• Lars   ADAKTUSSON  

Lars ADAKTUSSON : Kirjalikud selgitused hääletuse kohta - Kaheksanda koosseisu ametiaeg 

Parlamendiliikmed võivad anda täiskogu hääletuse kohta kirjalikke selgitusi. Kodukorra artikkel 194

Linnade roll liidu institutsioonilises raamistikus (A8-0203/2018 - Kazimierz Michał Ujazdowski) SV  
 

Idag röstade Europaparlamentet om ett initiativbetänkande rörande städernas roll inom unionens institutionella ramar. Genom regionkommittén har EU:s städer idag en viktig roll som främjare av dialog och aktiv deltagare i EU:s beslutsprocess. Att städerna får komma till tals och kan påverka EU är demokratiskt viktigt när man betänker antalet EU-medborgare som bor och verkar i dem, en aspekt som dagens betänkande förtjänstfullt lyfter fram. Betänkandet innehåller dock ett flertal förslag som jag är mycket tveksam till. Förslag som riskerar att leda till mer administration och onödig byråkrati. Det främjar varken städerna eller EU. Jag valde därför att rösta mot betänkandet.

Kliimadiplomaatia (A8-0221/2018 - Arne Lietz, Jo Leinen) SV  
 

Idag röstade Europaparlamentet om ett initiativbetänkande rörande klimatdiplomati som uppmanar medlemsstaterna att ta gemensamt ansvar för de klimatförändringar jorden står inför. I betänkandet omnämns klimatflyktingar flera gånger, ett begrepp som jag menar är problematiskt av olika anledningar, bland annat för att det saknas en tydlig beskrivning av vad som avses och vilka som innefattas. Få verkar veta vad uttrycket innebär i praktiken. Det riskerar således uppstå oklarheter kring definitionen. Det finns dessutom en uppenbar risk för att ordet flykting urvattnas och att det uppstår kontroverser kring vad en flykting är och vem som har flyktingstatus. Klimatflyktingar tenderar att migrera korta distanser och ofta inom det egna landet, det är idag snarare ett regionalt problem än ett globalt sådant. Jag röstade därför för rapporten i sin helhet, men emot skrivningar innehållande begreppet.

ELi noortestrateegia rakendamine (A8-0162/2018 - Eider Gardiazabal Rubial) SV  
 

Betänkandet avser EU:s ungdomspolitiska insatser i framtiden och man menar att brexit samt stigande utgifter kommer att påverka EU:s ungdomspolitik negativt. Man vill öka investeringar inom utbildning och kultur och man framhåller att EU:s program som Erasmus+ bör förstärkas och få ökad finansiering. KD är emot avsevärt stigande anslag och en svällande budgetram som blir kostsam för medlemsländerna och därför röstade jag emot betänkandet.

Toidutootmise ja põllumajanduse tulevik (A8-0178/2018 - Herbert Dorfmann) SV  
 

Idag röstade Europaparlamentet om ett betänkande om framtidens jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är en förutsättning för såväl det svenska som det europeiska jordbruket. En fungerande jordbrukspolitik är nödvändig för att bevara en levande landsbygd och för att ställa om till ett mer hållbart och effektivt jordbruk. För att möta framtidens utmaningar föreslogs i betänkandet ökad protektionism, ökad prisreglering och ökade resurser till det som redan idag är EU:s största budgetpost. Detta är fel väg att gå. Istället måste mer resurser användas till forskning och utveckling, ökad internationell handel samt konkurrensneutralitet. På det sättet kan jordbruksstödet minskas och jordbrukssektorns hållbarhet och effektivitet säkerställas. Eftersom förslagen gick i annan riktning valde jag att rösta mot betänkandet.

Sooline võrdõiguslikkus ELi meediasektoris (A8-0031/2018 - Michaela Šojdrová) SV  
 

Idag röstade Europaparlamentet om ett initiativbetänkande rörande jämställdhet i mediasektorn. Att betänkandet understryker vikten av att bedriva ett aktivt arbete för ökad jämställdhet inom mediebranschen är angeläget. Dessvärre innehåller betänkandet också flera förslag som är mycket problematiska. Exempelvis föreslås lagstiftad kvotering av nyckelpersoner inom medieföretag och ett förbud mot medier att publicera material som uppfattas som könsstereotypt. Att via lagstiftning styra medieinnehåll är inte en bra idé, och föreslagen i detta betänkande strider mot vad jag uppfattar som grundläggande respekt för mediernas oberoende. Jag valde därför att rösta nej.

