Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

NOT FOUND !Maroš Šefčovič

Utfrågning

 

Maroš Šefčovič

Portfölj: Transport och rymden
 
Dag 2 , tisdag 30 september 2014 - 18:00 , Bryssel  
 
Leder utfrågningen
 Ansvarigt för utfrågningen  Associerat till utfrågningen
 
Frågor och svar
 
1. Allmän kompetens, engagemang för EU och personlig oavhängighet

Vilka av dina personliga kvalifikationer och erfarenheter är särskilt viktiga för uppdraget som kommissionsledamot och främjandet av det europeiska allmänintresset, särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad sporrar dig? Hur kommer du att bidra till att driva kommissionens strategiska agenda?


På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet, och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom kommissionen ifrågasätts?


Sedan jag inledde min diplomattjänst 1990, efter att ha avslutat mina studier inom internationella förbindelser, har jag varit aktiv inom EU-politiken ungefär 20 år. Jag har lärt känna EU-institutionerna väl, särskilt under mina fem år som Slovakiens ständiga representant vid EU, sedan som kommissionsledamot för utbildning och kultur i slutet av José Manuel Barrosos första kommission och därefter, under de fem senaste åren, som kommissionsledamot och vice ordförande med ansvar för kontakter mellan EU-institutionerna och administration. För att få ett demokratiskt mandat ställde jag upp i 2014 års val till Europaparlamentet i Slovakien.


Under mitt nuvarande mandat har jag huvudsakligen arbetat med att genomföra Lissabonfördraget och modernisera europeisk offentlig förvaltning. Detta kräver ett gott samarbete med de andra ledamöterna av kommissionskollegiet eftersom framför allt interinstitutionella frågor berör många olika politikområden. Jag har alltid varit mycket intresserad av samarbetet i kommissionskollegiet och deltagit aktivt i debatterna om viktiga initiativ – något jag har för avsikt att fortsätta med under det nya mandatet – för att driva kommissionens strategiska agenda. Mitt ansvar för administrativ reform och personalfrågor i allmänhet har också gjort att jag fått bred kunskap om interna regler och arbetsmetoder. En nära förbindelse och ett konstruktivt samarbete med Europaparlamentet har varit huvudprinciperna under hela min mandatperiod inom kommissionen. Jag förhandlade fram ramavtalet med Europaparlamentet på kommissionens vägnar och införde en strukturerad dialog mellan de båda institutionerna. Jag har ofta besökt parlamentet – inte enbart plenarsessionerna och de utskott som ansvarar för mina politikområden, utan även utskottsordförandekonferensen och talmanskonferensen – och har intensivt utvecklat bilaterala kontakter med parlamentsledamöterna. Jag ser detta som en nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt mandat och hoppas kunna bygga vidare på denna mycket värdefulla erfarenhet från de senaste åren under hela nästa mandatperiod.


Som kommissionens företrädare i rådet (allmänna frågor) har jag dessutom haft nära arbetsrelationer med medlemsstaterna i ett stort antal EU-frågor, framför allt i samband med utarbetandet av Europeiska rådets agenda. Regelbundna presentationer av kommissionens arbetsprogram och förhandlingar om den nya budgetplanen i rådet (allmänna frågor) har gett mig goda kunskaper om de viktigaste budget- och programplaneringsfrågorna under de kommande åren. Under mitt nuvarande mandat har jag också haft ansvar för förbindelserna med de nationella parlamenten i fråga om den nyligen inrättade subsidiaritetsmekanismen, som också är mycket relevant för transport- och rymdområdet. Dessutom företrädde jag kommissionen under förhandlingarna om upprättandet av Europeiska utrikestjänsten (och den därpå följande översynen), varigenom jag ytterligare fördjupade och breddade mitt intresse för internationella frågor.


Jag har under det nuvarande mandatet också lagt fram och förhandlat fram viktiga ärenden såsom EU:s medborgarinitiativ, förslaget rörande europeiska politiska partier, den gemensamma strategin rörande decentraliserade organ, den gemensamma överenskommelsen om delegerade akter och öppenhetsregistret, vilket jag tror visar mitt djupa engagemang och min önskan att främja det europeiska allmänintresset på områden som också är viktiga för transport- och rymdområdet. Sist men inte minst har jag genom de många debatter och diskussioner som den nuvarande kommissionen har fört om finanskrisen, och som jag aktivt har deltagit i, lärt mig hur viktigt det är att investera i europeisk infrastruktur om man vill skapa fler arbetstillfällen, generera tillväxt och bevara EU:s konkurrenskraft.


