Dela den här sidan: 

Kommissionen har presenterat sitt reformförslag för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Läs vår intervju med Czesław Siekierski, ordförande för parlamentets jordbruksutskott.

Intervju med den polske ordföranden för jordbruksutskottet Czesław Adam Siekierski från EPP-gruppen 

Den 29 november publicerade EU-kommissionen ett nytt förslag om hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska se ut i framtiden. Detta inkluderade bland annat en ”skräddarsydd strategi” där medlemsstaterna själva ska lägga fram egna nationella strategier. Vi satt ner med den jordbruksutskottets polske ordförande, Czesław Siekierski från EPP-gruppen för att få hans perspektiv på kommissionens förslag. 

Nu har kommissionen lagt fram sitt förslag om reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Varför behöver är en förändring av politiken på detta område nödvändig?

– Jag tror inte att vi behöver en ny övergripande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, det vi egentligen behöver är att uppdatera den med ytterligare anpassningar och moderniseringar. Med tanke på jordbrukets specificitet krävs snarare ett evolutionärt än revolutionärt tillvägagångssätt, eftersom inget i denna sektor förändras över en natt och avkastningen på kapital inom sektorn är en väldigt långsam process. Det finns ett behov av att stärka den gemensamma jordbrukspolitikens förmåga att reagera snabbt på utmaningar och anpassa sig till en mer föränderlig värld, exempelvis vad gäller handelsavtal, digitalisering och ny teknisk utveckling.

Kommissionen säger att de vill frångå tidigare en-storlek-passar-alla-strategier till att snarare skräddarsy politiken på detta område utifrån medlemsstaternas olika mål-och förutsättningar. Detta skulle enligt dem vara ett sätt att bättre bemöta lokala och regionala utmaningar och jordbrukarnas faktiska situation i praktiken. Vad är din åsikt om detta?

– Det är en bra tillvägagångssätt, för vi har hittills inte tagit tillräcklig hänsyn till hur olika jordbruken i Europa är. Denna mångfald är en följd av klimatskillnader och historiska eller till och med politiska omständigheter. Vårt lantbruk i norr skiljer sig från det i södra Europa. Jordbruket i Finland skiljer sig från jordbruket i Frankrike, för att inte tala om Malta eller om de utomeuropeiska territorierna. Poängen är att vi måste driva våra gemensamma mål och värderingar, men med olika instrument i olika medlemsstater. Enligt förslagen kommer EU att sätta upp mål som det sedan är upp till medlemsstater att implementera utifrån sina specifika förutsättningar.

– Detta kommer att innebära utmaningar. I början kommer det vara svårt för medlemsstaterna att förbereda dessa strategier eftersom de aldrig har gjort det tidigare. Det kommer också att bli svårt för kommissionen att analysera och utvärdera dem. Men jag tror att om det finns välvilja på alla nivåer så kommer vi all lära oss mycket av detta.

Är det något som saknas i förslaget?

– Jag anser att de huvudsakliga problemen inom jordbruket i Europa inte får tillräcklig uppmärksamhet: inkomsterna inom lantbruket är väldigt låga, i jämförelse med andra yrkesgrupper tjänar lantbrukare ungefär hälften, därtill utgörs cirka 50 procent av deras inkomster av EU-bidrag; behovet av traditionella former av marknadsintervention för att säkerställa stabiliteten, exempelvis genom att flytta överskottet från marknaden till energiproduktion eller att föra över det som stöd till länder i behov; hög arbetsbelastning; åldrande befolkning; bristande intresse för jordbruket bland ungdomar; dålig teknisk och social infrastruktur på landsbygden, väderberoendet och känsligheten för svängningar på marknaden. Alla dessa problem är stora men tas sällan upp.

Tror du att kommissionens förslag kommer att bidra till en förbättrad situation inom jordbruket?

– Innan ett förslag presenteras genomför kommissionen omfattande offentliga samråd med jordbrukare, konsumenter och icke-statliga organisationer, men vi är fortfarande bara i början av den här processen. Vi kommer att diskutera dessa förslag fram och tillbaka så att de kan behandlas ordentligt i den kommande fleråriga budgetramen (FBR). Det handlar inte bara om pengar, även om det är viktigt, men också om heltäckande åtgärder, eftersom jordbruket är sammanflätat med annan politik, såsom sammanhållning, handel och miljö. Det är därför jag tycker att vi behöver ökad dialog på ämnet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken 
  • Den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken omfattar år 2014-2020. 
  • Jordbrukssektorn är en av Europas största med 22 miljoner jordbrukare och ytterligare 44 miljoner arbetstillfällen som är beroende av jordbruket.  
  • I sitt meddelande om nästa gemensamma jordbrukspolitik säger kommissionen att den skräddarsy politiken utifrån medlemsstaternas olika mål-och förutsättningar så att själva kan välja hur det vill arbeta för att uppnå EU-målen. 
  • Enligt kommissionen bör de nya förslagen dock inte ses som ett steg mot en åternationalisering av den gemensamma jordbrukspolitiken.