Förhandlingar om Brexit: Etablera nya relationer mellan EU och Storbritannien  

 
 

Dela den här sidan: 

Sedan Storbritannien offentliggjorde sin intention att träda ur EU, har landet inlett förhandlingar med EU för att fastställa villkoren för deras nya relation.

EU och Storbritannien måste förhandla för att etablera nya villkor för framtida relationer.  

Europaparlamentet kommer att spela en nyckelroll för att avgöra resultatet av dessa förhandlingar.

En majoritet av väljarna i Storbritannien röstade den 23 juni 2016 för att landet ska lämna EU. Den 29 mars 2017 inledde den brittiska regeringen den officiella processen genom att åberopa artikel 50 som inrättades genom Lissabonfördraget. Artikeln anger förhandlingarna för ett utträdesavtal som definierar landets framtida relation med EU.

Två avtal ska förhandlas fram

EU och Storbritannien har två år på sig att förhandla fram ett avtal som anger hur den senares utträde ska gå till och samtidigt ”ta hänsyn till ramarna för den framtida relationen med unionen”.

Ramverket för relationen mellan EU och Storbritannien efter utträdet kommer att bli ett separat avtal och villkoren för detta kan ta betydligt längre tid att förhandla fram.

Måste klargöra EU-medborgares rättigheter

Utträdesavtalet i fråga kommer bland annat fastställa:

  • vilka rättigheter som EU-medborgare bosatta i Storbritannien har
  • vilka rättigheter som britter bosatta i andra EU-länder har
  • vad som sker med de finansiella åtaganden som Storbritannien gjort som medlemsstat,
  • vad som ska ske med de internationella avtal som landet ingått under sina år som EU-medlem (exempelvis Parisavtalet)
  • var EU-organ ska bara belägna
  • gränstvister måste lösas (i synnerhet den mellan Irland och Nordirland).

Handel en nyckelfråga i förhandlingar om framtida relationer

Avtalet som avser den framtida relationen ska ange villkoren för samarbete på en rad frågor såsom försvar, terrorbekämpning, miljö, utbildning och så vidare.

En nyckelfråga kommer att vara att komma överens om grunden för den framtida handeln partnerna emellan. Det kommande avtalet kan inkludera eventuella tullar, regelverk för gemensamma produktstandarder och överenskommelser om hur tvister ska lösas.

Så kommer förhandlingarna att ske
EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet har utfärdat riktlinjer som ska ligga till grund för förhandlingarna. Den tidigare kommissionären Michel Barnier leder förhandlingarna å EU:s vägnar, även om rådet alltid kan förtydliga eller uppdatera riktlinjerna.

Prioriteringar för den första omgången förhandlingar

EU har uttryckt att det önskar se omfattande framsteg inom tre specifika områden innan det startar diskussioner om den framtida relationen: nämligen medborgerliga rättigheter, Nordirland och den finansiella uppgörelsen.

Den andra omgången förhandlingar

EU-länderna enades den 15 december 2017 att tillräckliga framsteg gjorts för att gå vidare till nästa fas i förhandlingarna. Detta innebär att samtal utöver uträdesavtalet också kan inledas om ett avtal om parternas framtida relation och om en övergångsperiod.    

Vad händer om det inte blir något avtal?

Om det inte blir något avtal eller någon överenskommelse om förlängd deadline för fortsatta förhandlingar så utträder Storbritannien automatiskt ur EU efter tvåårsperioden i slutet av mars 2019. Därutöver, om inget avtal nås om handelsrelationer, kommer landet att handla med EU i enlighet med WTO:s regler.

Europaparlamentets roll

Ledamöterna spelar en nyckelroll för att besluta om resultatet av förhandlingarna, då varje avtal måste godkännas av såväl Europaparlamentet som rådet.

Guy Verhofstadt har utsetts av parlamentet till Europaparlamentets koordinator. I sin roll kommer han kunna använda sig av experthjälp från parlamentets utskott, och får stöd från resten av parlamentets Brexit-styrgrupp.

Ledamöterna kommer kunna påverka förhandlingarna genom antagandet av resolutioner som fastställer parlamentets synpunkt.

Läs mer om parlamentets roll här.

Parlamentets ståndpunkt

Ledamöterna godkände parlamentets ståndpunkt den 5 april 2017. Ståndpunkten innehåller parlamentets riktlinjer för de pågående förhandlingarna mellan EU och Storbritannien. Prioriteringar inbegriper att trygga rättigheterna för EU-medborgare bosatta i Storbritannien och britters rättigheter i resten av EU, att skydda fredsprocessen på Nordirland samt att Storbritanniens ska uppfylla sina finansiella åtaganden.

EU:s och Storbritanniens förhandlare enades om en gemensam framstegsrapport den 8 december 2017. Den 13 december godkände ledamöterna en resolution som välkomnade rapporten, men som också uppmärksammar fem frågor som fortfarande måste lösas:

Parlamentet listar fem frågor som måste lösas för att ledamöterna ska rösta ja till det slutgiltiga avtalet:

  • att utvidga de medborgerliga rättigheterna till att också gälla för medborgares kommande partners,
  • att se till att det administrativa förfarandet för EU- och brittiska medborgare att ansöka om uppehållstillstånd är enkelt och har karaktär av en förklaring,
  • att EU:s domstols beslut blir bindande för tolkningen av bestämmelserna om medborgerliga rättigheter och att man definierar rollen för en framtida ombudsman som kan reagera på klagomål från medborgarhåll,
  • att brittiska medborgare som i dag är bosatta i någon medlemsstat i EU-27 i framtiden garanteras rätten till fri rörlighet inom hela EU,
  • att de åtaganden som ingåtts i fråga om Nordirland/Irland helt och fullt kan verkställas.

Ledamöterna diskuterade även de aktuella frågorna under en debatt som föregick omröstningen.