Transport och rymden är viktiga europeiska politikområden med en stark interinstitutionell, internationell och övergripande dimension. Mot bakgrund av det jag förklarat ovan anser jag mig ha de kvalifikationer och den erfarenhet som behövs för att bli kommissionsledamot med det nya uppdraget att främja det europeiska allmänintresset, framför allt på detta område.


Jag är fullt medveten om vikten av att iaktta de skyldigheter som fastställs i artiklarna 17.3, 245 och 339 i EUF-fördaget och i uppförandekoden för kommissionärer vad gäller de grundläggande garantierna för oavhängighet och etiska principer för kommissionsledamöter, och jag är fast besluten att uppfylla dem. Framför allt skulle jag inte ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ, jag skulle avstå från alla handlingar som är oförenliga med mitt uppdrag, jag skulle inte bedriva annan verksamhet, avlönad eller oavlönad, under min ämbetstid och jag skulle iaktta skyldigheten att uppträda med heder och omdöme när det gäller att acceptera vissa uppgifter eller ta emot vissa förmåner. Jag har färdigställt min intresseförklaring enligt uppförandekoden för kommissionärer och kommer att uppdatera den regelbundet om situationen ändras. Slutligen vill jag betona att jag under såväl mitt förra som mitt nuvarande mandat som ledamot av Europeiska kommissionen till fullo har respekterat de formella bestämmelserna och andemeningen i EU-fördragen samt skyldigheten att handla i EU:s intresse.

 
 
2. Förvaltning av ansvarsområdet och samarbete med Europaparlamentet

Hur skulle du uppfatta din uppgift som ledamot av kommissionskollegiet? På vilket sätt skulle du betrakta dig själv som ansvarig och redovisningsskyldig inför Europaparlamentet för ditt och dina avdelningars handlande?


Vilka specifika åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad öppenhet, ökat samarbete med Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om lagstiftningsinitiativ? Är du beredd att förse både parlamentet och rådet med samma uppgifter och handlingar när det gäller planerade initiativ och pågående förfaranden?


Principen om kollegialt ansvar är en grundläggande princip för kommissionens arbete som jag till fullo har anslutit mig till under såväl mitt nuvarande som under mina tidigare mandat inom kommissionen. Som ledamot av kommissionskollegiet skulle jag först och främst ägna mig åt det ansvarsområde som tilldelats mig av Jean-Claude Juncker, som valts till kommissionens ordförande. Jag skulle utföra mitt uppdrag i nära samarbete med övriga kommissionsledamöter och i enlighet med de politiska riktlinjer och arbetsmetoder som kommissionens ordförande fastställt. När det gäller mina egna avdelningar skulle jag ta det politiska ansvaret för deras verksamhet inom mitt behörighetsområde, utan att det påverkar tillämpningen av principen om kollegialt ansvar. Förbindelserna mellan mitt kabinett, avdelningarna och mig själv skulle grunda sig på lojalitet, förtroende, öppenhet och kännetecknas av informationsutbyte och ömsesidigt stöd.


Med respekt för de övriga ledamöternas ansvarsområden skulle jag, om jag får uppdraget som kommissionsledamot, i största möjliga utsträckning vilja bidra till kommissionens beslut med min erfarenhet och sakkunskap och mina idéer, i syfte att uppnå det bästa möjliga resultatet för det europeiska allmänintresset. Jag vill framför allt sörja för att vår politik skapas på grundval av konsensus inom EU, som vi kan få till stånd genom partnerskap med Europaparlamentet och övriga EU-institutioner. När besluten har antagits skulle jag tillsammans med de övriga ledamöterna bära det fulla ansvaret för dem.


