Danska ledamöter om Danmarks ordförandeskap

Vid årsskiftet lämnade Polen över det halvårsvis roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd till Danmark. Danska ledamöter från olika politiska grupper ger här sin syn på vilka utmaningar ordförandelandet och var det kommer att krävas extra ansträngningar. På onsdag, den 18 januari, presenterar Danmarks statsminister ordförandeskapets program inför Europaparlamentet i Strasbourg.

EU:s största utmaningar enligt din grupp?

Bendt Bendtsen (EPP): Den ekonomiska krisen är utan tvekan den största utmaningen. Inte bara i sig självt, vi måste också hantera krisen, komma ur den på ett meningsfullt sätt, så att vi samtidigt skyddar miljön och sporrar framtida innovation i EU.

Dan Jørgensen (S&D):  Årets viktigaste utmaning för S&D-gruppen är att föra fram tillväxtagendan på ett mer socialt ansvarsfullt sätt fokuserat på investering. Krisen kan inte bara lösas med åtstramningsåtgärder. Dessutom måste vi fortsatt arbeta för ambitiösa och långtgående reformer för regleringen av den finansiella sektorn.

Morten Løkkegaard (ALDE): EU kämpar med en djup förtroendekris och en enorm uppgift framför oss är att lösa statsskuldskrisen och att hålla det välkända "17 mot 10" tillsammans som 27. Det är en stor risk för ett Europa i två hastigheter, och ordförandeskapet blir framför allt framgångsrikt om det lyckas stärka EU samtidigt som det förhindrar splittring.

Margrete Auken (Greens): EU befinner sig i en kris med fyra sidor: ekonomisk, social, miljömässig och demokratisk. Medlemsstaterna försöker allt mer lösa problemen på egen hand, utan hänsyn till det goda som kan uppnås med en samordnad ansträngning av alla 27 medlemsstaterna tillsammans.

Anna Rosbach (ECR): Finanskrisen. För min grupp är det viktigt att vi inte använder krisen som en ursäkt för ytterligare EU-integration. Krisen ska lösas med lägre offentliga utgifter och genom ökad konkurrenskraft. Det är möjligt utan mer makt till EU-institutionerna.

Vad tycker du att det danska ordförandeskapet ska prioritera?

Bendt Bendtsen: Utöver hur vi ska lösa krisen, måste det danska ordförandeskapet också fokusera på tillväxt i Europa. Tillväxt är en säkerhet för vår framtid, men framtiden sätter stor press på vilken slags tillväxt vi behöver - den måste verkligen vara hållbar! Ordförandeskapet måste också prioritera förhandlingarna om direktivet om energieffektivitet, för att se till att vi uppfyller våra europeiska mål.

Dan Jørgensen: Det danska ordförandeskapet måste orubbligt hålla miljöagendan i fokus. En fråga som är central inte bara på grund av samtidens allvarliga miljöhot. Det är också av yttersta vikt, eftersom en ambitiös grön europeisk strategi har potential att bli en av krafterna som lyfter EU ur den nuvarande ekonomiska turbulensen.

Morten Løkkegaard: Många viktiga frågor ligger inom områden där Danmark har "opt-outs". Likväl måste kärnverksamheten i det danska EU-ordförandeskapet vara att hålla alla 27 medlemsstater tillsammans och dessutom leverera resultat på områden utanför euron - exempelvis roaming, den (digitala) inre marknaden, ett europeiskt patent och handelsavtal.

Margrete Auken: Vi vet att ekonomin är i behov av hjälp, men det är också nödvändigt att det sker på ett hållbart sätt så att vi inte lämnar över notan till våra barn. Därför måste vi se till att den nya ekonomiska tillväxten i Europa är sann grön tillväxt.

Anna Rosbach: Det danska ordförandeskapet måste självklart sätta finanskrisen i fokus. Men det betyder inte att allt annat ska stanna upp. Det finns många viktiga frågor, exempelvis reformerna av de gemensamma fiskeri- samt jordbrukspolitikerna och så frågan om energieffektivitet. Det är väldigt viktigt att vi kommer så långt som möjligt inom dessa områden.

Morten Messerschmidt (EFD): Tvärr verkar det som om den danska regerings plan är att införa samma socialistiska alternativ för EU som de försöker få igenom i Danmark. Det är en farlig strategi eftersom den kan sänka hela EU-nivån på konkurrenskraft. Det danska ordförandeskapet måste fokusera mer på att förbättra konkurrenskraften på generell nivå genom bättre finansiering inom vetenskap och utveckling - exempelvis genom en sänkning av jordbruksstödet.