EU i rymden: stöd till Galileo, Copernicus och andra rymdprogram 

 
 

Dela den här sidan: 

Kommunikationer, jordbruk, bevakning av naturkatastrofer eller livräddning till sjöss... ingen av dessa aktiviteter vore möjliga utan fungerande rymdteknologi. Upptäck mer i vår grafik.

EU i rymden 

Kammaren godkände den 13 december ett betänkande skrivet av italienske ledamoten Massimiliano Salini (EPP) om att införa ett rymdprogram i EU och att inrätta en EU-byrå för rymdprogrammet. Sitt slutliga klartecken till förslaget gav Europaparlamentarikerna den 17 april 2019. Den institutionella processen kan avslutas först efter att rådet rent formellt har bekräftat sin ståndpunkt.

16 miljarder euro 2021-2027
Den föreslagna budgeten på 16 miljarder euro för 2021-2027 innefattar programmen Galileo, Copernicus och rymdlägesbildsinitiativet SSA. Trots att EU:s rymdstrategi berör aktiviteter ovan så är konsekvenserna stora för affärsverksamhet och medborgare nere på jorden.

– En modern, tryggare, konkurrenskraftig, effektiv, hållbar transportsektor är starkt sammankopplad med rymdsektorn. Navigationssystemet och jordobservationssystemet förbättrar transporttjänsternas förmåga, vilket kommer att föra med sig många fördelar på global och europeisk nivå, förklarade Salini.

– En mer effektiv trafikhantering kommer att minska utsläpp och ta itu med klimatförändringarna, en ökad användning av drönare kommer att förbättra leveransen och hanteringen av post. Bättre flygövervakning kommer att ge färre inställda fly och minska buller.

Uppskjutning av satelliten Sentinel-2B i Franska Guyana 7 mars 2017, inom Copernicus miljöövervakningsprogram. ©ESA–Stephane Corvaja, 2017 

Rymdteknologi oumbärlig
Rymdteknologi är oumbärlig för ett antal viktiga tjänster som européer använder, och det kan spela en avgörande roll i att anta nya utmaningar såsom klimatförändringar, gränskontroll och säkerhet för unionens medborgare. Hursomhelst har ingen av medlemsstaterna kapaciteten att nå ända till stjärnorna på egen hand.

– Det nya rymdprogrammet tar sats för Europa och syftar till att stärka dess globala ledarskap inom jordobservation, navigation och teknologisk forskning. Fastän Europa för närvarande är den näst största rymdaktören i världen behöver vi uppmuntra till ett ännu starkare samarbete för att behålla ledarskapet. Detta blir särskilt viktigt i en kontext där traditionella rymdaktörer fortsätter att vara mycket verksamma, och på samma gång där nya aktörer som allt mer utmanar konkurrensen hos den europeiska rymdsektorn dyker upp, sade Salini.