Eftersom jag har förhandlat fram det nuvarande ramavtalet med Europaparlamentet på kommissionens vägnar är jag fullt medveten och djupt övertygad om att de båda medlagstiftarna måste behandlas lika. Jag ser detta inte bara som ett rättsligt krav i den ordinarie lagstiftningsprocessen, utan också i min egenskap av ledamot av kollegiet, vilket är redovisningsskyldigt inför de direktvalda ledamöterna av Europaparlamentet. Jag skulle därför sörja för en konstruktiv politisk dialog med Europaparlamentet och dess utskott som bygger på öppenhet, insyn, ömsesidigt förtroende, regelbunden rapportering och informationsutbyte, så att parlamentet på ett effektivt sätt kan utöva sin demokratiska kontroll. Jag vill bekräfta att jag till fullo stöder Jean-Claude Junckers avsikt att stärka den särskilda förbindelsen mellan Europaparlamentet och kommissionen, och jag är beredd – liksom jag varit under hela den nuvarande mandatperioden – att upprätthålla den regelbundna strukturerade dialogen med utskotten, att personligen delta i viktiga trepartsförhandlingar och att ha ett mycket nära samarbete med Europaparlamentet på grundval av ramavtalet. Detta innebär framför allt att jag vill upprätta och upprätthålla intensiva och nära förbindelser med de två utskott som har samband med mina ämnesområden (TRAN och ITRE) och även fortsättningsvis närvara vid alla utskottsmöten om jag blir tillfrågad. Det innebär också att jag vill fortsätta att regelbundet och direkt utbyta information med ordföranden för parlamentsutskotten, vara tillgänglig för bilaterala möten och för direkt kommunikation med samtliga utskottsledamöter samt tillhandahålla snabb och tydlig information och uppföljning rörande de åsikter som uttryckts under mötena. Jag ansluter mig i detta sammanhang till ramavtalets bestämmelser, enligt vilka kommissionen ska ge skriftliga svar på Europaparlamentets frågor inom tre månader. Jag stöder också till fullo Jean-Claude Junckers åtagande att vara särskilt lyhörd för parlamentets anmodan om lagstiftningsförslag i enlighet med artikel 225 i EUF-fördraget.


Under mitt nuvarande uppdrag som vice ordförande för kontakter mellan institutionerna och administration har jag också varit ansvarig för kommissionens öppenhetsinitiativ. Jag är i detta sammanhang djupt övertygad och medveten om vikten av öppenhet gentemot Europaparlamentet och åtar mig därför att fullt ut genomföra de vittomfattande bestämmelserna i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen när det gäller öppenhet och informationsutbyte mellan de båda institutionerna. Dessutom är jag även fortsättningsvis angelägen om att verka för kommissionens större strävanden, som jag har bidragit till under mitt nuvarande mandat, nämligen att ytterligare öka öppenheten gentemot allmänheten och att sörja för ett så brett samråd som möjligt som ett led i beslutsprocessen. Jag stöder till fullo den uppmaning till ökad öppenhet i kontakterna med aktörer och lobbyister som Jean-Claude Juncker uttrycker i sina politiska riktlinjer. Jag åtar mig att offentliggöra alla kontakter och möten som jag har med yrkesorganisationer och egenföretagare i alla frågor som rör beslutsfattande och genomförande av beslut inom EU.

 
 
Frågor från utskottet för transport och turism

3. Fullbordande av det gemensamma europeiska transportområdet och av EU:s satellitnavigeringssystem


Vilka specifika lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinitiativ planerar du att lägga fram för att fullborda den inre marknaden för transport och skapa ett verkligt gemensamt europeiskt transportområde som omfattar alla transportslag (gemensamt europeiskt järnvägsområde, gemensamt europeiskt luftrum, europeiskt område för sjötransporter utan hinder osv.)? Hur kommer du att se till att öppnandet av transportmarknaderna, inklusive vägcabotage, går hand i hand med skapandet av sysselsättning, kvalitativa arbetsplatser och arbetsvillkor, förebyggande av social dumpning, högkvalitativa tjänster och förbättrad säkerhet och konkurrenskraft hos EU:s transportföretag (i synnerhet små och medelstora företag)? Vad har du för förslag för att motverka de stora skillnaderna i transportinfrastruktur i olika delar av unionen samt åtgärda de dåliga förbindelserna till många EU-områden? Vilka åtgärder planerar du att vidta för att stimulera investering och säkerställa en effektivare finansiering av transportinfrastruktur, samt för att främja utvecklingen av transeuropeiska transportnät. Kan du försäkra oss om att kommissionen ingående och löpande kommer att utvärdera användningen av Fonden för ett sammanlänkat Europa samt tillämpa principen om att outnyttjade resurser går förlorade i enlighet med förordningen? Vad har du för vision för Europas framtida rymdpolitik och för att i rätt tid kunna införa och utnyttja EU:s satellitnavigeringsprogram? Hur ser du på EU:s transport- och rymdorgans framtida roller och befogenheter när det gäller att genomföra unionens politik inom dessa områden?


Det gemensamma europeiska transportområdet är av avgörande betydelse för ekonomin, eftersom det stärker industrins konkurrenskraft och tryggar medborgarnas rörlighet över hela kontinenten. I enlighet med Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer kommer därför fullbordandet av den inre marknaden att vara en av mina prioriteringar.


Om jag får uppdraget som kommissionsledamot kommer jag att arbeta på tre nivåer:


För det första kommer jag att se till att lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter som redan antagits genomförs korrekt och i rätt tid genom dialog med nationella myndigheter, berörda aktörer, arbetsmarknadens parter och med allmänheten, men, vid behov, även genom att använda alla de rättsliga medel som står till kommissionens förfogande. En korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen är inte förhandlingsbar.


