaten.


Jag ser också fram emot att, om jag bekräftas som kommissionär, regelbundet, fruktsamt och konstruktivt samarbeta med utskottet för internationell handel (INTA) i synnerhet och med Europaparlamentet i allmänhet. Jag är fullt medveten om att detta kräver att jag närvarar både i utskottsmöten och i plenum. Eftersom jag har tjänstgjort fem år som kommissionär och sju år som ledamot av Europaparlamentet har jag ett vittförgrenat nätverk och goda kunskaper om Europaparlamentets verksamhet. Jag vill också påstå att jag har en djupt känd förståelse för parlamentets särskilda behov. I egenskap av kommissionär och ledare ska jag sträva efter ett öppet samarbete mellan mitt kansli och generaldirektoraten samt med mina kolleger och deras generaldirektorat och personal.


Behovet av demokratiskt överinseende är starkt. Europaparlamentet och rådet måste få tillgång till all relevant information, så att kommissionen, parlamentet och medlemsstaterna kan fullgöra sina respektive åligganden på området. Ramavtalet är en god grund för öppenhet och informationsutbyte mellan kommissionen och parlamentet. Jag är villig att diskutera med utskottet för internationell handel hur vi kan öka insynen och tillgången ännu mer (se även mitt svar på fråga nr 3).


På det mer övergripande planet visade årets val till Europaparlamentet återigen hur viktigt det är att involvera medborgarna och det civila samhället i EU:s beslutsprocess. Öppenhet är en central aspekt för att skapa förtroende och legitimitet. Som kommissionär för migration och säkerhetsfrågor har regelbundna och omfattande kontakter med det civila samhället varit en central del av mitt arbete. Som parlamentsledamot och statsråd verkade jag i dialog med allmänheten, särskilt studerande, icke-statliga organisationer och företrädare från fackliga organisationer och näringsliv. Detta är en arbetsmetod som jag tänker fortsätta med, särskilt med tanke på att handelspolitiken är ett område där kommissionen måste se till att både arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets åsikter beaktas.


Detta är naturligtvis särskilt viktigt i de pågående förhandlingarna med USA. Som Jean-Claude Juncker sagt i sina politiska riktlinjer kommer kommissionen att "att förhandla om ett rimligt och balanserat handelsavtal med Förenta staterna, med målet att åstadkomma ömsesidiga fördelar och ömsesidig insyn". Han betonade att han inte var "villig att offra vare sig EU:s standarder när det gäller säkerhet, hälsa, sociala frågor och uppgiftsskydd eller vår kulturella mångfald till förmån för frihandel". Vidare framhöll han att inte skulle "godta att EU-ländernas domstolar får sin behörighet begränsad av särskilda regelverk som är avsedda för tvister mellan investerare. Rättsstatligheten och principen om likhet inför lagen måste tillämpas också i detta sammanhang". Jag ger mitt fulla stöd till hans hållning och kommer att arbeta för detta under förhandlingarna, som pågår nu och där denna fråga diskuteras. Den måste tas upp.


När jag tjänstgjorde i Europaparlamentets utrikesutskott var jag en av dem som drev på förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till handlingar. I mitt uppdrag som kommissionär har jag åtagit mig att offentliggöra en stor del av min korrespondens på kommissionens webbplats. Kommissionens tillträdande ordförande Jean-Claude Juncker skrev i sin uppdragsbeskrivning: "Jag förväntar av alla av oss att vi på våra webbsidor offentliggör alla kontakter och möte med yrkesmässiga organisationer och egenföretagare om alla frågor som rör beslutsfattandet och genomförandet av EU:s politik." Det är något som jag tänker fortsätta med i mitt nya uppdrag. Öppenhet, förvaltningsreformer och gott styre är alla värderingar som jag har stått för under hela min politiska karriär, och jag är förvissad om att insyn leder till ökad effektivitet och redovisningsskyldighet.


Beträffande uppföljningen av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål kommer jag att följa ramavtalet och på mitt ansvarsområde se till att kommissionen svarar på parlamentets resolutioner eller önskemål i enlighet med artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inom tre månader efter att de antas. Här ställer jag mig också fullständigt bakom Jean-Claude Junckers åtagande att hans kommission ska vara särskilt lyhörd för initiativbetänkanden om lagstiftning.


