Om ledamöter


Europaparlamentet har 751 ledamöter som utsetts av väljarna i EU:s 28 medlemsstater. Sedan 1979 väljs ledamöterna genom allmänna direkta val för en fem årsperiod.

Varje land bestämmer självt hur valet ska gå till, men måste garantera jämställdhet mellan kvinnor och män och valhemlighet. Ett proportionellt valsystem används för EU-valen. Rösträttsåldern är 18 år, med undantag av Österrike där den är 16.

Platserna fördelas utifrån varje lands folkmängd. Drygt en tredjedel av ledamöterna är kvinnor. Ledamöterna delas in efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.

Ledamöterna delar sin tid mellan sina valkretsar, Strasbourg (där de befinner sig under 12 sammanträdesperioder varje år) och Bryssel. I Bryssel har de extra sammanträdesperioder samt möten i sina utskott och politiska grupper.

Villkoren för ledamöternas verksamhet regleras i ledamotsstadgan från 2009.

Uppförandekod för Europaparlamentets ledamöter

Uppförandekoden trädde i kraft den 1 januari 2012. Dess huvudprincip är att Europaparlamentets ledamöter alltid ska agera i allmänhetens intresse och att de vid utförandet av sina arbetsuppgifter ska visa prov på opartiskhet, integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet och ansvar samt respekt för parlamentets anseende.

Uppförandekoden tar upp intressekonflikter och anger hur parlamentets ledamöter ska agera om de hamnar i en sådan intressekonflikt, och den omfattar regler för exempelvis officiella gåvor till ledamöter och för före detta ledamöters yrkesverksamhet.

Enligt uppförandekoden är ledamöterna skyldiga att lämna in en detaljerad förklaring om sina ekonomiska intressen. Ledamöterna är också skyldiga att lämna information om sin närvaro vid evenemang som arrangeras av en tredje part i de fall då kostnaderna för deras resa, logi och uppehälle ersätts eller betalas direkt av tredje part. Dessa förklaringar återspeglar uppförandekodens stränga regler och standarder för öppenhet och insyn. Den information som ledamöterna ger i förklaringarna finns tillgänglig under varje ledamots profil på parlamentets webbplats.

Ledamöterna är också skyldiga att lämna information om gåvor som de har tagit emot i egenskap av officiella företrädare för Europaparlamentet, enligt de villkor som fastställs i genomförandeåtgärderna för uppförandekoden. Sådana gåvor ska registreras i gåvoregistret.

Om en ledamot bryter mot uppförandekoden kan talmannen besluta om påföljder. Påföljderna tillkännages av talmannen i kammaren och publiceras sedan på en framträdande plats på parlamentets webbplats under återstoden av mandatperioden.

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande ger ledamöterna vägledning om hur uppförandekoden ska tolkas och tillämpas. På begäran av talmannen bedömer den även misstänkta överträdelser av uppförandekoden och ger talmannen råd om vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas.

Den rådgivande kommittén består av fem ledamöter. De utses av talmannen på grundval av sin erfarenhet och den politiska jämvikten mellan parlamentets politiska grupper. Varje ledamot sitter som ordförande i sex månader enligt ett rullande schema. Talmannen utser även en reservledamot för varje politisk grupp som i övrigt inte är representerad i den rådgivande kommittén.

Varje år avger den rådgivande kommittén en rapport om sitt arbete.


Den rådgivande kommitténs sammansättning
Danuta Maria HÜBNER
  • Danuta Maria HÜBNER
  • Group of the European People's Party (Christian Democrats) Member
  • Poland Platforma Obywatelska
Mady DELVAUX
  • Mady DELVAUX
  • Group of the Progressive Alliance of Socialists and Democrats in the European Parliament Member
  • LuxembourgParti ouvrier socialiste luxembourgeois
Sajjad KARIM<
  • Sajjad KARIM
  • European Conservatives and Reformists Group Member
  • United KingdomConservative Party
Jean-Marie CAVADA
  • Jean-Marie CAVADA
  • Group of the Alliance of Liberals and Democrats for Europe Member
  • FranceNouveau Centre-UDI
Jiří MAŠTÁLKA
  • Jiří MAŠTÁLKA
  • Confederal Group of the European United Left - Nordic Green Left Member
  • Czech RepublicKomunistická strana Čech a Moravy

Reservledamöter
Heidi HAUTALA
  • Heidi HAUTALA
  • Group of the Greens/European Free Alliance Vice-Chair
  • FinlandVihreä liitto
Laura FERRARA
  • Laura FERRARA
  • Europe of freedom and direct democracy Group Member
  • ItalyMovimento 5 Stelle
Gerolf ANNEMANS
  • Gerolf ANNEMANS
  • Europe of Nations and Freedom Group Treasurer
  • BelgiumVlaams Belang

Arvoden och pensioner

Ledamöternas arvode

Europaparlamentets ledamöter har i allmänhet samma arvode i enlighet med den enhetliga ledamotsstadga som började gälla i juli 2009.

Ledamöternas månatliga arvode före skatt enligt ledamotsstadgan uppgår sedan den 1 juli 2016 till 8 484,05 euro. Arvodet kommer från parlamentets budget och omfattas av en EU-skatt och försäkringsavgifter, varefter arvodet uppgår till 6 611,42 euro. Medlemsstaterna kan även beskatta arvodet på nationell nivå. Grundarvodet uppgår till 38,5 % av grundarvodet för en domare vid Europeiska unionens domstol.

Det finns några undantag: Ledamöter som innehade ett mandat i parlament före valet 2009 kunde välja att behålla det tidigare nationella systemet för arvode, övergångsersättning och pensioner.