För det andra kommer jag att aktivt samarbeta med Europaparlamentet och rådet för ett snabbt antagande av lagförslag som ännu inte antagits och som syftar till att fullborda eller anpassa reglerna för den inre marknaden, t.ex. de som ingår i det fjärde järnvägspaketet och i paketet för ett gemensamt luftrum, för att nämna några.


För det tredje kommer jag också att överväga om det behövs ytterligare förslag för att t.ex. förenkla det gällande regelverket, ta itu med kvarvarande tekniska hinder och begränsande regleringar eller stödja innovation, när sådana förslag kommer att bidra till att skapa effektivare transporter och ett gemensamt europeiskt transportområde. Alla mina förslag kommer att ta hänsyn till lagstiftningsramens miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser. Dessa aspekter är avgörande för att förslagen ska godtas av allmänheten.


Jag vill tillsammans med er utarbeta en ny gemensam strategi för transportområdet. Därför kommer jag att titta närmare på hur 2011 års vitbok om transporter har genomförts och tillsammans med er och det nya kommissionskollegiet diskutera en översyn av vitboken.


Alla nya lagstiftningsförslag måste utarbetas på grundval av en fullständig utvärdering och omfattande samråd med berörda aktörer samt ta hänsyn till medlemsstaternas erfarenheter och slutsatserna i grundliga konsekvensbedömningar. I konsekvensbedömningarna kommer jag att ägna särskild uppmärksamhet åt att se till att vi inte lägger ytterligare onödig regelbörda på nationella förvaltningar, allmänhet och företag (särskilt små och medelstora företag). I detta avseende kommer jag, om jag får uppdraget som kommissionsledamot, att nära samarbeta med kollegorna i kommissionen, framför allt med vice ordförande med ansvar för bättre lagstiftning. Dessutom kommer jag att ägna särskild uppmärksamhet åt de socioekonomiska konsekvenserna av åtgärderna, bland annat när det gäller sysselsättning och säkerheten, och åt subsidiaritetsaspekterna – dvs. om lagstiftning på EU-nivå är det mest effektiva instrumentet.


Att öppna marknaderna är inte ett mål i sig, utan snarare ett medel för att optimera effektiviteten genom att lägga grunden för tillväxt och arbetstillfällen med särskilt fokus på transporttjänsternas kvalitet och effektivitet till nytta för våra medborgare, arbetstagare och ekonomiska aktörer. Nya förslag bör mer systematiskt innehålla bestämmelser om översyn med en utvärdering av konsekvenserna på det sociala området efter halva tiden för att mildra eventuella negativa effekter.


Samtidigt vill jag, om jag får uppdraget som kommissionsledamot, stärka efterlevnadskulturen och göra praxis för att kontrollera efterlevnaden av sociallagstiftningen inom transportsektorn effektivare och mer konsekvent för att undvika en kapplöpning mot botten, behålla tjänster av allmänt intresse och se till att de anställda inom sektorn är fullt medvetna om sina rättigheter enligt EU-lagstiftningen, för att förhindra social dumpning.


Jag vill blåsa nytt liv i den sociala dialogen som ett effektivt verktyg för att förbättra kompetensen, kvalifikationerna och arbetsvillkoren inom en sektor där arbetskraften blir allt äldre och som har svårigheter att locka till sig yngre arbetssökande. Jag vill bidra till att göra transportsektorn attraktivare, särskilt för ungdomar.


Utöver väl formulerade regler för den inre marknaden behöver det gemensamma europeiska transportområdet modern transportinfrastruktur. I detta avseende utgör riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) en tydlig grund för åtgärder. FSE-medel bör inriktas på strategiska investeringar, som genererar mervärde för EU:s ekonomi. Sådana investeringar utgör samtidigt en viktig drivkraft för att få fart på innovationen i Europa. Andra investeringar bör framför allt inriktas på stora gränsöverskridande projekt och på de viktigaste flaskhalsarna i TEN-T:s multimodala korridorer, dvs. områden där medlemsstaterna har varit mer ovilliga att investera. Genomförandeorganet för innovation och transportnät (Inea) ska tillhandahålla sakkunskap och högkvalitativ programförvaltning för infrastruktur-, forsknings- och innovationsprojekt inom transport, energi och telekommunikation. Jag vill också få ett slut på den lapptäcksliknande infrastruktur där länkar saknas framför allt vid gränserna, och fullborda ett Europatäckande nät. Dessa investeringar bör också stödja intelligenta trafikledningssystem och intelligent logistik, så att vi kan utnyttja den befintliga infrastrukturen på bästa sätt. Det är nu tid att genomföra de överenskomna arbetsplanerna för varje korridor, slutföra projekten och tilldela medel så att de kan genomföras snabbare. Det är dags att leverera och ge både allmänhet och företag fördelar i form av kortare, säkrare och mer tillförlitliga resor.


