Samordning av finanspolitiken i EU: vissa framsteg, men utmaningarna kvarstår
Ekonomiska reformer i EU har genererat tillväxt, men ytterligare utmaningar ligger framför konstaterade ledamöter från hela EU under en konferens i Europaparlamentet.
Europaparlamentariker och andra parlamentariker ifrån EU-länderna utvärderade den årliga samordningen av finans- och socialpolitik på EU-nivå, känd som den europeiska planeringsterminen under Europeiska parlamentsveckan i Bryssel den 18 till 19 februari.
Finansiella framsteg
Konferensdeltagare uppmärksammades på att EU:s ekonomier har klarat sig bra de senaste åren. Europeiska kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis berättade att för första gången någonsin har alla stater i euroområdet ett budgetunderskott på tre procent eller mindre av BNP. Kommissionär Marianne Thyssen, ansvarig för sysselsättnings- och socialpolitik, påpekade att 240 miljoner européer nu har arbete, fler än någonsin tidigare.
Spanska parlamentsledamoten María del Mar Angulo (EPP) sade att EU:s ekonomi har haft 21 på varandra följande kvartal av tillväxt och har skapat tolv miljoner jobb.
– Den här stabiliteten är resultatet av vår överlåtenhet till den europeiska planeringsterminen.
Ytterligare reformer behövs
Andra ledamöter sade att framtidsutsikterna ser ovissa ut, t.ex. Europeiska kommissionens prognoser visar på en långsam nedgång av tillväxten. Utmaningarna som nämndes innefattade en åldrande befolkning, digitalisering, handelskrig och Brexit.
– Vi står inför allt större och svårare utmaningar, så medlemsstaterna kan inte upphöra med de reformer som de har infört, sa Uwe Feiler, representant för CDU i den tyska förbundsdagen (EPP på EU-nivå).
Vice ordförande Dombrovskis efterfrågade också reformer i förebyggande syfte av medlemsstaterna:
– En del påstår att reformer sker under en kris på grund av trycket från marknaden, när inget annat val existerar - den så kallade ”reformera eller försvinna”-reaktionen. Jag tror inte att det är den bästa lösningen, för om du implementerar reformer i förtid så blir återhämtningen snabbare och ekonomisk belastning kan undvikas, sade han.
Europaparlamentarikern Dimitris Papadimoulis (GUE/NGL, Grekland) sade att initiativ på EU-nivå kan bidra till att förbättra utsikterna. Han menade att de försenade förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget skadar EU:s ekonomi. Han sade också att internetjättarna borde beskattas eftersom detta är ”enda sättet att jämna ut ojämlikheten som ständigt växer i Europa”.
Social dimension
Många talare påpekade att den europeiska planeringsterminen också handlar om socialpolitik och reformer. Sedan 2018 har den sociala resultattavlan sett över hur väl EU-länderna implementerar socialpolitiken. Omkring en tredjedel av alla rekommendationer som utfärdats till medlemsstaterna i den europeiska planeringsterminen berör sociala och utbildningsmässiga prioriteringar.
– Europa handlar inte bara om affärer och banker, det handlar först och främst om människor, sade kommissionär Thyssen.
Vissa talare ifrågasatte huruvida samstämmigheten mellan rekommendationer relaterade till finanspolitiken och den politik som berör det sociala och utbildning.
– De rekommendationer som stödjer det starka finansiella systemet har implementerats till 85 procent medan de som berör utbildning och socialpolitik har lagts åt sidan, sade Gabriela Cretu från senaten i Rumänien (från Partidul Social Democrat, EPP på EU-nivå).
Europaparlamentarikern Roberto Gualtieri (S&D, Italien) sade att tidigare års skattekonsolidering hade fördjupat krisens effekter medan den politiska mixen de senaste åren hade blivit ”mer balanserad”, med introducerandet av flexibilitet och integrering av den sociala dimensionen. Han efterlyste enklare regler för planeringsterminen och en förstärkt dialog mellan nationella parlament och Europaparlamentet.
