Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

NOT FOUND !Neven Mimica

Utfrågning

 

Neven Mimica

Portfölj: Internationellt samarbete och utveckling
 
Dag 1 , måndag 29 september 2014 - 18:30 , Bryssel, 2Q2  
 
Leder utfrågningen
 Ansvarigt för utfrågningen  Associerat till utfrågningen
 
Frågor och svar
 
1. Allmän kompetens, engagemang för EU och personlig oavhängighet

Vilka av dina personliga kvalifikationer och erfarenheter är särskilt viktiga för uppdraget som kommissionsledamot och främjandet av det europeiska allmänintresset, särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad sporrar dig? Hur kommer du att bidra till att driva kommissionens strategiska agenda?


På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom kommissionen ifrågasätts?


Under nästan tre decennier har jag varit verksam inom politik, inom politiskt beslutsfattande och i arbete på regeringsnivå. Jag har utövat olika funktioner inom diplomati, statsförvaltning och politik på nationell nivå och sedan förra året på EU-nivå. Att bygga upp ömsesidigt fördelaktiga förbindelser med grann- och tredjeländer genom utrikes- och handelspolitik och ekonomisk politik har alltid varit centralt för mina yrkesmässiga och politiska insatser. Jag var också chefsförhandlare inför Kroatiens anslutning till WTO.


Jag deltog i alla faser av Kroatiens integration i unionen, framför allt som chefsförhandlare för stabiliserings- och associeringsavtalet, som minister för europeisk integration, som ordförande för kommittén för europeisk integration i Kroatiens parlamentet, som ledamot av den nationella kommittén för övervakning av anslutningsförhandlingarna med unionen samt som vice premiärminister för inrikes- och utrikespolitik samt Europafrågor. Jag har varit starkt engagerad i anslutningsprocessen eftersom den har gett Kroatien en unik möjlighet att förändra allt och alla till det bättre – att modernisera den ekonomiska, sociala, institutionella och rättsliga ramen och ändra människors attityder.


Denna unika erfarenhet skulle inspirera mig i mitt arbete som kommissionsledamot med ansvar för internationellt samarbete och utveckling. Om jag bekräftas kommer jag att sträva efter att bistå partnerländerna i deras ansträngningar att bygga motståndskraftiga samhällen och ekonomier som ger medborgarna fred, ekonomiskt välstånd och social trygghet med full respekt för de grundläggande rättigheterna. Detta är ett åtagande som i några centrala aspekter liknar den europeiska integrationsprocess som jag deltog i med Kroatien.


Efter Kroatiens anslutning fick jag äran att utses till landets ledamot av Europeiska kommissionen. Detta gav mig möjlighet att delta i arbetet med att utforma, genomföra och informera om EU:s politik, i synnerhet konsumentpolitiken, som är en ämnesövergripande politik som berör EU-invånarnas vardag.


Som kommissionsledamot med ansvar för internationellt samarbete och utveckling skulle jag särskilt utnyttja min erfarenhet av yttre förbindelser och handelsförbindelser samt EU:s inre politik. I början av mitt yrkesliv var jag ekonomisk rådgivare och ministerrådgivare vid mitt lands ambassad i Egypten. Detta gjorde att jag kunde fördjupa mitt intresse för tredjeländer, särskilt i Afrika, och utveckla min förståelse för deras kultur, och förstärkte min vilja att bygga upp förtroendefulla och gynnsamma förbindelser. Under mer än två decennier har jag också arbetat med centrala utvecklingspolitiska frågor. År 1994 deltog jag aktivt i den internationella konferensen om befolkning och utveckling i Kairo, där länderna kom överens om att befolkning och utveckling är oupplösligt förknippade och att det är nödvändigt för både enskilda framsteg och en balanserad utveckling att stärka kvinnors ställning och tillfredsställa människors behov av utbildning och hälsa, inklusive reproduktiv hälsa. År 2012 fick jag möjlighet att leda den kroatiska delegationen till Rio+20-konferensen om hållbar utveckling och samordna Kroatiens bidrag när det gällde att inleda denna viktiga process för utvecklingsagendan efter 2015.


