Sociala Europa: vad gör Europaparlamentet inom socialpolitik? 

 
 

Dela den här sidan: 

Från barndom till pensionsåldern behövs en gemensam EU-politik på det sociala området. Läs mer om vilka socialpolitiska regler som Europaparlamentet arbetar med.

Europa rankas högt ifråga om socialt grundskydd och livskvalitet, men står inför flera utmaningar. ©AP images/European Union - EP 

En lång rad utmaningar

I jämförelse med resten av världen har Europa de bästa nivåerna av socialt grundskydd och ligger högt i internationella rankningar i fråga om livskvalitet. Europa står dock inför ett flertal utmaningar.

Finanskrisens effekter är fortfarande kännbara i flera medlemsstater, och även om mycket har förbättrats i de värst krisdrabbade länderna kvarstår stora skillnader inom EU. Arbetslösheten minskar totalt sett i unionen men varierar starkt medlemsstaterna emellan.

Låga födelsetal och en åldrande befolkning utmanar också hållbarheten i välfärdssystemen.

Till följd av tekniska framsteg, globalisering och tjänstesektorns utökade omfattning genomgår arbetslivet också en omvandling. Nya affärsmodeller i delningsekonomin med mer flexibla arbetsformer blir allt vanligare.

Ansvar för socialpolitiken: EU eller medlemsländerna

Europeiska Unionen har bara begränsade befogenheter på det sociala området. Det innebär att ansvaret för sysselsättning och socialpolitik huvudsakligen ligger hos nationella europeiska regeringar. Det betyder att det är bestämmelser i medlemsländerna, inte på EU-nivå, som avgör exempelvis minimilönenivåer, kollektivavtalsförhandlingar, pensionssystem och pensionsåldrar, samt arbetslöshetsersättningar.

Men under årens lopp, under hela den europeiska integrationsprocessen, har EU:s politik på det sociala området gradvis utvecklats och EU har tagit fram en rad instrument inom socialpolitiken. Dessa instrument inkluderar bland annat EU-lagstiftning, och medel eller verktyg för att bättre kunna samordna och övervaka nationell politik. EU uppmuntrar också medlemsstaterna att dela med sig av goda exempel inom frågor om hur social integration, fattigdom och pensioner bäst ska hanteras.

Redan i Romfördraget från 1957 inkluderades grundläggande principer som lika lön för kvinnor och män eller arbetstagarnas rätt att fritt röra sig inom EU. För att göra denna rörlighet möjlig behövdes ytterligare bestämmelser, exempelvis så att ett examensbevis som utfärdats i ett land är giltigt i ett annat, bestämmelser som garanterar rätten till medicinsk behandling i utlandet eller för att säkerställa att pension som en redan tjänat in inte går förlorad när personen i fråga påbörjar ett nytt jobb i ett annat land.

Det finns därutöver EU-regler rörande arbetsförhållanden, såsom arbetstider och deltidsarbete, lagar som finns till för att garantera arbetstagarnas hälsa och säkerhet samt lagstiftning mot diskriminering på arbetsplatsen.

I Göteborg i november 2017 tillkännagav Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen gemensamt Europeiska pelaren för sociala rättigheter som ska leverera nya och mer effektiva rättigheter för medborgarna och stödja rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem. Pelaren baseras på 20 nyckelprinciper och omfattar ett antal rättsliga initiativ på tre huvudområden: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, och ett tillräckligt och hållbart socialt skydd.

Sedan starten av det europeiska projektet har Europaparlamentet ofta krävt en mer aktiv politik på det sociala området och stött EU-kommissionens olika förslag i området.

Sociala rättigheter för européer som arbetar utomlands

Samordningen av den sociala inom EU innehåller regler som ska se till att människor inte förlorar sitt sociala skydd när de flyttar till ett annat EU-land.

Parlamentet godkände 2019 också inrättandet av en europeisk arbetsmyndighet som ska säkerställa en rättvis och enkel tillämpning av EU:s regler om arbetsrörlighet och samordning av social trygghet.

2018 godkände Europaparlamentet ny lagstiftning om utstationering av arbetstagare för att säkerställa samma lön för samma arbete på samma arbetsplats.

Hjälp till arbetslösa och till unga

Europeiska socialfonden inrättades 1957 och är EU:s främsta verktyg för att främja sysselsättning och social inkludering. Den har hjälpt miljontals människor att utveckla sina kompetenser och finna arbete. Ledamöterna arbetar med en ny anpassad version av fonden med särskilt fokus på unga och barn. Europeiska socialfonden+ kommer att sammanföra ett antal existerande fonder och program för att erbjuda ett mer målinriktat och integrerat stöd.

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades för att ge stöd åt arbetstagare som förlorat jobben till följd av hur de globala handelsmönstren förändrats, exempelvis när stora företaget stänger ner eller flyttar produktionen utanför EU. Ledamöterna arbetar med nya bestämmelser som ska göra fonden mer tillgänglig och framtidsinriktad för budgetperioden efter år 2020, för att möta digitaliseringens och klimatförändringarnas utmaningar.

Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar (EURES) är den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet. Den tillhandahåller information, vägledning och arbetsgivare.

För att ta itu med ungdomsarbetslösheten i unionen, enades medlemsländerna 2013 om att lansera Ungdomsgarantin. Initiativet ska se till att ungdomar under 25 år får ett erbjudande om anställning, fortsatt utbildning, lärlingsplatser eller praktik inom fyra månader efter att de ha blivit arbetslösa eller slutfört sin utbildning.

Den europeiska solidaritetskåren, som officiellt startade i slutet av 2016, syftar till att skapa möjligheter för ungdomar att delta som volontärer eller arbeta i projekt som gynnar samhällen och människor runt om i Europa.

Arbetsvillkor
2019 godkände Europaparlamentet nya regler som ska införa minimirättigheter när det gäller arbetsvillkor för att skydda alla arbetstagare inom EU, inklusive de mest utsatta anställda som har icke-typiska anställningsavtal inom okonventionella arbetsformer, till exempel inom den så kallade gig-ekonomin.

Ledamöterna uppdaterar fortlöpande EU-regler om arbetsmiljöskydd, exempelvis genom striktare exponeringsgränser för farliga kemiska substanser.

Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen bett EU-kommissionen att föreslå åtgärder för att minska löne- och pensionsklyftorna mellan kvinnor och män. I september 2018 lade parlamentet också förslag om att bekämpa sexuella trakasserier på arbetsplatsen. 

Parlamentet vill också säkerställa en ordentlig balans mellan arbete och fritid. Ledamöter godkände 2019 nya regler som ska göra det lättar att förena arbetslivet och privatlivet och stärka rättigheterna för föräldrar och den som vårdar anhöriga.

En inkluderande arbetsmarknad
Parlamentet har föreslagit en serie åtgärder för att trygga en smidig övergång från sjukskrivning till arbete och för att bättre integrera kroniskt sjuka och personer med funktionsvariationer på arbetsmarknaden. 

Ledamöterna godkände 2019 också en "europeisk tillgänglighetslag" som ska göra många vardagsprodukter och viktiga tjänster, som exempelvis smartphones, datorer och uttagsautomater, tillgängliga för äldre och människor med funktionsvariationer över hela EU.