Utveckling och underhåll av ett effektivt och hållbart transeuropeiskt transportnät kräver massiva investeringar som inte enbart kan tillhandahållas genom offentliga bidrag från budgetar på europeisk, nationell eller lokal nivå. Vi kommer att behöva mobilisera privat finansiering och utarbeta projekt för detta. Att mobilisera de ytterligare 300 miljarder euro i investeringar som Jean-Claude Juncker nämnt kommer att kräva innovativt tänkande. Det kommer att behövas en kombination av offentlig och privat finansiering för vissa projekt eller grupper av projekt för att maximera hävstångseffekten. Kommissionen kommer att ge stöd för att nödvändiga regleringsvillkor ska införas både på nationell och europeisk nivå för att främja investeringar och öka utnyttjandekapaciteten och främja privata investeringar genom att tillhandahålla större rättslig säkerhet och bättre tillgång till investerare.


Jag vill också utöka samordningen med viktiga partner, t.ex. Europeiska investeringsbanken och nationella eller regionala utvecklingsbanker, som har värdefull sakkunskap när det gäller utveckling och genomförande av projekt. Vi måste också maximera synergierna mellan Fonden för ett sammanlänkat Europa och de europeiska struktur- och investeringsfonderna, framför allt Sammanhållningsfonden, genom att inrikta mer av dessa medel på det transeuropeiska transportnätet för att skynda på utvecklingen av det integrerade nätet. Sist men inte minst måste Fonden för ett sammanlänkat Europa hålla fast vid sin princip att bara finansiera de mest mogna projekten som ger verkligt europeiskt mervärde. Detta innebär att medel inte enbart kan tilldelas på grundval av ett konkurrensutsatt förfarande utan att de också kan omfördelas från projekt som är dåligt förberedda eller som ger sämre resultat än väntat (”use it or lose it”).


Europas rymdpolitik måste också bli ett instrument som stimulerar innovation och som gör det möjligt för europeiska medborgare, offentliga myndigheter och företag att dra nytta av rymdtillämpningar. Detta är av stor strategisk betydelse för både Europeiska unionen, medlemsstaterna, medborgarna och företagen om vi vill förbli en av huvudaktörerna på den globala scenen. Mina prioriteringar kommer att vara att stärka Europas konkurrenskraft och självständighet på rymdområdet, däribland tillgång till rymden, och att fortsätta vägen mot utveckling och fullständigt utnyttjande av Galileo och Copernicus. När det gäller det redan operativa Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) har jag för avsikt att titta närmare på hur vi kan gå vidare till nästa generation och den gradvisa geografiska utvidgningen av Egnos.


Om jag får uppdraget som kommissionsledamot skulle jag ansvara för förbindelserna med fyra decentraliserade organ (Europeiska byrån för luftfartssäkerhet – Easa, Europeiska sjösäkerhetsbyrån – Emsa, Europeiska järnvägsbyrån – ERA och Europeiska byrån för GNSS eller GSA) och två gemensamma företag (Single European Sky Air Traffic Management research and Development Joint Undertaking – Sesar och Shift2Rail) vars verksamhet har anknytning till transport- och rymdpolitik. Dessa organ spelar en viktig roll för säkerhet, för genomförandet av regelverket och för tillhandahållande av särskilda tjänster. I linje med de principer som Europaparlamentet, rådet och kommissionen enats om i den gemensamma strategin om decentraliserade EU-myndigheter kommer jag att sträva efter öka effektiviteten vid de organ som jag ansvarar för vilket kommer att leda till ett tryggt, säkert och effektivt transportsystem i Europa.


4. Transport för allmänheten


Hur vill du förbättra kvaliteten, tillgängligheten, tillförlitligheten och intermodaliteten i transporttjänsterna? Vilka åtgärder planerar du att vidta för att främja kollektivtrafik och intermodala biljetter, icke motordriven rörlighet och intelligenta transportsystem? Hur kommer du att främja en effektiv utveckling av transporttillämpningar inom Galileo- och Egnossystemen? Vilka konkreta initiativ kommer du att vidta för att underlätta rörligheten i städerna och motarbeta trafikstockningar och underkapacitet i infrastrukturen? Vilka åtgärder planerar du för att återuppliva regionala gränsöverskridande järnvägsförbindelser som har avvecklats eller lagts ner? Hur kommer du att säkerställa ett effektivt skydd av passagerarrättigheterna inom alla transportslag, inklusive rättigheter för personer med nedsatt rörlighet, samt se till att den befintliga lagstiftningen harmoniseras och efterlevs effektivt? Vilka specifika åtaganden är du beredd att göra när det gäller att öka säkerheten och tryggheten inom olika transportslag (väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter)?


