8ª legislatura Anna HEDH

. – Vi socialdemokrater valde att rösta för trepartsöverenskommelsen om inrättandet av den europeiska försvarsfonden. Det är en balanserad överenskommelse och som vi tidigare lyft fram, mot bakgrund av den försämrade säkerhetsutvecklingen och som ett bidrag till utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, kommer fonden att bidra till etablerandet av en stark, konkurrenskraftig och innovativ industri och teknologisk kunskapsbas inom försvarsområdet. Med detta som utgångspunkt valde vi därför att rösta emot alla de ändringsförslag som lagts utöver trepartsöverenskommelsen. Flera av dessa ändringsförslag behandlar viktiga saker som vi normalt hade kunnat stödja, men för att inte riskera att överenskommelsen faller valde vi att rösta emot.

. – Vi socialdemokrater valde att rösta för den partiella trepartsöverenskommelsen om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation. Det är oerhört viktigt att vi gemensamt investerar i forskning och utveckling, och EU:s medel till forskning och innovation är viktiga för forskare och innovativa företag i Europa.
Vi välkomnar särskilt de satsningar som görs på klimatforskning i det nya ramprogrammet. Däremot beklagar vi att överenskommelsen innehåller skrivningar om löner och lönesättning. Lönebildningen är nationell kompetens och ska hanteras enligt nationell praxis och nationella system för relationerna på arbetsmarknaden.

. – Erasmus+ är en av EU:s mest positiva satsningar och vi anser att programmet bör ha en procentuellt större andel av budgeten. Men vi väljer att avstå, då vi anser att budgeten i sin helhet måste sänkas avsevärt med anledning av brexit. Parlamentets föreslagna ökning för Erasmus+ är för omfattande. Vi välkomnar dock särskilt att Erasmus föreslås bli mer tillgängligt.

. – Vi valde att stödja betänkandet från Europaparlamentets utrikes- och utvecklingsutskott inför förhandlingarna om det nya instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI). Vi tycker att förslaget från utrikes- och utvecklingsutskotten bidrar till att förbättra kommissionens ursprungliga förslag, bland annat genom ett större fokus på att värna utvecklingssamarbete, satsa på miljö- och klimatarbete, främja ökad jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokrati. Vi tycker det är bra att utskotten ställer krav på att en högre andel av finansieringen ska följa OECD/DAC:s kriterier för offentligt utvecklingsbistånd och att de tydligt lyfter upp vikten av FN:s hållbarhetsmål och Parisavtalet.
Vad gäller betänkandets önskemål om ökad finansiering anser vi emellertid att EU:s totala budget ska minska i och med Storbritanniens utträde ur unionen, tvärtemot vad som presenterats av kommissionen när det gäller EU:s flerårsbudget för 2021–2027. Därför vill vi åter betona vår budgetrestriktiva hållning och understryka att vi inte vill ta ställning gällande några specificerade belopp. Även om vi ser ett tydligt mervärde i att satsa på utrikes-, utvecklings- och grannskapsområdena håller vi fast vid att ökade satsningar i EU:s budget ska kompenseras genom lämpliga besparingar inom lågprioriterade delar av budgeten.

. – Vi socialdemokrater i Europaparlamentet valde att stödja betänkandet från utrikesutskottet inför förhandlingarna om utformningen av den nya perioden för instrumentet inför anslutningen, det så kallade IPA-instrumentet. Vi tycker att förslaget från utrikesutskottet bidrar till att förbättra kommissionens ursprungliga förslag, bland annat genom att arbetstagares rättigheter, miljö- och klimatarbetet, jämställdhet, barn, minoriteters rättigheter, personer med funktionsvariationer, vikten av den akademiska friheten och icke diskriminering lyfts tydligare in i förslaget. Vi ställer oss också mycket positiva till att instrumentet inför den nya programperioden har utformats med en högre grad av flexibilitet.
Vad det gäller budgetramen anser vi emellertid att EU:s totala budget ska minska i och med Storbritanniens utträde ur unionen, tvärtemot vad som presenteras av kommissionen när det gäller EU:s flerårsbudget för 2021–2027. Därför vill vi åter betona vår budgetrestriktiva hållning och understryka att vi inte vill ta ställning gällande några specificerade belopp. Även om vi ser ett tydligt mervärde i att satsa på utrikes-, utvecklings- och grannskapsområdena håller vi fast vid att ökade satsningar i EU:s budget ska kompenseras genom lämpliga besparingar inom lågprioriterade delar av budgeten.