Utifrån de mål som uppställts av den blivande ordförande Juncker skulle mina huvudprioriteringar för mandatet, om jag bekräftas, bl.a. vara att utarbeta unionens ståndpunkter och ta aktiv del i förhandlingarna om ramen för perioden efter 2015, samt att inleda förhandlingar om ett avtal efter Cotonouavtalet. Jag skulle samarbeta nära med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för att stärka EU:s strategiska partnerskap med Afrika. För att garantera att vår politik är konsekvent och stöder våra mål för internationellt samarbete och utveckling gentemot alla utvecklingsländer, skulle jag samarbeta nära med andra kommissionsledamöter.


Integritet och oberoende från otillbörlig påverkan är avgörande för allmänhetens förtroende för kommissionens arbete, dess kvalitet och den respekt som kommissionen åtnjuter. Jag har alltid, även i min funktion som kommissionsledamot, varit ytterst noggrann med att undvika kopplingar till ekonomisk verksamhet som skulle kunna skapa intressekonflikter. Detta framgår av min intresseförklaring som jag har utarbetat i enlighet med uppförandekodexen för kommissionsledamöter.


Om min utnämning bekräftas är jag fast besluten att uppfylla kodexens stränga krav på professionalism och integritet och att uppdatera min intresseförklaring regelbundet en gång per år eller omedelbart om ändringar sker. Jag förbinder mig också att iaktta de skyldigheter och etiska regler som anges i fördraget och i uppförandekodexen för kommissionärer. I synnerhet kommer jag att varken be om eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ, och kommer att avstå från alla handlingar som är oförenliga med mitt uppdrag, t.ex. att bedriva annan verksamhet.

 
 
2. Förvaltning av ansvarsområdet och samarbete med Europaparlamentet

Hur skulle du uppfatta din uppgift som ledamot av kommissionskollegiet? På vilket sätt skulle du betrakta dig själv som ansvarig och redovisningsskyldig inför Europaparlamentet för ditt och dina avdelningars handlande?


Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad öppenhet, ökat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om lagstiftningsinitiativ? Är du beredd att förse både parlamentet och rådet med samma uppgifter och handlingar när det gäller planerade initiativ och pågående förfaranden?


Jag är fast övertygad om att ett nära samarbete inom kommissionskollegiet krävs för att garantera samstämmighet, kvalitet och verkningsfullhet inom de olika politikområdena. Som kommissionär med ansvar för konsumentpolitik har mitt ansvarsområde krävt direkt samarbete med ett dussintal andra kommissionsledamöter, med ansvar för t.ex. rättsliga frågor, energi, den inre marknaden och näringslivsfrågor. Jag förbinder mig att strikt iaktta principen om kollegialt ansvar om min utnämning bekräftas för det nya mandatet.


Det är effekten av unionens övergripande åtgärder som räknas, inte skillnaden mellan enskilda politikområden. Som kommissionsledamot med ansvar för internationellt samarbete och utveckling skulle jag därför mycket nära och regelbundet samarbeta med den höga representanten/vice ordföranden och andra kommissionsledamöter med ansvar för yttre förbindelser, samt med övriga kommissionsledamöter som ansvarar för andra politikområden såsom humanitärt bistånd och krishantering, migration, miljö och fiske, klimat och energi, handel eller jordbruk, för att bara nämna några. För att politiken ska vara samstämmig och för att undvika dubbelarbete och stärka biståndseffektiviteten krävs det en tydlig överenskommelse om prioriteringar och arbetsmetoder, samt dagligt samarbete och samråd. Kriser i tredjeländer, såsom ebolakrisen, kräver att vi omedelbart vidtar gemensamma och samordnade åtgärder, men påminner oss också om behovet av integrerade och samordnade strategier på medellång och lång sikt.


Jag kommer att ta fullt politiskt ansvar och vara redovisningsskyldig för min verksamhet och verksamheten i de avdelningar som jag ansvarar för så att parlamentet kan utöva sin demokratiska kontroll på ett effektivt sätt.


Jag är fast besluten att garantera Europaparlamentet insyn i det arbete som utförs av mig och de avdelningar som jag ansvarar för i syfte att trygga ett gott interinstitutionellt samarbete, stärka legitimiteten och ansvarsskyldigheten i mitt arbete samt bidra till effektivitet och god förvaltning. Jag ger mitt fulla stöd till vårt nya åtagande om öppenhet, vilket formuleras av den blivande ordföranden i de politiska riktlinjerna, och jag åtar mig att offentliggöra alla kontakter och möten som jag har med yrkesorgansationer eller egenföretagare om alla frågor som rör EU:s beslutsfattande samt genomförande av beslut. Likaså kommer jag att stödja och bidra till kommissionens mer övergripande ansträngningar för att ytterligare öka insynen för och samrådet med allmänheten som en del av den politiska beslutsprocessen.


