Så många parlamentariker väljs från varje land 2019  

 
 

Dela den här sidan: 

Hur kommer antalet platser i kammaren att omfördelas efter Brexit och nästa EU-val? Ta en titt på fördelningen i vår nyhetsgrafik.

Platsfördelning i Europaparlamentet 

Ledamöterna gav sitt samtycke den 13 juni till ett utkast till beslut från Europeiska rådet som bygger på ett tidigare parlamentsförslag. Det innebär en generell minskning av platser efter Storbritanniens utträde ur EU, men också att vissa EU-länder tilldelas fler säten.  

De nya reglerna träder i kraft i samband med Europaparlamentsvalet 2019 som i Sverige går av stapeln den 26 maj nästa år, så snart de godkänts formellt av medlemsstaterna.

För närvarande har kammaren 751 säten, vilket är det maximala antalet som tillåts i enlighet med EU-fördragen. Till följd av beslutet kommer 27 av Storbritanniens sammanlagt 73 platser efter Brexit att omfördelas mellan övriga medlemsländer, medan de andra 46 platserna ska hållas i reserv för eventuella utvidgningar av unionen i framtiden. Utifrån denna kalkyl förväntas antalet ledamöter bli 705 efter valet 2019.

Inga förlorare i fördelningen av platser

Omfördelningen som ledamöterna godkände garanterar att inget EU-land förlorar platser men att somliga kommer att tilldelas ytterligare en till fem plaster för att åtgärda nuvarande underskott som uppstått i takt med demografiska förändringar.

Beslutet tar hänsyn till invånarantalen i de olika medlemsländerna och följer principen om ”degressiv proportionalitet”. Detta innebär att länder med mindre folkmängd får förhållandevis fler mandat per invånare än länder med en större folkmängd och antalet personer som representeras av en ledamot från ett av de större medlemsländerna blir större. Små medlemsländer är

därmed något bättre representerade än stora medlemsländer eftersom varje land ska företrädas av minst sex ledamöter.

De nya bestämmelserna kommer att träda i kraft först efter att Brexit blivit verklighet och Storbritannien lämnat unionen. Detta förväntas i nuläget att ske i slutet av mars 2019.

 

Composition of the Chamber 

Paneuropeiska listor

När parlamentet beredde förslaget om omfördelning av platser fanns ett förslag om att etablera en gemensam valkrets som skulle omfatta hela EU-området, så att det skulle bli möjligt att rösta på paneuropeiska listor, som ett tillägg till de nationellt fördelade platserna. Förslaget avvisades dock i samband med kammarens slutomröstning i februari 2018.

En omfördelning är nödvändig

För närvarande finns det ingen exakt formel som avgör hur många ledamöter varje land ska ha. Detta avgörs istället av ett antal generella regler från artikel 14 ur fördraget om Europeiska unionen, vilket i sin tur innebär att ett beslut måste fattas av EU:s stats- och regeringschefer före varje Europaparlamentsval.   

EU-val och kommissionens nästa ordförande

I ett separat betänkande som ledamöterna antog i februari, höll parlamentet fast vid sitt stöd för ”Spitzenkandidaten”-processen, vilken introducerades 2014 och innebär att alla europeiska partier vart och ett ska nominera en kandidat för posten som ordförande för kommissionen, innan EU-valet går av stapeln. Ledamöter framhöll att denna process etablerar ett samband mellan valet av ordförande för kommissionen och valresultatet och att parlamentet är redo att avvisa ordförandekandidater som inte gått igenom denna process.

Nästa steg

Europaparlamentets nya sammansättning kräver fortfarande ett formellt godkännande av EU:s stats- och regeringschefer. Detta förväntas komma vid toppmötet i Bryssel den 28-29 juni.