Efter åtstramning, tillväxt: debatt om ekonomiska krisen

Det akuta behovet av åtgärder för att stimulera tillväxt och tackla den rekordhöga arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, i krisdrabbade euro-länder var återigen i fokus i en debatt med kommissionens ordförande José Manuel Barroso den 18 april i plenisalen i Strasbourg. Många av ledarna för de politiska grupperna betonade krisens sociala kostnader, och vissa uttryckte reservationer om eurons överlevnad, åtminstone i dess nuvarande form.

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso introducerade två initiativ från kommissionen som uppmuntrar "medlemsstaterna att snabbt agera och vidta nödvändiga åtgärder". Det första handlar om sysselsättningspaketet som föreslås ska uppmuntra små och medelstora företag, maximera jobben runt om i Europa, ge politisk vägledning i skapandet av jobb och stödja en grön ekonomi och sjukvård".

Det andra initiativet, som syftar till att stödja Grekland, kommer att "introducera flera prioriterade åtgärder från ungdomsarbetslöshet till skattereformer vilket borde sätta igång tillväxten och skapa jobb". Barroso varnade också och sa att "vi måste göra allt för att tillämpa färdplanen som vi antog i oktober (...) kommissionen kommer inte att tveka att tvinga medlemsländerna att göra det". 

Joseph Daul (EPP, Frankrike) sa att EU har gjort ett bra jobb för att stabilisera ekonomin sedan finanskrisen bröt ut.

- Vi utrustade oss med förstärkta disciplinmekanismer, som var nödvändigt för att återigen stärka trovärdigheten.

Daul underströk att det behövs en ny "tillväxtlogik" med ett starkt fokus på små och medelstora företag som behöver hjälp och stöd så att bankerna kan gå in med finansiering. Han talade också om behovet att minska byråkratin som enligt Daul kostar den europeiska ekonomin 40 miljarder euro varje år.  

Hannes Swoboda (S&D, Österrike) sa att "vi ser för mycket åtstramning och för lite säkerhet" Han insisterade på behovet av att sörja för tillväxt och inte bara strama åt och ville att sysselsättningspaketet ska få laglig kraft eftersom "vi fortfarande gör för lite för arbetslösheten" och för många arbetslösa unga blir alienerade och tappar hoppet.

- För att undvika isberget så måste sysselsättningspaketet förvandlas till lag, avsiktsförklaringar är inte tillräckligt.

Guy Verhofstadt (ALDE, Belgien) sa att trots introduktionen av åtstramningsåtgärder, massiva köp av statspapper och den "största hårklippningen någonsin", "så vet vi alla att krisen inte är över". Krisen kan bara lösas genom en tvåstegsstrukturell hållning, inklusive den fullskaliga lanseringen av projektobligationer och att skulder görs delvis ömsesidiga vilket kommer att flytta bördan från skattebetalarna till obligationsägare. Han kritiserade också betalning av valbidrag till Greklands två största politiska partier.

Rebecca Harms (De Gröna/EFA, Tyskland) var besviken att ECB-chefen Mario Draghi inte deltog i debatten, eftersom hon ville ställa frågor om bankens "kontraproduktiva" krisstrategi de senaste två åren. Hon kritiserade att miljarder euro har gått till att rädda europeiska banker utan stor påverkan på realekonomin. Avslutningsvis sa Harms att ECB inte har använt pengarna på rätt sätt.

Enligt Martin Callanan (ECR, Storbritannien) står eurozonen inför samma problem som tidigare och det är "dags för euro-ledarna att fatta ett beslut".

- Grekland ska få lämna eurozonen. Det kan en 10-åring räkna ut, och det gjorde också en nederländsk 10-åring, konstaterade Callanan.

- Euron är dömd att misslyckas, var Nigel Farages (EFD, Storbritannien) dystra utsikt. Vänd till Barroso sa han att ingen tror på dig när du säger att vi kan lösa krisen om vi håller samman. Farage tillade att han hoppas IMF ska sluta upp med att betala ut pengar till EU.

Gabriele Zimmer (GUE/NGL, Tyskland) sa att marknaden har fått hjälp, men inte folket.

- Det var fel att bara strama åt och inte tänka på hur det drabbar människorna. Det borde vara tvärtom.

Zimmer uppmanade Barroso att skicka medarbetare till Grekland och Portugal för att se vad som sker.