Genom att främja debatten i frågor som rör allmänheten, genom att visa vad beslutsfattarna gör i Bryssel och genom att visa hur frågor på EU:s dagordning direkt gynnar medborgarna, kan vi föra in EU i den nationella debatten i medlemsstaterna. Det är särskilt viktigt inom handelspolitiken, eftersom människors oro ofta beror på missuppfattningar av politiska mål och behöver läggas till ro.


Ett sådant upplägg är enligt min åsikt det enda sättet att stärka EU:s legitimitet. Om jag bekräftas som kommissionär kommer jag att fortsätta att verka för användarvänligare förslag och beslut från EU. Jag kommer också att fortsätta att föra dialog med allmänheten och det civila samhället i hela vår världsdel.

 
 
Frågor från utskottet för internationell handel

3. Interinstitutionella aspekter, inklusive tillgång till förhandlingsdokument


a) Tillgång till information


På vilket sätt kan du formellt åta dig att hålla Europaparlamentets utskott för internationell handel (INTA) fullt informerat under alla skeden, och i synnerhet när INTA begär det, angående de allmänna aspekterna av EU:s handelspolitik, t.ex. förhandlingsläget för vart och ett av de handels- och investeringsavtal som EU är part i, inklusive WTO-aktiviteter, WTO:s ministerkonferenser och fall som rör antidumpnings- och antisubventionsförfaranden?


Kan du formellt åta dig att se till att alla ledamöter i INTA-utskottet ges tillgång till alla förhandlingsdokument med begränsad offentlighetsgrad som rådet tar emot, särskilt i ljuset av domstolens dom av den 3 juli 2014 (mål C-350/12)?


Under hela min politiska bana, som ledamot av Europaparlamentet, statsråd och kommissionär, har jag alltid trott på öppenhet. Jag är också övertygad om att handelspolitiken måste stå under demokratisk granskning. Det gäller alla delar av EU:s handelspolitik, inbegripet våra omfattande multilaterala och bilaterala förhandlingar. Jag är förvissad om att den praxis som min föregångare och GD Handel har fastställt har bidragit till att hålla parlamentet informerat om det handelspolitiska läget. Det har gjort det möjligt för både kommissionen och parlamentet att sköta sina handelspolitiska åligganden och har lett till bättre politiska resultat.


Om jag bekräftas vill jag fortsätta med och vid behov bygga vidare på denna praxis de kommande åren.


Jag har för avsikt att hålla er informerade genom att delta aktivt och regelbundet i ert arbete, både i utskottet för internationell handel och i plenum. Jag är redo att besöka utskottet regelbundet för att hålla er underrättade om handelspolitikens utveckling. Samma sak gäller mina tjänstemän i ledande ställning, som kommer att fortsätta att medverka regelbundet och vid behov i utskottsmöten eller informella möte, t.ex. tekniska möten, särskilda genomgångar och övervakningsgrupper.


Vad gäller handelsutskottets övervakningsgrupper anser jag att den praxis som växt fram under förhandlingarna om frihandelsavtalet med USA (TTIP), att TTIP-övervakningsgruppen underrättas före och efter varje förhandlingsrunda, även kan tillämpas i fler handelsförhandlingar.


Vad gäller Världshandelsorganisationens ministerkonferenser ställer jag mig bakom tanken att i möjligaste mån fortsätta med välfungerande praxis att parlamentsledamöter ingår i EU:s delegation till dessa ministerkonferenser.


Vad gäller spridning av skriftlig information till parlamentet kommer kommissionen att fortsätta att överlämna alla relevanta handelspolitiska dokument, även sådana som rör förhandlingar, som överlämnas till rådets handelspolitiska kommitté. De närmare formerna för att skydda sekretessen för sådana uppgifter, om de är känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade, behöver fastställas. Under förutsättning att vi kan överlämna sådan konfidentiell information på lämpligt sätt och att det finns lämpliga åtgärder i händelse av omotiverat utlämnande av dokumenten själva eller innehållet i dem, vill jag se till att alla ledamöter i handelsutskottet kan ta del av sådana dokument. De närmare formerna för detta behöver diskuteras mer, bland annat mot bakgrund av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen.