Jag kommer alltid att vara tillgänglig för möten och utbyte av information med Europaparlamentet, och jag förbinder mig att tillhandahålla snabb och tydlig information. Jag kommer att föra en konstruktiv politisk dialog med parlamentet och dess utskott, på grundval av öppenhet, ömsesidigt förtroende, regelbunden rapportering och informationsutbyte. I synnerhet skulle jag vara beredd att regelbundet träffa det berörda parlamentsutskottet. Jag är också beredd att fortsätta att utforska synergier mellan kommissionen och parlamentets värdefulla arbete och kunskap, t.ex. före och som uppföljning till parlamentets besök av tredjeländer.


Beträffande uppföljningen av Europaparlamentets ståndpunkter och krav kommer jag att tillämpa bestämmelserna i ramavtalet och, inom mina ansvarsområden, se till att kommissionen svarar på parlamentets resolutioner eller krav, som framställts på grundval av artikel 225 i EUF-fördraget, inom tre månader efter deras antagande. I detta sammanhang ger jag också mitt fulla stöd till det åtagande som den blivande ordförande Juncker gjort om att den framtida kommissionen kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt betänkanden som avser lagstiftningsinitiativ. Jag kommer också att sträva efter att behandla parlamentet och rådet på samma sätt inom ramen för fördragen och ramavtalet.

 
 
Frågor från utskottet för utveckling

3. Utvecklingsramen för perioden efter 2015/mål för en hållbar utveckling


Vi närmar oss slutet av ramperioden för en global utveckling, dvs. millennieutvecklingsmålen. Vissa framsteg har gjorts, men det återstår fortfarande mycket arbete inom utvecklingsramen för perioden efter 2015. Med tanke på att förhandlingarna om den globala utvecklingsramen för perioden efter 2015 snart ska inledas kommer den nya kommissionsledamoten att behöva agera snabbt och se till att Europa på ett enhetligt och ambitiöst sätt bidrar till att fastställa och förverkliga kommande mål för en hållbar utveckling.


Hur ser du på EU:s roll inom den globala utvecklingsramen efter 2015, i synnerhet när det gäller att upprätta prioriteringar, enas om utvecklingsfinansiering och biståndseffektivtet, samt skapa en bättre samordning mellan givare?


Håller du med om att det är viktigt att motverka ojämlikhet både inom och mellan länder och att detta är en nyckelfråga och ett primärt mål för utvecklingsramen efter 2015? Hur kommer du att se till att ingen lämnas utanför och att de mänskliga rättigheterna garanteras för alla oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning?


Hur ser du på EU:s roll för att säkerställa att klimat- och energimålen inom målen för hållbar utveckling blir ambitiösa och kommer att uppnås, i synnerhet med tanke på att de människor som redan möter de största utvecklingsproblem även drabbas värst av klimatförändringarna, och hur kommer du att se till att det bistånd som investeras i energibranschen kommer att gagna de människor som behöver det mest, i synnerhet i landsbygdsområden? Slutligen: kommer du att göra ägande- och markrättigheter samt markregistering till prioriterade frågor inom utvecklingsagendan för perioden efter 2015?


Europeiska unionen bör sträva efter att spela en ledande roll när det gäller ramen för global utveckling efter 2015.


Om jag bekräftas kommer jag att arbeta för ett ambitiöst resultat som är allmänt och leder till förändring. Med ett ambitiöst resultat menar jag att vi övergår till att bekämpa fattigdom på ett ännu effektivare sätt genom en mer övergripande agenda som omfattar sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner.


Som en del av denna ram behöver vi en övergripande överenskommelse mellan alla aktörer om ekonomiska och icke-ekonomiska medel för genomförandet. Unionen måste lämna ett kraftfullt bidrag, på grundval av en tydlig bekräftelse av åtagandet om 0,7 % av det offentliga utvecklingsbiståndet. I en sådan överenskommelse måste stark tonvikt läggas på en ytterligare förbättring av konsekvensen i utvecklingspolitiken.