Majandusliku, sotsiaalse ja territoriaalse ühtekuuluvuse edendamine ELis (A8-0138/2018 - Marc Joulaud) SV  
 

Europaparlamentet röstade idag om ett initiativbetänkande rörande EU:s sammanhållningspolitik. I betänkandet slås fast att samhanhållningspolitiken framgent måste bli ”mer ambitiös” och få större utrymme i budgeten och att den så kallade sociala pelaren måste implementeras. Jag delar inte dessa slutsatser, och valde därför att rösta nej.

Komisjoni otsus kohaldada Euroopa Liidu lepingu artikli 7 lõiget 1 seoses olukorraga Poolas (B8-0119/2018, B8-0120/2018, B8-0121/2018) SV  
 

Europaparlamentet röstade idag om en resolution som adresserar EU-kommissionens beslut att inleda ett så kallat 7.1-ärende mot Polen. Jag ställde mig bakom resolutionen eftersom den var balanserad och på ett lämpligt sätt markerar mot den oacceptabla utvecklingen i Polen. Inför behandlingen i plenum hade vänster- och kommunistpartierna i GUE-gruppen lagt fram ett ändringsförslag om att infoga kritik mot den nya lag som Polen infört och som kriminaliserar påståenden om polackers roll under Förintelsen. Denna lagstiftning är fullständigt oacceptabel och jag instämmer i den kritik som riktas mot den polska regeringen i detta avseende. Samtidigt är just denna lagstiftning inte en del av 7.1-förfarandet som resolutionen handlar om; tillägget i sig riskerar att försvaga Europaparlamentets stöd för 7.1-förfarandet. Jag röstade därför nej till tillägget, men vill samtidigt verka för att Polens nya lagstiftning om Förintelsen blir föremål för en separat resolutionsbehandling.

Inimõiguste hetkeolukord Türgis (B8-0079/2018, RC-B8-0082/2018, B8-0082/2018, B8-0084/2018, B8-0091/2018, B8-0092/2018, B8-0095/2018, B8-0097/2018, B8-0103/2018) SV  
 

Jag stödjer denna resolution då den tydligt tar ställning mot de ökande kränkningarna av mänskliga rättigheter i Turkiet. Jag välkomnar därtill skrivningarna om behovet av att respektera kristna samfunds äganderätt, något som varit en återkommande orospunkt i Mardin-regionen. Jag röstade för ett yrkande som beskriver den turkiska aggressionen i Afrin som ”illegal”, då operationen strider mot internationell rätt och därtill riskerar att orsaka omfattande civilt lidande, nya flyktingströmmar samt ytterst innebära en eskalering av kriget i Syrien. Jag välkomnar resolutionens fördömande av gripandena av personer som opponerat sig mot Turkiets Afrin-operation.

Palestiina pagulaste abiorganisatsiooni olukord (RC-B8-0085/2018, B8-0085/2018, B8-0086/2018, B8-0088/2018, B8-0089/2018, B8-0090/2018, B8-0093/2018) SV  
 

Behovet av internationellt stöd för de palestinska flyktingar som omfattas av det arbete UNRWA bedriver är stort och mot bakgrund av detta röstade jag för resolutionen. FN bör dock se över formerna för stödet, och överväga att inkorporera det i UNHCR. UNRWA är det enda FN-organ som skapats för att hantera ett enda specifikt flyktingproblem, och saknar därtill mandat för att lösa problemet. Jag välkomnar resolutionens uppmaning till arabstaterna att öka sitt begränsade ekonomiska stöd till UNRWA. Resolutionens balans hade dock ökat om de problematiska aspekterna av UNRWA inkluderats i texten. UNRWA:s personal har uttalat sig på ett sätt som ligger utanför FN-mandatet och UNRWA undviker konsekvent att nämna Hamas destruktiva roll i Gaza. Därtill kan läggas skandaler såsom att UNRWA anställt två ledande Hamas-medlemmar och att terrortunnlar hittats under UNRWA-skolor på Gazaremsan. Ett av de mest problematiska avslöjandena rör dock UNRWA-finansierade skolböcker, vilka innehåller antisemitiska texter som hävdar att judar inte har någon rätt i Palestina och att de endast har ”giriga ambitioner”, samt att judar inte har några heliga platser i regionen och att muslimska heliga platser hotas av judar. EU bör tillsätta en oberoende övervakningsmekanism som säkerställer att utbildningssystemet syftar till försoning istället för konflikt.

