Fleråriga budgetramen: EU-ledamöter vill ha nytt inkomstsystem

Hur ska EU:s nästa långtidsbudget utformas? Frågan är i fokus för en debatt och en omröstning på onsdag den 13 juni. Resolutionsförslaget parlamentet ska ta ställning till föreslår en radikal inkomstreform, bland annat en skatt på finansiella transaktioner och en omarbetad EU-moms. Detta skulle kraftigt minska EU-ländernas budgetbidrag. Parlamentet vill sända en stark signal till stats- och regeringscheferna inför mötet i Europeiska rådet 28-29 juni.

Nytt system för egna medel

Resolutionsförslaget säger att Europaparlamentet inte är redo att godkänna EU:s nästa sjuårsbudget (2014-2020) utan en politisk överenskommelse om en översyn av systemet för egna medel, som sätter stopp för existerande rabatter och andra korrigeringsmekanismer.

EU-ledamöterna vill införa ett nytt inkomstsystem baserad på EU-skatter och importavgifter istället för att som nu utgå från bruttonationalinkomsten. På så sätt skulle medlemsstaternas bidrag minska. Ledamöterna menar att det då skulle bli mindre diskussion mellan nettobetalare och nettomottagare i rådet. En större del av budgeten skulle nämligen finansieras av "europeiska pengar".

Ivailo Kalfin (S&D, Bulgarien) ansvar för frågan tillsammans med Reimer Böge (EPP, Tyskland).

– Vi insisterar på ett lämpligt system med egna medel. Då skulle medlemsstaterna kunna reducera bidragen till EU:s budget vilket skulle bidra till konsolidering av nationella budgetar i svåra tider, säger Ivailo Kalfin.

– Fördraget som sätter riktlinjer för långtidsbudgeten säger tydligt att "budgeten [skall] finansieras helt av egna medel". Det är dags att medlemsstater som fortfarande tvekar om en översyn av EU:s budget erkänner detta.

Tillräcklig finansiering och mer flexibilitet

Kalfin och Böge betonar att det behövs tillräckliga medel för budgeten och större flexibilitet.

– Resursnivån, flexibilitet och inkomstsidan är parlamentets nyckelfrågor i debatten om långtidsbudgeten. Om rådet inte vill riskera att Europaparlamentet väntar med att godkänna långtidsbudgeten, då måste hänsyn tas till dessa tre punkter. För parlamentet är dessa punkter inte förhandlingsbara: En robust budget som säkrar tillräcklig finansiering för EU:s politiska mål, ökad budgetflexibilitet och en översyn av inkomstsidan mot verkliga egna medel, säger Reimar Böge.    

– Vi vill ha mer flexibilitet i budgetrubrikerna, mellan budgetåren och en möjlighet att höja taken i händelse av stora oförutsedda utvecklingar, säger Ivailo Kalfin.

Reimar Böge tillägger att enligt Lissabonfördraget ska den fleråriga budgetramen godkännas av Europaparlamentet. Och Europaparlamentets förhandlare är beredda att använda detta nya maktverktyg i förhandlingarna.

– För förhandlingsgruppens räkning kan jag bekräfta att vi är redo att gå in i förhandlingar med rådet. Vi har ett tydligt mandat som vi ska försvara envist och bestämt, säger Reimar Böge.