Har WikiLeaks lett till mer eller mindre demokrati?

WikiLeaks har sedan 2006 läckt över en miljon känsliga diplomatdokument. För vissa är WikiLeaks synonymt med öppenhet, för andra är webbplatsen ett hot. Har publiceringarna stärkt demokratin och hur påverkas de diplomatiska relationerna? Vi talar för- och nackdelar med två EU-ledamöter med skilda åsikter: Piratpartiets Christian Engström från Sverige och Slovakiens tidigare utrikesminister Eduard Kukan från EPP-gruppen.

Christian Engström, förra året erbjöd Piratpartiet WikiLeaks serverplats utan kostnad. Du verkar inte tycka att WikiLeaks är farligt? Varför inte?

Christian Engström (Piratpartiet, medlem i gruppen De Gröna/EFA): Vi tycker absolut att det är en farlig webbsajt, särskilt för korrupta regimer som har någonting att dölja. Det är just det som vi tycker om. Vi tycker att insyn är en väldigt viktig del av ett öppet demokratiskt styre. Det är viktigt att komma ihåg att tendensen att mörklägga saker finns överallt. Även en demokratiskt vald regering som den amerikanska vill dölja saker för allmänheten. Saker som är mycket relevanta. Javisst, WikiLeaks är farligt för alla makthavare med någonting att dölja.

Eduard Kukan, EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har sagt att WikiLeaks inte alltid är i allmänhetens intresse. Han menar att viss information inte ska lämnas ut. Vad tycker du?

Eduard Kukan (EPP, Slovakien): Jag är för informationsfrihet som en hörnsten i moderna demokratiska system. Men WikiLeaks aktiviteter har haft en viss skadlig effekt. Vi är alla människor, så när du gör något ligger det alltid någonting bakom. Och jag tror inte att WikiLeaks syfte var att avslöja positiva och konstruktiva saker till allmänheten. Jag tror inte syftet var ädelt och respektfullt.

Jag har tillbringat många år inom diplomatin och vissa saker ska inte publiceras eller vara tillgängliga för alla. I vissa fall måste du bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan parterna, som måste lita på varandra. Det handlar inte om att allmänheten inte har rätt till information utan om att det som förbereds måste hållas diskret. Hela processen kan förstöras om dokument publiceras under de diplomatiska förhandlingarnas gång. Det kan förstöra vad som skulle ha varit positiva resultat av förhandlingarna.

Vissa menar att mer öppenhet stärker våra demokratier. Har WikiLeaks hittills bidragit till mer demokrati i världen?

C.E.: Ja väldigt mycket så, öppenhet är en grundläggande del av demokrati. Varför ska folk få rösta om de inte får någon information om vad regeringen eller oppositionen gör? Målet i en demokrati måste vara informerade medborgare som gör informerade val.

Det bredare målet för WikiLeaks är att göra det tydligt för regeringar att de inte ska tro att de kommer undan med att gömma eller ljuga om saker. WikiLeaks indirekta effekt är att regeringar kommer att bli mer öppna och ärliga.

E.K.: Jag vill gärna ge ett rakt svar, så att du inte anklagar mig för "diplomatiska piruetter". Men ibland finns det inget sådant svar. Jag kan till viss del hålla med om att WikiLeaks publiceringar kan ha haft vissa positiva aspekter. I länder med en diktaturregim är de positiva aspekterna [med WikiLeaks] tydligare och starkare. Så jag fördömer inte allt som har lagts ut. Men det måste finnas en linje mellan vad som kan publiceras för att öka allas tillgång till information och vad som ska publiceras för att inte skada diskreta personliga kontakter mellan politiker och statstjänstemän.

Men vem ska bestämma vilken information som kan publiceras? Ska det till exempel vara WikiLeaks ledning eller ska sådana beslut tas av topp-diplomater och politiker?    

C.E.: Nej, det ska det inte. WikiLeaks ledning skulle vara de första att säga samma sak. Vad de vill, och vad jag vill, är fler sajter där det är möjligt att läcka på ett säkert sätt. Om det bara finns en sajt med läckor då får den makten och vi skulle bli tvungna att hålla ögonen på den. Men problemet försvinner om det finns flera olika sajter.

E.K: På WikiLeaks måste man ha känsla för att förstå vad som kan offentliggöras och vad som ska hållas hemligt. Men kriterierna ska vara väldigt utförligt definierade av det politiska ledarskapet. Jag tror inte att det är ett bra ämne för en folkomröstning. Ibland kommer politiska ledare med idéer som helt förkastas eftersom folk inte förstått, men senare visar historien att politikerna hade rätt.

Kommer WikiLeaks att påverka internationella relationers utformning i framtiden och diplomatin?

C.E.: Verkligheten har helt enkelt förändrats. Alla regeringar och alla ambassader och alla i maktposition måste ta med i beräkningen att det är väldigt troligt att du misslyckas om du försöker med hemlighetsmakeri. Det tror jag är bra, särskilt när det gäller relationer mellan länder. Vi vill ha öppenhet. Öppenhet andas förtroende och minskar risker. När de stora aktörerna inte är helt säkra på den andra sidans planer brukar det leda till större osäkerhet. Det var det kalla krigets logik.

Så generellt sätt bidrar öppenhet på lång sikt till att minska internationella spänningar och vi får därför en bättre och stabilare värld.

E.K.: Jag tror att det kommer att få en negativ effekt på diplomatiska förhandlingar i framtiden. Personer som nämndes med namn kommer att ha det med i bakhuvudet och kommer att vara mer försiktiga och mindre öppna. Alla som nämns i publiceringarna kommer också att vara mer försiktiga. Så jag håller med dem som säger att det diplomatiska och politiska livet inte längre kommer att vara detsamma efter WikiLeaks publiceringar.   

Intervjuer översatta från engelska.