Pensioner

Enligt ledamotsstadgan har tidigare ledamöter rätt till ålderspension från 63 års ålder. Pensionen uppgår till 3,5 % av arvodet för varje helt år som ledamoten utövat sitt mandat, dock högst 70 % sammanlagt. Kostnaderna för dessa pensioner betalas genom Europeiska unionens budget.

Det tilläggspensionssystem som infördes för ledamöterna 1989 är sedan juli 2009 inte längre tillgängligt för nya ledamöter och håller på att fasas ut.

Ersättningar till Europaparlamentets ledamöter

På samma sätt som ledamöterna i de nationella parlamenten har Europaparlamentets ledamöter rätt till ett antal ersättningar som ska täcka de utgifter som de har under sitt uppdrag.

Ersättning för allmänna utgifter

Denna ersättning är avsedd att täcka utgifter i landet där ledamoten valts, exempelvis kontorskostnader, telefon- och portokostnader, samt inköp, drift och underhåll av dator- och teleutrustning. Ersättningen halveras om ledamoten utan giltig orsak är frånvarande under hälften av plenarsammanträdena under ett parlamentsår (september till augusti).

2018 är denna ersättning 4 416 euro per månad.

Reseersättning

De flesta av Europaparlamentets sammanträden, t.ex. plenarsammanträden, utskottssammanträden och möten med de politiska grupperna, äger rum i Bryssel eller Strasbourg. Ledamöterna får mot uppvisande av styrkande handlingar ersättning för de faktiska resekostnader de haft för att närvara vid sådana sammanträden upp till biljettpriset för en flygresa i affärsklass D eller motsvarande, en tågresa i första klass eller 0,51 euro/km för en bilresa (upp till 1 000 km). Därutöver får de en fast ersättning, baserad på avstånd och tid, för att täcka övriga omkostnader i samband med resorna (som vägavgifter, överviktsavgifter för bagage eller bokningsavgifter).

Andra resekostnader

Ledamöterna måste i sitt arbete ofta resa utanför eller inom det medlemsland där de blivit valda för att närvara vid annat än officiella sammanträden (till exempel för att delta i en konferens eller göra ett arbetsbesök).

Vid verksamhet utanför det medlemsland där ledamöterna valts kan de därför få ersättning för resor, uppehälle och andra tillhörande utgifter på maximalt 4 358 euro per år. Vid verksamhet inom det medlemsland där de valts får de bara ersättning för resekostnaderna upp till ett årligt maxbelopp som fastställs av respektive land.

Traktamente
  • Parlamentet betalar en schablonersättning på 313 euro för alla övriga utgifter som ledamöterna har under varje officiell arbetsdag, förutsatt att de skriver på en närvarolista.
  • Ersättningen halveras om ledamöterna under dagar med plenaromröstningar uteblir från mer än hälften av omröstningarna med namnupprop, även om de är närvarande. För möten utanför EU är ersättningen 156,5 euro (åter under förutsättning att en närvarolista skrivs på). Utgifter för uppehälle ersätts separat.

Anställning av personal

Europaparlamentets ledamöter väljer själva sina assistenter inom ramen för en budget som fastställts av parlamentet och enligt villkoren i kapitel 5 i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan.

Under 2018 har varje ledamot maximalt 24 526 euro i månaden att röra sig med. Beloppet betalas inte ut till ledamöterna utan som lön till assistenter som uppfyller villkoren och har ett giltigt avtal samt till organ som tar ut inkomstskatt.

Ledamöterna kan ha olika typer av assistenter.

Ackrediterade assistenter, som är anställda i Bryssel (eller i Luxemburg/Strasbourg), lyder direkt under parlamentets administration. Ledamöterna kan anställa tre ackrediterade assistenter, under vissa villkor fyra. Minst 25 % av budgeten för parlamentsassistenter är öronmärkt för ackrediterade assistenter.

Lokala asisstenter arbetar i det land där deras ledamot blivit vald. Deras avtal förvaltas av ett auktoriserat betalningsombud som garanterar att socialförsäkrings- och skattebestämmelserna följs. De har antingen ett anställningsavtal eller ett tjänsteleverantörsavtal.

Praktikanter kan genomgå en praktikperiod antingen på plats i parlamentet eller i det land där deras ledamot blivit vald.

De sammanlagda kostnaderna för lokala assistenter och praktikanter får inte överstiga 75 % av budgeten för parlamentsassistenter. Kostnaderna enbart för tjänsteleverantörer får inte överstiga 25 % av budgeten.

Mer information om ersättningar finns här.

Motsvarande tak finns även för tjänsteleverantörer som är juridiska personer och för betalningsombud.

Flera ledamöter kan gå ihop i en grupp för att anställa en eller flera ackrediterade eller lokala assistenter. De bestämmer sinsemellan hur kostnaderna ska fördelas.

Ledamöterna får inte anställa nära anhöriga som assistenter. Deras assistenter måste undvika extern verksamhet som kan ge upphov till intressekonflikter.

Alla assistenters namn eller företagsnamn finns publicerade på parlamentets webbplats så länge deras avtal gäller. Undantag kan dock medges av säkerhetsskäl i vederbörligen motiverade fall.

EU-val och nationella val i siffror

Första utgåvan fokuserar på resultaten från valet till Europaparlamentet i maj 2014, på den 35-åriga historien av direktval till Europaparlamentet sedan 1979 samt på de olika nationella valen. Den andra utgåvan innehåller alla förändringar som ägt rum i Europaparlamentet och uppgifter om nationella val som hållits sedan dess.