. – Vi svenska socialdemokrater valde att rösta emot förslaget om revidering av direktivet om kombinerad transport. Vi stödjer givetvis kombinerade transporter och ser det som en viktig del i att ställa om till en grönare transportsektor. Det är viktigt för oss att godstransporter sker med det mest miljövänliga transportalternativet, och där kan kombinerade transporter spela en viktig roll. För att vi ska uppnå våra gemensamma miljömål måste vi ställa om till både järnväg och sjöfart. Men för oss svenska socialdemokrater är det också mycket viktigt att vägtransporterna i en kombinerad transport följer cabotagereglerna och utstationeringsreglerna. Därför röstade vi emot artikel 4, men eftersom den tyvärr gick igenom ändå, valde vi att rösta emot direktivet i slutet.

. – Vi socialdemokrater i Europaparlamentet valde att stödja betänkandet från utrikesutskottet avseende avtalet om en institutionell ram mellan EU och Schweiz. Vi tycker att betänkandet från utrikesutskottet betonar väl vikten av att de två parterna har ett nära, brett och omfattande partnerskap som gynnar båda parter samt vikten av att förnya och konsolidera den bilaterala strategin mellan EU och Schweiz.
Vad det gäller att betona vikten av social lagstiftning anser vi emellertid att de nationella reglerna på arbetsmarknadsområdet skall respekteras, med utgångspunkt i den nationella lagstiftningen. Situationen för gränsarbetarna bör förbättras och det bör ske utanför ramen för den bilaterala strategin eller ramverk som betonar nationell lag eller praxis.

. – Avtalet om investeringsskydd mellan EU och Singapore är ett viktigt steg för en reform av det föråldrade systemet för investeringsskydd och tvistlösning, något som man från socialdemokratiskt håll har jobbat hårt för att reformera till att bli mer transparent och rättssäkert. Avtal som syftar till att säkerställa en skälig och rättvis behandling av investerare ska inte kunna påverka vår rätt att reglera på alla myndighetsnivåer eller att söka nå viktiga mål för den offentliga politiken, såsom folkhälsa och miljöskydd. Vidare är fungerande nationella domstolar förstahandsvalet för att lösa investerartvister. I relation till investeringsskydd vill vi också understryka skrivningen i Europaparlamentets resolution, som påminner om det ansvar som fastställs i OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

. – Vi svenska socialdemokrater välkomnar förbättringarna av reglerna för EU:s fonder som föreslås i betänkandet. Särskilt välkomnar vi de övergripande målen och att EU:s fonder ska användas som verktyg för grön omställning, innovation och ekonomisk omvandling samt sociala investeringar i hela Europa.
Eftersom förslaget i linje med parlamentets tidigare ståndpunkter om EU:s fleråriga budgetram trots brexit behöll samma budget för sammanhållningspolitiken så valde vi att rösta emot i slutomröstningen.
Vi är även kritiska till att den kompromiss om makroekonomisk konditionalitet (dvs. att medel ska kunna dras in från medlemsstater som inte har sina statsfinanser i ordning) som antogs i utskottet röstades ner.

. – Vi står bakom syftet med att öka tryggheten genom att förbättra regelverket för motorförsäkringar och ser flera vinster för vanligt folk med förslaget. Men vi är kritiska till den breda definitionen av fordon samt att det ska ställas krav på en särskild försäkring för ett släpfordon, och vad gäller att undanta motorsporten vore det bättre undanta verksamheten på det inhägnade området i stället för fordonen. Vi förväntar oss att fortsätta förhandlingar och trepartsmöten tar hänsyn till detta.

. – Vi svenska socialdemokrater valde att rösta emot betänkandet om inrättande av EU-programmet för bedrägeribekämpning. Vi stöder ovillkorligt arbetet med att skydda EU:s finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter, och välkomnar därför att programmet för bedrägeribekämpning inkluderas i nästa fleråriga budgetram. Dock behöver storleken på EU-budgeten minska väsentligt till följd av att Storbritannien lämnar unionen. När den totala volymen EU-medel som behöver skyddas mot bedrägerier och andra oegentligheter minskar, behöver medlen avsatta för bedrägeribekämpning åtminstone minska proportionellt. Europaparlamentet väljer istället att fördubbla anslaget för detta ändamål, vilket är direkt oansvarigt i ett läge när budgeten istället behöver minska.

