Ytterligare en bit till EU:s energipussel

För att stärka samordningen av den externa energipolitiken föreslås bättre informationsutbyte mellan medlemsstaterna om energiavtal med tredjeländer. Krišjānis Kariņš (EPP, Lettland) som ansvarar för ärendet i Europaparlamentet säger att EU tar ett steg närmare att tala med en röst i energifrågor.

EU importerar mer än 60 procent av sin gas och mer än 80 procent av sin olja. En import som tenderar att öka. EU importerar 85 procent av naturgasen och nästan 50 procent av råoljan från Ryssland, Norge och Algeriet.

Medlemsstaterna förhandlar oftast direkt med tredjeländer om energileveranser. I nuläget saknas ett samordnat tillvägagångssätt på EU-nivå för kontakterna med tredjeländer. Det finns däremot gemensamma interna EU-regler för säker och prisvärd energi (gas och elektricitet).

Ökat samarbete mellan medlemsländerna

Kommissionen kom förra året med ett förslag på nya regler om ökat samarbete mellan medlemsstaterna om mellanstatliga avtal på energiområdet. Bland annat föreslås informationsutbyte mellan kommissionen och EU:s 27 medlemsländer om alla mellanstatliga avtal om energileveranser innan avtalen undertecknas.

- Huvudmålet är att se till att avtalen följer EU:s energiregler, särskilt det tredje energipaketet, förklarar Krišjānis Kariņš.

Dessutom ska kommissionen enligt förslaget delta i förhandlingarna som observatör. Krišjānis Kariņš förklarar att kommissionen kan delta som "rättslig rådgivare" i förhandlingarna och bistå EU-ländernas regering i förhandling och skrivning av avtal.

- Syftet är att förhindra överträdelseförfaranden innan de dyker upp och se till att avtal är i linje med EU:s lagstiftning från första början.

- Ironiskt nog, även om reglerna inte antas, skulle kommissionen i alla fall övervaka avtalen, och starta överträdelseförfaranden om något strider mot EU:s lagstiftning. Reglerna är en viktig del av systemet som kan bidra till att vi undviker en rättslig röra.

Redan 2010, innan det fanns ett utkast på förslaget om energiavtal, ifrågasatte kommissionen ett avtal mellan Polen och Ryssland och såg till att andra leverantörer fick tillgång till den polska delen av "Yamal" - en pipeline för naturgas som delvis ägs av ryska Gazprom. Efter kommissionens intervention anpassades avtalet till EU:s regler.

Skydda företagen

Om kommissionen har rätt att övervaka avtal varför ifrågasätter eller tvivlar vissa medlemsstater på förslaget? Krišjānis Kariņš tror att oron handlar om sekretess - att konfidentiella uppgifter ska spridas runt om i Europa. Han förklarar att det är ytterst viktigt att reglerna ger företagen lämpligt skydd.

- Mitt betänkande är tydligt: om en regering anger att viss information är konfidentiell ska detta respekteras av kommissionen och inte spridas till andra medlemsstater. Det är ett skydd.

 Men skydd av konfidentiella uppgifter kanske inte är tillräckligt för att lunga kritik mot inblandning i nationella frågor och hot mot ländernas suveränitet.

- Det är den värsta typen av inblandning av kommissionens kontrollfreaks, menar Giles Chichester (EPP, Storbritannien). Han tillägger att energiavtal är Storbritanniens ensak, inget kommissionen har att göra med.

- Detta är ett försök till kontroll och inblandning i våra handelsintressen på ett nytt och mycket oroande sätt.

Krišjānis Kariņš däremot menar att förslaget inte har något att göra med om någon har rätt eller inte att ingå ett avtal med tredjeländer.

- Det handlar om att se till att energiavtalen är i linje med EU:s lagstiftning. Europeisk energipolicy har många aspekter och är olika delar av pusslet. Förslaget är en pusselbit.

Energiutskottet debatterade just nu förslaget och väntas rösta den 28 februari.