Globalisering: Så påverkar den sysselsättningen och EU  

 
 

Dela den här sidan: 

Ta reda på i vilken utsträckning EU gagnas av globaliseringen och hur unionen tacklar negativa effekter på sysselsättningen.

Globalisation - Photo by Soo Ann Woon  

Globaliseringen skapar jobbmöjligheter men kan också resultera i att arbetstillfällen försvinner. Att hantera globaliseringen för att dra mest möjliga nytta av den är en prioritering för EU, precis som att skapa det ”sociala Europa” där arbetstagare som förlorat jobbet kan få hjälp att hitta nytt jobb.

Globaliseringen skapar jobbmöjligheter i Europa

Antalet jobb som är direkt eller indirekt avhängiga av EU:s exporter till länder utanför unionen växer löpande. Det ökade från 21,7 miljoner jobb år 2000 till 36 miljoner jobb 2017. För varje miljard euro i exporter beräknas understödja 13 000 jobb inom EU.

Arbetstillfällena handlar inte bara om jobb i exportföretag utan sträcker sig även till de företag som levererar varor och tjänster till dem.

Exempelvis, i Sverige beräknas cirka 724 000 jobb vara beroende av export till länder utanför EU. Tack vare den gemensamma marknaden beräknas ytterligare 146 000 jobb i Sverige vara avhängiga av exporter från andra EU-länder till länder utanför unionen. Totalt motsvarar det 17 procent av alla jobb i Sverige som är beroende av EU-export.

Andelen högutbildade arbetstagare i exportberoende jobb ökar, och i genomsnitt är exportberoende jobb 12 procent mer välbetalda än andra jobb.

De negativa effekterna av globalisering och sysselsättning

Globalisering medför öka konkurrens mellan företag, vilken kan innebära att företag upphör, flyttar utomlands och att jobb går förlorade.

De mest sårbara EU-sektorerna karaktäriseras av att jobb som kräver liten eller ingen utbildning dominerar, exempelvis inom textil-, sko- och läderindustri, samt metall och tillverkningsindustri. Tillverkningsindustrin är den mest drabbade av att företag lokaliserar utomlands på grund av konkurrensen från låglöneländer.

Även om utlokalisering ofta förekommer i debatten om globalisering visar statistiken att mängden jobb som går förlorade på grund av detta inom EU stadigt minskar. Trenderna förändras och nu sker utlokaliseringar oftare i östeuropeiska länder snarare än i Västeuropa. Utlokaliseringarna sker oftast till Nordafrika och Asien.

Även om de övergripande konsekvenserna av liberaliseringen av internationell handel är positiva, drabbas vissa sektorer hårt, och anpassningstiden det tar för arbetstagare att hitta sysselsättning inom andra sektorer kan underminera fördelarna.

Globaliseringsfonden ska hjälpa dem som blivit arbetslösa

För att mildra de negativa effekterna av globaliseringen och minska arbetslösheten skapade EU Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (”globaliseringsfonden”) 2006. Syftet var att hjälpa arbetstagare som på grund av globaliseringen blivit övertaliga och förlorat sina jobb.

Denna nödfond medfinansierar upp till 60 procent av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för att återanställa arbetstagare och stimulera företagande. Projekt som finansieras av fonden inbegriper bland annat utbildning och vidareutbildning, karriärrådgivning, hjälp att söka jobb samt mentorskap och företagsskapande.

År 2009 utvidgades fonden till att omfatta förlorade arbetstillfällen orsakade av större strukturförändringar till följd av den ekonomiska krisen.

Fonden kan användas när:

  • mer än 500 anställda förlorat sina jobb hos en enskild arbetsgivare och dess leverantörer, eller
  • när ett stort antal arbetstagare förlorar jobbet inom en särskild bransch, i en eller flera angränsande regioner.

Sedan 2007 har fonden fördelat ut 630 miljoner euro, och hjälpt cirka 150 000 friställda arbetstagare, och 3 369 unga. I Sverige avsatte fonden exempelvis 2,13 miljoner euro i jobbsökningsstöd till 900 tidigare Ericsson-anställda.

Europaparlamentet krävde i januari 2019 reformer för att förbättra globaliseringsfonden.

Mer om globaliseringen och EU