För att ge allmänheten effektiva, tillförlitliga och säkra transporttjänster måste hela transportkedjan blir mer kundorienterad och innovativ. Om jag får uppdraget som kommissionsledamot kommer jag därför att arbeta för att marknaderna för persontrafik öppnas ytterligare där det finns belägg för att bristen på konkurrens håller priserna uppe och försämrar kvaliteten, dock med hänsyn till de sociala aspekterna, den allmänna trafikplikten och behovet att säkerställa en hög säkerhetsnivå. Jag kommer också att sträva efter att se till att alla har tillgång till rörlighet till rimliga priser, och ägna särskild uppmärksamhet åt personer med nedsatt rörlighet. Jag anser att den allmänna trafikplikten är av stor betydelse, om den tillämpas på ett sätt som inte är diskriminerande och som ger det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris.


Om vi vill förbättra det aktuella splittrade utbudet av transporter, som i flertalet regioner obestridligen främjar privatbilism, måste vi tänka på rörlighet som en serie väl sammankopplade tjänster som tillhandahålls genom olika transportmedel och levereras direkt till kunden. Bara genom ett övergripande synsätt, med användaren i centrum, kommer vi att kunna utnyttja den befintliga transportkapaciteten optimalt och förbättra kundernas resupplevelse. Om jag får uppdraget som kommissionsledamot kommer jag därför att arbeta för att främja ett nätbaserat tillvägagångssätt och integrera tidtabeller och biljettförsäljning i detta.


Intelligenta transportsystem (ITS) blir allt viktigare för att öka rörligheten i multimodala transportkedjor, göra transporterna hållbarare och säkrare och logistiken effektivare samt för att förbättra styrningen av trafiken så att trafikstockningarna minskar. Jag kommer också att utnyttja potentialen i intelligenta transportsystem, i synnerhet för rörligheten i städerna, genom att bidra till att utarbeta ramvillkoren för mer omfattande multimodala system för reseinformation, reseplanering och biljettförsäljning för passagerarna och för universella system för vägtrafikinformation i realtid. Jag har för avsikt att nära samarbeta med berörda aktörer så att ITS inte bara utvecklas och exporteras utan också byggs ut i EU, med hänsyn till driftskompatibilitet, systemens säkerhet, dataskydd och integritetsfrågor. Jag anser att vi behöver utarbetar skapa ett regelverk och se till att vi får allmänhetens stöd.


När det gäller utvecklingen av GNSS-tillämpningar (tillämpningar av det globala systemet för satellitnavigering), som redan används framför allt för telekommunikation, luftfart och jordbruk, har jag för avsikt att lägga fram en övergripande handlingsplan för Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) och Galileo för alla transportslag. Handlingsplanen skulle kunna omfatta lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att stödja användningen av Galileo och Egnos. Jag kommer också att sträva efter att utnyttja synergierna mellan den rymdrelaterade och den transportrelaterade delen av Horisont 2020. Copernicus kommer att vara viktig för transportsäkerheten, och Europeiska sjösäkerhetsbyrån har redan tagit de första stegen för att integrera befintliga operativa tjänster med nya Copernicustillämpningar för förstärkt övervakning till havs.


Den nuvarande situationen med omfattande trafikstockningar och föroreningar i städerna är inte hållbar på längre sikt. Samtidigt som jag tar full hänsyn till subsidiaritetsprincipen kommer jag därför att lägga särskild vikt vid att stödja lokala myndigheters kapacitet att göra den urbana rörligheten mer hållbar, framför allt genom antagande av planer för hållbar rörlighet i städer, och skapa större synergier mellan olika finansieringsprogram. För att göra tätortsområden mer tillgängliga måste icke-motoriserade transportsätt som cykling och promenader till fots främjas. Därför måste de mest sårbara trafikanterna skyddas bättre. Utbudet av rörlighetstjänster, framför allt kollektivtrafiken, måste bli attraktivare i hela EU.


När det gäller järnvägstransporter måste vi se till att de relevanta EU-reglerna i lika hög grad gäller för både gränsöverskridande förbindelser och för järnvägstjänster inom enskilda medlemsstater. Samarbete mellan infrastrukturförvaltare måste främjas.