Vad gäller handelspolitiska skyddsåtgärder, där kommissionen har särskilda verkställande befogenheter, är jag beredd att hålla parlamentet fullständigt underrättat om utvecklingen på området. Vid överlämnande av uppgifter om enskilda ärenden måste man dock ta hänsyn till våra olika uppdrag och det förhållandet att det finns tydliga regler på EU-nivå och internationell nivå om utredningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder och tillämpningen av sådana åtgärder, i synnerhet i fråga om sekretess och skydd av de berörda parternas rättigheter.


b) Provisorisk tillämpning


Kan du formellt åta dig att inte begära provisorisk tillämpning av handelsavtal, inklusive handelskapitlen i associeringsavtal, innan Europaparlamentet har godkänt avtalen?


De senaste fem åren har det vuxit fram en praxis som innebär att man inte provisoriskt tillämpar politiskt känsliga handelsavtal innan Europaparlamentet har haft möjlighet att godkänna dem. Det gällde bl.a. frihandelsavtalet med Sydkorea, merpartshandelsavtalet med Colombia och Peru samt associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika.


Även om det är rådet, inte kommissionen, som beslutar om provisorisk tillämpning, håller jag med om att denna praxis bör fortsätta. Jag är redo att – när jag lägger fram förslag om undertecknande av politiskt betydelsefulla handelsavtal inom mitt ansvarsområde – be rådet dröja med den provisoriska tillämpningen till dess att Europaparlamentet godkänt avtalet. Vi behöver dock en viss flexibilitet när vi tillämpar denna praxis, eftersom det alltid kan förekomma tillfällen när ett visst ärende är särskilt brådskande eller är av teknisk karaktär, så att det är omotiverat att dröja med tillämpningen i väntan på parlamentets godkännande. Det gällde bl.a. den provisoriska tillämpningen av associeringsavtalen med Georgien och Moldova, och utpräglat tekniska åtgärder såsom anpassningarna av våra internationella avtal på grund av Kroatiens EU-inträde.


Under alla omständigheter åtar jag mig att i sådana fall underrätta handelsutskottets ordförande och inhämta hans åsikter om det.


c) Preliminärt utkast till mandat


Hur tänker du se till att Europaparlamentet involveras fullt ut i förberedelserna inför antagandet av det preliminära utkastet till mandat för handels- och investeringsförhandlingar med tredjeländer?


Enligt ramavtalet mellan Europaparlamentet och kommissionen har kommissionen åtagit sig att omedelbart och fullständigt underrätta parlamentet om alla skeden i förhandlingar och ingående av internationella avtal, däribland kommissionens avsikt att inleda förhandlingar och utformningen av förhandlingsdirektiv. Jag är beredd att förnya detta åtagande, och kommer att se till att ni underrättas i god tid när kommissionen planerar nya förhandlingar.


Under alla omständigheter, och med tanke på det täta utbyte som jag förväntar mig med er, är det osannolikt att ni får några överraskningar, eftersom ni kommer att informeras på ett tidigt stadium i förberedelserna inför nya förhandlingar, t.ex. sonderingar och konsekvensbedömningar. Dokumenten som rör sådana processer kommer att överlämnas till både parlamentet och rådet på sedvanligt sätt. Det torde ge parlamentet möjlighet att framföra sin åsikt i god tid före förhandlingarna, så att både kommissionen och rådet kan ta vederbörlig hänsyn till åsikterna innan förhandlingarna inleds.


Naturligtvis kommer kommissionen också att fortsätta att delge parlamentet alla rekommendationer som kommissionen lämnar till rådet om bemyndigande att inleda förhandlingar och utkast till förhandlingsdirektiv. På så sätt kan handelsutskottet få möjlighet att framföra sina åsikter, antingen skriftligt eller vid ett möte med kommissionen. Jag kommer också att uppmana rådet att delge parlamentet alla förhandlingsdirektiv som det antar samtidigt som det bemyndigar att förhandlingar om handels- eller investeringsavtal inleds.


4. Konsekvent politik


Ur ditt perspektiv och med tanke på ditt ansvarsområde, vad tänker du göra för att garantera konsekvens mellan handelspolitiken och andra externa politikområden, inklusive aspekter som villkorlighet och genomdrivande? Vilken strategi föreslår du i det här sammanhanget för att gjuta nytt liv i multilateralismen i den internationella handeln?


I den uppdragsbeskrivning som den tillträdande ordföranden Jean-Claude Juncker skickade till mig framhäver han att kommissionen ska arbeta tillsammans som ett lag, och samarbeta över ansvarsområdena på integrerade strategier som ger tydliga resultat. Det måste tolkas i ljuset av fördragen, där det sägs att unionens yttre åtgärder ska utgå från de principer som låg till grund för EU:s grundande.