. – Vi står bakom huvudsyftet med programmet för den inre marknaden. Vi välkomnar särskilt förbättringarna för marknadsövervakning, satsningarna på att bistå små och mellanstora företag och att stärka konsumenternas rättigheter. Men vi är som representanter för de svenska skattebetalarna kritiska till den stora kostnadsökning som föreslås och vi anser att vi borde kunna hitta de nödvändiga medlen inom de nuvarande budgetramarna.

. – EU:s integrationsprocesser, som präglas av möjligheten till differentierad integration enligt fördragen, har gjort det möjligt för vissa medlemsländer att behålla viss rättslig kompetens inom olika sakpolitiska områden på nationell nivå. Även fast begreppet omfattar olika politiska och tekniska definitioner för i vilken fart ett medlemsland vill integreras in i EU, delar vi inte föredragandens uppfattning att inga så kallade ”opt-outs” ska vara möjliga i framtiden, som då skulle omfatta en fördragsändring. Därför ställer vi oss kritiska till en rad skrivningar i betänkandet. Vi anser att differentiering absolut inte bör tillåtas för medlemsstater vad gäller tillämpningen av EU:s grundläggande värderingar om demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter, som fastslås i artikel 2 i EU-fördraget. Men vi valde att rösta emot betänkandet eftersom vi ställer oss kritiska till skrivningar om att i framtiden ta bort möjligheten helt för enskilda medlemsstater att begära undantagsklausuler vad gäller den ekonomiska eller sociala politiken.

. – Vi svenska socialdemokrater stödjer idén om en barngaranti inom ramen för Europeiska socialfonden. Det är en positiv prioritering att EU:s budget stödjer medlemsländernas satsningar på de allra mest utsatta i samhället. Vi kan dock inte stödja förslag som innebär en ökning av EU:s budget med anledning av ett stundande brexit som vi menar bör medföra nedskärningar i EU:s budget. Barngarantin bör genomföras inom en bantad långtidsbudget för EU.

. – Vi socialdemokrater välkomnar att Europaparlamentet antagit ett starkt betänkande om unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel. Det särskilda granskningsutskottet har utfört ett förtjänstfullt arbete och identifierat en rad aspekter som måste förbättras i EU:s nuvarande system. För oss är det viktigt att insynen i de ansvariga myndigheternas arbete stärks, så att godkännandet av bekämpningsmedel och verksamma ämnen vilar på solid vetenskaplig grund, utan otillbörligt inflytande från industrin. Försiktighetsprincipen ska tillämpas och bekämpningsmedel som har skadlig inverkan på människors hälsa, ekosystemen och miljön ska givetvis inte tillåtas. Därför ställer vi oss bakom betänkandets krav på att det befintliga tillståndet för glyfosat ska ses över. Vi hade velat se skarpare skrivningar på en rad punkter, men för att säkerställa att det progressiva betänkandet i sin helhet inte fälldes av konservativa ledamöter valde vår socialdemokratiska grupp att avstå i omröstningen av några enskilda ändringsförslag.

. – Vi socialdemokrater valde att rösta för initiativbetänkandet rörande jämställdhet och skattepolitik i EU. EU-samarbetet är en mycket viktig plattform för att sprida god praxis mellan medlemsstaterna. Sverige har genom att helt förflytta sig till en individuell beskattning genomfört en mycket tydlig feministisk reform för att öka kvinnors frihet och självbestämmande. Något som inte alls är självklart i EU, då vi delar denna uppfattning tillsammans med endast ett annat medlemsland, Finland. Dock ställer vi oss kritiska till texten i punkt 32 – som emellertid inte antogs – om avskaffad enhällighet för medlemsstaterna i rådet när det gäller skattefrågorna. Även fortsättningsvis måste medlemsstaternas möjlighet att införa, och behålla, egna nationella skatteregler bibehållas och värnas. Den nationella skattesuveräniteten utgör nationell kompetens och bör så förbli.