Kohtualluvus, abieluasjade ja vanemliku vastutusega seotud kohtuasjades otsuste tunnustamine ja täitmine ning rahvusvahelised lapseröövid (A8-0388/2017 - Tadeusz Zwiefka) SV  
 

Idag behandlade Europaparlamentet den omarbetade förordningen om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsfrågor och frågor om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn. Omarbetningen har nödvändiggjorts mot bakgrund av en allt mer rörlig EU-befolkning och ett ökat antal barn som hamnar mellan stolarna i exempelvis vårdnadstvister vid skilsmässa. Frågan är inte minst viktig för att säkerställa att barn inte far illa eller bortförs, vilket är förekommande under dessa processer. Det är dock samtidigt viktigt att säkerställa att medlemsstaternas självbestämmande gällande äktenskapliga frågor inte undergrävs. Eftersom den omarbetade versionen skapar goda förutsättningar för barn i framtida vårdnadstvister och inte harmoniserar lagstiftningen på området, utan enbart begär av de nationella domstolarna att acceptera andra medlemsstaters myndighetsbeslut, valde jag att stödja betänkandet.

Ühise julgeoleku- ja kaitsepoliitika rakendamise aastaaruanne (A8-0351/2017 - Michael Gahler) SV  
 

Ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete med respekt för försvarspolitik som nationell angelägenhet. Detta är min utgångspunkt i synen på den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken, och följaktligen på dagens betänkande om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). I Kristdemokraternas europapolitiska program förordas ökad europeisk operationell förmåga för att kunna bidra till internationella fredsinsatser samt att EU-länderna måste ta ett större militärt ansvar för sitt närområde. Kristdemokraterna förespråkar samordning med Nato, men konstaterar också att EU måste skapa större förutsättningar för att kunna agera på egen hand i fall då inte Nato kan eller bör ingripa. EU:s snabbinsatsstyrkor bör kunna utnyttjas. Detta rimmar väl med delar av detta betänkande. Betänkandet innehåller dock mycket långtgående förslag om att flytta finansieringen av militära utgifter från mellanstatlig (”Athena-mekanismen”) till överstatlig nivå, ett ”gemensamt och oberoende europeiskt försvar”, ”permanent samlade militära enheter”, att den europeiska försvarspolitiken ska utvecklas överstatligt istället för mellanstatligt samt att ett nytt ”generaldirektorat för försvar inom kommissionen” ska inrättas. Utifrån min och partiets syn på nationell suveränitet röstade jag mot emot samtliga dessa förslag och valde att avstå i slutvoteringen.

Ühise välis- ja julgeolekupoliitika rakendamise aastaaruanne (A8-0350/2017 - David McAllister) SV  
 

Min och Kristdemokraternas starka övertygelse är att EU-länderna måste förstärka sitt utrikespolitiska samarbete och vara beredda att lägga sina nationella egenintressen åt sidan i större utsträckning än vad vi sett genom historien. Detta betänkande om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken går i samma riktning, och jag valde därför att stödja den. I enskilda voteringar valde jag dock att rösta emot förslag som innebär en överföring av makt över försvarspolitiken till den överstatliga nivån. Kristdemokraterna bejakar ett fördjupat samarbete, men betonar att detta ska ske på mellanstatlig nivå. Jag röstade därför för fortsatt mellanstatlig finansiering av europeiskt försvarssamarbete (Athena-mekanismen) och mot formuleringar om ”nya finansieringskällor”.