Jag lovar att ytterligare integrera de åtaganden som gjordes vid forumet i Busan i vår verksamhet och fortsätta vårt ledarskap i det globala partnerskapet för ett effektivt utvecklingssamarbete i syfte att bidra till genomförandet av agendan för tiden efter 2015. En annan prioritering skulle vara att ytterligare stärka biståndseffektiviteten och givarsamordningen, genom att bygga vidare på och ytterligare utveckla initiativ såsom den gemensamma programplaneringen eller inrättandet av förvaltningsfonder.


Ramverket för tiden efter 2015 måste syfta till en inkluderande och hållbar utveckling, med minskning av bestående ojämlikheter som en av hörnstenarna. Min ambition är att stödja länderna i deras strävan att utveckla hållbara ekonomier som erbjuder arbetstillfällen och en stark social hållbarhet som inbegriper såväl social trygghet som full respekt för allas mänskliga rättigheter. En rättighetsbaserad strategi som omfattar mänskliga rättigheter måste stå i centrum för vårt samarbete och våra utvecklingsåtgärder.


Jag vill uttala mitt kraftfulla stöd för ambitiösa mål på klimat- och energiområdet. Dessa utmaningar är nära förbundna med varandra. Hållbar utveckling och utrotning av fattigdomen går hand i hand. Den nya ramen måste överensstämma med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, som är den viktigaste ramen för klimatfrågor, och dessa ramar måste stödja varandra. Jag är fast besluten att på ett systematiskt sätt integrera klimat- och energimål i utformningen, genomförandet och övervakningen av utvecklingsprogram och utvecklingsprojekt. Inom mitt ansvarsområde skulle jag se till att åtagandet om att göra minst 20 % av budgeten klimatrelevant fullgörs. När det gäller energi måste man ta hänsyn till hållbarhetsfrågor avseende t.ex. förnybara energikällor och energieffektivitet, parallellt med behovet av ökad tillgång till energi, särskilt i landsbygdsområden. Jag skulle vidta långtgående åtgärder i linje med de föreslagna målen avseende hållbar utveckling och hållbar energi för alla.


Äganderätt och markrättigheter spelar en avgörande roll i agendan för tiden efter 2015. Dessa rättigheter ger människor ökad egenmakt, ger dem möjlighet att arbeta och producera livsmedel samt försörja sig själva, och flyttar en betydande del av det informella arbetet in i det ekonomiska kretsloppet. På så vis bidrar de även till en ökad uppbörd av inhemska skatteintäkter.


4. Samarbete med parlamentet och intressenter när det gäller instrumentet för utvecklingssamarbete och tiden efter Cotonouavtalet:


Instrumentet för utvecklingssamarbete och Cotonouavtalet utgör den rättsliga grunden för EU:s utvecklingssamarbete. Utvecklingsutskottet anser att det i detta sammanhang behövs ett nära samarbete med den tillträdande kommissionen för att nå ett framgångsrikt mandat. Utskottet vill därför påminna den nominerade kommissionsledamoten om att en ny mekanism för en ”strategisk dialog” mellan kommissionen och parlamentet skapades för att parlamentet skulle kunna delta i beslutsprocessen kring de strategiska val som görs för fleråriga programdokument. Parlamentet påminner dessutom om att Cotonouavtalet kommer att löpa ut 2020 och att de kommande fem år därför kommer att bli mycket viktiga för att skapa förutsättningar för en ny ram för EU-AVS-samarbetet. Europaparlamentet har uttryckt sina tvivel kring det befintliga avtalet, i synnerhet dess brister när det gäller politisk dialog om mänskliga rättigheter.


Hur planerar du att engagera dig i den strategiska dialogen med Europaparlamentet när det gäller finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete? Kan du bekräfta att kommissionen kommer att anta delegerade akter som ändrar de bilagor till instrumentet för utvecklingssamarbete som gäller samarbetsområden och indikativa finansieringstilldelningar efter halvtidsöversynen, i enlighet med förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (art. 17)?


På vilket sätt planerar du att engagera parlamentet och andra intressenter från AVS och europeiska länder, däribland parlament och civila samhällsorganisationer, i förberedelserna för och förhandlingarna om ramen för EU-AVS-förbindelserna efter att Cotonouavtalet har löpt ut, samt hur planerar du att se till att parlamentets åsikter beaktas?