. – Vi och vår politiska grupp ställde oss bakom anslutningen till interimsavtalet om partnerskap, på grund av att Samoa annars skulle förlora sitt marknadstillträde för varor till EU:s marknad nu vid årsskiftet. Däremot anser vi att det är dåligt att avtalet inte innehåller något fullständigt hållbarhetskapitel och att det saknas en övervakningsmekanism som inkluderar civilsamhället. Därför står vi bakom rapportörens krav på att avtalsparterna, genom ett beslut i handelskommittén för avtalet om ekonomiskt partnerskap, snarast ska inleda förhandlingar för att inkludera ett fullfjädrat kapitel om handel och hållbar utveckling, som innehåller bestämmelser om en lämplig övervakningsmekanism för det civila samhället. Vi vill också betona att Samoa är med på EU:s lista över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, vilket kräver tydliga förbättringar på skatteområdet.

. – Vi socialdemokrater valde att avstå vid omröstningen om mandatet om att inleda trepartsförhandlingar om förslaget till direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen. För oss socialdemokrater är det oerhört viktigt att driva på för ett socialt Europa, där arbetstagares rättigheter och människors livs- och arbetsvillkor prioriteras. Så skapar vi ett Europa som håller ihop, där vi konkurrerar med kunskap och inte med låga löner och otrygga arbetsvillkor. Utgångspunkten är och måste emellertid alltid vara att respektera parternas autonomi och den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Syftet med direktivet är i grunden positiv, då det handlar om att ge arbetstagare grundläggande rättigheter. Detta är i allra högsta grad lovvärt. Det finns dock skrivningar i utskottets betänkande som riskerar att påverka den svenska modellen med våra lagar och kollektivavtal. Därför kan vi inte stödja mandatet. Vi förväntar oss dock att skrivningarna förbättras i de kommande trepartsförhandlingarna.

. – Vi svenska Socialdemokrater valde att rösta emot interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027. Vi ser gärna satsningar på flertalet av de områden som betänkandet förordar – exempelvis ökade medel för att hantera de humanitära konsekvenserna av flyktingkrisen, konfliktförebyggande åtgärder och stärkt utvecklingspolitik, klimatinvesteringar, investeringar i forskning och innovation samt satsningar för att angripa arbetslösheten i Europa, särskilt bland unga.
Som huvudregel anser vi emellertid att budgetrestriktivitet bör bejakas inför förhandlingarna om den långsiktiga budgetramen. När Storbritannien lämnar unionen försvinner en betydande finansiär. EU:s budget borde då minska med lika mycket. Det vore inte rimligt att de länder som betalar mest till EU:s budget blir stående med notan. Sverige är liksom Storbritannien en betydande nettobetalare till unionen. Därför behöver EU:s budget minska jämfört med idag, och utgiftstaket bör sättas till 1 procent av bruttonationalinkomsten.
Vidare bör dagens system med medlemsstaternas BNI-avgifter till budgeten behållas intakt eftersom det främjar närhetsprincipen och demokratiskt ansvarsutkrävande. Därför ställer vi oss tveksamma till de förslag som presenteras om nya egna medel.
Sammanfattningsvis kan vi inte stödja resolutionens avsikt att EU:s budgetram ska växa i omfattning. Följaktligen kan vi inte stödja betänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027.

. – Vi svenska Socialdemokrater valde att rösta för resolutionen om nya kategorier av statligt stöd. Kommissionens förslag till ändring av EU:s bemyndigandeförordning för statligt stöd syftar till att förbättra samspelet mellan EU:s finansieringsprogram inom ramen för nästa långsiktiga budgetram, och reglerna om statligt stöd.
Kommissionen föreslår två nya kategorier i bemyndigandeförordningen. Dels gäller det gruppundantag för medlemsstaternas finansiering som kanaliseras genom eller stöds av EU:s finansieringsinstrument eller budgetgarantier som förvaltas centralt av kommissionen, dels stöd för europeiskt territoriellt samarbete.
Det behöver dock säkerställas att de nya kategorierna inte bidrar till att luckra upp EU:s generella regelverk för statligt stöd. EU-medel som administreras centralt av kommissionen, eller i samarbete med en medlemsstat, bör inte tillåtas bidra till att företag flyttar från en medlemsstat till en annan.
Det kan snarare finnas fog för att skärpa delar av regelverket i syfte att främja konkurrens på lika villkor inom den inre marknaden. Frikostiga statliga subventioner, ekonomiska frizoner och social dumpning bör inte accepteras i detta sammanhang.
Det finns därför skäl att följa effekterna av de nya reglerna och, om så erfordras, skärpa regelverket för statligt stöd i syfte att förhindra att företag flyttar från en medlemsstat till en annan.