Aastaaruanne inimõiguste ja demokraatia kohta maailmas 2016. aastal ning ELi poliitika kohta selles valdkonnas (A8-0365/2017 - Godelieve Quisthoudt-Rowohl) SV  
 

Detta betänkande om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 är välbalanserat och innehåller bland annat flera delar av stor betydelse för religionsfrihet och religiösa minoriteter. Betänkandet uppmärksammar det ökande antalet angrepp mot religiösa minoriteter och uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina ansträngningar för att förbättra religionsfriheten och att externt främja interkulturell och interreligiös dialog. Därtill understryks vikten av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religionsfrihet, inkl. att EU:s personal vid högkvarter och i delegationer tillförsäkras systematisk och konsekvent utbildning. Denna punkt är viktig, eftersom utbildningen hittills varit bristfällig och inte ens utvärderats. EU har sedan några år ett särskilt sändebud för främjande av religionsfrihet, och jag välkomnar att parlamentet stödjer detta ”fullt ut”. Av stor vikt är även kraven på rättvisa för offren för Islamiska Statens folkmord, och uppmaningen till EU och dess medlemsstater att stödja åtal mot medlemmar i terroristgrupper såsom IS genom att be FN:s säkerhetsråd att ge Internationella brottmålsdomstolen behörighet i denna fråga eller säkerställa att rättvisa skipas genom en särskild domstol eller genom universell jurisdiktion. Beträffande skrivningarna om sexuell och reproduktiv hälsa vidhåller jag min uppfattning att EU ska respektera att ansvaret för hälso- och sjukvårdspolitiken hör hemma på nationell nivå.

Euroopa Strateegiliste Investeeringute Fondi kestuse pikendamine (A8-0198/2017 - Udo Bullmann, José Manuel Fernandes) SV  
 

Idag röstade Europarlamentet om en förlängning av Europeiska fonden för strategisk investering (EFSI), från 2018 till 2020. Förlängningen innebär också att fonden tilldelas ytterligare 11 miljarder euro, vilket innebär en total budget på 27 miljarder euro. EFSI har som uppgift att överlappa investeringsgapet i EU genom att investera i länder och företag med en större riskprofil. Att investeringsgapet överbyggs är viktigt för fortsatt tillväxt och bättre konkurrenskraft. Det är däremot oklart om EFSI är den mest effektiva lösningen på problemet. Innan fonden förlängs och tilldelas nya resurser krävs därför en oberoende granskning av fondens verksamhet. Den enda utvärdering som skett hittills gjordes alltför kort efter att fonden inrättades för att den ska klassas som pålitlig. Att tilldela en fond 11 miljarder euro, ungefär 100 miljarder kronor, utan ett bättre underlag är i min mening oansvarigt. Jag valde därför att rösta nej.

Eeskirjad ringhäälinguorganisatsioonide teatavate veebiülekannete ning televisiooni- ja raadiosaadete taasedastamise suhtes kohaldatavate autoriõiguste ja nendega kaasnevate õiguste teostamise kohta (A8-0378/2017 - Tiemo Wölken) SV  
 

Idag röstade Europaparlamentet om huruvida den position som antagits av juridiska utskottet gällande broadcastdirektivet ska gå direkt till förhandlingar med ministerrådet eller inte.
Frågan är komplex och ett flertal intressen måste tas i beaktande. Dels handlar det om att slå vakt om upphovsrättshavarnas rättigheter, bland annat gäller det rätten till lämplig ersättning. Lagstiftningen måste även se till att upphovsrätten inte undergrävs samt slå vakt om kontraktsfriheten. Dels måste lagstiftningen ta hänsyn till teknikutvecklingen. Både användandet av on-demand-plattformar och antalet som följer TV-program som sänds från utlandet ökar. Det är därför av stor vikt att TV-bolagens möjlighet att sända program utomlands via internet ökar, förutsatt att både TV-bolaget och upphovsrättshavaren har godkänt detta. Det råder dock stor osäkerhet kring det juridiska utskottets förslag. I betänkandet tas upphovsrättshavarnas intressen tillvara, men det riskerar samtidigt att hindra omotiverat många TV-program från att sändas utomlands. Att säga nej, och öppna upp betänkandet för ytterligare behandling i Europaparlamentet, riskerar dock att undergräva kontraktsfriheten. Att ensidigt stödja en sida i dagens votering riskerar därmed att undergräva något av dessa intressen. Mot denna bakgrund valde jag att lägga ner min röst.

