One in five under 25 can't find a job within the EU. Parliament wants to use unspent 82 billion euros from structural funds to create new job opportunities in...(read more) Facebook
The EU's trade deficit with China tripled in just 10 years. How do we rebalance? As a first step, Members want to establish a monitoring board to find out to...(read more) Facebook
Some Parliament members are suggesting that European politicians should show Euro 2012 in Ukraine the red card in protest over the treatment of opposition...(read more) Facebook
Strong - but not invulnerable. Despite an impressive 4 metres and 600kg, the blue fin tuna is an endangered species. And why? Overfishing and illegal catches....(read more) Facebook EU:s målsättning är att år 2020 ska 20 procent av energikonsumtionen komma från källor som förnyas. Men för att genomföra målet krävs det att existerande energinät förändras och utökas. Utskottsledamöter diskuterade den 6 februari en studie om det europeiska förnybara energinätverket.
Studien, som är en beställning av energiutskottet, tar upp nödvändiga förändringar av nätverkens infrastruktur - för att öka andelen förnybar energi och olika tekniker för lagring. Den täcker också olika scenarier för utveckling av förnybara energikällor fram till år 2050.
Förnybar energi kan exempelvis handla om solenergi, vindkraft, vattenkraft eller bioenergi.
I många fall utvinns energin långt från konsumenten. Vid kusterna finns bäst potential för vindkraft och möjligheten att använda solens är störst i centrala och södra Europa. Studien framhåller att det är viktigt att energinäten stärks så att den förnybara energin potential kan utnyttjas fullt ut. Vindkraft kan bli kostnadseffektivt på den europeiska energimarknaden före slutet på vårt årtionde. Solenergi kan bli det redan 2015 i Central- och Sydeuropa.
Integrering av förnybar energi i energinätet stärker enligt studien konkurrensen mellan producenter och leder till säkrare energiförsörjning. Men ställer också krav på stora investeringar och långsiktig planering.
EU-institutionerna bidrar på olika sätt i utvecklingen av energinätet, exempelvis genom att sätta tydliga långsiktiga mål, ge kriterier för urval av projekt samt med övervakning och samordning av europeiska projekt för att undvika överlappning. Prioriteringar som nämns i studien är bland annat att stärka sammankopplingen mellan reservoarer i Skandinavien och Centraleuropa och att öka handelsmöjligheterna mellan Spanien/Portugal och Frankrike.