Det är mycket viktigt för mig att passagerares rättigheter, inbegripet för personer med nedsatt rörlighet, tillämpas effektivt oavsett transportslag. Jag kommer att undersöka om den gällande lagstiftningsramen behöver förtydligas, särskilt när det gäller järnvägstransporter, med hjälp av tolkningsriktlinjer eller, om det är nödvändigt, genom bättre lagstiftning. Jag anser också att effektiva förfaranden för kontroll av efterlevnaden och hantering av klagomål är av central betydelse; i detta sammanhang kommer jag att se till att rättigheterna för båt- och busspassagerare genomförs fullt ut, informera om de grundläggande principerna inom alla transportsätt och arbeta för ett snabbt antagande av den reviderade förordningen om flygpassagerares rättigheter. Dessutom kommer jag att undersöka hur man bättre kan skydda rättigheterna för passagerare som kombinerar olika resesätt.


EU har världens säkraste transportsystem. Jag är fast besluten att det ska vara så även i framtiden. Jag kommer därför att förespråka en lagstiftningsram som bygger på riskbedömning. Enligt min mening är detta särskilt relevant när det gäller flygtransporter. Jag kommer också att anpassa lagstiftningsramen till ny teknik och nya företagsmodeller, t.ex. fjärrstyrda luftfartyg. Trafiksäkerheten är en av Europas större framgångar: antalet trafikdöda i EU sjunker varje år trots ökad trafik. Ändå miste 26 000 personer livet i trafiken i EU förra året och de första siffrorna för 2014 visar tyvärr på en utveckling i negativ riktning. Det är klart att vi måste arbeta vidare med denna fråga, och jag kommer att fortsätta att sträva efter att antalet trafikdöda ska vara halverat till 2020. Jag kommer framför allt att titta närmare på infrastruktursäkerhet, yrkesförarnas kompetens och främja innovativ fordonsbaserad säkerhetsteknik. Vidare kommer jag att fokusera inte bara på att minska antalet dödsfall, utan också allvarliga skador, som varje år påverkar livet för tusentals personer.


Utvecklingen av säkrare och tryggare infrastruktur och teknik kommer att drivas framåt av EU-finansierad forskning som genomförs av Sesar (Single European Sky Air Traffic Management research and Development Joint Undertaking), Shift2Rail och andra projekt som finansieras från Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa och som förtjänar allt stöd de kan få. Vi behöver titta närmare på yrkeskvalifikationer och utbildning, särskilt för sjöfolk och de som arbetar inom vägsektorn, eftersom de har stor inverkan på säkerheten och tryggheten i vårt transportsystem.


Jag kommer att lägga stor vikt vid internationellt samarbete, framför allt med Icao (Internationella civila luftfartsorganisationen) och IMO (Internationella sjöfartsorganisationen) men också vid bi- och multilaterala förbindelser med viktiga handelspartner, och jag kommer att se till att EU:s intressen främjas på ett effektivt sätt. Det kommer att vara viktigt att hitta den rätta balansen mellan internationella regler, EU-regler och nationella ansvarsområden. Kommissionens inspektioner är ett viktigt instrument för att värna om flyg- och sjösäkerhet och jag kommer att se till att de är opartiska, ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Avslutningsvis är Europeiska byrån för luftfartssäkerhet - Easa, Europeiska sjösäkerhetsbyrån – Emsa och Europeiska järnvägsbyrån - ERA avgörande för att upprätthålla säkerheten och tryggheten i vårt transportsystem. Jag kommer därför att ge dem mitt fulla stöd.


5. Hållbara transporter


Vilka specifika åtgärder kommer du att vidta för att minska transporternas påverkan på miljön och se till att alla transportslag bidrar till att bekämpa klimatförändringarna, med tanke på att utsläppet av växthusgaser från transporter, till skillnad från andra branscher, har ökat betydligt under de senaste åren? Vilka åtgärder och vilken ny teknik kan du föreställa dig för att minimera transporternas oljeberoende och integrera de olika transportslagen i ett hållbart, koldioxidsnålt transportsystem? På vilket sätt planerar du att säkerställa en ökad tillämpning av principerna om att förorenaren respektive användaren betalar, inbegripet internalisering av externa kostnader?


Medborgarna och företagen behöver transporter och rörlighet. Detta har en stor inverkan på miljön. Samtidigt får vårt politikområde därigenom möjligheten att kraftfullt bidra till minskningen av växthusgaser och göra företagen effektivare, mer innovativa och således mer hållbara (grön tillväxt). Jag är fast besluten att minska miljöpåverkan och att göra transporterna mer hållbara. Målet att minska utsläppet av växthusgaser med 20 % till 2020 är viktigt i detta avseende.