ELi kodakondsuse 2017. aasta aruanne ja kodanike õiguste tugevdamine demokraatlike muutuste liidus (A8-0385/2017 - Beatriz Becerra Basterrechea) SV  
 

Idag röstade Europaparlamentet om ett betänkande rörande EU-medborgares rättigheter. Det är ett brett betänkande som spänner över väldigt många olika politiska frågeställningar. Bland annat tas frågan om minoriteters rättigheter upp och problematiken med EU-medborgares rättigheter i förhållande till Brexit-processen. Tyvärr ställs i betänkandet också en lång rad krav som Kristdemokraterna inte stödjer, exempelvis EU-lagstiftning för att kvotera bolagsstyrelser, gemensamma europeiska valsedlar i EU-valen och inrättandet av en europeisk public service-kanal. Därutöver präglas betänkandet av en negativ syn på frihandel och en allt för expansiv syn på offentliga finanser. Jag valde vid en samlad bedömning att rösta nej till betänkandet.

2018. aasta eelarvemenetlus (A8-0359/2017 - Siegfried Mureşan, Richard Ashworth) SV  
 

Europaparlamentet har idag godkänt en överenskommelse mellan ministerrådet och Europaparlamentet om 2018 års EU-budget. För varje år som går tenderar EU:s budget att öka, i år med 2,2 miljarder euro, vilket motsvarar ca. 20 miljarder svenska kronor. Kristdemokraterna anser att detta är fel väg att gå. Istället bör budgetkostnader kopplade till exempelvis migration och forskning finansieras genom att EU stegvis trappar ner utgifter inom områden som jordbruks-, arbetsmarknads-, regionalstöds- och industripolitik. Denna uppfattning markerade jag också genom att trycka på nej-knappen i samband med att Europaparlamentet röstade om sitt första bud i budgetprocessen i oktober. Men EU behöver en budget för att fungera, och för att visa respekt för den enighet som uppnåtts i budgetfrågan bland EU:s medlemsländer, valde jag att idag att rösta för.

Euroopa puuetega inimeste strateegia elluviimine (A8-0339/2017 - Helga Stevens) SV  
 

Idag röstade Europaparlamentet om ett betänkande som utvärderar EU:s handikappstrategi. Funktionshinderpolitiken är en central fråga för Kristdemokraterna, att utsatta personer bereds möjlighet att vara en del av samhällsgemenskapen är i grunden en fråga om människovärde. Detta understryks i betänkandet, liksom vikten av att utbyta bäst praxis och övervaka frågorna på EU-nivå. Därför stödde jag betänkandet i slutvoteringen. I olika delvoteringar markerade jag dock mot några av betänkandets skrivningar som inte tillräckligt tar hänsyn till att exempelvis diskrimineringslagstiftning och juridiska konstruktioner av förmyndarskap i grunden är nationell kompetens.

Ühtekuuluvuspoliitika vahendite kasutuselevõtmine piirkondades, et tegeleda demograafiliste muutustega (A8-0329/2017 - Iratxe García Pérez) SV  
 

Idag behandlade Europaparlamentet ett betänkande rörande den demografiska förändringen inom EU och särskilt dess konsekvenser på EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik. EU står, liksom Sverige, inför en demografisk utmaning där allt färre kommer att behöva försörja allt fler, något som kommer att bli särskilt kritiskt i de fattigaste landsbygdsområdena i unionen. Kristdemokraterna anser därför att den gemensamma sammanhållningspolitiken riktas om för att ha ett ännu tydligare fokus på de mest utsatta områdena. Detta betänkande kommer till en annan slutsats, och begär dessutom att regionalpolitiken ska få ett ännu större utrymme i EU:s budget. Vid en samlad bedömning valde jag därför att rösta mot betänkandet.

Euroala majanduspoliitika (A8-0310/2017 - Gunnar Hökmark) SV  
 

Idag har Europaparlamentet röstat om ett initiativbetänkande från det ekonomiska utskottet (ECON) rörande den ekonomiska politiken för eurozonen. Ett i huvudsak välbalanserat betänkande med tonvikt på strukturreformer och ekonomiskt ansvarstagande. I betänkandet finns dock problematiska tillägg från sysselsättningsutskottet (EMPL) som bland annat rör den så kallade sociala pelaren. Jag vänder mig emot dessa skrivningar, och visade detta i separata delvoteringar, men gav ändå betänkandet mitt stöd i slutvoteringen.