Jag är fullt medveten om och delar personligen de fördragsfästa värderingarna och principerna.


Några av dem har direkt betydelse för handelspolitikens form och innehåll, exempelvis "främja ett internationellt system som bygger på fördjupat multilateralt samarbete" och "främja integreringen av alla länder i världsekonomin, även genom gradvis avskaffande av restriktioner för internationell handel". De andra målen och principerna är dock också högst relevanta: europeiska värderingar, demokrati och mänskliga rättigheter, fred och stabilitet, miljöskydd och bistånd till katastrofdrabbade befolkningar bör alla återspeglas i vår handelspolitik. På min nuvarande post som inrikeskommissionär har jag också sett att handel är ett viktigt verktyg för att förbättra levnadsvillkor och förebygga oreglerad migration på grund av fattigdom.


Vår befintliga politik och våra avtal återspeglar redan dessa förbindelser och villkor.


Exempelvis kan inom EU:s allmänna preferenssystem (GSP) preferenser dras in vid allvarliga och systematiska överträdelser av grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter. Inom systemet GSP+ kan ytterligare preferenser beviljas som ett positivt incitament för länder som åtar sig att genomföra och även genomför vissa grundläggande internationella konventioner om mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, miljöskydd och gott styre.


I våra bilaterala avtal fäster vi nu alltid särskild vikt vid hållbar utveckling, både under förhandlingarna genom en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling, och i själva avtalen med starka kapitel om handel och hållbar utveckling där vi ser till att våra partnerländer gör bindande, verkningsfulla åtaganden om miljöskydd och arbetsnormer. Jag avser att fortsätta med detta, att noga bevaka att dessa kapitel genomförs av våra handelspartner och ta upp dessa frågor vid mina regelbundna möten med Europaparlamentet.


Den sittande kommissionen har tydligt visat att den kan genomföra väl samordnade insatser för att främja dessa centrala mål för EU:s yttre åtgärder på handelspolitikens område, vilket framgår bl.a. av den samordnade hållningen till länderna i södra Medelhavsområdet, det globala hållbarhetsavtalet för Bangladesh och kommissionens förslag till förordning om konfliktmineraler.


I enlighet med Jean-Claude Junckers riktlinjer tänker jag samarbeta nära med utrikesrepresentanten Federica Mogherini och mina övriga kolleger i kommissionärskollegiet för att se till att handelspolitikens positiva bidrag blir så stort som möjligt till våra övergripande prioriteringar och undvika alla krockar.


Det multilaterala inslaget är och förblir grundbulten i vår politik för handel, ekonomi och politiska förbindelser. Jag har för avsikt att prioritera det, vilket framgår av nästa svar.


5. Prioriteringar och lagstiftningsinitiativ


Vilka är dina prioriteringar och konkreta politiska åtgärder – inklusive lagstiftningsinitiativ – för att se till att handeln skapar tillväxt och sysselsättning i enlighet med Europa 2020-strategin, och hur tänker du involvera Europaparlamentet på ett tidigt stadium i processen med att utarbeta dessa prioriteringar och politiska åtgärder?


En konsekvent politik och vår förmåga att nå fram till integrerade politiska strategier överlag är naturligtvis viktigt, men i det rådande kärva ekonomiska läget är vår främsta handelspolitiska prioritering att ta vara på utomeuropeiska källor till tillväxt och sysselsättning, för att tillhandahålla långsiktiga arbetstillfällen och långsiktig tillväxt för allmänhet och företag, särskilt små och medelstora, i EU. Men jag kommer också att se till att detta inte sker på bekostnad av handelspolitikens bidrag till utvecklingen i omvärlden, särskilt för de minst utvecklade länderna.