Jag anser att vi behöver en kombination av flera instrument för att möta utmaningarna: marknadsbaserade åtgärder och lagstiftning, internationellt samarbete samt stöd till innovation och ny teknik.


Vi måste göra mer för att nå målen för minskade utsläpp av växthusgaser och för att minska transportsektorns oljeberoende. Jag kommer därför att stödja åtgärder som syftar till energieffektivitet och övergång till alternativa transportbränslen. Direktivet för utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen kommer att bidra stort till utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn och minskade utsläpp, om det genomförs väl. Medlemsstaterna måste anpassa sina nationella politiska ramar i tid och sätta upp ambitiösa mål för utbyggnaden av sådan infrastruktur. Kommissionen kommer att samarbeta med och stödja dem genom riktlinjer, utbyte av bästa praxis och rekommendationer samt tillhandahålla finansiering genom Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020.


Om beroendet av olja minskar genom att man ökar användningen av alternativa bränslen innebär detta stora möjligheter för EU:s industri, särskilt när det gäller utveckling och utbyggnad av nya framdrivningssystem, alternativa bränslen och nya fordonskoncept. För att minska överbelastning, förbättra förvaltningen av trafikflödena och optimera multimodala transporter och logistikkedjor kommer jag att verka för en större användning av intelligenta transportsystem, även satellitbaserade sådana. Jag kommer att förespråka att detta ska stödjas genom en anpassad infrastruktur med hög prestanda. Genom att multimodala korridorer utvecklas kommer de nya transeuropeiska transportnäten att möjliggöra större användning av järnvägar och inre vattenvägar över långa sträckor och över gränserna. När det gäller lufttransport kommer jag att verka för att förbättra den operativa prestandan vid våra flygplatser och fortsätta att arbeta med initiativet för ett gemensamt europeiskt luftrum.


I den globaliserade ekonomin av idag är internationellt samarbete, till exempel i Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) och i Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), av avgörande betydelse om vi vill få till stånd transporter som är mer hållbara och samtidigt konkurrenskraftiga. Det är viktigt att minska utsläppen av växthusgaser från sjöfarten och att gå framåt när det gäller att fastställa bindande internationella standarder för fartygens miljöprestanda. Jag kommer att främja det pågående arbetet i Icao för att minska västhusgasutsläppen från luftfartyg. Även om tillväxten inom luftfartssektorn måste anses vara positiv, eftersom den bidrar stort till ekonomin och till större rörlighet för allmänheten, anser jag att luftfartssektorn måste vara miljömässigt hållbar och ge sitt bidrag till kampen mot klimatförändringarna.


För mig är det särskilt viktigt att avgifterna för infrastruktur på bästa sätt speglar den faktiska användningen och även inbegriper externa kostnader som luftföroreningar, buller eller trafikstockningar. En smartare prissättning av användningen av infrastruktur måste bygga på principerna om att förorenaren respektive användaren betalar.


När det gäller vägtransporter är tillämpningen av differentierade avståndsbaserade avgifter (vägtullar) ett rättvist och effektivt tillvägagångssätt. Jag kommer att undersöka om det är nödvändigt och användbart med åtgärder på det här området. Marknadsbaserade instrument, som inte bara förmedlar korrekta prissignaler till användare utan också generar extraintäkter som investeras i infrastruktur, skulle bidra till att bygga ut och underhålla infrastruktur. Vid utformningen av sådana instrument måste de vägledande principerna vara icke-diskriminering, proportionalitet och strävan efter driftskompatibilitet. När det gäller järnvägsinfrastruktur kommer jag också att fortsätta att arbeta för en harmonisering av bullerdifferentierade banavgifter och en strategi för att minska järnvägsbuller. På andra områden, t.ex. när det gäller hamnar, kommer jag också att främja god praxis för miljörelaterade avgifter.


Vid sidan av infrastrukturavgifter ser jag också möjligheter för en ny bedömning av beskattningen av transporter, en ny viktning och en närmare koppling till miljöprestanda, särskilt för att stödja en minskning av växthusgasutsläppen, i enlighet med kommissionens förslag om beskattning av energiprodukter.


Jag ser fram emot ett nära samarbete med mina kolleger i kommissionen för att se till att transportsektorn bidrar fullt ut till både energiunionen och vår framtida klimatpolitik, och till den digitala unionen – två av Junckerkommissionens tio politiska prioriteringar.