Jag respekterar fullt ut parlamentets politiska kontroll. Den strategiska dialogen utgör ett viktigt tillfälle att diskutera strategiska riktlinjer för programplaneringen på politisk nivå med Europaparlamentet. Om jag bekräftas skulle jag vara beredd att personligen företräda kommissionen vid framtida strategiska dialoger med parlamentet om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Jag skulle se till att hänsyn tas till parlamentets ståndpunkter före antagandet av programplaneringsdokumenten.


Jag välkomnar de befogenheter som lagstiftaren givit kommissionen att ändra samarbetsområdena och de vägledande finansiella anslagen inom instrumentet för utvecklingssamarbete, vilket gör det möjligt för unionen att anpassa sig till en föränderlig miljö. På grundval av rekommendationerna i rapporten om halvtidsöversynen ska kommissionen anta delegerade akter.


Det faktum att Cotonouavtalet löper ut och utformningen av nästa avtal kommer att ha en djupgående inverkan på förbindelserna mellan unionen och AVS-länderna. Omfattningen av de samråd som vi deltar i måste återspegla omfattningen av det initiativ som vi genomför. År 2015 kommer jag att inleda ett brett och ingående offentligt samråd om omfattningen av och prioriteringarna för det kommande avtalet.


Jag vill ha så nära kontakter som möjligt med Europaparlamentet i denna fråga och skulle därför använda våra möjligheter till dialog i största möjliga utsträckning. Parallellt skulle jag vilja arbeta i nära samråd och dialog med AVS-staternas företrädare och andra berörda parter.

 
 
5. Livsmedels-, mark- och äganderättigheter:

2014 är FN:s internationella år för familjejordbruk och Afrikanska unionens år för jordbruk och livsmedelssäkerhet.


Kan du ange hur du anser att man ska möta behoven hos de småskaliga och traditionella jordbruken i landsbygdsområden, då dessa utgör den viktigaste försörjningskällan för över 60 % av Afrikas befolkning? Stöder du utvecklingen av en strategi för att skydda nyttjanderättigheter till marken (dvs. avtal om sedvanerätt, kollektivrätt och besittningsrätt för samhällen) mot markrofferi? Anser du att det finns ett behov av att främja äganderätten i utvecklingsländer och förbättra markförvaltningen? Kommer du att stödja skapandet av en tydligt definierad budgetpost för äganderätt i utvecklingsländer som är utformad för att stödja långsiktiga reformer av markförvaltningen och förenkla bestämmelserna om markinnehav i samband med utarbetande och genomförande av landstrategidokument?


Investeringar i småskaliga jordbruk har visat sig ge mycket goda resultat i kampen mot fattigdom. Jag skulle därför prioritera åtgärder som ökar småskaliga jordbrukares inkomster och stärker landsbygdssamhällenas återhämtningsförmåga.


Storskaliga investeringar i mark bör inte äventyra säkert markinnehav och nyttjanderättigheter till marken, vilka är nödvändiga förutsättningar för tryggad livsmedelsförsörjning och en hållbar jordbrukssektor, och avgörande för att minska fattigdomen, särskilt för kvinnor och ursprungsbefolkningar. Om jag bekräftas skulle jag vidta åtgärder för att säkerställa dessa rättigheter, mot bakgrund av lokala seder och bruk.


Jag anser att äganderätt är av avgörande betydelse inom en effektiv nationell markpolitik, eftersom den tvingar regeringarna att vidta prioriterade åtgärder. I detta avseende kommer jag att stärka EU:s deltagande i internationella initiativ för fastställande av ramar för ansvarsfulla investeringar i jordbruksmark, som syftar till att investeringarna ska vara hållbara och respektera de mänskliga rättigheterna och försörjningsmöjligheterna. Exempel är de frivilliga riktlinjerna för ansvarsfull förvaltning av besittningsrätt, som kommittén för globalt tryggad livsmedelsförsörjning antog 2012, och den pågående processen för att utveckla frivilliga principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruket.


Jag skulle bestämt ställa mig bakom att geografiska och tematiska budgetposter bidrar till det EU-flaggskeppsinitiativ till stöd för markförvaltning för fattiga som planeras inom ramen för programmet för globala allmänna nyttigheter och utmaningar i syfte att stödja genomförandet på landsnivå, den politiska dialogen och kapacitetsuppbyggnaden, med vederbörlig hänsyn till jämställdhetsperspektivet.