En sak att prioritera blir omstarten och förstärkningen av det multilaterala samarbetet, eftersom EU i grunden är inriktat på multilateralt samarbete och eftersom det ger stora fördelar för utvecklingsländerna. Efter en ljusning på Bali står vi återigen inför en vansklig situation, eftersom vissa WTO-länder backar från sina åtaganden på Bali. Om jag bekräftas kommer jag att fortsätta att verka konstruktivt för ett multilateralt handelsavtal som framgångsrikt slutför Dohautvecklingsrundan och gör det möjligt för oss att gemensamt gripa oss an nya frågor och utmaningar. Samtidigt bör vi inte tolka Dohautvecklingsrundans svårigheter som ett tecken på att hela Världshandelsorganisationen är trasig. Arbetet i de reguljära kommittéerna, den handelspolitiska granskningen och tvistlösningen är viktiga delar av den internationella styrningen av handeln, och är mycket mer verkningsfulla än någon annan multilateral institution. Självfallet räcker det inte med att bara EU intar en konstruktiv hållning för att garantera ett starkt och välfungerande multilateralt system: andra länder måste också dra sitt strå till stacken.


En annan sak att prioritera blir naturligtvis att slutföra våra pågående förhandlingar. I synnerhet förhandlingarna med USA och Japan, eftersom de med start i dagens handelsvolym kan leda till ännu mer tillväxt för EU:s ekonomi. I dessa och andra avtal ska jag se till att EU:s höga skyddsnivåer i fråga om säkerhet, hälsa, socialt skydd, skydd av personuppgifter och kulturell mångfald upprätthålls.


Avtalen med USA och Japan må vara viktiga men de är inte de enda. En viktig utmaning som vi står inför är hur vi ska utforma våra ekonomiska förhållanden med de nya framväxande storekonomierna. Det är uppenbart att de här ländernas ekonomiska tillväxt kan skapa tillväxt i EU genom handelspolitiken, Frågan är hur vi ska strukturera våra relationer med dem genom en kombination av bilaterala, plurilaterala och multilaterala förbindelser.


Jag betraktar inte vårt arbete med bilaterala och plurilaterala avtal som en motsats till det multilaterala systemet, utan som steg på vägen som successivt för tillbaka till Genève. Särskilt när det gäller nya regler som utvecklats i dessa avtal på områden som WTO inte för närvarande omfattar, är det uppenbart för mig att de kan utgöra vårt bidrag till den globala diskussionen om framtidens multilaterala ekonomiska styrning.


Att förhandla fram avtal är en sak. Men vi måste också se till att de får avsedd verkan, dvs. att vårt näringsliv kan dra fördel av de möjligheter avtalen innebär. Vi har nu ett antal frihandelsavtal som är i kraft, tillämpas provisoriskt eller snart kommer att träda i kraft. Jag tänker därför ägna mig intensivt åt att genomföra handelsavtalen. I strategin för marknadstillträde finns redan grunderna för ett gott samarbete mellan näringslivet, kommissionen, EU:s delegationer, medlemsstaterna och medlemsstaternas ambassader för att med förenade krafter öppna marknader och sörja för lika spelregler. Jag kommer att ge det här arbetet den politiska uppmärksamhet som dess ekonomiska betydelse motiverar.


Jag har också för avsikt att arbeta med kommissionens utnämnde vice ordförande Jyrki Katainen för att använda handelspolitiken som ett led i en stark politik för utländska direktinvesteringar. Europa är redan världens största källa till och mottagare av utländska direktinvesteringar, och vi bör behålla vår ledande ställning genom vår öppna, välreglerade och innovativa ekonomi.


Jag tänker samarbeta med utrikesrepresentanten Federica Mogherini, den utnämnde kommissionären Neven Mimica och den utnämnde kommissionären Dimitris Avramopoulos för att stärka vårt strategiska partnerskap med Afrika.


Vad gäller lagstiftning har de senaste åren stått mycket på dagordningen, eftersom vi behövt anpassa våra handelspolitiska verktyg till nyheterna i Lissabonfördraget. Jag tänker prioritera att bli färdig med redan framlagda lagstiftningsåtgärder. I fråga om nya initiativ har kommissionen för avsikt att under andra halvåret 2015 föreslå ändringar av förordningen om kontroll av export av varor med dubbla användningsområden. Ytterligare initiativ kan också övervägas under de närmaste månaderna, mot bakgrund av kommissionens övergripande prioriteringar.


Under alla steg av handelspolitikens utveckling och genomförande avser jag att hålla Europaparlamentet fullständigt informerat och föra en regelbunden, öppen dialog med er i detta utskott.


Jag kommer att se över våra övergripande politiska prioriteringar med ledning av tidigare politiska meddelanden, och kommer att lyssna på er när jag stakar ut den nya riktningen.